Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängEn studie om elevers förväntningar
på APU-inriktningen på
Omvårdnadsprogrammet
”Det var ingen som sa att vi skulle vara bland gamla”
A study of students´ expectations for the
APU-orientation of the Health Care Programme
“No one told us that we would be working with the elderly”
Matilda Bergengrip
Cecilia Svenberg
Lärarexamen 180 hp Lärarutbildning 90 hp
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom. 67 % trodde att valfriheten skulle vara större. 17 % av de elever som inte fick göra APU inom den inriktning de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier.
Nyckelord: arbetsplatsförlagd utbildning, APU, omvårdnadsprogrammet, OP, inriktning, studieavbrott, valfrihet, välja fritt, förväntning, enkätundersökning
Innehållsförteckning
Sammanfattning... 3
Innehållsförteckning ... 5
1 Inledning och bakgrund ... 7
1.1 Beskrivning av OP... 7
1.1.1 Programmål ... 7
1.2 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) ... 8
1.3 Samverkan skola – arbetsliv... 9
2 Syfte... 11
2.1 Problemformulering ... 11
3 Litteraturgenomgång ... 12
3.1 Genomgång av tidigare studier om OP och APU... 12
3.1.1 Valet till gymnasiet... 12
3.1.2 Säker på sitt val och graden av nöjdhet ... 12
3.1.3 Praktisk inriktning ... 13
3.1.4 Dålig status ... 13
3.1.5 Arbeta inom vård och omsorg ... 13
3.1.6 APU ... 13
3.1.7 APU och elevens mognad ... 14
3.2 Praktik och lärande ur olika pedagogiska synsätt... 15
3.3 Kommentarer till litteraturgenomgången ... 16
4 Metod... 17
4.1 Population... 17
4.2 Avgränsningar ... 18
4.3 Definitioner... 18
4.4 Tillvägagångssätt... 19
5 Resultat ... 21
5.1 Bakgrundsinformation från åk 1 och åk 3 ... 21
5.2 APU - åk 3 ... 26
6 Diskussion, analys och slutsatser... 30
6.1 Metoddiskussion... 30
6.2 Resultatdiskussion ... 31
6.2.1 Hur stor andel av eleverna hade en klar och tydlig förväntning på vilken APU-inriktning de skulle vilja ha när de började åk 1? ... 31
6.2.2 Hur stor andel av eleverna tänkte att de mer fritt skulle kunna välja APU-inriktning?... 33
6.2.3 Hur stor andel av de elever som inte fick den APU-inriktning de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier?... 35
6.3 Slutsatser i sammandrag ... 36
7 Referenser... 37
7.1 Litteratur ... 37
7.2 Internet källor ... 38
7.3 Muntliga källor ... 39
Bilaga 1. Enkät till åk 1 Bilaga 2. Enkät till åk 3 Bilaga 3. Brev till föräldrarna
1 Inledning och bakgrund
Vi är två lärarstudenter som ska bli yrkeslärare på Barn- och fritidsprogrammet (BF) respektive Omvårdnadsprogrammet (OP). Tidigt i vår utbildning började vi diskutera med våra handledare i fall de hade något förslag på ämnesområde till vårt
examensarbete. Under vår verksamhetsförlagda tid har vi träffat elever på OP som uttryckt förvåning och/eller ogillande mot inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU). ”Det var ingen som sa att vi skulle vara bland gamla” är ett citat från en av eleverna på OP våren 2009. Om eleverna har en annan bild av APU-inriktningen än den som gäller i verkligheten kan detta leda till konflikter och diskussioner. Mot bakgrund av dessa lösryckta åsikter tyckte vi det var intressant att undersöka omfattningen av sådana eventuella missuppfattningar på OP.
1.1 Beskrivning av OP
Alla elever som har avslutat grundskolan har rätt till en gymnasieutbildning.
Gymnasieskolan består av 17 nationella, treåriga program. Programmen ska innehålla gemensamma kurser (karaktärsämnen), valbara kurser, individuella val, kärnämnen och projektarbete (Skolverket 2009-09-24).
OP är ett nationellt program inom gymnasieskolan. Dess syfte är att ge grundläggande kunskaper för arbete inom olika verksamheter, både inom hälso- och sjukvård och omsorg. Programmet är även en grund för vidare studier eller lärande inom arbetslivet. OP:s viktigaste delar är kunskapen om människans hela livslopp ur ett biologiskt, psykologiskt, socialt och existentiellt perspektiv. Utgångspunkten för både hälso- och sjukvård samt omsorg är att främja hälsa och hitta varje individs förmåga att utveckla sina resurser och att använda dessa. Utbildningen utgår från en värdegrund där människors lika värde, mänsklig värdighet och välbefinnande betonas. Vidare ger utbildningen kunskap om hur kommunikation och möten med människor i olika vård- och omsorgssituationer kan te sig (Skolverket 2000).
1.1.1 Programmål
Skolverket (2000) beskriver att varje gymnasieprogram har mål som ger en helhetsbild av programmet i fråga. Målet ska garantera att programmets olika delar hänger samman
det vill säga att kärn- och karaktärsämnen hör ihop. Kärnämnena är desamma på alla program och kursplanerna likaså. Skillnaden är att programmen har olika mål.
Sammanfattningsvis kan programmålen sägas ha följande uppgifter: • tydliggöra helheten och sammanhanget i utbildningen
• ge information till elever och föräldrar om vad de kan förvänta sig av utbildningen
• vara underlag för lärares diskussioner om utbildningen och samordning av undervisningen
• vara ett redskap vid lärares och elevers gemensamma planering • utgöra underlag i kommunikationen mellan skola och arbetsliv om bl.a.
arbetsplatsförlagd utbildning
• ge handledare på arbetsplatsen förståelse för vad utbildningen syftar till • vara en utgångspunkt för arbete med kursplaner och utvärdering
(Skolverket 2000:8)
För att uppnå programmålen finns det ett urval av karaktärsämnen som är obligatoriska för OP oavsett var i Sverige man läser. Det finns däremot ingen ordning i vilken kurserna ska läsas. När det gäller de valbara kurserna står i gymnasieförordningen att det ska finnas ett allsidigt urval som ska vara förenlig med programmålen. Det finns både nationella och lokala kurser som kan vara lämpliga. Det viktiga är att de lokala kurserna bör utformas i samråd med arbetslivet så att utbildningen anpassas till de behov som finns i regionen. De kurser som måste erbjudas alla elever är Engelska B, Matematik B, Naturkunskap B och Historia A. Dessa kurser ger särskild behörighet till olika högskoleutbildningar. De valbara kurserna är till för att öka elevernas motivation och trivsel (Skolverket 2000).
1.2 APU
Enligt gymnasieförordningen 1992:394, ska APU ingå i utbildningen på OP med minst 15 veckor. Varje vecka ska motsvara 24 timmars undervisningstid (15§). Vidare står det att rektor beslutar om hur fördelningen skall se ut över åren och om hela eller delar av kursen ska innehålla APU (Svensk författningssamling 2009-10-22).
För att få klarhet i vilka kurser eleverna på vår skola har APU och hur många veckor dessa omfattar, så kontaktade vi den praktikplatsansvarige läraren som förklarade följande för oss. APU är en del av en kurs. Därför placeras eleverna på arbetsplatser
med inriktning mot den kurs de läser. På skolan där vi delat ut våra enkäter så har eleverna i årskurs 1 fem veckors praktik i kursen Vård- och omsorgsarbete. De kommer då att praktisera på särskilda boende för äldre eller inom hemvården. I årskurs 2 har de fyra veckors APU i kursen Omvårdnad där det finns möjlighet att önska både
psykiatrisk eller somatisk rehabilitering, samt fyra veckor i kursen Social omsorg där de kan önska demensboende eller hem för utvecklingsstörda. När eleverna kommer till årskurs 3 har de fyra olika kurser att välja i sina valbara kurser: Sjukvård, Psykiatri, Barn- och ungdomssjukvård eller Utvecklingsstörning. Här har de sex veckors APU. Det innebär att denna skola valt att lägga 19 veckors APU för sina elever. Det står inte uttryckt i klartext från Skolverket i vilka kurser det ska ingå APU utan det kan t ex uttryckas i betygskriterierna att ”eleven utför med handledning” eller ”eleven deltar”. Lärarna på skolan gör 1-2 besök hos eleven på APU-placeringen för att följa upp hur det går. Lärarna på skolan får ett omdöme om eleven från dess handledare, enligt de
kriterier som skolan satt upp. Det är sedan läraren som sätter ett samlat betyg på kursen. Där ingår allt eleven presterat i kursen t ex prov, inlämningsuppgifter, redovisningar, APU omdömet och det som framkommer vid APU besöken (Praktikansvarig lärare 2009-09-25).
