Höga skatter eller fria val?: - En uppsats om sambandet mellan demokrati, skatter och inkomstfördelning

Höga skatter eller fria val?

- En uppsats om sambandet mellan demokrati, skatter och

inkomstfördelning

Sammanfattning

Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning... 2

1.2 Metod och material ... 2

1.3 Avgränsning... 3

1.4 Disposition... 4

2. Inkomstfördelning och demokrati ... 4

2.1 Tidigare empirisk forskning... 5

2.2 A Rational Theory of the Size of Government ... 7

2.2.1 Teorin ... 8

2.3 Fiscal Sociology ... 9

2.3.1 Tax state ... 10

2.3.2 Rentier state... 11

2.3.3 Tidigare empirisk forskning ... 11

3 Hypoteser... 13 4 Data... 14 4. 1 Data för demokrati... 14 4.1.1 Freedom House ... 15 4.2 Data för skatter ... 16 4.3 Gini-koefficient... 18 4.3.1 Data för gini-koefficienten ... 19 5. Test av hypoteserna... 20 5.1 Deskriptiv statistik... 20 5.2 Multipel regressionsmodell ... 23 5.3 Granger-kausalitet ... 24

6. Resultat och grundläggande analys ... 25

6.1Dataset med en definition på gini-koefficienten... 28

6.2 Grangers kausalitetstest... 30

7. Utökad analys... 32

7.1 Analys med fler tidslaggar... 32

7.2 Uteslutande av vissa länder och kontroll för BNP/capita... 35

7.2.1 Kontroll för vissa grupper av länder... 36

7.2.2 Kontroll för BNP/capita ... 36

7.3 Granger med olika skatter ... 37

8. Sammanfattning av resultat ... 41

9. Avslutande diskussion... 43

10 Källförteckning... 46

10.1 Källor till dataset... 47

Bilaga 1- Inkluderade länder ... 49

Bilaga 2- Statistiska mått ... 50

Tabeller och figurer

Tabell 1. Inbördes korrelation mellan oberoende variabler 21

Tabell 2. Deskriptiv statistik totalt 21

Tabell 3. Deskriptiv statistik för grupper 21

Tabell 4. Sammanställning av resultat modell 1-3. Dataset med en definition på gini 28

Tabell 5. Test med en tidslagg 31

Tabell 6. Test med flera tidslaggar. Demokratigrad beroende 33

Tabell 7. Test med flera tidslaggar. Skattekvot beroende 34

Tabell 8. Test med flera tidslaggar, uteslutande av första tidslaggen.

Skattekvot beroende 35

Tabell 9. Test med flera tidslaggar, litet urval. Specificerat skattemått.

Demokratigrad beroende 38

Tabell 10. Test med flera tidslaggar, litet urval. Specificerat skattemått.

Inkomstskatt beroende 39

Tabell 11. Test med flera tidslaggar, litet urval. Specificerat skattemått.

Uteslutande av första laggen. Inkomstskatt beroende. 40

Tabell 12. Test med flera tidslaggar, litet urval. Specificerat skattemått.

Uteslutande av första laggen. Demokratigrad beroende. 40

Tabell 13. Sammanfattning av resultat. Demokratigrad beroende 41

Tabell 14. Sammanfattning av resultat. Skattekvot/inkomstskatt beroende 41

Tabell 15. Sammanställning av resultat modell 1-3.

Dataset med flera definitioner på gini- koefficienten 51

Figur 1. Lorenz-kurva 18

Figur 2. Utvecklingen av medelvärde för BNP/capita 22

Figur 3. Utveckling av medelvärde för demokratigrad 22

1. Inledning

I Namibia förfogar den rikaste tiondelen av befolkningen över 128,8 gånger mer än den fattigaste tiondelen. I Sverige är siffran 6,2. I vissa länder i världen är skillnaden mycket stor mellan rika och fattiga, medan den i andra inte är lika ansenlig. Det finns klara regionala trender då länderna i Latinamerika har en historia av mindre jämn inkomstfördelning, medan de skandinaviska

länderna har de mest jämlika samhällena.1 Vilka faktorer förklarar dessa skillnader? Vad är det som påverkar inkomstfördelning? Dessa frågor har sysselsatt statsvetare, ekonomer och forskare i andra discipliner under en lång tid.

En faktor som framhävts och undersökt är demokrati som styrelseskick. Det faktum att det traditionellt sett har varit de stabila demokratierna som har haft den mest jämlika

inkomstfördelningen tycks vara ett tecken på att det borde finnas ett samband. Teorierna om att demokrati leder till mer jämlik inkomstfördelning har dock blivit ifrågasatta och empirin ger inget klart resultat. 2 För att bättre förstå sambandet mellan inkomstfördelning och styrelseskick är det nödvändigt att diskutera via vilka mekanismer detta samband verkar.

I artikeln “A Rational Theory of the Size of Government” lägger Allan H Meltzer och Scott F Richard fram en teori som har blivit mycket välkänd. De hävdar, med utgångspunkt i medianväljarteoremet, att när rösträtten inkluderar allt fler medborgare kommer

inkomstomfördelningen genom skatter att öka. Detta på grund av att medianväljarens inkomst jämfört med medelinkomsten i samhället kommer att förändras. 3 Meltzer och Richards teori utgår således ifrån tanken att demokratins utbredning leder till mer inkomstomfördelande skatter; vilket i sin tur leder till jämnare inkomstfördelning i ett samhälle.

Ett annat forskningsområde koncentrerar sig istället på skattesystemets roll för ett lands politiska system och i längden inkomstfördelningen. Det är inte fråga om en enhetlig teori utan snarare om ett paradigm som i forskningen brukar benämnas ”Fiscal Sociology”. 4_{Inom detta}

forskningsfält betonas skatters inverkan historiskt sett på olika länders statsskick. Dessa forskare koncentrerar sig således mer på skatters inverkan på demokrati, det vill säga motsatt kausalitet jämfört med Meltzer och Richards tankegångar. Dessa två olika utgångspunkter utgör en

intressant grund för vidare undersökningar. Vilka implikationer får dessa teorier när de omsätts i praktiken? Är skatter nyckeln till en bättre fungerande stat och en jämnare inkomstfördelning i

1_{Kvoten av inkomst eller utgifterna mellan den rikaste percentilen och den fattigaste. UNDP, 2007/2008} 2 _{Gradstein, Mark och Milanovic, Branco, 2000, s 3f}

3 _{Meltzer, Allan H och Richard, Scott F, 1981, s 914ff}

4 _{”Fiscal Sociology” som begrepp nämns först av Rudolf Goldscheid, Backhaus, Juergen, 2002, s 58}

dagens utvecklingsländer? Borde man istället satsa på att förstärka demokratiska institutioner? Frågorna är många men vi har valt att koncentrera oss på två.

1.1 Syfte och frågeställning

Det finns en tydlig motsättning mellan de båda inriktningarna presenterade ovan. Det finns visst empiriskt stöd för de båda ansatserna men ingen undersökning har, så vitt vi vet, ställt dessa två mot varandra. Resultatet av en sådan undersökning är inte bara relevant för demokratiforskning och utvecklingsekonomisk forskning, utan ger även värdefulla implikationer för såväl

biståndspolitik som för utvecklingsländers framtida strategier kring demokratisering och ekonomisk utveckling.

Utifrån Meltzer och Richards teori och forskningen om ”Fiscal Sociology”, skapar vi två olika hypoteser angående hur skattesystem och demokrati påverkar varandra och

inkomstfördelningen i ett land. Vårt syfte med den här uppsatsen är att testa dessa hypoteser och därigenom undersöka vilken av utgångspunkterna som verkar stämma bäst med empirin. Vi ställer oss följande frågor:

Påverkar demokratigrad och skatt inkomstfördelningen i ett land?

Givet att demokrati och skatt tillsammans påverkar inkomstfördelningen, vilken av dessa verkar, enligt testet för Granger-kausalitet5, orsaka den andra?

1.2 Metod och material

Det finns en övervikt av teoretiska ansatser i den tidigare forskningen kring vårt ämne vilket gör att en kvantitativ studie ger ett större bidrag till diskursen än en litteraturstudie. Att med hjälp av den tidigare genomförda empiriska forskningen försöka nå fram till ett svar på vår frågeställning anser vi vara problematiskt dels på grund av att olika undersökningar använder sig av olika metoder och dels på grund av att vi genom att göra en egen undersökning kan fokusera på just de mekanismer som är intressanta för vår frågeställning.

