Ligafiering inom idrotten : Professionella sportligor inom lag och individuell idrott

(1)

Ligafiering inom idrotten

- Professionella sportligor inom lag och

individuell idrott

Walter Forsberg Meinhart

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå 54:2020

Fristående kurs, Idrott III

Handledare: Bengt Larsson

Examinator: Kerstin Hamrin

(2)

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League. Frågeställningarna som undersöktes var följande:

- Vilka olika sätt finns det att organisera en professionell sportliga på inom lagidrott? - Hur relaterar sportligor inom individuell idrott till sportligor i lagidrott? Med avstamp

från International Swimming League.

Metod:

Metodvalet för denna studie är en litteraturstudie. Genom hela arbetet har det grundläggande upplägget varit att: söka, värdera, sammanställa och analysera forskning inom området. Totalt hittades tre vetenskapliga artiklar genom systematisk litteratursökning och analys i databasen Ebesco och ytterligare tre artiklar genom kedjesökning.

Resultat:

Studiens resultat visar att det finns två huvudsakliga modeller att organisera sportligor på inom idrott, den europeiska och den amerikanska. Den största skillnaden mellan dessa ligor bygger på att den europeiska ligan är öppen och lag kontinuerligt byts ut beroende på hur de presterat efter föregående säsong. Inom den amerikanska modellen är ligor stängda och de lag som ingår i ligan kommer ingå i den kommande säsongen också. Resultatet påvisar även att sportligor förekommer inom individuell idrott men där är de snarare ett komplement till de individuella tävlingarna som fortfarande är den primära tävlingsformen. Alla sportligor inom individuell idrott som studerades struktureras enligt den europeiska modellen.

Slutsats:

De olika sätten att organisera ligor på har påverkan för idrottare bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper samtidigt som idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. Även om sportligor oftast

förknippas med lagidrott förekommer de även inom individuella idrotter. Idrottaren påverkas bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och

(3)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

2 Bakgrund och forskning inom området ... 2

2.1 Vad är en sportliga?... 2

2.2 Ligafiering ... 3

2.3 Ligafiering av simningen ... 3

2.3.1 ISL var inte först - simligor i Sverige ... 4

2.4 Tidigare forskning ... 4

3 Syfte och frågeställning ... 6

3.1 Syfte ... 6 3.2 Frågeställning ... 6 4 Metod ... 6 4.1 Datainsamlig... 7 4.1.1 Val av sökord ... 7 4.1.2 Urval ... 8 4.1.3 Kedjesökning ... 9 4.2 Övergripande innehållsanalys ... 10 4.2.1 Nyckelordsspecifik innehållsanalys ... 10 4.3 Tillförlighetsfrågor ... 11 5 Resultat ... 12

5.1 Gängse sportligor inom lagidrott... 12

5.1 Sportligor inom individuella idrotter... 17

6 Diskussion ... 19

6.1 Sammanfattning av resultat ... 19

6.2 Sportligor inom lagidrott ... 20

6.3 Sportligor inom individuell idrott och simning ... 20

6.4.1 Metoddiskussion... 22 6.4.2 Litteratursökningen ... 22 6.4.3 Tidigare forskning ... 23 6.5 Framtida forskning ... 24 7 Slutsats ... 25 Käll & litteraturförteckning ... 26

(4)

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1, litteratursökning genom Ebesco, antal träffar och urval 1 och 2 ... 8

Tabell 2, nyckelordsspecifik innehållsanalys genom mätning utav antal nyckelord i artiklar 11 Tabell 3, strukturskillnader mellan amerikanska och europeiska sportligor (Hoehn & Szymanski, 1999, s,215) ... 13

Figur 1, arbetsprocessen under studien ... 7

Figur 2 övergripande innehållsanalys ... 10

Figur 3, modellerna för sportligor ... 15

(5)

1 Introduktion

År 2012 när världscupen i simning senast simmades på Eriksdalsbadet i Stockholm, var första gången jag kom i kontakt med idrott i absoluta-världsklass, året innan hade den svenska världsstjärnan Therese Alshammar vunnit den totala världscupen för fjärde gången. Under 2019 genomfördes den första upplagan av International Swimming League (ISL), en professionell ligatävling i simning med mer prispengar än tidigare världscuper något simningen aldrig sett innan. ISL-tävlingarna har gett mer uppmärksamhet till den

professionella simningen i världen och inför den andra upplagan av ligan deltar fyra svenska simmare.

Jag reste själv till Budapest, Ungern under 2019 för att se på en av de första deltävlingarna i ISL och när jag jämför den upplevelsen med den världscup som var i Stockholm 2012 och alla de andra simtävlingar jag varit på i Sverige var detta något helt annat. Istället för att fokusera på vilken simmare som gick först i mål undrade man istället vilket lag som hade flest poäng efter målgång, arrangörerna riktade fokus snarare på laginsatsen än den enskilde

simmarens tid i mål. Det fick mig att undra, är ISL som vilken annan sportliga som helst eller finns det något som skiljer den åt från andra ligor i världen? ISL som studieobjekt är

intressant då det är en helt ny liga i en av världens största idrotter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat med exempel i International Swimming League. Detta genom forskningsfrågorna:

Detta ämne ligger mig mycket nära då jag idag är arrangemangsansvarig i simsektionen i Sveriges största simklubb. I min framtida yrkesroll som sport manager är sportligor något jag kan tänka mig arbeta inom samtidigt som jag vill få en förståelse för på vilket sätt sportligor uppstår och var simningen är på väg någonstans.

International Swimming League (ISL) fokuserar på lagtävlan där man samlar poäng tillsammans i lag till skillnad från de tidigare världscuperna som gick ut på att samla

(6)

världscuppoäng genom individuella prestationer. Detta har bland annat lett till att flera internationella professionella simlag uppkommit och en ny större möjlighet än innan att tjäna pengar på sin idrott. ISL som är helt frikopplat från det internationella simförbundet FINA hade inledningsvis inte tillåtelse att genomföras av FINA. Efter debatter och höjda röster från elitsimmare världen över backade FINA och kontrade snabbt med ett nytt tävlingsupplägg och mer prispengar än tidigare världscuper i sin helt nya tävling FINA Champion Swim Series. (The Guardian, 2019)

2 Bakgrund och forskning inom området

2.1 Vad är en sportliga?

Sportligor består utav två eller fler klubblag (landslagsligor förekommer sällan) inom en idrott, i Sverige är Fotbolls och Hockeyallsvenskan bland de två största ligorna. Noll (2003) redogör för att klubbar gärna organiserar sig i ligor för att sätta sig i ett sammanhang och för att ta reda på vilka som är bäst. Idag skulle det vara otänkbart för ett professionellt fotbollslag att stå utanför en liga. De olika lagen har ofta kopplingar till städer och geografiska punkter vilket leder till att ligan får uppmärksamhet i flera delar av landet. Detta gör att ligans totala uppmärksamhet blir större och det skapas ett medialt intresse som ytterligare ökar intresset och värdet på ligans produkt som består av matcherna. (Noll, 2003)

En sportliga har som huvudsyfte att ta fram det bästa laget av de som deltar. Deltagarna i ligan behöver på förhand ha satt upp villkoren avseende bland annat: styrorgan, regler och tävlingsformat, tid, plats, domare, vinstfördelning och marknadsföring. (Noll, 2003)

Rosner och Shropshire (2004) hävdar att det är osannolikt att professionella lag och klubbar skulle överleva utan ligorna och berättar att sportligor är en unik kombination av samarbete och rivalitet som saknar motsvarighet.

