Covid-19-pandemin, publikbortfallet
och dess möjliga påverkan på
fotbollsallsvenskan?
En kvantitativ studie som undersöker skillnader
avseende hemmamatcher spelade med kontra utan
publik.
Andreas Pettersson & Otto Simola
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 63:2020
Ämneslärarprogrammet 2017-2022
Handledare: Alexander Ovendal
Examinator: Abram Katz
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka huruvida publikbortfallet under covid-19-pandemin lett till några resultatförändringar och om det uppstått skillnader när det kommer till kategorier med koppling till spelarprestation och domslut på hemmaplan.
- Har hemmaplansfördelar i form av vinstprocenten förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?
- Har spelarprestation i form av antalet mål, straffmål, slagna straffar och bollinnehav
förändrats, vid jämförelser mellan grupperna som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020? - Har domsluten i form av antalet gula kort och frisparkar som delas ut förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?
Metoden som använts i föreliggande studie är en kvantitativ forskningsansats.
Frågeställningarna har besvaras med hjälp av datainsamling från säsongen 2019 som spelades med publik samt efterföljande säsong 2020 som spelades utan publik på grund av covid-19-pandemin. De lag som tagits med är de som placerade sig på plats 1-5 och 12-16 i publikligan under 2019 års säsong. Det är dessa lags femton hemmamatcher för respektive säsong som datan är insamlad ifrån, således har data samlats in från totalt 300 matcher. Datan är insamlad från diverse statistiksidor med koppling till fotboll, därefter har sammanställning av materialet och statistiska tester genomförts i Microsoft Excel version 2016 64-Bit Edition 1.0.
Resultaten visar att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant i totalt tre av de 21 statistiska tester som genomförts. Dels gick det att se när det kom till vinstprocent; inom gruppen som utgörs av lag ur toppskiktet i publikligan vid jämförelse mellan säsongerna 2019 och 2020 (p = 0,025) samt vid jämförelse mellan topp- och bottenskiktet i publikligan under säsongen 2019 (p = 0,0025). Totalt antal mål visade också på en statistiskt signifikant skillnad, detta mellan grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet i jämförelse med bottenskiktet i publikligan säsongen 2019 (p = 0,048).
Slutsatsen är att publikens frånvaro under covid-19-pandemin har haft större påverkan på de lag som vanligtsvis spelar inför större åskådarantal i jämförelse med lagen som är vana att spela inför mindre publik på sina matcher. Att lagen med färre åskådare på sina matcher placerar sig längre ned i tabellen samt att lagen med mer publik också gör fler mål.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.2 Beskrivning av problemområdet ... 2
1.3 Existerande forskning ... 5
1.4 Syfte och frågeställningar ... 11
2. Metodik ... 11
2.1 Urval ... 11
2.2 Tillvägagångssätt ... 12
2.3 Databearbetning ... 13
2.4 Reliabilitet och validitet ... 14
2.5 Statistik ... 15
3 Resultat ... 17
3.1 Värden före och under pandemin ... 17
3.1.1 Hemmaplansfördelar ... 17 3.1.2 Spelarprestation ... 18 3.1.3 Domslut ... 22 4 Diskussion ... 24 4.2 Framtida forskning ... 28 4.4 Slutsats ... 29 Käll- och litteraturförteckning ... 31 Bilaga 1 Litteratursökning Bilaga 2 Datainsamling
Tabell- och figurförteckning
Tabell 1. Gruppen som utgör toppskiktet i publikligan. ... 12
Tabell 2. Gruppen som utgör bottenskiktet i publikligan. ... 12
Tabell 3. Vinstprocent samt central- och variationsmått. ... 37
Tabell 4. Antalet mål samt central- och variationsmått. ... 38
Tabell 5. Antalet straffmål samt central- och variationsmått. ... 39
Tabell 6. Antalet dömda straffar samt central- och variationsmått. ... 39
Tabell 7. Bollinnehav samt central- och variationsmått. ... 40
Tabell 8. Antalet frisparkar samt central- och variationsmått. ... 41
Tabell 9. Tilldelade gula kort samt central- och variationsmått. ... 41
Figur 1. Vinstprocenten hos hemmalagen. ... 18
Figur 2. Antalet gjorda mål. ... 19
Figur 3. Antalet gjorda straffmål. ... 20
Figur 4. Antalet dömda straffar. ... 21
Figur 5. Bollinnehavet i snitt. ... 21
Figur 6. Antalet frisparkar mot hemmalagen. ... 22
Figur 7. Antalet gula kort hemmalagen dragit på sig. ... 23
Figur 8. Vinstprocenten för lagen, 2019 och 2020. ... 38
1
1 Inledning
I staden Wuhan i Kina upptäcktes i slutet av 2019 ett nytt coronavirus (SARS-CoV-2) som i rask takt kom att spridas över jordens kontinenter. Sjukdomen är enligt
Folkhälsomyndigheten (2020) en luftvägsinfektion vars symptom kan visa sig på en rad olika sätt; bland annat i form av hosta, feber, andningsbesvär, snuva och nedsatt lukt- och
smaksinne. Spridningen tros till en början ha skett till människa från djur på en marknad, för att sedan smitta även mellan människor (Folkhälsomyndigheten 2020). I början av mars 2020 hade över 120 000 individer infekterats världen över, detta att jämföra med en månad senare då det rapporterades om 1,6 miljoner bekräftade fall av sjukdomen covid-19
(Folkhälsomyndigheten, 2020; World Health Organization. Department of Reproductive Health and Research [WHO/RHR], 2020). Den 11 mars deklarerade WHO/RHR (2020) att spridningen av viruset är en pandemi, det hade då hittats fall av sjukdomen i 114 länder. Coronaviruset (SARS-CoV-2) har förutom sin dödlighet fått olika konsekvenser på samhällets olika funktioner, vilket i sin tur även kan medföra indirekta hälsokonsekvenser.
(Folkhälsomyndigheten 2020). Något som Folkhälsomyndigheten (2020) påpekat är hur den minskade vardagsmotionen kan bidra till en försämrad folkhälsa. För att bland annat motverka detta togs beslutet att återuppta både bredd- och elitidrott i Sverige. Dock med en stor
förändring mot hur det varit tidigare, att alla lag skulle spela sina matcher helt utan publik. När Anders Tegnell, stadsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, uttryckte sig kring publikfrågan menade han att publik på läktarna ”inte är en risk vi vill ta nu” och av den anledningen begränsades större sammankomster (Rosenlund 2020).
En av de smittsskyddsåtgärder som Folkhälsomyndigheten beslutade om var att skjuta upp den allsvenska seriestarten från 5 april till 14 juni. Detta tillkännagavs av kultur- och
demokratiminister Amanda Lind, vars ministerpost även innefattar ansvar för idrottsfrågorna (Seriestart skjuts på framtiden, 2020; Regeringen 2020). När spel varit tillåtet under ett par månader kunde man i media börja läsa rubriker i stil med att hemmaplansfördelen i
allsvenskan nästan är påväg att försvinna. Spelare som AIK:s Nabil Bahoui menade att ”det är som en annan sport utan fans” (Schüllerqvist 2020).
Schüllerqvist (2020) rapporterade siffror som visade att hemmalagets vinstprocent sjunkit från 44 till 36 procent och att publiklag som Hammarby och AIK fått klart sämre hemmasnitt de första 18 omgångarna i seriespelet. Vi ämnar därför att gå in än mer på djupet genom att
2
sammanställa statistik kring olika variabler kopplade till hemmaplansfördelar, spelarprestation samt dessutom lägga till den aspekt som har med domare och deras beslutsfattande att göra. Det första området som kommer undersökas är hemmaplansfördelar. Detta genom att jämföra vinstprocenten i de två gruppernas hemmamatcher. Den andra kategorin är spelarprestation och den kommer undersökas genom att sammanställa statistik när det kommer till antalet mål, straffmål, slagna straffar samt bollinnehav hos hemmalagen. Den tredje och sista delen i studien är att studera domarnas beslutsfattande där antalet gula kort samt frisparkar
observeras. I alla tre delar kommer resultaten för säsongen 2019 jämföras med efterföljande säsong 2020. Jämförelser dessa säsonger emellan genomförs dels för gruppen som består av lag ur toppskiktet men även för gruppen bestående av lag ur bottenskiktet i publikligan. Jämförelser kommer även göras mellan grupperna som observerats inom samma säsong, dels säsongen 2019 som spelades inför publik men även säsongen 2020 som istället genomfördes utan publik på plats. Detta för att utläsa om det fanns någon skillnad mellan grupperna som utgör toppskiktet kontra bottenskiktet i publikligan.