Vår studie är teoriprövande på så sätt att vi utgår från två olika utsagor i forskningen som i viss mån motsäger varandra när det gäller sambandet mellan demokrati och skatter. Med

5 _{Granger-kausalitet beskrivs närmare på s 25}

utgångspunkt i dessa kommer vi att utveckla olika hypoteser som vi sedan testar i en

ekonometrisk undersökning för att avgöra vilken hypotes som får mest stöd. För att kunna få ett robust resultat testar vi teorierna på data över tid och mellan länder genom att se till tre variabler; skatt, grad av demokrati samt inkomstfördelning. Vi kommer som mått på demokrati använda oss av Freedom Houses demokratiskala. Måttet vi använder som indikator på inkomstfördelning är gini-koefficienten6. Vi kommer slutligen som mått på skatt dels använda det aggregerade måttet skattekvot, det vill säga skatt som andel av BNI, dels dela upp den i två olika typer av skatt, nämligen inkomstskatt och mervärdesskatt.

1.3 Avgränsning

Vårt dataset består av 52 länder från samtliga världsdelar utom Oceanien och Antarktis. Vi har valt att utesluta långvarigt auktoritära stater och demokratier; det vill säga länder som inte har någon variation i sin demokrativariabel under de år vi undersöker. Våra teorier och vårt syfte koncentrerar sig på hur olika förändringar i variablerna ger upphov till olika resultat. Eftersom det är just dessa förändringar vi är intresserade av är det de länder som befinner sig i en dynamisk period med mycket variation som är mest relevanta.7

Vi är också begränsade av att det finns tillgänglig data i våra valda databaser, något som har tvingat oss att avgränsa vår aktuella tidsperiod till 1990-2009. Det är nämligen först efter 1990 som regelbunden data står att finna för skattekvoten. För många länder finns dock mycket lite data även under vår tidsperiod, vilket ytterligare har begränsat vårt dataset. Exempel på orsaker till detta kan vara krig, sönderfallande stater och otillräckliga institutionella resurser. Begränsning i tid är problematisk då man automatiskt får färre observationer. Dock kan 20 år anses vara en relativt lång tid, med stor variation i de relevanta variablerna. För cirka 20 år sedan upplöstes Sovjetunionen och många länder i Östeuropa och Asien blev självständiga. Under de senaste årtiondena har många av dessa länder, och länder i före detta Jugoslavien, blivit mer demokratiska och börjat få en självständig och fungerande statsapparat.

Detta urval gör att våra resultat är begränsade till vad som pågår i länder som befinner sig i förändring, och inte vad som exempelvis skedde i de västerländska demokratierna då de demokratiserades. Det historiska sammanhang då stabila demokratier genomgick sin

6_{Gini- koefficienten förklaras närmare på sidan 18}

7_{Det finns risk för snedvridning i vår undersökning om det exempelvis skulle vara så att skattekvoten ändras men inte}

demokratigraden. Dessa länder är nu uteslutna ur vår undersökning. Men eftersom vi kontrollera för landsspecifika effekter är det nödvändigt att det finns förändring i variablerna.

transitionsprocess från auktoritära till demokratiska stater är väldigt olik den situation många utvecklingsländer befinner sig i idag. Att undersöka de senaste tjugo årens trender och samband kan därför ge resultat som förhoppningsvis är mer relevanta för dagens forskning och

utvecklingspolitik.

1.4 Disposition

Först redogör vi för tidigare teorier och empiri rörande sambandet mellan demokrati och

inkomstfördelning. Därefter presenteras de två teorier som står i centrum för vår analys, nämligen Meltzer och Richards teori och ”Fiscal Sociology”-ramverket. Sedan ställer vi upp våra hypoteser och redogör för de data som vi har använt oss av i vår statiska analys. Efter detta följer vår

ekonometriska modell och sist i arbetet sammanställs vårt resultat och våra slutsatser.

2. Inkomstfördelning och demokrati

Det finns ett stort utbud av forskning som studerar sambandet mellan inkomstfördelning och demokrati. De flesta forskare verkar vara överens om att det rent teoretiskt borde finnas ett samband, men empirin visar på motstridiga resultat. Eftersom demokrati är ett vitt begrepp som inte går att klart definiera och isolera, blir det svårt att identifiera klara orsakssamband. Vid en ökning av inkomsterna för de fattiga i samhället kan det exempelvis vara svårt att skilja på om det är politik som främjar inkomstomfördelning eller ren ekonomisk utveckling.8 Vilket mått och synsätt forskare har på demokrati har visat sig påverka resultatet mycket, likaså vilka länder urvalet består av. Som exempel kan nämnas de före detta kommunistiska länderna i Östeuropa och Asien där man efter transition till demokrati har uppmätt högre inkomstojämlikhet än vad som rådde under auktoritärt styre. 9

Mark Gradstein och Branko Milanovic ger en bra sammanfattning av det teoretiska och empiriska läget i sin artikel ”Does Liberté=Egalité- a Survey of the Empirical Evidence on the links between Political Democracy and Income Inequality”. Först fokuserar forskarna på den historiska tidsepok då allmän rösträtt debatterades som mest. Vissa ansåg då att det fanns en klar koppling mellan att låta fler personer rösta och ökade krav på omfördelning. Detta skulle bero på att de som i och med en reform skulle inkluderas i rösträtten i mindre grad hade dragit fördel av

8 _{Det går att beskriva detta som att kakan har växt men alla får samma andel av den som innan.} 9_{Gradstein, Mark och Milanovic, Branco, 2000, s 3ff}

industrialiseringen och privat äganderätt och därför skulle använda demokratin till att få ta del av andras tillgångar. Martin Seymour Lipset är en av nutidens forskare som har uttalat sig om denna koppling. Han hävdar att demokratiska val blir ett slags uttryck för klasskamp, speciellt mellan medelklassen och arbetarklassen.10

Utöver Meltzer och Richards som beskrivs närmare i nästa avsnitt, bör även forskarna Becker och Pelzman nämnas. Dessa fokuserar på intressegruppers roll för demokratin. De kommer fram till att utvidgad rösträtt ger de fattiga mer makt och möjlighet att influera intressegrupper, vilket leder till att krav på omfördelning förs fram mer i den allmänna

11

debatten.

Det finns även exempel på teorier som hävdar en negativ inverkan av demokrati på inkomstfördelning. Forskaren Charles Beitz hävdar bland annat att en auktoritär regim är bättre på att skydda de fattigas intressen. Han utgår ifrån tanken att det är de personer som kan betala för bäst lobbying och spenderar mest pengar som i en demokrati har mest inflytande över de politiska besluten. I auktoritära regimer är de styrande mer immuna mot press från lobbying och staten kan då mer ostört omfördela resurserna i samhället. 12

Moshe Justman och Mark Gradstein undersöker demokratiseringen av Storbritannien och finner ett icke-linjärt samband mellan demokrati och inkomstfördelning. Ojämlikheten ökade först på grund av att landägarna var de som främst tjänade på industrialiseringen, men minskade sedan på grund av att skattesystemet ändrades från ett system med fokus på indirekta skatter till att i en högre grad ägna sig åt direkt beskattning. 13

2.1 Tidigare empirisk forskning

De empiriska studier som gjorts i ämnet delas av Gradstein och Milanovic in i två olika typer efter vilket mått på demokrati som används. Den ena typen ser till rösträttens utbredning och dess effekter på inkomstfördelningen, medan den andra koncentrerar sig på politiska fri- och

rättigheter som fri media, yttrandefrihet, med mera. ”Rösträttundersökningarna” undersöker främst historiska skeenden, då andelen av befolkningen med rösträtt har minskat eller ökat.

