Kandidatuppsats
Finansiering
A k t i e u t d e l n i n g s a n o m a l i n o c h
v i n s t m ö j l i g h e t e r
Fö rf at t are:
N ic l as A nd ersso n
C h rist o f er K al aj o
2 ( 68)
S a m m a n f a t t n i n g
T i di gare st udi er h ar v i sat at t akt i ekursen i nt e sj unker l i ka m y c ket so m ko nt ant ut del ni ngen v i d ut del ni ngst i l l f ä l l et . D et i nneb ä r at t akt i em arknaden i nt e al l t i d ä r ef f ekt i v . S y f t et m ed den h ä r st udi en v ar at t undersö ka o m pri v at perso ner i S v eri ge kunde ut ny t t j a den b eskri v na i nef f ekt i v i t et en f ö r at t gö ra snab b a v i nst er i sam b and m ed den å rl i ga ko nt ant ut del ni ngen. S t udi en b aserades på S t o c kh o l m sb ö rsens akt i ekurser under ut del ni ngsperi o den f rå n m ars t i l l m aj 20 0 5.
E n sl ut sat s av st udi en v ar at t en v i ss h andel sst rat egi gav st ö rre m ö j l i gh et t i l l snab b a v i nst er m edan en annan st rat egi i ndi kerade at t m arknaden v ar ef f ekt i v o c h i nt e gav denna m ö j l i gh et . D essut o m pekade st udi en på en st ö rre m ö j l i gh et at t t j ä na pengar på akt i er m ed l å g di rekt av kast ni ng ä n de m ed h ö g di rekt av kast ni ng.
N y c kel o rd: E f f ekt i v m arknad, di rekt av kast ni ng, akt i eut del ni ng, ex -dagen, v i nst m ö j l i gh et er
3 ( 68)
I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g
1 I NT R O D U K T I O N... 6 1.1 B a k g r u n d ... 6 1.2 P r o b l e m ... 6 1.3 S y f t e o c h m å l ... 7 1.4 A v g r ä n s n i n g a r o c h a n t a g a n d e n ... 7 1.5 D e f i n i t i o n e r ... 8 2 T E O R I ... 10 2.1 D e n e f f e k t i v a m a r k n a d e n ...10 2.2 V a r f ö r f ö r e t a g g e r u t d e l n i n g ...10 2.3 U t d e l n i n g s p r o c e d u r e n o c h h a n d e l s s t r a t e g i n ...11 2.4 H a n d e l t i l l s l u t k u r s o c h ö p p n i n g s k u r s ...13 2.5 S k a t t e s a t s e r f ö r p r i v a t p e r s o n e r i S v e r i g e ...13 2.6 T i d i g a r e s t u d i e r ...14 2.6.1 C a m p b e l l o c h B e r a n e k ...14 2.6.2 E l t o n o c h G r u b e r ...14 2.6.3 K a l a y ...16 2.6.4 H e a t h o c h J a r r o w ...17 2.6.5 J a c o n e l l i , L i n d e n o c h P e r s s o n ...17 2.6.6 D e R i d d e r o c h S ö r e n s s o n ...18 2.7 K o m m e n t a r e r t i l l v a l d t e o r i ...18 3 M E T O D ... 19 3.1 D a t a i n s a m l i n g ...19 3.1.1 U r v a l a v a k t i e r ...19 3.1.2 B o r t v a l ...20 3.1.3 B o r t f a l l ...21 3.1.4 I n s a m l i n g a v a k t i e k u r s e r o c h u t d e l n i n g a r ...21 3.1.5 D a t a f r å n a k t i e m ä k l a r e ...21 3.2 R e l i a b i l i t e t , v a l i d i t e t ...22 3.2.1 R e l i a b i l i t e t ...22 3.2.2 V a l i d i t e t ...23 4 A NA L Y S ... 24 4.1 T v å o l i k a a n g r e p p s s ä t t f ö r a n a l y s ...24 4.1.1 M e d e l k u r s e r ...24 4.1.2 S l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r ...25 4.2 T r e o l i k a g r u p p e r a v a k t i e r ...25 4.3 U n d e r s ö k n i n g a v p r i s d r o p p e t ...26 4.3.1 P r i s d r o p p f ö r a l l a a k t i e r ...27 4.3.2 P r i s d r o p p f ö r a k t i e r m e d h ö g u t d e l n i n g ...30 4.3.3 P r i s d r o p p f ö r a k t i e r m e d l å g u t d e l n i n g ...31 4.3.4 S a m m a n f a t t n i n g a v p r i s d r o p p e t ...32 4.4 U n d e r s ö k n i n g a v m ö j l i g h e t e r f ö r v i n s t ...32 4.4.1 V i n s t m ö j l i g h e t e r f ö r a l l a a k t i e r ...33 4.4.2 V i n s t m ö j l i g h e t e r f ö r a k t i e r m e d h ö g u t d e l n i n g ...35 4.4.3 V i n s t m ö j l i g h e t e r f ö r a k t i e r m e d l å g u t d e l n i n g ...364 ( 68) 4.4.4 J ä m f ö r e l s e r o c h s a m m a n f a t t n i n g a v v i n s t m ö j l i g h e t e r n a ...37 5 S T A T I S T I S K A NA L Y S ... 40 5.1 H y p o t e s f o r m u l e r i n g ...40 5.1.1 H y p o t e s f o r m u l e r i n g f ö r p r i s d r o p p ...41 5.1.2 H y p o t e s f o r m u l e r i n g f ö r v i n s t p e r i n v e s t e r a d k r o n a ...41 5.1.3 Z-t e s t e t o c h b e s l u t s r e g e l ...42 5.2 H y p o t e s p r ö v n i n g ...43 5.2.1 M e d e l k u r s e r ...43 5.2.2 S l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r ...44 6 S L U T S A T S E R ... 47 7 A V S L U T A ND E D I S K U S S I O N ... 49 8 F Ö R S L A G T I L L F O R T S A T T F O R S K NI NG ... 51 9 K O NT A K T I NF O R M A T I O N ... 52 10 R E F E R E NS F Ö R T E C K NI NG ... 53 B I L A G A 1. P R I S D R O P P , A L L A A K T I E R ... 54 B I L A G A 2. P R I S D R O P P , A K T I E R D E L A D E I G R U P P E R ... 58 B I L A G A 3. V I NS T P E R A K T I E , A L L A A K T I E R ... 62 B I L A G A 4. V I NS T P E R A K T I E , A K T I E R D E L A D E I G R U P P E R ... 65
F i g u r f ö r t e c k n i n g
F i g u r 2.1 U t d e l n i n g s p r o c e d u r e n o c h h a n d e l s s t r a t e g i n ...12 F i g u r 4.1 P r i s d r o p p , a l l a a k t i e r , m e d e l k u r s e r ...28 F i g u r 4.2 P r i s d r o p p , a l l a a k t i e r , s l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r ...29 F i g u r 4.3 P r i s d r o p p , a k t i e r m e d h ö g u t d e l n i n g ...30 F i g u r 4.4 P r i s d r o p p , a k t i e r m e d l å g u t d e l n i n g ...31 F i g u r 4.5 V i n s t p e r i n v e s t e r a d k r o n a , a l l a a k t i e r , m e d e l k u r s e r ...33 F i g u r 4.6 V i n s t p e r i n v e s t e r a d k r o n a , a l l a a k t i e r , s l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r ...35 F i g u r 4.7 V i n s t p e r i n v e s t e r a d k r o n a , h ö g a a k t i e r ...36 F i g u r 4.8 V i n s t p e r i n v e s t e r a d k r o n a , l å g a a k t i e r ...37T a b e l l f ö r t e c k n i n g
T a b e l l 4.1 A k t i e r n a s i n d e l n i n g i g r u p p e r ...26 T a b e l l 4.2 S a m m a n f a t t n i n g a v p r i s d r o p p ...32 T a b e l l 4.3 S a m m a n f a t t n i n g a v v i n s t m ö j l i g h e t e r ...38 T a b e l l 5.1 K r i t i s k a z -v ä r d e n ( B l o m , 19 89 ) ...43 T a b e l l 5.2 Z-t e s t a v p r i s d r o p p , m e d e l k u r s e r ...43 T a b e l l 5.3 Z-t e s t a v v i n s t e n , m e d e l k u r s e r ...44 T a b e l l 5.4 Z-t e s t a v p r i s d r o p p , s l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r ...45 T a b e l l 5.5 Z-t e s t a v v i n s t e n , s l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r ...466 ( 68)
1
I n t r o d u k t i o n
D et t a ä r en sl ut rappo rt f ö r kandi dat uppsat s på f ö ret agseko no m i ska i nst i t ut i o nen på S t o c kh o l m s uni v ersi t et . F ö rf at t are ä r N i c l as A ndersso n o c h C h ri st o f er Kal aj o , b å da st uderande på eko no m pro gram m et .
1.1
B a k g r u n d
P å 1970 -t al et f o rm ul erades en h y po t es so m ko m at t b l i m y c ket kä nd i no m den eko no m i ska v ä rl den, nä m l i gen h y po t esen o m den ef f ekt i v a m arknaden. D enna h y po t es, so m b eskri v s nä rm are under av sni t t 2.1, b eskri v er at t pri ser på en m arknad ref l ekt erar al l t i l l gä ngl i g i nf o rm at i o n so m f i nns f ö r den m arknaden. D en h ar do c k b l i v i t sub j ekt f ö r m y c ket kri t i k o c h m å nga di skussi o ner o c h m å nga f eno m en h ar på v i sat s so m di rekt st ri der m o t denna.
I denna uppsat s di skut erar o c h ut gå r f ö rf at t arna f rå n et t av dessa f eno m en, den ano m al i , so m st ri der m o t h y po t esen o m den ef f ekt i v a m arknaden o c h so m ä r rel at erad t i l l den å rl i ga ko nt ant ut del ni ngen t i l l akt i eä garna. P å en ef f ekt i v m arknad f ö rv ä nt as akt i ekursen sj unka m ed sam m a b el o pp so m ut del ni ngen v i d ut del ni ngst i l l f ä l l et . M å nga st udi er h ar do c k v i sat at t det t a i nt e ä r f al l et . D essa st udi er v i sar på at t kursf al l et sä l l an ä r i dent i skt m ed ut del ni ngen v i l ket l ä m nar ut ry m m e f ö r spekul at i o ner angå ende o m det t a f eno m en gå r at t ut ny t t j a t i l l at t gö ra snab b a v i nst er.
