UPPLANDS VÄSBY – VÄSBY ENTRÉ EDS ALLÉ
RAPPORT
2017-07-17
Uppdrag 260039, Flödesmätning och modellering Titel på rapport: Upplands Väsby – Väsby Entré
Status: Rapport
Datum: 2017-07-17
Medverkande
Beställare: Upplands Väsby kommun
Kontaktperson: David Hess
Konsult: Tyréns AB
Uppdragsansvarig: Hans Hammarlund
Handläggare: Olof Persson
Kvalitetsgranskare: Hans Hammarlund
Författare: Olof Persson
Datum: 2017-07-16
Handlingen granskad av: Hans Hammarlund
Datum: 2018-04-06
Sammanfattning
Upplands Väsby är i ett skede av kraftig expansion och därmed finns behovet att beräkna påverkan av expansionen på befintligt spillvattennät.
Tyréns har tidigare tagit fram en spillvattenmodell, i programmet Mike Urban, som beskriver hela Upplands Väsbys befintliga spillvattensystem. Modellen har kompletterats med de framtida belastningarna från planerade exploateringar.
I detta PM behandlas utbyggnadsplanerna i Väsby Entré och Eds Allé.
Väsby Entré har förprojekterade va-ledningar, planen är dock inte färdig ännu och det ses inte som troligt att utformningen kommer att bli precis som
förprojekteringen. Upplands Väsbys kommun har sammanfattat de frågor som behöver besvaras för Väsby Entré.
Förslaget i stora drag och resultaten från beräkningarna redovisas nedan.
1 Norra området av Väsby Entré ska avledas till Åvägen pumpstation.
Detta är (1333 PE och 2 ha verksamhetsyta) ansluter till Åvägen pumpstation, SPU60900105).
2. Åvägen pumpstation är gammal och behöver byggas om för att klara tillkommande flöde. Dimensionerande flöde för stationen är enligt beräkningarna 87 l/s.
3. Tryckledningen från pumpstationen byggs om. Släppunkten blir någonstans i planområdet. Befintlig PE med innerdimension 180 i modellen tas bort.
Lägger in ny ledning i modellen enligt dwg-filerna. I beräkningarna har en 300 mm ledning använts vilket har fungerat bra för det dimensionerande flödet.
4. Nytt hus är planerat på befintligt ledningsstråk vid järnvägen. Befintlig S500 genom stationen kommer därför troligtvis att utgå. Allt som rinner till den här punkten måste då ledas söderut till bef S800 som korsar järnvägen (punkt 5).
5. Allt spillvatten från planområdet kommer att ledas hit och korsa järnvägen i bef S800. Vi behöver veta att det finns kapacitet nog i S800. Hit kommer också spillvattnet från planområdet Eds Allé som byggs just nu.
800-ledningen under järnvägen har en mycket god kapacitet och kommer enligt beräkningarna att med god marginal klara av att avleda det
dimensionerande flödet.
För Eds Allé har befintligt ledningsnät god kapacitet att avleda det
tillkommande flödet. Enligt beräkningarna finns det inga ledningar nedströms Eds Allé som behöver åtgärdas för att klara av det dimensionerande flödet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Bakgrund, syfte och förutsättningar ... 5
Bakgrund och Syfte ...5
Frågeställning ...5
Omfattning ...6
Underlag ...6
2 Beräkningar ... 10
Beräkningsförutsättningar ... 10
Beräkningsresultat från MikeUrban ... 11
2.2.1Befintligt spillvattensystem belastat med 10-årsregn ... 11
2.2.2Kontrollberäkning torrväder ... 12
2.2.3Kontrollberäkning tillskottsvatten ... 15
2.2.4Dimensionerande beräkning torrväder ... 17
2.2.5Dimensioneringsberäkning med tillskottsvatten ... 20
3 Diskussion och slutsatser ... 24
1 Bakgrund, syfte och förutsättningar
Bakgrund och Syfte
Upplands Väsby kommun planerar för att öka antalet invånare i kommunen.
