Avnötningsmätningar på beläggningsplattor vid Vårby och Upplands-Väsby vintern 1989/90 : Lägesrapport

(1)

Nummer: | - V 132

'

Datum: 1990-10-04

Titel:

Avnötningsmätningar på beläggningsplattor vid

Wårby och Upplands-Väsby vintern 1989/90

Lägesrapport

Författare:

Lars-Göran Wågberg

Avdelning:

Vägavdelningen

Projektnummer :

4238005-5

Projektnamn:

Asfaltbeläggningars nötningsresistens

Uppdragsgivare :

VV

Distribution: fri/begränsad

db 5

,

Statens väg- och trafikinstitut

w Vag-0QCh 7;dfikF Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-20 4000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

(2)

LÄGESRAPPORT

Avnötningsmätningar på beläggningsplattor vid Vårby och

Upplands-Väsby Vintern 1989/90

(3)

Lars-Göran Wågberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... .. 3

BESKRIVNING AV FÖRSÖKET ... .. 4

FÖRSÖKETS GENOMFÖRANDE ... .. 5

Material till beläggningsplattorna ... .. 5

Proportionering av asfaltmassor ... .. 6 Tillverkning av asfaltmassor ... .. 8 Tillverkning av plattor... .. 8 Plattornas placering ... .. 9 Utlägging av plattorna ... .. 9

AVNÖTNINGSMÃTNING ... .. 9

Montering av fixar för avnötningsmätning ... .. 9

Avnötningsmätning - utförande ... .. 10

RESULTAT ... .. 11

Uppmätt avnötning ... .. 11

Grañks presentation av mätresultaten ... .. 12

Avnötningsproñl ... .. 13

Trañk- och dubbfrekvensräkning ... .. 13

Beräkning av SPS-tal ... .. 13

Väderobservationer ... .. 15

Kommentarer till resultaten... .. 16

BILAGA 1 ... .. 17

BILAGA 2 ... .. 18

(4)

VTI 90-10-04 3 Lars-Göran Wågberg

INLEDNING

VTI har under lång tid arbetat med utveckling av nötningsresistenta asfaltbeläggningar. Tidigare har utvecklingsarbetet i huvudsak bedrivits genom fullskaleförsök där beläggning-en har producerats med ordinarie maskinpark, dvs tillverkning av asfaltmassor i asfaltverk, utläggning med asfaltläggare och packning med vält. Fullskaleförsök har dock nackdelar både ur utvärderingssynpunkt och kanske framför allt ur kostnadssynpunkt. Om exempelvis olika stenmaterial ingår i ett försök måste i regel hundratals ton av respektive stenmaterial transporteras långa sträckor och i stora mängder, vilket är mycket kostsamt. En annan nackdel med fullskalig produktion är att många variabler är svåra att styra och kontrollera och dessa kan därför störa utvärderingen av försöket.

Mot denna bakgrund har en ny provningsmetod utvecklats på VTI. Mindre provplattor tillverkas i laboratorium under kontrollerade förhållanden. Dessa plattor placeras sedan ut i befintliga slitlagerbeläggningar på vägar med relativt stor trafikmängd.

Inför vintern 1988/89 tillverkades och utplacerades 60 st beläggningsplattor på sex olika platser i Mellan-Sverige. Avsikten med denna första serie plattor var dels att utvär-dera provningsmetodiken, dels att skapa referensresultat inför framtida försök. De belägg-ningstyper som ingick i försöket var därför HAB16T och HAB12T med arbetsrecept som uppfyllde BYA 's krav. Vidare användes fem olika stenmaterial som med avseende på nötningsresistens var av skiftande kvalitet, från dåligt till bra. En ny mätutrustning som bygger på laser- och datateknik utvecklades och testades inom projektet. En första

redovisning, som omfattar tillverkning och utläggning samt den första vinterns mätresultat återfinns i VTI-NOTAT nr 107.

Eftersom resultaten från den första vinterns mätningar visade att både provnings-metodik och mätteknik fungerade tillfredsställande beslöt VTI tillsammans med Vägverket att gå vidare med en ny serie plattor för utvärdering under vintern 1989/90.

Målsättningen med den nya serien plattor är att i första hand undersöka nötnings-resistensen hos de slitlagerbeläggningar som idag anses vara de bästa på marknaden, olika typer av skelettasfalter (HABS), och jämföra dessa med konventionella beläggningar. Vid jämförelsen skall naturligtvis även beläggningstypernas kostnadseffektivitet beaktas.

De beläggningstyper som ingår i utvärderingen är dels ett antal "firmabundna" varianter av HABS, som Rubit och Viacotop från NCC och Stabinor från SKANSKA. Dessutom ingår tre HABS-beläggningar med polymermodifierade bindemedel, Bitulastic från NYNÄS BITUMEN AB, Nelastic från NESTE OY, samt Caribit från SHELL.