1.3 Samverkan skola – arbetsliv
Enligt Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 kap 1.2, ska skolan ” eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all gymnasial utbildning men av avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet.” (Lärarförbundet 2008:63).
Skolverket menar att praktik och teori är sammanflätade till en oskiljaktig enhet i OP:s kunskapssyn. Praktisk erfarenhet är ett måste när det gäller att erövra kunskaper om människor i omvårdnad och social omsorg. För att APU:n ska fungera förutsätts en dialog mellan skola och arbetsliv där företrädare för arbetslivet måste få tid och tillfälle att diskutera APU:ns mål och utformning (Skolverket 2000).
Skolverket beskriver vikten av yrkeslärarnas besök ute på arbetsplatserna hos elever och handledare under APU:n. Dessa besök är en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för APU delen. Yrkeslärarna har många viktiga uppgifter under besöken till exempel att
väl fungerande samverkan är förutsättningen för att APU ska fungera. Vidare anger Skolverket att eleverna på gymnasieskolan anser att APU är en bra del av utbildningen. På APU:n lär de sig nya moment och får prova på annan typ av utrustning än på skolan. Framför allt får de också en inblick i de olika personalkategoriernas funktioner i
arbetslivet. Eleverna tycker att APU är ett bra komplement till den skolförlagda utbildningen och har stor betydelse för kunskaperna i yrket (Skolverket 1998b ur Skolverket 2001).
2 Syfte
Inledningsvis ställde vi upp en hypotes att många elever har förväntningar på att de vill göra sin APU med en speciell inriktning i tankarna och att de inte är medvetna om att det är kurserna som styr inriktningen. Vi vill undersöka om eleverna på vår valda skola, när de började årskurs 1, hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin APU, exempelvis ögonklinik, vårdcentral eller förlossning. I tillägg avser vi undersöka om eleverna tänkte att de mer fritt skulle kunna välja APU-inriktning. Slutligen vill vi undersöka om elever vars APU-inriktning inte blev som de tänkt sig, har övervägt att avbryta sina studier.
2.1 Problemformulering
• Hur stor andel av eleverna hade en klar och tydlig förväntning på vilken APU-inriktning de skulle vilja ha när de började åk 1?
• Hur stor andel av eleverna tänkte att de mer fritt skulle kunna välja APU-inriktning?
• Hur stor andel av de elever som inte fick den APU-inriktning de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier?
3 Litteraturgenomgång
För att undersöka om våra frågeställningar finns beskrivna i tidigare forskning gjorde vi sökningar på Internet på relevanta sökord. Vi använde oss av sökord såsom APU, praktik, förväntning, omvårdnadsprogram och yrkesutbildning dels var för sig och dels i olika kombinationer.
Vi börjar vår litteraturgenomgång med att beskriva tidigare studier om APU på OP. Därefter behandlar vi praktik och lärande ur olika pedagogiska synsätt. Slutligen ger vi några kommentarer om litteraturen i förhållande till vårt arbete.
3.1 Genomgång av tidigare studier om OP och APU
I denna del går vi igenom några tidigare examensarbeten utförda på OP och lyfter fram relevanta ämnesområden. Vi avslutar med att beskriva hur APU:n påverkar elevernas mognad.
3.1.1 Valet till gymnasiet
Lindström (2008) redovisar att det som haft stor eller ganska stor betydelse för OP- elever när de valde gymnasieprogram var informationen från elever som redan gick på OP. Vidare har informationen från undervisande lärare på OP ganska stor till viss betydelse. Öppet hus, info från studie- och yrkesvägledare samt Internet visade sig ha viss betydelse medan föräldrarnas åsikter om vad eleven bör välja haft mindre
betydelse.
Sjölin (2004) menar att studie- och yrkesvägledaren har stor eller ganska stor betydelse. Viss inverkan har info från andra elever. Sjölin menar att det som betytt minst är
föräldrarnas åsikter. Hon redovisar i sitt enkätresultat att 6,6 % anser att ”Föräldrarnas åsikt om vad jag bör välja” har stor eller ganska stor betydelse (Sjölin 2004, Bilaga 3, Tabell 6). Hon drar slutsatsen att ”Över 93 % menar att informationen från föräldrarna endast har haft viss betydelse eller ingen betydelse.” (Sjölin 2004:22).
3.1.2 Säker på sitt val och graden av nöjdhet
I Sjölins (2004) undersökning har hon kommit fram till att 63 % av OP-eleverna var helt eller i stort sätt säkra på sitt val till gymnasiet, varav 36,7 % var helt säkra och 26,7 % i
stort sett var säkra. Björklund m fl (2006) visar att 57 % är mycket nöjda över att gå OP, 39 % är delvis nöjda medan 4 % är missnöjda. Skolverkets statistik för
avbrott/studieuppehåll efter år 1 visar att 5 % av eleverna på OP åk 1 inte återfanns i gymnasieskolan följande år (Skolverket 2009-10-21).
3.1.3 Praktisk inriktning
Sjölin (2004) har i sitt arbete kommit fram till att 87 % av eleverna tycker det var viktigt att deras program har en praktisk inriktning. Hon menar också att många söker sig till programmet för praktikens skull och för att eleverna ska slippa läsa så många
kärnämnen. Lindström (2008) visar i sitt arbete att eleverna tycker att det är av stor och ganska stor betydelse att programmet har en praktisk inriktning. Bara 5 % tyckte att det inte hade någon betydelse.
3.1.4 Dålig status
Sjölin (2004) hävdar i sin undersökning att OP har dålig status samt att programmet är slappt. Sjölin visar att drygt hälften av eleverna tycker att ryktet har ganska stor betydelse inför gymnasievalet. Björklund m fl (2006) skriver i sin slutsats att
inställningen till och statusen på OP hänger ihop med statusen på arbete inom vård och omsorg. De menar att statusen på OP måste höjas för att statusen inom yrket ska höjas. Lindstöm (2008) beskriver att elevernas uppfattning om statusen på OP är varken hög eller låg.
3.1.5 Arbeta inom vård och omsorg
Både Sjölin (2004) och Björklund m fl (2006) hävdar att det är få elever som efter OP vill arbeta inom vård och omsorg. Lindström (2008) kommer fram till att de flesta eleverna vill studera vidare eller arbetar inom vården.
3.1.6 APU
Carlsson och Suup (2009) har i sin undersökning kommit fram till att eleverna känner sig väl informerade av vad som förväntades av dem på APU:n. Trots detta tycker
eleverna att det är svårt att veta vad som förväntades av dem när de väl är ute på APU:n. Eleverna tyckte att det varit bra om handledarna kommit till skolan och informerat. Kunde eleverna dessutom i samband med detta ställa frågor hade eleverna fått en tydligare bild av APU:n. Carlsson och Suup beskriver vidare att de flesta eleverna är
nöjda med sin APU och att deras förväntningar på APU:n har förverkligats. Det framkommer också att eleverna tycker det är viktigt att bli väl omhändertagna av
handledaren och personalen på sin APU. Vidare beskriver eleverna att det var bra att bli visad runt, att någon berättar hur det fungerar på arbetsplatsen och att personalen har är en positiv inställning till dem. Carlsson och Suup menar också att handledaren ska ha en tydlig roll gentemot eleven och att utvärderande samtal med handledaren kan bidra till en ökad förståelse för yrket.
Björklund m fl (2006) menar att de flesta elever var nöjda eller delvis nöjda med
informationen inför APU. Björklund m fl visar även i sin undersökning bland OP elever i åk 3 att 34 % ansåg att de kunde påverka, 54 % kunde delvis påverka och 12 % kunde inte alls påverka sin APU-placering. De konstaterar även att 93 % av eleverna upplever att deras förväntningar på OP som gymnasieprogram helt eller delvis uppfyllts.
Björklund m fl menar att det är viktigt att ha ett bra samarbete mellan skola och arbetsliv. Både skolan och arbetslivet måste hålla sig à jour med vad som händer på respektive plats och eftersom utvecklingen går fort är det svårt att alltid vara
uppdaterad. De anser också att handledarutbildningen borde förbättras och att lärarnas APU besök hos eleverna är viktiga.
Lindström (2008) har i sitt arbete kommit fram till att eleverna inte är förberedda praktiskt inför sin APU. Hon menar också att eleverna behöver komma ut snabbare på APU när de lärt ett nytt moment i skolan, för att få ordentlig träning på momentet.