Just nu pågår flera stora exploateringsprojekt i kommunen, bl a Väsby Entré med omgivningar. Syftet med detta uppdrag är att undersöka om befintligt spillvattennät klarar den ökade belastningen, dimensionera nya ledningar som ska byggas och utvärdera ett antal åtgärder som kan bli aktuella att
genomföra.
Frågeställning
Väsby Entré har förprojekterade va-ledningar, planen är dock inte färdig ännu och det ses inte som troligt att utformningen kommer att bli precis som
förprojekteringen. Upplands Väsbys kommun har sammanfattat de frågor som behöver besvaras för Väsby Entré i planbild ”Väsby entré spillvatten
170404.pdf”. Följande punkter står på planbilden, se placering i Figur 1.
1 Norra området av Väsby Entré ska avledas till Åvägen pumpstation.
Detta är (1333 PE och 2 ha verksamhetsyta) ansluter till Åvägen pumpstation, SPU60900105
2. Åvägen pumpstation är gammal och behöver byggas om för att klara tillkommande flöde. Vi undrar över dimensionerande flöde för den.
3. Tryckledningen från pumpstationen byggs om. Släppunkten blir någonstans i planområdet. Befintlig PE med innerdimension 180 i modellen tas bort.
Lägger in ny ledning i modellen enligt dwg-filerna.
4. Nytt hus är planerat på befintligt ledningsstråk. Befintlig S500 genom
stationen kommer därför troligtvis att utgå. Allt som rinner till den här punkten måste då ledas söderut till bef S800 som korsar järnvägen (punkt 5).
5. Allt spillvatten från planområdet kommer att ledas hit och korsa järnvägen i bef S800. Vi behöver veta att det finns kapacitet nog i S800. Hit kommer också spillvattnet från planområdet Eds Allé som byggs just nu.
För Eds Allé finns det projekterade spillvattenledningar. Beräkningsmodellen är kompletterad med det planerade ledningsnätet och belastningen från framtida abonnenter är inlagt. Det är utrett hur nedströms området klarar av att ta emot det ökade flödet.
Det ser inte ut som att nedströms ledningssystem får några problem att avleda spillvattnet inklusive inläckage till Käppalas tunnel.
Omfattning
En tidigare framtagen hydraulisk modell har använts.
Utredningen har omfattat följande arbetsmoment:
- Uppdatering av modellen med ombyggnader som genomförts sedan modellen togs fram.
- Kontroll och uppdatering av vissa ledningar som enligt erhållen
ledningskarta ligger på nivåer som troligtvis inte stämmer. Detta görs enbart för ledningar som påverkas av planerade exploateringar.
- Lägga in framtida befolkning i samtliga områden som avrinner till Väsby Entré.
- Lägga in planerade ombyggnader av spillvattenledningar, pumpstationer etc samt dimensionera dessa för framtida belastning.
- Modellberäkning för nulägessituation och framtida belastning.
- Utvärdera planerade åtgärder
Underlag
Upplands Väsby kommun har sammanställt de frågor som behöver besvaras för Väsby Entré. I Figur 1 visas modellområdet med markeringar för frågorna.
Figur 1 Planbild som visar Väsby Entré, frågor som ska besvaras i utredningen är markerade i figuren.
Samtliga planerade exploateringar som lagts in i modellen redovisas i bilaga 1 och 2.
Väsby Entré – västra sidan verksamhet norr 2 ha 2, 3 Åvägen pumpstation
1 Till Åvägen pumpstation
4 Slopas
4, 5 Kontroll kapacitet S 800 Dimensionering
ny ledning i Ladbrovägen
Väsby Entré – västra sida norr 1333 PE
Väsby Entré – västra sidan söder 667 PE
Väsby Entré – västra sidan verksamhet söder 1 ha Wäckare äng 189 PE
Figur 2 Planbild som visar Väsby Entré, med svart visas befintliga ledningar som slopas i framtidsfallet och med rött visas ledningar som finns i det nya ledningsnätet.
