Linköpings universitet | Institution för fysik, kemi och biologi Typ av uppsats, 16 hp | Programområde: Biologi Vårterminen 2020 | LITH-IFM-G-EX—20/3881--SE
Har det skett en förändring i abborrens
(Perca fluviatilis) tillväxt i sjön Tåkern mellan
år 1978 jämfört med år 2019?
Felicia Skorsdal
Examinator, Tom Lindström Handledare, Anders Hargeby
Datum Date 19/06-2020
Avdelning, institution
Division, Department
Department of Physics, Chemistry and Biology Linköping University
URL för elektronisk version
ISBN
ISRN: LITH-IFM-G-EX--20/3881--SE
_________________________________________________________________
Serietitel och serienummer ISSN
Title of series, numbering ______________________________
Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English ________________ Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport _____________ Titel Title
Har det skett en förändring i abborrens (Perca fluviatilis) tillväxt i sjön Tåkern mellan år 1978 jämfört med år 2019?
Has There Been Any Change in Growth in Perch (Perca fluviatilis) in Lake Tåkern Between the Year 1978 Compared to Year 2019?
Författare
Author Felicia Skorsdal
Nyckelord
Keyword
Ageing, Body length increment, Cormorant, Competition, European perch, Growth, Perca fluviatilis,
Sammanfattning
Abstract
The growth in perch (Perca fluviatilis) is generally slow but varies depending on living conditions. For instance, growth is more rapid in warmer water temperature and when there is reduced intra- and interspecific competition for food. The cormorant (Phalacrocorax carbo) was established in Lake Tåkern in 1994 and could possibly have an effect on the growth of perch due to predation of small perch and competition for food with larger perch. The aim of this study was to examine whether the growth of perch had changed from year 1978, when a previous study on perch was preformed, to a recent fish survey in 2019 in lake Tåkern. The aim of the study was to assess if any changes in growth could be explained by predation and competition from cormorants. The aim of the study was also to examine whether there was a difference in growth between females and males. The age was determined by using the opercular bone and an age analysis was done to compare the growth between year 1978 and 2019. The results showed that the growth of 1-3-year-old perch was higher in year 1978 than in 2019. This was contrary to the expected outcome, that the predation from cormorants should had decreased competition for young perch in 2019. Previous studies on perch have shown a difference between males and females with an age over 2 years old. However, by the results there is no support that differences between males and females have affected the difference in growth at ages 1-3 years old between 1978 and 2019. As there was no difference between the sexes, any difference in growth between 1978 and 2019 could not be explained by an altered sex ratio. Since there were only a few older individuals 2019 comparison of growth for individuals over 4 years old were not possible to do. The conclusion is that there was no support that cormorants reduced the competition for smaller perch. Cormorants could possibly have contributed to low number of older individuals in 2019.
In this study, however, there was no difference during the first three years, indicating that any changes between 1978 and 2019 could not be explained by altered sex ratio.