10_{Gradstein, Mark och Milanovic, Branco, 2000, s 5}

11 _{Gradstein, Mark och Milanovic, Branco, 2000, s 8ff} 12 _{Schraeder, Peter J, 2002, s 42.f}

13_{Gradstein, Mark och Justman, Moshe, 1999, passim}

Resultaten är oklara och det råder brist på empiriska undersökningar som specifikt rör dagens utvecklingsländer och inte enbart OECD-länder. 14

Att enbart koncentrera sig på rösträtt som dessa forskare gör har kritiserats. Forskningen anses vara enkelspårig, eftersom man exempelvis kan ha rösträtt utan att ha demokrati. På senare tid har därför en del forskning riktat in sig på politiska fri- och rättigheter. Sirowy och Inkeles (1990) sammanfattar tolv studier och finner att “….the existing evidence suggests that the level of political democracy as measured at one point in time tends not to be widely associated with lower levels of income inequality.”15 _{Resultatet är således att det inte finns någon klart positiv säkerställd}

effekt av demokrati på inkomstomfördelning. Dock så finns det forskning som funnit att

varaktigheten av ett demokratiskt styrelseskick har en negativ inverkan på ojämn inkomstfördelning. Gradstein och Milanovic redogör för ytterligare studier som de anser har tagit hänsyn till vissa svåra metodologiska problem och även använder sig av större urval och bättre data. Här ser man enligt författarna en större samsyn om ett negativt samband mellan demokrati och ojämn inkomstfördelning, det vill säga ju mer demokratiskt ett land blir, desto jämnare inkomstfördelning har det. 16

Forskning har i övrigt försökt att klargöra sambandet mellan demokrati och

inkomstfördelning och de kausala mekanismerna dem emellan. Gradstein et al fokuserar till exempel på ideologiers inverkan. Forskarna använder religion synonymt med ideologi (exempelvis

kommunism) och för resonemang angående religioners påverkan på synen på jämlikhet. Gradstein et al antar att jämlikhet har olika status i olika religioner; det är mer eller mindre eftersträvansvärt. Grundhypotesen är att där jämn resursfördelning värderas högt i samhället, enligt teorin främst i muslimska och konfucianistiska länder, sker detta informellt och därför ger demokrati inte så stor effekt på inkomstfördelningen. I samhällen där jämlikhet inte anses vara lika eftersträvansvärt; enligt författarna kristna och judiska, har demokratisering en mer positiv effekt på inkomstfördelning. I den empiriska analysen av 126 länder under åren 1960-1998 får hypotesen stöd.17

Sammanfattningsvis verkar tidigare forskning luta mot att inkomstfördelningen blir jämnare i demokratier. Dock är detta omdiskuterat och det finns ingen konsensus kring denna slutsats. Även de som är överens om ett samband är oeniga om de kausala mekanismerna, samt vilka variabler som påverkar demokrati och inkomstfördelning.

14 _{Gradstein, Mark och Milanovic, Branco, 2000, s 14ff} 15 _{Gradstein, Mark och Milanovic, Branco, 2000, s 14ff} 16 _{Gradstein, Mark och Milanovic, Branco, 2000, s 17ff}

17 _{Gradstein, Mark, Milanovic Bruno och Ying, Yvonne, 2001, passim}

2.2 A Rational Theory of the Size of Government

Allan Meltzer och Scott Richard publicerade 1981 artikeln “A Rational Theory of the Size of Government”. Teorin som presenterades i denna artikel har sedan dess varit mycket omtalad inom den nationalekonomiska och statsvetenskapliga forskningen. Författarna utgår från ett antal antaganden och visar sedan med matematiska modeller hur sambandet mellan demokrati och inkomstfördelning ser ut. För dem är skatter det verktyg som används för att förändra

inkomstfördelningen.

Ett av de viktigaste antagandena Meltzer och Richards utgår ifrån är det så kallade medianväljarteoremet. Modellen rör majoritetsval och huvudtesen är att den så kallade

medianväljaren18 alltid röstar för det förslag som vinner. Vem denna person är och vad han eller hon tycker spelar följaktligen stor roll, eftersom dennes förslag alltid kommer att vinna i en parvis majoritetsröstning. Teoremet är dock avhängigt att individerna i samhället har entoppiga preferenser. 19

Förutom medianväljarteoremet utgår Meltzer och Richards från följande:

• Människor skiljer sig åt när det gäller produktivitet och skillnader i lön speglar detta. • Individer väljer kombinationer av arbete och fritid beroende på inkomst/produktivitet. De

vars lön understiger socialhjälpens nivå, kommer att välja att inte arbeta.

• Storleken på staten bestäms av omfattningen av omfördelning mellan invånarna. Detta på grund av att staten inte producerar några egna varor. Alla skatter går således till

omfördelning i samhället.

20

• Ju högre skatter, desto mindre kommer individen att arbeta. Skatter är platta.

• Inkomsten i ett land är skev; medelinkomsten kommer att överstiga medianinkomsten. • Alla individer nyttomaximerar och är fullt informerade 21

18 _{Medianväljaren: den person som exakt lika många personer föredrar mer som mindre än. Personen som befinner}

sig exakt i mitten i fördelningen

19 _{Congleton, Roger D, 2004, s passim. En person har entoppiga preferenser om hennes nytta ständigt faller då hon}

rör sig bort från sitt förstahandsval, oavsett i vilken riktning det är. Detta ska jämföras med en person med flertoppiga preferenser vars nytta då hon rör sig bort från sitt förstahandsval, först går ner men sedan går upp igen. Rosen, Harvey S, 2005, s 115f

20 _{Platt skatt betyder att skattesatsen inte varierar med inkomsten, till skillnad från den så kallade progressiva skatten.} 21 _{Meltzer, Allan H och Richard, Scott F, 1981, passim}

2.2.1 Teorin

Storleken på staten beror på relationen mellan medelinkomsten och medianväljarens inkomst, och således på de två faktorerna spridning av rösträtten och fördelningen av inkomst. Detta är de viktigaste variablerna i Meltzer och Richards teori.

Medianväljaren kommer att sätta en skattesats som maximerar personlig inkomst; som är en kombination av lön (efter skatt) och pengar erhållna genom inkomstomfördelning. 22Om skattesatsen höjs kommer lön efter skatt att sjunka, men samtidigt kommer inkomst från

inkomstomfördelningen att öka. Om medianväljaren precis tjänar som medelinkomsten eller mer kommer en skattesats på 0 att sättas. Om han istället tjänar mindre än medelinkomsten kommer skattesatsen att bestämmas till över 0.23 Ju högre produktivitet (och lön) en person har, desto starkare är preferenserna för en lägre skatt.

Hur mycket man väljer att arbeta beror sammanfattningsvis på skattesats, lön och transfereringar, som i sin tur beror på valsätt (exempelvis vilka personer som har rösträtt) och inkomstfördelning. Individens uppgift är att hitta en skattesats som balanserar statens budget och maximerar nyttan under dennes budgetvillkor. Kort sagt inser väljaren att högre skatter kommer att minska incitament att arbeta, minska inkomst och därmed skatteintäkter. Det finns således både för- och nackdelar med att ändra skattesatsen och därmed storleken på staten. Förändringar i rösträtten längs med produktivitetsskalan förändrar vem som är medianväljare och höjer eller sänker skattesatsen.

Slutsatserna man kan dra av Meltzer och Richards resonemang är att: 1) Ett samhälle spenderar mer och omfördelar mer desto mer ojämlikt det är

2) Ett samhälle spenderar mer och omfördelar även mer desto fler fattiga det är som kan och kommer att rösta.

Den andra hypotesen har man hittat belägg för i empirin men inte den första. 24 Vi vill i denna uppsats koncentrera oss på den andra slutsatsen; att

inkomstomfördelningen är större i ett samhälle där rösträtten har utvidgats även till de med lägre inkomst. Vi utgår ifrån Meltzer och Richards teori att inkomstomfördelningen blir större ju mer

22 _{I praktiken skulle inkomstomfördelningen kunna ske genom att en person som tjänar mindre i lön, också betalar}

relativt mindre för offentlig service. Det sker alltså inkomstomfördelning även om medborgaren inte får en direkt transferering av staten.

23 _{Nyttomaximeringsproblemet ser ut som följer: där är medelinkomsten}

i samhället, t är skattesatsen, och ydär medianväljarens inkomst.

24 _{Meltzer, Allan H och Richard, Scott F, 1981, s 917 ff och Meltzer, Allan H och Richard, Scott F, 1983, s 404}

skillnad det är mellan medianväljarens inkomst och medelinkomsten i ett samhälle, samt att demokratins utbredning inverkar på denna skillnad. De bakomliggande antagandena för teorin, som exempelvis att alla individer är perfekt informerade, kan kritiseras för att vara

verklighetsfrånvända. Dock är många av antagandena allmänt accepterade inom

nationalekonomisk forskning som ett sätt att förenkla analysen. Därför ämnar vi inte närmare diskutera eventuella problem med denna teoretiska modell.

Det vi speciellt fokuserar på är alltså sammanfattningsvis hypotesen Meltzer och Richards har att utökad demokratileder till mer beskattning av medborgarna som i sin tur leder till mer inkomstomfördelning. Sambandet mellan inkomstfördelning och styrelseskick existerar enligt denna hypotes via en skattemekanism.

2.3 Fiscal Sociology

En stat är beroende av säkra intäkter. Var staten får sina intäkter ifrån skiljer sig stort mellan länder och i tid. Exempelvis är många utvecklingsländers statliga sektorer idag beroende av intäkter från mineralexport eller bistånd.

