Effekten av motiverande samtal för unga medalkoholrisk-/ missbrukEn litteraturstudie : .

Effekten av motiverande samtal för unga med

alkoholrisk-/ missbruk

En litteraturstudie

The effect of motivational interviewing for young people

with risk drinking/ alcohol abuse

A review of litterature

Författare: Victoria Andersson och Mikaela Bergström

HT 2019

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Anne-Marie Wallin, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

Sammanfattning

Bakgrund: Att vara ungdom och ung vuxen är en kritisk period eftersom många introduceras av alkohol för första gången. De negativa konsekvenserna och påföljderna av

alkoholkonsumtion kan påverka unga mer än vuxna. Det är därför viktigt att fånga upp de ungas alkoholkonsumtion i ett tidigt stadie för att förhindra fortsatt utveckling. Motiverande samtal är en samtalsmetod som motiverar personer till beteendeförändringar och används vid bland annat alkoholproblematik.

Syfte: Att beskriva effekten av motiverande samtal hos unga med alkoholrisk-/missbruk. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 10

randomiserade kontrollerade studier.

Resultat: Få studier visade en signifikant skillnad mellan grupperna vid effekten av motiverande samtal vid alkoholkonsumtion och negativa alkoholrelaterade konsekvenser. Motiverande samtal kan leda till att antalet dagar med alkoholkonsumtion minskar på kort sikt.

Slutsatser: Motiverande samtal visade sig vara en effektiv samtalsmetod i få studier på kort sikt, men kan tänkas resultera i bättre effekt ifall fler samtal ges under en längre period. Att inkludera ungdomens föräldrar i samtalet kan påverka effekten av framgång. Mer forskning behövs inom området för att kunna uttala sig om att motiverande samtal är en effektiv metod vid alkoholrisk-/ missbruk hos unga.

Innehållsförteckning

1. Inledning………...1

2. Bakgrund………..1

2.1 Ungdomar och alkohol………...1

2.2 Utveckling av alkoholkonsumtion hos svenska ungdomar……….1

2.3 Riskbruk, missbruk eller beroende………..3

2.4 Risk- och skyddsfaktorer för ungdomar………..3

2.5 Normer och attityder kring alkohol i samhället………...4

2.6 Teoretisk referensram - Motiverande samtal………...4

3. Problemformulering………5

4. Syfte………...5

5. Metod………5

6. Resultat………...7

6.1 Effekten av motiverande samtal vid alkoholkonsumtion………...7

6.2 Effekten av motiverande samtal vid negativa alkoholrelaterade konsekvenser…8 6.3 Effekten av motiverande samtal vid antal dagar med alkoholkonsumtion……....8

7. Resultatsammanfattning………...12

8. Diskussion………...12

8.1 Metoddiskussion………...12

8.2 Resultatdiskussion………....13

9. Slutsats………15

10. Kliniska implikationer och fortsatt forskning………..…15

Referenslista………...16

Bilaga 1. Sökmatris

Bilaga 2. Artikelmatris

Bilaga 3. Översikt över de mätinstrument som användes i studierna

1. Inledning

”Jag såg mig omkring, förstod inte hur det kunde sluta så här, jag var ju bara 17 år. Hur kunde jag, en tidigare elitidrottare, som gått på en av de bästa privatskolorna i landet, som 17-åring inte ha något av detta kvar?” (Anonyma Alkoholister, u.å).

Danielle, 24 år, berättar öppet om sitt alkoholmissbruk som tog fart under tonåren. Hon berättar om de konsekvenser som alkoholen förde med sig och hur hon idag har lyckats ta sig ur det destruktiva liv hon en gång levde (ibid.). I dagens samhälle är alkoholhaltiga drycker en del av det sociala umgänget för många i befolkningen, vilket gör det lätt att förbise de faktiska hälsoskador som alkohol kan leda till (World Health Organization [WHO], u.å). En egen uppfattning är att alkohol lätt kan romantiseras i dagens samhälle, framförallt av unga. Av de unga som konsumerar alkohol kan vissa ha svårt att hantera det och hamnar i ett riskbruk, som senare kan leda till ett missbruk, precis som för Danielle. Det väcktes ett intresse att skriva om just motiverande samtal då båda författarna har observerat under tidigare

praktikplatser att det är en samtalsmetod som används vid missbruksproblematik bland vuxna. I denna studie vill författarna undersöka om motiverande samtal är en effektiv metod för unga med alkoholrisk-/missbruk. Begreppet unga i den aktuella studien innebär åldern 13-24 år.

2. Bakgrund

2.1 Ungdomar och alkohol

Att vara ungdom innebär att växa upp och omfattar både fysisk- och psykologisk mänsklig utveckling som sker från puberteten till lagligt vuxen ålder (Gopi & Manjubala, 2018). Forskning visar att ungdomsåren är en kritisk period på så sätt att många ungdomar introduceras för första gången till alkohol (Scott, Steele & Nagel, 2017).

Alkohol stör och skadar den normala belöningsutvecklingen i hjärnan vilket ökar ungdomens sårbarhet för alkoholmissbruk (Guerrini, Quadri & Thomson, 2014). Till skillnad från vuxna, är alkoholanvändningen intensivare och kan resultera i farliga konsekvenser som bland annat överdosering och alkoholförgiftning. Alkoholkonsumtion försämrar balansen, de motoriska färdigheterna och beslutsfattandet hos en individ. Efter en viss alkoholmängd kan även en försämring av personens minnesfunktion påvisas. Ju mer alkohol personen dricker desto mer försämras minnet, och under vissa omständigheter kan minnet försvinna helt, det som kallas för minnesförlust (White, 2003). Några andra förekommande och allvarliga påföljder som kan uppkomma i samband med ungas alkoholanvändning är sexuella övergrepp, rattfylla och framtida missbruk- och beroendeproblematik. Alkoholmissbruk hos unga är ett allvarligt problem och grundar sig i ungdomars brist på kunskap av alkoholens negativa effekter (Gopi & Manjubala, 2018). Med tanke på de negativa konsekvenser som kan uppstå när ungdomen missbrukar alkohol är det viktigt att bland annat sjuksköterskor uppmärksammar missbruket och hjälper ungdomen i ett tidigt stadie, för att förhindra utveckling av de negativa

konsekvenserna (Kiernan, Fhearail och Coyne, 2012).

2.2 Utveckling av alkoholkonsumtion hos svenska ungdomar

Alkoholkonsumtionen vad gäller svenska ungdomar är för närvarande på den lägsta nivån sedan 1970-talet. Efter en ökning på 1990-talet har alkoholanvändningen för ungdomar minskat, vilket också omfattar större delar av norra Europa och USA. Orsaker till

minskningen är förändringar i sociala relationer, föräldrars striktare attityder och minskad tillgänglighet av alkohol (Yunhwan, 2019).

senaste mätningen som gjordes 2018 visade att 39 % av ungdomarna i årskurs 9 konsumerat alkohol under det senaste året, se Figur 1 (Englund, 2018).

Figur 1. Andelen alkoholkonsumenter under de senaste 12 månaderna i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Efter

kön. 1971-2018.

Källa: Englund, 2018, s. 16. I Skolelevers drogvanor 2018: Alkohol (CAN rapport, nr 178).

Godkänd av upphovsmannen för publicering.

Mätningarna hos gymnasieeleverna i årskurs 2 började utföras år 2004 och då var andelen ungdomar som konsumerat alkohol under de senaste 12 månaderna på 90 %. Den senaste mätningen som gjordes år 2018 visade en minskning från år 2004 då 72 % uppgav att de konsumerat alkohol under det senaste året. Det har även visats en minskning gällande intensivkonsumtion hos ungdomar. Intensivkonsumtion innebär att konsumera en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. Mätningarna gjordes i årskurs 9 och hos elever i årskurs 2 på gymnasiet, se Figur 2 (Englund, 2018). I åldersgruppen 18-29 år är

intensivkonsumtion vanligt förekommande. Närmare hälften i den åldersgruppen uppgav mellan åren 2014-2017 att de hade en intensivkonsumtion av alkohol under den senaste månaden (Guttormsson & Gröndahl, 2018).

Figur 2. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som intensivkonsumerar alkohol minst en gång i

månaden. 1972-2018.

Källa: Englund, 2018, s. 20. I Skolelevers drogvanor 2018: Alkohol (CAN rapport, nr 178).

2.3 Riskbruk, missbruk eller beroende

Riskbruk av alkohol avser en konsumtion som överstiger en viss nivå, och medför en ökad risk att drabbas av alkoholbetingade sjukdomar. Definitionen av ett riskbruk är för män, mer än 14 standardglas per vecka, och för kvinnor mer än nio standardglas per vecka

(Guttormsson & Gröndahl, 2018).