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 4
2. Introduktion ... 4
3. Material och metoder ... 6
3.1 Analys av ålder och tillväxt ... 6
3.2 Relation mellan gällockets radie och abborrens längd ... 7
3.3Vattentemperatur ... 8
3.4Statistik ... 8
4. Resultat ... 9
4.1 Tillbakaberäknad längd vid en viss ålder ... 9
4.2Skillnad i tillbakaberäknad längd mellan kön år 2019 ... 11
5. Diskussion ... 12
5.1 Skillnad mellan hanar och honor år 2019 ... 12
5.2 Skillnad i tillväxt mellan år 1978 och 2019 ... 12
5.2.1 Påverkan från storskarv ... 13
5.2.2 Vattentemperaturens påverkan på tillväxt ... 13
5.3 Slutsats ... 14
6. Samhälleliga och etiska aspekter ... 14
7. Tack ... 14
8. Referenser ... 15
4
1. Sammanfattning
Abborrens (Perca fluviatilis) tillväxt sker generellt långsamt och varierar beroende på
levnadsförhållandena. Bland annat sker tillväxten snabbare vid varmare vattentemperatur och när det förekommer mindre intra- och interspecifik konkurrens om föda. Storskarven
(Phalacrocorax carbo) etablerades i sjön Tåkern år 1994 vilket kan ha påverkat abborrens tillväxt på grund av predation av små abborrar, men även genom konkurrens om föda mellan större fiskätande abborrar och storskarven. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i tillväxt hos abborrar som fångats i sjön Tåkern 1978, innan etablering av storskarv och de som fångats 2019, samt om eventuella skillnader kunde förklaras med inverkan från storskarvar. Syftet med studien var även att undersöka om det fanns någon skillnad i tillväxt mellan honor och hanar. Genom att åldersbestämma abborrarna med hjälp av gällock från de båda åren och göra en ålders- och tillväxtanalys över år 1978 och 2019 kunde skillnader i tillväxten och ålderssammansättning undersökas. Resultaten visade att tillväxten för abborrar vid åldrarna 1–3 år var större år 1978 jämfört med 2019. Tidigare har det visats att det finns en skillnad mellan hanar och honor äldre än 2 år. Det finns inget stöd för att könsskillnader har påverkat skillnaden i tillväxten vid åldrarna 1–3 år mellan 1978 och 2019. Skillnader mellan 1978 och 2019 kan alltså inte förklaras av en förändrad könskvot. Tillväxten för äldre abborrar gick inte att jämföra eftersom få individer äldre än 4 år fångades år 2019. Slutsatsen är att det inte fanns något stöd för att inverkan från storskarvar minskat konkurrensen för mindre abborrar. Möjligen kan skarvar däremot ha bidragit till att det fanns få äldre fiskar under 2019.
2. Introduktion
Abborren (Perca fluviatilis) förekommer i Sveriges alla vattenmiljöer och kan uppnå en ålder på 22 år. Abborren och den nordamerikanska arten yellow perch, gul abborre, (Perca
flavescens) har liknande levnadssätt och är snarlika till utseendet. Generellt sker tillväxten långsamt och vid hård konkurrens om föda förblir abborren liten till sin storlek och de formar då populationer av så kallade tusenbröder. Tusenbröder består ofta av många individer av olika åldrar som är småväxta (Artdatabanken, 2019). Mindre abborrars föda består av djurplankton, framförallt under det första levnadsåret, men med en ökande kroppsstorlek skiftar födointaget till att bestå av bottenfauna och mindre fiskar och sedan succesivt övergå till allt större inslag av fisk. Större abborrar är huvudsakligen rovfiskar och deras föda består främst av fisk. Precis som på sommaren födosöker abborren även under vintern (Lappalainen
5
m.fl., 2001; Artdatabanken, 2019). För större abborrar är fisk den vanligaste födan mellan augusti till januari, medan mellan februari till juni är olika evertebrater den vanligaste födan. Skillnaden i föda under året varierar, men eftersom aktivitetsnivån är densamma tyder det på att det krävs samma mängd energi för födosök efter fisk och evertebrater (Jacobsen m.fl., 2002).
Hos abborrar varierar åldern för könsmognad, men generellt sker könsmognaden för hanar vid 2–6 års ålder. För honor sker könsmognaden lite senare, det vill säga vid åldern 3–7 år
(Artdatabanken, 2019). Honors kroppsstorlek är ofta något större än hanars (Artdatabanken, 2019; Heibo och Magnhagen, 2005). Eftersom hanar blir könsmogna vid en tidigare ålder än honor har de en mindre kroppsstorlek än honor vid könsmognad. Könsmognad och tillväxt skiljer sig även mellan olika sjöar och miljöer. (Heibo och Magnhagen, 2005).