Åvägen pumpstation
För Eds Allé erhölls ledningsnätet i fyra autocad-filer;
R-51-P-101, R-51-P-102, R-51-P-201, R-51-P-202
Eds Alles ledningsnät visas med svart och det befintliga spillvattenledningsnätet visas med rött i Figur 3.
Figur 3 Planbild som visar befintligt ledningsnät med rött och framtida ledningsnät för Eds Allé och Väsby Entré med svart.
Pumpkurvan för den nya pumpstationen inom Eds Allé visas i bilaga 6.
Befintligt ledningsnät nedströms Eds Allé hade bitvis konstiga vattengångar, vilka har justerats och detta redovisas i bilaga 7.
Spillvattenbelastningen inom Eds Allé är redovisad i bilaga 8.
Väsby Entré
Eds Allé
Eds Allé ny pstn
2 Beräkningar
Beräkningsförutsättningar
Beräkningarna har gjorts i ett antal steg, både med och utan tillskottsvatten.
Först har en kontrollberäkning för framtida belastning gjorts för att avgöra om det finns befintliga ledningar som inte klarar av de gamla kraven i P90. Dessa beräkningar görs utan klimat- och säkerhetsfaktor.
Dimensioneringsberäkningar enligt gällande krav i P110 är sedan utförda.
Upptill säkerhetsfaktorn i P110 har ytterligare en faktor på 1,5 använts på framtida vattenförbrukning, vilket motiveras av att det troligtvis kommer att byggas mer än det vi fått underlag för under ledningens livslängd. I detta PM har faktorn kallats framtidsfaktor.
Den allmänna säkerhetsfaktorn 1,5 i P110 motiveras av att det ofta medför en relativt låg extrakostnad att välja en något större ledningsdimension. Därför är det rimligt att undersöka hur stor dimension som behövs för att klara en säkerhetsfaktor på 1,5.
Tabell 1 Dimensioneringsförutsättningar
*För befintliga ledningar får det bli en avvägning. Det är inte alltid rimligt att bygga om befintliga ledningar om vattennivån vid dimensionerande spillvattenflöde stiger några cm över hjässan.
Beräkning
Nuvarande vatten förbrukning
Framtida vatten- förbrukning Regn
Klimat- faktor
Säkerhets-
faktor Utvärdering
Kontrollberäkning, torrväder
maxdygn x maxtimme
maxdygn x
maxtimme 1,0
Ledningar kan anses vara
underdimensionerade om vattennivån stiger över ledningshjässan *
Kontrollberäkning, tillskottsvatten
medelvatten- förbrukning
medelvatten-
förbrukning 10-års 1,0 1,0
Ledningar kan anses vara
underdimensionerade om vattennivån stiger mer än 50 cm över
ledningshjässa
Dimensionerings- beräkning, torrväder
maxdygn x maxtimme
maxdygn x
maxtimme*1,5 1,5
Ledningarna ska dimensioneras så att vattennivån inte stiger över
ledningshjässan (gäller de ledningar som nyläggs eller byggs om).
Dimensionerings- beräkning, tillskottsvatten
medelvatten- förbrukning
medelvatten-
förbrukning 20-års 1,25 1,0
Ledningar ska dimensioneras så att vattennivån inte stiger mer än 50 cm över ledningshjässa (gäller de
ledningar som nyläggs eller byggs om).
Beräkningsresultat från MikeUrban
2.2.1 Befintligt spillvattensystem belastat med 10-årsregn Belastning; Befintliga medelspillvatten, tillskottsvatten från 10-årsregn.
För att kontrollera hur befintligt ledningsnät och pumpstation Åvägen fungerar har modellen belastats med befintligt medelflöde och tillskottsvatten från 10- årsregn.