Referensbeläggningarna utgörs av HAB12T+BCS 12-16 mm, HAB16T, HAB20T samt GJAP12+BCS 12-16 mm.

NYNÄS, NCC och SKANSKA har aktivt bidragit till genomförandet av försöket

(5)

Lars-Göran Wâgberg

asfaltmassorna, både referens- och firmabundna massor. BINAB har gjort motsvarande arbete med giutasfaltbeläggningen.

VTI har ansvarat för tillverkning och utplacering av plattorna och kommer också att göra avnötningsmätningarunder minst två vintersäsonger.

BESKRIVNING AV FÖRSÖKET

Hududsyftet med försöket är att undersöka nötningsresistensen hos de slitlager-beläggningar som idag anses vara de bästa som finns på marknaden och jämföra dessa med beläggningar av konventionell typ med avseende på nötningsresistens och

kostnadseffektivitet.

Under senare är har HABS-beläggningar kommit till Ökad användning på högtrafike-rade vägar beroende på att de anses ha både god nötningsresistens och god stabilitet. För att tillverka en HABS-beläggning krävs någon form av tillsatsmedel som kan stabilisera och förstyva bindemedlet. Tillsatsmedlen utgörs i regel av fibrer eller gummipulver som

blandas direkt i asfaltmassan eller modifierade bindemedel. Svenska entreprenörer har utvecklat HABS-beläggningar med tillsats av mineralñber,cellulosañber samt

gummipulver medan NYNÄS BITUMEN har tagit fram polymermodifierade bindemedel. NCC, SKANSKA, NYNÄS BITUMEN och BINAB har medverkat i försöket genom att ansvara för all proportionering och tillverkning av asfaltmassa, såväl "ñrmabundna"

asfaltmassor som referensmassor.

Efter diskussioner i en grupp med representanter från ovanstående företag samt Vägverket och VTI fastslogs att följande beläggningstyper skulle ingå i försöket:

Beläggningstyper Proportionering & tillverkning "Firmabundna" HABS 16:

RUBIT NCC

STABINOR SKANSKA

VIACOTOP NCC

Polymermodifierad HABS 16:

Bitulastic från NYNÄS NYNÄS Caribit 85 från SHELL SKANSKA Nelastic frän NESTE NYNÄS Referensbeläggningar:

HAB12T+BCS 12-16 mm SKANSKA

HAB16T SKANSKA

HABZOT NYNÄS

(6)

Allt Stenmaterial > 8 mm i samtliga beläggningstyper utgörs av Porfyr från Älvdalen. Allt Stenmaterial < 8 mm utgörs av Granit från Farstaverken AB.

Fillret utgörs av naturñller som tagits från asfaltverket i Farsta.

Förutom utvärderingen av olika beläggningstyper varierades ytterligare ett antal parametrar enligt följande:

Beläggningstyper Proportionering & tillverkning Alternativ stenstorlek:

STABINOR med max stenstorlek 12 mm SKANSKA

Alternativ andel högvärdigt

stenmaterial: "

HABZOT med Porfyr 4-20 mm NYNAS Alternativ bitumenhårdhet:

VIACOTOP med B180 NCC

Avnötningsmätningar görs dessutom på den ordinarie slitlagerbeläggning som omger plattorna.

På väg E4 vid Upplands-Väsby består den omgivande beläggningen av 90HAB16T Remixing. Det grövre stenmaterialet i den remixade massan och i den kompletterande nytillverkade massan utgörs av Alvdalsporfyr.

På väg E4 vid Vårby består den omgivande beläggningen av 60HAB16T Heating där stenmaterialet > 4 mm utgörs av porfyr från Adelöv.

FÖRSÖKETS GENOMFÖRANDE

Material till beläggningsplattorna

Allt material som behövdes för tillverkning av asfaltmassorna distribuerades direkt till respektive laboratorium . Älvdalsporfyren skickades fraktionsvis (4-8, 8-12, 12-16 resp.

16-20 mm) till laboratorierna. Fraktionernas gradering undersöktes på varje laboratorium innan massorna proportionerades. Stenmaterial < 8 mm samt naturñller hämtades från Farstaverken. Porfyrens egenskaper redovisas i bilaga 1.

(7)

Bitumen, B85 och B180, levererades från NYNÄS BITUMEN. Analyser av de

bindemedel som ingår i försöket har givit följande resultat:

Analysmetod B18O B85 Bitulastic Nelastic Caribit 85 Penetration 25 C mm/ 10 177 79 90 133 89 Mjukpunkt K&R C 38 47 92 75 55 Viskositet 60 C Ns/mZ 67 221 - - - -Viskositet 135 C mm2/S 205 402 2353 1113 520 Viskositet 180 C mm2/S - - - 571 247 88

Caribit 85 har analyserats av VTI. Övriga bindemedel har analyserats av Nynäs Bitumen Technology i Nynäshamn.