Abborrarna i denna studie är fiskade i sjön Tåkern i Östergötland. Tåkern har ett djup på cirka 0,8 meter och är en näringsrik sjö. Den näringsrika och vegetationsrika sjön utgör en bra livsmiljö för flera fiskarter,bland annat för abborren. Sjön Tåkern är mest känd för det rika antalet fåglar och den stora artrikedomen (Måreby, 2015). Storskarven (Phalacrocorax carbo) är en av arterna som kommit de senaste årtiondena till Tåkern. Storskarv och underarten mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis) är svåra att skilja i fält och i litteraturen kan de två arterna benämnas som samma art under namnet storskarv. I denna rapport kommer därför både stor- och mellanskarv refereras till som storskarvar (Phalacrocorax carbo). Storskarvar har noterats vid Tåkern varje år sedan 1994 (Tåkerns Fältstation, 2019), men hittills har de inte häckat vid sjön. Storskarvar är också väl etablerade i Vättern sedan 1994 (Gezelius, 2019) och sannolikt är det uteslutande storskarvar från Vättern som fiskar i Tåkern. Storskarvens föda består till en majoritet av fisk (Veldkamp, 1995).
Ett ökande antal storskarvar kring Tåkern kan leda till att mindre abborrar som äter
djurplankton och bottenfauna (Lappalainen m.fl., 2001; Artdatabanken, 2019) kan tillväxa bättre då konkurrensen från annan fisk, som fiskas av storskarvarna, minskar. De större abborrarna och storskarvarna som båda äter fisk (Lappalainen m.fl., 2001; Artdatabanken, 2019) kan konkurrera om denna resurs. De större abborrarna kommer troligtvis därför att påverkas negativt av storskarven och därmed ha en sämre tillväxt än innan storskarven började fiska i Tåkern.
6
Genom att studera kalcifierande strukturer som exempelvis fjäll, gällock eller otoliter kan man på vissa fiskarter se ringar. Utifrån dessa ringar kan fiskens ålder och tillväxt beräknas eftersom det finns ett känt samband mellan tillväxten av gällocket och fiskens längd. Otoliter används ofta vid åldersbestämning, men inte för att bestämma tillväxten. Hos snabbväxande abborrar går gällocket att använda för åldersbestämning men även för beräkning av tillväxt. På abborrens gällock kan opaka breda zoner och smala translucenta zoner noteras. De opaka zonerna är tillväxten under sommaren då tillväxten sker snabbare medan den smalare
translucenta zonen är tillväxten under vintern (LeCren, 1947; SLU, 2012). Abborren tillväxer mest under månaderna juli till september och därför resulterar det i en bredare opak
sommarzon (LeCren, 1958; Persson, 1983; Jacobsen m.fl., 2002).
Syftet med denna studie var att undersöka om abborrens åldersfördelning och tillväxt i sjön Tåkern har förändrats mellan år 1978, då en tidigare studie av abborrens åldersfördelning och tillväxt gjordes, och 2019. Syftet var även att undersöka om det fanns någon skillnad i
tillväxten mellan honor och hanar för de fiskar som fångats år 2019. Hypotesen var att tillväxten skulle skilja sig åt mellan 1978 och 2019 på grund av att predationen från storskarven hade minskat konkurrens om föda. Tillväxten förväntades ha ökat för mindre abborrar år 2019 då konkurrensen om föda från andra fiskar minskar. Tillväxten för större abborrar förväntades ha minskat år 2019 på grund av brist på föda i form av fisk. Slutligen förväntades könsmogna honor att ha en större tillväxt än hanar år 2019.
3. Material och metoder
3.1 Analys av ålder och tillväxtAbborrarna som analyserades hade fiskats med översiktsnät i Tåkern i juni 1978 och i augusti 2019. År 1978 användes nätet Drott 12 med en maskstorlek på 10–75 mm och för år 2019 användes nätet Nord 12 med en maskstorlek på 5–55 mm. Från varje centimeterklass togs fem slumpvis valda individer. År 1978 togs gällock från totalt 112 stycken abborrar och år 2019 togs 89 stycken gällock för åldersbestämning. Fiskarna vägdes med 1 grams noggrannhet och totallängden mättes i millimeter. De abborrar som gällock togs ifrån könsbestämdes. Av de 89 abborrarna som togs för åldersbestämning år 2019 kunde 73 stycken könsbestämmas. De fiskar som fångades i juni 1978 hade inte utvecklat gonader och kunde därför inte
7
väl att använda vid både analys av ålder och tillväxt (Hargeby. personlig kommunikation, 2020).