1.2
P r o b l e m
S o m b eskri v et o v an f i nns det t ec ken på at t v ä rdem i nskni ngen av akt i en i nt e m o t sv aras av ut del ni ngsb el o ppet . P ro b l em et so m uppsat sen b eh andl ar ä r h uruv i da en pri v at perso n kan ut ny t t j a det t a f eno m en f ö r at t skapa rel at i v t sä kra o c h snab b a v i nst er.
7 ( 68)
1.3
S y f t e o c h m å l
S y f t et m ed uppsat sen v ar at t undersö ka o c h h i t t a i ndi kat i o ner f ö r at t m arknaden i nt e f ungerar perf ekt i sam b and m ed ut del ni ngen. O m det t a kunde v i sas, dv s. at t v ä rdem i nskni ngen ä r m i ndre ä n ut del ni ngen, skul l e det t a kunna i nneb ä ra at t det ä r m ö j l i gt at t t j ä na pengar snab b t geno m at t h andl a m ed akt i er sy st em at i skt i sam b and m ed ut del ni ngen. S t rat egi n f ö r uppsat sen v ar at t kö pa akt i er på b o l agsst ä m m o dagen, si st a dag f ö r h andel m ed rä t t t i l l ut del ni ng, o c h sä l j a akt i en dagen ef t er, dv s. på ex -dagen. D et t a b y ggde på ant agandet at t akt i ens pri sf al l på ex -dagen ä r m i ndre ä n ut del ni ngen. S y f t et m ed uppsat sen v ar at t undersö ka o m det t a ant agande v ar ri kt i gt .
F rå go rna f ö rf at t arna di skut erar i uppsat sen ä r:
• G å r det at t v i sa at t m arknaden i nt e ä r ef f ekt i v i sam b and m ed ut del ni ngen? • G å r det at t t j ä na pengar snab b t geno m akt i eh andel i sam b and m ed ut del ni ngen? • F i nns det nå go n i ndi kat i o n på at t det f i nns nå go n grupp av akt i er so m ger st ö rre
v i nst ä n andra, v i d akt i eh andel i sam b and m ed ut del ni ngen?
1.4
A v g r ä n s n i n g a r o c h a n t a g a n d e n
U ndersö kni ngen b egrä nsades t i l l c i rka f em t i o akt i er på S t o c kh o l m sb ö rsens A l i st a o c h O -l i st a. D e akt i er so m v a-l des v ar så dana m ed en o m sä t t ni ng på m i nst 1 m i -l j o n kro no r de undersö kt a h andel sdagarna. D et t a f ö r at t m i nska ri sken f ö r at t h andel n i akt i en f å r kursdri v ande ef f ekt er. S o m underl ag f ö r undersö kni ngen anv ä ndes ko nt ant ut del ni ngar o c h akt i ekurser f rå n peri o den m ars t i l l o c h m ed m aj 20 0 5.
D å st udi en ut gi c k i f rå n en pri v at perso ns ( i S v eri ge) perspekt i v , so m o f t ast i nneb ä r en b egrä nsad b udget f ö r akt i eh andel , pri o ri t erades akt i er m ed h ö g di rekt av kast ni ng ef t er ant agandet at t dessa akt i er h ar st ö rst m ö j l i gh et er at t ge en go d av kast ni ng. M ed anl edni ng av det t a i nneh å l l er st udi en b ara akt i er m ed en di rekt av kast ni ng ö v er 1 % o c h en m aj o ri t et m ed ö v er 3 % .
8 ( 68) S o m f rå go rna i f rå gest ä l l ni ngen i f ö regå ende av sni t t ant y der, f ö rkl aras i uppsat sen i nt e f eno m enet – at t det f i nns en ski l l nad m el l an ut del ni ng o c h pri sdro ppet på akt i en – so m så dant , dv s. v arf ö r det ex i st erar. E t t ant agande f ö rf at t arna gj o rde v ar så l edes at t t i di gare undersö kni ngar so m gj o rt s i no m o m rå det ä r ko rrekt a o c h at t det t a f eno m en ex i st erar.
1.5
D e f i n i t i o n e r
I rappo rt en anv ä nds def i ni t i o ner o c h f ö rko rt ni ngar m en f ö rkl aras i nt e al l t i d i sam m a st y c ke so m de f ö reko m m er. I det t a av sni t t f ö rkl aras de ut t ry c k so m i nt e f ö rkl aras i t ex t en.
Uttryck/förkortning F örkl a ring
A no m al i A v v i kel se f rå n t eo ri
A rb i t rage R i skf ri v i nst
A v st ä m ni ngsdagen D agen då regi st rerade akt i eä gare ges rä t t en t i l l f ö ret aget s ko nt ant ut del ni ng
B o l agsst ä m m o dag D agen då b o l agsst ä m m an o f f i c i el l t b esl ut ar at t ant a st y rel sens f ö rsl ag t i l l ut del ni ng. S i st a dag f ö r kö p av en akt i e m ed rä t t t i l l å ret s ko nt ant ut del ni ng
C o urt age A v gi f t f ö r kö p el l er f ö rsä l j ni ng av akt i er D i rekt av kast ni ng U t del ni ngens st o rl ek ut t ry c kt i pro c ent i
f ö rh å l l ande t i l l akt i ens pri s
E x -dagen F ö rst a h andel sdag ef t er b o l agsst ä m m o dagen då akt i en h andl as ut an rä t t t i l l
9 ( 68) Kapi t al i nko m st I nko m st so m genererat s av kapi t al , t .ex .
rä nt a, ut del ni ng el l er v i nst v i d f ö rsä l j ni ng av akt i er
M argi nal skat t B eskat t ni ng av den si st i nt j ä nade kro nan. U t t ry c ket anv ä nds v i d pro gressi v skat t T ransakt i o nsko st nad S e c o urt age o v an
U t del ni ngsano m al i n D et f akt um at t pri sj ust eri ngen på ex -dagen i nt e al l t i d ö v erensst ä m m er m ed
10 ( 68)
2
T e o r i
2 .1
D e n e f f e k t i v a m a r k n a d e n
T eo ri n o m den ef f ekt i v a m arknaden i nneb ä r at t m arknaden snab b t anpassar pri set t i l l ny i nf o rm at i o n so m m arknadens akt ö rer f å r t i l l gå ng t i l l sam t i di gt . F ö rut sä t t ni ngarna f ö r at t t eo ri n ska gä l l a ä r b l and annat at t t ransakt i o nsko st naderna ska v ara l å ga o c h m arknaden ska v ara st o r o c h l i kv i d. F ö r at t en m arknad ska v ara ef f ekt i v så m å st e akt ö rerna uppf at t a m arknaden so m i nef f ekt i v o c h f ö rsö ka ut ny t t j a det t a f ö r at t gö ra v i nst er. D et ä r dessa akt ö rers st rat egi er so m gö r m arknaden ef f ekt i v ef t erso m de geno m si t t agerande snab b t ut j ä m nar pri set t i l l det ny a j ä m v i kt spri set ( B al l , 1999). U ndersö kni ngar v i sar ä v en at t i sam b and m ed f ö ret agens t i l l kä nnagi v anden av v i nst er el l er ut del ni ngsf ö rä ndri ngar, j ust eras akt i epri set i no m 5 t i l l 10 m i nut er ( B real ey & M y ers, 20 0 3).
T i l l gå ngen t i l l I nt ernet o c h snab b i nf o rm at i o n i ko m b i nat i o n m ed l ä gre t ransakt i o ns-ko st nader ger f ö rut sä t t ni ngar f ö r at t akt i em arknaden b ö r f ungera so m t eo ri n f ö reskri v er. I prakt i ken h ar det v i sat si g at t t eo ri n i nt e f ungerar f ul l t ut . F l era em pi ri ska av v i kel ser ä r kä nda, v arav ut del ni ngsano m al i n ä r en. M arknadens kä nnedo m o m ut del ni ngsano m al i n skul l e enl i gt t eo ri n i nneb ä ra at t den h andl as b o rt av m arknadens akt ö rer. E t t f l ert al t i di gare st udi er v i sar at t så i nt e ä r f al l et o c h ano m al i n f o rt sä t t er at t ex i st era.
I prakt i ken f i nns det al l t i d o b serv at i o ner so m st ri der m o t b ef i nt l i ga t eo ri er. D essa o b serv at i o ner kan f ö rsv aga t ro n på t eo ri n m en b et y der i nt e at t den b eh ö v er f ö rkast as. E n t eo ri kan b et rakt as so m t ro v ä rdi g o m den ger o ss b ra f ö rut sä gel ser o c h i nt e f ö rsv agas av al l t f ö r m å nga negat i v a t est resul t at ( G i l j e o c h G ri m en, 20 0 4). D et t a kan anses gä l l a t eo ri n o m den ef f ekt i v a m arknaden.
2 .2
V a r f ö r f ö r e t a g g e r u t d e l n i n g
E n f ö rut sä t t ni ng f ö r at t ut del ni ngsano m al i n skal l ex i st era ä r at t f ö ret ag del ar ut en del av v i nst en t i l l akt i eä garna i f o rm av en å rl i g ko nt ant ut b et al ni ng per akt i e. F o rskare ä r do c k i nt e f ul l t st ä ndi gt ö v erens o m ut del ni ng b ö r ske el l er o m det ä r b ä t t re f ö r f ö ret ag at t
11 ( 68) b eh å l l a pengarna sj ä l v a. D e argum ent so m ta l a r för at t f ö ret ag b ö r ge ut del ni ng ä r b l and annat at t ut del ni ng v i sar på at t f ö ret aget m å r b ra eko no m i skt o c h ger dä rf ö r en t ry ggh et f ö r i nv est erare so m v i l l sat sa pengar i f ö ret aget . I sam b and m ed ut del ni ngar f i nns det o c kså st udi er so m v i sar på at t f ö ret ag kan på v erkas b å de po si t i v t o c h negat i v t b ero ende på o m de h ö j er respekt i v e sä nker si n ut del ni ng. F ö ret ag so m l ä nge h ar h af t en st adi g o c h j ä m n ut del ni ng uppl ev er o f t a negat i v a ef f ekt er o m de sä nker si n ut del ni ng m edan po si t i v a ef f ekt er o f t a uppst å r nä r ut del ni ngen h ö j s ( I nv est o pedi a, 20 0 5a).