Det finns flera forskare som diskuterar ekonomisk utveckling och demokrati utifrån ”Fiscal Sociology”. Vi hämtar de element ur forskningen som passar in i vår undersökning och använder tankesätten från området åtminstone till viss del som en teori och en testbar hypotes.

”Fiscal Sociology” betonar hur samhällskontraktet mellan medborgare och stat påverkas av hur staten finansieras. Det som utmärker ”Fiscal Sociology” är att synen på statens roll och funktion i ett samhälle till vissa delar skiljer sig från den klassiska tredelade syn Richard Musgrave presenterar i ”The Theory of Public Finance”.25 Musgrave har beskrivit statens uppgifter som stabilisering, allokering och fördelning 26. Kort sammanfattat betyder detta att staten har anledning att ingripa i ekonomin av skäl som har att göra med att stabilisera ekonomin, effektivt utnyttjande av resurser och jämna ut inkomstfördelningen. Där marknaden misslyckas bör staten ingripa på olika sätt, exempelvis genom lagstiftning eller beskattning. Kortfattat går skiljelinjen mellan Musgraves syn på staten och synen som framhålls ”Fiscal Sociology” ut på att Musgraves syn på staten är mer interventionistisk medan ”Fiscal Sociology”s syn är mer

25 _{Mörk, Eva, 2009, s 8} 26 _{Mörk, Eva, 2009, s 8}

27

deltagande . Sammanfattningsvis betonar ”Fiscal Sociology” en dynamik mellan stat och samhälle där just effekterna av skatter på medborgarna och ekonomin har en nyckelroll.28

Enligt Mick Moore är det de olika sätten staten fått intäkter på som drivit på den samhälleliga utvecklingen och kopplar detta till dagens utvecklingsländer29. I sin artikel ”Revenues, State Formation, and the Quality of Governance in Developing Countries” skiljer Moore på ”tax states”30 och ”rentier states” . Enligt Moore påverkas styrelseskicket i ett land 31 påtagligt av hur den statliga verksamheten finansieras. 32

2.3.1 Tax state

I en ”tax state” är staten beroende av medborgarna för skatteintäkter. Moore belyser detta genom att ta Storbritannien under 1600- och 1700-talet som exempel. De köpmän som verkade vid den här tiden kunde lätt flytta sin verksamhet mellan olika hamnstäder i Europa, en stor del av kapitalet var alltså rörligt. Samtidigt behövde den brittiska staten få in intäkter för att finansiera sina krig mot framförallt Nederländerna. Lösningen på detta blev en kompromiss mellan handelsmännen och staten. Handelsmännen fick representation i parlamentet och på så vis inflytande över staten. Deras handelsvägar fick även beskydd av den statliga flottan. Staten å sin sida fick in skatter utan att kapitalet flydde. Det Moore vill visa med detta exempel är att det inte räcker med att staten får intäkter genom skatt utan att det är av mycket stor betydelse hur detta sker. Om det sker genom ett slags konsensus mellan stat och medborgare där medborgarna får något i utbyte mot skatten, exempelvis representation och beskydd, försvinner de problem med exempelvis skatteflykt som annars kan uppstå om staten med våld driver in skatt.33 Eftersom skatteintäkterna beror på individernas inkomst har staten incitament att driva en politik som berikar medborgarna, och som i nästa steg via skattesedeln leder till mer resurser för staten. 34

27

Richard E. Wagner har beskrivit skillnaden mellan Musgraves syn på staten och den syn som framhålls i ”Fiscal Sociology” som ”... the state is not an agent of intervention but an arena or process of interaction among people who are pursuing ends and whose relationships with one another are governed by the various institutions that constitute that relationship” Wagner, Richard E, 2007, s 180

28 _{Backhaus, Juergen, 2002, s 55ff} 29 Moore, Mick:, 2004 ,s 298 30 _Ibid 31_{Moore, Mick, 2004, s 304} 32 _{Moore, Mick, 2004, s 299}

33 _{OECD, 2008, s 10 och Backhaus, Juergen, 2002 s 69} 34 _{Moore, Mick, 2004, s 299ff och OECD, 2008, s 10}

2.3.2 Rentier state

Begreppet ”rentier state” är ett klassiskt begrepp inom utvecklingsekonomin. Ett stort problem bland många utvecklingsländer har varit, och är fortfarande, beroende av råvaruexport. 35 Det finns i princip tre olika typer av ”rents”: råvaror (exempelvis olja), strategiska resurser (till exempel uthyrning av militärbaser) och utländskt bistånd. Staten kan tack vara dessa ”rents” bedriva verksamhet oberoende av skatteinkomster från folket (vi gör i denna del ingen skillnad mellan olika typer av ”rents”). Detta leder till att staten inte måste ta hänsyn till medborgarna i sin utövning eftersom den ej är beroende av dem för skatteintäkter36 Istället är det andra aktörer som staten är beroende av, exempelvis utländska bidragsgivare.37 ”Rents” leder även till att medborgarna själva får minskade incitament att kräva ansvar av staten. På så sätt skär ”rents” på ett effektivt sätt av det viktigaste bandet mellan staten och medborgarna; det ömsesidiga

beroendet genom skatter och offentlig service. Hur staten är finansierad är dock ingen dikotom variabel där det är lätt att skilja mellan en ”tax state” och en ”rentier state” utan dessa kan illustrera två ytterligheter där de flesta länder ligger någonstans mitt emellan.

Denna teori pekar på de stora nackdelarna med råvaruberoende men med en annan analysram än den vanliga. Kan dessa ovan beskrivna mekanismer översättas till

utvecklingsländers problem idag?

2.3.3 Tidigare empirisk forskning

Den tidigare forskning som vi funnit relevant fokuserar dels på historiska exempel, Moore tar upp Storbritannien och Sindzingre de ”asiatiska tigrarna”, men även på konkreta reformer i

utvecklingsländer.38

Både Moore och Sindzingre visar att det finns ett samband mellan statens beroende av medborgarna för skatteintäkter och positiva effekter på hur staten fungerar, exempelvis

ansvarsutkrävande och representation. Historiskt sett redogör Moore för hur Storbritannien vuxit fram som ett mer demokratiskt land till stor del som svar på statens ökade behov av skatteintäkter från befolkningen. Ett nyckelbegrepp här är att beskattningen sker i någon slags konsensus mellan staten och befolkningen. Om medborgarna uppfattar att skatten är rimlig i proportion till

35 _{Dessa problem kan ta sig uttryck i bland annat den så kallade Holländska sjukan. Perkins, Dwight.H, Radelet,}

Steven och Lindauer, David.L, 2006, s 675ff

36 _{Campbell, John L, 1993, s 177} 37 _{Sindzingre, Alice, 2007, s 626}

38 _{Moore, Mick, 2004, s 299ff ochSindzingre, Alice, 2007, s 8}

den offentliga servicen minskar skatteflykten och skattefusket. 39 _{Kostnaderna för staten att ta in}

skatt minskar därmed och mer skatteintäkter kommer in vilket leder till större möjligheter att tillhandahålla offentlig service.40

Enligt ”Fiscal Sociology” leder skatter till bättre representation och mer

ansvarsutkrävande, och i vissa historiska fall till och med från diktatur till demokrati. Hur samvarierar detta med inkomstfördelning? Alice Sindzingre fokuserar på hur ett land under utveckling påverkas av hur staten finansieras. I artikeln ”Financing the Developmental State: Tax and Revenue Issues” jämför hon så kallade ”developmental states”41 med afrikanska länder söder om Sahara.42 Sindzingre nämner i sin artikel olika effekter av olika typer av skatter. Eftersom mervärdesskatt ej är inkomstomfördelande så kan det mycket väl vara så att denna typ av skatt ej bidrar i samma utsträckning som en inkomstskatt när det gäller att förstärka en ”developmental state”. Anledningen till detta är att en mervärdesskatt ej minskar inkomstklyftorna43 44 medan inkomstskatter är dels inkomstomfördelande och dels leder de i större utsträckning till ökade krav på representation. De skatter som enligt ”Fiscal Sociology” borde leda till bättre representation och mer ansvarsutkrävande är just denna typ av skatter. Inkomstomfördelande skatter leder även till lägre inkomstklyftor som ofta anses ha positiv effekt på den ekonomiska tillväxten.45

Sindzingre nämner Japan, Sydkorea och Taiwan som exempel på länder där staten samarbetat med det privata näringslivet när det gäller exempelvis skatter46. Detta har enligt författaren lett till utmärkta synergieffekter i och med att statens legitimitet ökat och på så sätt minskat skatteflykten som i sin tur betytt mer skatteintäkter och så vidare. Att skatterna fungerat inkomstutjämnande har även det ökat tillväxten enligt resonemanget ovan. Eftersom vissa skatter ej är inkomstomfördelande medan vissa är det är det mycket intressant att undersöka mer

detaljerad data gällande olika länders skatter. Eftersom våra hypoteser till viss del beror på vilka