1.2 Beskrivning av problemområdet
Som en av Sveriges största folkrörelser engagerar idrottsrörelsen idag över 3,1 miljoner svenskar. Allra flest medlemmar har Svenska fotbollförbundet med nästan 950 000 till antalet, dessa utgörs av både spelare och tränare (Centrum för idrottsforskning, 2018). Dessutom finns det många som har ett extra engagemang när det gäller ett särskilt lag. Något som tränare, spelare och supportrar bland annat har gemensamt, förutom idrottsintresset, är deras olika infallsvinklar till fenomenet hemmaplansfördelar. Det var i kursen idrottspsykologi på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) som begreppet hemmaplansfördelar under vår
studietid första gången kom i vår väg. Där gavs möjligheten att behandla ämnet mer på djupet. Mer specifikt var det när olika aspekter såsom stress och ångest behandlades. I
kurslitteraturen diskuterades det huruvida det är en myt eller om det faktiskt finns i
verkligheten. Efter många års studier visade forskningen på området hemmaplansfördelar att den faktiskt existerar både inom bredd- och elitidrott, inom såväl lagidrotter som individuella idrotter samt för både herrar och damer (Weinberg & Gould, 2014).
En aspekt som anses vara en av faktorerna som kan ha påverkan på hemmaplansfördelar är hur domarna påverkas av hemmapubliken och den ljudnivå som ibland kan uppstå när viktiga beslut skall fattas. Detta är något som diskuterats mycket bland supportar och media i Sverige,
3
men även i andra länder utanför Sverige (Schüllerqvist 2020; Zettermann 2020). I korta drag gäller det hemmalagen och att de kan dra nytta av att ha supportrarna på sin sida, vilket i sin tur påverkar domarna att döma till deras fördel. Tanken är därför att i föreliggande studie undersöka detta genom att jämföra en säsong som spelats med publik mot en annan som genomförts utan publik på läktarna. Publikens frånvaro på läktarna under säsongerna som genomförts under 2020 och 2021 har öppnat dörren för att undersöka detta fenomen på ett helt annat sätt än tidigare, med tanke på att i stort sätt alla tidigare matcher spelats inför publik. Att lag har spelat inför tomma läktare i tidigare fall har mestadels berott på att supportrar misskött sig. I dessa fall har förbunden beslutat om att klubbar får spela inför tomma läktare, detta har dock oftast varit i enstaka matcher och inte över en längre period som blivit fallet på grund av covid-19-pandemin.
Denna unika situation har skapat en ypperlig möjlighet att fylla igen vissa kunskapsluckor som finns inom detta specifika forskningsfält, därför anses tidpunkten vara väl anpassad och det lämpar sig således väl att utföra studien i nuläget. Utifrån den tidigare forskning som gjorts inom forskningsfältet kring hemmaplansfördelar förekommer framförallt två studier som uppvisar likheter med föreliggande studie, detta framförallt med tanke på att dessa genomförts till följd av en smittsam sjukdom (Moore & Brylinsky 1993; Singleton, Schreyer & Reade 2020). I studien av Moore och Brylinsky (1993) handlade det om en
mässlingsepidemi, i Singleton et al. (2020) var det istället covid-19-pandemin som låg till grund för genomförandet av studien. En skillnad gentemot föreliggande studie var dock att Singleton et al. (2020) endast fokuserade covid-19-pandemins påverkan på domares
beslutsfattande inom fotbollen. I Moore och Brylinsky (1993) studerades inte en hel säsong där alla lag spelade sina matcher utan publik. Istället var det endast två av lagen i serien på amerikansk collegenivå som datan samlades in ifrån. Skillnaderna blir således tydliga trots att ett smittsamt virus är något som båda studierna har gemensamt. Det som framförallt skiljer sig är att föreliggande studie kommer undersöka en större mängd lag. Förutom att undersöka förändringar avseende prestationen hos spelarna kommer även skillnader hos domarna och deras beslutsfattande när man har publik på plats kontra då det är tomt på arenan att undersökas. I studien ämnas denna ämnesmässiga kunskapslucka att fyllas där ett visst perspektiv av ett fenomen studeras, framförallt då fotbollslag väldigt sällan spelar inför tomma läktare under så pass lång tid.
En populationsmässig kunskapslucka på forskningsområdet hemmaplansfördelar är att ingen av de studier som tidigare gjorts har studerat fotbollsallsvenskan specifikt eller någon annan
4
idrott i Sverige för den delen. Några av de studier som kommer genomgås nedan har studerat statistisk data som har med domare och deras beslutsfattande att göra. Det man bland annat kunde visa på i dessa studier är att hemmapublikens ljudnivå resulterar i färre antal frisparkar mot hemmalagen i jämförelse med bortalagen. I studierna undersöks även spelarprestation och hur den påverkas av publikens storlek (Nevill, Balmer & Williams 2002; Sutter & Kocher 2004). Dessa studier är dock inte genomförda i Sverige utan man har istället undersökt många europeiska ligor/cuper. Ett sådant exempel är Downward och Jones (2007) studie där Football Association Cup (FA cupen) var i fokus. I den undersöktes publikstorlekens påverkan på domaren och det visade sig att hemmapubliken påverkade hemmalagen på ett positivt sätt. Armatas och Pollard (2014) undersökte istället den grekiska högstaserien, Super League. Detta för att se om man kunde tyda några skillnader mellan hemma- och bortalagen när det kommer till resultat samt olika variabler som kunde ha inverkan på resultaten. Det visade sig att skillnaderna mellan hemma- och bortalagen var tydliga när det kommer till antalet skott som tas innanför straffområdet. Baumeister och Steinhilber (1984) som undersökte
hemmaplansfördelar i Major League Baseball (MLB), fick resultat som visade på att
hemmalaget vann 60 procent av de första två matcherna men bara 40 procent av de två sista matcherna i slutspelet. Som synes har en hel del studier gjorts på området
hemmaplansfördelar men det finns inga vetenskapliga studier där lag i Sverige varit involverade.
En metodologisk kunskapslucka i sammanhanget är att föreliggande studie jämför de lag med mest publik mot dem med minst publik på sina hemmamatcher. I Sverige är glappet relativt stort mellan laget med högst publiksnitt, vilket var Hammarby IF:s 24 232 åskådare, detta i jämförelse med BK Häckens 3631 som var det lag med lägst publiksnitt av de som höll sig kvar i serien (Svenskfotboll, 2020). Dessa siffror kan jämföras med den amerikanska
motsvarigheten till allsvenskan, som kallas för Major League Soccer (MLS), där bottenlagen i publikligan hade ett ganska mycket högre publiksnitt i jämförelse med allsvenskan.
Publiksnittet hos det lag som placerade sig sist i publikligan var där över 10 000 åskådare per match under säsongen 2019 (Transfermarkt, 2019). Att jämföra laget med högst snitt som istället hade över över 50 000 åskådare per match vilket alltså innebär en skillnad på 30 000 åskådare (Transfermarkt, 2019). Skillnaden mellan lagen i allsvenskan landade istället på cirka 20 000 åskådare (Transfermarkt, 2019). Således har lagen med lägst publiksnitt i MLS ändå relativt stora åskådarantal. Detta i jämförelse med exempelvis bottenlagen i den
5
publikligan landade på 4353 åskådare säsongen 2019 (Svenskfotboll, 2019). Eftersom föreliggande studie ämnar att studera bland annat vilka skillnader det innebär att spela i en större klubb med mycket publik, valdes allsvenskan i hänseende till att skillnaderna möjligen skulle bli tydligare om lagen som tillhör botten av publikligan också har ett litet åskådarantal. Å andra sidan har inte lagen i det översta skiktet i den allsvenska publikligan samma
högstanivå om man jämför med MLS eller de fyra europeiska ligorna med högst snitt (ECST, 2020; Svenskfotboll, 2019 & Transfermarkt, 2019). Resultaten i Downward och Jones (2007), som även tas upp i avsnittet existerande forskning, visade att sannolikheten att som hemmalag tilldelas gult kort minskade i takt med att publikstorleken ökade. Något att ha i åtande i
relation till denna studie var dock att detta samband därefter minskade då de allra största åskådarantalen studerades.