För tillväxt- och åldersbestämning användes SLU:s metodhandbok (SLU, 2012). Gällocken studerades under stereomikroskop med en 6x förstoring mot en mörk bakgrund. Båda sidorna av gällocket studerades med olika ljusvinklar och fokusering. Etanol användes på gällock med otydliga årsringar. Tillväxtzonerna sågs som opaka bredare zoner medan vinterzonerna sågs som translucenta smalare band med en böj över gällockets kant (Figur 1). Radien mättes med ett digitalt skjutmått från ledskålen till slutet av varje vinterzon, samt från ledskålen till
gällockets ytterkant. Den tillbakaberäknade totallängden för abborren vid respektive vinterzon beräknades genom det linjära sambandet mellan gällockets totala längd och abborrens
totallängd (Figur 2).
3.2 Relation mellan gällockets radie och abborrens längd
Mellan abborrens totallängd och gällockets längd från led till ytterkant var det ett linjärt samband (Figur 2). Vid en viss punkt på gällocket och därmed vid en viss ålder kunde den tillbakaberäknade längden beräknas utifrån sambandet mellan gällockets längd och abborrens totallängd (SLU, 2012)
Figur 1. Gällock från abborre fiskad i sjön Tåkern år 2019. Abborren är en hane med åldern 4+ och en vikt på 52 g samt en totallängd på 165 mm. Gällockets längd från led till ytterkant är 9,36 mm. Foto: Felicia Skorsdal
8 3.3 Vattentemperatur
Det fanns inte data över vattentemperatur i Tåkern runt åren 1978 och 2019. Dygnets
medeltemperatur i luften mättes vid SMHI:s mätstation vid Malmslätt som ligger ungefär 35 km från Tåkern och är den närmsta aktiva mätstationen (SMHI, 2020). Abborren har visats ha mest tillväxt under månaderna juli till september (LeCren, 1958; Persson, 1983; Jacobsen m.fl., 2002) och medeldygnstemperaturen i luften vid Malmslätt under juli till och med september togs för de två tioårsperioderna 1968–1978 och 2009–2019 (Bilaga 1). 3.4 Statistik
Eftersom datan inte var normalfördelad användes ett icke-parametriskt test. Ett Mann-Whitney U-test användes för att undersöka om det fanns någon signifikant skillnad mellan grupper. Version 1.2.1335 av RStudio användes för all statistik.
Figur 2. Relationen mellan gällockets radie och fiskens längd för abborrar från sjön Tåkern a) år 2019 b) år 1978. Ekvationen för regressionslinjen för år 1978 är y=15,676*x+11,294, R2= 0,974. Ekvationen för
regressionslinjen för år 2019 är y=16,5*x+12,649, R2 = 0,980. År 1978 är antalet abborrar 112 stycken och
9
4. Resultat
4.1 Tillbakaberäknad längd vid en viss ålder
Både år 1978 och 2019 var det vanligaste längdintervallen 150–200 mm samt 200–250 mm (Figur 3). År 1978 fanns det fler individer längre än 250 mm än 2019. Den tillbakaberäknade totallängden skiljer sig mellan år 1978 och 2019 hos abborrar mellan åldrarna 1–3 år (Figur 4, Tabell 1). Den tillbakaberäknade längden ökade med ökande ålder hos alla individer för både år 1978 och år 2019 (Figur 4).
b)
Figur 3. Längdfördelning hos abborrar fiskade i Tåkern a) år 2019 och b) år 1978
10
Under de tre första levnadsåren var fiskarna 1978 större än de som fångats år 2019 (Figur 4, Tabell 1). Endast enstaka fiskar från 2019 var äldre än 4 år (Tabell 1), vilket gjorde att
statistiska jämförelser mellan 1978 och 2019 inte var meningsfulla. Resultaten visade dock på att det inte fanns någon skillnad för äldre individer (Tabell 1). Andelen individer som var 4 år eller yngre var 79,5 % under år 1978 medan år 2019 var andelen 97,8 %.