D e argum ent so m ta l a r e m ot ut del ni ng av akt i er ä r at t ut del ni ngen ä r i rrel ev ant f ö r i nv est erares v i nst ef t erso m dessa kan anpassa si na akt i epo rt f ö l j er ef t er si na egna pref erenser o c h på så sä t t skapa en ”h em m agj o rd ut del ni ng”, so m v i ssa anal y t i ker h ä v dar. F ö r dem so m l et ar ef t er en st adi g i nko m st ä r o b l i gat i o ner et t b ä t t re al t ernat i v , i st ä l l et f ö r at t v ä l j a akt i er m ed v ari erande ut del ni ngar o c h b ö rskurser. D essa i nv est erare b ry r si g så l edes i nt e o m f ö ret aget s ut del ni ngspo l i c y . V i dare f i nns det argum ent so m sä ger at t ut del ni ngen ä r o nö di g ef t erso m den ä ndå ko m m er at t spegl as i b ö rskursen o m v i nst en å t eri nv est eras i f ö ret aget . O m v i nst en anv ä nds f ö r at t st art a f l er pro j ekt o c h i nv est eras i eko no m i skt l ö nsam m a t i l l gå ngar ko m m er det t a at t h ö j a f ö ret aget s l å ngsi kt i ga v ä rde o c h på så sä t t ko m m a akt i eä garna t i l l ny t t a ( I nv est o pedi a, 20 0 5a). D et t a gä l l er sä rski l t f ö ret ag so m ä r i uppb y ggnadsf asen el l er då de ex panderar v erksam h et en. I dessa f ö ret ag anv ä nds v i nst en f ö r i nv est eri ngar i st ä l l et f ö r t i l l ut del ni ng ( I nv est o pedi a, 20 0 5b ).
2 .3
U t d e l n i n g s p r o c e d u r e n o c h h a n d e l s s t r a t e g i n
F ö r at t h a rä t t t i l l ut del ni ng m å st e m an v ara regi st rerad so m akt i eä gare på av st ä m ni ngsdagen, so m no rm al t i nf al l er t re h andel sdagar ef t er b o l agsst ä m m an. E f t erso m S t o c kh o l m sb ö rsen f ö l j er f o ndh andel ns t i dsc h em a f ö r geno m f ö rande av af f ä rer så ä r det t re h andel sdagar f rå n av sl ut sdag ( den dag akt i en kö ps) t i l l l i kv i ddag ( den dag då b et al ni ng av akt i erna sker). D et ä r f ö rst på l i kv i ddagen, so m m an f o rm el l t b l i r regi st rerad so m akt i eä gare. D et b et y der at t m an m å st e kö pa akt i erna på b o l agsst ä m m o dagen f ö r at t h a rä t t t i l l ut del ni ng. D en så kal l ade ex -dagen, då akt i en h andl as ex kl usi v e rä t t t i l l ut del ni ng, i nf al l er så l edes h andel sdagen ef t er b o l agsst ä m m an. U t del ni ngen b et al as ut t re
12 ( 68) h andel sdagar ef t er av st ä m ni ngsdagen. O m ut del ni ngen ä r i euro sker ut b et al ni ngen f em h andel sdagar ef t er av st ä m ni ngsdagen ( V P C , 20 0 5).
U t del ni ngspro c essen o c h den st rat egi so m anv ä ndes i undersö kni ngen f ö r at t ut ny t t j a den ut del ni ngsano m al i so m ant o gs ex i st era i l l ust reras nedan.
Figur 2.1 U t d e l n in gs p ro c e d ure n o c h h a n d e l s s t ra t e gin
P å b o l agsst ä m m o dagen ( dag 1), so m ä r den si st a dagen at t h andl a akt i en m ed rä t t t i l l ut del ni ng, h andl ades akt i en. D et v ar nö dv ä ndi gt at t kö pa akt i en denna dag ef t erso m det t ar t re dagar i nnan kö paren st å r so m ä gare t i l l akt i en, dv s. på av st ä m ni ngsdagen då rä t t en t i l l ut del ni ng ges. P å ex -dagen ( dag 2) så l des akt i en. A nl edni ngen t i l l at t akt i en kunde sä l j as i nnan av st ä m ni ngsdagen v ar prec i s densam m a so m v i d kö pet , at t det t ar t re dagar i nnan ä ganderä t t en gå r ö v er t i l l kö paren. D en enda dagen so m m an st å r so m ä gare t i l l akt i en v i d ut ny t t j ande av denna st rat egi ä r så l edes av st ä m ni ngsdagen ( dag 4). E n f ö rdel m ed denna st rat egi ä r at t i nv est eri ngskapi t al et endast ä r b undet under en dag o c h så l edes kan å t eri nv est eras redan nä st a dag.
N å go t m an b ö r h a m ed i en b eakt ni ng ä r at t b o l agsst ä m m an h ar m ö j l i gh et at t skj ut a upp av st ä m ni ngsdagen, v i l ket f ö rskj ut er h el a ut del ni ngspro c essen. D et t a ä r do c k m y c ket o v anl i gt o c h i nt rä f f ade i nt e v i d nå go n av de undersö kt a ut del ni ngarna.
13 ( 68)
2 .4
H a n d e l t i l l s l u t k u r s o c h ö p p n i n g s k u r s
A t t kö pa akt i er v i d b ö rsens st ä ngni ng på b o l agsst ä m m o dagen o c h sä l j a sam m a akt i er v i d b ö rsens ö ppni ng på ex -dagen ä r en av t v å h andel sst rat egi er so m anal y seras i denna uppsat s. G eno m at t h andl a m ed akt i erna på det t a sä t t erh å l l s rä t t en t i l l ko nt ant ut del ni ng sam t i di gt so m det i nv est erade kapi t al et ä r b undet under så ko rt t i d so m m ö j l i gt . E n annan f ö rdel kan v ara at t m arknadens akt ö rer f å r så l i t e t i d so m m ö j l i gt på si g at t ko rri gera de ev ent uel l a f el pri ssä t t ni ngar so m kan uppst å nä r en akt i e h andl as ut an rä t t en t i l l å ret s ko nt ant ut del ni ng.
S l ut kurser o c h ö ppni ngskurser b est ä m s geno m et t st ä ngni ngsc al l o c h en ö ppni ngsc al l . E n c al l ä r en el ekt ro ni sk aukt i o n so m sam l ar kö pare o c h sä l j are på akt i em arknaden. Kö pare o c h sä l j are f å r ange de pri ser t i l l v i l ka de ä r b eredda at t kö pa respekt i v e sä l j a en akt i e. H andel ssy st em et rä knar dä ref t er f ram et t j ä m v i kt spri s t i l l v i l ket f l est akt i er kan o m sä t t as v i l ket b l i r dagens ö ppni ngskurs. V i d ö ppni ngsc al l en ö v ergå r akt i en t i l l ko nt i nuerl i g h andel ef t er at t den f å t t si n ö ppni ngskurs.
F ö l j ande st rat egi kan anv ä ndas av en pri v at perso n so m v i l l sä l j a si na akt i er t i l l ö ppni ngskurs v i a I nt ernet h andel . G eno m at t i nnan b ö rsens ö ppni ng l ä gga i n en sä l j o rder m ed et t pri s so m l i gger under det f ö rv ä nt ade, ä r det sanno l i kt at t akt i erna sä l j s t i l l ö ppni ngskursen. E n sä l j o rder m ed et t pri s so m l i gger under v ad kö parna ä r v i l l i ga at t b et al a nå r al l t i d et t av sl ut . D enna st rat egi f ungerar sanno l i kt o m o rdern i nt e ä r så st o r at t den på v erkar m o rgo nc al l ens aukt i o nsf ö rf arande o c h sj ä l v f ö ro rsakar en l ä gre ö ppni ngskurs. D et b ö r ä v en no t eras at t ri sk f ö r kurspå v erkan ä v en gä l l er f ö r st o ra kö p st rax i nnan st ä ngni ng.
2 .5
S k a t t e s a t s e r f ö r p r i v a t p e r s o n e r i S v e r i g e
I det sv enska skat t esy st em et f ö r pri v at perso ner ski l j er m an kapi t al i nko m st er f rå n andra i nko m st er. Kapi t al i nko m st er b eskat t as m ed 30 % o b ero ende av h ur st o ra andra i nko m st er m an h ar. V i nst på akt i er b eskat t as so m kapi t al i nko m st ef t er av drag f ö r c o urt age. S kat t en på ut del ni ng ä r ä v en den 30 % o c h dras di rekt v i d ut del ni ng ( S kat t ev erket , 20 0 5).
14 ( 68) I i nko m st dekl arat i o nen f å r kapi t al f ö rl ust er dras av m ed 70 % el l er kv i t t as t i l l 10 0 % m o t kapi t al i nko m st er. D enna m ö j l i gh et i nneb ä r en f ö rdel f ö r en pri v at perso n so m ut ny t t j ar ano m al i n på ex -dagen ef t erso m st rat egi n ö v erv ä gande i nneb ä r kapi t al f ö rl ust er.
2 .6
T i d i g a r e s t u d i e r
U nder det t a av sni t t present eras t i di gare st udi er so m gj o rt s o c h anses v ara rel ev ant a f ö r den f o rt sat t a ut redni ngen.
2.6.1C a m p b e l l o c h B e r a n e k
A t t ut del ni ngen o f t a ski l j er si g f rå n pri sdro ppet på akt i en på ex -dagen h ar v ari t kä nt sedan l ä nge. T .ex . kunde C am pb el l o c h B eranek ( 1955) redan på 50 -t al et ko nst at era at t akt i ekursen sj ö nk generel l t m ed c a 90 % av ut del ni ngsb el o ppet , ef t er at t anal y serat t v å st udi er av c a 40 0 ut del ni ngar på N ew Y o rk-b ö rsen.