3.1.7 APU och elevens mognad
Herrman (1998) beskriver att en yrkesförberedande utbildning inte enbart handlar om att tillämpa kunskap utan även om hur man skall uppträda för att kunna ta plats i
yrkeskollektivet. Många av ungdomarna har ingen erfarenhet från vård och omsorg utan deras APU-placeringar ger dem de första konkreta tillfällena att bekanta sig med sitt kommande yrke. Eleverna behövde inte längre bygga föreställningar om sitt kommande yrket utifrån hur de trodde att det var, utan fick av sina egna erfarenheter reda på hur det faktiskt är. Därmed förändrades perspektiven. När sedan läroböcker och lärarna bidrog med att tala om hur det borde vara, fick eleverna tillskott av andra sätt att förstå vård och omsorg. Det var flera elever som hade familjemedlemmar som arbetade inom vård och omsorg och denna närhet till arbetet påverkade elevernas föreställningar. För att få
statistiskt underlag så kontaktade vi Skolverket. De hänvisade oss till Statistiska Central Byrån som meddelade att det inte finns någon undersökning om hur stor andel av eleverna på OP som har nära anhörig som arbetar inom vård och omsorg. Vidare beskriver Herrman att APU för många ungdomar är en källa till personlig utveckling och mognad. De många mötena ställde stora krav på eleverna. Eleverna pratade om sig själva som annorlunda mot jämnåriga kamrater som gick andra gymnasieprogram. Detta utifrån att OP ställde helt annorlunda krav på eleverna. APU och teorin blev en
påminnelse om liv och död, sjukdom, ångest mm, en vardag som andra elever inte kom i närheten av. Det tvingade fram en forcerad mognad hos eleverna. Mötet med
verkligheten gjorde eleverna motiverade för sina studier och många ökade också sin studietakt. Med elevernas mognad skedde samtidigt en identifiering med yrkesrollen.
Andersson (2000) beskriver hur eleverna under APU:n får ett mer vuxet beteende i kontakten med vuxna arbetskamrater. De får också en konkret bild av hur yrkeskunniga personer uppträder mot varandra. För att bli respekterad på APU:n krävs det att eleven uppför sig på ett vuxet sätt. Detta är ett helt annat sätt än det som gäller bland
skolkamraterna. En lärare på fordonsprogrammet citeras och säger ”Det är viktigt som ung människa att ”synas”, eleven blir synliggjord på ett helt annat sätt på en arbetsplats jämfört med skolan.” (Andersson 2000:14).
I Utbildningsdepartementets (2000) skrift ”Samverkan mellan skola och arbetsliv” citeras en programansvarig lärare på OP angående de erfarenheter eleverna fått under APU: ”De har fått lära sig att ta ansvar, lära sig att vara medmänniska, att inte alla människor fungerar lika, att många människor har det svårt, de lär sig hur människan beter sig när man inte mår bra.”(Utbildningsdepartementet 2000:154). Eleverna får fördjupade yrkeskunskaper genom APU:n, men får även unika bidrag till sin utveckling som inte kan läras på annat sätt i skolan (Utbildningsdepartementet 2000).
3.2 Praktik och lärande ur olika pedagogiska synsätt
Gunnarssons (1999) forskning visade att eleverna i de praktiska momenten kände att de hade kontroll över sitt lärande eftersom de kunde anpassa det efter den egna förmågan och delvis efter det egna intresset. Några av de hinder de upplevde i den teoretiska undervisningen tycks vara mindre i de praktiska momenten.
Vygotskij påtalar vikten av att anpassa undervisningen efter elevens utvecklingsnivå. Han menar att det viktigaste för läraren är att lägga undervisningen på rätt nivå. Om undervisningen ligger på en för hög nivå spelar det inte roll hur tydligt eller hur många gånger läraren förklarar, det är ändå omöjligt för eleven att förstå (Säljö 2007).
Freinet framhöll att arbete i skolan måste vara meningsfullt och att handens och hjärnans arbete är lika mycket värda. Idén var att eleverna skulle ut i samhället för att där lära sig till exempel genom att besöka bagaren eller prata med en äldre person om hur livet kunde te sig förr. Tillbaka i klassrummet redovisades detta sedan på olika sätt. Då lärde sig eleverna efter hand och efter intresse. Eftersom eleverna i klassrummet kunde syssla med flera olika ting var organisation och planering en absolut
nödvändighet i hans pedagogik (Nordheden 2007).
Deweys pedagogik är handlingsinriktad och går ofta under beteckningen ”learning by doing” som sammanfattade teorin om lärandet och kunskapen. Utan praktik blir teorin obegriplig och utan teori förstår inte eleven det praktiska. Dewey menar också att den bästa inlärningen får eleven genom en ”oändlig kedja av avsikt – planering – handling – reflektion – bedömning av resultat – ny avsikt osv” (Sundgren 2007:90). Det viktiga är den reflekterade erfarenheten och inte den planlösa eller oreflekterade upplevelsen. En av Deweys teorier är att studierna ska ta utgångspunkt i ett ämne som ligger nära
elevens egna intresse. En centrala och återkommande tanke är att vi inte kan lära allt om allt men om vi införde praktisk handling och tillverkning i skolarbetet så blir eleverna mer engagerade i allt (Sundgren 2007).
3.3 Kommentarer till litteraturgenomgången
Efter genomgång av tidigare examensarbeten så fann vi ingen undersökning som kunde besvara våra frågeställningar. Däremot fann vi flera beröringsområden och dessa har använts för att validera våra resultat. I flera pedagogiska synsätt framhålls vikten av praktiskt lärande och betydelsen av en nära koppling mellan teori och praktik. Utan teori klarar eleverna inte praktiken och utan praktik förstår de inte teorin. APU på OP
4 Metod
Vid valet av metod har vi kvantitativa eller kvalitativa metoder att välja mellan. Eftersom vår avsikt var att kunna dra generella slutsatser för den valda skolan och bestämma omfattningen av de i frågeställningen preciserade uppfattningarna lämpar sig en kvantitativ metod bäst. Vi valde därför en enkätundersökning.
Eliasson (2006) anser att kvantitativa metoder lämpar sig bäst för att mäta på bredden det vill säga för att uppskatta hur utbredda olika förhållanden och attityder är. Den metod vi använde är en enkätundersökning av kvantitativ karaktär med kvalitativa inslag. Detta medför strukturerade frågor kompletterade med ett flertal öppna frågor. Eliasson (2006) menar att öppna frågor låter respondenten formulera sitt svar och ta upp det som är viktigt. På detta sätt närmar sig den öppna frågan djupet i en kvalitativ intervjuundersökning.
Det är viktigt att få ett så representativt urval av svar som möjligt för att kunna uppfylla målsättningen med uppsatsen och för att få svar på sina nyckelfrågor (Bell 2000). Vi ville ha en bredd på svaren och därmed kunna dra slutsatser för eleverna på vår valda skola. Detta för att skolan ifråga ska få en indikation på omfattningen av de undersökta frågeställningarna. Vi hade inte kunnat uppfylla detta om vi genomfört ett mindre antal djupintervjuer eftersom det gett för litet underlag.
4.1 Population
Efter diskussion kom vi fram till att vi skulle utföra undersökningen på OP. Detta för att deras arbetsområde är vidare än för BF och eftersom det finns mer att välja på, förmodar vi att eleverna på OP har en tydligare förväntning om vilken inriktning de skulle vilja ha på sin APU. Vi tog kontakt med lärarna via e-mail och gjorde ett personligt besök där vi presenterade undersökningen. De ställde sig positiva till denna och tyckte det var
självklart att vi fick komma och genomföra vår enkät hos dem. Vår första tanke var att endast fråga åk 3 elever men vi var då rädda för att deras förmåga att komma ihåg sina initiala intryck från åk 1 hade förändrats. Därför valde vi att även inkludera åk 1 i den del av enkäten som rör bakgrundsinformation och elevernas tankar inför gymnasiet samt när de började på OP (Bilaga 1). Åk 3 fick även en andra del på enkäten som berör
på OP på den valda skolan. Detta innebär 22 elever i åk 1 och 23 elever i åk 3, det vill säga totalt 45 elever.
Ivissa fall ska vi enligt Vetenskapsrådet (2009-09-01) inhämta samtycke från förälder eller vårdnadshavare. Därför skrev vi ett brev (Bilaga 3) som skickades hem till målsman för deras samtycke för de omyndiga eleverna. Rektorn har tillfrågats och godkänt undersökningen. Hon fick även se brevet innan det skickades hem till de omyndiga elevernas föräldrar. Med brevet bifogades frankerat svarskuvert. När svarstiden gått ut hade vi fått svar från nio föräldrar. Vi skickade då ut ett
påminnelsebrev till föräldrarna i vilket eleverna uppmanades att ta med svarslappen till skolan. Detta medförde ytterligare fem deltagare.