39 _{Backhaus, Juergen, 2002, s 69}

40 _{Sindzingre, Alice, 2007, s 8 och Moore, Mick, 2004 s 299ff}

41

Developmental state är ett begrepp som används framförallt för att beskriva den speciella typ av kraftig ekonomiskt utveckling som varit fallet hos många östasiatiska länder under senare delen av 1900-talet. Konceptet fokuserar på den form av statlig intervention i ekonomin som är fokuserad på tillväxt och exportindustri.För en utveckling av begreppet ”developmental state” se Sindzingre, Alice, 2007, s 616ff

42 _{Sindzingre, Alice, 2007, s 616f}

43 _{Mervärdesskatt kan vara en så kallad regressiv skatt, det vill säga skatt som utgår med allt lägre procent av}

inkomsten ju högre denna blir. Motsatsen är progressiv skatt, som inkomstskatten anses vara. Mervärdeskatten är i grunden proportionell, men om personer med lägre inkomster konsumerar mer av sina inkomster än personer med högre inkomster blir skatten regressiv i förhållande till inkomsten. Eftersom inkomstelasticiteten för efterfrågan på mat anses vara under ett, har dessa varor en tendens att utgöra en stor del av budgeten hos en familj med lägre inkomster. Perkins, Dwight.H, Radelet, Steven och Lindauer, David.L, 2006, s 446ff,

44 _{Sindzingre, Alice, 2007, s 615-632}

45_{Perkins, Dwight.H, Radelet, Steven och Lindauer, David.L, 2006, s 205 och Sindzingre, Alice, 2007 s 621} 46_{Sindzingre, Alice, 2007, s 621}

typer av skatter som finns i ett land är denna typ av information mycket intressant. Skillnaden mellan en mervärdesskatt och en inkomstskatt är viktigt också när det gäller skattens påverkan på demokratigraden. En inkomstskatt är en mycket tydligare skatt än mervärdesskatt eftersom medborgarna vid en inkomstskatt är mycket mer medvetna om att de blir beskattade. Därför torde denna typ av skatt i högre grad än vid en mervärdesskatt leda till ökat ansvarsutkrävande och ökade krav på representation.

En organisation som på senare år har intresserat sig för sambandet mellan skatter, ansvarsutkrävande och demokrati är OECD. I rapporten ”Governance, Taxation and

Accountability” betonas skatters roll för statens effektivitet och de demokratiska institutionernas funktionalitet. Denna roll anses ha blivit förbisedd och borde få mer tyngd i bistånds- och utvecklingssamarbetet.47

Sammanfattningsvis tar ”Fiscal Sociology” sin utgångspunkt i skatter och inte i demokrati som Meltzer och Richards gör. Hur staten får in sina intäkter påverkar sedan andra variabler i samhället, som demokrati/representation och inkomstfördelning.48 När staten får in större andel av sina intäkter från skatter, och då särskilt inkomstskatter, så kommer detta leda till en ökad grad av demokrati. Variabeln som enligt ”Fiscal Sociology” orsakar en högre grad av demokrati, det vill säga skatt, orsakar även en jämnare inkomstfördelning (givet att det är en inkomstomfördelande skatt). Det är alltså skatterna som orsakar både demokratin och den jämnare inkomstfördelningen.

3 Hypoteser

Med hjälp av den befintliga forskning som presenteras i tidigare avsnitt har vi formulerat två hypoteser. Den första hypotesen bygger på Meltzer och Richards teori om demokratins påverkan på skatter. Demokratiskt styrelseskick leder till jämnare inkomstfördelning, via

inkomstomfördelande skatter. Den kausala mekanismen ser ut som följer:

1) Utökad demokratiÆ Ökad skattenivå Æ Jämnare inkomstfördelning

Detta innebär att en utökad demokrati leder till att skattenivån också ökar. Skatternas syfte är inkomstomfördelning eftersom en utökad demokrati har lett till att medianväljaren tjänar mindre

47 _{OECD, 2008, passim.} 48_{Moore, Mick, 2004, s 299}

än medelinkomsten och därmed vill ha mer omfördelning av statens resurser. Dessa skatter leder därmed till en jämnare inkomstfördelning. Medianväljaren är alltså mekanismen som vid utökad demokrati ger en ökning av skattekvoten.

Om vi däremot, enligt ”Fiscal Sociology”-ramverket, antar att en stats övergång till en skattefinansierad stat, med ökade skatter som följd, leder till demokrati ser kausaliteten något annorlunda ut. De skatter som tas in i intäktssyfte av staten är redan från början av

inkomstomfördelande karaktär (till exempel inkomstskatter) och får därför två effekter; ökad demokrati och jämnare inkomstfördelning. Observera att en jämnare inkomstfördelning snarare är en bieffekt till följd av skatten än ett mål i sig. Enligt denna hypotes existerar sambandet mellan demokrati och inkomstfördelning på grund av att skatter påverkar båda variablerna samtidigt.

2) Ökad skattenivå Æ Utökad demokrati och jämn inkomstfördelning

I detta arbete kommer vi att testa vilken av hypotes 1 och 2 som får mest stöd i vår undersökning.

4 Data

4. 1 Data för demokrati

Demokratibegreppet är omdebatterat och det finns ingen klar allmängiltig definition. Detta leder naturligtvis till att det inte heller finns något demokratimått som anses vara bättre än andra. Databaserna Freedom House och Polity IV är några av de mest använda inom forskningen. Båda dessa har förutom de mest minimala definitionerna av demokrati, även inkluderat vissa politiska fri- och rättigheter. 49 _{När man utvidgar demokratibegreppet innebär detta definitionsproblem,} 50

då många variabler inte är helt lätta att gradera och få fram data för. Att ett land har infört allmän rösträtt eller ej är mycket lättare att se än att bedöma huruvida media i ett land är fri eller inte. Det föreligger med andra ord alltid ett visst mått av subjektivitet.

Vi har valt att använda oss av Freedom House eftersom deras dataset är omfattande och man kan följa förändringar över tid. Viktigt är också att det finns data för många olika länder. Freedom House och Polity IV är mycket starkt korrelerade, vilket bland annat visats av Kåre

49 _{Freedom House, 2008}

50 _{Robert Dahl är en amerikansk statsvetare som varit mycket inflytelserik i demokratiforskningen. Han har bland}

annat ställt upp ett antal demokratikriterier, som utvecklar den minimalistiska definitionen av demokrati där det huvudsakliga kriteriet är rösträtt. Se bland annat Dahl, Robert A, 1998, s 84ff

51

Vernby . Vi väljer att använda oss utav Freedom House, på grund av att Polity IV har ändrat sitt poängsystem, vilket gör att det för vissa år endast finns data som bygger på helt andra skalor. Vi ser inget problem med att använda data endast från Freedom House just på grund av att de två måtten är starkt korrelerade.

4.1.1 Freedom House

Freedom House är en amerikansk icke statlig organisation som varje år ger ut en publikation om demokratin i världen. Organisationen har skapat ett demokratiindex där länder bedöms efter politiska och civila rättigheter. Freedom House arbetar efter en checklista där olika aspekter av dessa rättigheter finns med. Exempel på frågor som finns på checklistan är ”Är regeringschefen vald vid fria och rättvisa val?” och ”Finns rätten att bilda politiska partier?”.

Med utgångspunkt från dessa checklistor får sedan varje land en viss poäng som i sin tur leder till en rankingposition. Siffran 1 betyder att landet har fått högsta betyg av Freedom House, siffran 7 är sämsta betyg. Vidare betecknas länder som har en poäng mellan 1,0 och 2,5 som fria länder, det vill säga väl fungerande demokratier. De länder som har fått en poäng som ligger mellan 3,0 och 5,0 räknas som delvis fria och de länder som har en poäng mellan 5,5 och 7,0 räknas som ej fria.

Data från Freedom House sträcker sig tillbaka till 1973 och finns för 203 länder. Antalet länder varierar under åren, exempelvis fanns under vissa år Vietnam med som både Nord- och Sydvietnam. Ett land får två olika poäng av Freedom House, ett för politiska rättigheter och ett för civila rättigheter.52 Vi har valt att i vårt dataset endast ha med de politiska rättigheterna. Detta eftersom vi anser att de båda teorierna vi utgått ifrån mer har fokuserat på denna slags definition av demokrati. Om vi hade inkluderat data för ”civil liberties” hade vår undersökning blivit mer omfattande och komplicerad. Avvägningar hade behövt göras angående vilken vikt de olika måtten skulle få och mätproblemen hade blivit större, bland annat på grund av att exempelvis fri media är svårt att mäta.