Kombinationen att sammanställa statistik där flera olika kategorier undersöks, vilket görs i föreliggande studie verkar inte heller vara särskilt vanligt utifrån tidigare forskningsfält. Att i en och samma studie undersöka hemmaplansfördelar, spelarprestation samt domslut är således ännu en metodologisk kunskapslucka som vi hoppas kunna fylla igen med denna studie. Valet att samla data kring antalet mål- och straffmål, slagna straffar och bollinnehav kopplat till spelarprestation, samt antalet hemmasegrar (hemmaplansfördelen) gjordes utifrån tidigare forskning och hur den genomförts (Armatas & Pollard 2017; Moore & Brylinsky 1993; Zambom-Ferraresi, García-Cebrián, Lera-López & Iráizoz 2017; Hughes et al., 2012) Samma typ av tillvägagångssätt har använts för att välja att titta på just antalet gula kort samt
frisparkar när det gäller kopplingen till domares beslutsfattande (Holme & Solvang, 1997). Zambom-Ferraresi et al. (2017) valde bland annat metoden att observera resultat när man utvärderade lagens prestation i den största fotbollsturneringen för klubblag i Europa, Union of European Football Associations Champions League (Uefa Champions League). Detta under ett decennium med start säsongen 2004-2005.
1.3
Existerande forskning
I den allra första studien som gjorts på området hemmaplansfördelar studerades huruvida cyklister påverkades av andra människors närvaro när de cyklade. Triplett (1898) visade i sin studie att cyklister fick bättre tider då de tävlade mot andra i jämförelse med då de endast tävlade mot sig själv. Vidare gjordes en uppföljning av studien genom att undersöka barn som utförde olika simpla uppgifter. Resultaten visade på signifikant skillnad när det kommer till
6
snabbhet när barnen utförde uppgifterna samtidigt som en kompis istället för att arbeta ensam. Forskningsfältet kom senare att förflyttas, i och med detta jämfördes istället människor som arbetade ensamma med människor som arbetade tillsammans. Allport (1920) visade att människor som arbetade i grupp lyckades producera större kvantiteter medan de som arbetade ensamma utförde arbetet med en bättre kvalitét. Senare kom dock forskningen att skifta fokus än en gång, detta ledde till att blickfånget hamnade på vilken påverkan en publik kunde få på idrottare och deras prestation.
Något som den försenade seriestarten i allsvenskan medfört är ett mer komprimerat spelschema om man jämför med tidigare allsvenska upplagor. Startdatumet för säsongen 2019, som spelades med publik på läktarna, var 31 mars och den sista matchen spelades 2 november 2019. Detta i jämförelse med säsongen som spelades under den pågående covid-19-pandemin, som istället inleddes 14 juni 2020 och vars avslutande spelomgång genomfördes 6 december samma år. En nyligen publicerad studie visade att ett komprimerat spelschema resulterar i färre maxlöpningar/sprintar om man jämför med säsongerna som föregått
pandemin. Sedan säsongen 16/17 har antalet maxlöpningar/sprintar ökat för varje säsong fram till pandemisäsongen 2020 då kurvan istället vänt och visat på en nedåtgående trend. Eriksson (2020) valde de båda högstadivisionerna Serie A och La liga, i Italien respektive Spanien, som urvalsgrupper i sin studie.
En annan aspekt som ett komprimerat spelschema tidigare kunnat visa på är en ökad skaderisk när det kommer till främst muskelskador (Hägglund et al., 2014). Detta då lagen spelade många matcher under ett kortare tidsspann och inte fick tillräcklig återhämtning. I studien visar resultaten att skaderisken är högre under ett landslagsmästerskap jämfört med klubbfotboll på elitnivå; 35-40 skador per 1000 matchtimmar respektive 25-30 skador per 1000 matchtimmar. Även andelen svåra skador var högre under mästerskap för landslag, där siffrorna var 10 procent högre än för klubblag. De främsta anledningarna till detta är hög spelintensitet, att många viktiga matcher spelas under kort tid samt att spelare är småskadade och trötta efter klubbsäsongen. Något som det Svenska Fotbollförbundet infört till följd av detta är att fem spelarbyten kan genomföras under en match istället för tre, detta introduceras i de högre förbundsserierna under säsongen 2020 (Svenskfotboll, 2020).
Nevill och Holder (1999) visar i resultatdelen att hemmalagen vinner 64 procent av matcherna samt att hemmaplansfördelen översatt i mål per match är landar på 0,6 mål. Vidare såg
7
som gjorts på området sammanställts för att undersöka om hemmaplansfördelar existerar eller inte. I och med detta undersöktes matcher inom idrotter som amerikansk fotboll, ishockey, basket, fotboll och baseball. I baseball samlades data från hela 133 560 matcher och i fotboll användes 40 493 spelade matcher för att undersöka fenomenet. Ytterligare en aspekt som Nevill och Holder (1999) tar upp är de mest troliga orsakerna till att lag drar fördel av att spela på hemmaplan. Dessa faktorer är bland annat resfaktorer, alltså att längden på resan när man ska spela på bortaplan kan ha negativ effekt på bortalaget. Även domaren och det
missnöje som uppstår när denne inte blåser till hemmalagets fördel tas upp som en faktor som nämnts tidigare i avsnittet beskrivning av problemområde.
Moore och Brylinsky (1993) som lyftes kort i beskrivning av problemområdet har dock en liten annan infallsvinkel än Nevill och Holder (1999). Å andra sidan är det troligen den forskningsstudie som kanske liknar föreliggande studie mest, främst i hänseende till att det även i det fallet spreds en smitta som ledde till ett publikbortfall. Moore och Brylinsky (1993) observerade vilken påverkan publikens frånvaro fick på spelarnas prestation. Resultaten visade på ett ökat antal poäng i matcherna på grund av fler lyckade skott än innan när matcherna spelades utan publik. Den hypotes författarna utgick ifrån var att prestationen skulle vara bättre när man blev påhejad av publik, så var dock alltså inte fallet efter den undersökning som gjordes. Metoden som användes var datainsamling utifrån de matcher som collegelagen Siena och Hartford spelade, det var nämligen endast dessa lag som spelade mer än en match utan publik. För Siena användes nio matcher totalt, fem som spelades med publik och fyra utan publik. När det gällde Hartford var det totalt elva matcher som Moore och Brylinsky (1993) utgick ifrån, sju med publik på plats och fyra utan. Sedan studerades datan utifrån de olika matcherna, både vad gäller offensiva men även defensiva delar i spelet. Data fanns även för varje specifik spelare. I studien observerades framförallt följande tre variabler; totalt antal gjorda poäng, antal spelmål och straffkast. Resultaten var fördelaktiga när lagen spelade utan publik, exempelvis gjorde Siena i snitt 76,25 poäng när matcherna spelades inför publik och 86,20 poäng när publiken var frånvarande. Hartford gjorde 64,29 poäng inför publik i jämförelse med 71,25 poäng utan någon publik på plats. Mönstret var liknande när det kom till de två andra variablerna, alltså att spelarna presterade bättre utan publik.
Författarna ansåg när det kommer till förslag till ytterligare forskning att detta inte är helt lätt att undersöka eftersom det väldigt sällan spelas matcher helt utan publik. Om möjligheten skulle dyka upp i framtiden var ståndpunkten att forskare borde utföra studien med ett tillvägagångssätt som liknar deras.
8
Armatas och Pollard (2014) visar att det finns tydliga samband mellan hemmaplansfördelar och antalet skott som tas innanför straffområdet. Skillnaderna mellan hemma- och bortalagen var tydliga, andra typer av skott som alltså togs utanför straffområdets linjer hade mycket mindre effekt på slutresultatet. I studien användes data från 2160 matcher i den grekiska högstaserien i fotboll (Super League) vilket innebar totalt nio säsonger. Ytterligare en aspekt som Armatas och Pollard (2014) tar upp är avsaknaden av löparbanor mellan planen och läktarna och att den i deras studie visar en signifikant skillnad. Då matcher spelades på
hemmaplaner utan löparbanor utläste författarna att detta var värt i snitt 0,102 mål per match i hemmalagets favör. Distansen till matchen hade ingen påverkan på resultatet.
