Sport är för män, av män
En kvalitativ innehållsanalys av hur kvinnliga respektive manliga idrottare
framställs i Sportbladet och Sportexpressen
Matilda Stål
Saga Haraldsson
Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat V0029F
Sport är för män, av män
En kvalitativ innehållsanalys av hur kvinnliga respektive manliga idrottare framställs i Sportbladet och Sportexpressen
Matilda Stål, inriktning text matstl-8@student.ltu.se Saga Haraldsson, inriktning radio
saghar-8@student.ltu.se
2021-03-22
Abstract
Authors: Matilda Stål & Saga Haraldsson Title: Sports are for men, by men
Supervisor: Camilla Hermansson Examiner: Anna Edin
The Purpose of the study was to find out how female and male athletes are represented in the tabloids Aftonbladet and Expressen from perspectives of representation and gender perspective.
This has been done by analyzing 28 articles from the sports edition Sportbladet och
Sportexpressen during one week in February, and the material has been analyzed through a qualitative content analysis and a semiotic analysis. The texts have been inserted into various themes, propositions and perspectives, such as gender, family life, appearance, achievements and roles to answer the study's purpose and questions. The result of the study shows that male and female athletes are represented differently based on gender, family life, appearance, performance and roles. The female athletes are often portrayed as weak and the focus is on something other than their performance, but the male athletes are represented as strong and heroic.
Sammanfattning
Författate: Matilda Stål & Saga Haraldsson Titel: Sport är för men, av men
Handledare: Camilla Hermansson Examinator: Anna Edin
Syftet med studien var att ta reda på hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i
tabloiderna Aftonbladet och Expressen utifrån representationsteorin och genusperspektiv. Detta har gjorts genom att analysera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och Sportexpressen under vecka sju i februari, sedan har materialet analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och en semiotisk analys. Texterna har satts in i olika teman, propositioner och perspektiv som kallas för genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller, för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar att manliga och kvinnliga idrottare representeras olika
utifrån genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller. De kvinnliga idrottarna framställs ofta som svaga och fokuset ligger på annat än på deras prestation, men de manliga idrottarna
representeras som starka och heroiska.
Keywords:Sports, sport journalism, gender, male and female, representation, equality, Aftonbladet, Expressen.
Nyckelord: Idrott, sportjournalistik, genus, manligt och kvinnligt, representation, jämställdhet, Aftonbladet, Expressen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning/Abstract………....2
1. Inledning………..6
2. Syfte/Frågeställningar………..8
3. Bakgrund………..9
3.1 Kvinnor och mäns idrottshistoria………...9
3.2 Idrott och frågan om jämställdhet………..9
4. Tidigare forskning………...11
4.1 Sportsidornas popularitet & utveckling………...11
4.2 Genus och sportjournalistik……….12
4.3 Kvinnor- ett främmande inslag på sportsidan………..14
5. Teori………...16
5.1 Genus och Sportjournalistik……….16
5.2 Genussystemet……….17
5.3 Representation……….20
5.4 Representation på en kulturell nivå………..22
6. Metod och Material………....24
6.1 Kvalitativ innehållsanalys………....24
6.2 Semiotisk analys………..26
6.3 Material och Urval………...28
6.4 Tidningarna Sportexpressen och Sportbladet………..29
6.7 Metoddiskussion………..30
6.8 Validitet och Reliabilitet………..31
7. Resultat och analys………33
7.1 Representation utifrån kön………..33
7.2 Familjeliv……….38
7.3 Utseende………...40
7.4 Prestationer………..43
7.5 Roller………47
8. Diskussion………..51
8.1 Representationen av utseende, kön och familjeliv………....51
8.2 Kvinnliga och manliga idrottares prestationer………..…53
8.3 Kvinnliga och manliga roller……….54
8.4 Slutdiskussion………...56
8.5 Vidare forskning ……….………..57
9. Referenser………..58
10. Bildförteckning..………61
1.INLEDNING
Tävlingsidrotten har länge dominerats av män och är ett av samhällets mest maskulina institutioner. Det senaste decenniet har det skett en rörelse mot en större jämställdhet inom idrotten och kvinnliga idrottare har i vissa sammanhang fått större uppmärksamhet i medierna.
Trots det styrs fortfarande idrotten av män och i medierna dominerar herridrotten framför damidrotten (Dahlèn, 2008, s. 464).
Sport är till för män av män. Ofta framhävs herrspelare på ett “manligt sätt”, medan kvinnan ses som den svaga punkten i idrottssammanhang (Coakley, 2015, s. 182). Ofta förekommer uttryck som “kärringslag”, “ni spelar som tjejer” och vice versa (Dahlèn, 2008, s. 466-467). Den manliga kroppen förväntas också vara den som ska “tåla smärta” och uppvisa en styrka. Att männen ska visa upp sina kroppsliga färdigheter är också ofta något som förekommer i mediernas
rapportering, medan kvinnan mer ses som ett objekt för sexualisering (Dahlèn, 2008, s. 466-467).
Kvinnlig idrott vinklas än idag på ett specifikt sätt inom sportjournalistiken, detta genom att fokuset flyttas från det rent idrottsliga, till fokus på kvinnornas kroppar. Det beror på att kvinnliga idrottare som uppfattas som behagfulla och attraktiva uppmärksammas mest. Alltså sexualiseras kvinnors tävlingsidrottande (Dahlèn, 2008, s. 477)
Många forskare har undersökt frågan om jämställdhet inom sportjournalistik och hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i olika medier. Det skiljer sig dock några år mellan dessa undersökningar, och på så sätt är det intressant med denna undersökning då året är 2021 när studien genomförs. Denna undersökning är också intressant, för att se om de mönster som fanns förr, fortfarande finns kvar idag, alltså att kvinnan var underrepresenterade på sportsidorna och mannen var överrepresenterad. Med hjälp av denna undersökning hoppas vi kunna presentera ett resultat som antingen stämmer överens med tidigare undersökningar eller ett resultat som visar nya aspekter av hur kvinnor och män representeras inom sportjournalistiken. I början var
kvinnorna underrepresenterade, det har dock skett en förändring med åren men det är fortsatt ett stort problem att det är männen som är ledande när det kommer till just tävlingsidrott (Boyle &
Haynes, 2009).
I den här undersökningen kommer genusperspektiv och representation att användas tillsammans med materialet, eftersom undersökningen behandlar frågor om genus och framställning.
Undersökningen kommer att behandla frågan om hur det kvinnliga och manliga genuset framställs i media, och mer specifikt tabloidformat, när det kommer till sportjournalistik.
Tabloider som Aftonbladet och Expressen är intressanta att undersöka, eftersom de har egna sportbilagor som heter Sportbladet och Sportexpressen. Dessa når ut till miljontals människor varje dag, då Aftonbladets tabloidformat når ut till fyra miljoner läsare (Samuelsson, 2020) och Expressens tabloidformat når ut till femhundratusen läsare (Expressen, 2018). Eftersom undersökningen kommer behandla frågan om genus och sport är det också relevant att titta närmare på två tidningar som är stora inom sportjournalistiken, då de har egna tillhörande sportbilagor.
2.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med undersökningen är att studera hur kvinnliga respektive manliga idrottare framställs i tabloiderna Expressen och Aftonbladets sportbilagor, Sportexpressen och Sportbladet. Samt också hur bilder och skriven text kan kopplas till representationsteorin och genusperspektiv.
Detta med anledning av att se om idrottarna framställs olika beroende på deras prestation, utseende, kön och familjeliv. Undersökningen kommer att behandla följande frågeställningar.
● Hur framställs kvinnliga och manliga idrottare i Sportexpressen och Sportbladet på grund av deras utseende, kön, familjeliv?
● Hur representeras kvinnliga och manliga idrottare i Sportexpressen och Sportbladet , utifrån deras prestationer?
● Vilka roller förknippas kvinnliga respektive manliga idrottare med i Sportbladet och Sportexpressen?
.
3. BAKGRUND
3.1 Kvinnor och mäns idrottshistoria
Sedan antiken har kvinnliga idrottare fått kämpa i motvind. I de Olympiska Spelen i Paris 1900 fanns det två kvinnliga grenar, tennis och golf. Dessa grenar hade redan accepterats som
“kvinnoidrotter”. Inför varje Olympiska Spel ökade antalet kvinnor, men grenarna var få. Under OS i Stockholm 1912 fanns bara grenarna tennis och simning (Jönsson, 2001).
Inför OS 1928 försökte chefen för Stockholms stadion Erik Bergvall att avstyra Sveriges olympiska kommitté från att skicka kvinnliga friidrottare till OS i Amsterdam. Enligt Erik
Bergvall var OS endast till för män, eftersom att han påstod att kvinnans psyke och fysik inte var lämpad för sådana tävlingar (Jönsson, 2001).