Att använda sig av data i indexform kan innebära vissa problem. Eftersom ett indexvärde är ett sammanlagt värde av flera variabler så kan det uppstå frågor kring transparensen. Ett annat problem som skulle kunna uppstå är om en av de variabler som

51 _{Vernby, Kåre, 2008, s 2f} 52 _{Freedom House, 2008}

demokratiindexvärdet är uppbyggt av även finns med som en variabel i vår undersökning. Exempelvis skulle fri media kunna vara inkluderat som en oberoende variabel som påverkar demokratimåttet och samtidigt vara en variabel i vår undersökning. Vi har kontrollerat detta och inte upptäckt några problem med att använda Freedom Houses demokratiindex.

Freedom House skapades och har sin huvudsakliga verksamhet i USA, med stöd av amerikanska staten53, vilket gör att kritik har förts fram angående måttets opartiskhet. Bland annat har Freedom House anklagats för att vara mindre kritiska mot stater som är välvilligt inställda mot USA och hårda i bedömningen mot regimer som motarbetar ”amerikanska

intressen”. 54 Vi anser dock inte att denna kritik på något avgörande sätt skulle göra det olämpligt för oss att använda detta mått.

4.2 Data för skatter

De data för skattekvot vi använder oss av är ifrån företaget Euromonitor Internationals databas. Företaget, som är privatägt och grundades 1972, erbjuder en omfattande internetbaserad databas med ständigt uppdaterad data angående konsumtion, företag och enskilda stater. Företagets kunder är alltifrån finansiella aktörer till offentlig förvaltning och universitet. 55 Uppsala universitet har en prenumeration på dessa databaser vilket vi anser är ett tecken på källans trovärdighet.

Vår dataserie börjar 1990 och måttet presenteras som”Tax and social security

contributions as % of Gross income”. Det viktiga för vår undersökning är dock inte måttet i sig utan hur trenden ser ut över tid och hur skattekvoten påverkar och påverkas av andra variabler. Ett problem som finns med dessa data är att måttet gäller all skatt. Olika skatter har även fundamentalt olika effekter på relationen mellan en stat och dess medborgare, enligt ”Fiscal Sociology” och Meltzer och Richards. Exempelvis fungerar en inkomstskatt, som vi tidigare nämnt, i regel inkomstomfördelande medan en mervärdesskatt ej har denna effekt. Vi kommer därför att i en första undersökning använda oss av det mer allmänna skattekvotsmåttet och sedan göra en mer detaljerad undersökning med de olika skattetyperna inkomstskatt och mervärdesskatt som mått.

Data för både inkomstskatt och mervärdesskatt är problematisk att få fram för alla våra 52 länder. Därför har vi valt att använda oss av ett mindre urval i denna del av undersökningen.

53 _{Organisationen får 80 % av sina intäkter från staten. Freedom House, 2006, s 26f} 54 _{Chomsky, Noam och Herman, Edward S,1988, passim}

55 _{Euromonitor, 2009}

14 länder valdes ut i ett stratifierat urval. 56 _{Dessa 14 är ifrån fyra strata där varje stratum}

representerar en av de fyra gruppindelningarna Latinamerika, Afrika, Asien och Östeuropa. Proportionen i det lilla urvalet av länder i exempelvis Afrika är lika stort som i det stora urvalet. Vi gjorde två olika varianter på detta urval. Ett baserat på datatillgång och ett baserat på slump, dock är proportionerna desamma i båda varianterna.57

Data för dessa skattemått har vi tagit från Världsbankens databas ”World Development Indicators”. Denna databas har olika mått på skattekvoter, men vi har valt att använda endast två av dem, nämligen ”Taxes on goods and services as percentage of GDP” och ”Taxes on income, profits and capital gains, as percentage of GDP”.58 Därmed anser vi oss ha täckt in de två huvudsakliga skattegrupperna vi är intresserade av, nämligen inkomstskatt och mervärdesskatt.

Det går alltid att diskutera olika BNP och BNI-måtts förtjänster. Vi har i denna undersökning valt att använda det klassiska måttet på skattekvot; skatt som andel av BNI. Ett problem med BNP och BNI är att de, särskilt i utvecklingsländer, ej tar hänsyn till den svarta marknaden. Vidare finns det mått som tar hänsyn till det allmänna prisläget i landet, s.k. PPP-mått. Detta innebär att BNP- eller BNI-värdet uttrycks i det du kan köpa i landet. I jämförelse av skattekvot mellan länder ser vi dock inget problem i att använda ett klassiskt BNI-mått.

Data för skattekvot anges som ett nummer mellan 0-100, där 100 betyder att 100 % av BNI består av skatter. De mer specificerade måtten på skatter är utryckta i procent av statliga intäkter.

56 _{För komplett lista över dessa länder, se appendix, Bilaga 1}

57_{Vi har valt att endast redogöra för resultatet från det dataset som bygger på bra datatillgång, även om}

undersökningarna även gjorts på det slumpmässigt utvalda datasetet. Anledningen är brist på data bland de länder som slumpades fram och det faktum att data varit tvungen att hämtas från olika källor som använt sig av varierande definitioner på de relevanta variablerna. Analyserna med det slumpmässiga urvalet har visat på ett svagare resultat, men motsäger inte resultatet vi fått för det andra datasetet. Resultatet visar på samma trend som i datasetet baserat på datatillgång. Anledningen till detta är antagligen att fler mätfel ger ett svagare resultat. Ett möjligt problem med att använda datasetet som är baserat på datatillgång är generaliserbarhet, då det kan föreligga specifika egenskaper hos de länder med bra datatillgång som skiljer sig från de slumpmässigt utvalda. Eftersom båda dataseten visade på liknande samband har vi dragit slutsatsen att det svagare resultatet i det slumpmässigt utvalda datasetet till större delen beror på mätproblem och därför valt att inte redovisa båda dataseten.

58 _{World Development Indicators}

4.3

Gini-koefficient

Gini-koefficienten är ett mått på inkomstfördelning utarbetat av den italienske statistikern Corrado Gini. Måttet är beräknat så att en gini-koefficient på 0 betyder totalt jämlikhet; alla individer har lika stor inkomst. En gini-koefficient på 1 är således ett tecken på total ojämlikhet; en individ har all inkomst59. Det lättaste sättet att beskriva gini-koefficienten är att göra det grafiskt. Figur 1 (nedan till höger) visar en Lorenz-kurva60. X-axeln visar kumulativ andel individer, eller hushåll, y-axeln visar kumulativ andel av inkomst. Den raka linjen visar hur sambandet skulle se ut vid perfekt inkomstjämlikhet, det vill säga de 20 första procenten i fördelningen får 20 procent av den totala inkomsten och så vidare. Kurvan i figur 1 kallas Lorenzkurvan. Den visar hur stor del av den totala inkomsten vissa andelar av den totala populationen tjänar. Ett flertal mätningar ger en kurva. För att räkna ut gini- koefficienten räknar man ut arean mellan Lorenzkurvan och den linje som indikerar perfekt jämlikhet och tar detta värde genom arean under den perfekta

jämlikhetskurvan61_{. Värdet man får är alltid mellan 0 och 1.}

Gini-koefficienten är ett ofta använt mått när det gäller jämförelser mellan länder med avseende på inkomstfördelning. Måttet är allmänt accepterat, väl använt och finns för de flesta länder. Det finns självklart andra mått på inkomstfördelning, som exempelvis en 90-10

jämförelse, där man jämför kvoten mellan inkomsterna som tillfaller de 10 rikaste procenten av befolkningen och inkomsterna som tillfaller de tio fattigaste procenten.

När man jämför två olika länders Lorenzkurvor kan man stöta på ett resultat där de två kurvorna skär varandra men har samma gini-koefficient. Detta innebär problem i jämförelse mellan dessa länder. Ett annat problem med gini-koefficienten som mått är att relativt stora förändringar i fördelningen av inkomst kan få små utslag på gini-koefficienten. För vår undersökning anser vi ändå att gini- koefficienten passar utmärkt, dels eftersom det är större generella mönster vi söker och dels därför att det är jämförelser mellan länder.