I en annan forskningsstudie av Armatas och Pollard (2017) undersöktes istället
hemmaplansfördelar i landslagssammanhang. Fokus lades på kvalifikationsmatcher till VM-turneringarna som spelades 2006, 2010 och 2014. Det var den första studien som endast utgick ifrån landslagsmatcher. Totalt samlades data från totalt 2040 matcher där alla lagen i en grupp mötte varandra både på hemma- och bortaplan. Hemmaplansfördelen var allra störst i kontinenterna Afrika och Sydamerika där hemmalagen vann strax över 69 procent av den totala poängsumman man samlat. I de europeiska kvalmatcherna var siffrorna lägst, 56 procent vinster för hemmalagen. Det land som visade sig vara starkast på hemmaplan var Bolivia som samlade in över 80 procent av sin totala poäng i matcher som spelades på hemmaplan. Armatas och Pollard (2017) tar även upp fem variabler som hade en signifikant effekt på hemmaplansfördelen; skillnad mellan lagen i antal poäng på Internationella
fotbollsförbundets ranking av fotbollslandslag (FIFA-rankingen), publikstorlek, höjdskillnad, tidszoner som korsats och vilken kontinent lagen tillhörde. Det alla dessa variabler hade gemensamt var en signifikansnivå som var lägre än 5 procent (p-värde< 0,05).
Carron, Hausenblas och Eys (2005) som är några av de ledande forskarna när det kommer till forskning kring gruppdynamik menar att majoriteten av forskarna på området dock
fortfarande anser att det kan vara en nackdel att spela på hemmaplan i matcher av extra betydande karaktär, exempelvis slutspelsmatcher. Trots att hemmaplansfördelen är ett erkänt fenomen finns det alltså studier som visar på det motsatta, framförallt när en slutspelsserie går mot sitt avgörande. Baumeister & Steinhilber (1984) visade att hemmalagen endast vann 39 procent av sina avgörande slutspelsmatcher i MLS, detta i jämförelse med ett snitt på 60 procent när det handlade om den s.k. ”serielunken” tidigare under säsongen. Författarna visade även att hemmalaget vann 60 procent av de första två matcherna men bara 40 procent av de två sista matcherna i slutspelet. I de 26 matcher som gick ända till en sista och
9
avgörande sjunde match vann hemmalaget endast 38 procent av gångerna. Vidare
genomfördes en uppföljning av studien, detta för att kunna jämföra resultaten med en annan idrott. Författarna tittade då istället på basket där det visade sig att hemmalagen vann 70 procent av de första fyra matcherna. I match fem och sex hade motsvarande siffror sjunkit till 46 procent för att sedan vara nere på 38 procent i den sista avgörande match sju. Således vände hemmaplansfördelen och blev istället en nackdel i matcher av mer betydande karaktär där pressen på spelarna ökade.
Wolfson, Wakelin och Lewis (2005) visade att det är möjligt att undersöka fenomenet hemmaplansfördelar även ur en helt annan synvinkel. I deras fall genomfördes detta med hjälp av en enkätstudie där supportrarnas egna åsikter kring det hela lyftes. Frågeställningen i studien var ställd för att ta reda på vilken roll fotbollssupportrar i England har när det kommer till hemmaplansfördelar och deras egna åsikter kring det. Författarna lyckades få svar från 461 supportrar till olika klubbar runt om i landet. Resultaten visade på att supportrarna kände att de hade ett ansvar när det kom till att inspirera laget tillräckligt för att kunna vinna matchen. Supportrarna ansåg även att de kunde störa motståndarna genom att distrahera dem på olika sätt och även påverka domarna att döma till hemmalagets fördel.
Bollinnehav innebär inom fotbollen hur lång tid lagen som möts har bollen i sin ägo, vilket sedan fördelas i procent mellan de två. Något som studerats i relation till fotbollen är vilken nytta som finns i att inneha ett högt bollinnehav. I Football critics (2020) artikel undersöktes lagen i den engelska högstadivisionen FA Premier League och deras bollinnehav i relation till antalet mål som lagen lyckats göra under säsongen 19/20. Genom att dividera antalet gjorda mål med snittprocenten över hela säsongen när det kommer till bollinnehav beräknades hur effektiva lagen var. Det resultatet visade var bland annat att de två lagen som gjorde flest mål också hade högst bollinnehav i snitt, vilket i detta fall var ett bollinnehav från 62 upp till 66 procent.
Downward och Jones (2007) undersökte hur publikens storlek påverkade domares
beslutsfattande i engelska Football Association Challenge Cup (FA-cupen). Data samlades genom att titta på situationen där det första gula kortet delas ut till en spelare i en match. Publikstorleken i dessa cupmatcher varierade från 871 personer ända upp till 67 000 åskådare. Det författarna först och främst tittade på var om det första gula kortet delades ut till en hemma- eller bortaspelare, det andra som undersöktes var om det uppkom förändringar i takt med att det var mer folk på matcherna. En tredje aspekt som studerades var huruvida
10
divisionsskillnader lagen emellan kunde påverka domares beslutsfattande när det kommer till att dela ut gula kort. I studien samlades data under sex säsonger från totalt 857 FA-cup matcher, resultaten visade att fler gula kort delades ut till bortalagen. 1465 till bortalagen att jämföra med 1157 gentemot hemmalagen. Anledningen till detta är att domaren ville lugna publiken genom att döma till hemmalagets fördel när ljudvolymen och missnöjet ökar. Ju större hemmapublik desto större favör får hemmalaget. Enligt studierna planade dock dessa skillnader ut när publiken fortsatt var stor men mer balanserad i form av att det var en större andel bortasupportrar på plats. Det verkade även finnas en så kallad pik, varvid ökade publiksiffror inte längre gav hemmalagen en lika tydlig fördel gentemot bortalagen. Således syntes inte lika stor skillnad i de matcher som spelades inför de allra högsta åskådarantalen (Downward & Jones 2007).
En nyligen publicerad artikel av Singleton et al. (2020) har en hel del likheter med föreliggande studie. Det är dessutom den enda vetenskapliga forskningsartikeln som
genomförts hittills till följd av covid-19-pandemin. Författarna menar att anledningarna till att hemmaplansfördelen minskar utan publikens närvaro är att domarna bedömer bortalagen på ett annat sätt. Detta åskådliggjordes genom att bortalagen i studien tilldömdes 0,5 färre gula kort när matcherna spelades bakom stängda dörrar. Vilket blev fallet under
covid-19-pandemin. Utöver detta observerades att tilläggstiden, som är den tid domaren lägger till i slutet av matchen för att kompensera för olika spelavbrott, i matcher som spelas utan publik blir kortare. Tilläggstiden visade dock ingen statistiskt signifikant skillnad.
Utöver de studier som nämnts ovan existerar även gedigen forskning kring idrottsprestation kopplat till ljudnivå. Forskningen visar på att beteenden som att heja på hemmalaget också leder till att hemmalagets spelare presterar bättre (Greer 1983; Thirer & Rampey 1979).
11
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka huruvida publikbortfallet under covid-19-pandemin lett till några resultatförändringar och om det uppstått skillnader när det kommer till kategorier med koppling till spelarprestation och domslut på hemmaplan.
- Har hemmaplansfördelar i form av vinstprocenten förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör grupperna topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?
- Har spelarprestation i form av antalet mål, straffmål, slagna straffar och bollinnehav förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör grupperna topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?
- Har domsluten i form av antalet gula kort och frisparkar som delas ut förändrats, vid
jämförelser mellan lagen som utgör grupperna topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?
2. Metodik
2.1 Urval
I studien har data samlats in från herrallsvenskan i fotboll. De lag som kommer studeras är de fem översta lagen i publikligan under säsongen 2019 samt de lag som placerat sig på de fem nedersta platserna i publikligan under samma säsong. De säsonger som sedan kommer
jämföras och ställas mot varandra är säsongerna 2019 respektive 2020, en säsong med publik i jämförelse med en säsong som spelats utan publik i herrallsvenskan. Publiksnittet för
säsongen 2019 sammanställs genom att beräkna medelvärdet för alla hemmamatcher, detta när man utgår ifrån alla publiksiffror den specifika klubben haft under säsongen
(Svenskfotboll, 2019).
Lagen som kommer att observeras är de lag som utgör topp fem i publikligan; vilket under 2019 års säsong var Hammarby IF, AIK, Malmö FF, Djurgårdens IF och IFK Göteborg (se tabell 1). Resterande fem lag som kommer användas vid datainsamlingen och som utgör de fem nedersta lagen i publikligan är; BK Häcken, Falkenbergs FF, IK Sirius FK, Östersunds FK och Kalmar FF (se tabell 2) (Svenskfotboll, 2019).
12
Med tanke på att GIF Sundsvall och AFC Eskilstuna föll ur allsvenskan till efterföljande säsong 2020 togs de bort från föreliggande studie, detta trots att de placerade sig på två av de fem bottenplaceringarna i publikligan. Dessa lag ersattes med Kalmar FF och Östersunds FK eftersom dessa två lag placerade sig på tionde respektive elfte plats i publikligan 2019, i allsvenskan finns det totalt 16 lag.