I åk 1 fanns det 22 elever varav två var myndiga. Av de omyndiga elevernas föräldrar fick 12 tillåtelse att delta, en fick inte tillåtelse och sju elevers föräldrar svarade inte. I åk 3 fanns sex omyndiga elever av totalt 23. Av de omyndiga fick fyra tillstånd att delta, en fick inte tillåtelse och en elevs föräldrar svarade inte. Detta innebär att totalt 14 elever i åk 1 och 18 i åk 3 hade möjlighet att svara på enkäten, det vill säga totalt 32 elever.
4.2 Avgränsningar
Vår undersökning syftar till att besvara våra frågeställningar för den valda skolan. Då kursupplägg och information till eleverna inför valet till gymnasiet varierar mycket mellan olika skolor och program, kan man inte utan vidare direkt applicera våra resultat på andra skolor. En annan avgränsning är att de elever som redan valt att avbryta sina studier inte ingår i populationen. Det finns anledning att anta att vissa av dessa avbrutit på grund av missnöje med sin APU men vi har inga uppgifter om hur många elever detta är. Det vi vet är att det totala avhoppet i åk 1 uppgick till 5 % 2008 (Skolverket 2009-10-21).
4.3 Definitioner
I arbetet använder vi uttrycken APU-inriktning och APU-placering med olika innebörd. Med APU-placering menas den faktiska platsen där eleverna gör sin praktik och där innefattas givetvis medicinsk specialitet men även vilken avdelning, ort, arbetsklimat, handledare, om eleven fick lära sig något osv. APU-inriktning innebär inriktningen mot
en viss medicinsk specialitet, till exempel ögonklinik, vårdcentral eller förlossning utan hänsyn till hur det är på den plats där APU:n genomförs. Denna distinktion har vi mycket noga förklarat för eleverna innan de svarade på enkäten.
4.4 Tillvägagångssätt
När vi kommit så långt att vi konkret skulle arbeta med frågorna följde vi Ejlertssons (1996) råd om att ta det stegvis. Vi startade med att skriva ner problemområden enligt syfte och problemformulering. Därefter bröts frågeområdena ner så de blev mer konkreta. Efter detta började vi konstruera frågor för att täcka in de olika konkreta delområdena. Vidare beskriver författaren vikten av att frågor och svarsalternativ inte kan tolkas på mer än ett sätt.
Eftersom vi tyckte det var svårt att formulera frågor som skulle ge oss tydliga svar på våra frågeställningar formulerade vi en hypotes för att få en tydlig angreppsvinkel: det
finns ett antal elever som har en mycket specifik tanke om var de vill komma på APU och att många elever trodde att valfriheten var större.
När vi skulle utforma enkäten använde vi Eliasson (2006) som poängterar att frågorna måste vara klart och tydligt formulerade. Dessutom måste frågan vara så exakt
formulerad som möjligt för att kunna mäta det vi önskar. Att använda vardagligt språk och inte fackuttryck eller uppstyltade formuleringar gör det lättare att få respondenterna att svara på frågorna.
När det gäller utformning och layout anser Bell (2000) att det bör finnas gott om utrymme mellan frågorna eftersom detta underlättar för respondenten att följa frågorna. Rutorna som ska kryssas i bör finnas till höger om texten och svåra och känsliga frågor ska finnas sist.
Vi har valt att inte fråga efter kön eller ålder i enkäten då mycket få manliga studerande respektive elever med avvikande ålder ingick och då anonymiteten därför kunde
ifrågasättas. Enkäten lämnades anonymt och vi har valt att inte heller redovisa skola eller stad för att skapa en fullständig trygghet gentemot eleverna. Vi var personligen på plats och delade ut enkäterna. Vi presenterade oss och enkätens syfte för de elever som
tillåtelse önskade delta i undersökningen, både i åk 1 och 3. Innan vi lämnade ut enkäten gick vi igenom samtliga frågor och svarsalternativ med eleverna för att undvika
missförstånd. När vi delat ut enkäten fanns vi på plats i klassrummet, under tiden de fyllde i enkäten, för att kunna svara på eventuella frågor. När eleverna ansåg sig färdiga, efter drygt 15 min, lämnade de enkäterna till oss. Åk 1 svarade på sina enkäter den 16:e september och åk 3 den 17:e september. För att alla elever skulle få möjlighet att delta hade vi ett uppsamlingstillfälle för de elever som varit frånvarande vid först tillfället. Totalt deltog 14 elever i åk 1 och 18 elever i åk 3.
4.5 Validitet och reliabilitet
Validitet eller giltighet är ett mått på om en viss fråga mäter det man vill att den ska mäta. En fråga kan ge samma eller nästan samma svar vid olika tillfällen. Reliabilitet eller tillförlitlighet är ett mått på i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen där omständigheterna i övrig är desamma. Om en fråga inte är reliabel saknar den validitet (Bell 2000).
Validiteten har säkerställts genom att vi varit noggranna med att logiskt testa
formuleringarna i våra frågor, för att därmed säkra en nära överrensstämmelse med vårt syfte. Eliasson rekommenderar att man konstruerar olika indikatorer för de begrepp man använder i undersökningen för att kunna använda indikatorerna som ett mått på
validiteten (Eliasson 2006). Vi har inte funnit några indikatorer som säkert kan indikera vårt resultats validitet. Däremot har vi jämfört resultatet med liknande undersökningar rörande APU och OP, utförda under senare år (se vidare kap 6.2).
För att öka reliabiliteten gick vi igenom frågorna och svarsalternativen med
respondenterna innan de skulle svara på enkäterna för att försäkra oss om att alla till fullo förstod frågorna. Vi fanns tillgängliga under tiden vilket också är ett sätt att öka reliabiliteten. Eleverna fick vara i sina hemklassrum och de fick den tid de behövde för att svara på enkäten. Det blev då mindre stress vilket i sin tur ökar reliabiliteten.
Enkäten utformades för att vara kort och koncis för att öka deltagarantalet och öka reliabiliteten då risken för att respondenterna inte sätter sig in i alla frågorna är mindre i en koncis enkät jämfört med en alltför omfattande. För att säkerställa reliabiliteten använde vi oss av alternativa formuleringar, det vill säga vi har två frågor med samma innebörd men olika ordalydelser för att kunna jämföra resultaten (Fråga 4 och 7).
5 Resultat
Då en person i urvalet inte har möjlighet att delta i undersökningen talar man om externt bortfall. Bortfallet på enstaka frågor bland dem som för övrigt besvarat enkäten kallas internt bortfall (Ejlertsson 1996).
För att kunna göra svarsfrekvensen jämförbar mellan åk 1 och åk 3 har vi valt att
redovisa resultaten i procent eftersom det är olika antal elever i åk 1 och åk 3. Dessutom har vi internt bortfall med en respondent i frågorna 5, 9, 10 och 11. En redovisning enbart i antal respondenter skulle därmed bli missvisande. Vi redovisar hela målgruppens svar och kommentera större avvikelser i svaren mellan åk 1 och åk 3. Totalt finns 14 respondenter från åk 1 och 18 från åk 3. Hela målgruppen består därmed av 32 respondenter (åk 1 och 3) i fråga 1-7 samt 18 (åk 3) i fråga 8-13. I
resultatredovisningen överrensstämmer figurnumret för respektive diagram med
enkätfrågans nummer, det vill säga figur 1 motsvarar enkätfråga 1. Detta gäller samtliga figurer i hela arbetet.
5.1 Bakgrundsinformation från åk 1 och åk 3
I denna del beskriver vi resultaten av den del av enkäten som är ställd till både åk 1 och åk 3 för att klargöra elevernas förväntningar inför sin APU.
31% 38% 16% 38% 34% 16% 31% 3% 6% 3% 25% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Stud ievä gleda re Inform ation sbro schy rer Förä ldrar Öppe t hus Inte rnet Elev er på OP Lära re p å OP Kam rate r och sys kon Högs tadiel ärar e Inge t Anna t åk 1 åk 3 hela målgruppen
Figur 1 Vilken/vilka informationskällor har haft avgörande betydelse för dig när du sökte OP?
För att kartlägga vilken eller vilka informationskällor som har haft avgörande betydelse för elevernas val till OP har de fått ange flera svarsalternativ. Det visar sig att de
viktigaste informationskällorna för hela målgruppen är kamrater och syskon respektive
föräldrar med 38 %. studie- och yrkesvägledaren är den tredje viktigaste
informationskällan och anges av 34 % av hela målgruppen. Som den fjärde viktigaste informationskällan anges öppet hus samt elever på OP, båda med 31 % av hela målgruppen. Därefter följer: annat 25 %, Internet 16 % och informationsbroschyrer 16 % medan övriga informationskällor anges av högst 6 % av eleverna (Figur 1).