Missbruk definieras som en överdriven och okontrollerad användning av något, bland annat alkohol. Missbruket kan visa effekter både fysiskt och psykiskt hos personen (”Alkoholism”, u.å). Ett dagligt behov av stor mängd alkohol är ofta förknippat med en oförmåga att skära ner eller sluta dricka, utveckling av ökad tolerans och att den dagliga sysselsättningen påverkas negativt av alkoholmissbruket. Symtom som sömnlöshet, hallucinationer, ångest, illamående med flera hör också till dessa beteenden (Gopi & Manjubala, 2018).

Beroende definieras som ett begär som är okontrollerbart efter njutnings-/berusningsmedel. Skiljelinjen mellan missbruk och beroende är diffus men inom psykiatrin kan missbruk ses som ett mildare tillstånd i jämförelse med beroende. Vid missbruk kan personen i fråga utsättas för sociala problem och omdömeslöst risktagande. Vid ett beroende tillkommer, utöver de problemen vid missbruk, bland annat abstinenssyndrom och toleransutveckling (”Beroende”, u.å).

2.4 Risk- och skyddsfaktorer för ungdomar

Tidig användning av alkohol har visat samband med skolkning hos ungdomar och leder i sin tur till dåliga prestationer i skolan. Sannolikheten att ungdomar konsumerar alkohol som minderåriga ökar vid bristande relation till lärare, lågt engagemang och brist på undervisning i skolan om alkohol (Vidourek, King & Merianos, 2018).

En riskfaktor som påverkar ungdomars attityder och konsumtion av alkohol är relationen med vänner. Vänner är en primär källa för socialisering och det är vanligt förekommande att dem formar varandras beteenden och handlingar. Skol- och vänskapsgrupper formar ofta

ungdomars sociala sammanhang, bygger vänskapsrelationer och framhäver betydelsen av tillhörighet. När ungdomar blir en del av en vänskapsgrupp utvecklas interna normer samt att idéer och beteenden delas med varandra. Skol- och vänskapsgrupper har ett väsentligt

inflytande på ungdomars alkoholvanor, både initiering av alkohol och fortsatt användning. Således är ungdomar som umgås i grupper med låg alkoholkonsumtion mindre benägna att utveckla alkoholmissbruk, än de som umgås i grupper där alkoholkonsumtionen är högre (Merianos, Rosen, Montgomery, Barry & Smith, 2017).

Miljö och genetik är två riskfaktorer som tillsammans kan orsaka stress under ungdomsåren. Stresshormoner i hjärnan ökar samtidigt som dopaminnivåerna förändras. Ungdomens alkoholkonsumtion kan därmed resultera i en positiv förstärkning i form av minskad stress och ångest för stunden. När alkoholkonsumtionen senare blir nödvändig att ta till för att överhuvudtaget kunna hantera stressen blir förstärkningen istället negativ, vilket innebär ett alkoholmissbruk- eller beroende (Guerrini et al., 2014).

För mycket fest för ungdomar är den vanligaste anledningen till att utveckla alkoholproblem. Risken att drabbas av alkoholproblem är stor när ungdomen dricker större mängder eller ofta, men också om någon i släkten haft eller har alkoholproblematik. Om alkoholen blir ett problem i ungdomens liv finns det sätt att förändra situationen. I Sverige finns hjälp att få i form av kontakt med en vårdcentral, ungdomsmottagning och student- eller elevhälsa. Att

Skyddsfaktorer är de som visar en direkt minskning av en risk. Skyddsfaktorer för alkoholkonsumtion hos ungdomar inkluderar engagemang i sociala aktiviteter så som

organiserade fritidsaktiviteter som skapar meningsfullhet och gemenskap. Familj, vänner och skolan spelar stor roll hos ungdomar och är en skyddsfaktor som påverkar deras syn på

alkohol (Vaughan, Gassman, Jun, & Seitz de Martinez, 2015). Förhållandet mellan ungdomen och föräldern är en nyckelfaktor i utvecklingen och ungdomar som spenderar mer tid med sina föräldrar tenderar till att dricka mindre alkohol (Yunhwan, 2019).

Skyddsfaktorer kan vändas och bli riskfaktorer vid bristande familjerelationer, vänner som konsumerar alkohol samt dåligt engagemang i skolan. Dessa riskfaktorer kan då leda till utvecklad alkoholkonsumtion hos ungdomar (Vaughan et al., 2015).

2.5 Normer och attityder kring alkohol i samhället

Normer kring alkohol är varierande beroende på den sociala situationen. I en tidigare studie framkom skillnader i hur människor godkände drickande i fest- och högtidssammanhang, gentemot vardagligt drickande. Tankarna omfattade bland annat hur ofta det är accepterat att dricka, hur ofta det är accepterat att bli berusad och om drickandet sker i sociala sammanhang eller i ensamhet. Människor har ofta en tydlig tanke kring normer och vad som anses

accepterat samt vad som kan ses som ett missbruk eller inte (Nordlund & Østhus, 2013). I en tidigare studie uppmärksammade Nordlund (2008) att synen på alkoholmissbruk har förändrats med åren. I studien presenterades 18 konkreta beskrivningar av olika

dryckesmönster för deltagarna, där de skulle svara på om de ansåg att beskrivningarna klassades som ett alkoholmissbruk eller inte. Kartläggningen påbörjades 1964 med

uppföljningar år 1989 och 2006, med samma beskrivningar på dryckesmönstren. Resultatet visade att normen för en ”normal” alkoholkonsumtion förändrades med åren, och att det var vanligare att klassa vissa beskrivningar som alkoholmissbruk 1964 jämfört med 2006. Normer varierar inte bara med åren, utan också mellan grupper, länder och kulturer. Till exempel finns det tydliga skillnader i alkoholkulturen mellan nordiska och medelhavsländer. I de nordiska länderna konsumeras en högre del alkohol i syfte att bli berusad, och det finns fler berusade människor på gatorna än i medelhavsländer. Trots detta har de nordiska länderna en lägre alkoholkonsumtion totalt sett och striktare alkohollagar jämfört med medelhavsländerna (Nordlund & Østhus, 2013). Bernhadsson (2013) belyser i sin avhandling att det finns tydliga genusnormer gällande män och kvinnors alkoholkonsumtion. Kvinnor tenderar att dricka mer ansvarsfullt och kontrollerande, medan män tillåts tappa kontrollen och göra bort sig i

samband med alkoholkonsumtion.

2.6 Teoretisk referensram - Motiverande samtal

Motiverande samtal används som samtalsmetod för behandling och rådgivning för att stödja förändringsprocesser, där syftet är att bidra med motivation och förändringar i beteende. Målgruppen för motiverande samtal var ursprungligen personer med alkoholproblem, men används idag även som behandling gällande andra livsstilsrelaterade faktorer som bland annat tobak, kost, droger och spel. Motiverande samtal är en metod som idag används till alla åldersgrupper och utförs i hälso- och sjukvården, skolor och socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2019). Forskning har visat att det är en effektiv metod som kan användas inom hälso- och sjukvården vid beteendemässiga problem (Lundahl et al., 2013; Thompsson et al., 2011). Miller och Rollnick (2013) menar att rådgivaren har en vägledande roll där det handlar om att vara en god lyssnare och erbjuda expertkunskap där den behövs. En av de centrala

mot en styrande samtalsstil istället, kan klienten som ofta är ambivalent framkalla

motargument (dissonans) och bli mindre benägen till förändring. Dissonans är ett tecken på disharmoni och en bristande samstämmighet i relationen mellan klienten och rådgivaren. Det är viktigt för rådgivaren att uppfatta de signaler som tyder på dissonans. Några tecken på dissonans är att klienten går i försvar, det kan till exempel handla om skuldbeläggning, förminskande eller rättfärdigande. Dissonans kan också uppstå ifall rådgivaren till exempel är distraherad eller under stress vilket i sin tur kan resultera i sämre uppmärksamhet och

lyssnande. Dissonans kan signifikant minska eller öka relaterat till hur rådgivaren svarar (ibid.).

3. Problemformulering

Alkoholkonsumtionen hos ungdomar i Sverige har minskat med åren och är idag på väg åt rätt håll, men trots det är intensivkonsumtionen hos ungdomar fortfarande ett faktum. De negativa konsekvenserna som alkoholen för med sig till ungdomar kan bli stora. Det är därför viktigt att sjukvården fångar upp unga med alkoholproblem tidigt för att ge rätt stöd och eventuell behandling. För att kunna motivera och stödja unga personer att förändra sitt beteende vad gäller alkohol är det av vikt att sjuksköterskan arbetar utifrån evidensbaserade metoder. Motiverande samtal är en etablerad samtalsmetod som används vid beteendeförändringar, bland annat vid alkoholmissbruk. Ett intresse fanns därför att studera effekten av motiverande samtal som metod för unga med alkoholrisk-/missbruk.

4. Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av motiverande samtal för unga med alkoholrisk- och missbruk.

5. Metod

5.1 Design

En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning gjordes för att få fram relevant vetenskaplig forskning som svarade på syftet (Kristensson, 2014).

5.2 Sökstrategi

De meningsbärande orden identifierades utifrån syftet: ”Motiverande samtal”, ”Ungdomar”, ”Unga vuxna”, ”Alkoholmissbruk” och ”Alkoholriskbruk”. Orden översattes sedan till korrekt engelska. Söktermer som indexord, fritextsökning och Booleska sökoperatorer

användes i litteratursökningen. Databaserna som användes för sökningen var: Cinahl, Medline och PsycInfo och en sökning i vardera databas gjordes, se Bilaga 1. Olika indexord, det vill säga ämnesbegrepp, identifierades utifrån databasernas ordlistor, så kallade thesaurus. De ämnesbegrepp som ansågs relevanta gentemot syftet valdes därefter ut från vardera databas (Kristensson, 2014). Begreppen utgjorde sedan tre sökblock, se Tabell 1. För att få fram fler studier, gjordes också fritextsökningar, där trunkering användes på de fritextord som kunde generera olika ändelser (Forsberg & Wengström, 2016). Ämnesbegreppen och fritextorden inom de olika blocken kombinerades med den Booleska sökoperatoren ”OR”. För att kombinera de tre sökblocken med varandra användes även ”AND” (Kristensson, 2014). De begränsningar som användes var att studierna skulle vara vetenskapligt granskade (peer reviewed), skrivna på engelska och publicerade mellan år 2009-2019.

Tabell 1. Översikt av sökord inom respektive databas och sökblock

Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3

Cinahl

MH ”Motivational interviewing” MH ”Adolescence” MH ”Young Adult” Youth* Teen* Young MH ”Alcohol Abuse” MH ”Alcoholism” ”Alcohol misuse” ”Alcohol problem” ”Problem drinking” ”Binge drinking” Medline

MH ”Motivational Interviewing” MH ”Adolescence” MH ”Young adult” Youth* Teen* Young* MH ”Alcohol-Related Disorders MH ”Alcoholism” ”Alcohol misuse” ”Alcohol problem” ”Problem drinking” ”Binge drinking”

PsycInfo DE ”Motivational Interviewing” Adolescent*

”Young Adult” Youth* Young* Teen* DE ”Alcohol Abuse” DE ”Alcoholism” ”Alcohol misuse” ”Alcohol problem” ”Problem drinking” ”Binge drinking” * = fritextord med trunkering.

5.3 Urval

I databaserna Cinahl, Medline och Pubmed påträffades totalt 243 vetenskapliga studier där samtliga titlar lästes. De titlar som ansågs vara relevanta gentemot syftet, gick vidare till nästa urval där totalt 181 abstrakt lästes först enskilt för att sedan gemensamt bestämma vilka som skulle gå vidare i urvalsprocessen. De 45 studier med relevanta abstrakts, lästes därefter i fulltext enskilt för att sedan diskuteras tillsammans gällande relevans gentemot syftet. Av de lästa studierna i fulltext gick 10 av dem vidare för kvalitetsgranskning. Studierna som inkluderades var randomiserade kontrollerade studier (RCT) som belyste effekten av motiverande samtal och berörde unga i åldern 13-24 med alkoholproblematik.

Exklusionskriterierna var studier som enbart belyste narkotikamissbruk, studier gällande samsjuklighet med psykisk ohälsa samt reviewer.

5.4 Kvalitetsgranskning

För att bedöma om de 10 studierna hade en god kvalité gjordes en noggrann kritisk granskning av dem. Samtliga var RCT-studier och granskades enligt Kristensson (2014) granskningsmall för RCT-studier. De 10 studierna granskades först enskilt, för att sedan jämföra och diskutera studiernas kvalité tillsammans. Efter granskningen bedömdes slutligen nio av studierna vara av god kvalité och relevanta gentemot den genomförda studiens syfte. Styrkor och svagheter identifierades utifrån frågorna i Kristensson (2014) granskningsmall. Den studien som exkluderades bedömdes vara av låg kvalité, då svagheterna var fler än styrkorna. För att utöka antalet studier gjordes även en manuell sökning i de inkluderade studiernas referenslistor där en RCT-studie inkluderades. Även den studien

kvalitetsgranskades utifrån Kristensson (2014) granskningsmall. Samtliga studier som slutligen valdes till litteraturstudien presenteras i en artikelmatris, se Bilaga 2.

5.5 Dataanalys

En integrerad analys innebär vid en litteraturstudie att sammanställa resultat på ett enkelt sätt (Kristensson, 2014). Analysen utfördes gemensamt i olika steg, för att på ett översiktligt sätt, presentera resultatet. För att identifiera skillnader eller likheter i de utvalda studierna gjordes först en genomläsning av dem. I det andra steget identifierades kategorier för att kunna sammanfatta studiernas resultat som påminde om varandra. Kategorierna var: effekten av motiverande samtal vid alkoholkonsumtion, effekten av motiverande samtal vid negativa alkoholrelaterade konsekvenser och effekten av motiverande samtal vid antal dagar med alkoholkonsumtion. I det sista steget sammanställdes resultaten under de identifierade kategorierna. Kategorierna presenterades slutligen som underrubriker vid redovisningen av resultatet (ibid.).

5.6 Forskningsetiska överväganden

Vid en granskning av studierna ska ett ställningstagande göras om de inkluderade studierna är etiskt försvarbara eller inte (Kristensson, 2014). I den genomförda studien var samtliga 10 studier etiskt prövade och godkända av etisk kommitté. För att motverka feltolkningar då studierna var skrivna på engelska, granskades de noggrant först enskilt och sedan

tillsammans. Detta bidrog till att eventuella oklarheter i språket kunde diskuteras och redas ut, för att minimera feltolkningar. Inga värderingar och egna åsikter fanns i åtanke när studierna valdes, utan samtliga studier valdes även om de inte besvarade syftet på det sättet som förväntades. Genomgående i den genomförda studien hölls värderingar och åsikter neutrala.

6. Resultat

Följande resultat utgörs av 10 randomiserade kontrollerande studier som presenteras i löpande text och en översikt av samtliga studier presenteras i Tabell 2. Utifrån dataanalysen

presenteras effekten av motiverande samtal under tre kategorier: effekten av motiverande samtal vid alkoholkonsumtion, effekten av motiverande samtal vid negativa alkoholrelaterade konsekvenser samt effekten av motiverande samtal vid antal dagar med alkoholkonsumtion. De 10 studierna kan förekomma vid mer än en kategori. Studierna var genomförda i USA (n = 5), Brasilien (n = 1), Schweiz (n = 1), Sverige (n = 1), Sydafrika (n = 1) och Tyskland (n = 1). Sammanlagt inkluderades 3969 deltagarna i de 10 inkluderade studierna. Från nio av

studierna var 1476 av deltagare män och 2090 kvinnor. I en studie (Mertens, Ward, Bresick, Broder & Weisner, 2014) där det deltog 403 ungdomar, framgick det inte hur många av deltagarna som var män respektive kvinnor. De motiverande samtalen varierade mellan 10-60 minuter i studierna, se Tabell 2. Mätinstrumenten som användes i studierna presenteras överskådligt i Bilaga 3.

6.1 Effekten av motiverande samtal vid alkoholkonsumtion

I åtta studier undersöktes effekten av motiverande samtal för deltagarnas alkoholkonsumtion. I två av studierna påvisades en signifikant skillnad mellan grupperna på effekten av

motiverande samtal, se Tabell 2 (Colby et al., 2018; Daeppen et al., 2011). I sex av studierna kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan grupperna på effekten av motiverande samtal, se Tabell 2 (Arnaud et al., 2017; Bernstein et al. 2010; D’amico et al., 2018; Mertens, Ward, Bresick, Broder & Weisner, 2014; Palm et al., 2016; Spirito et al., 2011).

I både Colby et al. (2018) och Daeppen et al. (2011) studie visade resultatet en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. I båda studierna hade deltagarna

som erhöll motiverande samtal reducerat mängden alkoholkonsumtion mer, i jämförelse med deltagarna i kontrollgruppen.

Sex studier visade vid de olika mätpunkterna (se Tabell 2) ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna i alkoholkonsumtion (Arnaud et al., 2017; Bernstein et al., 2010; D’Amico et al., 2018; Mertens et al., 2014; Palm et al. 2016; Spirito el al., 2011). Däremot fanns en större reducering av alkoholkonsumtionen i interventionsgruppen i alla studier utom Bernstein et al. (2010) och Spirito et al. (2011) studie där en reducering av

alkoholkonsumtionen sågs i båda grupperna. Kontrollgruppen i alla studier utom Spirito et al., (2011) erhöll generell information om alkohol. Deltagarna i Spirito el al. (2011) studie

delades upp i två interventionsgrupper där alla deltagare erhöll motiverande samtal, men en av grupperna fick en timmes familjesamtal som tillägg. I Bernstein et al. (2010) studie fick interventionsgruppen även en “booster” via telefon som tillägg 10 dagar efter

baslinjemätningen.