D enna anal y s t i l l ä m pb arh et i dag kan di skut eras ef t erso m den ä r gj o rd f ö r rel at i v t l å ng t i d sedan. D et so m do c k ä r i nt ressant at t t a i b eakt ni ng ä r at t det t a f eno m en f unni t s under en l å ng t i d o c h f i nns enl i gt undersö kni ngar kv ar ä n i dag ( se t .ex . J ac o nel l i , L i ndé n & P ersso n, 1999). M y c ket h ar h ä nt i b ö rsv ä rl den under f em t i o å r o c h i o c h m ed at t I nt ernet b i dragi t t i l l enkl are o c h snab b are h andel t o rde t ransakt i o nerna v ara b å de snab b are o c h b i l l i gare i dag ä n f ö r f em t i o å r sedan. O m det h ade v ari t m ö j l i gt at t t j ä na pengar på det t a f eno m en t y c ker f ö rf at t arna at t det b o rde h a el i m i nerat s av arb i t ragö rer so m ut ny t t j at ano m al i n. 2.6.2El t o n o c h G r u b e r
E l t o n o c h G rub ers ( 1970 ) ( b et ec knas E G i f o rt sä t t ni ngen) undersö kni ng sy f t ar t i l l at t undersö ka v i l ka skat t esat ser so m b o rde gä l l a f ö r ut del ni ng o c h kapi t al v i nst er.
D e på pekar at t b et eendet f ö r et t f ö ret ags akt i e b o rde v ara rel at erat t i l l akt i eä garnas m argi nal skat t . V i dare ko nst at erar de at t på en ef f ekt i v m arknad b o rde en akt i eä gare v ara i ndi f f erent t i l l at t sä l j a si na akt i er i nnan ex -dagen m o t ef t er. O m akt i eä garen sä l j er si na
15 ( 68) akt i er i nnan ex -dagen, i nneb ä r det t a at t denne f ö rl o rar rä t t en t i l l ut del ni ng, m en f å r et t o j ust erat sä l j b el o pp. O m akt i eä garen sä l j er på ex -dagen i nneb ä r det t a at t akt i eä garen f å r ut del ni ngen, m en sä l j er akt i en t i l l et t nå go t l ä gre pri s. F ö r at t den ef f ekt i v a m arknaden skal l gä l l a b o rde dessa t v å f al l ge sam m a resul t at . U t i f rå n det t a reso nem ang f o rm ul erar de f ö l j ande b et ec kni ngar:
A
P = P ri set på ex -dagen ( j ust erat ef t er ut del ni ngen)
B
P = P ri set i nnan ex -dagen
C
P = P ri set t i l l v i l ken akt i en kö pt es
O
t = S kat t en på v anl i g i nko m st
C
t = S kat t en på kapi t al v i nst D = U t del ni ngsb el o ppet
O m en akt i eä gare sä l j er si n akt i e i nnan ex -dagen b et y der det t a at t v i nst en denne gö r ä r l i ka m ed pri set i nnan ex -dagen (PB) m i nus skat t en f ö r kapi t al v i nst en tC(PB −PC). O m akt i eä garen dä rem o t sä l j er på ex -dagen erh å l l er i nv est eraren det j ust erade pri set (PA) m i nus kapi t al skat t en tC(PA −PC) pl us ut del ni ngen ef t er skat t D(1−tO). F ö r at t akt i eä garen skal l v ara i ndi f f erent m el l an dessa t v å f al l m å st e de ge sam m a resul t at v i l ket i nneb ä r at t v i kan sä t t a dem l i ka m ed v arandra:
) 1 ( ) ( ) ( B C A C A C O C B t P P P t P P D t P − − = − − + − ( 1)
M ed andra o rd kan v i b eskri v a det t a so m at t i nv est eraren erh å l l er sam m a b el o pp nä r denne sä l j er akt i en i nnan ex -dagen o c h b et al ar kapi t al skat t , so m nä r i nv est eraren sä l j er på ex -dagen o c h erh å l l er ut del ni ng o c h b et al ar b å de kapi t al - o c h ut del ni ngsskat t .
O m v i arrangerar o m ( 1) f å r v i : C O A B t t D P P − − = − 1 1
16 ( 68) E G h ä v dar at t o m det f ö rv ä nt ade pri set på akt i en ef t er ut del ni ng v ar f ö r h ö gt el l er f ö r l å gt skul l e kö pare o c h / el l er sä l j are anpassa t i dpunkt en f ö r si n h andel t i l l s at t m arknaden v ar i j ä m v i kt , dv s. den t i dpunkt då deras f ö rt j ä nst skul l e v ara densam m a o av set t o m de så l de i nnan el l er på ex -dagen. D ä rf ö r m å st e o c kså (PB −PA)/D ref l ekt era m argi nal skat t erna f ö r den m argi nel l e i nv est eraren, o c h dä rf ö r kan dessa skat t esat ser h ä rl edas ur denna. E G ut gi c k sedan f rå n den o v an b eskri v na m o del l en f ö r at t undersö ka kl i ent el ef f ekt en. E G anså g at t de i undersö kni ngen h i t t at st ö dj ande b ev i s t i l l si na ant aganden o c h t i l l kl i ent el ef f ekt en o c h de kunde ä v en på v i sa et t po si t i v t sam b and m el l an ut del ni ngens st o rl ek o c h pri sj ust eri ngen. I undersö kni ngen ko m de o c kså f ram t i l l (PB −PA)/D v ar m i ndre ä n 1 ( ut del ni ngen ä r st ö rre ä n pri sdro ppet ).
2.6.3K a l a y
Kal ay ( 1982) m o t sä t t er si g E l t o n o c h G rub ers undersö kni ng ( 1970 ). H an h ä v dar at t akt i eä gares m argi nal skat t i nt e kan h ä rl edas f rå n b et eendet av ex -dagspri set på akt i en. H an kri t i serar ä v en undersö kni ngen ef t erso m den anv ä nder si g av sl ut kurser på b å de b o l ags-st ä m m o dagen o c h ex -dagen o c h dä rf ö r ger et t m i ndre ex akt v ä rde ef t erso m h andel h ar b edri v i t s under h el a ex -dagen i nnan akt i en sä l j s ( akt i ekursen h ar sanno l i kt då f ö rä ndrat si g). T i l l ski l l nad f rå n E l t o n o c h G rub er, v ars m o del l ger et t ex akt v ä rde på pri sdro ppet , t ar Kal ay h ä nsy n t i l l b l .a. t ransakt i o nsko st nader o c h sä t t er upp et t i nt erv al l f ö r v i l ket pri sdro ppet b ö r v ara i f ö r at t m arknaden skal l v ara ef f ekt i v ( m o del l en f ö rkl aras i nt e i denna uppsat s). M ed det t a m enar Kal ay si g h a v i sat at t m argi nal skat t en i nt e gå r at t h ä rl eda f rå n pri sj ust eri ngen på ex -dagen. D ä rem o t på v i sar h an, l i kso m E l t o n o c h G rub er, en po si t i v ko rrel at i o n m el l an ut del ni ngen o c h pri sdro ppet .
Kal ay ( 1982) på pekar o c kså i si n undersö kni ng at t arb i t ragem ö j l i gh et er ex i st erar f ö r i nv est erare o m ski l l naden m el l an ut del ni ngen o c h pri sdro ppet ä r st ö rre ä n t ransakt i o nsko st naderna. O m ut del ni ngen ä r m i ndre ä n pri sdro ppet o c h ski l l naden m el l an dem ä r st ö rre ä n t ransakt i o nsko st naderna m enar Kal ay at t en akt i eä gare skul l e kunna sä l j a en akt i e i nnan ex -dagen o c h sedan kö pa t i l l b aka den på ex -dagen o c h erh å l l a:
17 ( 68) 0 ] ) ( )[ 1 ( −tM D− PB −PA −αP > d ä r M
t = m argi nal skat t en f ö r arb i t ragö ren f ö r v anl i g i nko m st D = U t del ni ngsb el o ppet
B
P = P ri set i nnan ex -dagen
A
P = f ö rv ä nt at v ä rde på akt i en på ex -dagen P
α = t o t al a t ransakt i o nsko st naden f ö r at t sä l j a o c h kö pa
P å m o t sv arande sä t t skul l e en akt i eä gare kunna gö ra arb i t ragev i nst er o m ut del ni ngen v ar st ö rre ä n pri sdro ppet o c h ski l l naden v ar st ö rre ä n t ransakt i o nsko st naden.
2.6.4 H e a t h o c h J a r r o w
H eat h o c h J arro w ( 1988) h ar ä v en de undersö kt akt i ekursens b et eende i sam b and m ed ex -dagen. D e ri kt ar kri t i k m o t Kal ay ( 1982) f ö r h ans på st å enden o c h m o t de del ar av undersö kni ngen so m present erades o v an. I sy nnerh et kri t i serar de h ans h y po t eser o m at t i nv est erare kan gö ra arb i t ragev i nst er geno m at t ut ny t t j a f akt um et at t pri sdro ppet i nt e ö v erensst ä m m er m ed ut del ni ngsb el o ppet . D e h ä v dar at t de ant aganden so m Kal ay v i l ar si na argum ent m o t i nt e ä r ko rrekt a. D et t a m enar de på grund av resul t at so m v i sades redan av b l and annat C am pb el l o c h B eranek ( 1955) på 50 -t al et ; at t pri sdro ppet av akt i en i b l and kan v ara st ö rre ä n ut del ni ngsb el o ppet . D et f i nns m ed andra o rd en ri sk f ö r i nv est erare at t f ö rl o ra pengar o m et t så dant pri sf al l skul l e i nt rä f f a, o c h dä rf ö r f i nns det i nga arb i t ragem ö j l i gh et er. F ö r at t arb i t rage skal l v ara m ö j l i gt m å st e i nv est eraren i f ö rv ä g v et a o m v i l ket pri sdro ppet ko m m er at t b l i , v i l ket gi v et v i s ä r o m ö j l i gt . I nv est eraren kan i nt e ens v et a o m pri sdro ppet ko m m er at t v ara st ö rre el l er m i ndre ä n ut del ni ngen, t ro t s at t st at i st i k t y der på at t det o f t a ä r m i ndre.