För flera av informationskällorna uppvisar åk 1 och åk 3 stor överensstämmelse, med mindre än 8 %-enheters skillnad i svaren. Skillnaden är störst för informationskällan
öppet hus där skillnaden är 30 %-enheter. öppet hus är också den enskilt viktigaste
informationskällan för åk 3 (44 %). kamrater och syskon uppvisar en differens på 22 %-enheter och denna informationskälla är den enskilt viktigaste för åk 1 (50 %). Internet anges ha haft avgörande betydelse för 29 % i åk 1 och 6% i åk 3 och skillnaden är därmed 23 %-enheter (Figur 1).
31% 38% 41% 75% 13% 0% 3% 19% 3% 28% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Stud era på h ögsk ola Spän nand e pr ogra m Arbe te efte r gym nasie t Arbe te vår d- o ch o msor g APU Prog ram mets rykte Lära rnas rykt e Kom pisar Inom pen dlings avstå nd Anna t åk 1 åk 3 hela målgruppen
Figur 2 Varför valde du OP?
75 % av eleverna angav att anledningen att de valt OP var att de vill arbeta inom vård
och omsorg. Fyra parametrar anges av 28 % till 41 % av målgruppen, nämligen: arbete
efter gymnasiet (41 %), spännande program (38 %), studera på högskola (31 %) samt
annat (28 %). APU var en anledning till att 19 % av målgruppen valde OP. Övriga
parametrar angavs av under 13 % av målgruppen (Figur 2).
Det kan noteras att inga elever i åk 1 angav APU som skäl att de sökt OP medan det var 33 % av eleverna i åk 3. De parametrar som har mer än 10 %-enheters differens mellan åk 1 och åk 3 är: studera på högskola med 43 % i åk 1 och 22 % i åk 3, arbete efter
43% 57% 56% 44% 50% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ja Nej åk 1 åk 3 hela målgruppen
Figur 3 Jag var säker på vilket gymnasieprogram jag ville gå på när jag valde i åk 9.
När eleverna ska ange om de var säkra på vilket gymnasieprogram de ville gå när de valde i åk 9 svarade halva målgruppen, 50 %, att de var säkra medan andra halvan inte var säkra på vad de skulle välja. Åk 3 uppvisar större säkerhet på sitt val än åk 1. I åk 1 var 43 % säkra, medan i åk 3 var 56 % säkra på sitt val (Figur 3).
29% 71% 50% 50% 41% 59% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ja Nej åk 1 åk 3 hela målgruppen
Figur 4 Hade du förväntningar på att du skulle kunna göra din APU med en speciell inriktning?
I hela målgruppen har 41 % svarat att de hade förväntningar på att de skulle kunna göra APU med en speciell inriktning medan 59 % inte hade det. I åk 1 svarade 29 % att de inte hade några förväntningar och motsvarande siffra för åk 3 är 50 % (Figur 4).
0% 100% 88% 12% 48% 52% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Ja Nej åk 1 åk 3 hela målgruppen
Figur 5 Har du kunnat påverka inriktningen på din APU?
I hela målgruppen har 48 % svarat att de kunnat påverka inriktningen på sin APU medan 52 % inte har det. I åk 1 finns det ingen som anser sig ha kunnat påverka sin APU-inriktning medan 88 % i åk 3 anser sig ha kunnat det (Figur 5).
57% 29% 57% 14% 72% 28% 6% 50% 66% 28% 9% 53% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Ja förälder Ja syskon Ja någon
annan
Nej
åk 1 åk 3
hela målgruppen
Figur 6 Känner du någon som arbetar/har arbetat inom vård och omsorg?
91 % i åk 1 och åk 3 känner någon som arbetar inom vård och omsorg. Av eleverna i åk 1 har 57 % någon förälder inom vården, 29 % syskon och 57 % någon annan. I åk 3 har 50 % någon förälder, 28 % syskon och 72 % känner någon annan inom vården. Endast 14 % i åk 1 och 6 % i åk 3 svarar att de inte känner någon som arbetar i yrket (Figur 6).
29% 71% 39% 61% 34% 66% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ja Nej åk 1 åk 3 hela målgruppen
Figur 7 Hade du någon mycket specifik tanke på vilken inriktning du ville göra APU inom, när du började åk 1?
I hela målgruppen har 34 % en specifik tanke på inom vilken inriktning de vill göra APU när de började åk1 medan 66 % inte hade det. Avvikelsen från hela målgruppens svar är maximalt 5 %-enheter för både åk 1 och åk 3 (Figur 7).
5.2 APU - åk 3
I detta avsnitt beskriver vi resultaten av enkätens andra del som berörde åk 3:s uppfattning om sin APU (Bilaga 2).
89% 11%
Ja Nej
Figur 8 Har du till största delen varit nöjd med dina APU-placeringar du haft hittills?
76% 24%
Ja Nej
Figur 9 I ettan kunde ni inte välja APU inriktning utan ni kom alla på liknande placeringar. Uppfyllde inriktningen i ettan dina förväntningar?
76 % tyckte att APU inriktningen i åk 1 uppfyllde förväntningarna, även om de då inte kunde påverka inriktningen (Figur 9).
88% 12%
Ja Nej
Figur 10 I tvåan fick ni möjlighet att välja inriktning inom kurserna omvårdnad och socialomsorg. Gjorde dessa val att dina förväntningar uppfylldes?
I åk 2 hade eleverna större möjlighet att påverka inriktningen på sin APU. Detta gjorde att elevernas förväntningar i än högre grad uppfylldes. I åk 2 var 88 % (Figur 10) nöjda jämfört med 76 % (Figur 9) i åk 1.
76% 24%
Ja Nej
Figur 11 Nu i åk 3 har du större möjlighet att påverka inriktningen för din APU, genom de valbara kurserna. Gjorde/gör dessa val att dina förväntningar uppfylldes/uppfylls?
I åk 3 har eleverna möjlighet att i mycket stor omfattning påverka inriktningen på sin APU, 76 % (Figur 11) av eleverna är nöjda. Det kan dock noteras att siffran är lägre än i åk 2 där motsvarande siffra var 88 % (Figur 10).
17%
83%
Ja Nej
Figur 12 Har du någon gång under årens lopp funderat på att hoppa av utbildningen pga att du inte fick göra APU inom den inriktning du tänkt dig?
17 % av eleverna har under utbildningens gång funderat på att avbryta sina studier på grund av missnöje med APU-inriktningen (Figur 12).
67% 33%
Ja Nej
Figur 13 Trodde du, när du började åk 1, att du skulle kunna välja mer fritt när det gäller APU-inriktningarna, under utbildningen?
Två tredjedelar, 17 %, av eleverna trodde att valfriheten när det gäller APU-inriktningarna skulle vara större än den faktiskt är, när de började åk 1 (Figur 13).
6 Diskussion, analys och slutsatser
Inledningsvis diskuterar vi vald metod och ger intressanta uppslag till vidare studier som ligger utanför ramen för detta arbete. Vi fortsätter med att analysera våra resultat, dra slutsatser, diskutera tänkbara orsaker, jämföra våra resultat mot tidigare forskning samt reflektera över hur vårt resultat kan utnyttjas i skolverksamheten. Avslutningsvis gör vi en kort summering av våra huvudsakliga slutsatser.
6.1 Metoddiskussion
Den metod vi valt, en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, har vi funnit vara synnerligen lämplig för att besvara våra frågeställningar. Under arbetets gång har vi funnit ett antal områden där det skulle vara intressant med en fördjupad studie, exempelvis:
• Vilka anledningar finns till att de elever som funderat på att hoppa av valde att stanna kvar?
• Utvidga undersökningen till att omfatta de elever som redan valt att avbryta sina studier samt att undersöka varför de avbrutit sina studier.
• Fördjupad undersökning av innebörden i elevernas förväntningar inför sin APU • Varifrån har eleverna fått sina förväntningar?
• På vilket sätt påverkar olika informationskällor inför valet till gymnasiet elevernas förväntningar på APU:n.
I ovanstående fall kan det vara mer lämpligt med ett kvalitativt angreppssätt för att få mer ingående svar på bakomliggande orsaker.
Vi har valt samtliga elever i åk 1 och åk 3, vilket innebär att målgruppen inte kan göras större på den valda skolan med vårt angreppssätt. Dock bör noteras att det är ett lågt antal respondenter och därmed får ett ändrat svar hos en enskild elev direkt genomslag i den redovisade procentsatsen. Vi menar att även om den exakta procentsatsen kan diskuteras så ger slutsatserna en tydlig indikation för skolan om omfattningen av de undersökta frågeställningarna.
6.2 Resultatdiskussion
Vi har valt att analysera, dra slutsatser och diskutera arbetets resultat under tre rubriker som svarar mot undersökningens övergripande frågeställningar.