6.2 Effekten av motiverande samtal vid negativa alkoholrelaterade

konsekvenser

Fyra av studierna undersökte effekten av motiverande samtal vid negativa alkoholrelaterade konsekvenser. En av studierna påvisade en signifikant skillnad mellan grupperna på effekten av motiverande samtal, se Tabell 2 (Colby et al., 2018). I tre av studierna kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan grupperna på effekten av motiverande samtal, se Tabell 2 (Arnaud et al., 2017; Bernstein et al., 2010; Segatto, Andreoni, De Souza e Silva, Diel & Pinsky, 2011). De negativa konsekvenserna som tas upp i samtliga studier är minnesluckor, fysiska skador, våldsamma situationer, sexuella övergrepp samt rattfylla.

I Colby et al. (2017) studie kunde en signifikant skillnad påvisas mellan grupperna då interventionsgruppen rapporterade färre negativa konsekvenser relaterat till deras alkoholkonsumtion, jämfört med kontrollgruppen.

Tre studier påvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen som erhöll generell information om alkohol (Arnaud et al., 2017; Bernstein et al., 2010; Segatto et al., 2011). I Bernstein et al. (2010) studie framkom dock en större reducering av de negativa alkoholrelaterade konsekvenserna i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. I de två andra studierna (Arnaud et al., 2017; Segatto et al., 2011) visade resultaten en reducering av alkoholrelaterade konsekvenser i båda grupperna.

6.3 Effekten av motiverande samtal vid antal dagar med

alkoholkonsumtion

I tre av studierna undersöktes effekten av motiverande samtal vid antal dagar med

alkoholkonsumtion. I två av studierna påvisades en signifikant skillnad mellan grupperna på effekten av motiverande samtal, se Tabell 2 (Magill et al., 2017; Spirito et al., 2011). I en av studierna kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan grupperna på effekten av

motiverande samtal, se Tabell 2 (Segatto et al., 2011).

I Spirito et al. (2011) och Magill et al. (2017) studie visade resultatet en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna gällande dagar av alkoholkonsumtion. Deltagarna som erhöll både motiverande samtal och familjesamtal i Spirito et al. (2011) studie hade reducerat antalet dagar med alkoholkonsumtion mer än de som erhöll enbart motiverande samtal. I Magill et al. (2017) studie framkom det att motiverande samtal påverkade deltagarnas kognitiva

dissonansen samt deltagarnas tilltro till sig själva och sin egen förmåga. Den positiva

förändringen gällande de kognitiva mekanismerna hos deltagarna resulterade i att antal dagar med alkoholkonsumtion reducerades signifikant i förhållande till kontrollgruppen som fick avslappningsträning.

I Segatto et al. (2011) studie påvisades ingen signifikant skillnad mellan grupperna vid antal dagar med alkoholkonsumtion. Vid 3-månadersuppföljningen kunde däremot en numerisk minskning gällande dagar av måttlig och kraftig alkoholkonsumtionen hos deltagarna i båda grupperna ses.

Tabell 2. Översikt av de inkluderade studierna.

Författare År Land

Studiedeltagare Antal & fördelning

i grupp

Ålder på

deltagare Mätinstrument Antal MI MI, min Längd MI-utbildning Längd på för rådgivare inför studien Mät-punkter Signifikant skillnad mellan grupperna vid samtliga mätpunkter Arnaud et al. 2017 Tyskland Totalt n = 316 (M n = 160, Kv n = 156). IG: n= 141 (M n = 69, Kv n = 72). KG: n = 175 (M n = 91, Kv n = 84). KG erhöll generell information om alkohol.

< 18 år. Medelålder = 15,7 år.

CRAFFT &

RAPI. 1 vid BL + booster på telefon efter 6 v. 45. + booster = 5-10 12 timmar + månadsvisa diskussioner under studiens gång. BL, 3 och 6 mån. 1. Nej 2. Nej 3. – Bernstein et al. 2010 USA Totalt n = 853 (M n = 388, Kv n = 465). IG n = 283 (M= 132, Kv= 151). KG 1 n = 286 (M n = 131, Kv n = 155). KG 2 = 284 (M n = 125, Kv n = 159). KG 1 & 2 erhöll generell information om alkohol. 15-24 år. TLFB, ”Drinking and Driving Scale”, AHBQ & AUDIT. 1 vid BL + booster på telefon efter 10d.

20-30 1 månad av teori och

praktiska övningar. KG 1: BL och 12 mån.

IG & KG 2: BL, 3 och 12 mån. 1. Nej 2. Nej 3. – Colby et al. 2018 USA Totalt n = 167 (M n = 97, Kv n = 70). IG n = 83 (M n = 49, Kv n = 34). KG n = 84 (M n = 48, Kv n = 36) KG erhöll avslappningsträning. 17-20 år. TLFB &

BYAACQ. 1 vid BL 60 40 timmar av teori och praktiska övningar. BL, 6 v. och 3 mån. 1. Ja 2. Ja 3. – Daeppen et al. 2011 Schweiz Totalt n = 418. IG n = 199. KG n = 219.

KG erhöll ingen behandling.

20-årsåldern. Medelålder = 19,9 år.

AUDIT. 1 vid BL. Medel-längd= 15,8

4 dagar av teori och

praktiska övningar. BL och 6 mån. 1. Ja 2. – 3. – D’Amico et al. 2018 USA Totalt n = 294 (M n = 127, Kv n = 167). IG n = 153 (M n = 63, Kv n = 90). KG n = 141 (M n = 64, Kv n = 77). KG erhöll generell information om alkohol.

12-18 år. Medelålder = 16 år.

NIAAA-SG 1 vid BL. 15-20 Framgår ej längd på

utbildning. BL, 3, 6 och 12 mån. 1. Nej 2. – 3. –

IG = Interventionsgrupp, KG = Kontrollgrupp, M = Män, Kv = Kvinnor, BL = Baslinje, 1 = Effekt på alkoholkonsumtion, 2 = Effekt på negativa alkoholrelaterade konsekvenser, 3 = Effekt på antal alkoholkonsumerande dagar, – = Ej inkluderat i studie

Författare År Land

Studiedeltagare Antal & fördelning

i grupp

Ålder på

deltagare Mätinstrument Antal MI MI, min Längd MI-utbildning Längd på för rådgivare inför studien Mätpunkter Signifikant skillnad mellan grupperna vid samtliga mätpunkter Magill et al. 2017 USA Totalt n = 167 (M % = 38, Kv % = 62). IG n = 83. KG n = 84. KG erhöll avslappningsträning. 17-20 år. ”The Contemplation Ladder”, BSCQ & TLFB. 1 vid BL 60 Framgår ej längd på utbildning BL, 6 v. och 3 mån. 1. – 2. – 3. Ja Mertens et al. 2014 Sydafrika Totalt n = 403 IG n = 206 KG n = 197

KG erhöll generell information om alkohol.

18-24 år. WHO ASSIST

& SOCRATES 1 vid BL 10 3 dagar av träning + handledning därefter. BL och 3 mån. 1. Nej 2. – 3. – Palm et al. 2016 Sverige Totalt n = 1051 IG n = 537 KG n = 514

KG erhöll generell information om alkohol.

15-22 år. Medelålder = 18,2 år.

AUDIT. 1 vid BL. Framgår

ej 30 timmar av träning. BL, 3 och 6 mån. 1. Nej 2. - 3. - Segatto et al. 2011 Brasilien Totalt n = 60 (M n = 158 Kv n = 17). IG n = 87 (M n = 81 Kv n = 6). KG n = 88 (M n = 77 Kv n = 11). KG erhöll generell information om alkohol.

16-25 år. Medelålder = 21,8 år.

RAPI, APRA,

QRCA & ACQ. 1 vid BL 45 Framgår ej längd på utbildning. BL och 3 mån. 1. – 2. Nej 3. Nej Spirito et al. 2011 USA Totalt n = 125. IG1 n = 63 (M n = 30, Kv n = 33). IG2 n = 62 (M n = 28, Kv n = 34). 13-17 år. Medelålder = 15,4 år. Adolescent Drinking Questionnaire. 1 vid BL 45-60 (IG2 +60) Framgår ej längd på utbildning. BL, 3, 6 och 12 mån. 1. Nej 2. – 3. Ja IG = Interventionsgrupp, KG = Kontrollgrupp, M = Män, Kv = Kvinnor, BL = Baslinje, 1 = Effekt på alkoholkonsumtion, 2 = Effekt på negativa alkoholrelaterade konsekvenser, 3 = Effekt på antal alkoholkonsumerande dagar, – = Ej inkluderat i studie

7. Resultatsammanfattning

Få av studierna hade en signifikant skillnad mellan grupperna vid effekten av motiverande samtal vid alkoholkonsumtion och negativa alkoholrelaterade konsekvenser på kort sikt. Motiverande samtal kan dock leda till en minskning i antal dagar med alkoholkonsumtion på kort sikt. Gemensamt i vissa av studierna var att en reducering i de tre kategorier kunde påvisas i båda grupperna, och i vissa studier var reduceringen numerisk större för deltagarna som erhöll motiverande samtal.

8. Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Syftet med den genomförda studien var att beskriva effekten av motiverande samtal för unga med alkoholrisk-/missbruk. Innan det slutgiltiga syftet bestämdes, fanns ett annat syfte som var tänkt att användas till studien. Det tidigare syftet var att beskriva sjuksköterskans

hälsofrämjande åtgärder för unga med alkoholmissbruk. Det gjordes sökningar i databaser och efter flertalet sökningar konstaterades det att antalet studier som fanns, var för få för att kunna svara på syftet. De få studier som hittades granskades, och kvalitén på innehållet ansågs som svagt, och exkluderades därför. För att uppnå god kvalité på litteraturstudien ändrades syftet till det aktuella. Det aktuella syftet valdes utifrån de studier som uppkom vid sökningarna utifrån det första syftet. Ett mönster kunde ses gällande de åtgärder som gjordes för unga med alkoholproblem, där motiverande samtal var ett återkommande ämne. Utifrån den gamla sökningen kunde det även påvisas att risk- och missbruk ofta belystes tillsammans, och att det var svårt att urskilja vad som var vad, då gränsen där emellan var diffus. Utifrån detta

ändrades syftet till det aktuella, då motiverande samtal som åtgärd för unga med alkoholrisk-/missbruk ansågs vara intressant och att författarna har observerat att det är en samtalsmetod som använts ute i praktiken.

En litteraturstudie med systematisk sökning valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning och för att kunna svara på syftet (Kristensson, 2014). Tre databaser användes (Cinahl, Medline och Psykinfo). Att söka i olika databaser med omvårdnadsfokus stärker studiens validitet eftersom det ökar chansen att hitta relevanta studier (Henricson, 2017). Begränsningar som gjordes var “Peer reviewed”, english language och publish date: 2009-2019. “Peer reviewed” användes för att endast inkludera vetenskapligt granskade studier. Tidsperioden i studierna omfattade ett intervall på 10 år tillbaka i tiden för att eftersträva så aktuell forskning som möjligt (Kristensson, 2014).

Eftersom effekten av motiverande samtal hos unga med alkoholrisk-/missbruk skulle

beskrivas valdes enbart att inkludera randomiserade kontrollerade studier (RCT). När effekten av något ska undersökas anses RCT-studier vara att föredra, eftersom den betraktas vara den mest tillförlitliga typen av design (Kristensson, 2014). Att använda studier med samma design ökar validiteten i den genomförda litteraturstudien (Henricson, 2017).

Ett av studiens inklusionskriterier var att deltagarna i studierna skulle vara mellan 13-24 år. I två av de inkluderade studierna (D’Amico et al., 2018; Segatto et al., 2011) var deltagarna 12-18 år respektive 16-25 år. Studierna inkluderades trots detta då det ansågs vara en liten del av deltagarna som var 12 år respektive 25 år, och att medelåldern visade på en relevant ålder. Ett exklusionskriterie till litteraturstudien var studier som belyste narkotikamissbruk. Två av de inkluderade studierna beskriver effekten av motiverande samtal hos unga med både alkohol- och narkotikaproblematik (D’amico et al., 2018; Mertens et al., 2014). Studierna inkluderades ändå eftersom alkohol- och narkotikaproblematik gick att särskilja i studiernas resultat.

Granskningen av studierna genomfördes enskilt, för att sedan kunna diskuteras och jämföras tillsammans, vilket stärker studiens reliabilitet (Henricson, 2017). Kristensson (2014) menar att det är viktigt att ha ett samarbete i granskningsprocessen om studien skrivs av fler än en person. Det är även av vikt att tillsammans vara överens om hur kvalitén på studierna ska bedömas och vilken granskningsmall som ska användas. För att kvalitetssäkra dataanalysen, analyserades samtliga studier gemensamt. En tydlig beskrivning av sökstrategi, urval samt dataanalys har gjorts vilket stärker studiens reliabilitet eftersom det ger möjlighet till

reproducerbarhet (Henricson, 2017). Trots det är det svårt att komma ifrån att studiernas olika kvalitet kan ha påverkat reliabiliteten i litteraturstudiens resultat, därför är det av betydelse att diskutera de olika mätinstrument som använts i studierna (ibid.). Studierna som inkluderades i den genomförda studien använde olika mätinstrument. De olika mätinstrumenten kan ge olika bedömning och därför kan deltagarna klassats olika när det gäller deras alkoholkonsumtion, beroende på vilket mätinstrument som användes. De flesta av mätinstrumenten var

självskattningsformulär, vilket kan bidra med ett subjektivt och förskönat svar. Även feltolkningar och olika uppfattningar hos deltagarna kan ha uppstått utifrån individuella tolkningar av frågeformuläret. Bedömningen av deltagarnas alkoholkonsumtion utifrån deras svar kan därför variera och bör beaktas.

Etiska utmaningar i samband med ett examensarbete handlar om att undvika att deltagare utnyttjas, såras eller skadas. De etiska principerna ökar sannolikheten till att säkerhet,

rättigheter och välbefinnande hos deltagarna garanteras. Gällande urval av deltagare så är det viktigt att inte forska på utsatta svaga grupper på grund av att de är lättillgängliga att tillfråga (Kjellström, 2017). Eftersom flertalet av studierna inkluderade minderåriga deltagare gav, bortsett från deltagarna själva, även vårdnadshavarna samtycke till deltagandet. Egna åsikter och värderingar hölls neutrala under hela studiens gång för att inte påverka resultatet, och alla studier som inkluderades i resultatet var etiskt prövande samt godkända.

De inkluderade studierna genomfördes i USA (n = 5), Brasilien (n = 1), Schweiz (n = 1), Sverige (n = 1), Sydafrika (n = 1) och Tyskland (n = 1). I och med att alla inkluderade studier i de olika länderna har använt samma samtalsmetod, det vill säga motiverande samtal, borde inga skillnader mellan resultaten i de olika länderna kunna ses. Därmed kan resultatet i studien generaliseras mellan olika länder. Något som kan skilja länderna från varandra kan tänka sig vara utbildningen av de som utför det motiverande samtalet och att detta senare kan ha påverkat resultatet.

8.2 Resultatdiskussion

I två av studierna påvisade resultatet att motiverande samtal gav effekt vid reduceringen av alkoholkonsumtionen hos unga och genererade en signifikant skillnad mellan grupperna. Miller och Rollnick (2013) menar att specifik skicklighet och terapeutiska relationsfaktorer är av betydelse för hur effektivt ett motiverande samtal blir. Effektiviteten kan variera beroende på rådgivaren och hur skicklig han eller hon är på att förmedla och samtala om förändring med klienten. I samtliga studier framgår det att rådgivarna har fått utbildning i motiverande samtal, men i fyra av de tio redovisas inte längden på utbildningen. I de sex studier där längden på utbildningen till rådgivarna framgick, varierade längden på utbildningen från 12 timmar till en månad, se Tabell 2. Det kunde inte ses något samband mellan de studier vars rådgivare hade längre utbildning, och de resultaten med bäst effekt.

Interventionsgruppen reducerade antalet konsekvenser som alkoholen förde med sig mer än kontrollgruppen. Minnesluckor, fysiska skador, våldsamma situationer, sexuella övergrepp samt rattfylla är några av de negativa alkoholrelaterade konsekvenserna som tas upp i samtliga studier. Nordlund och Østhus (2013) menar att människor ofta har tydliga tankar kring alkoholnormer och vad som anses vara en accepterad konsumtion. I de presenterade studierna deltog bland annat ungdomar som studerar på universitetsnivå. En egen åsikt är att universitetstiden kan för många innebära en hög alkoholkonsumtion, då en rådande och accepterande alkoholkultur kan ses bland studenter. Kazemi, Levine, Dmochowski, Nies och Sun (2013) undersökte effekten av motiverande samtal för just studenter, som har ett

konstaterat riskbruk av alkohol. Resultatet visade att de negativa konsekvenserna av alkoholen, framförallt antalet minnesluckor, minskade signifikant till följd av motiverande samtal. Ungdomarna i Kazemi et al. (2013) studie erhöll ett motiverande samtal under 50 minuter vid fyra tillfällen. Till skillnad från den genomförda studiens resultat, där

ungdomarna erhöll ett motiverande samtal under 10-60 minuter, vid endast ett tillfälle (se Tabell 2). I Polcin et al. (2019) studie erhöll deltagarna i interventionsgruppen nio

motiverande samtal, medan kontrollgruppen erhöll ett. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna, då interventionsgruppen hade en större reducering av deras alkoholkonsumtion, jämfört med kontrollgruppen. Ett antagande som kan göras är att antalet tillfällen som det motiverande samtalet utförs kan vara av betydelse för hur effektiv

samtalsmetoden blir.