59 _{Perkins, Dwight.H, Radelet, Steven och Lindauer, David.L, 2006, s 196}

60 _{Figur 1 är tagen ifrån http://en.wikipedia.org/wiki/File:Economics_Gini_coefficient.svg} 61 _{Borjas, George, 2008, s 298}

4.3.1 Data för gini-koefficienten

Data för gini-koefficient är svårt att hitta för många länder och många år. Detta är ett problem särskilt om man är intresserad av förändringar över tid . Ofta finns det endast observationer från ett fåtal år och då främst de senaste åren. Vi har använt oss av ett dataset som heter ”World Income Inequality Database” som publiceras av United Nations University och World Institute for Development Economics research. Denna databas innehåller en stor mängd observationer över tid och för de flesta länder i världen. Dock så finns det naturligtvis fler observationer för vissa länder än för andra. Problemet med detta dataset är att det endast är en sammanställning av vad olika forskare och institutioner har kommit fram till, vilket gör att det för olika år kan finnas ett flertal olika observationer som kan skilja sig mycket åt. Källorna har använt sig av olika metod, olika urval och olika definitioner på relevanta variabler, vilket gör att det är problematiskt att använda dem i en jämförelse över tid. Det är en betydande skillnad på mått på gini-

koefficienten som bygger på inkomstdata och gini-mått som härrör från konsumtionsdata. Om man bygger uträkningen på hushålls- eller individnivå och hur man definierar inkomst har också inverkan på resultatet. Olika källor och metod kommer fram till väldigt olika gini-koefficienter, ibland med skillnader så höga som 20 procentenheter, vilket gör att en blandning av källor ger stora validitetsproblem

Vi har använt oss av två olika angreppssätt. Med det ena har vi i så hög grad som möjligt försökt att använda data som kommer från samma källa och är uträknad med hjälp av samma definitioner och metod. I de fall då dessa data varit bristfällig har vi även inkluderat källor som använt sig av samma metod som den huvudsakliga källan, exempelvis använt data på

hushållsnivå och med inkomst som grund. Detta angreppssätt gav oss då färre observationer men förmodligen ett mer pålitligt resultat. Med den andra metoden har vi försökt att få fram data för så många år som möjligt, och inte varit strikta med definitionerna. Detta gör naturligtvis att vi får fler observationer att bygga undersökningen på men resultatet kan anses vara mer osäkert och innehålla fler mätfel. Vi anser att vi genom att använda oss av båda metoderna maximalt har utnyttjat den data som finns tillgänglig.

Data för gini-koefficienten presenteras som ett nummer mellan 0-100, där 100 är ett fullständigt ojämlikt samhälle och 0 är ett fullständigt jämlikt.

5. Test av hypoteserna

Vi använder oss av paneldata, som innehåller data över tid och mellan länder (tvärsnitt och tidsserie). Samma länder observeras således över flera år, istället för att exempelvis endast ta ett statistiskt urval av länder vid en speciell tidpunkt, eller att ha data över endast ett land men över en längre tidsperiod. Fördelen med paneldata om man jämför med tvärsnittsdata är att man med paneldata kan kontrollera för landsspecifika effekter, eftersom man har data över en längre tid. Detta är att föredra eftersom vi naturligtvis vill bortse ifrån irrelevanta, landsspecifika egenskaper som skulle kunna påverka resultatet. Detta skulle till exempel kunna vara kolonial bakgrund. Om man jämför paneldata med en tidsserie över ett land är den uppenbara fördelen att man kan undersöka fler länder med paneldata62. Detta ger en bättre generaliserbarhet.

Hypoteserna testar vi genom en ekonometrisk studie i två steg. Det första vi vill göra är att säkerställa sambandet mellan skatter och demokrati å ena sidan och inkomstfördelning å andra sidan. Det vill säga; påverkar graden av demokrati och skatt, inkomstfördelningen? Anledningen till att vi börjar med detta är att båda hypoteserna i förlängningen ger en jämnare

inkomstfördelning via demokrati respektive skatter. Vi ämnar genomföra en multipel

regressionsanalys och då även ett F-test för att kontrollera detta samband63_{. Eftersom våra teorier}

utgår ifrån att skatt och demokrati är korrelerade med gini-koefficienten är det viktigt att fastställa detta samband innan vi går vidare. På grund av multikollinearitet 64 kan man tro att dessa variabler (demokratigrad och skatt) inte är signifikanta för den beroende variabeln var för sig, men kan ändock vara det tillsammans.

5.1 Deskriptiv statistik

En sammanfattning av vårt dataset i form av tabeller och figurer redovisas nedan, dels för hela datasetet, dels för olika grupper inom det. I detta dataset använder vi bara en gini-definition. Som utläses finns det stora skillnader mellan grupperna. Demokratier och diktaturer skiljer sig åt främst i BNP/capita, medan gini och skattekvot är på ungefär samma nivå för dessa två grupper.

62_{Hsiao, Cheng, 1986, s 1ff}

63_{För närmare beskrivning av F-test och R}2_{-värde, se appendix, Bilaga 2.} 64 _{Utomstående samband mellan dessa två variabler}

21

Tabell 1: inbördes korrelation mellan de oberoende variablerna

Variabler Korrelationskoefficient

bnp och taxratio 0.23

bnp och polrights -0.30

polrights och taxratio -0.13

Tabell 2

Tabell 365

Demokratier

66

obs medelvärde median minimum maximum standardavvikelse

gini 224 39.013 35.5 20.3 63.3 11.39

taxratio 382 16.6 15.9 1.1 30.4 7.93

polrights 382 1.56 2 1 2 0.50

bnp 358 7389.11 4357.1 373.8 41790.3 8146.34

Diktaturer

67

obs medelvärde median minimum maximum standardavvikelse

gini 84 35.39 34 18 63 9.79 taxratio 232 15.94 14.8 .2 71.1 7.82 polrights 212 6.31 6 6 7 0.46 bnp 201 1785.64 1115.4 208.4 11858.2 1906.87

F.d. Sovjetunionen-15

länder

obs medelvärde median minimum maximum standardavvikelse

gini 119 37.06 35.8 21.2 53.4 6.57

taxratio 212 18.16 18.15 .2 71.1 8.25

polrights 199 4.31 5 1 7 2.19

bnp 177 2768.92 1485.8 63 17379.2 3227.77

65 _{Demokrati- och diktaturdefinitionerna är hämtade ifrån Freedom House och finns redovisade på s 17.} 66 _{382 av 1040 observationer var demokratiska.}

67 _{256 av 1040 observationer var auktoritära.}

obs Medelvärde Median Minimum Maximum standardavvikelse

Gini 415 39.43 36.3 18 63 11.14

Taxratio 1023 14.5 13.7 0.2 71.1 7.66

polrights 1005 3.5 3 1 7 11.88

Bnp 941 4957.6 2431.8 63 54307.3 7016.56

Antal länder: 52

Latinamerika-11 länder

obs medelvärde median minimum maximum standardavvikelse

gini 127 52.91 53.2 41.3 63.3 4.69

taxratio 220 10.15 9.4 .6 30.4 4.12

polrights 220 2.61 2 1 6 .97

bnp 209 3513.68 2794.9 729.9 11489.2 2266.59

De före detta sovjetstaterna är mindre demokratiska och har större skattekvot än genomsnittet, medan latinamerikanska länder i genomsnitt har högre gini-koefficient och lägre skattekvot. 68

Figur 2 Figur 3 20 0 0 40 00 60 00 80 00 10 0 0 0 (m ea n) bn p 1990 1995 2000 2005 2010 year 3. 2 3. 4 3. 6 3. 8 4 (m ea n) po lr igh ts 1990 1995 2000 2005 2010 year

Medelvärdet av BNP/capita från 1990-2009 Medelvärdet av demokratimåttet 1990-2009

Figur 4 13 .5 14 14 .5 15 15 .5 (m ea n ) t a x rat io 1990 1995 2000 2005 2010 year Medelvärdet av skattekvoten från 1990-2009

68 _{Om man i gruppen demokratier utesluter Latinamerikanska länder, går genomsnittliga gini-koefficienten ner till}

32.21 och medianen till 32.85.

Figur 2, medelvärdet av BNP/capita, visar klart högkonjunkturen i början av 2000-talet. Våra data för BNP sträcker sig endast fram till 2008, och man kan anta att om 2009 inkluderats hade vi sett en kraftigt nedåtgående trend på grund av finanskrisen. De kraftiga förändringarna i det genomsnittliga värdet för demokrati kan härledas till Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet. Om vi jämför graferna för demokratigrad och skattekvot ser vi att under de första åren på 1990-talet så visar den generella trenden på att skatterna ökar och länderna i genomsnitt blivit mer demokratiska. Dessa kraftiga förändringar i början av 1990-talet kan även vara ett resultat av att flera länder i vårt dataset ej var självständiga under denna tid, till exempel Bosnien och

Hercegovina. För dessa länder saknas värden för de första åren under 1990-talet och detta kan leda till att när data väl finns så sker det stora förändringar av medelvärdet. Det går självklart inte att säga något mer specifikt om dessa trender. Dels eftersom de gäller medelvärdet av alla våra länder under de senaste 20 åren och dels på grund av mätproblem som exempelvis databrist för vissa länder i början av 1990-talet.