Sport och kön har alltid förknippats med män. Att kvinnor och män skulle ha samma
förutsättningar menade många inte var möjligt eftersom kvinnan helt enkelt inte ansågs vara kapabel till samma fysiska aktivitet som mannen. Många tyckte att kvinnor inte hörde hemma inom idrottsrörelsen och de ansågs som svaga. Frågan blev också en könsfråga, kvinnor
uppmanades att inte agera manligt eftersom det ansågs som okvinnligt att bli svettig och ta ut sig (Coakley, 2015, s. 184-185).
3.2 Idrott och frågan om jämställdhet
För att få en mer förståelse över hur kvinnor och män framställs inom idrotten har Matthis Kempe-Bergman (2014) i sin avhandling, Man talar om jämställd idrott, om jämställdhetssamtal med manliga idrottsledare och förutsättningar för jämställd idrott från Gymnastik och
idrottshögskolan i Stockholm, tittat närmare på hur jämställdheten egentligen ser ut i idrottsamhället. Idrotten ska bidra till glädje och gemenskap och arbeta utifrån ett jämställt perspektiv där alla ska ha samma förutsättningar (Riksidrottsförbundet, 2020).
Trots detta så har alla inte lika förutsättningar, utan männen har varit de som dominerat idrotten och kvinnor har ofta hamnat på sidan om. Enligt studien dominerar just kvinnofrågan och frågan om en kvinna ska idrotta. Det som beskrivs som jämställt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar när det kommer till idrott (Kempe-Bergman, 2014).
En annan förutsättning för att idrotten ska bli mer jämställd är att man måste börja behandla kvinnorna som just kvinnor och inte se på dem som männen. Undersökningen visar också att man ser bristen på kvinnor inom idrotten som ett problem. I undersökningen intervjuades några manliga idrottsledare som fick ge sin syn på problemet. Där lyftes det fram att man generellt sett var dålig på att ge kvinnan det utrymme som hon förtjänade. Det hävdades också att kvinnan länge hade setts som svag och att kvinnor inte har samma förutsättningar som män när det kommer till en idrottsprestation (Kempe-Bergman, 2014).
Den största förändringen inom sport i de senaste två generationerna är att deltagandet bland tjejer och kvinnor har ökat inom idrotten. Den största utvecklingen av jämställdhet visade sig under OS i London 2012 där det för första gången inte fanns några sporter som enbart var för män.
Varje land som ställde upp hade en representerande kvinna med i laget (Coakley, 2015, s. 195).
Andra former som har lett till att jämställdheten inom idrott har förbättrats är att det numer finns andra möjligheter, kvinnors rättigheter samt också att mediebevakningen av kvinnlig idrott faktiskt har ökat (Coakley, 2015, s. 195).
Med åren har också bevakningen av kvinnoidrott ökat och fler medier väljer att rapportera om kvinnliga framgångar. Det gör det också enklare för andra idrottsutövare att ta del av
framgångarna. Det är också viktigt att framhäva hur kvinnorna framställs i media, vilka bilder som visas och i vilka sammanhang de framhävs i (Coakley, 2015, s. 199).
4. TIDIGARE FORSKNING
Det har gjorts en hel del tidigare forskning på ämnet genus och sportjournalistik och detta forskningsområde är stort både nationellt och internationellt (Dahlen, 2008). För att få ökad förståelse och en överblick kring vad som har gjorts tidigare i det ämne vi ämnar undersöka kommer här presenteras en del tidigare forskning inom sportjournalistik och dess koppling till genus och sport. Dahlen (2008) ger en övergripande bild av forskningsfältet inom
sportjournalistik i sin bok Sport och medier- en introduktion. I hans bok går han igenom en hel del aspekter som har blivit viktiga inom medieforskningen kring sportjournalistik, inte minst tar han upp sambandet mellan kvinno- och mansidrott.
För att få en bättre förståelse för hur sportjournalistiken har växt fram och vad som har gjort den så populär presenteras här Ulf Wallins avhandling Sporten i spalterna- sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år från 1998.
4.1 Sportsidornas popularitet & utveckling
Under det tidiga 1900-talet och åren därefter rådde det stora klassmotsättningar i det svenska samhället, idrotten visade sig vara ett bra medel för att minska dessa klassmotsättningar, då man inom idrotten kunde träffas och delta på samma villkor, samtidigt som idrotten kunde ena en nation eller ett lokalt samhälle, genom att skapa en “vi-mot-dem-känsla”. I början bidrog idrotten till att utveckla en fosterlandskänsla och en lokalpatriotism (Wallin, 1998).
För den socialistiska pressen som förespråkade klasskamp, blev idrotten ett störande inslag.
Därför lät de bli att skriva om idrott nästan helt och hållet. När OS i Stockholm 1912 blev en succé både sportsligt och publikmässigt, började fler tidningar förstå att sporten var här för att stanna. När idrottsintresset ökade insåg tidningarna Dagens Nyheter, Stockholms-tidningen och Göteborgs-posten att de kunde fånga in en helt ny läsargrupp, genom att vara mer idrottsvänliga än konkurrenterna (Wallin, 1998).
Under 1920-talet valde fler tidningar att anställa sportkrönikörer, som några dagar i veckan kommenterade aktuella sporthändelser. Detta höjde också sportavdelningens status på
tidningarna. Från 30-talet och framåt har sporten och tidningarnas sportbevakning vuxit snabbt i hela den svenska dagspressen (Wallin, 1998).
Från 1990-talet och framåt har forskningen kring sportjournalistiken behandlat frågor som rör representationen av idrottsutövare, det vill säga hur de gestaltas i bild och text och hur deras sociala liv identifieras i mediala sammanhang (Enbom & Carlsson, 2015, s. 209). Anledningen till genrens genomslag och stora ökning kan ha att göra med regionala identiteter, hur sporterna skildras och dess popularitet menar Enbom och Carlsson (2015, s. 215).
Frågan om sportjournalistik och genus är ett stort forskningsfält, och forskningen har framförallt fokuserat på jämställdheten på sportredaktionerna samt också genusperspektiv i
medierapporteringen kring idrottsevenemang (Enbom & Carlsson, 2015, s. 211). Vidare kan man också se att sportjournalistikens historia har riktat in sig på hur man presenterar kön, etnicitet och nationalitet. Studierna som har gjorts har visat att männen alltid varit överrepresenterade i
sportjournalistiken samt också att de kvinnliga utövarna har varit underrepresenterade. Man kan alltså utifrån detta dra kopplingar till genus och nationalitet när man tittar närmare på hur sportjournalistiken gestaltar kvinnor och män i media (Enbom & Carlsson, 2015, s. 215-216).
4.2 Genus och sportjournalistik
Genom att ha fått en överblick över hur sportjournalistiken har växt fram ska vi här presentera forskning kring hur genusperspektivet har gestaltas inom sportjournalistiken.
I den här undersökningen används boken Powerplay: Sport, the Media and Popular Culture av Raymond Boyles och Richard Haynes. För att få en ökad förståelse för hur kvinnor och män har representerats i tabloider ger Boyle och Haynes (2009) en övergripande bild över sportens roll i det mediala samhället. Där presenterar de aspekter som att nya sportstjärnor dyker upp på arenan, förhållandet mellan könsroller och sportens genomslag.Trots att flera studier har visat att
kvinnors deltagande i idrott har ökat kan man se en tydlig koppling till att det inte har visat sig i mediatäckningen av kvinnor i sport. Många feministiska studier visar att skillnader mellan
könen i sportsammanhang ofta handlar om makt, det har visat sig att könssystemet som speglas i idrott är en plats för patriarkalisk kulturell hegemoni, det innebär också att det kan utmanas så att man blir bättre på att representera genus i medierapporteringen (Boyle & Haynes, 2009, s. 123).
Boyle och Haynes (2009), presenterar en undersökning från 2008 som Women´s Sport and Fitness Foundation har gjort. Women´s Sport and Fitness Foundation är en
välgörenhetsorganisation som jobbar för att fysisk aktivitet ska vara en självklarhet för kvinnor i samhället (Women´s Sport and Fitness Foundation [WSFF], 2016). Det visade sig i den
undersökningen att när sportbevakningen ökade i England var endast två procent av artiklarna och en procent av bilderna på sportsidorna representerade av kvinnor. Det blev en en ökning av skrivandet av sport i media generellt, samtidigt som gestaltningen av kvinnliga idrottare
minskade (Boyle & Haynes, 2009, s. 126-127).