Proportionering av asfaltmassor

De referensmassor som ingår i försöket har proportionerats för att uppfylla kraven i Vägverkets anvisningar, BYA. Övriga massor, ñrmabundna HABS-massor och massor med polymermodiñerat bindemedel, har proportionerats enligt respektive tillverkares normala rutiner och anvisningar. De massor som ingår i försöket skall därmed ha nära nog samma sammansättning och egenskaper som vid normal produktion.

Resultatet från proportioneringen av asfaltmassor och giutasfalt redovisas i tabell på nästa sida.

(8)

VTI

Lars-Göran Wågberg 90-10-04

Resultat från proportionering av asfaltmassor:

Belägg-ningstyp RUBIT 16 STABINOR 12 STABINOR 16 VIACOTOP 16 VIACOTOP 16 HABS 16 HABS 16 HABS 16 HAB2OT HAB20T HAB16T HAB12T+ BCS Porfyr- Binde-fraktion medels-typ 8-16 mm B85 8-12 mm B85 8-16 mm B85 8-16 mm B85 8-16 mm B180 8-16 mm Bitulastic 8-16 mm Caribit 85 8-16 mm Nelastic 4-20 mm B85 8-20 mm B85 8-16 mm B85 8-12 mm B85 12-16 mm B85 Binde- medels-halt vikt-% 7,6 6,7 6,5 6,9 6,9 5,2 7,3 5,3 6,2 6,1 6,1 6,7 1,3 Komp akt-densitet g/cm3 2,297 2,408 2,424 2,394 2,390 2,452 2,422 2,450 2,432 2,443 2,454 Marshall Skrym-densitet g/ cm3 2,225 2,346 2,364 2,300 2,319 2,345 2,352 2,365 2,371 2,388 2,408 Marshall Hålrum V01-% 3,1 2,6 2,5 3,9 3,0 4,3 2,9 3,5 2,5 2,3 1,9

Som referensbeläggning ingår också en GJAP12+BCS 12-16 mm. Den tillverkades enligt följande recept:

Material GJAP12: Bitumen B60 Trinidadasfalt Kalkstensñller 0-0,1 mm Sand 0-2 mm

Granit 4-8 mm krossat berg Porfyr 8-12 mm BCS-sten: Porfyr 12-16 mm Bitumen B60

Mängd i vikt-%

6,6 3,0 20,9 25,8 17,9 25,8 99,0 1,0

(9)

Tillverkning av asfaltmassor

Av respektive asfaltmassa tillverkades totalt 20 satser om vardera ca 9 kg. Den exakta satsvikten varierade något beroende på respektive massas Marshall-skrymdensitet. Direkt efter blandning tömdes varje sats i en separat plätburk med tättslutande lock. Asfalt-massorna lagrades sedan i rumstemperatur i avvaktan på tillverkning av plattorna.

Anledningen till att asfaltmassorna inte tillverkades i större satser och/eller slogs samman i större burkar var för att undvika oönskade variationer i massornas samman-sättning. Sådana variationer orsakas av inhomogen blandning och/eller separation vid hantering av den färdigblandade massan.

Asfaltmassorna tillverkades normalt i de deltagande entreprenörernas respektive NYNÄS laboratorier. NYNÄS begärde dock att tillverkningen av HABS med Bitulastic skulle ske i direkt anslutning till tillverkningen av plattorna för att undvika en extra

uppvärmning av massan. Av denna anledning tillverkades Bitulastic-massan i VTI 's lokaler

av personal från NYNÄS.

Tillverkning av plattor

Inför tillverkningen av plattorna värmdes asfaltmassorna i en stor ugn till den av tillverkaren rekommenderade packningstemperaturen. Av de totalt 20 satserna av respektive massatyp användes 16 st för att tillverka två plattor i formatet 960*750 mm. Den

eftersträvade beläggningstjockleken var 40 mm. Resterande satser har sparats för eventuella analyser i framtiden.

För att i möjligastemän undvika separation vid tömning och fördelning av den uppvärmda asfaltmassan i vältformen delades formen upp i åtta lika stora fack med hjälp av ett löst plåtkors. En sats massa hälldes i varje fack och fördelades ut inom facket. Därefter togs plätkorset bort.

Den utbredda asfaltmassan vältades med en DYNAPAC CGll, en "trottoarvält" med vibro och som väger ca 1700 kg, enligt följande schema:

1. 16 överfarter utan vibro 2. 4 överfarter med lätt vibro 3. 16 överfarter utan vibro

Kompletterande packning gjordes med en asfaltstamp intill formkanterna.