Tabell 1. Resultat från Mann-Whitney U-test av skillnader i den tillbakaberäknade längden vid en viss ålder hos abborrar fångade i sjön Tåkern år 1978 och 2019. Det icke-parametriska testet visar om det fanns en skillnad i tillväxt för abborrar vid ålder 1–8 år som visas med fetstil.
Abborrens ålder (år) Antal abborrar 1978 Antal abborrar 2019 U p-värde
1 112 74 5017 0,015 2 92 49 2962 0,002 3 80 40 2328 5,093e-5 4 27 18 303 0,168 5 23 2 20 0,8 6 12 1 4 0,688 7 7 1 3 1 8 3 1 1 1
11
4.2 Skillnad i tillbakaberäknad längd mellan kön år 2019
Under år 2019 finns det ingen signifikant skillnad i den tillbakaberäknade längden mellan hanar och honor med en ålder på 3 år eller äldre (Figur 5, Tabell 2). År 2019 fångades det 46 stycken honor och 27 stycken hanar, där den äldsta honan var 8 år medan den äldsta hanen endast var 4 år gammal. Det fanns betydligt fler individer i åldersklasser under 4 år än individer i åldersklasser över 4 år (Tabell 1). Könsmogna individer med en ålder på 3 år eller äldre är med i figur 5, eftersom abborrar blir könsmogna vid 2–3 års ålder och det då
förväntas finnas en skillnad i tillväxt mellan könen. För individerna med en ålder på 3 år eller äldre visas deras tillväxt vid respektive ålder upp till 4 år, som den äldsta hanen var.
Endast enstaka fiskar från 2019 var äldre än 4 år (Tabell 1), vilket gjorde att statistiska jämförelser mellan hanar och honor inte var meningsfulla för äldre individer. Det finns inget stöd för att könsskillnader har påverkat skillnaden i tillväxten vid åldrarna 1–3 år mellan 1978 och 2019. Men, med tanke på det låga antalet individer går det inte att avgöra om avsaknaden av statistiskt signifikanta skillnader mellan könen beror på det låga antalet fiskar, eller på att det inte fanns några skillnader.
Figur 5. Skillnad i tillbakaberäknad längd vid respektive ålder mellan hanar och honor i sjön Tåkern år 2019. Figuren visar den tillbakaberäknade längden för individer vid ålder 1–4 år men är endast baserad på data från könsmogna individer med en ålder på 3 år eller äldre. Den äldsta hanen var 4 år och endast två honor fångades med en ålder över 4 år.
12
Tabell 2. Resultat från Mann-Whitney U-test av skillnader i den tillbakaberäknade längden vid en viss ålder för hanar och honor. Datan är baserad på abborrar från sjön Tåkern (år 2019) med en ålder på 3 år eller äldre.
5. Diskussion
Resultaten visade att det fanns en skillnad i tillväxt för abborrar i Tåkern vid åldrarna 1–3 år mellan åren 1978 och 2019. Då lite data fanns för individer över 4 år under året 2019 går det inte att säga något om skillnaden i tillväxten för äldre individer.