(7)

2.2 Ligafiering

Idrottens tävlingsformat går mot en ligafiering det vill säga att tävlingsformatet struktureras i en liga hävdar Zimmermann och Klein (2018) som argumenterar för att:

the league can make the sport more interesting for athletes, audience, sponsors and media, which on the one hand serves to motivate more youth and adult athletes for performance-oriented competitive sports and thus increases the talent base in the long run. (Zimmermann och Klein, 2018, s. 66)

Över tid tror Zimmermann och Klein (2018) att tävlan i sportligor kan vara det som leder till bättre idrottare och på så sätt ökar talangbasen.

2.3 Ligafiering av simningen

International Swimming League (ISL) är en simtävling uppbyggd i en liga om flera olika matcher och en final där ca 250 simmare tävlar i totalt åtta olika internationella lag, fyra med bas i Europa och fyra med bas i Nordamerika. Varje lags sammansättning består av 28 simmare från olika världsdelar där europiska simmare kan simma i nordamerikanska lag och tvärtom, i varje lag deltar lika många kvinnor och män. Det är ISL centralt som har satt ihop lagen inför den första säsongen. (International Swimming League 2019).

I varje match deltar endast fyra lag, en match pågår i två dagar med två timmars tävling per dag och vila där emellan. Totalt simmas 19 olika grenar per tävlingsdag och tävlingarna är mycket intensiva, under ett tävlingspass kan simmare få simma upp till 4st grenar under ett och samma tävlingspass något som i simtävlings-sammanhang är mycket. Tävlingsgrenarna har samma upplägg och ordning under samtliga matcher. (International Swimming League, 2020)

Av de fyra lagen som deltar i en match deltar två simmare från varje lag i de individuella grenarna. Den snabbaste simmaren i mål samlar flest poäng till sitt lag. Man kan tävla i individuellt format, i lagkappsformat (stafett om fyra simmare per lag) och skins-format som är en utslagningstävling, tävlingens syfte är att samla så många poäng som möjligt till laget. Efter en grundomgång med flera matcher går de fyra lag (två från Europa och två från Nordamerika) med flest poäng vidare till en stor final likt den amerikanska modellen för

(8)

ligasystem. Dock genomförs finalen likt den europeiska modellen (Noll, 2003) och det lag som samlar flest poäng i finalen vinner. Om simmare blir diskvalificerade eller inte deltar får laget minuspoäng och simmar de långsammare än utsatta tider tilldelas laget inga poäng alls. (International Swimming League, 2020)

ISL har en rad olika priser, bland annat för MVP (Most Valuable Player) den simmare som samlar in flest antal poäng för sitt lag, samt belönar simmarna med pengar för varje poäng man simmar hem och för deltagande. (International Swimming League, 2019) Detta till skillnad från FINA World Champion Swim Series som endast delar ut prispengar till de fyra snabbaste simmarna per lopp (FINA, 2019).

2.3.1 ISL var inte först - simligor i Sverige

Inom svensk simning finns det idag regionala ligatävlingar för barn och ungdomar så kallade Seriesim. Dessa organiseras av Simidrottens distriktsförbund tillsammans med klubbarna i distriktet och genomförs runt om i landet. De olika ligorna genomförs dock på olika sätt runt om i landet i Stockholm genomförs ligorna i linje med den europeiska modellen för sportligor där lagen ska samla så mycket poäng som möjligt under ligans säsong (Stockholms

Simförbund, 2020).

I Skåne har Seriesimstävlingarna ett annat upplägg. Där genomförs inledningsvis tävlan likt Stockholm men om man vinner i exempelvis division 2 måste de två lagen som placerat sig sämst i den högre division 1 möta de två bästa lagen i division 2 i en kvaltävling. De två bästa lagen från kvaltävlingen går vidare till den högre divisionen, de två sämre lagen går vidare till den lägre divisionen. (Skånes Simförbund, 2020)

2.4 Tidigare forskning

Författarna hävdar att skillnaderna mellan sportligor i Europa och Nordamerika i första hand drivs utav den nordamerikanska frågan om ekonomisk vinst och den europeiska strävan efter nytta (och ibland ligatiteln). Att dessa skillnader uppstår beror enligt Dietl et al. (2013) på att ligorna de facto är olika och valt olika vägar. Som exempel till varför vägvalet blivit

annorlunda framhäver skribenterna de begränsningar av kollektiva förhandlingar som finns i nordamerikanska ligor genom införandet av lönetak något som aldrig skulle finnas i

(9)

konstaterar att ligornas omkringliggande miljö som påverkar dess utformning och gjort dem tvungna att välja olika vägar. Ett ytterligare exempel som framhävs av Dietl et al. (2013) är hanteringen utav nya talanger i ligan där europeiska ligor är öppna och släpper in och ut spelare med kontrakt kring 3 år. Samtidigt som talanger i de nordamerikanska ligorna måste förhålla sig till ett så kallat draft system som innebär att ligans nya idrottare rangordnas efter talang inför den nya säsongen och att det lag som presterade sämst under säsongen innan tilldelas idrottaren med störst talang. De nya spelarna i ligorna har ofta kontrakt kring 5 år med sitt första lag. Den europeiska ligan är således mer öppen än den nordamerikanska som är stängd

Istället för att undersöka vilka sätt ligorna organiserar sig på och jämföra dessa som Dietl et al. (2013) ger Meeras (2018) studie istället en bild utav de utmaningar och effekter i samhället som sportligor fört med sig inom den Indiska idrotten sedan dess införande. Indiska sportligor beskrivs utav Meera (2018) som en tillväxtmarknad och det landet har en idrottsrevolution framför sig.

Inom Indisk idrott har det funnits ligor under en längre tid inom framförallt landhockey och cricket. Sedan 2008 har det startats upp flera sportligor inom andra idrotter som på kort tid startats upp har visat barn och ungdomar att en karriär inom andra idrotter än landhockey och cricket också är möjligt.

Positiva effekter som ligorna förde med sig var bland annat att duktiga idrottare från andra länder sökte sig till ligorna, indiska spelares internationella ranking ökade samt flera internationella landslagsframgångar. (Meera, 2018)

Meera (2018) framhäver att det finns några avgörande faktorer som påverkar sportligornas överlevnad bland annat: själva idrotten och dess supporterbas, förbättring av spelarnas kvalité, erkännande av talang och kändisars engagemang, medverkan utav spelare i toppklass på regional och nationell nivå, initiativ från ligan och lagen att förbättra upplevelsen för supportrarna, samt samarbete med idrottsförbund och att följa de etiska riktlinjerna och reglerna som idrottsförbunden har.

Meera (2018) hävdar att professionella ligor organiserar sig på två huvudsakliga sätt som har sitt ursprung från Europa och Nordamerika. Inom europeiska ligor tävlar man i huvudsak i

(10)

flera divisioner med poängsystem för att avgöra vilka som ska flytta upp och ner mellan ligorna. I Nordamerika är ligorna stängda men har underligor vilket innebär att lag inte kan flytta mellan de olika divisionerna. De olika ligamodellerna förekommer dock över hela världen.

3 Syfte och frågeställning

3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League.