6.2.1 Hur stor andel av eleverna hade en klar och tydlig förväntning
på vilken APU-inriktning de skulle vilja ha när de började åk 1?
Vår undersökning visar att mindre än hälften av eleverna hade en klar och tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra sin APU inom. Närmare bestämt hade 41 % av eleverna förväntningar (Figur 4) och 34 % hade en specifik tanke (Figur 7) på en speciell inriktning för APU:n. Majoriteten hade således ingen klar och tydlig förväntning om inriktningen på sin APU:n. Flera av eleverna svarar att de ville göra sin APU på förlossningen, akutmottagningen, neonatalavdelning eller inom psykiatrisk vård. Vi frågade efter förväntningar på om eleven skulle kunna göra sin APU med en speciell inriktning samt om de hade en mycket specifik tanke på inriktning. Mycket specifik är en starkare formulering än en allmän förväntning och vi förväntade oss därför ett svar i samma riktning men med något lägre andel jakande svar. 41 % hade förväntningar på en speciell inriktning och 34 % hade en mycket specifik tanke på inriktningen. Vi valde att använda två frågor med liknande ordalydelse för att säkerställa frågans reliabilitet (Bilaga 1).
I åk 1 har färre elever förväntningar på inriktningen angående APU:n än i åk 3. Vi menar att detta kan ha flera orsaker. Eleverna i åk 3 har erfarenheter från att ha studerat på programmet i två år vilket gett dem en insikt i hur APU:n är upplagd och detta kan ha påverkat hur de svarar idag. Åk 1 har i högre grad än åk 3 använt Internet samt
kamrater och syskon som informationskällor medan åk 3 i hög grad använt öppet hus.
Hur detta påverkar förväntningarna går inte att läsa ut av vårt material och det är heller inte syftet. Vi tycker ändå att det kan vara intressant att diskutera skillnaderna.
Internet är en viktig informationskälla för åk 1 men inte för åk 3. Vi anser att Internet
idag, i högre grad, används som ett naturligt informationsverktyg men det skulle även kunna vara exempelvis förändringar på skolans hemsida som förklarar skillnaden. Lindström (2008) menar i sin undersökning att Internet hade en viss betydelse för hennes åk 3. Detta stämmer mycket väl överrens med svar från vår åk 3. Åk 1 ansåg att
kamrater och syskon haft en stor inverkan på valet medan åk 3 inte ansett detta som
viktigt. Kommer åk 3 ihåg fel eller var det helt enkelt inte lika viktigt? Lindström (2008) fann liknande svar i sin undersökning bland åk 3 på OP där eleverna uppgett att kamrater och syskon haft mindre betydelse. Om den stora förändring som skett från vår åk 1 till åk 3, med mycket starkare betydelse för både Internet samt kamrater och
syskon kan appliceras i resten av riket vet vi dock ingenting om. Den allra viktigaste
informationskällan för åk 3 var öppet hus. I åk 1 anses öppet hus vara en av de mindre viktiga informationskällorna. Detta kan till exempel bero på att öppet hus verksamheten förändrats under åren eller att andra informationskällor blivit större och fått en mer betydande roll. De flesta skolor har öppet hus och kanske kan man inte ta till sig all information som ges? Lindström (2008) visar motsägande resultat där öppet hus endast haft viss betydelse för åk 3.
I vår enkätundersökning anger eleverna att den viktigaste faktorn vid valet till
gymnasiet är information från föräldrarna (som delar förstaplatsen med information från kamrater och syskon, med 38 % vardera i hela målgruppen). Sjölin (2004) har kommit fram till att endast 6,6 % i hennes undersökning tycker att föräldrarna har stor eller ganska stor betydelse. Det vi undrar är om svarsdifferensen påverkats av sättet att ställa frågan. Vi frågade efter ”Vilken/vilka informationskällor har haft avgörande betydelse för dig när du sökte OP?”. Sjölin (2004) frågade om ”Föräldrarnas åsikt om vad jag bör välja”. Vi ställer oss frågande till hennes slutsats att informationen från föräldrarna endast haft viss eller ingen betydelse. Vi menar att vad föräldrarna anser om vad eleven
bör välja är bara en liten del av all den information föräldrarna kan bidra med.
Lindström (2008) har använt exakt samma frågor i sin enkät som Sjölin (2004) men drar slutsatsen att föräldrarnas åsikter om vad eleven bör välja haft mindre betydelse, utan att dra den förlängda slutsatsen om vad informationen från föräldrarna i stort betyder för eleven.
Vi antog att de elever som var säkra på sitt val (Fråga 3) också skulle ha klara
förväntningar på inom vilken inriktning de ville göra sin APU (Fråga 4 och 7). Det visar sig vid närmare analys av svaren att dessa inte visar någon överrensstämmelse. Sjölins (2004) resultat visar att 36,7 % av åk 1 var helt säkra och att 26,7 % i stort sett var säkra på sitt val till gymnasiet. Om vi jämför hennes resultat med våra från åk 1 så svarade 43
% av våra att de var säkra på gymnasievalet (Figur 3) vilket stämmer relativt bra överrens.
Vi antog att om eleverna känner någon som arbetar/har arbetat inom vård och omsorg (Fråga 6) skulle detta påverka deras förväntning på APU:ns inriktning (Fråga 4 och 7). När vi jämför svaren om de känner någon som arbetar inom vård och omsorg med svaren på förväntningar, ser vi att detta inte påverkar deras förväntningar i nämnvärd grad. Vi utgick från att de som angett APU som en anledning till att de valt OP (Fråga 2) hade en tydligare förväntning på APU:ns inriktning, vilket inte stämmer.
En intressant aspekt, väl värd att belysa, är att vår undersökning visar att 75 % av eleverna har valt OP för att de har för avsikt att arbeta inom vård och omsorg (Figur 2). Detta motsägs av Sjölin (2004) som hävdar, att det är få elever som efter OP vill arbeta inom vård och omsorg. Björklund m fl (2006) menar, att knappt hälften av eleverna på OP vill arbeta inom vård och omsorg. Lindström (2008) kommer däremot fram till att de flesta eleverna vill studera vidare eller arbetar inom vården, vilket är mer i linje med vårt resultat. Anledningen till den stora avvikelsen mot Sjölin menar vi är att alltför långtgående slutsatser dragits baserat på en fråga om eleverna direkt efter gymnasiet vill börja arbeta som undersköterskor (Sjölin 2004). Enligt vår uppfattning är det möjligt, och till och med troligt, att många av de elever som vill studera på högskola vill studera för att i framtiden arbeta inom vård och omsorg.
Vi anser att det är viktigt att elevernas förväntningar i stora drag stämmer överrens med APU-inriktning på programmet. Om eleverna har en annan bild av APU-inriktningen än den som gäller i verkligheten kan detta leda till konflikter och diskussioner. Vi menar att detta till stor del skulle kunna undvikas om skolan ger eleverna tydligare information om hur APU:n är uppbyggd och dess stegrande utvecklingsgrad. Vi menar att det vore lämpligt att informationen ges vid terminsstart i åk 1.
6.2.2 Hur stor andel av eleverna tänkte att de mer fritt skulle kunna
välja APU-inriktning?
Vi antog att de eleverna som känner någon som arbetar inom vården borde ha en tydligare förväntning om vad det finns för olika specialiteter att välja mellan. Såsom vi
inom vård och omsorg skapade en närhet till arbetet som påverkade elevernas föreställningar. Mot denna bakgrund förmodade vi att dessa elever skulle ha en
förväntning om att de kunde välja det område som intresserade dem. Det visar sig att vi inte kan visa på någon sådan koppling (Bilaga 4, Fråga 6 och 13).
I åk 1 har inga elever angett att de kunnat påverka inriktningen på sin APU-placering (Figur 5). Detta beror på att i åk 1 blir samtliga elever placerade på särskilda boende för äldre eller inom hemvården. Det finns således ingen möjlighet för dem att välja något annat. Eleverna uttrycker det så här: ”vi får bara praktisera inom äldrevården i ettan”, ”vi får inte välja/önska själv” eller ”vi blev utplacerade på olika äldreboende. Vilket jag blev MYCKET besviken på”.
När vi jämför om eleverna har kunnat påverka inriktning på sin APU-placering (Fråga 5) och om eleverna trodde att de skulle kunna välja mer fritt (Fråga 13) finner vi att 15 av 17 elever i åk 3 anser sig ha kunnat påverka APU-placeringarna men att 12 av 18 ändå hade trott att de skulle kunna påverka placeringarna i än högre grad (Bilaga 4).