5.2 Multipel regressionsmodell

Eftersom vi har flera variabler som påverkar den beroende variabeln utgår vi ifrån en multipel regressionsmodell som i sin generella form ser ut som följer:69

(2) γ

i

= α+ ∑β

j*

χ

,i

+ e

i

yi är värdet på variabel y för analysenheten i, α är interceptet, bj är regressionskoefficienten för

variabel x nummer j, x är värdet på variabel x nummer j för analysenhet i, ej,i i är en felterm för

analysenhet i. I vårt fall med två oberoende variabler kommer ekvationen att se ut:

(2a) G

it

= α+βskattekvot

it

+νdemokrati

it

+ e

it

69 _{Modell 1a och 1b är enkla regressioner mellan gini-koefficient och skattekvot respektive demokratigrad, som}

beskrivs närmare i resultatavsnittet.

Git står för gini-koefficienten för land i vid tidpunkt t, α står för interceptet, βstår för

regressionskoefficienten för variabeln skatt som procent av BNI för land i vid tidpunkt t,

ν

står för regressionskoefficienten för variabeln demokrati i land i vid tidpunkt t. På grund av att vi använder oss av paneldata skiljer sig denna ekvation från ekvation 2, i och med att datan sträcker sig över tid.

Dessa ekvationer är vår utgångspunkt, men vi kommer att ändra dem för att kontrollera för olika variabler. Det finns alltid variabler som påverkar de oberoende variablerna och/eller den beroende. Vi vill kontrollera för egenskaper som varierar mellan länder men inte över tid och detta gör vi genom att introducera en landsspecifik variabel, i. Det kan exempelvis vara så att

länders religion påverkar våra variabler; olika länder har olika religion men samma land har samma huvudsakliga religion under de 20 relevanta åren. Denna typ av problem åtgärdar vi genom att kontrollera för landsspecifika variabler. Vi kontrollerar även för tidseffekter (70

τ

_t) och BNP/capita.71

(2b) G

it

= α+βskattekvot

it

+ νdemokrati

it

+ ŋBNP

it

+ e

it

+

i

+ τ

t Båda hypoteserna betonar skillnaderna mellan olika slags skatter. Därför vill vi dela upp

skattekvot som procent av BNI i två olika slags skatter, inkomstskatt och mervärdesskatt. Ekvationen ser då ut som följer.

(3)

G

it

= α+βinkomst

it

+κvaror

it+

νdemokrati

it

+ ŋBNP

it

+ e

it

+ + τ

i t

5.3 Granger-kausalitet

I den andra delen av vår undersökning fokuserar vi på kausaliteten mellan de båda påverkande variablerna; vilken av dem kommer först? Detta kommer vi att undersöka genom ett test inspirerat av det så kallade Granger kausalitetstestet. Kausalitet antas enligt denna definition finnas om det är så att värdet på en variabel, exempelvis Y kan förutsägas genom att man

70_{Tidseffekter kontrollerar för påverkan som är samma för alla länder, men olika över tid. Exempel kan vara}

konjunkturcykler.

71_{Vi har valt att i denna undersökning inkludera BNP per capita eftersom det finns anledning att tro att detta har}

inverkan både på skattekvot och på demokrati. Som visat i deskriptiv statistik så har länder med hög BNP per capita i högre grad demokratiskt styrelseskick och högre skattekvot som andel av BNI.

använder laggade variabler av en annan variabel, exempelvis X. Den ursprungliga Granger-ekvationen används på tidsseriedata. Vi använder oss dock av paneldata så vi arbetar med ett annorlunda Granger - uttryck. Det vi gör är att vi undersöker om värdet på demokrativariabeln ett år påverkas av skattekvoten det föregående året, eller tvärtom72. Regressionsekvationen för vår undersökning ser ut som följer:

(4) Demokrati

it

= Σα

j

skattekvot

it-1

+ Σ β

j

demokrati

it-1

+

i+

τ

t

+e

it

Demokratigraden ett år är en funktion av skattekvoten det föregående året samt demokratigraden året innan. α är regressionskoefficienten för den laggade skattekvoten. βj j är

regressionskoefficienten för den laggade demokrativariabeln. är landsspecifika effekter och τi t

är tidseffekten. Denna ekvation testar om demokratigraden orsakas av skattekvoten. Naturligtvis vill vi också testa huruvida kausaliteten går i den andra riktningen:

(5) Skattekvot

it

= Σα

j

skattekvot

it-1

+ Σ β

j

demokrati

it-1

+

i+

τ

t+

e

it

Granger-kausalitet är dock inget okontroversiellt sätt att konstatera kausalitet. Till exempel så skulle ett Granger-test indikera att julkort orsakar julen, eftersom korten ju kommer före julen. Det kan också finnas en eller ett par bakomliggande variabler som påverkar de båda variablerna vilket leder till konstaterad Granger-kausalitet även om det i verkligheten inte finns någon sådant förhållande.73

6. Resultat och grundläggande analys

Vi har studerat perioden 1990-2009 och 52 länder. Som ett första steg vill vi alltså undersöka sambandet mellan demokratigrad och skatter å ena sidan och gini-koefficienten å andra sidan. När vi gör detta använder vi oss av tre alternativa dataset. I det första datasetet har vi som tidigare nämnts enbart använt oss av en inkomstdefinition när det gäller datan för gini-koefficienten. I det andra datasetet använder vi oss av flera olika definitioner på gini-koefficienten och får på så sätt

72 _{Eftersom våra data sträcker sig tillbaka 20 år är det ej ett problem att ha med laggade värden för den beroende}

variabeln och samtidigt kontrollera för landsspecifika effekter. För en utförlig förklaring se: Baltagi, Badi H, 1995, s 126

73 _{Kennedy, Peter, 1992, s 68}

fler observationer. Det tredje datasetet innehåller istället för skattekvot de två variablerna inkomstskatt som andel av statliga intäkter och mervärdesskatt som andel av statliga intäkter (”income” respektive ”vat”). Detta dataset består av ett stratifierat urval på 14 länder. Den beroende variabeln är i hela denna första undersökning gini-koefficienten (gini) medan ”polrights”, ”taxratio”, ”income” och ”vat” är de oberoende variablerna demokratigrad, skattekvot, inkomstskatt och mervärdesskatt. Tabellen nedan visar vad vi enligt våra teorier förväntar oss för korrelation mellan variablerna:

Taxratio Polrights Vat income

(0) Ingen korrelation – eftersom en

mervärdesskatt ej är inkomstomfördelande så borde denna typ av skatt ej påverka inkomstfördelningen.

(-) Negativ korrelation – när inkomstskatterna ökar så blir samhällets inkomster jämnare fördelade.

(-) Negativ korrelation- när befolkningen betalar mer i skatt så blir samhällets inkomster mer jämlikt fördelade och vice versa

(+) Positiv

korrelation- när ett

land blir mer demokratiskt blir inkomstfördelningen mer jämlik och vice versa.

Gini

74

Det vi är intresserade av i detta första steg är om det finns ett statistiskt signifikant samband mellan de oberoende variablerna, var för sig och tillsammans, och den beroende variabeln gini-koefficient. Eftersom detta rör korrelationer och ej kausalitet är de olika förklaringsstyrkorna av mindre intresse. Om exempelvis skattekvot har ett mycket större förklaringsvärde på gini-koefficienten än demokratigraden behöver detta inte betyda särskilt mycket eftersom det enligt hypotes 1 kan förhålla sig så att demokrati orsakar en hög skattekvot.

Vi har nedan sammanställt en tabell över de resultat vi erhållit med olika modeller. De olika modellerna är numrerade från 1-3

• Modell 1a: Här har vi genomfört en enkel regressionsanalys där den

beroende variabeln är gini-koefficienten och den oberoende variabeln är demokratigrad. Vi använder oss av ekvation 2, men har endast en oberoende variabel. Ekvationen blir då: Git= αt+νdemokratiit+ eit

74 _{Data för demokratigrad sträcker sig mellan 1-7, där 1 är mest demokratiskt. Ett land som blir mer demokratiskt får}

alltså lägre poäng.