2.6.5 J a c o n e l l i , L i n d e n o c h P e r s s o n
I si n st udi e ”E x -dagsef f ekt en - kan ano m al i n f ö rkl aras av akt i ekurs o c h ut del ni ng?” ( 1999) ko m f ö rf at t arna f ram t i l l at t det ä r m ö j l i gt at t gö ra v i nst er på ut del ni ngens ex -dag. D e
18 ( 68) undersö kt e en st o r m ä ngd akt i er på S t o c ko l m sb ö rsen 1991-1999, o c h ko m f ram t i l l at t pri sdro ppet v ar i geno m sni t t 0 ,46. D et i nneb ä r at t akt i ekursen på ex -dagen i geno m sni t t m i nskade m ed knappt h ä l f t en av ut del ni ngen.I sam m anf at t ni ngen f ram gå r det do c k at t en st o r del av ut del ni ngarna v ar f ö rh å l l andev i s sm å v i l ket i real i t et en skul l e i nneb ä ra at t v i nst m ö j l i gh et erna i dessa f al l ä r m i ndre ä n st at i st i ken i ndi kerar. D e ä v en f ram t i l l at t akt i er m ed h ö g respekt i v e l å g ut del ni ng h ade l ä gre pri sdro pp ä n akt i erna dä rem el l an.
2.6.6D e R i d d e r o c h S ö r e n s s o n
I en st udi e 1995 undersö kt e de R i dder o c h S ö rensso n h ur 1991 å rs skat t eref o rm på v erkade akt i epri serna runt ex -dagen. T i di gare h ade ut del ni ngarna b eskat t at s l i ka m ed den i ndi v i duel l a m argi nal skat t en, so m v i d t i dpunkt en l å g m el l an 50 o c h 85 % . Kapi t al v i nst er b eskat t ades m ed ant i ngen 25 % el l er 40 % , b ero ende på h ur l ä nge m an ä gt akt i en.
S kat t eref o rm en i nneb ar at t ski l l naden i ut del ni ngsskat t o c h skat t på kapi t al v i nst er f ö rsv ann o c h b l ev 30 % . F ö rä ndri ngen h ade i ngen si gni f i kant ef f ekt på akt i epri serna runt ex -dagen. F o rskarna f ann i st ä l l et at t f rå n 1985 o c h f ram å t v ar pri sdro ppet på ex -dagen m o t sv arade h ä l f t en av ut del ni ngen. S t udi en i nnef at t ade 1852 ex -dagar på S t o c kh o l m sb ö rsen under å ren 1980 -1993. D e em pi ri ska resul t at en i ndi kerar at t det under peri o den 1980 -84 v ar ko rt t i dspl ac erare so m do m i nerade h andel n m ed akt i er runt ex -dagen o c h at t det under peri o den 1985-1993 v ar l å ngt i dspl ac erare.
2.7
K o m m e n t a r e r t i l l v a l d t e o r i
V arf ö r f ö rf at t arna h ar v al t at t l y f t a f ram et t ant al t i di gare undersö kni ngar i no m o m rå det f ö r ut del ni ng, ä r f ö r at t på v i sa den o sä kerh et so m rå der. F o rskare ä r i nt e ö v erens m ed v arandra, ut an h ar t eo ri er so m gå r i sä r o c h i b l and st ri der t eo ri erna h el t o c h h å l l et m o t v arandra.
19 ( 68)
3
M e t o d
U ndersö kni ngen h ar ut f ö rt s geno m em pi ri ska o b serv at i o ner av h i st o ri ska dat a. D e dat a so m h ar sam l at s i n ä r dat um f ö r av st ä m ni ngsdag f ö r ut del ni ng, ut del ni ngsb el o pp, akt i ekursh i st o ri k o c h ko st nader f ö r akt i eh andel . U ndersö kni ngen ko m m er dä rm ed v ara en kv ant i t at i v undersö kni ng i nneh å l l ande en st o r m ä ngd dat a.
250 t kr ä r v al t so m t i l l gä ngl i gt i nv est erb art kapi t al i m o del l en f ö r at t av gi f t er f ö r c o urt age i nt e ska på v erka resul t at et m er ä n nö dv ä ndi gt . D et t a b el o pp anså gs v ara ri m l i gt då den geno m sni t t l i ga kunddepå n h o s A v anz a h ade det t a v ä rde ( A v anz as kundt j ä nst , 20 0 5). A kt i eaf f ä rer t i l l l å ga b el o pp b l i r pro po rt i o nel l t dy rare h o s m ä kl are m ed m i ni m i c o urt age. S t udi en ut gå r i f rå n at t sam t l i ga akt i eaf f ä rer sker v i a I nt ernet . F ö rsä l j ni ngsl i kv i den ä r t i l l gä ngl i g o m gå ende f ö r ny a kö p m edan ut del ni ngen i nt e t i l l f al l er akt i ei nneh av aren f ö rrä n f em dagar ef t er f ö rsä l j ni ngen. U t del ni ngen å t eri nv est eras i nt e i ny a akt i eaf f ä rer ut an l ä ggs å t si dan. F ö r at t kunna garant era at t et t l i ka st o rt kapi t al f i nns t i l l gä ngl i gt f ö r kö p v arj e h andel sdag, ä r 20 0 t kr v al t so m m ax i m al i nv est eri ng per dag ä v en o m i nv est erb art kapi t al f rå n b ö rj an ä r 250 t kr.
3 .1
D a t a i n s a m l i n g
S y f t et m ed st udi en v ar at t undersö ka m ö j l i gh et er at t t j ä na pengar på akt i eh andel i sam b and m ed den ko nt ant ut del ni ng so m i S v eri ge sker en gå ng per å r o c h akt i e. D et t a krä v de t i l l gå ng t i l l dat um f ö r ex -dagen o c h b o l agsst ä m m o dagen, ut del ni ngsb el o pp o c h akt i ekursi nf o rm at i o n f rå n nä m nda dat um .
3.1 .1 U r v a l a v a k t i e r
S t udi en o m f at t ar 48 akt i er so m h andl as på S t o c kh o l m sb ö rsens A -l i st a o c h O -l i st a. S am t l i ga undersö kt a akt i er h ar en di rekt av kast ni ng på m i nst 1 % o c h ut del ni ng under peri o den m ars t i l l o c h m ed m aj 20 0 5, v i l ket ä r den peri o d då m aj o ri t et en av f ö ret agen på S t o c kh o l m sb ö rsen l ä m nar ut del ni ng. S t udi en i nneh å l l er i nt e nå gra akt i er m ed en di rekt av kast ni ng under 1 % . D et t a b ero r på at t st udi ens m o del l i nneb ä r et t b egrä nsat kapi t al f ö r i nv est eri ng. A kt i er m ed di rekt av kast ni ng under 1 % f i nns i nt e m ed i st udi en på
20 ( 68) grund av at t c o urt aget b l i r h ö gt i pro po rt i o n t i l l v i nst m ö j l i gh et erna m en ä v en f ö r at t akt i er m ed h ö g di rekt av kast ni ng ant as ge en st ö rre v i nst . S am t l i ga akt i er på A-l i s t a n m e s t o m s a t t a m ed en dir ek t avk astn in g p å ö ver 3 % in gå r i stu dien l ik som de m ed h ö gst dir ek tavk astn in g p å ö vr iga l istor . Dä r u tö ver in gå r ett sl u m p m ä ssigt u r val av ak tier fr å n A- oc h O -l istor n a m ed en dir ek tavk astn in g m el l an 1 % oc h 3 % . I de fal l ett fö r etag h ar b å de A- oc h B -ak tier n oter ade så an vä n ds det ak tiesl ag m ed h ö gst om sä ttn in g.
3.1.2 B o r t v a l
K on tan tu tdel n in gar som sam m an fö l l m ed an dr a b esl u t fr å n b ol agsstä m m an som san n ol ik t var dir ek t k u r sp å ver k an de p å ex -dagen val des b or t. Det gä l l de fö l j an de tr e fö r etag som i sam b an d m ed k on tan tu tdel n in gen ä ven del ade u t ak tier i dotter b ol ag.
• C F B er g • Fab ege • Midw ay
Ak tier m ed om sä ttn in g u n der 1 m il j on k r p er dag val des b or t p å gr u n d av att ett k ö p el l er fö r sä l j n in g p å u p p til l 200 tk r san n ol ik t sk u l l e var a sign ifik an t k u r sp å ver k an de. Efter som u n der sö k n in gen gj or des m ed h j ä l p av h istor isk a data fan n s den n a m ö j l igh et. S k er u r val et i r eal tid så ä r fö r fattar n as in stä l l n in g att ak tier m ed l å g om sä ttn in g b ö r u n dvik as p å gr u n d av r isk en att sj ä l v p å ver k a k u r sen . Detta b ek r ä ftades ä ven i sam tal m ed en ak tiem ä k l ar e ver k sam h os fon dk om m ission ä r en Hagstr ö m er & Q vib er g.
Fö l j an de n io ak tier val des b or t i stu dien p å gr u n d av att de h ade en om sä ttn in g m in dr e ä n 1 m il j on u n der m in st en av de u n der sö k ta h an del sdagar n a:
• Au dio Dev • B eij er Al m a • B T S • O b ser ver • O r c S oftw ar e • P r otec t Data • S al u sAn svar
21 (68 ) • S vedb er gs • S w ec o • T r ac tion • W ester gy l l en • Å n gp an n efö r en in gen 3.1.3 B o r t f a l l
Efter som k om p l ett in for m ation fan n s til l gä n gl ig fö r sam tl iga u tval da ak tier så in n eh å l l er stu dien in get b or tfal l .