Nordlund och Østhus (2013) belyser skillnaden mellan grupper, länder och kulturer när det handlar om alkoholnormer och menar att de nordiska länderna konsumerar mer alkohol i syfte att bli berusade. Det råder starka genusnormer gällande kvinnor och mäns alkoholkonsumtion, detta beskriver Bernhadsson (2014) i sin avhandling om alkoholkulturens normer.

Avhandlingen visade att männen tilläts testa gränser och tappa kontrollen i samband med alkohol. Kvinnorna däremot, förväntades vara omhändertagande, ansvarstagande och kontrollerande när de drack. I den genomförda studiens resultat kunde dock inte dessa genusnormer påvisas, eftersom inga studier undersökte det.

I tre studier undersöks effekten av motiverande samtal vid antal dagar med

alkoholkonsumtion. Två av studierna påvisade en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. I en av de två studierna undersöktes effekten av ett motiverande samtal

tillsammans med ungdomens föräldrar. Det påvisades där en signifikant effekt i reduceringen av antalet dagar av alkoholkonsumtion för ungdomarna. Vaughan et al. (2015) belyser att familjen är en betydande skyddsfaktor för ungdomarnas syn på alkohol, och Yunhwan (2019) menar att ungdomar tenderar att konsumera mindre alkohol om de spenderar mer tid med deras föräldrar. Miller och Rollnick (2013) bekräftar att det kan bidra med positiv effekt för den personen som ska genomföra en förändring, om en eller flera familjemedlemmar deltar i det motiverande samtalet. Spirito et al. (2017) beskriver det motsatta, att familjens påverkan inte alltid ger effekt på minskad alkoholkonsumtion hos ungdomar med alkoholmissbruk. Enligt Miller och Rollnick (2013) är det viktigt att göra klart för båda parterna att det motiverande samtalet tillsammans handlar om att främja positiv förstärkning och inte att klandra handlingar. Att då ta med en familjemedlem kan för personen som ska genomgå en förändring inge stöttning till motivation och öka det sociala stödet. I den genomförda studien framgick det endast i en av studierna att ungdomarnas föräldrar inkluderades. Benzein,

Hagberg och Saveman (2014) beskriver att en persons resurser bör användas inom vården och att familjen ska ses som en helhet för att främja hälsa.

Resultatet visade i en studie, att motiverande samtal påverkade deltagarnas kognitiva dissonans och tilltro till sig själva positivt, och att antalet dagar med alkoholkonsumtion reducerades signifikant i samband med det. Miller och Rollnick (2013) beskriver att dissonans kan uppstå i motiverande samtal om en bristande relation råder mellan klienten och

rådgivaren. När samtal utförs med någon som dricker alkohol och ordet alkoholist används, kan dissonans skapas nästintill direkt. För att klientens dissonans ska påverkas positivt under ett motiverande samtal, bör rådgivaren svara på ett accepterande och samarbetsinriktat sätt med respekt för klientens autonomi. I resultatet kunde det enbart påvisas i en av studierna hur deltagarnas dissonans påverkades av det motiverande samtalet. Dissonansen kan kopplas ihop med personcentrerad omvårdnad där klienten är i fokus. McCance och McCormack (2017) beskriver personcentrerad omvårdnad som humanistisk omsorg, och inom praktiken handlar det om att bygga terapeutiska relationer mellan vårdgivare och patienter. Miller och Rollnick (2013) tar upp viktiga etiska aspekter att ta hänsyn till när det handlar om motiverande samtal vilket beskrivs som de fyra breda etiska principerna; inte skada, göra gott, autonomi och rättvisa. McCance och McCormack (2017) menar att personcentrerad omvårdnad handlar om ömsesidig förståelse och respekt samt personens rätt till självbestämmande. Arbetssättet fokuserar på patienten som person och det handlar om att skapa sig en bild av vad patienten värderar i livet. Genom att sjuksköterskan ger patienten den information som behövs, kan personen känna sig delaktig i processen. Att ungdomen inte ska tvingas till deltagande är av vikt och kan styrkas av en av de fyra etiska principerna, autonomiprincipen. Miller och Rollnick (2013) beskriver vikten av att klienten själv ska bestämma hur och när mål ska uppnås i en förändringsprocess för att bibehålla klientens autonomi.

9. Slutsatser

Få studier visade en signifikant skillnad mellan grupperna gällande effekten av motiverande samtal hos unga med alkoholrisk-/missbruk på kort sikt. Det är svårt att dra några slutsatser om motiverande samtal är en effektiv metod eller inte till unga med alkoholrisk-/missbruk eftersom längden på interventionerna varierade, samt att de motiverande samtalen var korta och gavs under ett tillfälle. Det kanske hade sett annorlunda ut om deltagarna fått fler samtalstillfällen under en längre period. Motiverande samtal bör ses som ett vägledande samtal där rådgivaren arbetar för klienten, och ett personcentrerat synsätt kan ligga till grund för framgång. Det kan vara viktigt att rådgivaren och klienten får en bra relation i samtalet, då förändringen kan påverkas positivt av det. Det kan även vara av nytta att inkludera

ungdomens föräldrar för att bidra med ett effektivt samtal, då familjen är en viktig grund till att främja hälsa. Detta gäller så länge föräldrarna går in med inställningen att samtalet tillsammans ska främja positiv förändring för ungdomen, inte klandra och trycka ner. För att kunna dra någon slutsats om att motiverande samtal är en effektiv metod vid alkoholrisk-/ missbruk hos unga behövs mer forskning inom området göras på både kort och lång sikt.

10. Kliniska implikationer och fortsatt forskning

Alkoholrisk-/ missbruk är ett samhällsproblem som bland annat förekommer hos unga runt om i värden. Ett utvecklat alkoholmissbruk kan ge en individ både negativa konsekvenser och följdsjukdomar som kan bidra med en stor sjukvårdskostnad i samhället. Därför är det av vikt att förebygga och förhindra utvecklingen av ett missbruk. Fortsatt forskning behövs inom området för att kunna uttala sig om att motiverande samtal är en effektiv metod vid alkoholrisk-/ missbruk hos unga, både på kort och lång sikt. Forskning bör göras på hur rådgivaren och klientens relation påverkar effekten av det motiverande samtalet, samt huruvida familjens betydelse spelar roll. Om samtalsmetoden visar effekt kan motiverande samtal användas inom hälso- och sjukvården av bland annat sjuksköterskor för att främja

Referenslista

* = Studier som är inkluderade i resultatet.

Alkoholism. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 11 november, 2019, frånhttp://www.ne.se/

Anonyma Alkoholister. (u.å.). Alkis innan 18 år. Hämtad 14 januari, 2020, från Anonyma Alkoholister, http://aa.se/alkis-innan-18-ar

* Arnaud, N., Diestelkamp, S., Wartberg, L., Sack, P., Daubmann, A., Thomasius, R., & Bird, S. B. (2017). Short- to Midterm Effectiveness of a Brief Motivational Intervention to Reduce Alcohol Use and Related Problems for Alcohol Intoxicated Children and Adolescents in Pediatric Emergency Departments: A Randomized Controlled Trial. Academic Emergency

Medicine, 24(2), 186–200. doi: http://dx.doi.org/10.1111/acem.13126

Benzein, E., Hagberg M., & Saveman, B-I. (2014). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 69-85). Lund: Studentlitteratur.