Efter det att plattorna svalnat till rumstemperatur kyldes de ned till ca 0 OC innan plattan delades med hjälp av en stensåg till utläggningsformatet 480*740 mm. Plattornas skrymdensitet undersöktes genom Vägning i luft och i vatten enligt gängse metod. Kompaktdensiten beräknades utiftán blandningsrecepten och de ingående materialens kompaktdensiteter. Packningsgraden översteg 98 % i samtliga plattor. Resultaten redovisas i Bilaga 2.

(10)

VTI 90-10-04 9 Lars-Göran Wägberg

Plattornas placering

Totalt tillverkades fyra beläggningsplattor i formatet 75 *48 cm av respektive beläggningstyp. Två av plattorna har placerats ut på vägen medan två är avsedda för framtida korrelationstester i Tröger-apparat och eventuell test i VTI 's provvägsmaskin.

De plattor som var avsedda för provning på vägen har utplacerats i två identiska serier på väg E4 vid Upplands-Väsby och på vägE4 vid Vårby, norr respektive söder om

Stockholm. Plattorna har lagts ned i det högra körfältets högra hjulspår i körriktningen från Stockholm.

Före utplaceringen av plattorna registrerades personbilarnas sidoläge med hjälp av en mätutrustning som utveckats på VTI.Sidoläget för personbilarnas högerhjul registreras och presenteras i form av ett medelvärde och standardavvikelse.

Mätplats Datum Hastighet mdv. Sidoläge höger hjul mdv Sidoläge std.avv.

km/tim cm cm

E4 vid Vårby 890905 85,4 115 35

E4 vid Väsby 890906 97,4 87 37

Sidoläget anges i förhållande till centrum på den 20 cm breda heldragna kantlinjen. Tillåten körhastighet var 110 km/tim när valet av platserna gjordes. Senare under hösten sänktes dock den tillåtna hastigheten till 90 km/tim av miljöskäl i hela Stockholms län.

Utlägging av plattorna

Med en fräsmaskin frästes ett 50 cm brett och ca 5 cm djupt spår. Efter noggrann justering av spårets botten och sågning av ändkanterna ñxerades plattorna i nivå med omgivande beläggning. Plattorna gjöts fast med en cementplast. Fogarna mellan plattorna och till angränsande beläggning tätades med en fogmassa. Plattornas ordningsföljd redovisas i Bilaga 3.

AVNÖTNINGSMÃTNING

Montering av fixar för avnötningsmätning

Fixar monterades så att det är möjligt att mäta avnötningen i sex mätlinjer tvärs varje platta. Avståndet mellan linjerna är 10 cm. För att kunna jämföra avnötningen på plattorna med avnötningen på den befintliga slitlagerbeläggningen monterades även fixar efter den sista plattan i respektive serie. Fixarna monterades på samma sätt som på plattorna. Den sista mätlinjen förlängdes dock så att den omfattade hela körfältsbredden. Detta gjordes med avsikt att kontrollera den dubbade trañkens placering och fördelning i sidled.

(11)

Avnötningsmätning - utförande

Avsikten var att avnötningsmätningen skulle göras med den av VTI utvecklade laserprofilometern. Mätutrustningen totalförstördes vid en trafikolycka tidigt på hösten 1989, varför mätningarna fick genomföras med en betydligt enklare utrustning som snabbt ställdes i ordning. Denna utrustning består av en mätlinjal med hål för ett mätdon på var 5:e cm° Mätlinjalens ben placeras i ñxarna och avståndet mellan mätlinjalen och

beläggningsytan mäts med en digital mätklocka som flyttas manuellt från hål till hål. Ur mätsynpukt innebär den enklare metoden att antalet mätpunkter minskar från laserprofilometerns ca 200 punkter per mätlinje till 9 punkter perlinje. Den minskade mätnoggrannheten och det reducerade antalet mätpunkter medför naturligtvis en större spridning i mätdata. Den enklare metoden har dock använts tidigare för

avnötningsmätningar och bedöms som fullt användbar.

Efter det att halva slutmätningen genomförts på plattorna vid Upplands Väsby

inträffade ytterligare en incident där mätlinjalen blev Överkörd av en buss som kom in i det avspärrade arbetsområdet. Efter denna incident tillät inte arbetsledningen på arbetsområdet ytterligare arbeten på motorvägen varför slutmätningen inte kunde slutföras. Det innebär att det endast finns mätresultat från plattorna i serie 1 från Upplands-Väsby.