3.2 Frågeställning

4 Metod

Metodvalet som gjorts för att undersöka frågeställningarna är en litteraturstudie, som stöd av framtagandet utav forskningsmetod användes i huvudsak Boolsen (2007). Genom hela arbetet har de grundläggande upplägget varit att: söka, värdera, sammanställa och analysera

forskning inom området (se figur 1). Söka, i form av att hitta artiklar inom området. Värdera huruvida artiklarna är av relevans för frågeställningen jag vill undersöka. Sammanställa det artiklarna bidrar med till att besvara frågeställningen på ett läsvänligt sätt för mottagaren. Avslutningsvis analysera och diskutera de slutsatser jag dragit med hjälp av litteraturen. Då en stor del av forskningen inom området gjorts på engelska var den utvalda litteraturen enbart på engelska. Figur 1 åskådliggör hur arbetsprocessen under studien fortlöpt. Artiklar som

(11)

4.1 Datainsamlig

I denna studie har endast text på engelska utgjort data och har insamlats med hjälp av: Google Scholar, Ebesco, GIH Bibliotekets söktjänst, SöderScholar och Emerald Publishing. I

huvudsak genomfördes litteratursökning genom enkel sökning i Ebesco. Avancerad sökning prövades inledningsvis men gav färre än 30st träffar och inte tillfredställande resultat då artiklarna som hittades inte kunde bidra till att svara på frågeställningarna. Detta medförde att avancerad sökning inte användes i denna studie.

Google Scholar har fungerat som komplement till Ebesco men ofta fås inte en direkt tillgång till vetenskapliga artiklar genom Google. För att få tillgång till artiklarna sökte jag upp dem i Ebesco och SöderScholar. Även Emerald Publishing hade flera relevanta studier i ämnet vilket gjorde att jag också valde att söka direkt i deras tjänst.

4.1.1 Val av sökord

Sökord valdes med omsorg och omprövades vid flera tillfällen, kravet var att sökorden skulle kunna kopplas till studiens syfte och frågeställning. Vid sökning dyker resultat upp i den ordning som anses ha störst relevans för sökorden, därför kan artiklar innehållandes endast en del av söktermen och hela söktermen dyka upp i resultaten. Då stor andel av forskningen inom sportligor gjorts på engelska användes i huvudsak söktermer på engelska. Se tabell 1. De sökord och begrepp som användes vid sökande i Ebesco var följande:

1. League systems in individual sports 2. League systems in sports

3. International Swimming League 4. Sport leagues

Sökning

• Med relevanta sökord hitta så många artiklar som möjligt

Läsa titel och abstact (urval 1)

• Avgör om studien är relevant för min studie eller ej genom att läsa igenom titel och abtract.

Sondera (urval 2) • Läsa hela studien och avgöra

med hjälp av innehållsanalys om den kan hjälpa mig svara på frågeställningen

Övergripande innehållsanalys • Undersök om texten har

huvudkategorier av relevans för min frågeställning

Nyckelordsspecifik innehålllsanalys • Undersök om texten har ett

innehåll som matchar mina nyckelord Nyttja artikeln för att svara på frågeställningen Analysera och diskutera resultatet

(12)

5. Different types of sport leagues 6. Sport leagues organization

Tabell 1, litteratursökning genom Ebesco, antal träffar och urval 1 och 2

Genom Tabell 1 syns det tydligt att termen ”Individual sports” är en term som kraftig skär ner antalet träffar när den kombineras med ”League systems”, se term 1 och 2. Även termen ”Sport leagues” visar att det finns många studier som berör ämnet.

Ytterligare sökord som användes i Google Scholar var följande: 1. "individual sport" + "sports league"

2. “Sport leagues organization” + models

Dessa går inte att redovisa överskådligt och rättvist i tabellformat då ordentlig

filtreringsfunktion saknas i Google Scholar vilket gör att mycket annat material utöver vetenskapliga artiklar såsom patent och nyhetsartiklar också dyker upp.

4.1.2 Urval

Genom att använda litteraturstudie som metod nyttjas endast textformer för att svara på frågeställningen, i denna studie är samtliga skrivna på engelska. För att ha en vetenskaplig grund filtrerades alla ej vetenskapligt granskade artiklar bort från Ebesco och SöderScholar. Detta verktyg var inte tillgängligt i Google Scholar där kontrollerades istället varje artikel enskilt.

Databas: Ebesco Datum: 20-07-15

Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2

#1 League systems in sports 3 392 100 2

#2 League systems in individual sports 456 100 1

#3 International Swimming League 14 14 0

#4 Sport leagues 28 075 100 1

#5 Different types of sports leagues 438 100 0

(13)

Vid de olika litteratursöknings tillfällena valdes de 100 första artiklarna till urval 1 i den ordning som Ebesco ansågs vara mest relevanta för söktermen. Detta redovisas i tabell 1. I samband med det första urvalet lästes samtliga artiklars titel och absract för att bedöma om innehållet hade relevans för denna studie. Den huvudsakliga anledningen till att endast ett fåtal artiklar gick från urval 1 till urval 2 har att göra med att deras innehåll saknade relevans för studien. Ingen artikel valdes bort med anledning av att det inte gick att få tag på den fullständiga texten. Samma artiklar kunde förekomma under olika söktermer och samma artikel kunde gå från urval 1 till 2 i fler än ett sökord.

I urval 2 lästes de valda artiklarna i sin helhet och genom en övergripande innehållsanalys (som beskrivs senare) i texten gjordes bedömningen om studien kunde medverka till att svara på frågeställningen. Detta kompletterades av nyckelordsspecifik innehållsanalys med syfte att snabbt se om författaren tar upp nyckelord i texten. Genom denna metod hittade jag totalt tre artiklar som hjälpte till att besvara frågeställningarna.

4.1.3 Kedjesökning

Kedjesökning benämns ibland sekundärsökning och innebär att man studerar referenslistorna på befintliga artiklar och ser om det finns relevanta referenser där. ”Sekundärsökningar är nödvändiga att tillämpa för att få fram ett bra slutresultat” enligt Östlundh (2018, s. 78).

Kedjesökning användes löpande genom litteratursökandet som komplement till

litteratursökningen i Ebesco och bidrog till påträffandet av flera artiklar med relevans för denna studie. Kedjesökning genomfördes på samtliga artiklar som ansågs kunna bidra till att svara på frågeställningen. Denna metod visade sig komplettera litteratursökningen i Ebesco mycket bra då flera av artiklarna som hittades via kedjesökningen inte fanns tillgängliga i Ebescos databas men fanns i Google Scholar och SöderScholar.

Med hjälp av Google Scholar har jag också sökt upp de artiklar jag hittat för att se dess

citeringsgrad för att på så sätt se vilka andra studier som refererar och citerar till de studier jag hittat.

Artiklarna som hittades genom kedjesökningen behandlades på samma sätt som artiklarna i urval 1 och urval 2. Genom kedjesökning och citeringsgrad hittade jag ytterligare tre artiklar

(14)

som hjälper mig att besvara min frågeställning. Totalt ingår sex artiklar i det slutgiltiga urvalet.

4.2 Övergripande innehållsanalys

Den övergripande innehållsanalysen genomfördes efter urval 1 i samband med att texterna lästes i sin helhet. Syftet med den är att matcha studiernas innehåll mot områden i denna studie inom olika kategorier. Frågeställningarna delades in i mindre enheter enligt följande klassifikationssystem under huvudetiketten sportligor för att på så vis kunna se om de kunde bidra till att svara på frågeställningen.