Det finns flera tydliga exempel på att kvinnor representeras på ett annat sätt än männen i medier, det finns en tydlig koppling till en könsbestämd representation av kvinnliga och manliga
idrottare i tryckt media. Ett exempel är tennis där kvinnors attraktionskraft eller “damliknande”
temperament är en central del i media. Fixeringen av kvinnors kroppar är också en central del i de tryckta medierna då det ofta ifrågasätts varför kvinnorna har stora muskler, då det anses vara
“maskulint”. Det som är återkommande är att kvinnliga idrottare blir placerade inom ramen för deras sexualitet och utseende medan männen däremot inte definieras utifrån de normerna.
Männen sätts ofta i fack där de ska uppträda heroiskt och vara den starka parten, alltså framhävs deras manliga sidor. Ytterligare ett kännetecken är att man ofta skildrar kvinnliga idrottare i sin hemmiljö eller familjemiljö, medan de manliga idrottarna skildras utifrån sina prestationer på idrottsarenan. Detta visar en tydlig representation av könen när det kommer till gestaltningen av kvinnliga och manliga idrottsmän (Boyle & Haynes, 2009, s. 128-129).
Ett tydligt exempel där det inte var kvinnans prestation som var det viktiga att lyfta i en tidning var när tidningen News of the World, skulle gestalta en kvinnlig cyklist iklädd bikini. Syftet menade de var att man ville framhäva både hennes “privata” sfär och hennes idrottsliga. Senare dök samma cyklist upp i en nästintill identisk posering, den här gången naken på en cykel, detta var precis innan de Olympiska Spelen i Peking 2008. Undersökningen visar att anledningen till
att kvinnor ofta förekommer i representationer som dessa är för att de ska kunna bibehålla den mediala uppmärksamheten, det vill säga fokuset ligger på deras liv utanför idrottsarenan (Boyle
& Haynes, 2009, s. 131).
Gestaltningen av idrottsmän i media har precis som de kvinnliga idrottarna således också alltid haft en tydlig vinkling. Männen ska vara de starka och modiga och alltid prestera. Om en idrottsman porträtteras i en familjesituation ses han som svag och man börjar tvivla på mannens idrottsliga förmåga. En annan faktor är vikten av huruvida en mans förmåga ifrågasätts. Boyle och Haynes (2009) presenterar ett exempel där Liverpoolspelaren Robbie Fowler antydde att Chelsea-försvararen Graham Le Saux skulle vara homosexuell. Så var dock inte fallet men Le Saux blev insatt i ett fack där han ansågs som feminin då han kom från medelklassen och inte som i de flesta fall inom fotbollen, arbetarklassen (Boyle & Haynes, 2009, s. 136).
Boyle och Haynes (2009) drar slutsatsen att det alltid har setts olika på kvinnors och mäns kroppar och gestaltningen av dem. Kvinnors muskulatur ses som osmaklig och omänsklig, medan männens styrka ses med bravur och anses vara heroisk. Det som representerar den ikoniska symbolen för manlighet inom sport, är framgång och makt. När kvinnor gör anspråk på sporter som ses som manliga, anser man att kvinnorna stör och utmanar stereotyperna (Boyle &
Haynes, 2009, s. 143).
4.3 Kvinnor- ett främmande inslag på sportsidan
Hur olika idrottsutövare har gestaltats på sportsidorna har sannolikt att göra med tidsandan, menar Ulf Wallin i sin avhandling Sporten i spalterna (1998) från Göteborgs universitet.
Fördomar som har dykt upp i samhället har i sin tur synts på sportsidorna, inte minst synen på utövare av annan etnicitet och kön (Wallin, 1998).
Långt in på 1900-talet sågs kvinnor som främmande på sportsidorna och sportjournalistiken har präglats av männen och därför var det också naturligt att det var just männen som fick
uppmärksamheten. Idrotten sågs som ett sätt att stärka landets försvar och det var en manlig plikt, alltså var idrott inget som en kvinna skulle ägna sig åt ( Wallin, 1998). Under 1900-talet
påpekade den medicinska forskningen att det kunde vara farligt för kvinnan att anstränga sig, det kunde också påverka hennes chanser till att bli gravid. På grund av detta förbjöds kvinnor att delta på idrottstävlingar. Det fanns dock flera kvinnor som tidigt blev pionjärer inom svensk damidrott, redan på 1800-talet ägnade sig flera kvinnor åt sporter som skytte, cykling, gymnastik och simning (Wallin, 1998).
Mellan 1925-65 började det publiceras några fåtal artiklar om kvinnoidrott, detta förekom främst i storstadstindningarna, medan lokaltidningarna knappt skrev om det alls. Under perioden
1935-55 särbehandlas kvinnorna, och sportjournalisterna tog sällan de kvinnliga idrottarna på allvar. Många manliga sportjournalister menade att de inte kunde förstå att en kvinna skulle kunna behålla sin så kallade “kvinnlighet”, samtidigt som hon tog ut sig under utövandet av en sport (Wallin, 1998).
Synen på kvinnlig idrott visade sig inte minst genom bildtexter, där det ofta handlade om kvinnans utseende och kropp. Wallin (1998), understryker också i sin avhandling att
kommentarer om utseendet hos män inte förekom i lika stor utsträckning i bildtexterna. Det har dock skett en stor förändring med tiden och numer rapporteras det ungefär lika mycket om både damidrott och herridrott. Något som forskningen också visar är att kvinnor i idrottssammanhang ofta förekom mer i bildligt format än i skrift (Wallin, 1998).
5.Teori
5.1 Genus och Sportjournalistik
För att få en klarare blick över hur könsfördelningen ser ut bland kvinnor och män i
medierapporteringen kommer Gunilla Jarlbros bok Genusmedveten Journalistik, att användas.
Enligt Jarlbro (2013), ses medierna som en offentlig arena som är tillgänglig för alla. Jarlbro (2013) menar också att den offentliga sfären traditionellt sett uppfattats som en manlig domän medan den privata sfären är en kvinnlig domän. Kvinnan har tidigt satts i ett fack där hon förväntas vara och sköta sitt, när hon sedan har gått utanför den privata sfären anses kvinnan bli kränkt då hon inte får tillträde till den manliga domänen (Jarlbro, 2013, s. 48).
Pamela Creedon (1994) är i sin bok Women, Media and sport, inne på samma spår som Jarlbro (2013) då Creedon (1994) hävdar att idrott är en social institution som ska förvara mäns
överlägsenhet och kvinnors underlägsenhet. Creedon (1994) menar att idrott representeras av de fysiska skillnaderna och de sociala och kulturella förväntningarna som finns på könsrollerna.
Enligt Creedon (1994) är fysisk storlek och muskulatur en viktig symbol för manlig makt, och eftersom sport handlar om fysisk aktivitet, blir idrotten en arena där exempel på manlig fysisk överlägsenhet dagligen representeras. Creedon (1994) menar att sport fungerar som en förlängd påminnelse om att män biologiskt sett är överlägsna mot kvinnor och att den “naturliga” fysiska och biologiska överlägsenhet hos männen inom idrotten, tillhör mannens “naturliga”
överlägsenhet i den större sociala ordningen (Creedon, 1994 s. 32).
Inom sportjournalistiken uppfattas och framställs manliga idrottare som bättre än kvinnliga idrottare. Creedon (1994) tar upp ett exempel när den professionella kvinnliga tennisspelaren Chris Evert avslutade sin karriär i slutet av 1980-talet. Detta var en stor händelse och tidningen
“Sports Illustrated” porträtterade Chris Evert på omslaget av tidningen, vilket inte hände så ofta för idrottskvinnor. Men istället för att fokusera på hennes lysande tenniskarriär, valde “Sports Illustrated” att framställa hennes avslutade karriär med texten “Jag kommer bli hemmafru på heltid” (Creedon, 1994 s. 30-31). Detta är en stereotypisk skildring av en idrottskvinnas
sportkarriär och istället för att fokusera på det sportsliga, valde “Sports Illustrated” att fokusera på hennes fysiska och sexuella utseende. När medierna skildrar kvinnliga idrottare som
feminiserade och sexualiserade förminskar de deras atletiska prestationer. Denna typ av
medieframställning resulterar i att kvinnlig idrott framställs som mindre viktig än manlig idrott (Creedon, 1994 s. 30-31).
Den biologiska betydelsen av att vara kvinna innebär en viss fysik, storlek, struktur och att kunna föröka sig. Därför förväntas det att individer ser, klär sig och agerar annorlunda, när det kommer till könsroller och könsvärden, än de som bär på de biologiska signifikatorerna av att vara man.