Ledningen i Oxundavägen går full innan den övergår till Besvärsvägen.
Trycknivån stiger upp mot en halvmeter över ledningshjässan på grund av tillskottsvattnet.
Inkommande flöde till Åvägen pumpstation var i beräkningen 49 l/s, se Figur 5. Pumpningen var med en pump i taget och uppgick som mest till 40 l/s och det var P2 som levererade detta flöde.
Figur 4 Beräkningsresultat för befintligt spillvattennät, belastning tillskottsvatten från 10- årsregn. Spillvatten medelflöde.
Fyllnadsgrad Vattennivå över ledningshjässa
Åvägen pstn Oxundav
Besvärsv
Figur 5 Beräknat inkommande flöde till Åvägen pumpstation. Beräkningsresultat för befintligt spillvattennät, belastning tillskottsvatten från 10-årsregn.
2.2.2 Kontrollberäkning torrväder
Belastning; Spillvatten maxdygnsflöde, maxdygnsfaktor 1,8 och maxtimfaktor.
Maxdygnsfaktorn för Väsby Entré är antagen till 1,8. Faktorn är baserad på den framtida befolkningen ca 3700 pe (inkl verksamheter) och föreslaget intervall 1,4 – 2,1 på maxdygnsfaktor P83 fig. 2.2.3:2.
Framtida hushåll får variationsmönster ”Bostad SVU” med maxtimmesfaktor 1,91. Totalfaktor på medelförbrukningen blir därmed; 1,8*1,91 = 3,4 Framtida verksamhet ger variationsmönster ”Verksamhet framtid” med maxtimmesfaktor 3,45. Totalfaktor på medelförbrukningen blir därmed;
1,8*3,45* = 6,2
Torrvädersberäkningen visar inte på några underdimensionerade
ledningssträckor inom Väsby Entré eller Eds Allé. De ledningssträckor som belastas av exploateringarna klarar också av att avleda torrvädersflödet utan att någon ledning går full.
Figur 6 Kontrollberäkning torrväder. Beräknad fyllnadsgrad för befintligt spillvattennät med framtida spillvattenbelastning.
Väsby Entré
Eds Allé
Fyllnadsgrad kontrollberäkning torrväder
Röd pga tryckledning
Röd pga tryckledning
Figur 7 Kontrollberäkning torrväder. Beräknad nivå ovanför ledningshjässa för befintligt spillvattennät med framtida spillvattenbelastning.
Vatten ovanför ledningshjässa kontrollberäkning torrväder
Väsby Entré
Röd pga tryckledning
Eds Allé
Röd pga tryckledning
2.2.3 Kontrollberäkning tillskottsvatten
Belastning; Tillskottsvatten från 10-årsregn och spillvatten medeldygnsflöde från befintlig och framtida belastning.
Ledningen i Oxundavägen går full innan den övergår till Besvärsvägen.
Trycknivån stiger upp mot en halvmeter över ledningshjässan på grund av tillskottsvattnet. Inkommande flöde till Åvägen pumpstation var i beräkningen 46 l/s.
Figur 8 Kontrollberäkning tillskottsvatten av 10-årsregn. Beräknad fyllnadsgrad för befintligt spillvattennät med framtida spillvattenbelastning.
Befintliga dimensioner för små Fyllnadsgrad kontrollberäkning
tillskottsvatten 10-årsregn
Figur 9 Kontrollberäkning tillskottsvatten från 10-årsregn. Beräknad nivå ovanför ledningshjässa för befintligt spillvattennät med framtida spillvattenbelastning.
Vatten ovanför ledningshjässa kontrollberäkning tillskottsvatten
Upp till en halvmeter ovanför hjässan
2.2.4 Dimensionerande beräkning torrväder
Belastning; Spillvatten maxdygnsflöde, maxdygnsfaktor 1,8 och maxtimfaktor.