Eftersom den förstörda mätlinjalen hade använts även i Vårby vid nollmätningen hösten 1989, måste slutmätningen i Vårby göras med ytterligare en ny mätlinjal. Mätresultaten från slutmätningen i Vårby har därför justerats utifrån tillgängliga kalibreringsdata. Mätresultaten bedöms trots denna operation som tillförlitliga. Den förstörda linjalen medförde också att slutmätningen i Vårby försenades men detta bedöms inte ha påverkat resultaten.

Perioden mellan nollmätning och slutmätning var 121 dagar vid Väsby och 106 dagar vid Vårby.

(12)

VTI 90-10-04 1 1 Lars-Göran Wågberg

RESULTAT U mätt avnötnin

I nedanstående tabell redovisas den uppmätta avnötningen under vintern 1989/90 i form av ett medelvärde för respektive platta. Medelvärdet är beräknat Över hela plattans bredd i sex mätlinjer. Dessutom redovisas medelvärdet av de tre punkter i respektive mätlinje som har den största sammanlagda avnötningen ("Mdv.3Max"). I nedanstående sammanställning har ingen hänsyn tagits till trañkmängd, dubbanvändning eller mätperiodens längd.

VÅRBY

VÄSBY

Beläggningstyp Bitumen Porfyrsten Mdv. Mdv3Max Mdv Mdv3Max

mm mm mm mm HAB2OT B85 4-20 2,1 2,9 3,4 4,3 HAB20T B85 8-20 2,4 3,3 3,8 4,7 VIACOTOP 16 B85 8-16 1,1 1,6 2,0 2,6 VIACOTOP 16 B180 8-16 1,2 1,8 2,0 2,5 HABS16 ' Bitulastic 816 1,1 1,6 2,2 2,7 HABSl6 Nelastic 8-16 1,0 1,4 1,9 2,6 HABSl6 Caribit 8-16 1,0 1,6 2,2 2,7 HABlÖT ref_ 1 1385 _16 2 2,7 3,2 3,3 4,0 HABlöT _ 88 3 385 4-16 1,8 2,7 HAB16T B85 8-16 2,3 3,6 HAB12+BCS 12-16 B85 8-16 1,4 2,1 STABINOR 12 B85 8-12 1,4 1,9 STABINOR 16 B85 8-16 1,8 2,6 RUBIT 16 B85 8-16 1,6 2,3 GJAP12+BCS 12-16 B60 8-16 1,1 1,5

HAB16T ref 1

1385

-16 2

2 1

3 0

I) Referensbeläggningen utgörs av den ordinarie slitlagerbeläggning som omger plattorna. I Vårby ar det en 60HAB16T Heating och 1 Upplands Väsby en 9OHABIÖT Rermxmg. Båda beläggmngarna gjordes under sommaren 1989

2") I Vårby är allt stenmaterial >4 mm porfyr frán Adelöv I Upplands Väsby är stenmaterialet > 8 mm Alvdalsporfyr både 1 den återanvända och nytillsatta massan.

3) Denna platta är tillverkad enligt samma blandmngsrecept som användes 1 de plattor som lades ut hösten 1988 HABlÖT med porfyr var den slitstarkaste beläggningen 1 det försöket. Därför finns den med som en referens Vld Vårby.

(13)

Grañsk presentation av mätresultaten

Avnötningsmätningar på plattor vintern 1989/90

mm

5,00 4,00

HABZOT Porfyr HABZOT Porfyr Viacotop 885 Viacotop 8180 HA8816 HABS16 HABS16 Caribit HAB16T Ref.

> 4mm > Bmm Bitulastio Nelastio

Copyright VTI/UI'

Avnötningsmätningar på plattor vintern' 1989/90

mm

5,00

: [Endast plattor vid Wårby i

4,00

3,00

2,00

-1,00 *

0,00 *

HAB'I GT -88 HAB16T HAB12T+ BC Stabinor 12 Stabinor 16 Rubit 16 GJAP12 + BC HA81 GT Ref. S 1 2-16 S 1 2016

Copyright VTI/LC' .Beläggningstyper Serie 2

(14)

Avnötningsproñl

För att kontrollera plattornas läge i förhållande till personbilarnas sidoläge gjordes en avnötningsmätning tvärs Över hela körfältet. AV nedanstående diagram framgår plattornas läge i förhållande till den uppmätta avnötningsprofilen.