3.1.4 I n s a m l i n g a v a k t i e k u r s e r o c h u t d e l n i n g a r
I n sam l in gen av ak tier el ater ad data gj or des p å O MX -S toc k h ol m sb ö r sen s h em sida. G en om att l adda n er r esp ek tive fö r etags p r essm eddel an de an gå en de b ol agsstä m m a 2005 , k u n de u p p gifter om datu m fö r b ol agsstä m m a, u tdel n in gen s stor l ek oc h avstä m n in gsdag fö r u tdel n in g faststä l l as. Med h j ä l p av dessa u p p gifter sä k r ades datu m en fö r sista dag fö r h an del in k l u sive u tdel n in g r esp ek tive fö r sta dag fö r h an del ex k l u sive u tdel n in g, ex -dagen . Fö r de två ak tu el l a datu m en h ä m tades u p p gifter om ö p p n in gsk u r s, stä n gn in gsk u r s, h ö gst oc h l ä gst b etal t u n der dagen sam t om sä ttn in g i k r on or fö r r esp ek tive ak tie. I n sam l in gen av dessa data gj or des via S toc k h ol m sb ö r sen s statistik ö ver h istor isk a k u r ser p å ovan n ä m n da h em sida. U p p gifter n a an p assades oc h k op ier ades ö ver til l Ex c el fö r att u n der l ä tta vidar e b ear b etn in g.
3.1.5 D a t a f r å n a k t i e m ä k l a r e
Ak tieh an del via I n ter n et ä r den m etod som gen er er ar l ä gst tr an sak tion sk ostn ader fö r p r ivatp er son er . Det fin n s ett fl er tal ak tö r er p å m ar k n aden som er b j u der ak tieh an del via n ä tet til l ett l ä gr e c ou r tage ä n ak tieh an del via tel efon . Dessa n ä tm ä k l ar e h ar var ier an de l ö sn in gar p å h u r de deb iter ar c ou r tage. Fö r att fin n a b ä sta al ter n ativet att gen om fö r a sam tl iga ak tieaffä r er som stu dien b y gger p å j ä m fö r des Ak tiedir ek t, Ak tiesp ar , Avan za,
22 (68 ) Etr ade, N et Fon ds, N or dn et oc h S k an diab an k en . Dessa ak tö r er er b j u der ak tieh an del i r eal tid oc h l ik viden vid fö r sä l j n in g ä r til l gä n gl ig fö r n y a k ö p om edel b ar t efter avsl u t, vil k et ä r en fö r u tsä ttn in g fö r att stu dien s m odel l sk a fu n ger a.
Fö r att h itta det b ä sta al ter n ativet gen om fö r des sam tl iga affä r er fik tivt h os n ä m n da n ä tm ä k l ar e. R esu l tatet visade att Ak tiesp ar , som var b il l igast p å affä r er vid l å ga b el op p , var dy r ast vid h ö gr e b el op p p å gr u n d av att de in te til l ä m p ar m in im ic ou r tage m en istä l l et tar 0,15 % b etal t p er affä r . U n der sö k n in gen visade att gen om att vä l j a r ä tt m ä k l ar e b er oen de p å vil k en sl ags ak tieaffä r er som sk a gen om fö r as, k an en p r ivatp er son sp ar a m y c k et p en gar . Efter som stu dien in n eh å l l er 4 8 ak tier oc h al l a sk a b å de k ö p as oc h sä l j as b ety der det total t att 9 6 c ou r tage b eh ö ver b etal as. B il l igast fö r de affä r er som stu dien b aser as p å var n or sk a N et Fon ds. De er b j u der ak tieh an del p å S toc k h ol m sb ö r sen til l ett c ou r tage p å 0,05 % m ed ett m in im ic ou r tage p å 7 0 k r p er ak tieaffä r . Efter 30 ak tieaffä r er sj u n k er k ostn aden til l 0,04 % m ed ett m in im ic ou r tage p å 5 0 k r . T otal k ostn aden fö r sam tl iga ak tieaffä r er h os N et Fon ds b l ev c a 6,2 tk r . N ä st b il l igast var Etr ade m ed c a 10,4 tk r oc h dy r ast i u n der sö k n in gen var Ak tiesp ar m ed c a 15 tk r .
3.2 R e l i a b i l i t e t , v a l i d i t e t
3.2.1 R e l i a b i l i t e tAvgö r an de fö r stu dien s r el iab il itet var att fö r etagen fö l j de tr edagar sr egel n , det vil l sä ga att avstä m n in gen fö r ak tiein n eh av m ed r ä tt til l ak tieu tdel n in g sk edde tr e h an del sdagar efter b ol agsstä m m an . Detta stä m des av gen om en ex tr a k on tr ol l i en van l ig k al en der som visade att sam tl iga u n der sö k ta fö r etag fö l j de r egel n . Fö r att sä k r a r el iab il iteten i m ater ial et l ä stes sam tl iga in sam l ade p r essm eddel an den fö r att sä k er stä l l a att in get an n at k u r sp å ver k an de in tr ä ffade i sam b an d m ed u tdel n in gen , til l ex em p el u tdel n in g av ak tier i dotter b ol ag. G en om att k op ier a ö ver u p p gifter n a i Ex c el dir ek t fr å n S toc k h ol m sb ö r sen s statistik u n dvek s r isk en fö r de fel m an u el l in m atn in g k an fö r or sak a. Mater ial et h ar stic k p r ovsk on tr ol l er ats fö r att y tter l igar e sä k er stä l l a r el iab il iteten . S am tl iga j ä m fö r da
23 (68 ) u p p gifter h ar var it då visat sig var a k or r ek ta. Fö r fattar n a fö r u tsä tter att S toc k h ol m sb ö r sen s offic iel l a statistik ä r k or r ek t.
3.2.2 V a l i d i t e t
B ol agsstä m m ok om m u n ik é n in n eh ö l l in te al l tid avstä m n in gsdag oc h u tdel n in g vil k et i vissa fal l k r ä vde att ä ven k al l el sen til l b ol agsstä m m an b eh ö vde u n der sö k as fö r att sä k er stä l l a u p p gifter n a. Fö r n å gr a ak tier k r ä vdes att dessa u p p gifter h ä m tades fr å n fö r etagen s egn a h em sidor . Hos sam tl iga u n der sö k ta ak tier stä m de an tal et h an del sdagar fr å n b ol agsstä m m an til l avstä m n in gsdagen en l igt S toc k h ol m sb ö r sen s p r ax is. Mater ial et in dik er ar oc h fö r fattar n a an ser att sam tl iga u n der sö k ta ex -dagar ä r k or r ek t l ok al iser ade. U n der sam tal m ed en ak tiem ä k l ar e m ed 15 å r s er far en h et oc h ver k sam h os fon dk om m ission ä r en Hagstr ö m er & Q vib er g, fic k fö r fattar n a ver ifier at att stu dien s m odel l b y ggde p å r im l iga an tagan den om h u r ak tieh an del vid k on tan tu tdel n in g k an gå til l .
24 (68 )
4 A n a l y s
4 .1 T v å o l i k a a n g r e p p s s ä t t f ö r a n a l y s
S om n ä m n t tidigar e (se avsn itt 2.6.3), k r itiser ar K al ay (19 8 2) El ton oc h G r u b er fö r att de an vä n der sig av sl u tk u r ser (fr å n b å de b ol agsstä m m odagen oc h ex -dagen ) i sin u n der sö k n in g (19 7 0). K al ay h ä vdar att ett m er ex ak t vä r de få s om m edel k u r ser an vä n ds istä l l et, efter som h an del b edr ivits h el a dagen då b ol agsstä m m an h å l l s, l ik som p å ex -dagen . P å gr u n d av den n a k r itik fr å n K al ay b estä m de sig fö r fattar n a att två ol ik a u n der sö k n in gar ; en u n der sö k n in g m ed sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser oc h en m ed m edel k u r ser (m edel vä r det m el l an h ö gsta oc h l ä gsta n ivå n u n der dagen ). Dessa två u n der sö k n in gar gj or des i sy ftet att ta r eda p å om det fan n s n å gon m ar k an t sk il l n ad i de två ol ik a an gr ep p ssä tten .
4 .1.1 M e d e l k u r s e r
Efter som det ä r om ö j l igt att fö r u tsä ga ak tiek u r sen s b eteen de k an k u r sen b å de stiga el l er sj u n k a efter att ett k ö p av en ak tie ä r gen om fö r d oc h dä r fö r k an ak tiek u r sen an ses som sl u m p ar tad. O m k ö p av ak tier sk er u n der ol ik a tidp u n k ter u n der ol ik a dagar fö r en stor m ä n gd ak tier (som i den n a u p p sats) b or de doc k p r ish ö j n in gar n a oc h p r issä n k n in gar n a ta u t var an dr a. Dä r fö r b or de ett m edel vä r de av dagen s k u r ser ge en r el ativ r ä ttvis b il d av det p r is som en ak tieh an dl ar e k ö p er oc h sä l j er til l n ä r den n e h an dl ar vid sl u m p m ä ssiga til l fä l l en .
Fö r fattar n a ö n sk ade att h itta ett sn ittvä r de p å ak tiek u r sen (det p r is som fl est ak tier h an dl ats til l ) u n der dagar n a fö r b ol agsstä m m a oc h ex -dagen . Detta var doc k in te m ö j l igt, var fö r h ö gsta oc h l ä gsta vä r det p å ak tiek u r sen u n der de två dagar n a fic k fu n ger a som in data. Medel vä r det u n der dagen r ä k n ades så l edes u t gen om att r ä k n a u t m edel vä r det m el l an h ö gsta oc h l ä gsta ak tiek u r sen u n der dagen . Detta vä r de ä r in te l ik a ex ak t som ett sn ittvä r de m en b or de l igga n ä r m ar e sn ittvä r det ä n vad sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser n a gö r . Detta b ety der att det p r is som ak tien k ö p tes fö r p å b ol agsstä m m odagen ä r :
25 (68 ) 2 b b i l h p = + dä r i p = p r is fö r in k ö p b
h = h ö gsta p r is p å b ol agsstä m m odagen
b
l = l ä gsta p r is p å b ol agsstä m m odagen
P å m otsvar an de sä tt r ä k n ades sä l j p r iset u t m ed h j ä l p av h ö gsta oc h l ä gsta p r is p å ex -dagen . 4 .1.2 S l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r
Det an dr a an gr ep p ssä ttet som an vä n des i den n a u p p sats b y gger p å att ak tieh an dl ar en k ö p er ak tien p r ec is in n an stä n gn in g p å b ol agsstä m m odagen oc h sä l j er ak tien p r ec is efter ö p p n in g p å ex -dagen (en sä l j or der k an l ä ggas in n an ö p p n in g vil k et i van l iga fal l in n eb ä r att ak tien sä l j s dir ek t n ä r b ö r sen ö p p n ar ). O m h an del av detta sl ag ä r m ö j l igt disk u ter as i avsn ittet 2.4 . I n k ö p sp r iset fö r detta an gr ep p ssä tt ä r så l edes ak tien s sl u tk u r s p å b ol agsstä m m odagen m edan sä l j p r iset ä r ö p p n in gsk u r sen p å ex -dagen .