Bernhadsson, J. (2013). Normalitetens gränser: En fokusgruppsstudie om alkoholkultur(er),

genus- och åldersskapande (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Sociologiska

instutitionen). Från http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:735604/FULLTEXT01.pdf * Bernstein J, Heeren T, Edward E, Dorfman D, Bliss C, Winter M, & Bernstein E. (2010). A brief motivational interview in a pediatric emergency department, plus 10-day telephone follow-up, increases attempts to quit drinking among youth and young adults who screen positive for problematic drinking. Academic Emergency Medicine, 17(8), 890–902. doi: https://doi.org/10.1111/j.1553-2712.2010.00818.x

Beroende (u.å.). I Nationalencyklodepin. Hämtad 7 november, 2019, från http://www.ne.se/ * Colby, S. M., Orchowski, L., Magill, M., Murphy, J. G., Brazil, L. A., Apodaca, T. R., … Barnett, N. P. (2018). Brief Motivational Intervention for Underage Young Adult Drinkers: Results from a Randomized Clinical Trial. Alcoholism: Clinical & Experimental Research,

42(7), 1342–1351. doi: https://doi.org/10.1111/acer.13770

* Daeppen JB, Bertholet N, Gaume J, Fortini C, Faouzi M, & Gmel G. (2011). Efficacy of brief motivational intervention in reducing binge drinking in young men: A randomized controlled trial. Drug & Alcohol Dependence, 113(1), 69–75. doi:

https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2010.07.009

* D’Amico, E. J., Parast, L., Shadel, W. G., Meredith, L. S., Seelam, R., & Stein, B. D. (2018). Brief motivational interviewing intervention to reduce alcohol and marijuana use for at-risk adolescents in primary care. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 86(9), 775-786.

doi: http://dx.doi.org/10.1037/ccp0000332

Englund, A. (2018). Skolelevers drogvanor 2018: Alkohol (CAN rapport, nr 178). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Från

https://www.can.se/contentassets/e2d48881b4f54dc9aae5e6c41d90afc9/skolelevers-drogvanor-2018_webb.pdf

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Gopi, D., & Manjubala, D. (2018). Knowledge Regarding Adverse Effect of Alcoholism among Adolescents. International Journal of Nursing Education, 10(4), 44-47. doi: http://dx.doi.org/10.5958/0974-9357.2018.00099.5

Guerrini, I., Quadri, G., & Thomson, A. (2014). Genetic and Environmental Interplay in Risky Drinking in Adolescents: A Literature Review. Alcohol & Alcoholism, 49(2), 138-142. doi: http://dx.doi.org/alcalc/agu003

Guttormsson, U., & Gröndahl, M. (2018). Befolkningens självrapporterade alkoholvanor

2004-2017 (Rapport, nr 178). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning. Från

https://www.can.se/contentassets/14703e2c9a1340f49bfd35ef7da495b1/befolkningens-sjalvrapporterade-alkoholvanor-2004-2017.pdf

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från

idé till examination inom omvårdnad (s. 412-420). Lund: Studentlitteratur.

Kazemi, D. M., Levine, M. J., Dmochowski, J., Nies, M. A., & Sun, L. (2013). Effects of Motivational Interviewing Intervention on Blackouts Among College Freshmen. Journal of

Nursing Scholarship, 45(3), 221–229. doi: https://doi.org/10.1111/jnu.12022

Kiernan, C., Ni Fhearail, A., & Coyne, I. (2012). Nurses’ role in managing alcohol misuse among adolescents. British Journal of Nursing, 21(8), 474–478. Från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=104568782&site=ehost-live

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination inom omvårdad (s. 58-80). Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundahl, B., Moleni, T., Burke, B. L., Butters, R., Tollefson, D., Butler, C., & Rollnick, S. (2013). Motivational interviewing in medical care settings: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Patient Education & Counseling, 93(2), 157–168. doi: https://doi.org/10.1016/j.pec.2013.07.012

* Magill, M., Colby, S. M., Orchowski, L., Murphy, J. G., Hoadley, A., Brazil, L. A., & Barnett, N. P. (2017) How does brief motivational intervention change heavy drinking and harm among underage young adult drinkers? Journal of Consulting and Clinical Psychology,

85(5), 447-458. doi: http://dx.doi.org/10.1037/ccp0000200

Merianos, A. L., Rosen, B. L., Montgomery, L., Barry, A. E., & Smith, M. L. (2017). Impact of perceived risk and friend influence on alcohol and marijuana use among students. The

Journal of School Nursing, 33(6), 446-455. doi: https://doi.org/10.1177/1059840517717591 * Mertens, J. R., Ward, C. L., Bresick, G. F., Broder, T., & Weisner, C. M. (2014).

Effectiveness of Nurse-Practitioner-Delivered Brief Motivational Intervention for Young Adult Alcohol and Drug Use in Primary Care in South Africa: A Randomized Clinical Trial.

Alcohol & Alcoholism, 49(4), 430–438. doi: https://doi.org/alcalc/agu030

Miller, W., & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur & Kultur.

Nordlund, S. (2008). What is alcohol abuse? Changes in Norwegians’ perceptions of drinking practices since the 1960s. Addiction Research & Theory, 16(1), 85–94. doi:

https://doi.org/10.1080/16066350701699130

Nordlund, S., & Østhus, S. (2013). What is alcohol abuse? Attitudes to drinking in seven European countries. Addiction Research & Theory, 21(5), 402–409. doi:

https://doi.org/10.3109/16066359.2012.732630

* Palm, A., Olofsson, N., Danielsson, I., Skalkidou, A., Wennberg, P., & Högberg, U. (2016). Motivational interviewing does not affect risk drinking among young women: A randomised, controlled intervention study in Swedish youth health centres. Scandinavian Journal Of

Public Health, 44(6), 611-618. doi: http://dx.doi.org/10.1177/1403494816654047

Polcin, D. L., Korcha, R., Pugh, S., Witbrodt, J., Salinardi, M., Galloway, G., & Nelson, E. (2019). Intensive Motivational Interviewing for Heavy Drinking Among Women. Addictive

Disorders & Their Treatment, 18(2), 70–80. doi:

https://doi.org/10.1097/ADT.0000000000000152

Scott, J., Steele, J., & Nagel, B. (2017). Binge drinking and family history of alcoholism are associated with an altered developmental trajectory of impulsive choice across adolescence

Addiction, 112(7), 1184-1192. doi: http://dx.doi.org/10.1111/add.13823

* Segatto, M. L., Andreoni, S., de Souza e Silva, R., Diehl, A., & Pinsky, I. (2011). Brief motivational interview and educational brochure in emergency room settings for adolescents and young adults with alcohol-related problems: a rondomized single-blind clinical trial. Revista Brasileira de Psiquiatria, 33(3), 225-233. doi: http://dx.doi.org/10.1590/S1516-44462011000300004

Socialstyrelsen. (2019, januari). MI (Motiverande samtal). Hämtad 30 november, 2019, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/

Spirito, A., Hernandez, L., Marceau, K., Cancilliere, M. K., Barnett, N. P., Graves, H. R., … Knopik, V. S. (2017). Effects of a brief, parent-focused intervention for substance using adolescents and their sibling. Journal of Substance Abuse Treatment, 77, 156–165. doi: https://doi.org/10.1016/j.jsat.2017.02.002

* Spirito A, Sindelar-Manning H, Colby SM, Barnett NP, Lewander W, Rohsenow DJ, & Monti PM. (2011). Individual and family motivational interventions for alcohol-positive adolescents treated in an emergency department: results of a randomized clinical trial.

Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 165(3), 269–274. doi:

https://doi.org/10.1001/archpediatrics.2010.296

Thompson, D. R., Chair, S. Y., Chan, S. W., Astin, F., Davidson, P. M., & Ski, C. F. (2011). Motivational interviewing: a useful approach to improving cardiovascular health? Journal of

Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 20(9–10), 1236–1244. doi:

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03558.x

Vaughan, E. L., Gassman, R. A., Jun, M. C., & Seitz de Martinez, B. J. (2015). Gender differences in risk and protective factors for alcohol use and substance use problems among Hispanic adolescents. Journal of Child & Adolescent Substance Abuse, 24(5), 243–254. doi: https://doi.org/10.1080/1067828X.2013.826609

Vidourek, R. A., King, K. A., & Merianos, A. L. (2018). Where do adolescent recent drinkers obtain and use alcohol?. Journal of Substance Use, 23(2), 126-143. doi:

https://doi.org/10.1080/14659891.2017.1378734

White, AM. (2003). What happened? Alcohol, Memory Blackouts, and the brain. Alcohol

Research & Health, 27(2), 186-196. Från

https://web-a-ebscohost- com.db.ub.oru.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=ac349d91-67fe-492d-a599-

211077eba4ce%40sdc-v-sessmgr02&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=rzh&AN=106780231 World Health Organization. (u.å). Alcohol. Hämtad 25 november, 2019, från World Health Organization, https://www.who.int/health-topics/alcohol#tab=tab_1

Wänseth, M. (u.å.). Tobak, alkohol & droger: dricka för mycket eller för ofta. Hämtad 12 November, 2019, från UMO, https://www.umo.se/tobak-alkohol-droger/alkohol/dricka-for-mycket-eller-for-ofta/

Yunhwan, K. (2019). Towards explaining time trends in adolescents’ alcohol use: a multilevel analysis of Swedish data from 1988 to 2011. European Journal of Public Health, 29(4), 729-725. doi: https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1093/eurpub/ckz023

Bilaga 1. Sökmatris 1(3)