[Avnötningsprofil vid Wårby 1989/90 i

0 25 50 75 100 125 150 1 75 200 225 250 275 300 325 350 375 0,00 -0,50 -1,00 -1,50 -2,00 -2,50 -3,00 o: -: . -+ 0 = : < > -3,50 3 3 -4,00 -4,50 -5,00

Sidolöge cm Ilean b'aøcrmollm 225 och 275 uni

Trañk- och dubbfrekvensräkning

Uppgifter om trañkmängden har hämtats från Vägverkets fasta punkter för helårsräkning vid Salem och Rotebro, söder respektive norr om Stockholm. Trafikräkningen vid Rotebro ligger bara några kilometer söder om plattorna. Eftersom inga på- eller avfarter ligger mellan räknepunkten och plattorna kan dessa data direkt användas i beräkningen av SPS-tal. Eftersom räknepunkten vid Salem ligger längre från plattorna måste trañkdata från Salem räknas om. Under 1987 gjordes trañkräkningar både vid Vårby och Salem. Antalet axelpar var då 1,56 ggr fler vid Vårby jämfört med Salem. Trafikdata från vintern 1989/90 vid Salem har därför räknats upp med faktorn 1,56.

Manuella räkningar hargjorts för att bestämma trañkens fördelning mellan de två körfälten. Resultatet från den sidolägesmätning som gjordes innan plattorna placerades ut har använts för att beräkna hur stor andel av personbilstrañken som har träffat beläggnings-plattorna. Dubbfrekvensen har beräknats utifrån ett antal stickprovsundersökningar i Stockholmstrakten under vintern 1989/90.

Beräkning av SPS-tal

Med utgångspunkt från erhållna trañkdata har SPS-talet beräknats för respektive beläggningstyp. Eftersom det föreligger en viss osäkerhet i trañkdata är naturligtvis de beräknade SPS-talen också osäkra. Huvudsyftet med den första vinterns mätningar har varit att jämföra de olika beläggningstyperna med varandra. Om avnötningen uttryckt i form av SPS-tal prioriteras måste betydligt större möda läggas på insamling av trañkdata.

(15)

Lars-Göran Wágberg

I nedanstående tabell redovisas de beräknade SPS-talen.

VÅRBY VÄSBY Beläggningstyp Bitumen Porfyrsten SPS SPS

HAB2OT B85 4-20 12 18 HAB20T B85 8-20 14 20 VIACOTOP 16 B85 8-16 6 10 VIACOTOP 16 B180 8-16 7 10 HABS 16 Bitulastic 8-16 6 12 HABS 16 Nelastic 8-16 6 10 HABS 16 Caribit 8-16 6 11

HAB16T ref. 1

1385

-16 2

16

17

HABlÖT _ 88 3 B85 4-16 10 HAB16T B85 8-16 13 HAB12+BCS 12-16 B85 8-16 8 STABINOR 12 B85 8-12 8 STABINOR 16 B85 8-16 10 RUBIT 16 B85 8-16 9 GJAP12+BCS 12-16 B60 8-16 6

HAB16T ref 1

B35

-16 2

12

1) Referensbeläggningen utgörs av den ordinarie slitlagerbeläggning som omger plattorna. IVárby är det en 60HABlöT Heating och i Upplands Väsby en 90HAB16T Remixing. Båda beläggningarna gjordes under sommaren 1989.

2) I Vårby är allt stenmaterial >4 mm porfyr från Adelöv. I Upplands Väsby är stenmaterialet > 8 mm Alvdalsporfyr både i den återanvända och nytillsatta massan.

3) Denna platta är tillverkad enligt samma blandningsrecept som användes i de plattor som lades ut hösten 1988 HABlöT med porfyr var den slitstarkaste beläggningen i det försöket. Därför finns den med som en referens Vid Vårby.

Den relativt stora skillnaden i SPS-tal mellan plattorna i Vårby och Upplands-Väsby är svår att förklara . Visserligen är medelkörhastigheten enligt mätningar hösten -89 betydligt högre vid Upplands-Väsby, 97 km/tim jämfört med 85 km/tim vid Vårby. Detta förklarar dock inte hela skillnadeno Det troligaste är att trañkdatauppgifterna inte är tillräckligt säkra. Kommande vinter bör därför betydligt större resurser satsas på trañkregistrering.

(16)

Väderobservationer

Väderuppgifter har inhämtats från Vägverkets automatiska mätstationer vid Jakobsdal strax intill plattorna i Vårby och vid Haga Norra strax norr om Stockholm. Uppgifterna som omfattar lufttemperatur, vägtemperatur och relativ luftfuktighet redovisas i

nedanstående tabeller i form av medelvärden beräknade per månad.