I beräkningen har säkerhetsfaktor 1,5 använts för befintlig
spillvattenbelastning 2,25 för framtida (1,5*1,5 = 2,25). Enligt P110 ska en säkerhetsfaktor på minst 1,5 användas, i beräkningarna har en faktor 1,5 för ytterligare utbyggnad tagits med.
Framtida hushåll får variationsmönster ”Bostad SVU” med maxtimmesfaktor 1,91. Totalfaktor på medelförbrukningen blir därmed; 1,91*1,8*1,5*1,5 = 7,7 Framtida verksamhet ger variationsmönster ”Verksamhet framtid” med
maxtimmesfaktor 3,45. Totalfaktor på medelförbrukningen blir därmed;
3,45*1,8*1,5*1,5 = 14,0.
Med gult visas befintliga ledningssträckor som dimensionerats upp. För att ta hand om torrvädersflödet räcker befintliga dimensioner och pumpstation.
Ombyggd Åvägen pumpstation ny tryckledning från stationen.
Figur 10 Dimensioneringsberäkning torrvädersflöde. Beräknad fyllnadsgrad för befintligt spillvattennät med framtida spillvattenbelastning.
Oxundav Besvärsv
Åvägen pstn
Ladbrovägen Fyllnadsgrad dimensioneringsberäkning
torrväder
Figur 11 Dimensioneringsberäkning torrväder. Beräknad nivå ovanför ledningshjässa för befintligt spillvattennät med framtida spillvattenbelastning.
Vatten ovanför ledningshjässa dimensioneringsberäkning torrväder
2.2.5 Dimensioneringsberäkning med tillskottsvatten
Belastning; Tillskottsvatten från klimatanpassat (faktor 1,25) 20-årsregn och spillvatten medeldygnsflöde från befintlig och framtida belastning.
Tryckledningarna är i beräkningen alltid fyllda ledningar därmed är de röda i planbilden. Ledningarna i Oxundavägen är omlagda till innerdimension 300 mm i beräkningen. Ledningarna går fulla men det blir inte en vattennivå över hjässan som är mer än 0,25 m, (i dimensioneringskriterierna har vi använt en nivå om 50 cm ovanför ledningshjässan).
För att klara det större flödet krävs att pumpstation Åvägen dimensioneras upp.
Fyllnadsgrad dimensioneringsberäkning tillskottsvatten
Eds Alle - Tunnel Oxundav – Åvägen pstn
Ladbrovägen Tryckledning
Tryckledning
Tryckledning
Figur 13 Dimensioneringsberäkning tillskottsvatten. Beräknad vattennivå ovanför ledningshjässan för befintligt spillvattennät med framtida spillvattenbelastning.
Ledningsprofilen för Oxundavägen ned till Åvägens pumpstation visas i Figur 14 med maximal vattennivå.
Vatten ovanför ledningshjässa dimensioneringsberäkning tillskottsvatten
Figur 14 Profil Oxunda till Åvägen pumpstation. Beräkningsresultat för framtida och åtgärdat spillvattennät, belastning tillskottsvatten från 20-årsregn. Spillvatten medelflöde.
Åvägen pumpstation inkommande flöde är beräknat till att som mest 87 l/s, vilket visas i Figur 15.
Maxflöde 87 l/s
S800 under järnvägen har en lutning på 7,4 promille och ledningen är gjord av betong vilket ger att den har en teoretisk kapacitet på 1190 l/s. Totalt i
beräkningen avleder ledningen 145 l/s. I ledningsprofilen i Figur 16 visas maximal beräknad vattennivå från Eds Allé till anslutningspunkten till Käppalas tunnel.
Figur 16 Profil Eds Allé till Käppalas tunnel. Beräkningsresultat för framtida och åtgärdat spillvattennät, belastning tillskottsvatten från 20-årsregn. Spillvatten medelflöde.
Ledningsprofilen i Ladbrovägen visas med maximal vattennivå i Figur 17.