5.1 Skillnad mellan hanar och honor år 2019
Resultaten visade att det inte fanns något stöd för att könsskillnader har påverkat skillnaden i tillväxten vid åldrarna 1–3 år mellan 1978 och 2019. Generelltär det inte skillnad i tillväxt mellan de olika könen hos abborren under de två första levnadsåren (LeCren, 1958). Individer som blir könsmogna tidigt har en större kroppsstorlek än individer som inte blivit könsmogna eller som blir könsmogna sent. Könsmogna honor tillväxer även snabbare än könsmogna hanar (LeCren, 1958).Tidigare studier visar att könsmogna honor växer snabbare än hanar efter könsmognad (LeCren, 1958; Artdatabanken, 2019), vilket inte stämmer överens med denna studies resultat. Denna studies resultat kan dock ha påverkats av litet antal fiskar, som minskar den statistiska analysens förmåga att skilja grupperna åt. Eftersom det under år 2019 inte fanns hanar äldre än 4 år och endast två honor över 4 år går det inte att säga något om tillväxten för äldre individer.
5.2 Skillnad i tillväxt mellan år 1978 och 2019
Den tillbakaberäknade längden var längre hos abborrarna år 1978 för abborrar mellan år 1–3. Hos den gula abborren blir tusenbröder könsmogna 1–2 år tidigare än normalväxande
abborrar (Jansen, 1996). Det är väl känt att tusenbröder kan förbli liten i storlek trots en hög ålder (Artdatabanken, 2019). Men det är mest troligt att abborrarna under 2019 generellt bara var mindre, om de skulle vara tusenbröder skulle abborrana ha stannat i tillväxt. Tusenbröder är ungefär 100 mm långa vid 2–3 års ålder och när tusenbröder når en ålder mellan ca 8–10 år är de endast cirka 200–250 cm långa (Alm, 1922). Stora abborrar är generellt alltid gamla
Abborrens ålder (års) Antal honor Antal Hanar U p-värde
1 10 30 723 0,246
2 10 30 177 0,450
3 10 30 144 0,267
13
medan små abborrar kan vara både unga och gamla (Alm, 1922). Abborrarna i Tåkern hade under 2019 en tillbakaberäknad längd på ca 190 mm vid en ålder på 4 år och det fanns flera individer över 250 mm, alltså är det inte sannolikt att det handlar om tusenbröder.
Eftersom man vet att könsmogna honor tillväxer snabbare än hanar och år 2019 endast hade honor över 4 år, trots få individer, kan dessa två honor bidragit till ett högre medelvärde för den tillbakaberäknade längden jämfört med om det hade varit både honor och hanar. Men resultaten visade att det inte fanns något stöd för att könsskillnader har påverkat skillnaden i tillväxten vid åldrarna 1–3 år mellan 1978 och 2019. Vilket gör att den högre tillväxten under 1978 för abborrarna de första 1–3 levnadsåren inte kan förklaras enbart med att könskvoten var annorlunda år 1978 och 2019. Eftersom abborrarna år 1978 inte var könsbestämda gick det inte att undersöka om det fanns en skillnad i könskvot mellan år 1978 och 2019.
5.2.1 Påverkan från storskarv
Konkurrens är en faktor som kan ha påverkat tillväxten hos abborren. Förstaåriga abborrar har visats vid konkurrens med mört (Rutilus rutilus) ändra intaget av föda från djurplankton till djurplankton och bottenfauna (Persson, 1987). Enligt hypotesen borde de mindre abborrarna ha fått en ökad tillväxt år 2019 jämfört med år 1978. Detta eftersom storskarvens föda består av fisk (Veldkamp, 1995), vilket skulle ge de yngre och mindre abborrarna mindre
konkurrens om föda som består av djurplankton och bottenfauna. De äldre individerna av abborrarna förväntades ha sämre tillväxt år 2019 jämfört med år 1978 eftersom det skulle bli konkurrens med storskarvar om föda i form av annan fisk. För de äldre individerna är det svårt att säga något om deras tillväxt eftersom det bara fanns ett litet antal äldre individer år 2019. Att det är ytterst få äldre individer år 2019 kan bero på konkurrens från skarv eller annan fisk som gör det svårt för abborren att nå en högre ålder. Storskarvar fiskar abborrar med en längd mellan 50–290 mm och en ålder mellan 1–5 år (Salmi m.fl., 2015). Att storskarvar äter abborrar innan de når en hög ålder kan därför vara en anledning till att det fanns färre äldre individer år 2019.