Tabell 1 – Gruppen som i föreliggande studie utgör toppskiktet i publikligan (Svensk fotboll, 2019).
Placering Lag Publiksnitt 2019
1. Hammarby IF 24232 2. AIK 18969 3. Malmö FF 16566 4. Djurgårdens IF 15958 5. IFK Göteborg 12837 Totalt publiksnitt 17712
Tabell 2 – Gruppen som i föreliggande studie utgör bottenskiktet i publikligan (Svensk fotboll, 2019).
Placering Lag Publiksnitt 2019
12. Kalmar FF 5307 13. Östersunds FK 4808 14. IK Sirius FK 4288 15. Falkenbergs FF 3732 16. BK Häcken 3631 Totalt publiksnitt 4353
2.2 Tillvägagångssätt
Studien baseras på en kvantitativ ansats med inriktning på deskriptiv statistik. Datan som samlats för att undersöka kategorin hemmaplansfördelar är vinstprocenten för samtliga lagen under säsongerna 2019 och 2020. Datan som därefter kommer sammanställas med koppling till spelarprestation är det totala antalet mål, straffmål, slagna straffar samt bollinnehav i
13
allsvenskan säsongerna 2019 och 2020. Den sista frågeställningen som handlar om domare och deras beslutsfattande kommer besvaras med hjälp av datainsamling för antalet gula kort samt frisparkar som hemmalagen dragit på sig under säsongerna 2019 och 2020.
Statistiken har samlats in från diverse resultatsidor med koppling till fotboll och därefter sammanställts och presenterats med hjälp av Microsoft Excel version 2016 64-Bit Edition 1.0. Samma version av Microsoft Excel har även använts då diverse statistiska tester genomförts. Vinstprocenten för hemmalagen samlades in från hemsidan www.soccerstats.com. På
www.1x2.se fanns datan för kategorierna antal mål, bollinnehav samt frisparkar och gula kort. Kategorierna antal straffmål och antal slagna straffar insamlades på webbsidan
www.scoreboard.com. Publiksnittet från säsongen 2019 presenteras på Svenska Fotbollsförbundets hemsida www.svenskfotboll.se (Svenskfotboll, 2019). Webbsidan www.goal.com användes för att kunna jämföra den insamlade statistiken med en annan webbsida. Data för de ovan nämnda kategorierna har samlats in med hjälp av 15
hemmamatcher som de tio olika allsvenska lagen spelat. I studien har således data samlats in från totalt 300 allsvenska matcher.
De databaser som använts för att hitta tidigare forskning som gjorts på området är SportDiscuss och Discovery, för vidare info se bilaga 1.
2.3 Databearbetning
Datan kommer som tidigare nämndes samlas in med hjälp av olika statistiksidor för att
därefter bearbetas i Microsoft Excel version 2016 64-Bit Edition 1.0. Det första steget innebar att datan placerades in i tabeller, därefter sammanställdes skillnaden mellan de två
säsongerna. Även central- och variationsmått togs fram för varje respektive kategori. All data, tillhörande säsongerna 2019 och 2020 placerades in ett histogram med
normalfördelningskurva. Detta för att underlätta vid antaganden huruvida datan var normalfördelad eller inte.
All data presenterades i form av medelvärden och standardavvikelse, detta gjordes i stapeldiagram där det är möjligt att ta del av värdena för de två säsongerna som jämförs. Dessa var topp- och bottenskiktet i publikligan säsongen 2019 som spelades med publik och samma gruppindelning till efterföljande säsong 2020 som spelades utan publik. Vid tydligt snedfördelad data, såsom den tillhörande antal straffmål som var positivt skev, presenterades den även i form av median- och typvärden samt spridningen i form av ett låddiagram.
14
Sista bearbetades datan genom att göra statistiska tester för att se om skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant eller inte. De statistiska tester som använts är beroende t-test och oberoende t-t-test.
2.4 Reliabilitet och validitet
Holme och Solvang (1997) menar att det i en kvantitativ studie är viktigt att undvika att det smyger sig in systematiska eller slumpmässiga fel och skevheter, dels vid formuleringen av frågeställningen men också vid insamling av information som i detta fall innebär insamling av data.
Reliabiliteten i studien bestäms dels av hur mätningarna genomförs men också med vilken grad av noggrannhet som informationsbearbetningen genomförs med. Målet är att erhålla så hög reproducerbarhet som möjligt genom att dels arbeta fram rutiner för de olika faserna i forskningen, men även se till så att inga felaktiga inmatningar sker i datorn. Reliabiliteten påverkas även av mätningens exakthet där valet av statistikdatabas blir en betydande faktor. För att säkerställa detta har olika statistikdatabaser jämförts genom att undersöka vad tidigare forskningsstudier rekommenderar (Holme & Solvang 1997). Med tanke på att omständigheter som dessa tagits i beaktning vid genomförandet av föreliggande studie, bör även reliabiliteten vara relativt hög.
En nödvändig förutsättning för att erhålla hög validitet är att datan som insamlats för att besvara frågeställningarna verkligen mäter det som föreliggande studie avser att mäta. Ifall datan inte mäter det som ämnas att mätas spelar det ingen roll hur reliabel den är, den kommer i sådana fall ändå inte vara till någon nytta då de frågeställningar som tidigare formulerats sedan prövas. Därför är det av stor vikt att man väljer variabler som verkligen mäter hemmaplansfördelen, spelarprestationen och mängden gula kortet samt frisparkar som kopplas till domares beslutsfattande.
I vår studie skedde ett bortfall på grund av att två lag som egentligen skulle vara med i studien åkte ur Allsvenskan, därför valdes de fem lag som hamnade lägst ned i publikligan 2019 (Thomas et al., 2015). Grupperna som jämförs är likvärdiga sett till att alla lag huserar i den högsta serien i det svenska seriesystemet och alla spelare således spelar på elitnivå.
Skillnaderna är att ”publiklagen” också tenderar att placera sig högre upp i tabellen. Något som hade kunnat leda till lägre validitet i studien var om stora mängder publik återigen skulle tillåtas i allsvenskan under den pågående säsongen 2020. I engelska högstadivisionen Premier
15
League tilläts exempelvis 2000 åskådare, dock bara i hälften av Premier League-lagens hemmamatcher (Milne, 2020). I augusti månad införde regeringen ett maxtak om 50 åskådare på de allsvenskan arenorna (Rosenlund, 2020). Planen var därefter att höja gränsen till 500 åskådare men på grund av ökad smittspridning i landet medföljde även ökade restriktioner. För klubbarna innebar ett maxtak på 50 personer i många fall snarare en ekonomisk förlust vilket ledde till att man i många fall inte valde att öppna upp (SVT Sport, 2020). På det Svenska fotbollförbundets hemsida som i vanliga fall presenterar lagens publiksnitt visas inga siffror när det kommer till publiksnitt för säsongen 2020 (Svenskfotboll, 2020).
2.5 Statistik
I föreliggande studie genomfördes endast jämförelser mellan två olika grupper, dessa utgörs av de lagen som nämndes ovan som var en del av allsvenskan säsongerna 2019 och 2020. Gemensamt för alla statistiska beräkningar var att signifikansnivån sattes till p < 0,05och att alla resultat anges som medelvärden ± SD. Då statistiska tester genomfördes på
vinstprocenten inom grupperna som utgjordes av topp- respektive bottenskiktet i publikligan, säsongen 2019 kontra 2020 användes beroende t-tester. Detta eftersom att det var två
betingelser/grupper som skulle jämföras samt att det var samma lag vars data analyserades. Men framförallt med hänseende till att datan som samlats in i form av lagens vinstprocent antogs vara parametrisk. Vid t-tester jämförs medelvärden vilket passade datan som samlats för lagens vinstprocent (UCLA: Statistical Consulting Group, 2016).
Vid statistiska tester av vinstprocenten, för att se om man kunde utläsa statistisk signifikans mellan grupperna som utgjorde toppskiktet i jämförelse med bottenskiktet i publikligan de båda säsongerna, användes oberoende t-tester. Även här var det två grupper/betingelser som skulle jämföras, datan antogs vara parametrisk. Skillnaden mot föregående beroende t-test var att det då var olika lag som jämfördes. Vid t-tester jämförs medelvärden vilket passade datan som samlats för lagens vinstprocent (UCLA: Statistical Consulting Group, 2016).