Vi noterar med glädje att en så stor andel som 76 % av eleverna i åk 3 var nöjda med inriktningen i första årskursen (Figur 9) trots att de flesta 67 % har en förväntning på ett friare val (Figur 13). Därför undrar vi: Varför tycker åk 3 att APU-inriktningen i åk 1 uppfyllde deras förväntningar samtidigt som de flesta trodde att de skulle få välja mer fritt? Möjligen kan en förklaring vara att eleverna i åk 3 insett under utbildningens gång, att inriktningarna på APU:n kommer i en viss ordning av en orsak, beroende på att kurserna bygger på varandra. Detta innebär att grunden måste läggas först. Därför är de första placeringarna inriktad på basal nivå för att sedan bli på mer avancerad. Detta blir en röd tråd i utbildningen. Detta synsätt med stegrande svårighetsgrad kan liknas vid Vygotskijs den närmaste utvecklingszonen, där eleven måste klara den nuvarande nivån innan eleven kan gå vidare till nästa steg i utvecklingen (Säljö 2007). En annan
förklaring kan vara att elevernas sociala kompetens och mognad stärkts kraftigt under deras APU (Herrman 1998). Detta innebär att eleverna i åk 3 kan ha förståelse för och till och med uppskatta att de fick göra APU med inriktning som de inte självmant hade valt i åk 1. Slutligen kan det vara så att åk 3, efter två år, inte längre har en klar
När vi jämför om eleverna varit nöjda med APU-placeringarna med deras inflytande under åk 1-3 (Figur 8-Figur 11) får vi en bild av att mer inflytande i åk 2 medför att eleverna blir nöjdare. Det förvånar oss då att förväntningarna inte uppfylldes i lika hög grad i åk 3 när de har ännu större möjlighet att påverka inriktningarna med sina valbara kurser. Elevernas kommentarer ger en trolig förklaring: ”mitt val togs bort
(funktionshinder) så nu får jag välja det som ligger närmst”, ”jag ville ha utvecklingsstörning i valbarkurs och det fick jag inte för vi var för få i klassen”.
Då 67 % av eleverna trodde att valfriheten skulle vara större anser vi att det är viktigt för skolan och lärarna att på tidigt stadium ta reda på vilka förväntningar på inriktningar eleverna har. Då kan de diskutera om och hur dessa förväntningar kan tillgodoses senare i utbildningen genom till exempel de valbara kurserna.
6.2.3 Hur stor andel av de elever som inte fick den APU-inriktning
de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier?
17 % har funderat på att avbryta sina studier i förtid på grund av att de inte fått göra APU inom den inriktning de tänkt sig (Figur 12). Endast 11 % av eleverna anger att de inte varit nöjda med sina APU-placeringar (Figur 8). Anledningen till att det är fler som funderat på att avbryta sina studier än som varit missnöjda, menar vi är att olika elever varit missnöjda vid olika tillfällen men nöjda i stort. Detta får också stöd i materialet. Det är endast 2 elever av 17 som varit missnöjda vid mer än ett tillfälle (Bilaga 4, Fråga 9-11). De allra flesta eleverna, 89 %, är till övervägande delen är nöjda med sin APU. Detta fynd styrks av Carlsson och Suup (2009) som menar att de flesta eleverna är nöjda med sin APU.
Vid en mer ingående analys av de individuella svaren visar det sig att åtta olika elever av 18 (44 %) någon gång under sin utbildning varit missnöjda. Av dessa åtta var tre så pass missnöjda att de övervägt att avbryta sina studier (Bilaga 4, Fråga 9-12).
Vi upplever det som ett mycket starkt resultat att hela 83 % aldrig funderat på att avbryta sina studier men det lärarna måste vara uppmärksamma på är de elever som av missnöje med APU-inriktningen överväger att avbryta sina studier.
6.3 Slutsatser i sammandrag
Mindre än hälften av eleverna hade en klar och tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra sin APU inom. Närmare bestämt hade 41 % av eleverna
förväntningar och 34 % hade en specifik tanke på en speciell inriktning för APU:n.
Två tredjedelar, 67 % av eleverna trodde att valfriheten när det gäller APU-inriktningarna skulle vara större än den faktiskt är, när de började åk 1.
Endast 17 % av de elever som inte fick göra APU inom den inriktning de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier av denna anledning.
7 Referenser
7.1 Litteratur
Andersson, Björn. (2000). ”Ungdomarna växer på arbetsplatserna – Ny utvärdering av APU.” Yrkesläraren nr. 3, 14-15.
Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, Eva., Lundberg, Catarina., Svanström, Gunilla. (2006). Framtiden när det
gäller möjligheter att få jobb känns hyfsat trygg för min del. Göteborg:
Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.
Carlsson Pyrrö, Arja. & Suup, Marja-Leena. (2009). Elevers upplevelse av lärande
under APU. Luleå: Lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet.
Ejlertsson, Göran. (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, Annika. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Gunnarsson, Bernt. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Herrman, Margaretha. (1998). Förändring med förhinder. Omvårdnadselevers beskrivning av sin yrkesförberedande utbildning. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige.
Lindström, Kajsa. (2008). Profilval på omvårdnadsprogrammet. En möjlighet eller ett
hinder. Malmö: Lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Lärarförbundet. (2008). Lärarens handbok. Läroplaner, Skollag, Diskrimineringslag,
Nordheden, Inger. (2007). ”Freinet och Arbetets pedagogik.” Forssell, Anna m.fl. (red.).
Boken om pedagogerna. Ungern: Liber AB, 170-187.
Sjölin, Anna. (2004). Ungdomars val av gymnasieprogram. Kristiansstad: Lärarutbildningen vid Högskolan i Kristianstad.
Skolverket. (2000). Omvårdnadsprogrammet. Programmål. Kursplaner och
kommentarer. Borås: Fritzes.
Skolverket. (2001). Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning. Några
forskarperspektiv. Stockholm: Liber.
Sundgren, Gunnar. (2007). ”John Dewey – reformpedagog för vår tid?” Forssell, Anna m.fl. (red.). Boken om pedagogerna. Ungern: Liber AB, 78-106.
Säljö, Roger. (2007). ”L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär.” Forssell, Anna m.fl. (red.). Boken om pedagogerna. Ungern: Liber AB, 108-132.
Utbildningsdepartementet. (2000). Samverkan mellan skola och arbetsliv. Om
möjligheterna med lärande i arbete. DS 2000:62. Stockholm: Fritzes.
7.2 Internet källor
Skolverket. (Hämtad 2009-09-24). ”Gymnasieutbildning”.
www.skolverket.se/sb/d/2771
Skolverket. (Hämtad 2009-10-21). ”Tabell 5B: Avbrott/studieuppehåll efter år 1”.
www.skolverket.se/content/1/c6/01/48/62/Gy_Elever_Riksniv%E5_Tabell5Bwebb.xls
Svensk författningssamling. (Hämtad 2009-10-22). ”Gymnasieförordningen 1992:394”.
www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1992:394&rm=1992& bet=1992:394
Vetenskapsrådet. (Hämtad 2009-09-01). ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning”.
www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
7.3 Muntliga källor
Bilaga 1
Enkätundersökning
Tack för att du medverkar och besvarar följande frågor som ingår i vårt examensarbete. Ditt svar är anonymt och kommer att analyseras och sammanställas av oss. Du kan därför vara helt säker på att ingen på din skola kommer att få veta vad du har skrivit. Det är mycket viktigt att du medverkar och tar uppgiften på allvar för att vår
undersökning ska bli bra.
Om du inte får plats på de streckade linjerna fortsätt då på baksidan.
1) Vilken/vilka informationskällor har haft avgörande betydelse för dig när du sökte OP?
Grundskolans studievägledare ❏
Informationsbroschyrer som skickats hem ❏
Föräldrarna ❏
Öppet hus ❏
Information från Internet ❏
Elever som går på OP ❏
Undervisande lärare på OP ❏
Kamrater och syskons rekommendationer ❏ Mina högstadielärares rekommendationer ❏
Inget av ovanstående ❏
Annat av avgörande betydelse ❏
………... ……… 2) Varför valde du OP?
För att jag vill studera vidare på högskola ❏
Programmet lät spännande ❏
Ha ett jobb efter gymnasiet ❏
Vill arbeta inom vård och omsorg ❏
Att utbildningen har APU (praktik) ❏
Utbildningens rykte ❏
Lärarnas rykte ❏
Att mina kompisar går i samma klass ❏ Programmet finns inom pendlingsavstånd ❏
Annat av stor betydelse ❏
……… ……… 3) Jag var säker på vilket gymnasieprogram jag ville gå på när jag valde i åk 9.
Bilaga 1
Ja ❏
Nej ❏
4) Hade du förväntningar på att du skulle kunna göra din APU med en speciell inriktning (tex ögonklinik, vårdcentral, förlossning)?