5.2.2 Vattentemperaturens påverkan på tillväxt
Vattentemperatur skulle kunna vara en faktor som påverkar tillväxttakten hos abborrar då tillväxten generellt ökar med stigande vattentemperatur. Den gula abborrens tillväxt har visats öka med stigande temperatur. Optimumet för den gula abborrens tillväxt låg vid 20,5 °C och
14
tillväxttakten minskade vid vattentemperaturer över 22 °C (Glémet och Rodríguez, 2008). Under månaderna juli till september då ytvattentemperaturen var över 14 °C var då abborrar tillväxte som mest (LeCren, 1958). Mellan de två 10 årsperioderna, 1968–1978 och 2009– 2019 skiljer sig dygnets medeltemperatur i luften endast 0,8 °C (Bilaga 1). Troligtvis är temperatur därför inte en påverkande faktor till att tillväxten var olika för abborrarna i Tåkern under de första 1–3 levnadsåren mellan åren 1978 och 2019.
5.3 Slutsats
Trots att det fanns en skillnad i tillväxt för yngre individer mellan år 1978 och 2019 stödjs inte hypotesen att yngre individer skulle ha en ökad tillväxt under år 2019 jämfört med år 1978. Det är svårt att säga vad skillnaden i tillväxt mellan år 1978 och 2019 beror på.
Däremot tyder resultaten från denna studie på att konkurrens från storskarvar inte förekommer för mindre abborrar. För de äldre individerna är det svårt att dra några slutsatser om deras tillväxt förändrats sedan 1978, eftersom det bara fanns ett litet antal äldre individer år 2019.
6. Samhälleliga och etiska aspekter
Fisket av abborrarna i Tåkern genomfördes av Linköpings universitet i samarbete med
Länsstyrelsen i Östergötlands län med tillstånds från djurförsöksetiska nämnden i Linköping. Genom att undersöka abborrens ålder och tillväxt fås en insikt i flera populationsdynamiska frågeställningar såsom årsklasstyrkor, beräkning av tillväxt och ålder vid könsmognad och mortalitet. Detta är användbart vid utvärdering av det svenska fiskebeståndet, vilket man kan dra nytta av gällande frågor som kan påverka de svenska vattenmiljöerna och därmed
fiskebestånden (SLU, 2012; LeCren, 1947). Resultaten från undersökningen i sjön Tåkern har också betydelse för skötsel och övervakning av ett naturreservat av både nationellt och
internationellt intresse.
7. Tack
Ett stort tack till min handledare Anders Hargeby för den hjälp och tid som han under arbetets gång har gett, samt för den insamlade datan av abborrar år 1978. Jag vill även tacka Manfred Skog och Anders Hargeby för fisket av abborrarna år 2019. Slutligen vill jag tacka min examinator Tom Lindström för hans tid.
15
8. Referenser
Alm, G. (1922). Sötvattenfiske och fiskodling. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Artdatabanken (2019) Abborre Perca fluvuatilis Hämtad 2020.05.18 från
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/perca-fluviatilis-206198
Gezelius, L. (2019) Inventering av sjöfåglar på fågelskär i Vättern 2019. Vätternvårdsförbundets årsskrift 2019.
Glémet, H. & Rodríguez, M. A. (2008). Short-term growth (RNA/DNA ratio) of yellow perch (Perca flavescens) in relation to environmental influences and spatio-temporal variation in a shallow fluvial lake. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 29(12), 1646– 1655. https://doi.org/10.1139/F07-126
Heibo, E., & Magnhagen, C. (2005). Variation in age and size at maturity in perch (Perca fluviatilis L.), compared across lakes with different predation risk. In Ecology of Freshwater Fish (Vol. 14, Issue 4, pp. 344–351). https://doi.org/10.1111/j.1600-0633.2005.00108.x Jacobsen, L. Berg, S., Broberg, M. Jepsen, N. & Skov, C. (2002). Activity and food choice of piscivorous perch (Perca fluviatilis) in a eutrophic shallow lake: A radio-telemetry study. In Freshwater Biology. Vol. 47, pp. 2370–2379.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2427.2002.01005.x
Jansen, W. A. (1996). Plasticity in maturity and fecundity of yellow perch, Perca flavescens (Mitchill): Comparisons of stunted and normal-growing populations. Annales Zoologici Fennici, 33(3–4), 403–415.