Figur 2 övergripande innehållsanalys

Figur 2 åskådliggör den kodningsprocess som gjorts där huvudämnet för denna studie är sportligor med underkategorin sportligors organisation med fördjupning inom fyra olika områden och exemplifiering från simningen. Denna process har använts för att matcha artiklarnas innehåll mot de olika delarna utav denna studie.

4.2.1 Nyckelordsspecifik innehållsanalys

Innehållsanalys med hjälp av matriser genomfördes utifrån Boolsen (2007) och har som fördel att de är grafiskt lätta att förstå och på så sätt förtydligande (se tabell 2). Denna matris har som huvudsyfte att redogöra för hur ofta skribenterna nämner nyckelord för min

undersökning i sina artiklar.

Vidare fördjupning Fördjupning Underkategori Huvudämne Professionella sportligor Sportligors organisation Sportligor inom individuella idrotter Sportligor inom simning Sportligors deltagare och uppdelning Sportligors tävlingsformat Sportligors styrorgan

(15)

Tabell 2, nyckelordsspecifik innehållsanalys genom mätning utav antal nyckelord i artiklar

Tabellen synliggör hur ofta nyckelorden förekommer i de vetenskapliga artiklarna utav författarna. Begreppet ”organisation” innefattar även begreppet ”organization” som har på engelska samma innebörd men kan stavas på olika sätt. Generellt nämns individuell sport sällan i samband med sportligor och i de artiklar där individuell idrott benämns mer benämns begreppet lag mindre.

Nyckelorden skiljer sig från söktermerna av den anledning att den exakta ordföljden i söktermerna sällan tas upp utav författarna, istället önskades nyckelord som synonyma och relevanta med sökorden.

4.3 Tillförlighetsfrågor

I och med att alla artiklar behandlats och bearbetats på samma sätt under arbetets gång anser jag att reliabiliteten är god då, även om den hade stärkts ytterligare om ännu fler studier i ämnet hade hittats. Genom att arbeta systematiskt enligt modellen i Figur 1 kunde jag säkerställa att ingen artikel förbisågs av de som urvalen tagit fram.

En litteraturstudie baseras på forskning som ständigt förnyas och omprövas. Med det som utgångspunkt är det därför troligt att stabiliteten är låg då ny forskning kontinuerligt publiceras även om själva metoden kan upprepas. Något som innebär att det går att ta fram svar på frågeställningen på samma sätt men att svaret kan bli annorlunda då forskningen säger

Nyckelord: Sports League League Organisation Team Individual sports

Zimmermann & Klein (2018) 54 442 23 120 7 Noll (2003) 18 479 29 428 0 Szymanski (2003) 44 363 36 439 2 Huth (2016) 46 293 10 111 14 Fort (2000) 12 132 49 208 0

Hoehn & Szymanski (1999)

(16)

något annat. Därtill utgår denna studie utifrån mina egna tolkningar och begrundanden något som en annan forskare inte kan upprepa.

Innehållsanalys med hjälp av samma nyckelord och tillvägagångssätt vid litteratursökning är dock något som kan replikeras. I studie undersöks dock den allmänna uppbyggnaden utav en sportliga något kan antas inte kommer att förändras drastiskt i närmsta framtid och därför kan liknande undersökningar komma fram till liknande resultat trots att forskningen på området utvecklas.

5 Resultat

5.1 Gängse sportligor inom lagidrott

I den litteratur och urval som ligger till grund för denna studie kan vi se att det finns forskning som talar för att det finns två modeller: den amerikanska och den europeiska. Något som Hoehn och Szymanski (1999), Fort (2000), Noll (2003) och Szymanski (2003) ger bilden av.

Noll (2003) är den enda studien som inom denna studies urval kunnat slå fast att det finns två huvudsakliga modeller att organisera sportligor på. Å ena sidan den amerikanska som i grunden enbart består av en turnering men som på senare tid har kompletterats med en typ av poängsamlande grundserie likt den europiska modellen. Å andra sidan finns den europeiska modellen som bygger på att alla lagen möter varandra och tilldelas poäng genom att vinna över det andra laget och de lag som samlar mest poäng totalt är det segrande laget.

Vilket lag som helst får inte delta i vilken liga som helst, i alla fall inte enligt Noll (2003) som redogör för att ligor kan vara öppna eller stängda. Öppna ligor bygger på att lagen som deltar blir uppgraderade om man är bland de bättre lagen efter spelad säsong och det finns en högre liga eller så blir laget nedgraderat om man placerat sig sämst i ligan under säsongen och det finns en lägre liga. Alla lagen kan helt enkelt röra sig genom seriesystemet. Stängda ligor finns primärt i USA och kräver att de nya lagen blir invoterade i ligan utav befintliga

medlemmar och har råd att betala de höga medlemskostnaderna för att få delta. Detta gör det näst intill omöjligt att ansluta sig till dem. Noll (2003) framhäver att de stängda ligorna har två huvudsakliga fördelar: 1) Att det inte uppstår lokal konkurrens mellan lag då vem som helst inte kan vara med i en liga även om det finns få undantag i USA där två stora lag finns i samma stad. 2) Att de deltagande lagen inte behöver oroa sig att de nästa säsong inte kommer

(17)

få delta utan kan hela tiden blicka framåt mot en ny säsong.

De allra flesta ligor, både öppna och stängda är organiserade i olika divisioner exempelvis Fotbollsallsvenskan, Superettan, Division 1 som är öppna ligor som finns inom svensk fotboll. Divisionsindelningen medför flera fördelar enligt Noll (2003) som exemplifierar det med att om alla lag skulle delta i en stor liga istället för flera mindre uppdelade hade

skillnaden blivit för stor mellan de lagen med mest resurser och de med minst. Sannolikheten att vinna skulle då bli mycket lägre vilket skulle leda till att motivationen hos lagen skulle sjunka och på sikt skulle antalet lag i ligan minska. Därtill har de lägre divisionerna och de lag som deltar där flera viktiga roller i form av att de möjliggör att idrotten som helhet tar upp fler spelare. Det kan medverka till att nya talanger skapas som klubbarna i högre divisionerna senare kan köpa ut vilket gynnar den köpande klubben, spelaren och moderklubben. Ligaspel i ett öppet format med flera divisioner möjliggör således en större bredd inom sporten något som på sikt gynnar alla som medverkar.

Hoehn och Szymanski (1999) var dock tidigare ute än Noll (2003) med att jämföra

amerikanska ligors organisering och den europeiska fotbollen men beskrev inte dessa som två olika modeller. Den europeiska fotbollens organisation använder sig Noll (2003) utav när han redogör för att uppbyggnaden av den europeiska modellen. Hoehn och Szymanski (1999) slog bland annat fast att det finns flera skillnader mellan de olika sätten att organisera ligorna på följande plan:

Tabell 3, strukturskillnader mellan amerikanska och europeiska sportligor (Hoehn & Szymanski, 1999, s,215)

Amerikanska sportligor Europeiska fotbollsligor

Ligasystem Stängda utan upp- och

nedflyttning i divisioner. Lag deltar endast i en liga åt gången.

Öppna med upp- och nedflyttning i divisioner efter varje säsong. Lag kan delta i flera olika ligor. Styrorganens funktion Gemensam försäljning av

Tv-rättigheter. Centraliserad marknadsföring.

Gemensam försäljning av Tv-rättigheter.

Intäktsfördelning Lika fördelning av nationella mediaintäkter. Olika

fördelning av biljettintäkter.