Väderobservationer vid Jakobsdal

Månad Lufttemp. Vägtemp. Rel.fuktighet

0C 0C %

Dec -89 -2,4 -3,7 87

Jan -90 +1,1 +0,1 50

Feb -90 +1,5 +1,1 32

Mar -90 +4,6 +4,0 69

Väderobservationer vid Haga Norra

Månad Lufttemp. Vägtemp. Rel .fuktighet

0C 0C %

Dec -89 -1,9 -3,4 91

Jan -90 +1,4 +0,4 54

Feb -90 +1,7 +1,4 33

(17)

Kommentarer till resultaten

Efter endast en vinters avnötning skall inte alltför långtgående slutsatser dras utifrån de erhållna resultaten. Följande noteringar kan dock göras utifrån den första vinterns resultat:

1. HABS-beläggningarna, Gjutasfalt med BCS-sten samt HAB12T med BCS uppvisar den lägsta avnötningen.

2. HABT-beläggningarna utan BCS-sten, både plattor och omgivande referensbeläggningar uppvisar genomgående den högsta avnötningen.

3., Den HABZOT-beläggning som har porfyrsten från 4 rmn stenstorlek och uppåt uppvisar lägre avnötning än motsvarande beläggning med porfyrsten från 8 mm och uppåt.

4. Ingen skillnad i avnötning mellan VIACOTOP med B85 och B180. Efter ytterligare en vinters mätningar kommer en statistisk bearbetning av mätresultaten att genomföras.

(18)

VTI 90-10-04 17 Lars-Göran Wâgberg

BILAGA 1

Alvdalspcrjyrens egenskaper

Älvdalsporfyrens petrograñska sammansättning i respektive stenfraktion har analyserats på VTI med följande resultat.

Bergart 4-8 mm 8-11,2 mm 11,2-16 mm 16-20 mm

Porfyr vol-% 71,2 71,4 77,6 67,6 Urberg vol-% 22,2 25,5 19,7 28,4

Sandsten v01- % 6,6 3 ,1 2,7 4,0

Övriga analyser av stenmaterialfraktionerna redovisas i nedanstående tabell. Provningsmetod 8-11,2 mm 11,2-16 mm 16-20 mm Kompaktdens. g/cm3 2,630 - - - .-Flisighetstal 1,32 1,20 -Sprödhetstal 35 29 -Slipvärde 1,25 - - - . . . - _ Stänglighet 3:1 vikt-% 83 92 83 Stänglighet 5:1 vikt-% 98 99 98

(19)

BILAGA 2

Sammanställning av data från proportionering och tillverkning av asfaltmassor och plattør.

Material Beläggningstyp Platta B-halt Kompdens Skrymdens Hâlmm Skrymdens Hálrum Packnings-grad

nr vikt-% g/cm3 g/cm3 Marsh . g/cm3 platta %

vol-96 v01-% Porfyr HAB20T 1 6,1 2,443 2,388 2,3 2,356 3,6 98,7 8-20 HAB20T 2 6,1 2,443 2,388 2,3 2,367 3,1 99,1 mm HAB20T 3 6,1 2,443 2,388 2,3 2,358 3,5 98,7 HAB20T 4 6,1 2,443 2,388 2,3 2,348 3,9 98,3 Porfyr VIACO B85 25 6,9 2,394 2,300 3,9 2,318 3.2 100.8 8-16 VIACO B85 26 6.9 2.394 2.300 3.9 2.295 4.1 99 8 mm VIACO B85 31 6.9 2.394 2.300 3.9 2.318 3.2 100.8 VIACO B85 32 6.9 2.394 2.300 3.9 2.305 3.7 100.2 Porfyr VIACO 8180 27 6.9 2.390 2.319 3.0 2.310 3.3 99.6 8-16 VIACO B180 28 6.9 2.390 2.319 3.0 2.321 2.9 100.1 mm VIACO B180 29 6.9 2.390 2.319 3.0 2.294 4.0 98.9 VIACO B180 30 6.9 2.390 2.319 3.0 2.332 2.4 100.6 Porfyr Bitulastic 59 5.2 2.452 2.345 4.3 2.332 4.9 99.4 8-16 Bitulastic 60 5.2 2.452 1 2.345 4.3 2.328 5.4 99.3 mm Bitulastic 61 5.2 2.452 2.345 4.3 2.339 4.6 99.7 Bitulastic 62 5.2 2.452 2.345 4.3 2.329 5.0 99 .3 Porfyr Nelastic 53 5.3 2.450 2.365 3.5 2.354 3 9 99.5 8-16 Nelastic 54 5.3 2.450 2.365 3.5 2.348 4.2 99.3 mm Nelastic 57 5.3 2.450 2.365 3.5 2.358 3.8 99.7 Nelastic 58 5.3 2.450 2.365 3 5 2.373 3.1 100.3 Porfyr Canbit 63 7 3 2.422 2.352 2.9 2.339 3.4 99.4 8-16 Caribit 64 7.3 2.422 2.352 2.9 2.328 3 9 99.0 mm Caribit 67 7.3 2.422 2.352 2.9 2.338 3.5 99.4 Caribit 68 7 3 2.422 2.352 2.9 2.329 3.8 99 0 Porfyr HAB16T 45 6.1 2.454 2.408 1 9 2.379 3 1 98 8 8-16 HAB16T 46 6.1 2.454 2.408 1.9 2.368 3.5 99.0 mm HAB16T 47 6.1 2.454 2.408 1.9 2 392 2 5 99 3 HAB16T 48 6 1 2.454 2.408 1.9 2 370 3.4 98 4 Porfyr HABIZT+BCS 43 6.7 2.430 2.385 1.9 2.376 2.2 99.6 8-12 HABIZT+BCS 44 6.7 2.430 2.385 1.9 2.375 2.3 99 6 mm HAB12T+BCS 49 6.7 2.430 2.385 1.9 2.353 3.2 98.7 HAB12T+BCS 50 6.7 2.430 2.385 1.9 2.354 3.1 98.7 Porfyr STABINOR 35 6.7 2.408 2.346 2.6 2.302 4.4 98.1 8-12 STABINOR 36 6.7 2.408 2.346 2.6 2.311 4 0 98.5 mm STABINOR 41 6.7 2.408 2.346 2.6 2.304 4.3 98.2 STABINOR 42 6.7 2.408 2 346 2.6 2.308 4.2 98.4 Porfyr STABINOR 37 6 5 2.424 2.364 2.5 2.318 4 4 98 1 8-16 STABINOR 38 6.5 2.424 2.364 2.5 2.326 4 0 98 4 mm STABINOR 39 6 5 2.424 2.364 2.5 2.334 3.7 98.7 STABINOR 40 6.5 2.424 2.364 2.5 2 321 4.2 98 2 Porfyr RUBIT 23 7 6 2.297 2.225 3.1 2.257 1 7 101 4 8-16 RUBIT 24 7 6 2.297 2.225 3 1 2 250 2.0 101.1 mm RUBIT 33 7.6 2.297 2.225 3 1 2.244 2 3 100.9 RUBIT 34 7 6 2.297 2.225 3 1 2 252 2.0 101 2