Lappalainen, A., Rask, M., Koponen, H., & Vesala, S. (2001). Relative abundance, diet and growth of perch (Perca fluviatilis) and roach (Rutilus rutilus) at Tvärminne, northern Baltic Sea, in 1975 and 1997: Responses to eutrophication? Boreal Environment Research, 6(2), 107–118.
LeCren, E. D. (1947). The Determination of the Age and Growth of the Perch (Perca fluviatilis) from the Opercular Bone. The Journal of Animal Ecology, 16(2), 188. https://doi.org/10.2307/1494
LeCren, E. D. (1958). Observations on the Growth of Perch (Perca fluviatilis L.) Over Twenty-Two Years with Special Reference to the Effects of Temperature and Changes in Population Density. The Journal of Animal Ecology. https://doi.org/10.2307/2242
Gezelius, L. (2019) Inventering av sjöfåglar på fågelskär i Vättern 2019
Måreby, J. (2015) Nature reserves in Östergötland, Tåkern, TMG Tabergs AB, Hämtad 2020.05.18 från
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.98e386016343936f5410a7/1526067903183/Tåker n%20folder%20engelsk%202015_webb.pdf
Persson, L. (1983). Food Consumption and Competition between Age Classes in a Perch Perca fluviatilis Population in a Shallow Eutrophic Lake. Oikos, 40(2), 197.
16 https://doi.org/10.2307/3544583
Persson, L. (1987). Competition-induced switch in young of the year perch, Perca fluviatilis: an experimental test of resource limitation. Environmental Biology of Fishes, 19(3), 235–239. https://doi.org/10.1007/BF00005353
Salmi, J. A., Auvinen, H., Raitaniemi, J., Kurkilahti, M., Lilja, J., & Maikola, R. (2015). Perch (Perca fluviatilis) and pikeperch (Sander lucioperca) in the diet of the great cormorant (Phalacrocorax carbo) and effects on catches in the Archipelago Sea, Southwest coast of Finland. Fisheries Research, 164, 26–34. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2014.10.011 SLU (2012) Metodhandbok för åldersbestämning av fisk (utgåva nr 10) Hämtad 2020.05.18 från
https://www.slu.se/institutioner/akvatiska- resurser/miljoanalys/individniva1/Aldersanalys-av-fisk/Metodhandbok-for-aldersanalys-av-fisk/
SMHI (2020) Ladda ned meteorologiska observationer. Hämtad 2020.05.28
https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#param=airtemperatureInstant,stations=all,stationid=85240
Tåkerns Fältstation (2019) Årsrapport 2019 från Tåkerns Fältstation. Hämtad 2020.06.15 från http://www.takern.se/htmlsidor/rappstart.html
Veldkamp, R. (1995). Diet of cormorants Phalacrocorax carbo sinensis at Wanneperveen, the Netherlands, with special reference to bream Abramis brama. Ardea, 83(1), 143–155
17
9. Bilagor
Bilaga 1. Dygnets medeltemperatur i luften över ett 10 årsintervall för mätvärden tagna mellan juli-september vid Malmslätts mätstation (SMHI, 2020).
År Temperatur (°C) 1968 14,7 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 15,7 13,7 14,2 14,4 14,9 14,1 16,8 14,4 12,9 13,4 15,1 15,4 15,3 14,5 14,7 15,7 14,9 15,8 14,6 17,5 15,2