Fördelning av TV-intäkter. Knappt någon fördelning av biljettintäkter.

(18)

Genom tabell 3 åskådliggörs flera av de skillnader som finns mellan amerikanska sportligor och europiska fotbollsligor av Hoehn och Szymanski (1999) något som Noll (2003) bygger vidare på i sin studie.

Noll (2003, abstract) hävdar att “the European system of promotion and relegation is superior to the closed structure of American leagues” och framhäver att det är öppenheten som gör att den europeiska modellen kan anses vara bättre. Samtidigt som slutspelsmomentet i den nya amerikanska modellen är det som är dess största styrka och gör slutet mer spännande och avgörande.

Upplevelsen av att det finns två olika modeller att organisera sportligor på stärks vidare utav

Szymanski (2003) som hävdar att de europeiska ligornas största och mest betydelsefulla skillnad är att lag kontinuerligt byts ut i de olika divisionerna beroende på hur de presterar under pågående säsong. Dock adresserar Szymanski (2003) att det finns ett problem som ofta bygger på att lagen i de högre ligorna ofta har samma vinnare och topplag samt att de lag som befinner sig i längre ner i tabellen och blir upp och nedflyttade år efter år ofta är samma.

Den europeiska modellen bygger på att lag under ligasäsongen har ett fast tävlingsschema där man samlar poäng under samtliga matcher. Ligan avgörs genom att slå ihop resultatet från alla matcher och alla lag spelar lika många matcher enligt det så kallade ”round-robin” system där alla möter alla. Fotbollsallsvenskan och många andra fotbollsligor i Europa avgörs enligt denna modell som också kallas för pyramidal ligadesign. (Zimmermann & Klein, 2018).

Den amerikanska modellen har tidigare enbart haft formen av en turnering där lag blir utslagna och inte får delta mer i ligan om de förlorar, eller går vidare i ligan om de vinner. Noll (2003) ser utslagningarna som en fördel eftersom varje match blir mer och mer värdefull för säsongen, något som leder till större efterfrågan hos sportkonsumenterna. Den mest betydelsefulla negativa aspekten med utslagningen anses enligt Noll (2003) vara att ligor där lag slås ut innebär att vissa lag inte får spela lika många matcher. Noll (2003) beskriver det som ”elimination leads to few games for most teams, which sacrifices capitalizing on de demand for matches that may not matter in determining a championship.” (Noll, 2003, s. 6).

Vidare redogör han för att man löst denna problematik genom att kombinera den amerikanska modellen med den europeiska och på så sätt skapat en ny amerikansk modell. Detta innebär

(19)

att lagen först får spela ett antal matcher i en grundserie likt det europeiska upplägget för att sedan gå vidare till en finalturnering om de placerar sig högt i grundserien. Det här upplägget förekommer i nästan alla större ligor i USA idag.

De två huvudsakliga modellerna för att organisera sportligor på går att sammanfatta i ett venndiagram föreställande den amerikanska och den europeiska modellen (se figur 3)

området som överlappar tydliggör den nyare amerikanska modellen som Noll (2003) med fler redogör för.

Figur 3, modellerna för sportligor

Figur 3 åskådliggör de två huvudsakliga typerna av modeller för sportligor samt synliggör den nyare typ av amerikansk liga som idag är det mest förekommande sätt att organisera en

amerikansk liga på.

Den nya amerikanska modellen stärks av Noll (2003) genom:

Many leagues schedule both a tournament and a round-robin. In all North American

professional leagues, some European basketball leagues and the French Rugby Union, a round-robin determines which teams qualify for a post-season tournament and the seeding in a single-elimination playoff. (Noll, 2003, s. 5)

Detta påvisar även att de nya amerikanska ligasystemet förekommer inom viss europeisk idrott.

Amerikanska modellen

•I huvudsak stängd •Förekommer i nordamerikanska sporter •Bygger på en turnering

Europeiska modellen

•I huvudsak öppen

•Förekommer i europeiska sporter

•Bygger på att alla lag ska möta varandra och samla så mycket poäng som möjligt

D en ny a a m er ik ansk a m od el len

(20)

Sportligors styrorgan består ofta av en sammanslutning utav de deltagande klubbar som utser en styrelse och organisationsledare. Fördelar med att organisera ligan på det här sättet är att beslutsfattandet ligger hos deltagarklubbarna. Över tid anses detta vara det mest hållbara sättet att styra sportligor på även om det förekommit ligor när en extern organisation försökt driva en professionell liga. Noll (2003)

Enligt Szymanski (2003) måste en ligas utformning ta hänsyn till två saker: finansieringen av ligans styrorgan, idrottarna och lagen samt att ligan måste attrahera supportrar. Därtill redogör

Szymanski (2003) för att det inte är helt ovanligt att proffsligor ofta ändrar något i reglerna eller genomförandet av idrotten mot vad det nationella eller internationella

specialidrottsförbundet förespråkar. Något som ISL gjort genom införandet av utslagningstävlingar.

Det finns olika sätt att fördela intäkter mellan deltagarna i ligorna men intäktsfördelning dessa har inte gått att koppla till någon särskild ligamodell då det skiljer sig från liga till liga.

Ytterligare kan sportligor vara öppna och stängda något som till viss del går att till knyta till vilket land som ligan genomförs. Stängda ligor finns i huvudsak i Kanada och USA samtidigt som de flesta andra länders ligor i världen beskrivs som öppna enligt Noll (2003).

Fort (2000) stärker ytterligare bilden att det finns två huvudsakliga sätt att organisera ligor på en, amerikansk och europeisk. Till skillnad från andra studier uppmärksammar Fort (2000) även att det inom europeiska ligor är av större vikt för lagen att vinna snarare än att gå med ekonomisk vinst. Den ekonomiska vinsten prioriteras i större utsträckning i lag som ingår i en liga enligt den amerikanska modellen.

De stängda ligorna inom den amerikanska modellen skulle kunna göra att konkurrensen mellan lagen är lägre till skillnad från de öppna europeiska ligorna men, Hoehn och

Szymanski (1999) redogör för att:

US league authorities have tried to maintain a competitive balance between the clubs through intervention in the labour market or redistribution of club revenues. The main intervention in the player market has been the “rookie draft” system. When players finish college or high school and enter professional sports, the clubs within the league take turns to pick players, with the first pick being awarded to the team that finished last in the previous season´s competition, the

(21)

second pick to the second last team, and so on. Poorly performing teams can acquire the best young talent and therefore improve their standing in the following year. […] Player contracts are typically longer in US sports than in European football. For example, in baseball five- or six-year contracts are common, compared to a more typical three-year contract in Europe. (Hoehn och Szymanski, 1999, s. 214)

De amerikanska ligorna har således genomfört flera åtgärder för att det fortsatt ska finnas en konkurrens inom de olika lagen i den stängda ligan. En av de viktigaste åtgärderna finns på spelarmarknaden och innebär att de lag som presterat sämst i ligan under senaste säsongen får välja vilka nya talanger de vill rekrytera till sina lag först inför den kommande säsongen. Något som inte behöver göras på samma sätt inom de europeiska ligorna där lag kontinuerligt byts ut i ligan efter varje säsong. (Hoehn och Szymanski, 1999)

5.1 Sportligor inom individuella idrotter

Sportligor inom individuella idrotter har funnits sedan 1960-talet i Tyskland i minst 31 olika idrotter var av 16 ingår i det olympiska programmet på sommar OS. Totalt studerade

Zimmermann och Klein (2018) 42 av de då aktiva ligorna (vissa idrotter hade separat herr, - dam- och mixedliga). De argumenterar för att ”Team competitions in a league format are intended to advance the development of the athletes’ characters through ‘mutual competition” (Zimmermann och Klein, 2018, s. 57).