4 .2 T r e o l i k a g r u p p e r a v a k t i e r
Fö r u tom att testa om det fan n s n å gon sk il l n ad m el l an m edel k u r ser sam t sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser gj or des en testgr u p p er in g av ak tier n a b er oen de p å dess u tdel n in g. T r e ol ik a gr u p p er å tsk il j des:
1. Alla. I den n a gr u p p in k l u der ades al l a ak tier
2. H ö g . I den n a gr u p p p l ac er ades al l a ak tier m ed en u tdel n in g som var 3 % , el l er stö r r e av sl u tk u r sen p å b ol agsstä m m odagen .
3. L å g . I den n a gr u p p p l ac er ades al l a ak tier m ed en u tdel n in g som var 1 til l 3 % av sl u tk u r sen p å b ol agsstä m m odagen .
I n del an det av ak tier n a i gr u p p er gj or des fö r att u n der sö k a om det var n å gon m ä r k b ar sk il l n ad m el l an ak tier m ed en h ö g u tdel n in g oc h så dan a som van l igtvis h ar l ä gr e u tdel n in g. I n del an det i gr u p p er gj or des oc k så i fö r h op p n in g om att k u n n a u r sk il j a m ö n ster i de ol ik a
26 (68 ) gr u p p er n a fö r att even tu el l t k u n n a få en in dik ation p å om det fin n s ak tier som statistisk t sett ger stö r r e vin st vid sy stem atisk h an del som b esk r ivs i den n a u p p sats.
Efter som ak tier n a del ades in i tr e gr u p p er oc h var j e gr u p p an al y ser ades gen om två ol ik a an gr ep p ssä tt gav detta u p p h ov til l sex ol ik a an al y ser :
(3) Medel k u r ser , h ö g (u tdel n in g > 3 % ) (1) Medel k u r ser , al l a
(4 ) Medel k u r ser , l å g (u tdel n in g 1-3 % )
(5 ) S l u t- oc h ö p p n in gsk u r ser (u tdel n in g > 3 % ) (2) S l u t- oc h ö p p n in gsk u r ser ,
al l a (6) S l u t- oc h ö p p n in gsk u r ser (u tdel n in g 1-3 % )
Tabell 4.1 A k t i er n as i n d eln i n g i g r u p p er
4 .3 U n d e r s ö k n i n g a v p r i s d r o p p e t
Den fö r sta fr å gan som u p p satsen ä m n ade svar a p å var om m ar k n aden var p er fek t el l er in te. Detta var in tr essan t att u n der sö k a efter som det in te sk u l l e var a m ö j l igt att gö r a n å gr a vin ster gen om att h an dl a ak tier om k r in g ex -dagen p å det sä tt som ä r b esk r ivet i den n a u p p sats om m ar k n aden var p er fek t. P å en p er fek t m ar k n ad sk u l l e u tdel n in gen , til l sam m an s m ed sk atteeffek ter , m otsvar a p r isdr op p et fö r ak tien .
For m el n som b esk r evs av El ton oc h G r u b er i avsn itt 2.6.2 an vä n ds h ä r fö r att u n der sö k a p r isdr op p et. Fö r att gö r a det ö ver sk å dl igt fö r k l ar as for m el n å ter igen i detta avsn itt. For m el n som an vä n ds fö r att r ä k n a u t om p r isdr op p et ö ver en sstä m m er m ed u tdel n in gen ä r fö l j an de: C O A B t t D P P − − = − 1 1 dä r : A
P = P r iset p å ex -dagen (j u ster at efter u tdel n in gen ) B
P = P r iset dagen in n an ex -dagen
27 (68 ) O
t = S k atten p å van l ig in k om st
C
t = S k atten p å k ap ital vin st
Fö r att m ar k n aden sk al l an ses var a p er fek t sk al l h ö ger - oc h vä n ster l ed var a l ik a m ed var an dr a. Efter som in k om stsk atten in te p å ver k ar sk atten p å k ap ital vin sten i S ver ige var for m el n tvu n gen att m odifier as n å got fö r att k u n n a til l ä m p as til l den ak tu el l a u n der sö k n in gen . G en om att r ä k n a b or t sk atter i detta sk ede av u n der sö k n in gen (h ä n sy n togs til l sk atten sen ar e) k u n de h ö ger l edet sä ttas til l 1. Detta in n eb ar att for m el n som an vä n des fö r att u n der sö k a p r isdr op p et så g u t p å fö l j an de sä tt:
1 = − D P PB A
Detta in n eb ar att vä n ster l edet in te fic k sk il j a sig fr å n 1 om m ar k n aden sk u l l e an ses var a effek tiv. O m vä n ster l edet var m in dr e ä n 1 sk u l l e det b ety da att det fan n s m ö j l igh eter til l att tj ä n a p en gar p å den tidigar e b esk r ivn a h an del n .
I for tsä ttn in gen av r ap p or ten k om m er vä n ster l edet, dvs. p r isdr op p et av ak tien divider at m ed u tdel n in gen , k al l as fö r p r isdr op p et fö r att u n dvik a u p p r ep n in gar .
4 .3.1 P r i s d r o p p f ö r a l l a a k t i e r
P r isdr op p et fö r al l a ak tier u n der sö k tes en l igt två , tidigar e b esk r ivn a, sä tt; gen om m edel k u r ser sam t gen om sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser . Al l a ak tier m ed k u r ser h ittas i b il aga 1.
4.3.1.1 Me d e l k u r s e r
Då m edel k u r ser an vä n des fö r att r ä k n a u t det p r is som ak tien in h an dl ades oc h så l des til l var p r isdr op p et fö r m å n ga ak tier n ä r a 1, vil k et k an ses i diagr am m et n edan .
28 (68 )
Pris dropp, alla aktie r, m e de lk urse r
0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 P ri s d ro p p
Figur 4.1 P ris d ro p p , a l l a a k t ie r, m e d e l k urs e r
Av de 4 8 ak tier som u n der sö k tes h ade 27 ett p r isdr op p som var m in dr e ä n ett (vil k et in n eb ar att 21 h ade ett p r isdr op p som var 1 el l er stö r r e). Med an dr a or d b ety der detta att c a h ä l ften av ak tier n a var så dan a som sk u l l e ge ett p ositivt r esu l tat vid h an del , m edan an dr a h ä l ften sk u l l e ge n ol l el l er ett n egativt r esu l tat. Av al l a ak tier n a l å g 26 in om in ter val l et 0.7 -1.3, vil k et m otsvar ar c a h ä l ften .
Medel vä r det av al l a p r isdr op p var 0.9 4 (j ä m fö r m ed C am p b el l oc h B er an ek som fic k ett r esu l tat p å c a 0,9 då de r ä k n ade m ed sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser , se 2.6.1), vil k et ä r m y c k et n ä r a 1,0 (som fö r vä n tas p å en effek tiv m ar k n ad). Detta vä r de in n eb ar teor etisk t sett att det fan n s vä l digt sm å m ö j l igh eter att gö r a vin ster gen om att h an dl a til l p r iser som m otsvar ade m edel vä r den a p å ak tiek u r ser n a.
4.3.1.2 S l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r
Då sl u tk u r ser n a an vä n des fö r att r ä k n a u t h an del sp r iser n a b l ev fö r del n in gen an n or l u n da fr å n m edel k u r ser n a. Fö r del n in gen k an ses n edan i diagr am m et.
29 (68 )
Pr isdropp, alla aktie r, slut- och öppningskurse r
-0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 P ri s d ro p p
Figur 4.2 P ris d ro p p , a l l a a k t ie r, s l ut - o c h ö p p n in gs k urs e r
Av de 4 8 ak tier som u n der sö k tes var p r isdr op p et m in dr e ä n 1 fö r 31 av ak tier n a. N ä r sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser n a an vä n des, istä l l et fö r m edel k u r ser , var det al l tså fl er ak tier som sk u l l e ge ett p ositivt r esu l tat vid h an del r u n t ex -dagen . U n gefä r l ik a m å n ga, 33st, l å g in om in ter val l et 0.7 – 1.3, vil k et in n eb ä r att sp r idn in gen p å k u r ser n a var n å got stab il ar e ä n n ä r m edel k u r ser n a an vä n des. En ak tie (N ew W ave, se b il aga 1) som ä r in tr essan t att n oter a, ä r den sista i diagr am m et som h ar ett n egativt p r isdr op p . Detta b ety der att det i sj ä l va ver k et in te fan n s n å got p r isdr op p p å ex -dagen , u tan ak tiek u r sen ö k ade tr ots att en u tdel n in g gavs. Medel vä r det av p r isdr op p et fö r ak tier n a m ed sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser b er ä k n ades til l 0.8 1 vil k et ä r n å got l ä gr e ä n det vä r de (c a 0.9 ) som C am p b el l oc h B er an ek fic k p å 5 0-tal et i sin stu die (se 2.6.1). Att m edel vä r det var m ar k an t l ä gr e ä n 1 in n eb ä r att det ver k ar fin n s m ö j l igh eter att tj ä n a p en gar gen om h an del r u n t ex -dagen , om ak tier n a h an dl as til l sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser .
30 (68 ) 4 .3.2 P r i s d r o p p f ö r a k t i e r m e d h ö g u t d e l n i n g
I gr u p p en ak tier m ed h ö g u tdel n in g in gic k ak tier m ed en u tdel n in g som var 3 % el l er m er av ak tien s sl u tk u r s p å b ol agsstä m m odagen . I den n a gr u p p in gic k 31 ak tier (se b il aga 2). P r isdr op p en fö r dessa ak tier k an ses i diagr am m et n edan .