Det skulle kunna föreslås att könsskillnader översätts till könshierarki, för att definiera kvinnor som “minde än” sina manliga motsvarigheter. Inom vissa kulturer är förväntningarna på normerna, att män ska vara aktiva, aggressiva och spontana, medan kvinnor ska vara svaga, passiva och lyhörda. Skillnaden är att vara aktiv, aggressiv och spontan anses vara överlägset mot att vara svag, passiv och lyhörd (Creedon, 1994 s. 29)
Ett mönster som kan utläsas utifrån de aspekter som Jarlbro och Creedon tar upp, är att den offentliga sfären tillhör männen och den privata sfären tillhör kvinnorna. Även om kvinnor representeras i den offentliga sfären inom journalistiken, förknippas de ändå med den privata sfären. Detta är också ett mönster som gäller för sportjournalistiken när det kommer till
representationen av kvinnliga och manliga idrottare. Creedon (1994) menar att idrotten är till för att förvara mäns överlägsenhet och kvinnors underlägsenhet. En annan dimension som finns är att kvinnliga idrottare blir representerade utifrån den familjära miljön, vilket innebär att deras atletiska prestationer hamnar i skymundan. Männen framhävs istället som naturligt överlägsna utifrån deras kön.
5.2 Genussystemet
Eftersom undersökningen behandlar frågeställningen om hur kvinnor och män framställs i media kommer en genusteori att användas. För att få en större förståelse av hur könsroller fungerar är det viktigt att man strukturerar upp könsstereotyperna. Ordet genus härstammar från latinets skola och betyder slag, sort, släkte och kön (Hirdman, 2003, s. 11). Hirdman (2003) försöker förklara berättelserna om stereotyperna han och hon, genom att förklara hur de är uppbyggda och vad de är uppbyggda av. Detta gör hon med hjälp av historien som kan förklara mönster som kan
illustrera kvinnan och mannen. Hirdman (2003) vill visa och illustrera att tänkandet kring könen i själva verket är väldigt lika (Hirdman, 2003, s, 26). Detta presenterar sedan Hirdman (2003) i tre olika formler för att beskriva förhållandet mellan kvinnor och män:
1. A-icke A
Den här formeln är vad Hirdman (2003) kallar grundformeln. Den kommer från det antika tänkandet och syftar till att mannen är och kvinnan inte är. Man ser på kvinnan och mannen genom en enkönsmodell där kvinnan är i underläge jämfört med mannen. Mannen är den som betyder något, medan kvinnan mer eller mindre är bortglömd (Hirdman, 2003, s. 27).
2. A-a
Den andra formeln kallar Hirdman (2003), för jämförelsens formel. I denna fas har mannen och kvinnan kommit lite närmare varandra. Det ses fortfarande som en enkönsmodell men man har börjat jämföra könen på ett annat sätt. Kvinnan skapades genom ett revben från mannen vilket innebär att hon är del av mannen, men en sämre version av honom. Mannen är den fullgångna versionen medan kvinnan är den ofullgångna, man menade att det hade uppstått något slags fel när kvinnan skapades. Kvinnan hade likadana beståndsdelar som mannen, men man menade att kvinnans hjärna var mindre och att man som kvinna hade färre blodkroppar än mannen, samt att hon hade sämre fysik och inte var lika kapabel till att utföra fysiskt arbete (Hirdman, 2003, s.
28-29).
3. A-B
A-B- formeln är den sista formeln och den som Hirdman (2003) beskriver som den normativa formeln. Vi denna punkt börjar en tvåkönsmodell ta form. Man börjar se på de två könen på ett annat sätt och upptäcker att kvinnan inte längre är en sämre variant av mannen (A-a). Man börjar se att kvinnan har egna egenskaper som också skiljer sig från mannens. Man kan säga att de två första formlerna, A-icke A och A-a flyter samman med A-B, då kvinnan egentligen alltid varit skild från mannen då hon egentligen är ojämförbar med honom. Kvinnan hade andra egenskaper som mannen helt enkelt inte kunde bistå med, som till exempel att föda barn (Hirdman, 2003, s.
36-37).
Utifrån dessa teoretiska aspekter kan man sedan härleda en jämförelse av hur relationen mellan könen ser ut i dagens samhälle och synnerhet i media. Utifrån Hirdmans modell där den
kvinnliga underordningen och särskiljandet mellan könen är i fokus. Mycket har hänt de senaste åren och det har blivit mer jämställt mellan kvinnor och män i samhället. Man ser inte längre på dem utifrån en enkönsmodell och numer utför kvinnor och män likadana arbeten (Gauntlett, 2002, s. 57).
Med hjälp av Hirdmans (2003) modell för att förklara sambandet mellan man och kvinna kan vi således dra kopplingar till undersökningens syfte, nämligen att studera representationen av kvinnor och män i Sportexpressen och Sportbladet. Den första formeln A- icke A som Hirdman (2003) förklarar, visar på den gamla synen på kvinnors idrottande. Det vill säga då de inte var välkomna på idrottsarenan. Man ansåg att idrott var något som enbart mannen skulle ägna sig åt och en såg inte varför kvinnan skulle hålla på med fysisk aktivitet. Alltså betydde inte kvinnan något i idrottssammanhang, hon var inte närvarande medan mannen å andra sidan var
närvarande och den som skulle stå för prestationerna (Coakley, 2015). Å andra sidan kan man i dagens samhälle se att kvinnliga idrottare tar mer plats på sportsidorna, de är dock fortfarande i underläge jämfört med mannen då män på dagens sportsidor är överrepresenterade (Coakley, 2015).
Den andra kategorin A-a kan vi likna med tiden då kvinnorna började idrotta även fast man inte tyckte att det var hälsosamt för dem. Här började man alltså se kvinnor som också ville idrotta precis som männen, det fanns dock fortfarande dem som var skeptiska, eftersom det ansågs som okvinnligt att hålla på med fysisk aktivitet. Hirdman (2003) framhäver att det pratades om att fysisk aktivitet kunde vara skadligt för kvinnan och att hon därför inte skulle ägna sig åt sådana tillställningar. Alltså, allt fler kvinnor ägnade sig åt idrott även fast man egentligen inte var accepterad, man var alltså en sämre variant av mannen (A-a) (Wallin, 1998). Än i dag ser man att sportjournalistik framställer kvinnan som en sämre variant av mannen. Det är till exempel inte helt accepterat, att vara en riktigt duktig idrottsutövare som kvinna. Detta är något som Dahlén (2008) menar då han presenterar flera undersökningar som visar att kvinnor fortfarande sätts i underläge när det kommer till representationen av idrottsutövare på sportsidorna i dagens sportjournalistik.
Den tredje och sista kategorin som är A-B kan liknas med det som Boyle och Haynes (2009) framhäver, det vill säga att kvinnan har en tendens att bli satt i ett fack där hon ska representeras i sin hemmiljö och i familjesituationer istället för sina idrottsliga prestationer. Eftersom A-B är det sista stadiet, finns det mer förståelse då man började inse kvinnans möjligheter i samhället, hon skulle bära ett barn, uppfostra barnet och finnas där i hemmet (Hirdman, 2003). Detta är sin tur något som ofta återkommer i studier kring jämställdhetsfrågan inom idrott, just frågan om barn och familjeliv. Klyftan mellan arbete och familj är alltid något som återkommer, ofta kan det vara svårt att balansera livet med barn, hushållsarbete samtidigt som man ska jobba och idrotta. Att vara man och försöka kombinera familjebanden ställer andra svårigheter då det anses vara skadligt för en mans arbetsprestanda, eller som i det här fallet idrottsprestationerna att utföra sysslor som är ämnade för kvinnorna (Shaw, 2007, s. 83).
5.3 Representation
Eftersom studien handlar om hur kvinnliga och manliga idrottare representeras på sportsidorna i tabloiderna Expressen och Aftonbladet, kommer Stuart Halls teori om representation att
användas. Detta för att få en klarare syn på hur kvinnliga respektive manliga idrottare
representeras på sportsidorna, genom att analysera språkliga uttryck i skriven text och bilder.
Hall (2013) förklarar att representation innebär att man använder språket för att säga något meningsfullt, eller för att representera världen meningsfullt för andra människor. Hall (2013) menar att representationen är en viktig del av processen när mening produceras och utbyts mellan människor i en kultur. Alltså handlar representation om språkanvändning, tecken och bilder som representerar eller står för saker (Hall, 2013 s. 17).
Enligt Hall (2013) finns det två system om representation. Det första systemet handlar om att alla föremål, människor och händelser hänger ihop med en uppsättning av begrepp eller mentala föreställningar som människor bär med sig i sina huvuden. Utan dem kan människor inte tolka världen meningsfullt. Systemet som har betydelsen för de begrepp och bilder som bildas i våra tankar, gör det möjligt för saker att representera världen, som sedan gör det möjligt för
människor att hänvisa till saker både inom och utanför deras huvuden (Hall, 2013 s. 17). Alltså gör det första systemet det möjligt för människor att skapa en mening till världen genom att konstruera en kedja av likvärdigheter mellan saker, människor, föremål, händelser och abstrakta idéer (Hall, 2013 s. 19).