Databas Sökord Resultat av

sökningen

Antal träffar

Urval 1

Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa studier Urval 4 Antal inkludera-de studier Cinahl 2019-11-28 Kl. 9.30 S1: MH ”Motivational Interviewing” 2,969 S2: MH ”Adolescence” 475,041 S3: MH ”Young adult” 220,865 S4 MH ”Alcohol abuse” 9,448 S5: MH ”Alcoholism” 15,209 S6: Youth* 43,620 S7: Teen* 16,548 S8: Young* 366,680 S9: ”Alcohol misuse” 6,976 S10: ”Alcohol problem” 279 S11: ”Problem drinking” 6,540 S12: ”Binge drinking” 3,362 S13: S2 OR S3 OR S6 OR S7 OR S8 696,509 S14: S4 OR S5 OR S9 OR S10 OR S11 OR S12 27,373 S15: S1 AND S13 AND S14 94 S16: S15 AND Limiters: Peer reviewed English language Publish date: 2009-2019 89 89 40 18 5

2(3)

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa studier Urval 4 Antal inkludera-de studier Medline 2019-11-28 Kl. 12.00 S1: MH ”Motivational Interviewing” 1,668 S2: MH ”Adolescent” 1,970,907 S3: MH ”Young adult” 785,485 S4 MH ”Alcohol-Related Disorders” 5,094 S5: MH ”Alcoholism” 73,970 S6: Youth* 86,662 S7: Teen* 34,774 S8: Young* 1,439,077 S9: ”Alcohol misuse” 2,569 S10: ”Alcohol problem” 642 S11: ”Problem drinking” 1,979 S12: ”Binge drinking” 5,343 S13: S2 OR S3 OR S6 OR S7 OR S8 696,509 S14: S4 OR S5 OR S9 OR S10 OR S11 OR S12 27,373 S15: S1 AND S13 AND S14 94 S16: S15 AND Limiters: Peer reviewed English language Publish date: 2009-2019 30 30 15 10 1

3(3)

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa studier Urval 4 Antal inkludera-de studier PsycInfo 2019-11-28 Kl. 15.00 S1: DE ”Motivational Interviewing” 2,536 S2: DE ”Alcoholism” 43,209 S3: DE ”Alcohol abuse” 17,792 S4: Adolescent* 452,218 S5: ”Young Adult” 146,599 S6: Youth* 118,700 S7: Young* 406,082 S8: Teen* 7,844 S9: ”Alcohol misuse” 15,531 S10: ”Alcohol problem” 1,333 S11: ”Problem drinking” 15,295 S12: ”Binge drinking” 4,750 S13: S2 OR S3 OR S9 OR S10 OR S11 OR S12 59,786 S14: S4 OR S5 OR S6 OR S7 OR S8 772,415 S15: S1 AND S13 AND S14 147 S16: S15 AND Limiters: Peer reviewed English language Publish date: 2009-2019 124 124 26 17 3

Bilaga 2. Artikelmatris 1(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Arnaud, N., Diestelkamp, S., Wartberg, L., Sack, P., Daubmann, A., Thomasius, R., & Bird, S. B. (2017). Short- to Midterm Effectiveness of a Brief Motivational Intervention to Reduce Alcohol Use and Related Problems for Alcohol Intoxicated Children and Adolescents in Pediatric Emergency Departments: A Randomized Controlled Trial. Academic Emergency Medicine, 186– 200. Tyskland. To evaluate the effectiveness of a brief motivational intervention to reduce drinking and associated problems within pediatric emergency departments in Hamburg, Germany. Design: RCT Population: Totalt n = 316 (M n = 160, Kv n = 156). IG: n= 141 (M n = 69, Kv n = 72). KG: n = 175 (M n = 91, Kv n = 84). Medelålder: IG = 15,7, KG = 15,8.

Inklusionskriterierna: <18 år. Inkommer till akuten för

alkoholintoxikation. Talar flytande tyska. Ej kritiskt skadad. Samtyckte till deltagande.

Exklusionskriterier: Patienten är utskriven. Ej intresserad av

deltagande. Ostabilt mående. Pratade inte tyska.

Urvalsförfarande: Under juli 2011 till januari 2014 blev ungdomar som

kom till barnakuten för alkoholintoxikation i Hamburg tillfrågade att delta i studien. Datainsamling gjordes vid baslinjen på sjukhuset och efter tre och sex månader via telefon.

Urval: Deltagarna randomiserades till IG eller KG.

Bortfall: Vid 3-månadersuppföljningen: IG n = 17, KG n = 30.

Vid 6-månaders-uppföljningen: IG n = 15, KG n = 22.

Mätinstrument: CRAFFT och RAPI.

Datainsamling: Interventionsgruppen erhöll motiverande samtal som

utfördes av utbildad personal. Deltagarna i IG-gruppen fick motiverande samtal först vid baslinjen på sjukhuset och sedan en ”booster” via telefon efter 6 veckor. Kontrollgruppen erhöll skriftlig information om ungdomar och alkohol, samt kontaktuppgifter till stödresurser.

Analysmetod: Statistisk analys.

Studiens styrkor Tydliga inklusion- och exklusions-kriterier. Powerberäkning. Studiens svagheter Deltagarna i studien var inte blindade. Otydlig redovisning av bortfall och dess anledning.

Skillnaderna mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen var inte statistiskt signifikant vid 3- och 6-månadersuppföljngen (p > 0.05), dock kunde en minskning av alkoholkonsumtionen samt de negativa alkoholkonsekvenserna ses i båda grupperna.

2(10)

IG = Interventionsgrupp, KG = Kontrollgrupp, M = Män, Kv = Kvinnor

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Bernstein J, Heeren T, Edward E, Dorfman D, Bliss C, Winter M, & Bernstein E. (2010). A brief motivational interview in a pediatric emergency department, plus 10-day telephone follow-up, increases attempts to quit drinking among youth and young adults who screen positive for problematic drinking. Academic Emergency Medicine, 890– 902. USA. To test the effectiveness of a brief motivational intervention, com- pared to two different control groups on various measures evaluating the consumption of alcohol, the intent to change consumption of alcohol, and certain adverse consequence s of alcohol consumption by a diverse sample of inner city adolescent ED patients who screened positive for high-risk or dependent drinking. Design: RCT Population: Totalt n = 853 (M n = 388, Kv n = 465). IG n = 283 (m= 132, kv= 151). KG 1 n = 286 (M n = 131, Kv n = 155). KG 2 = 284 (M n = 125, Kv n = 159).

Inklusionskriterier: 14-21år. Förmåga att kommunicera på språket.

Orienterad i tid och rum. Samtycke till deltagande. Har en påvisad alkoholproblematik vid screening.

Exklusionskriterier: Planer att resa de närmsta 3 månaderna. Ej

mottaglig gör relevant information. Personen var häktad. Pågående behandling för substansmissbruk. Föräldrar nekade samtycke till deltagande (för de under 18år).

Urvalsförfarande: Patienter screenades för alkoholproblematik på

barnakuten från april 2004 till mars 2009. Datainsamling gjordes vid baslinjen, efter tre och 12 månader. Deltagare i kontrollgrupp 1 hade endast uppföljning efter 12 månader.

Urval: Deltagarna randomiserades till tre olika grupper. IG, KG 1

eller KG 2.

Bortfall: Vid 3 månaders-uppföljningen: IG n = 81, KG 2 n = 87.

Vid 12 månaders-uppföljningen: IG n = 76, KG 2 n = 75, KG 1 n = 88.

Mätinstrument: TLFB, ”Drinking and Driving Scale”, AHBQ och

AUDIT.

Datainsamling: Kontrollgrupp 1 fick enbart ett papper med information

om risker relaterat till alkohol, samt nummer till kontaktpersoner på behandlingsenheter. Dem erhöll också en bokad tid för uppföljning efter ett år. Kontrollgrupp 2 erhöll samma information och uppföljning som kontrollgrupp 1, med ytterligare uppföljningstid efter tre månader. Interventionsgruppen erhöll samma information och uppföljningstider som kontrollgrupp 2, samt ett 20-30 minuter motiverande samtal med personal och även en ”booster” via telefon efter 10 dagar.

Dataanalys: Statistisk analys.

Studiens styrkor Tydlig beskrivning i hur många deltagare som randomiserade s till respektive grupp. Tydliga inklusion- och exklusionskriter ierna. Tydlig beskrivning av de statistiska metoder som användes. Studiens svagheter Otydlig bortfallsanalys.

Efter 12 månader visade resultatet att mer än hälften av alla deltagare hade försökt att minska alkoholkonsumtionen. Det fanns en numerisk, men inte signifikant (p = 0.065) bättre sannolikhet hos

interventionsgruppen i att försöka minska alkoholkonsumtionen i jämförelse med kontrollgrupperna. Resultaten gällande negativa alkoholrelaterade konsekvenser påvisades vara reducerade i grupperna, med en större numerisk minskning i

interventionsgruppen, jämfört med kontrollgrupperna. Ingen statistisk signifikant skillnad mellan