Zimmermann och Klein (2018) studerade hur individuella idrotter i Tyskland påverkats av införandet av ligor i idrotterna. Studiens syfte var att undersöka vilka specialidrottsförbundens intentioner varit till att inom individuella idrotter starta en liga med lagtävlan samt vilka ligakonstruktioner som valts för att passa in idrotterna i de olika ligorna. Studien genomfördes genom att undersöka befintliga dokument från förbunden samt genom intervjuer.

Zimmermann och Klein (2018) kommer fram till att det finns flera syften kring varför specialidrottsförbunden i Tyskland valt att starta en liga inom sin idrott. Studien visar att huvudsyftet till ligafiering under 1960-1990-talet var att förbättra strukturen för främjandet av högpresterande sport genom att samla de allra bästa idrottarna och skapa miljöer för att låta dem utvecklas tillsammans. Från 2000 talet och framåt har dock syftet ändrats. Nu är det istället viktigt med ett bredare fokus och att nå ut bland ungdomar och amatörer till följd av ökad professionalism och kommersialism bland samtliga 18 individuella idrotter som

(22)

undersöktes. Detta innebär att sportligorna i Tyskland gått från att i stor utsträckning vara för de allra bästa blivit ”breddligor” där så många som möjligt ska kunna vara med och utvecklas i sin idrott.

Szymanski (2003) redogjorde i sin studie för ekonomisk design av sportevent och menar att klubbar endast deltar i en liga om de kan dra nytta utav det såväl ekonomiskt som idrottsligt. Vidare framhävde han att de individuella idrotterna har ett paradigmskifte framför sig där ligafieringen inom idrotten uppmärksammar klubbar och lag snarare än de individuella idrottarna. Zimmermann och Klein (2018) menar även att ligorna inom den individuella

idrotten i Tyskland i stor utsträckning genomförs enligt den europeiska modellen med vissa inslag utav den amerikanska genom att avsluta med en turnering. Szymanski (2003) hävdar att ligorna inom individuella idrotter lutar sig tillbaka på sin bakgrund i de individuella

tävlingarna när de avslutar med en turnering och skapar på så sätt en viss osäkerhet i vilka som vinner ligan. Szymanski (2003) framhäver också att ligatävlan för individuella idrottare är något som utvecklar dem. Zimmermann och Klein (2018) stärker detta påstående

ytterligare och tydliggör att lagtävlan utvecklar idrottarna som individer genom att de integreras i ett lag och tar fram en laganda en egenskap som kan anses vara underutvecklad hos individuella idrottare.

Huth (2016) genomförde ytterligare en studie på ligafieringen inom individuell idrott med den tyska golfen som huvudområde och drog slutsatsen att implementeringen av ligor inom det som i vanliga fall är individuella idrotter är genomförbart. Något som också framhävs som en fördel är att den tyska golfligan har många divisioner och att de använder sig av den

europeiska modellen (Noll, 2003).

Huth (2016) argumenterar för att ligatävlan inom individuella idrotter har fått en större relevans bland de olika tävlingsmomenten och hävdar att:

A growing number of individual sports have developed and established semiprofessional or professional league systems with various levels of differentiation, in addition to their original single tournaments. (Huth, 2016, s. 1-2)

Huth (2016, s. 2) hävdar att sportligor inom individuella idrotter har som mål att stärkas organisatoriskt och finansiellt, men att dominansen från de större ligorna inom lagidrotter i Europa och Nordamerika ger tuffaste möjliga konkurrens. Genom att starta nya sportligor inom individuella idrotter får förespråkare för dessa lära sig att organisera och designa en liga

(23)

som ska stödja sin idrott. Den tyska golfliga som Huth (2016) studerar har som mål att bli en professionell liga, men saknar ekonomiska medel. Istället för att attrahera idrottare till ligan med hjälp av stora prispengar använder de istället sig av andra faktorer som attraktivt

tävlingsformat och intensiva tävlingar för att attrahera spelare. Den tyska golfligan använder sig av den europeiska modellen när det kommer till att organisera ligan som också ingår i Zimmermann och Kleins (2018) studie.

Zimmermann och Klein (2018) slår fast att lagtävlan inom individuella idrotter i ligaformat inte skiljer sig särskilt mycket från ligatävlingar inom lagidrotter men poängterar att det fortsatt är ett komplement till de ordinarie individuella tävlingarna.

6 Diskussion

Denna studies huvudsyfte var att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League.

6.1 Sammanfattning av resultat

Det finns två huvudsakliga organisationsformer för sportligor, den amerikanska som i grova drag utgörs av en turnering och den europeiska som går ut på att alla möter alla och samlar poäng genom att vinna sina matcher. Den amerikanska har dock utvecklats till att omfatta inslag av den europeiska modellen genom att inledningsvis genomföra en grundserie vars resultat ligger till grund för slutspel i turneringsformat.

Inom individuella idrotter är det ovanligt att man tävlar i ligaformat, även om det förekommer i Tyskland. Där visar det sig att totalt 31 olika idrotters ligasystem valt den europeiska

modellen för att organisera sin liga på (Zimmerman & Klein, 2018). Det faller sig naturligt att dessa ligor är öppna eftersom individuella idrottare endast har ligatävlan som ett komplement till de individuella tävlingarna och det går då inte att enbart tävla i en viss liga som man gör i de stängda ligorna.

Den största skillnaden mellan sportligor inom lagidrott och individuell idrott är att lagidrotter inte har något alternativ till lagtävlan samtidigt som individuella idrottare kan tävla

individuellt och i vissa fall även i ligor. Detta gör att normen inom lagidrott är att tävla i ligor samtidigt som det inom individuell idrott endast är ett komplement.

(24)

6.2 Sportligor inom lagidrott

Sportligor uppkom i första hand inom lagidrott som ett sätt att avgöra vilka som är bäst. Likt Meera (2018) redogör för finns det i huvudsak två sätt att organisera sportligor över hela världen och att dessa som kommer från Europa och Nordamerika. Inom denna studies urval saknas dock studier om ligaidrott i andra världsdelar något som gör att denna studie inte representerar all ligaidrott i världen.

Szymanski (2003) redogjorde för att det är få skillnader i tävlingsupplägg bland

idrottstävlingar inom individuell idrott och att det skulle kunna vara en förklaring till varför det finns flera olika sätt att organisera ligor på inom lagidrott och inte inom individuell idrott.

Inom den individuella idrotten handlar det ofta om att vara snabbast eller starkast som individ och detta görs genom att mäta vem som är bäst genom exempelvis kortast tid, längst kast och högst hopp något som lätt går att upprepa. Inom lagidrott bygger tävlingarna på att två eller fler grupper möter varandra för att genom matcher mellan dessa avgöra vem som är bäst. För att ta fram vilket lag som är bäst kan man antingen låta alla möta alla (europeiska modellen), ha en utslagstävling (amerikanska modellen) eller en kombination (nya amerikanska

modellen). Vilken modell som på bästa sätt korar mest rättvis och bäst vinnare kan inte denna studie besvara.