Det andra systemet handlar om att man skapar en uppsättning av samband mellan människors konceptuella karta och en uppsättning av tecken, som är organiserade i olika språk som står för eller representerar dessa begrepp. Människor som tillhör samma kultur måste dela på samma konceptuella karta, samtidigt som de tolkar språkets tecken på samma sätt. Bara då kan betydelser utbytas mellan människor på ett effektivt sätt (Hall, 2013 s. 19).
Enligt Hall (2013) finns det tre tillvägagångssätt inom representationen som kallas för
reflekterande, avsiktliga och konstruktivistiska. I denna undersökning kommer fokuset att ligga på det konstruktivistiska tillvägagångssättet. Det konstruktivistiska sättet handlar om att
människor inte får förväxla den materiella världen, där saker och människor finns. Med de symboliska metoder och processer som representation och språk verkar. Konstruktivister menar inte att den materiella världen inte existerar, utan att det handlar om de språksystem och system som människor använder för att representera deras begrepp (Hall, 2013 s.24)
Ett exempel på representation inom sportjournalistiken var när fotbollsspelaren Josefin Öqvist 2004 fotograferades i bikini till omslaget på herrmagasinet Slitz. I det magasinet utnämndes hon också till Sveriges sexigaste kvinna. Det utlöste en moralisk debatt, eftersom vissa betraktade hennes handling som klandervärd. Josefin Öqvist själv menade att som fotbollstjej behöver man inte ha “stora lår och vara maskulin”, utan man kan var tjejig ändå. Det Öqvist gjorde var att hon använde sitt feminina behag, alltså sin underförstådda sexighet, som en kompensation för att väga upp de maskulina sidorna av sin fotbollsverksamhet (Dahlén, 2008).
Ett annat exempel på representation var när David Beckham och Fredrik Ljungberg framträdde som sexiga modeller i till exempel reklamkampanjer för underkläder, behövde de inte gå ut och förklara sig på samma sätt som Öqvist i media. Därmed innebär det att sexighet betyder olika för idrottskvinnor och idrottsmän (Dahlén, 2008). Men manliga idrottare som ägnar mycket tid på
sitt yttre utseende kan bli betraktade som tvivelaktiga ur ett heterosexuellt perspektiv och alltså bli klassade som bögar eller fjollor (Dahlén, 2008).
5.4 Representation på en kulturell nivå
Teoretikern Stuart Hall refererade till den franska teoretikern Roland Barthes när han skulle förklara representation på en bredare kulturell nivå.
Enlig Hall (2013) måste man kunna beskriva stegen som den bredare betydelsen i
representationen. Hall (2013) beskriver också hur Barthes argumenterar för att representationen sker i två separata processer. I den första processen förenas signifikatorerna (bildens och textens element) och det signifierade, för att bilda ett tecken med ett enkelt meddelande. I det andra steget menar Hall (2013) att Barthes beskriver det som att det färdiga meddelandet eller tecknet har en andra uppsättning med ett brett ideologiskt tema (Hall, 2013 s. 39). Utifrån det andra steget kommer studien undersöka om texterna har ett bredare ideologiskt tema, som förstås av dem som ingår i samma kultur, alltså sportkulturen. Det vill säga hur kvinnliga och manliga idrottare representeras utifrån textformat.
Den första kompletta meningen fungerar som signifikant i det andra steget av
representationsprocessen. Hall (2013) menar att Barthes beskriver att när signifikanten är
kopplad till ett bredare tema av en läsare, ger den ett andra mer detaljerat och ideologiskt inramat meddelande eller mening (Hall, 2013 s. 39). Utifrån detta kan man då alltså koppla den
underliggande meningen som syns i texterna som analyseras till de meddelanden som texterna och bilderna vill förmedla.
Teoretikern Roland Barthes menar att myter är de kulturella värden och föreställningar som finns på den konnotativa nivån. Han undersökte leksaker, maträtter, sportevenmang, hudkrämer, bilar och politiker. Dessa undersöktes för att se hur de representerades i tidningsartiklar, reklam, fotografier, filmer, utställningar och shower. Enligt Barthes framställdes dessa myter som om de hade en helt naturlig och självklar innebörd. Barthes menade att det som fanns bakom ytan är en verklighet av myter och ideologier (Ekström et al. 2008 s. 25). Precis som Barthes undersökte diverse evenemang, kommer den här studien försöka hitta de kulturella värdena och
föreställningar som finns på den konnotativa nivån i texterna och bilderna som publiceras i Sportbladet och Sportexpressen.
Annonser, berättelser och texter sätts ihop så att de kan förmedla den kulturella meningen. Detta sker ofta eftersom man delar upp världen i motsatspar, såsom man-kvinna, ond-god, högt-lågt.
Myten är det som gör att samhällets maktordningar upprätthålls och får dessa att framstå som naturliga och självklara, som till exempel synen på manligt och kvinnligt, på familjelivet och på vetenskapen. Alltså skapas symboliska innebörder det vill säga konnotativ betydelse (Ekström et al. 2008 s. 25).
Roland Barthes teori om att bilder kan representeras på en bredare kulturell nivå och har en underliggande mening är något som man kan tillämpa på sportjournalistiken. Då det sedan tidigare är känt att det har skett en sexualisering på hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i bilder. Samt att det också sedan tidigare är känt att sportjournalistiken har kommenterat kvinnliga idrottares utseende och kvinnlighet. Men Roland Barthes teori om representation kan man också koppla till sportjournalistiken för att se om det finns någon underliggande mening till varför kvinnliga och manliga idrottare representeras som de gör i media. Alltså för att kunna se om det är de representeras olika på grund av roller, prestation, utseende, kön och familjeliv.
Pamela Creedon (1994) och Gunilla Jarlbro (2013) förklarar hur könsfördelningen ser ut i medierapporteringen och vilka sfärer som tillhör de två olika könen. Detta är något som hänger ihop med Yvonne Hirdmans (2003) teori som handlar om hur man började se på könen, eftersom båda dessa teorier förklarar de olika synsätten på könen. För att sedan förstå hur könen framställs inom sportjournalistiken har Stuart Halls (2013) teori om representation tillämpats, detta för att kunna undersöka representationen av kvinnliga och manliga idrottare i Sportbladet och
Sportexpressen. Då undersökningen ämnar att studera både bild och text används Stuart Halls (2013) teori om semiotik, genom Roland Barthes där han förklarar sambandet mellan tecken och den underliggande meningen.
6. METOD OCH MATERIAL
Undersökningens syfte är att ta reda på hur kvällstidningarna Sportexpressen och Sportbladet gestaltar kvinnliga och manliga idrottare. Utifrån frågeställningarna: hur representeras kvinnliga och manliga idrottare i Sportexpressen och Sportbladet , utifrån deras prestationer? Och vilka roller förknippas kvinnliga respektive manliga idrottare med i Sportbladet och Sportexpressen?
ska studien undersöka hur idrottarna representeras i bilder och i textformat utifrån deras, kön, utseende, familjeliv, prestationer och roller. Därför kommer en kvalitativ innehållsanalys att göras för att studera det skrivna materialet, samt en semiotisk analys för att analysera de tillhörande bilderna (Bryman, 2018, s. 677).
6.1 Kvalitativ innehållsanalys
Vår vardag är fylld med olika texter som vi stöter på i olika sammanhang. De texter som vi tar del av speglar verkligheten och för att förstå vad texterna innehåller och betyder behöver man analysera dem. Det kan ge en bättre bild av verkligheten och hur den i sin tur påverkar oss i samhället (Ledin & Moberg, 2019, s. 193). En innehållsanalys kan vara både kvantitativ och kvalitativ, som nämnt ovan så ska denna undersökningen behandla en kvalitativ innehållsanalys (Ledin & Moberg, 2019, s. 193).
När man ska analysera dokument kan en kvalitativ innehållsanalys vara en användbar metod.
Metoden används främst för att nå de underliggande värderingarna i en text eller diskutera hur språket används som styrmedel. För att undersöka detta måste man hitta språkliga mönster på ord- och satsnivå. Syftet med en innehållsanalys är att lyfta fram en texts beståndsdelar och förhållandet mellan dem (Ledin & Moberg, 2019, s. 195). Det innebär att man söker
bakomliggande teman i det material som ska analyseras. De teman som framkommer illustreras oftas på olika sätt, till exempel i form av korta citat från en tidningsartikel (Bryman, 2018 s.
677). När materialet för den här undersökningen ska analyseras, kommer olika teman försöka hittas från de tidningsartiklar som under en veckas tid har tittats på från Sportbladet och Sportexpressen.