(20)

VTI

Lars-Göran Wågberg BILAGA 3

90-10-04

Skiss Över plattornas läge på väg E4 vid Upplands-Väsby.

Serie 1 (närmast Stockholm) Serie 2

Körriktning mot Uppsala Körriktninüiot Uppsala

HAB16T Remixing

Ordinarie beläggning HAB16T RemixingOrdinarie beläggning Nr 68 HABSl6 Cmmü 8-16 mm Porfyr Onum. GJAP12+BCS 12-16 B60 + Trinidad 8-16 mm Porfyr Nr58 HAB 16S Nelastic 8-16 mm Porfyr Nr24 RUBIT B85 8-16 mm Porfyr Nr61 HAB 16S Bitulastic 8-16 mm Porfyr Nr38 STABINOR B85 8-16 mm Porfyr Nr28 VIACOTOP B 180 8-16 mm Porfyr Nr36 STABINOR B85 8-12 mm Porfyr Nr26 VIACOTOP B85 8-16 mm Porfyr Nr44 HAB12T+BCS 12-16 B85 8-16 mm Porfyr N r2 HAB20T B85 8-20 mm Porfyr Nr45 HAB16T B85 8-16 mm Porfyr Nr52 HABZOT B85 4-20 mm Porfyr

Körriktning mot Stockholm Körriktning mot Stockholm

(21)

VTI

Lars-Göran Wâgberg 90-10-04

Skiss över plattornas läge på väg E4 vid Vårby

Serie 1 (närmast Stockholm) Serie 2

Körriktning mot Södertälje Körriktning mot Södertälje

HAB16T Heating Ordinarie beläggning HAB16T Heating Ordinarie beläggning Nr 67 HABS 16 Caribit 8-16 mm Porfyr Onum. GJAP12+BCS 12-16 B60+Trinidad 8-16 mm Porfyr Nr57 HAB16S Nelastic 8-16 mm Porfyr Nr23 RUBIT B85 8-16 mm Porfyr Nr59 HAB16S Bitulastic 8-16 mm Porfyr Nr37 STABINOR B85 8-16 mm Porfyr Nr27 VIACOTOP B 180 8-16 mm Porfyr Nr35 STABINOR B85 8-12 mm Porfyr Nr25 VIACOTOP B85 8-16 mm Porfxr Nr43 HAB12T+BCS 12-16 B85 8-16 mm Porfyr Nr4 HABZOT B85 8-20 mm Porfyr Nr46 HAB16T B85 8-16 mm Porfyr Nr5 1 HABZOT B85 4-20 mm Porfyr Från 1988 års försök HAB16T B85 4-16 mm Porfyr

Körriktning mot Stockholm Körriktning mot Stockholm

(22)