Prisdropp, aktier m ed hög utdelning
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 P ri s d ro p p
Slut- och öppningskurser Medelkurser
Figur 4.3 P ris d ro p p , a k t ie r m e d h ö g ut d e l n in g
I diagr am m et r ep r esen ter ar var j e stap el p ar sam m a ak tie r ä k n at p å b å de sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser oc h m edel k u r ser . De l il a stap l ar n a (stap l ar n a til l vä n ster i stap el p ar en ) r ep r esen ter ar p r isdr op p en fö r ak tier n a r ä k n ade m ed sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser , m edan de vin r ö da stap l ar n a (stap l ar n a til l h ö ger i stap el p ar en ) r ep r esen ter ar ak tier n as p r isdr op p r ä k n at m ed m edel k u r ser n a.
N ä r p r isdr op p et r ä k n ades fö r ak tier n a h an dl ade til l m edel k u r ser b l ev p r isdr op p et i gen om sn itt 0.9 8 . Detta in n eb ar att ak tiek u r ser n a sj ö n k m ed n ä stan sam m a vä r de som u tdel n in gen m otsvar ade, vil k et b ety der att m ar k n aden b etedde sig n ä st in til l en effek tiv m ar k n ad m ed h ä n seen de til l dessa ak tier (vil k et in n eb ar en fö r l u st då c ou r taget r ä k n ades in ). N ä r det gen om sn ittl iga p r isdr op p et r ä k n ades u t m ed sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser b l ev det 0.9 0 vil k et l å g n ä r a det m edel p r isdr op p som gä l l de fö r sam tl iga ak tier .
31 (68 ) Dessa siffr or p ek ade p å att det ver k ade fin n as stö r r e m ö j l igh eter til l att tj ä n a p en gar om ak tier n a h an dl ades til l sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser n a. Den n a in dik ation stö ddes ä ven av att sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser n a var l ä gr e ä n , el l er l ik a m ed, m edel k u r ser n a i 22 av de 31 j ä m fö r el ser som gj or des p ar vis m el l an ak tier n a i de två gr u p p er n a.
4 .3.3 P r i s d r o p p f ö r a k t i e r m e d l å g u t d e l n i n g
I gr u p p en ak tier m ed l å g u tdel n in g in gic k ak tier m ed en u tdel n in g som var 1-3% av ak tien s sl u tk u r s p å b ol agsstä m m odagen . I gr u p p en fö r ak tier m ed l å g u tdel n in g in gic k total t 17 ak tier (se b il aga 2). P r isdr op p en fö r dessa ak tier k an ses i diagr am m et n edan (p r ec is som i fö r egå en de avsn itt r ep r esen ter ar var j e stap el p ar sam m a ak tie r ä k n at p å b å de sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser oc h m edel k u r ser ).
Prisdropp, aktier m ed låg utdelning
-0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 P ri s d ro p p
Slut- och öppningskurser Medelkurser
Figur 4.4 P ris d ro p p , a k t ie r m e d l å g ut d e l n in g
Med m edel k u r ser r ä k n at, b l ev p r isdr op p et i gen om sn itt 0.8 6 j ä m fö r t m ed 0.9 8 som var m otsvar an de vä r de fö r ak tier n a m ed h ö g om sä ttn in g. P r isdr op p et m ed sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser fö r ak tier n a m ed l å g u tdel n in g var i gen om sn itt 0.66 vil k et var det l ä gsta
32 (68 ) av al l a vä r den . Dessa vä r den p ek ade p å att stö r st m ö j l igh eter att tj ä n a p en gar ver k ade fin n as vid h an del av ak tier m ed l å g u tdel n in g som h an dl ades til l sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser . 4 .3.4 S a m m a n f a t t n i n g a v p r i s d r o p p e t
I tab el l en n edan sam m an fattas p r isdr op p en fö r de ol ik a gr u p p er n a. P r isdr op p Medel k u r ser P r isdr op p S l u t- oc h ö p p n in gsk u r ser Al l a ak tier 0.9 4 0.81 Ak tier m ed h ö g u tdel n in g 0.9 8 0.9 0 Ak tier m ed l å g u tdel n in g 0.8 6 0.6 6 Tabell 4.2 S am m an f at t n i n g av p r i s d r o p p
R esu l tatet fr å n u n der sö k n in gen av p r isdr op p et p å ak tiek u r ser n a visar , p r ec is som tab el l en visar , att p r isdr op p et fö r m edel k u r ser l å g n ä r a det vä r de som fö r vä n tas p å en effek tiv m ar k n ad (om m an ser til l gr u p p en m ed al l a ak tier ). Den en da gr u p p av ak tier , m ed m edel k u r ser r ä k n at, som sk il j de sig fr å n det fö r vä n tade vä r det var ak tier n a m ed l å g u tdel n in g som l å g n å got u n der .
N ä r ak tier n a r ä k n ades m ed sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser h am n ade sam tl iga p r isdr op p u n der det vä r de som fö r vä n tas p å en p er fek t m ar k n ad. I sam tl iga j ä m fö r el ser m el l an m edel k u r ser oc h sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser b l ev gen om sn ittsp r isdr op p et l ä gr e fö r de sen ar e n ä m n da gr u p p er n a. Detta ä r in tr essan t efter som det ty der p å att stö r st m ö j l igh eter til l att gö r a vin st fin n s då h an del sk er n ä r a de tider då b ö r sen stä n ger oc h ö p p n ar . Detta disk u ter as n ä r m ar e i avsn itt 4 .4 .
4.4 U n d e r s ö k n i n g a v m ö j l i g h e t e r f ö r v i n s t
Detta avsn itt b eh an dl ar u p p satsen s h u vu dfr å ga, n ä m l igen om det gå r att tj ä n a p en gar p å att h an dl a m ed ak tier n a sy stem atisk t om k r in g ex -dagen . Metoden fö r h an del n b esk r ivs i n ä r m ar e detal j i avsn itt 2.3.
33 (68 ) 4 .4 .1 V i n s t m ö j l i g h e t e r f ö r a l l a a k t i e r
S om n ä m n t tidigar e u n der sö k tes 4 8 ak tier . I detta avsn itt r edogö r s fö r vin stm ö j l igh eter n a då gr u p p en fö r al l a ak tier an al y ser ades. Ak tier n a m ed dess k u r ser oc h vin ster p er in vester ad k r on a h ittas i b il aga 3.
4.4.1.1 Me d e l k u r s e r
Då m edel k u r ser n a an vä n des fö r att r ä k n a u t p r isdr op p et fö r al l a ak tier (se avsn itt 4 .3.1.1) b l ev det gen om sn ittl iga p r isdr op p et 0.9 6 vil k et in n eb ä r att ak tiek u r sen s m in sk n in g var n ä stan ex ak t l ik a stor som ak tien s u tdel n in g. Detta in n eb ar oc k så att n å gr a stö r r e vin ster in te var att vä n ta fö r ak tier n a r ä k n ade m ed m edel k u r ser .
S om fö r k l ar ades i avsn itt 3 k ö p tes ak tier fö r 200 tk r vid var j e in vester in gstil l fä l l e. I diagr am m et n edan sy n s den p r oc en tu el l a vin sten fö r var j e in vester ad k r on a p er ak tie n ä r de h an dl ades fö r m edel k u r ser .
Vinst per investerad krona, alla aktier, m edelkurser
-4,00% -2,00% 0,00% 2,00% 4,00% 6,00% 8,00% 10,00% 12,00% V in s t p e r in v e s te ra d k ro n a Figur 4.5 V in s t p e r in v e s t e ra d k ro n a , a l l a a k t ie r, m e d e l k urs e r
S om diagr am m et visar var sp r idn in gen m el l an vin st oc h fö r l u st gan sk a j ä m n . Av de 4 8 affä r er som gj or des gav 28 p ositivt (el l er n ol l -) r esu l tat. 20 affä r er gav ett n egativt r esu l tat. Al l tså var det en dast ett få tal affä r er fl er som gav ett p ositivt r esu l tat oc h den
34 (68 ) gen om sn ittl iga vin sten fö r sam tl iga ak tier var 0,19 % (den total a vin sten divider at m ed det total a in vester ade k ap ital et). Det total a k ap ital et som in vester ades var 5 000 tk r (efter som in vester in gsb el op p et p å 200 tk r å ter in vester ades 25 gå n ger ) oc h vin sten in n an sk att oc h c ou r tage b l ev så l edes c a 9 ,5 tk r . C ou r taget fö r affä r er n a u p p gic k som tidigar e n ä m n t til l en su m m a av c a 6,2 tk r (h os N et Fon ds, den b il l igaste ak tiem ä k l ar en ), vil k et l ä m n ade c a 3,4 tk r in n an sk atten dr agits av. Den sl u tgil tiga vin sten fö r ak tier n a m ed m edel k u r ser b l ev så l edes c a 2,3 tk r . R ä k n at p å in vester in gsb el op p et p å 200 tk r m otsvar ade detta en avk astn in g p å c a 1,2 % . O m Etr ade (som var den n ä st b il l igaste ak tiem ä k l ar en som u n der sö k tes) h ade val ts som ak tiem ä k l ar e h ade r esu l tatet b l ivit -0,9 tk r . S å l edes gav en dast en av de u n der sö k ta ak tiem ä k l ar n a ett p ositivt r esu l tat då ak tier n a h an dl ades til l m edel k u r ser .
Dessa r esu l tat k an j ä m fö r as m ed b ö r sen s gen er al in dex som i sn itt gic k u p p 1,9 3 % u n der den p er iod som u tdel n in gar n a b er ä k n ades p å . Detta m otsvar ar en avk astn in g p å c a 3.8 tk r om h el a in vester in gsk ap ital et p å 200 tk r h ade in vester ats en l igt in dex (u tan c ou r tage oc h sk att).
4.4.1.2 S l u t - o c h ö p p n i n g s k u r s e r
Det gen om sn ittl iga p r isdr op p et fö r sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser , vil k et r ä k n ades u t i avsn itt 4 .1.2, b l ev 0,8 6. Med an dr a or d k u n de en h y fsad avk astn in g fö r vä n tas fö r dessa ak tier . I diagr am m et n edan sy n s den p r oc en tu el l a vin sten fö r var j e in vester ad k r on a p er ak tie n ä r de h an dl ades fö r sl u t- oc h ö p p n in gsk u r ser .