Vid en textanalys är det viktigt att tänka på vad texten faktiskt innehåller, vad betyder det som sägs i texten? En av de enklare modellerna att följa vid en textanalys är den ideationella
strukturen, där man alltså fördjupar sig i textens faktiska innehåll. För att göra en textanalys har vi här använts oss av tre centrala begrepp, teman, proposition och perspektiv (Hellspong &
Ledin, 1997).
Teman:
En text riktar in sig på att få läsarens tankar åt ett visst håll, vad texten sen riktat in sig på är det så kallade temat. Det finns olika sorters teman och Hellspong och Ledin (1997) menar att man måste ställa sig frågan vad texten handlar om. De presenterar också olika teman såsom
makroteman och mikroteman. Ett makrotema är själva huvudämnet i texten, medan mikrotemat mer riktar in sig på underämnena i texten (Hellspong & Ledin, 1997 s.118). För att hitta de olika teman i artiklarna ställs det frågor till texterna utifrån frågeställningarna. Alltså hur representeras kvinnliga och manliga idrottare utifrån genus, utseende, familjeliv, prestationer och roller, detta för att kunna besvara undersökningens syfte och frågeställning.
Propositioner
För att förstå en texts tema så måste vi också sätta in den i propositionen. Det vill säga vad som framställs i texten, man menar att en proposition är ett påstående om ett tema (Hellspong &
Ledin, 1997). En mening kan ha samma tema men olika propositioner, det vill säga olika påståenden. Precis som teman finns makropropositioner, som står för huvudbudskapet i texten, medan mikropropositioner kan liknas med underrubriker i till exempel en tidningsartikel (Hellspong & Ledin, 1997 s.122). Utifrån de olika frågeställningarna som ställdes till artiklarna för att hitta teman, har sedan dessa teman använts för att hitta propositioner i texterna som används för att besvara undersökningens syfte.
Perspektiv
Studiens utgångspunkt är att studera hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i
tabloiderna Sportexpressen och Sportbladet. Detta genom att titta närmare på hur det framställs utifrån genus, privatliv, utseende, prestation och roll. Detta görs genom att titta närmare på textens synvinkel. Perspektiv handlar om att en text kräver en synvinkel. Till exempel så kan
vissa personer eller institutioner med vissa tankar, värderingar eller begrepp låta världen framträda på ett visst sätt. Perspektivet är ett av de mest övergripande analysbegrepp inom den ideationella strukturen. Enligt Hellspong & Ledin (1997) finns det två huvudtyper av perspektiv:
subjektsperspektivet och jämförelseperspektivet. Ett sätt att fånga ett perspektiv är att utgå från den som dess bärare eller från det betraktade subjektet. Det kan alltså handla om synvinkeln hos en viss grupp eller institution eller synvinkeln hos en individuell person som erbjuder en viss tankelära eller ideologi. Medan jämförelseperspektivet handlar om att en text kan förmedla olika medel. Ett exempel på att etablera ett jämförelseperspektiv är att använda bildspråk och ett klassiskt exempel är metaforer som ger två saker från skilda delar av verkligheten att gå samman och bildar något nytt (Hellspong & Ledin, s. 139-140 1997).
6.2 Semiotisk analys
När bilderna och texterna ska analyseras kommer en semiotisk analys att tillämpas och
presenteras tillsammans med en kvalitativ innehållsanalys. Dessa två metoder går hand i hand då undersökningen ska titta på innehållet i både text och bild. I den semiotiska analysen kommer den underliggande meningen att undersökas för att se hur idrottarna representeras i bilder och i textformat utifrån deras utseende, kön, familjeliv, prestationer och roller. Semiotiken kan också användas för att analysera alla former av data, genom att företeelser kan betraktas som texter (Bryman, 2018 s. 680). De viktigaste verktygen som används i samband med en semiotisk analys är:
Tecknet, alltså det som står för något annat. Tecknet står för det som betecknar (en signifiant) och det som betecknas, det signifierade (Bryman. 2018 s. 680). Enligt Ferdinand de Saussure har teckenbegreppet två aspekter, en uttrycksaspekt och en innehållsaspekt. Uttrycksaspekten är tecknets fysiska eller materiella sida, medan innehållsaspekten är tecknets innebörd (Østbye, 2003 s. 67). De tecken om undersökningen kommer att titta efter är hur idrottarna representeras utifrån genus, utseende, familjeliv, prestationer och roller.
En kod utgör den generaliserade meningen som en person med ett visst intresse försöker bibringa tecknet. En kod kallas också för teckensystem (Bryman, 2018 s. 681). Sammankopplingen av
uttryck och innehåll i språket bygger på koder. Alltså accepterade regler eller konventioner för hur saker och ting sätts samman. Ett exempel är ordet hund och relationen mellan uttrycket (hund) och dess innehåll som då blir en föreställning av ett fyrbent djur. Det är alltså regler som bygger på en social överenskommelse. Som innebär att relationen mellan tecknet och det som referera till hund i verkligheten är godtycklig (Østbye, 2003 s. 67).
Man kan också säga att skriftspråket är konventionellt, för att det inte finns någon naturlig förbindelse mellan tecknet och det som tecknet representerar, alltså det som det står för eller hänvisar till. Enligt Saussure handlar det om meningen, alltså att tecknet inte får sin mening av vad det står för i verkligheten, utan tecknet får sin mening genom relationen till andra ord inom ett betydelsefält (Østbye, 2003 s. 67). I undersökningen kommer koden att användas för att se hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i bildformat.
Denotativ mening är den manifesta eller uppenbara mening som signifianten rymmer och som därför lutar mot dess funktion (Bryman, 2018 s. 681). Denotation innebär den bokstavliga och konkreta innebörden som ett ord, bild eller text har. En fotograferad gata kommer alltid vara en gata. Vilket innebär att det denotativa tecknet blir betecknad för ytterligare innehåll, som ger upphov till konnotationer, alltså en rad betydelser, associationer, känslor, idéer och kulturella accepterade innebörder (Ekström et al. 2008 s.24). Den dennotativa meningen används för att se den uppenbara meningen i bilderna, alltså om idrottarna ser glada, ledsna, fokuserade eller besvikna ut.
Konnotativ mening är den mening eller innebörd som förknippas med en viss social kontext: den konnotativa meningen återfinns tillsammans med den denotativa meningen (Bryman, 2018 s.
681). Det är det konnotativa som står för de djupare lagren av innehållets betydelse som varje bild kommunicerar. Det djupare lagret handlar alltså om kulturens gemensamma föreställningar och inte om subjektiva associationer. Precis som bilder kan ord vara mångtydiga och antydande, samt användas för att nå ut med ett budskap (Ekström et al. 2008 s. 24). Den konnotativa
meningen kommer att användas för att hitta den underliggande meningen i bilderna, genom att koppla den till genusperspektiv, för att se om de manliga och kvinnliga idrottarna har olika underliggande meningar utifrån hur de representeras i bildformat.
Denotationen handlar om den omedelbara betydelsen, medan konnotation handlar om medbetydelsen. Enligt Barthes är den konnotativa innebörden kulturell, till skillnad från den denotativa. Som innebär att den kan betyda olika saker beroende på tid och plats. Ett exempel är ett fotografi på en flagga med ett hakkors på, många skulle då säga att fotografiet föreställer en flagga eller att den symboliserar nazism. Det är den denotativa nivån. För en del människor har bilden med flaggan ett tillägsbetydelse såsom krig eller förintelse, det blir bildens konnotativa nivå, eftersom konnotation handlar om det kulturella (Østbye, 2003 s. 68). I den här
undersökningen kommer konnotationen ställas mot ett genusperspektiv och representationer i den tidigare forskningen, där kvinnor sedan tidigare har blivit sexualiserade utifrån sitt kön.
6.3 Material och Urval
Det material som behandlas i undersökningen är två stycken artiklar från vardera tidning i Expressen och Aftonbladets sportbilagor som har valts ut varje dag under vecka sju, det vill säga 15-21 februari 2021. Under denna vecka publicerades ungefär 20 artiklar per dag i tabloiderna.
Av dessa 20 artiklar handlande ungefär 5 om kvinnor och 15 om män. Detta var ett
återkommande tema under veckan. Sedan har 28 artiklar valts ut, utifrån de frågeställningar som ställdes till texterna. Detta kommer att ge en överblick av hur rapporteringen bland kvinnor och män ser ut i tabloidformat i Sportexpressen och Sportbladet. De två artiklar som valdes ut till undersökningen, valdes ut efter de frågeställningar som ställdes till artiklarna för att hitta olika teman. Alltså teman som genus, utseende, familjeliv, prestationer och roller. Artiklarna som har behandlats är i första hand en vanlig nyhetsartikel på cirka 2500 tecken. Anledningen till att det är normallånga artiklar som har undersökts är för att på ett bredare sätt kunna undersöka både bild och text, då det ofta inte finns så mycket innehåll i en kort notis.