Inom den stängda modellen spelar lagen alltid i sina respektive divisioner och blir inte upp och nedflyttade, något som lag inom den öppna modellen blir. Detta gör att spelare som söker ny konkurrens inom stängda ligor måste byta till lag i andra divisioner samtidigt som lag inom de öppna ligorna kan kämpa för avancemang till en högre division.

Att den amerikanska modellen utvecklats till en nyare amerikansk modell med grundomgång och slutspel är mot bakgrund i Dietl et al. (2013) är detta inte något anmärkningsvärt.

Eftersom sportligor i Nordamerika i större utsträckning drivs i syfte att tjäna pengar genom att genomföra fler matcher i den nya amerikanska modellen finns flera tillfällen för företagen att tjäna pengar.

6.3 Sportligor inom individuell idrott och simning

Det finns inga studier inom detta urval som visar att sportligor inom individuell idrott

(25)

amerikanska genom att de avslutar med en motsvarighet till slutspel. Bilden av sportligor inom individuell idrott är att dessa fungerar som ett komplement till individuell tävlan.

I och med att ligatävlan ses som ett komplement till de individuella tävlingarna kommer dessa ligor alltid behöva vara öppna eller semiöppna för att tillåta deltagande i den ordinarie

tävlingsformen. Om konkurrerande internationella simligor skulle uppstå hade ISL behövt omforma sitt ligasystem till att inte tillåta simmare att delta i andra ligor. Detta hade de behövt göra för att behålla sina simmare i ligan samtidigt som de fortsatt behövt tillåta individuell tävlan som fortfarande är de sätt som man tävlar i EM, VM och OS sammanhang. ISL skulle då bli en typ av semiöppen liga.

Inom lagidrott där det inte går att tävla i individuell form har spelarna som enda alternativ att byta liga/lag om de önskar förändring. Detta skulle kunna vara en av anledningarna till varför det inom sportligor i lagidrott finns stängda alternativ och att de inte finns inom individuella idrotter. Vidare skulle det även kunna vara en av anledningarna till varför europeiska ligor tenderar att ha kortare kontrakt på spelare och tränare än de amerikanska ligorna. Hoehn och Szymanski (1999) argumenterar för att de europeiska ligorna har en rörlighet inbyggd

eftersom det öppna systemet har en större rörlighet mellan lagen både för spelare och tränare.

De första omgångarna av International Swimming League sker genom att en grundomgång simmas där alla lag möts enligt ”round-robin” principen, något som är typiskt för den europeiska modellen. Grundomgången ligger sedan till grund för att lagen ska kunna kvalificera sig vidare till en form av slutspel som typiskt för den amerikanska modellen. Istället för att avgöra slutspelet likt en turnering där lag slås ut så genomförs istället en match likt de som genomfördes i grundserien. ISL följer i stor uträckning den europeiska modellen men i det sista och avgörande ögonblicket lutar sig mot den amerikanska modellen och genomför en final i enighet med den europeiska ligans principer om att samla så mycket poäng som möjligt. ISL blir då ett exempel på en liga som är en utveckling av det europeiska systemet. Detta till skillnad från de svenska ligatävlingarna i simning som genomförs enligt det europeiska systemet (i Stockholm) och enligt en mix av det europeiska och amerikanska systemet (i Skåne) (Stockholms Simförbund 2020; Skåne Simförbund 2019).

(26)

Med bakgrund i Meera (2018) avgörande faktorer för sportligornas överlevnad bör ISL se till att bredda sin supporterbas, förbättra idrottarna, inkludera fler toppsimmare från fler

världsdelar än och ytterligare utveckla supporterupplevelsen

Även om ISL endast genomförts i en säsong går det att dra slutsatser och se hur ligan är formad men i och med att ligan är så pass ny är det heller inte osannolikt att det hinner ske flera ändringar innan ligan har sitt slutliga format. Min personliga uppfattning är att

ligatävlingarna är ett intressant och roligt komplement med stora möjligheter att utvecklas på sikt. Genom ISL lyfts simningen idrott och idrotten ges mer uppmärksamhet mellan OS- och VM tävlingarna.

6.4.1 Metoddiskussion

Genom att använda mig av litteraturstudie som metod och med hjälp av två sorters

innehållsanalys anser jag att frågeställningarna besvarats, således var metodvalet lämpligt. Att besvara frågeställningarna med hjälp av intervjuer eller enkäter hade varit svårt då

frågeställningen inte är specifik nog. Hade studiens huvudfokus varit enbart svenska ligor hade intervjuer och/eller en enkätstudie varit en lämplig metod att använda sig av likt Zimmermann och Klein (2018) gjorde.

Artiklarna söktes primärt genom Ebesco som innehåller artiklar från flera databaser bland annat Sport Discus något som ansågs vara viktigt för att hitta så mycket idrottslig forskning som möjligt som kunde stämma överens med sökorden. Dock förekom flera fall då Ebesco inte hittade artiklar jag sökte efter i samband med min kedjesökning, dessa hittades istället genom Google Scholar och SöderScholar. All litteratur inom området finns således inte samlat i Ebesco. Med hjälp av verktyg i min dators ordbehandlingsprogram var det relativt enkelt att genomföra nyckelordsanalysen genom att söka upp de olika fraserna i dokumenten.

6.4.2 Litteratursökningen

Flera av de söktermer som hade valts ut gav flera tusen träffar men i det första urvalet valdes de första 100 artiklarna ut enligt Ebescos sortering för artiklar med störst relevans för

söktermen något som redovisas i sin helhet i tabell 1. I och med att 100 artiklar gicks igenom och inte alla som dök upp var av relevans går det inte att säga att denna studie ger en

fullständig bild av hur det faktiskt ser ut då allt material som finns inte gåtts igenom. Hade all litteratur som funnits gåtts igenom i Ebesco hade ännu viss forskning utelämnats då databasen

(27)

inte innehåller all världens vetenskapliga publikation vilket gör att denna litteraturstudie inte täcker all litteratur på området. Att utöka antalet artiklar i det första urvalet till fler än 100 var inom ramen för detta arbete inte möjligt.

Söktermen ”sport leagues” gav fler träffar jämfört med de andra vid det första urvalet något som skulle kunna antyda att begreppet varit för generellt. Detta går dock inte att påvisa helt och hållet i och med att alla artiklar inte gicks igenom, emellertid bör det påpekas att endast ett fåtal artiklar i det första urvalet gick vidare till det andra.

Avancerad sökning i Ebesco tillämpades inledningsvis i samband med litteratursökningen som sökmetod. Dock gav denna metod ofta färre än 30st artiklar som inte kunde bidra till att svara på frågeställningen. Istället valdes en mer generell och bredare sökning något som gav fler resultat och texter att bearbeta men också artiklar som kunde bidra till att svara på frågeställningen som också möjliggjorde kedjesökning.

6.4.3 Tidigare forskning

Noll (2003) är en av de mest refererade artiklarna på området om organisering av sportligor och denna har använts i ytterligare 144 studier och böcker. Något som gör att bilden av den europeiska och amerikanska modellen som Noll (2003) tar fram stärks. Om det finns andra sätt att organisera en sportliga på än de som Noll (2003) redogör för vet vi inte. Denna studie visar på att finns det alternativ till de två modellerna bland annat genom ISL och dess

utformning men finns det fler? Idrotten förändras hela tiden och Nolls studie från 2003 kommer längre ifrån dagens sanning för varje dag som går.