Vid statistiska tester kopplade till spelarprestation; där antal mål, straffmål, straffprocent och bollinnehav ingick, användes t-tester. I de totalt 16 t-tester som genomfördes på ovanstående variabler kopplade till spelarprestation var hälften oberoende t-tester och den andra hälften beroende t-tester. Detta beroende på om det var samma eller olika lag som jämfördes i det statistiska testet.
16
När statistiska tester skulle genomföras för att se om det fanns någon statistisk signifikans gällande antalet frisparkar och gula kort användes tester. Hälften av dessa var beroende t-tester och den andra hälften oberoende t-t-tester. Då samma grupper/lag jämfördes, de båda grupperna som bestod av lag ur toppskiktet i publikligan samt övriga två som utgjordes av lag från bottenskiktet i publikligan, användes beroende t-tester. När det istället handlade om olika grupper/lag, där grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet ställdes mot bottenskiktet i publikligan säsongen 2019 samt samma jämförelse för efterföljande säsong 2020, var det istället oberoende t-tester som tillämpades.
17
3 Resultat
I följande avsnitt presenteras resultatet i studien. Detta görs med hjälp av diagram, där medelvärden och felstaplar för standardavvikelse ingår. För att ta del av resultaten för varje specifikt lag som utgör grupperna som delats in utifrån det översta respektive det nedersta skiktet i publikligan för de båda säsongerna, se bilaga 3. Totalt analyserades 160 st olika händelser.
3.1 Värden före och under pandemin
Datan som presenteras i form av före och efter värden är indelad i tre delar med tillhörande kategorier; hemmaplansfördelar (vinstprocent), spelarprestation (mål, straffmål, slagna straffar och bollinnehav) och domslut (frisparkar och gula kort).
3.1.1 Hemmaplansfördelar
Vinstprocenten i gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan visar en minskning med 30,6 procentenheter i jämförelse med samma grupp säsongen 2020. Vinstprocenten skilde sig signifikant (p = 0,025) i jämförelser mellan säsongen 2019 då matcherna spelades inför publik och säsongen 2020 som spelades utan publik, 72 procent med publik respektive 41,4 procent utan publik på plats.
Vid jämförelse av vinsprocenten i grupperna som utgörs av lag ur topp- respektive bottenskiktet i publikligan säsongen 2019 visas att den förstnämnda gruppen hade en vinstprocent som var 41,4 procentenheter högre. Även denna jämförelse var statistiskt
signifikant (p = 0,0025). Vinstprocenten hos lagen i toppskiktet i publikligan var 72 procent, i bottenskiktet var den 30,6 procent.
Övriga jämförelser grupperna emellan visade inte någon statistiskt signifikant skillnad. Jämförelser mellan gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan visade säsongen 2019 som spelades med publik en vinstprocent på 30,6 procent i jämförelse med 26,6 procent säsongen efter. Resultaten för gruppen som utgjorde toppskiktet i publikligan säsongen 2020 var 41,4 procent i jämförelse med 26,6 procent i gruppen som utgörs av bottenskiktet i publikligan.
18
Sammanfattningsvis observerades att vinstprocenten hos lagen i allsvenskan sjönk inom de båda grupperna när spel inför tomma läktare blev ett faktum, dock inte alls lika mycket för lagen som innan pandemisäsongen spelade sina matcher inför färre åskådare i snitt.
Skillnaderna inom grupperna var dessutom större när publiken var närvarande på de allsvenska arenorna säsongen 2019 (se figur 1).
Figur 1. Visar vinstprocenten före pandemin med publik och under pandemin utan publik. * indikerar en signifikant (p< 0,05) skillnad mellan grupperna.
3.1.2 Spelarprestation
Det totala antalet gjorda mål minskade med 9 procent vid jämförelse av grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan. Säsongen 2019 som genomfördes med publik gjordes 31,8 mål i snitt, säsongen efter som spelades utan publik gjordes 21,8 mål i snitt. I praktiken innebar detta en minskad målproduktion på totalt 45 mål, dessa resultat skilde sig inte signifikant åt. Statistiskt signifikant skillnad kunde inte heller utläsas mellan de båda grupperna som utgjordes av lag i bottenskiktet i publikligan, där resultatet för säsongen 2019 var 18,4 mål i snitt och efterföljande säsong visade 20 mål i snitt.
Det totala antalet gjorda mål skilde sig signifikant (p = 0,048) mellan gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan säsongen 2019 i jämförelse med gruppen som utgjordes av bottenskiktet i publikligan säsongen 2019, 31,8 mål i snitt respektive 18,4 mål i snitt. I den sista jämförelsen där toppskiktet i publikigan jämfördes med bottenskiktet i publikligan säsongen 2020, fanns ingen signifikant skillnad. Gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan gjorde i snitt 22,8 mål medan gruppen som utjordes av lag ur bottenskiktet i
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Med publik 2019 Utan publik 2020
V
inst
proce
nt
Toppskiktet i publikligan Bottenskiktet i publikligan
*
19
publikligan gjorde 20 mål i snitt. Innan covid-19-pandemin var således skillnaden mellan grupperna större än vad den kom att bli efter att covid-19-pandemin tagit fart, detta med tanke på att vinstprocenten i gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet närmade sig
vinstprocenten inom gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet till säsongen 2020 som spelades utan publik (se figur 2).
Figur 2. Antalet gjorda mål före pandemin med publik och under pandemin utan publik. * indikerar en signifikant (p< 0,05) skillnad mellan grupperna.
I de statistiska beräkningar som genomfördes på det totala antalet straffmål fanns det inte signifikant skillnad i jämförelser mellan någon av de olika grupperna. Antalet gjorda straffmål sjönk både inom gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet samt gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan under säsongen 2020 i jämförelse med säsongen 2019. Således gjordes färre straffmål inom båda grupperna när matcherna genomfördes utan publik på arenorna.
Gruppen bestående av lag ur toppskiktet i publikligan gjorde säsongen 2019 1,8 mål i snitt att jämföra med säsongen 2020 då resultatet istället var 1,6 mål i snitt. I gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan var resultaten 2 mål i snitt säsongen 2019 och 1,4 mål i snitt säsongen 2020. Utan publik snittade gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan flest gjorda straffmål, för att året efter vända och istället visa ett resultat där gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan gjorde flest mål från straffpunkten. Det ska dock tilläggas att skillnaderna de olika grupperna emellan var ytterst små (se figur 3).
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Med publik 2019 Utan publik 2020
T ot al t antal m ål
Toppskiktet i publikligan Bottenskiktet i publikligan
20
Figur 3. Antalet gjorda straffmål före pandemin med publik och under pandemin utan publik.
Det fanns ingen signifikant skillnad i någon av grupperna där det totala antalet dömda straffar visas. Studeras däremot varje säsong var för sig observeras högre siffror i de båda grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan i jämförelse med bottenskiktet för
motsvarande säsonger. Således dömdes fler straffar innan pandemin då matcherna spelades inför publik. Utöver det var det färre tilldömda straffar till antalet, under säsongen 2020 då matcherna spelades utan publik i jämförelse med året innan med publik på plats. Gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan tilldömdes säsongen 2019 2,8 straffar i snitt, säsongen efter sjönk siffran till 2,4 straffar i snitt. Gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan fick säsongen 2019 2,4 straffar i snitt, under säsongen 2020 dömdes 1,6 straffar i snitt till samma grupp (se figur 4).
Sammanställer man dessa två tabeller (3 och 4) som visar antalet straffmål och slagna straffar beräknas med enkelhet snittet för antalet straffar som slagits i mål. Det visade sig då att de båda grupperna som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan hade en högre straffprocent än lagen ur toppskiktet, både säsongen 2019 och 2020. Gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan hade säsongen 2019 en straffprocent på 64 procent, säsongen 2020 var gruppens straffprocent 67 procent. Gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan hade säsongen 2019 en straffprocent på 83 procent, säsongen 2020 var straffprocenten 88 procent (se bilaga 2, figur 9).
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Med publik 2019 Utan publik 2020
T otal t an tal st raf fm ål
21
Figur 4. Antalet dömda straffar före pandemin med publik och under pandemin utan publik.