Under en veckas tid har materialet analyserats i tryckt format i Sportexpressen och Sportbladet.
Det som har tittats närmare på är om det finns några specifika teman i de två olika tidningarna, Sportbladet och Sportexpressen (Bryman, 2018). Viktigt är att ha i åtanke att när denna
undersökningen genomfördes var det under februari månad och flera pågående mästerskap inom skidsport. Därför speglas innehållet främst av mycket vintersport. Genom att dela upp materialet i olika teman ger det en större överblick och avgränsning vilket i sin tur gör det lättare att
analysera det utvalda materialet (Bryman, 2018). Utifrån dessa teman analyserades också materialet genom att hitta propositioner, alltså vad det är som framställs i texten och perspektiv, det vill säga textens synvinkel.
Under en veckas tid analyserades två artiklar från vardera tidning, det vill säga fyra artiklar per dag under vecka sju. Totalt har 28 artiklar analyserats, och materialet kommer sedan att kopplas till de vetenskapliga teorierna och den tidigare forskningen som finns om ämnet. Resultatet presenteras genom olika perspektiv och underkategorier som ska besvara syftet och
frågeställningarna, om hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloidformat. Utifrån dessa 28 artiklar har sedan 16 av dem presenterats i resultatet. Dessa artiklar presenteras utifrån dess innehåll och dess teman som tydligt visar på undersökningens syfte.
Artiklarna valdes ut utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. De artiklar som sedan analyserades och presenterades i undersökningen hade tydliga teman och tydliga underliggande meningar i bilderna. I artiklarna fanns det tydliga kopplingar till de teman som hade valts ut, det vill säga, genus, roller, famljeliv, utseende och prestationer. Dessa teman ledde sedan till att både propositioner och perspektiv kunde utläsas i texterna. Anledningen till att just dessa artiklar, som i det här fallet blev 16 artiklar som presenteras i resultatet valdes ut var för att både text och bild hade en tydlig koppling till undersökningens syfte och frågeställningar.
6.4 Tidningarna Sportexpressen och Sportbladet
Den här studien kommer utgå från artiklar som är publicerade i kvällstidningarna Sportexpressen och Sportbladet. Sportbladet tillhör kvällstidningen Aftonbladet. Grundaren till Aftonbladet är Lars Johan Hierta och hans syfte med tidningen var att granska makten, utmana de som styrde och avslöja missförhållanden Sedan i maj 2000 har Sportbladet getts ut tillsammans med kvällstidningen Aftonbladet. Sportbilagan är tryckt i rosa papper precis som tidningen La Gazzetta dello Sport i Italien (Aftonbladet 2020). Sportexpressen tillhör den liberala
kvällstidningen Expressen som startades 1944, mitt under det brinnande andra världskriget.
Tanken med tidningen var att hitta en ny typ av berättande och stå upp mot nationalsocialismen.
Sedan i mars 2005 har Sportexpressen kommit ut tillsammans med Expressen (Expressen 2017).
6.7 Metoddiskussion
Inom vetenskapen är det två metoder som är vanligt förekommande, en kvantitativ metod och en kvalitativ metod. När man ska göra en innehållsanalys kan man använda sig av både en
kvantitativ där syftet är att koda materialet eller att använda sig av en kvalitativ där syftet är att utläsa olika teman. Den här studien har fokuserat på en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018).
När forskare ska göra en innehållsanalys är det viktigt att man tillämpar två kvaliteter, objektivitet och systematik. Objektivitet innebär att man i förväg specificerar hur man ska analysera sitt material, till exempel genom att hänvisa till olika kategorier. Detta för att man som forskare inte ska lägga in några egna värderingar i analysen (Bryman, 2018). I det här fallet har kategorierna valts ut genom, genus, utseende, prestation, familjeliv och roller.
Det är också viktigt att man i en innehållsanalys preciserar vilken typ av data man analyserar, som till exempel hur många artiklar man ska analysera, vilken typ av artikel man valt och om vissa teman har fått mer uppmärksamhet än andra (Bryman, 2018). I denna studie har
tidningsartiklar använts och specifikt artiklar som rör ämnet sport då syftet med undersökningen var att studera hur kvinnliga respektive manliga idrottare representeras på sportsidorna i
tabloiderna Aftonbladet och Expressen. Detta för att se om det fanns några utmärkande teman i artiklarna.
En annan viktig faktor att ta hänsyn till i en innehållsanalys är tidsperioden (Bryman, 2018), det material som har presenterats i denna studie analyserades under en veckas tid och totalt
analyserades 28 artiklar, i detta fall var det tillräckligt länge för att få en bra bild över hur fördelningen av kvinnliga och manliga idrottare ser ut på sportsidorna. Viktigt är dock att poängtera att om materialet hade analyserats under en längre tid och om man använt sig av flera artiklar eller analyserat andra medier hade kanske resultatet sett annorlunda ut.
Fördelen med en innehållsanalys är att den är transparent och lätt att konkretisera. Metoden innehållsanalys används ofta för att studera massmedia men det går också att använda det på andra forskningsområden. För denna studie har metoden fungerat bra då det är ett flertal artiklar
som har analyserats samt att syftet har varit att hitta olika teman som vi sen ställt mot varandra.
Som med alla forskningsmetoder finns det också kritik mot innehållsanalysen. Bryman (2018) hänvisar till Scott (1990) som presenterade tre kriterier när man ska göra en bedömning av ett dokument. Det första är autenticitet, det vill säga om dokumentet verkligen är vad det utger sig att vara (Bryman, 2018).
I detta fall uppfyller studien det kravet då Aftonbladet och Expressen är trovärdiga källor och de är kvällstidningar som de också utger sig att vara. Det andra är trovärdighet, alltså om det finns en chans att dokumenten har förfalskats eller förvrängts (Bryman, 2018), här kan man dock börja ifrågasätta de dokument som har analyserats, då man inte vet om det som står i artikeln kan ha förvrängts då man inte kan veta säkert att citaten är korrekta. Det sista är representativitet, vilket innebär att man måste ta hänsyn till om dokumenten är representativa och relevanta för
undersökningen (Bryman, 2018), tidningarna är absolut relevanta för undersökningen då det handlar om sportjournalistik i tabloidformat. Hade man undersökt ett annat medium hade det möjligtvis sett annorlunda ut.
6.8 Validitet och Reliabilitet
Inom vetenskapen används ofta begreppen validitet och reliabilitet. Begreppet validitet handlar om att ett argument ska ha giltighet. Inom vetenskapen bygger man slutsatser med hjälp av empirisk data och det kan vara olika typer av texter eller befintliga dokument (Ekström &
Johansson, 2019 s. 13). Det är alltså forskarens uppgift att uppnå en sådan hög validitet som möjligt för det ämne som den undersöker. Frågeställningarna och syftet till den här studien skapades utifrån att det fanns en bakomliggande kunskap om ämnet sedan tidigare. Därefter valdes representationsteorin och genusperspektivet ut, eftersom studiens syfte var att undersöka hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen.
Undersökningen gjordes genom att studera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och sportexpressen. Dessa 28 artiklar valdes ut efter att man kunde se teman och mönster i texterna som besvarade syftet och frågeställningarna. De artiklar som inte uppfyllde de krav som fanns för studien valdes bort. Viktigt att komma ihåg är att de artiklar som valdes kan ha vinklats av de
som har skrivit artikeln. De citat som plockats ut, kan också ha omformulerats, av de som har skrivit den. Men de citat som har valts ut innehåller ändå vissa teman och mönster som undersökningen ville besvara.
Ett annat viktigt begrepp inom vetenskapen är reliabilitet och det innebär att ett argument ska vara tillförlitligt. Alltså kan ett argument vara tillförlitligt om de uppgifter som anges är sanna (Ekström & Johansson, 2019 s. 13). Den här studien har en viss reliabilitet, eftersom att syftet var att undersöka hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen, vilket innebär att dessa två tidningar är de enda tidningarna som har undersökts.
I en kvalitativ innehållsanalys ställs det frågor till texten, vilket har gjorts genom
frågeställningarna. Efter det har teman, propositioner och perspektiv plockats ut efter de frågeställningar som ställdes till texterna. Om frågeställningarna hade formulerats på ett annat sätt, hade kanske resultatet blivit annorlunda. Materialet har analyserats med den valda teorin (genusperspektiv och representation) och den tidigare forskningen. Hade det använts andra teorier i undersökningen, hade resultatet kunnat skiftat, men de valda teorierna passade i det här fallet in utifrån det som skulle undersökas. Skulle någon annan göra en liknande studie, skulle de kanske se samma mönster om Aftonbladet och Expressen används igen. Men skulle något annat medialt forum användas till en liknande studie skulle resultatet kanske skifta, eftersom att det kanske inte ser likadant ut på alla mediers sportsidor. I den här studien måste man också ha i åtanke att den har skrivits av två stycken som har bakomliggande kunskap om ämnet och resultatet skulle kunna skifta om det görs en studie av någon som inte har någon kunskap om ämnet.