Ja ❏
Var?...
Nej ❏
5) Har du kunnat påverka inriktningen på din APU?
Ja ❏ På vilket sätt? ……… ……… Nej ❏ Varför inte? ……… ……… 6) Känner du någon som arbetar/har arbetat inom vård eller omsorg?
Ja Förälder ❏
Syskon ❏
Någon annan ❏
vem?... Nej Jag känner ingen som arbetar
inom vård eller omsorg ❏
7) Hade du någon mycket specifik tanke på viken inriktning (tex ögonklinik, vårdcentral, förlossning) du ville göra APU inom, när du började åk 1?
Ja ❏
Vet du om skolan kan tillgodose detta?...
Nej ❏
Bilaga 2
Enkätundersökning
Tack för att du medverkar och besvarar följande frågor som ingår i vårt examensarbete. Ditt svar är anonymt och kommer att analyseras och sammanställas av oss. Du kan därför vara helt säker på att ingen på din skola kommer att få veta vad du har skrivit. Det är mycket viktigt att du medverkar och tar uppgiften på allvar för att vår
undersökning ska bli bra.
Om du inte får plats på de streckade linjerna fortsätt då på baksidan.
1) Vilken/vilka informationskällor har haft avgörande betydelse för dig när du sökte OP?
Grundskolans studievägledare ❏
Informationsbroschyrer som skickats hem ❏
Föräldrarna ❏
Öppet hus ❏
Information från Internet ❏
Elever som går på OP ❏
Undervisande lärare på OP ❏
Kamrater och syskons rekommendationer ❏ Mina högstadielärares rekommendationer ❏
Inget av ovanstående ❏
Annat av avgörande betydelse ❏
………... ……… 2) Varför valde du OP?
För att jag vill studera vidare på högskola ❏
Programmet lät spännande ❏
Ha ett jobb efter gymnasiet ❏
Vill arbeta inom vård och omsorg ❏
Att utbildningen har APU (praktik) ❏
Utbildningens rykte ❏
Lärarnas rykte ❏
Att mina kompisar går i samma klass ❏ Programmet finns inom pendlingsavstånd ❏
Annat av stor betydelse ❏
……… ……… 3) Jag var säker på vilket gymnasieprogram jag ville gå på när jag valde i åk 9.
Bilaga 2
Ja ❏
Nej ❏
4) Hade du förväntningar på att du skulle kunna göra din APU med en speciell inriktning (tex ögonklinik, vårdcentral, förlossning)?
Ja ❏
Var?...
Nej ❏
5) Har du kunnat påverka inriktningen på din APU?
Ja ❏ På vilket sätt? ……… ……… Nej ❏ Varför inte? ……… ……… 6) Känner du någon som arbetar/har arbetat inom vård eller omsorg?
Ja Förälder ❏
Syskon ❏
Någon annan ❏
vem?... Nej Jag känner ingen som arbetar
inom vård eller omsorg ❏
7) Hade du någon mycket specifik tanke på viken inriktning (tex ögonklinik, vårdcentral, förlossning) du ville göra APU inom, när du började åk 1?
Ja ❏
Vet du om skolan kan tillgodose detta?...
Nej ❏
Bilaga 2
Ja ❏
Nej ❏
9) I ettan kunde ni inte välja APU inriktning utan ni kom alla på liknande placeringar.
Uppfyllde inriktningen i ettan dina förväntningar?
Ja ❏ Berätta hur……… ……… Nej ❏ Berätta hur ……… ………
10) I tvåan fick ni möjlighet att välja inriktning inom kurserna omvårdnad och socialomsorg.
Gjorde dessa val att dina förväntningar uppfylldes?
Ja ❏
Nej ❏
11) Nu i åk 3 har du större möjlighet att påverka inritningen för din APU, genom de valbara kurserna.
Gjorde/gör dessa val att dina förväntningar uppfylldes/uppfylls?
Ja ❏
Nej ❏
12) Har du någon gång under årens lopp funderat på att hoppa av utbildningen pga att du inte fick göra APU inom den inriktning du tänkt dig?
Bilaga 2
Ja ❏
Varför stannade du kvar på
OP?...
………
Nej ❏
13) Trodde du, när du började åk 1, att du skulle kunna välja mer fritt när det gäller APU-inriktningarna, under utbildningen?
Ja ❏
Nej ❏
Bilaga 3
Hej!
Vi är två studenter som läser sista terminen på lärarutbildningen i Malmö. Vi skriver ett examensarbete om elevernas förväntningar på APU-inriktningarna.
Vi skulle gärna vilja att er son/dotter deltar i en enkät där vi undersöker vilka förväntningar eleverna har på sina APU-inriktningar under sina år på
omvårdnadsprogrammet. Eftersom eleven är under 18 år vill vi först be om ert godkännande.
Eleverna ställer upp frivilligt. Allt material kommer att avidentifieras, det vill säga, vi kommer inte att skriva namnet på skolan eller eleven i vårt arbete.
Vi hoppas ni godkänner att er son/dotter deltar i enkäten.
Med vänliga hälsningar
Matilda Bergengrip och Cecilia Svenberg Malmö 2009-09-10
Hör gärna av er om något känns oklart!
Matilda Bergengrip Cecilia Svenberg
LL080149@stud.mah.se LL080079@stud.mah.se
Handledare: Jan Härdig Malmö högskola
Jan.Hardig@mah.se
0709-65 53 58
---
Skicka denna del till oss snarast i bifogat kuvert.
Mitt barn får delta i enkäten: ❏ Mitt barn får inte delta i enkäten: ❏
Bilaga 4 Enkätsvar åk 1 Enkätsvar åk 3 Fråga/svarsalt. A B C D E F G H I J K L M N tota lt åk 1 re sp on de nt er 3A 3B 3C 3D 3E 3F 3G 3H 3I 3J 3K 3L 3M 3N 3O 3P 3Q 3R tota lt åk 3 re sp on de nt er 1 SYV 1 1 1 1 1 5 14 1 1 1 1 1 1 6 18 1 broschyr 1 1 2 14 1 1 1 3 18 1 föräldrar 1 1 1 1 1 5 14 1 1 1 1 1 1 1 7 18 1 öppet hus 1 1 2 14 1 1 1 1 1 1 1 1 8 18 1 internet 1 1 1 1 4 14 1 1 18 1 elever op 1 1 1 1 1 5 14 1 1 1 1 1 5 18 1 lärare op 0 14 1 1 18 1 kamrater 1 1 1 1 1 1 1 7 14 1 1 1 1 1 5 18 1 högstadie 1 1 14 1 1 18 1 inget 0 14 1 1 18 1 annat 1 1 1 3 14 1 1 1 1 1 5 18 2 högskola 1 1 1 1 1 1 6 14 1 1 1 1 4 18 2 spännande 1 1 1 1 1 1 6 14 1 1 1 1 1 1 6 18 2 jobb 1 1 1 1 1 1 1 7 14 1 1 1 1 1 1 6 18 2 arbeta VoO 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 13 18 2 APU 0 14 1 1 1 1 1 1 6 18 2 rykte 1 1 2 14 1 1 2 18 2 lärarnas rykte 0 14 0 18 2 kompisar 0 14 1 1 18 2 progr 1 1 14 0 18 2 annat 1 1 1 3 14 1 1 1 1 1 1 6 18 3 ja 1 1 1 1 1 1 6 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 18 3 nej 1 1 1 1 1 1 1 1 8 14 1 1 1 1 1 1 1 1 8 18 4 ja 1 1 1 1 4 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 18 4 nej 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 18 5 ja 0 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ? 1 1 1 1 1 15 17 5 nej 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 14 14 ? 1 1 2 17 6 ja förälder 1 1 1 1 1 1 1 1 8 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 18 6 ja syskon 1 1 1 1 4 14 1 1 1 1 1 5 18 6 ngn annan 1 1 1 1 1 1 1 1 8 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 13 18 6 nej 1 1 2 14 1 1 18 7 ja 1 1 1 1 4 14 1 1 1 1 1 1 1 7 18 7 nej 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 14 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 18 8 ja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 16 18 8 nej 1 1 2 18 9 ja 1 1 1 1 1 1 ? 1 1 1 1 1 1 1 13 17 9 nej 1 1 1 1 ? 4 17 10 ja 1 1 1 1 1 1 1 ? 1 1 1 1 1 1 1 1 15 17 10 nej ? 1 1 2 17 11 ja 1 1 1 1 1 1 1 ? 1 1 1 1 1 1 13 17 11 nej 1 ? 1 1 1 4 17 12 ja 1 1 1 3 18 12 nej 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 15 18 13 ja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 12 18 13 nej 1 1 1 1 1 1 6 18
1 markerar elevens svar.