Ingen statistiskt signifikant skillnad iakttogs i de statistiska tester som gjordes utifrån det bollinnehav de olika grupperna hade under de båda säsongerna. Å andra sidan observerades att grupperna som utgjordes av lag som placerat sig i det översta skiktet i publikligan hade ett högre snitt än bottenlagen beträffande bollinnehavet under de båda säsongerna. Båda
gruppernas bollinnehav ökade när spel utan publik blev ett faktum. Gruppen som utgjorde toppskiktet i publikligan hade säsongen 2019 ett bollinneav på 53 procent, efterföljande säsong 2020 var gruppens straffprocent 53,4 procent. Gruppen som utgjorde bottenskiktet i publikligan hade säsongen 2019 en straffprocent på 49,2 procent, för att säsongen efter öka till 50,4 procent (se figur 5).
Figur 5. Bollinnehavet i snitt före pandemin med publik och under pandemin utan publik. 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Med publik 2019 Utan publik 2020
T ot al t antal st raf fa r
Toppskiktet i publikligan Bottenskiktet i publikligan
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Med publik 2019 Utan publik 2020
B ol li nn ehav (% )
22
3.1.3 Domslut
Gällande det totala antalet frisparkar som hemmalagen i allvenskan orsakat sågs inte någon signifikant skillnad vid jämförelser av de olika grupperna. Det som däremot kunde utläsas var att fler frisparkar blåstes mot lagen med ett lägre publiksnitt, detta under båda säsongerna, 2019 och 2020. Utöver det observerades att både gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan och gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan ådrog sig fler frisparkar under covid-19-säsongen 2020 utan publik i jämförelse med föregående säsong 2019 som spelades med publik. Gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan fick säsongen 2019, som spelades inför publik, i snitt 190 frisparkar emot sig. Säsongen 2020, som spelades inför publik, var gruppens gruppens resultat istället 196,4 frisparkar i snitt. Gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan hade säsongen 2019 fått 201,2 frisparkar emot sig, året efter var gruppen uppe i ett snitt på 214,2 frisparkar (se figur 6).
Figur 6. Antalet frisparkar som hemmalagen dragit på sig före pandemin med publik och under pandemin utan publik.
Datan för antalet gula kort skilde sig inte signifikant åt. Båda grupperna drog däremot på sig litet fler gula kort under pandemisäsongen 2020 som spelades utan publik i jämförelse med säsongen 2019 som spelades inför publik. 2019 tilldelades gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan fler gula kort än gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan, för att sedan svänga över till motsatta siffror till efterföljande säsong 2020. Gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan drog säsongen 2019 på sig 23,6 gula kort i snitt, säsongen 2020 var gruppens resultat när det kommer till antalet gula kort 27 i
0 50 100 150 200 250 300
Med publik 2019 Utan publik 2020
A
ntal
f
ri
sparkar
23
snitt. Gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan hade säsongen 2019 dragit på sig 25,8 gula kort i snitt, att jämföra med säsongen 2020 där resultatet blev 26,2 gula kort i snitt (se figur 7).
Figur 7. Antalet gula kort som hemmalagen dragit på sig före pandemin med publik och under pandemin utan publik.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Med publik 2019 Utan publik 2020
A ntal gu la ko rt
24
4 Diskussion
Syftet med studien är att undersöka huruvida publikbortfallet under covid-19-pandemin lett till några resultatförändringar och om det uppstått skillnader när det kommer till kategorier med koppling till spelarprestation och domslut på hemmaplan. Studien genomfördes med hjälp av datainsamling utifrån herrarnas fotbollsallsvenska, säsongerna 2019 och 2020. Datan mellan de fem lagen med mest publik och de fem lagen med minst publik jämfördes i
efterföljande steg.
Studien har utgått ifrån tre frågeställningar. De mest betydelsefulla resultaten i studien visade en signifikant skillnad mellan gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan vid jämförelse mellan säsongen 2019 som spelades med publik och säsongen 2020 som spelades utan publik. Detta när det kom till vinstprocenten i allsvenskan. Vidare visade resultaten i studien också signifikant skillnad mellan gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i jämförelse gruppen bestående av lag ur bottenskiktet i publikligan. Detta under säsongen 2019. Slutligen påvisades även signifikant skillnad mellan grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet i jämförelse med lag ur bottenskiktet i publikligan, under säsongen 2019 som spelades med publik på läktarna.
Publikbortfallets påverkan på hemmaplansfördelar
Resultatet inom kategorin hemmaplansfördelar visade i föreliggande studie inom gruppen bestående av lag ur toppskiktet i publikligan en vinstprocent på 72 respektive 41,4 procent under säsongerna 2019 och 2020, vilket alltså var en statistiskt signifikant skillnad. I gruppen bestående av lag som huserar i bottenskiktet av publikligan förändrades vinstprocenten i samma riktning från 30,6 2019 till 26,6 procent säsongen 2020, denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant. Att resultaten för gruppen som består av lag i toppskiktet i publikligan visar en så pass nedåtgående trend skulle kunna bero på att man i vanliga fall spelar inför så pass mycket mer publik än lagen med lågt publiksnitt. Således kanske även skillnaden, att spela utan publik, blir mer påtaglig. Det faktum att vinstprocenten för båda grupperna förändrades i negativ riktning stämde överens med Schüllerqvists (2020) undersökning som visade att hemmalagens vinstprocent i de inledande omgångarna av allsvenskan sjunkit från 44 till 36 procent. Schüllerqvist (2020) menade utöver detta att lag som Hammarby och AIK fått ett klart sämre hemmasnitt vilket även det överensstämmer med resultaten i föreliggande studie. I Hammarby IF:s fall sjönk vinstprocenten med 60 procent och i AIK:s dito kunde man se en sänkning på 33 procent till säsongen 2020. I Armatas och Pollards (2017) studie låg den högsta uppmätta vinstprocenten på strax över 69 procent vilket i det fallet handlade om VM
25
kvalifikationsmatcher spelade i Afrika och Sydamerika. Allra högst vinstprocent hade Bolivia som låg på 80 procent, att jämföra med Hammarby IF som var det lag som under en enskild säsong hade högst vinstprocent i föreliggande studie. Deras vinstprocent säsongen 2019 var 87 procent, alltså 7 procent högre än Bolivia. Malmö FF landade på en likvärdig vinstprocent som Bolivia, nämligen 80 procent. Observerar man istället vinstprocenten Armatas och Pollard (2017) fick fram för lagen i Europa fick de ett snitt på 56 procent. Vilket är lägre än vad gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan hade innan pandemin, men högre än samma grupps vinstprocent under covid-19-pandemin. Det 56 procentiga snittet som lagen i Europa hade är dessutom högre än resultaten de båda grupperna bestående av lag ur bottenskiktet i publikligan hade i föreliggande studie.
Den ökade skaderisken som Hägglund et al. (2014) lyfter som en orsak av tätare matchande kan förutom publikbortfallet vara en av de faktorer som bidrog till att siffrorna i båda grupperna sjönk beträffande lagens vinstprocent. Å andra sidan kanske det borde grupperna som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan vars resultat får större påverkan då det oftast är lagen med mindre resurser som har tunnare trupper och således brukar vara extra känsliga för skador. Tittar man på de allsvenska klubbarnas intäkter ser man att det endast är BK Häcken i gruppen bestående av lag ur bottenskiktet i publikligan som placerar sig på liknande nivåer som alla de lagen tillhörande gruppen bestående av lag ur toppskiktet i publikligan. Malmö FF:s intäkter säsongen 2019 var exempelvis strax över 370 mkr att jämföra med Falkenbergs FF som låg runt 33 mkr (Sahlström 2019). Att vinstprocenten för gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan, vars ekonomiska förutsättningar ligger i framkant i allsvenskan, ändå sjönk så pass mycket att skillnaden var statistisk
signifikant kanske styrker supportrarnas åsikter om att deras närvaro faktiskt är av betydelse. Vilket är något som togs upp i studien av Wolfson et al. (2005).
Publikbortfallets påverkan på spelarprestationen
Det totala antalet gjorda mål skiljde sig signifikant i jämförelse mellan grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet kontra bottenskiktet säsongen 2019. Utifrån resultatet observerades att gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan gjorde 9 procent färre mål under pandemisäsongen 2020. Gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan gjorde däremot 1,6 procent fler mål under säsongen som genomfördes utan publik. Moore och Brylinsky (1993) fick i sin studie, som även den genomfördes under en pågående pandemi, siffror som visade att de två lagen som togs med i studien gjorde fler poäng vid spel utan publik. Eriksson (2020) uppmärksammade att lagen i Serie A och La liga
26
genomförde färre maxlöp till följd av av spel utan publik. Detta skulle möjligtvis kunna ha anknytning till varför lag ur toppskiktet i publikligan gjorde signifikant färre mål när publiken var frånvarande. Att lag ur bottenskiktet i publikligan istället gjorde litet fler mål skulle kunna tänkas bero på att skillnaden att gå till att spela inför tomma läktare inte är lika betydande när man tidigare spelat inför ett mindre åskådarantal.