7. Resultat och analys
För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar kommer resultatet och analysen av materialet att presenteras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en semiotisk analys.
Bilderna och texterna kommer presenteras tillsammans, för att förtydliga de teman som har setts när materialet har analyserats. Resultatet är uppstrukturerad efter teman, propositioner och perspektiv, som åskådliggjorts när materialet analyserades. Bilderna har analyserats med hjälp av en semiotisk analys, för att påvisa hur kvinnliga och manliga idrottare framställs på sportsidorna.
Nedan presenteras data som visar hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i
Sportexpressen och Sportbladet utifrån deras olika könsroller. Detta kommer att presenteras genom både en textanalys och bildanalys. För att påvisa hur kvinnliga och manliga idrottare representeras på sportsidorna kommer analysen av texten att kombineras med bildanalysen.
7.1 Representation utifrån kön
Som Ulf Wallin visar i sin avhandling Sporten i Spalterna var kvinnorna underrepresenterade när det kom till rapporteringen i tryckta tidningar under 1900-talet. Kvinnoidrotten var ett
främmande inslag på sportsidorna och det visade tydligt att det var männen som ofta var
prioriterade av att få uppmärksamheten (Wallin, 1998). Detta är något som också blev tydligt när materialet för denna undersökning analyserades, det vill säga ett mönster som består än idag. En fördjupning av artiklarna från Sportbladet och Sportexpressen, visar att manliga idrottare är starkt överrepresenterade då det ungefär var 15 artiklar som handlade om män och fem artiklar som handlade om kvinnor på sportsidorna per dag.
När Stuart Hall (2013) förklarade representation menade han att språket används för att säga något betydelsefullt eller för framställa världen på ett meningsfullt sätt för andra människor.
Utifrån den språkanvändning som Sportbladet och Sportexpressen använder sig av, representerar de männen som självständiga och kaxiga. Däremot framställs kvinnan som svag och att det ofta är något som inte stämmer, och därför behöver hon stöttning.
Ett tydligt exempel på mannens överlägsenhet var när skridskoåkaren Nils van der Poel vann VM-guld och slog världsrekord på 10 000 meter i Nederländerna. Efter loppet hyllades han för sin enorma prestation, men fokuset låg främst på hans överlägsenhet på de båda distanserna 5000 meter och 10 000 meter. Van der Poel gick där ut med ett kaxigt uttalande som just pekade på hans storhet inom sporten.
“Om man inte lyckas slå mig på 5000 meter, så kommer man inte slå mig på 10 000 meter”, säger Nils van der Poel till Sportexpressen (Bråstedt & Börjesson, 2021).
Hirdman (2003), presenterar den första formeln som också kallas grundformeln A- icke A, som att mannen är och kvinnan icke är. Mannen är alltså överlägsen kvinnan, kvinnan är mindre värd och hon finns egentligen inte då hon är skapad av mannen.
Tittar man istället på hur den kvinnliga idrottaren representeras skiljer det sig en aning kring gestaltningen. Inför VM-stafetten i skidskytte fick Johanna Skottheim chansen, väl under loppet gick det inte Skottheims väg och besvikelsen efteråt var tydlig från Skottheim. Genom att
artikeln framhävde att hon stod med tårar i ögonen, flyttades fokuset från själva prestationen och istället fokuserade de på att hon var ledsen och besviken. Alltså valde man att lyfta fram hennes sårbarhet. I artikeln lyfte de också fram hennes nervositet inför, då detta var Skottheims första VM, här spelar de alltså på hennes oro kring att prestera som också fanns inför loppet.
“Jag har varit otroligt nervös för det här. Jag är otroligt besviken, fortsätter hon med tårar i ögonen”
(Friberg & Östman, 2021).
Här representeras Nils Van der Poel som vinnare och överlägsen, för att han vann och representerades med ett kaxigt uttalande. Johanna Skottheim gjorde dåligt ifrån sig och
representerades därför som svag. Det intressanta här är att män och kvinnor representeras olika utifrån om de vinner eller förlorar. Under den veckan som materialet analyserades var det ingen manlig idrottare som representerades som svag eller sågs gråta. När kvinnorna har vunnit har de representeras som ödmjuka och inte alls som kaxiga. Pamela Creedon (1994) menade att inom vissa kulturer ska männen vara aktiva, aggressiva och spontana. Däremot ska kvinnor vara svaga, lyhörda och passiva. Sportkulturen kanske är en sådan kultur där männen ska vara aggressiva,
lyhörda och spontana och det är därför de representeras som överlägsna när de vinner. Medan kvinnor inom sportkulturen ska vara svaga, lyhörda och passiva och det kanske är därför som de representeras som ödmjuka när de vinner.
Det som visas på bilden är en besviken Johanna Skottheim efter sin prestation i stafetten på skidskytte-VM. Den denotativa meningen, det vill säga den uppenbara meningen är att Skottheim är enormt besviken över sin egen prestation. Detta visas genom hennes sorgsna blick och hur hon torkar sina tårar. Detta är alltså de tecken som finns i bilden, det har varit ett tufft skidlopp och Skottheim kan därför inte hålla tillbaka tårarna som tyder på
besvikelsen. På bilden syns också
lagkamraterna som kramar om Skottheim och försöker trösta henne. Det blir således den underliggande meningen, det vill säga den konnotativa meningen, hon har svikit sitt lag och hon vågar visa känslor. Koden i
bilden blir då att Skottheim får stöttning från sina lagkamrater som försöker trösta henne efter hennes besvikelse.
Bild 1: Bilden visar en besviken Johanna Skottheim.
(Friberg, 2021)
Creedon (1994) menade också att det var en överlägsenhet att vara aktiv, aggressiv och spontan.
Dessa två exempel är två tydliga exempel på hur dagens sportjournalistik representerar mannen som kaxig och att ingen kan vara bättre än honom. Medan kvinnan framställs som svag, för att man fokuserade på hennes känslor, istället för prestationen. Alltså lyfte man fram hennes
svaghet. Likväl som Hirdman (2003) förklarar A-a, det vill säga att kvinnan var en sämre variant av mannen.
Ett annat exempel som tydligt visar på det som Creedon (1994) tar upp kring att mannen ska vara den aktiva och spontana, och den som är lite bättre än alla andra var när Sportbladet berättade för
skidskytten Emilien Jacquelin att norrmännen kallar honom för “showman” och frågade vad han tyckte om det?
“Det stämmer nog. Jag kallar mig själv också det. Jag älskar att spela ett högt spel och ta risker. Det är så jag får njutning av den här sporten” (Nordström & Käck, 2021).
Här framhävs alltså Jacquelins personlighet och hans sätt att agera både på skjutvallen och utanför spåret. Den franska skidskytten representeras här som kaxig och spontan som vågar gå utanför boxen och ta risker. Detta är också något som han själv står för och han har valt att gå sin egen väg när det kommer till hans idrottsliga och privata handlingar.
Zlatan och Lukaku är två stora fotbollsspelare i Italien, där Zlatan spelar i Milan och Lukaku i Inter. När dessa två lag skulle möta varandra, målades matchen upp som slaget om Italien. Det var Zlatan mot Lukaku. Gunilla Jarlbro (2013) menade att den offentliga sfären är en manlig domän och den manliga fotbollen är ledande i Italien, och domineras därför som en manlig domän, som kvinnor inte har tillträde till. Dessa två fotbollsspelare representerades utifrån att det var någon av dem skulle avgöra matchen, trots att de har varsitt lag bakom sig. Det var en kamp mellan Zlatan och Lukaku och det stod skrivet i stjärnorna att någon av dem skulle avgöra. Det intressanta här är att de framställs som individuella idrottare, fastän de håller på med en lagidrott.
Under den veckan som materialet analyserades var de ingen av de kvinnliga idrottarna som framställdes som individualister, när de höll på med en lagidrott. Då lyftes det gemensamma fram och att det var en laginsats.
“Men i slutet av dagen är det alldeles oavsett så att när den här matchen spelas är den det enda som existerar i universum, och det är skrivet i stjärnorna att det är Zlatan eller Lukaku kommer att avgöra den. Det måste bli så”, skriver Therese Strömberg i Sportexpressen (Strömberg, 2021).