Dietl et al. (2013) berör att omgivning och miljö påverkat ligornas utformning bland annat genom vilken lagstiftning som finns i det aktuella landet men också normer och kultur påverkar. Meera (2018) påvisar ytterligare för att miljön runt idrotten påverkar ligorna. I Indien är idrott inte är något som prioriterats av samhället och den generella bilden är att man inte kan ha idrott som professionell karriär.

Mängden av tidigare forskning på sportligors organisation inte särskilt stor (även om den är större än forskningen inom sportligor i individuella idrotter) och i huvudsak koncentrerad till

(28)

de amerikanska ligorna. Sportligor i Asien och Oceanien benämns inte en enda gång i den litteratur som berörts.

6.5 Framtida forskning

Det är inte ologiskt att tänka sig att den europeiska modellen skulle kunnat uppstå utifrån den amerikanska modellen eller någon annan, det har dock inte gott att hitta någon forskning på det området och den forskning på området som finns redovisar inte de olika modellerna i förhållande till under vilken tidsperiod som de uppkom. I framtida studier bör man ta fram och redogöra för de olika modellerna i kronologisk ordning, något som hade möjliggjort att man kunnat undersöka hur ligafieringen av idrotten sett ut över tid. På så sätt hade man kunnat se ligornas utveckling över tid i förhållande till idrottens utveckling.

Szymanski (2003) redogör för att det finns få skillnader mellan att organisera tävlingar inom individuella idrotter, men att man i lagidrotter kan tävla på flera olika sätt och exemplifierar det på följande vis:

there is little difference between the organization of the New York Marathon and the Berlin Marathon, or that of the U.S. and the British Open Golf Championships), the organization of professional team sports differs substantially on either side of the Atlantic. (Szymanski, 2003, s. 1139)

Detta stärker bilden av att det kan finnas flera olika modeller att organisera sportligor inom lagidrott på än vad litteraturen visar på.

Ytterligare studieobjekt i studier bör vara sportligor inom individuella idrotter snarare än i lagidrotter där forskningen idag är mycket utbredd. Studier på nationell nivå och ligor likt Zimmermann och Klein (2018) förslagsvis på de svenska Serie-Simstävlingarna samt på större internationella ligor förslagsvis International Swimming League skulle bidra till att öka förståelsen för ligafieringen inom individuella idrotter. I nuläget är all forskning på

individuella idrotters sportligor gjord i Tyskland.

Ytterligare studieområde inom ämnet som hade varit intressant är inom vilken ligamodell som får idrottarna att må och prestera bäst samt hur omgivningen påverkar ligornas utveckling och riktning. Studier likt de föreslagna tror jag kan vara till nytta för när man tar fram nya ligor.

(29)

7 Slutsats

Av denna studies resultat framgår det att det finns i huvudsak två olika huvudmodeller att organisera en sportliga på, den amerikanska stängda och den europeiska öppna. Även om sportligor oftast förknippas med lagidrott förekommer de även inom individuella idrotter. Inom individuell idrott tillämpas i stor uträckning den europeiska modellen när de organiserar sina ligor. Idrottaren påverkas bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter

deltagande i andra ligor och landskamper medan idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid.

Sportligor finns i många former och har alla som mål att ta fram det allra bästa ur lagen och kora en mästare. Det finns inte ett korrekt svar på vilken modell som fungerar bäst och genererar mest intäkter och spänning då området genomgår utveckling hela tiden något som bland annat ISL är ett bevis på. Det alla har gemensamt är dock att i slutändan så finns det alltid en mästare.

(30)

Käll & litteraturförteckning

Bloomberg. (2019). Swimming goes pro with league backed by Ukrainian billionaire. Hämtad 2020-07-05 från https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-11-23/swimming-goes-pro-with-league-backed-by-ukrainian-billionaire

Boolsen, M. W. (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle. Gleerups Utbildning AB

Dietl, H. M., Fort, R., & Lang, M. (2011). International sports league comparisons. University

of Zurich Institute for Study and Business Economics, Working Paper, (144). https://dx.doi.org/10.2139/ssrn.1798884

FINA Champion Swim Series. (2020). Rules and Regulation. Hämtad 2020-07-24 från https://www.fina.org/sites/default/files/general/css2020_rr_v1_20191203_0.pdf

Fort, R. (2000). European and North American sports differences (?). Scottish journal of political economy, 47(4), 431-455. https://doi.org/10.1111/1467-9485.00172

Hoehn, T., & Szymanski, S. (1999). European football. The structure of leagues and revenue sharing. Economic Policy, 14(28), 204-240. https://doi.org/10.1111/1468-0327.00048 Huth, C. (2016). How to design a sports league in golf: stakeholder-oriented empirical evidence from the German Golf League. International Journal of Golf Science, 5(1), 1-25.

http://dx.doi.org/10.1123/ijgs.2015-0004

International Swimming League. (2019). Media kit International Swimming League. Hämtad 2020-07-05 från https://isl.global/media/

International Swimming League. (2020). Hämtad 2020-06-30 från https://isl.global/

Meera, B. (2018). Sports Leagues in India–Pros & Cons A study of the positive and negative

(31)

Noll, R. G. (2003). The organization of sports leagues. Oxford Review of Economic

Policy, 19(4), 530-551 https://doi.org/10.1093/oxrep/19.4.530

Rosner, S., & Shropshire, K. L. (Eds.). (2004). The Business of Sports. Jones & Bartlett Learning.

Skåne Simförbund. (2019). Regelverk för seriesim. Hämtad 2020-07-17 från https://www.skanesim.se/Simning/Simportalen/distriktstavlingar/Seriesim/

Sloane, J, P. (2006) The European Model of Sport. I Å. Andreff, W., & Szymanski, S. (Red.). (2006). Handbook on the Economics of Sport. Edward Elgar Publishing.

Stockholms Simförbund. (2020). Seriesim. Hämtad 2020-07-07 från http://www.stockholmsim.se/sida/?ID=91775

Szymanski, S. (2003). The economic design of sporting contests. Journal of economic

literature, 41(4), 1137-1187. DOI: 10.1257/002205103771800004

The Guardian. (2019). Making a splash new big money competition shakes up swimming. Hämtad 2020-06-30 från https://www.theguardian.com/sport/2019/jun/19/making-a-splash-new-big-money-competition-shakes-up-swimming

Zimmermann, T., & Klein, M. L. (2018). The contribution of league systems in individual sports to the development of high-performance sport in Germany. European Sport

Management Quarterly, 18(1), 47-72. https://doi.org/10.1080/16184742.2017.1387800

Östlundh, L. (2018) Informationssökning. I Å. Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats:

(32)

Bilaga 1

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League. Detta genom forskningsfrågorna:

- Vilka olika sätt finns det att organisera en professionell sportliga på inom lagidrott? - International Swimming League är en sportliga inom en individuell idrott till hur

förhåller sig dessa till gängse sportligor?

Vilka sökord har du använt?

5. Different types of sport leagues 6. Sport leagues organization

Var har du sökt?

GIH-bibliotekets artikeldatabas Ebesco, Google Scholar och SöderScholar

Sökningar som gav relevant resultat

(33)

6. Sport leagues organization

Kommentarer

Flera av artiklarna som hittades via Google Scholar och genom kedjesökning fanns inte tillgänglig i Ebesco, genom SöderScholar fick jag tillgänglighet till dessa. Avancerad sökning i Ebesco prövades inledningsvis som metod men gav inte tillfredställande resultat.