Bollinnehavet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna som iakttogs. Man kunde däremot skönja att topplagen har mer boll än bottenlagen i publikligan. Samt att bollinnehavet för båda grupperna ökade under säsongen 2020. I en artikel av Football critic (2020)
upptäcktes att lagen med högst bollinnehav också gjorde flest antal mål i engelska högstadivisionen Premier League. Med utgångspunkt i gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan i föreliggande studie är det tydligt att Malmö FF hade högst bollinnehav över både säsongen 2019 (56 procent) och 2020 (54 procent). Jämförs detta därefter med det övriga snittet för gruppen som utgjordes av lag ur toppskiktet i publikligan blir det tydligt att Malmö FF låg 2,2 respektive 11,2 mål över resterande lag när det kommer till målproduktion, säsongerna 2019 och 2020. Detsamma gäller gruppen som utgjordes av lag ur bottenskiktet i publikligan där BK Häcken hade högst bollinnehav i snitt över båda
säsongerna. Även här låg det lag med högst bollinnehav över gruppens totala snitt avseende totala antalet mål. I detta fall var BK Häcken 6,6 respektive 10 mål över gruppens totala snitt.
Publikbortfallets påverkan på domare och deras beslutsfattande
I studien av Downward och Jones (2007) observerades att ju större hemmapubliken är desto större favör får hemmalagen, detta när det kommer till antalet utdelade gula kort. Författarna visade att 1157 gula kort delades ut till hemmalagen att jämföra med 1465 gula kort till hemmalagen, detta i engelska FA-cupen. Vidare kan dessa resultat jämföras med de som framkommit ur föreliggande studie, vilket när det kommer till antalet utdelade gula kort är att lagen som har ett högre publiksnitt också får färre gula kort än lagen med ett lägre snitt. Dessa två studier indikerar alltså att hemmalagen bestraffas mildare än bortalagen och att lag med mer publik ges samma typ av fördel. Detta stämmer överens med resultaten i en nyligen publicerad artikel av Singleton et al. (2020). Där påvisades att fler gula kort delas ut till bortalaget vid spel inför tomma läktare. Författarna som utförde studien under covid-19-pandemin visade alltså att när lag spelar utan publik så delas färre antal gula kort ut till
bortalagen, detta är enligt dem en av anledningarna till att hemmaplansfördelen minskat under den pågående covid-19-pandemin. Föreliggande studie visade att snittet när det kom till antalet utdelade gula kort säsongen 2019 var högre i gruppen med lag ur bottenskiktet i
27
publikligan. Till säsongen 2020 som spelades utan publik var däremot antalet gula kort som delats ut högre i gruppen som bestod av lag ur toppskiktet i publikligan. Jämförelsen skiljer sig åt då Singleton et al. (2020) jämförde hemma- och bortalagen men ett liknande mönster kan tyckas visa sig även i föreliggande studie.
När det kommer till antalet frisparkar som hemmalagen dragits på sig i allsvenskan finns det dessvärre inte någon relevant studie att jämföra med som studerat samma område, vilket i sin visar på en slags unikhet. Vid jämförelser med datan för antalet gula kort observerades dock att antalet frisparkar båda säsongerna var högre i gruppen som bestod av lag ur bottenskiktet i publikligan. Att tilläga utifrån resultaten för antalet frisparkar i denna studie var att båda gruppernas, både topp- och bottenskiktets, resultat ökade till säsongen 2020 som spelades utan publik. Att lagen ur bottenskiktet hade ett högre snitt kan bero på deras spelstil. Dessa lag har i snitt ett lägre bollinnehav vilket i sin tur kanske leder till fler situationer där spelare tvingas tackla eller spela tufft fysiskt för att rädda upp en situation som laget hamnat i. Det kan exempelvis handla om ett tillfälle i matchen där motståndarlaget närmar sig en målchans. Att båda gruppernas resultat ökade till säsongen 2020 skulle kunna bero på att domarna lagt ribban lite högre under säsongen 2020 i jämförelse med säsongen 2019, vilket innebär att de dömt hårdare och kanske mer enligt regelboken. Detta skulle i sin tur kunna bero på att domarna inte påverkats lika mycket av publikens närvaro som tidigare. Det ska dock tilläggas att skillnaderna inte var signifikanta.
En aspekt som bör tas i beaktning vid tolkning av resultaten i föreliggande studie är att det finns flera olika variabler som ha påverkan på resultaten i studien. Det är således inte bara publikbortfallet som gjort att exempelvis vinstprocenten minskat när lagen spelat inför publik, eller att antalet mål sjunkit hos gruppen som utgörs av lag från toppskiktet i publikligan. Det finns flertalet andra komponenter som bidragit mer eller mindre. Ett exempel på detta är att elitidrottsföreningar idag är aktiva på transfermarknaden, vilket innebär att det köps och säljs spelare. Det har det också gjorts under de två säsongerna som undersökts i denna studien. En annan aspekt som bör lyftas är ifall lagen bytt tränare eller genomfört olika taktiska
dispositioner som kan ha haft någon slags inverkan på resultaten. Något att ha i åtanke är därmed att faktorer som dessa kan ha inverkan på resultaten som presenteras efter
datainsamlingen.
Angående domare och deras beslutsfattande vill vi att man är medveten om att domare
ständigt måste tolka regelboken på olika sätt. Det kan innebära att man inte är lika sträng i sin bedömning i en situation som borde rendera i ett gult kort. Exempelvis ifall en spelare redan
28
är varnad och står för ytterligare en tuff förseelse som kanske egentligen borde resulterat i ännu en varning. Vetskapen om att spelaren redan är varnad kan då göra domaren lägger ribban högre när det kommer till att dela ut ännu ett gult kort. Att domarna som är en del av domarkåren med jämna mellanrum byts ut är även det ett faktum som bör tas i beaktning. Att tilläggas är att regelboken inom fotbollen kan tolkas på olika sätt från domare till domare vilket är något som regelorganet inom fotbollen International Football Association Board (IFAB) arbetar emot, detta för att domsluten ska vara så rättvisa som möjligt. Detta är något som vi inte kan styra över men som kan påverka validiteten till viss del.
4.2 Framtida forskning
För de som verkar inom fältet kan resultatet i föreliggande studie komma att betyda att fotbollsföreningar värdesätter sin publik ännu mer än tidigare, om det mot förmodan redan inte var fallet. Detta dels för att öka sina intäkter men också för att höga publiksiffror också visat sig ha en positiv effekt på spelarnas prestation. För ledare på elitnivå kan resultaten i föreliggande studie, framförallt de med koppling till vinstprocent och antal gjorda mål, visa att laget behöver motiveras litet extra när publiken inte är närvarande. Alternativt om matchen spelas inför mindre publik än vanligt. Således kanske tränaren i dessa fall bör inta en mer aktiv roll än vanligt genom att driva på sina spelare. För en tränare kan statistik vara ett viktigt hjälpmedel för analysering av olika idrottsprestationer och det är ett effektivt sätt att studera exempelvis vad ett idrottslag eller en idrottare kan utveckla. Just i fotboll är olika data lättillgängliga med hjälp av olika statistiksidor eftersom idrotten är så pass stor globalt sett. Statistik i sig svarar kanske inte på frågan varför olika saker händer, men det ger tränaren en klar bild av vad som händer eller kan hända efter olika händelser.
Ur framtida forskningssynpunkt anser vi att det vore intressant att undersöka matcher i ett slutspel, eller matcher som överhuvudtaget anses vara av viktigare karaktär för att se om resultaten skiljer sig åt. Detta för att bland annat spinna vidare på Carron et al. (2005) teori om att det kan vara en nackdel att spela på hemmaplan i matcher av extra betydande karaktär. Något deras studier visat på är att hemmaplansfördelen kan vända och få motsatt effekt när spelare känner alltför stor press i avgörande lägen. Skulle en studie av den typen genomföras i Sverige skulle den Svenska hockeyligan (SHL) vara ett förslag till att undersöka. Där
används, till skillnad från allsvenskan i fotboll, ett slutspel med så kallade matchserier. En annan tanke gällande framtida studier är att bestämma urval och lag utifrån hur stor del av arenan som fylls upp procentuellt sett, utifrån den totala kapaciteten.En aspekt att ha i åtanke