S800 under järnvägen
Figur 17 Profil Ladbrovägen till S800 under spåret. Beräkningsresultat för framtida och åtgärdat spillvattennät, belastning tillskottsvatten från 20-årsregn. Spillvatten
medelflöde.
3 Diskussion och slutsatser
Befintligt spillvattenledningsnät har god kapacitet att avleda flödet från Eds Allé. En sammanhängande ledningsprofil fram till Käppalas tunnel visas i bilaga 4.
Det finns ledningssträckor som behöver dimensioneras upp för att klara av Väsby Entré, Åvägen pumpstation kommer att behöva byggas om och
inkommande ledningar att läggas om upp till Oxundavägen. En ny tryckledning från stationen kommer också att bebövas för att avleda det framtida
dimensionerande flödet. En ledningsprofil från Oxundavägen fram till Käppalas tunnel visas i bilaga 3.
Ledningen under järnvägen där flödet från Väsby Entré och Eds Allé möts är idag i dimension 800 mm. Ledningen kommer enligt beräkningarna att ha god kapacitet även i framtiden för att avleda flödet under jänvägen. Likaså det fortsatta ledningsnätet fram till Käppalas tunnel.
Det finns befintliga ledningssträckor i modellen som är underdimensionerade men dessa ligger utanför flödesvägen för de två exploateringarna som den här utredningen berör.
Bilaga 1, Översiktsbild från modellen med spillvattenledningsnätet markerat med rött och punkter för exploateringar markerade med grönt. I bilaga 2 framgår antal
personekvivalenter per område och spillvattenflöde.
N
Bilaga 2. Tabell med samtliga exploateringar som är inlagda i spillvattenmodellen.
Område Antal PE Anslutningsbrunn i modellen spillvattenbelastning m3/dygn Variationsmönster
Baldersvägen 51 PE SNB70519 10,2 Framtida bostad
Carlslund 2000 PE SNB635013 400 Framtida bostad
EdsAlle 1800 PE SNB238001 360 Framtida bostad
Fyrklövern Ekebo 900 PE Pkt_5 180 Framtida bostad
Fyrklövern-Drabantenhuset 191 PE SNB31181 38,2 Framtida bostad
Fyrklövern-Dragonvägen 772 PE SNB31185 154,4 Framtida bostad
Fyrklövern-E1 (Norr om Mälarvägen) 700 PE Pkt_5 140 Framtida bostad
Fyrklövern-E2-4 (Norr om Mälarvägen) 525 PE Pkt_5 105 Framtida bostad
Fyrklövern-H (öster om Dragonvägen) 200 PE XPL3080 40 Framtida bostad
Fyrklövern-Västra Vilunda 603 PE UV_1_416 120,6 Framtida bostad
Fyrklövern-Östra Vilunda 338 PE UV_1_416 67,5 Framtida bostad
Järnvägsparken söder 104 PE SNB338128 20,8 Framtida bostad
Messingen norr 840 PE STB60903285 168 Framtida bostad
Messingen söder 840 PE STB60903293 168 Framtida bostad
Odenslunda skolan PE 147 SNB70339 29,4 Framtida bostad
Prästgårdsmarken norr 24 PE 8 lgh SNB20846 4,8 Framtida bostad
Prästgårdsmarken rest 15 PE 5 lgh UV_1_11 3 Framtida bostad
Prästgårdsmarken söder 60 PE 20 lgh SNB22753 12 Framtida bostad
Prästgårdsmarken väster 24 PE 8 lgh SNB22704 4,8 Framtida bostad
Prästgårdsmarken öster 87 PE 29 lgh SNB22712 17,4 Framtida bostad
Sigma (norra delen) 243 PE SNB32172 48,6 Framtida bostad
Sigma (västra delen) norr 90 PE SPL3881 18 Framtida bostad
Sigma (västra delen) söder 90 PE SNB30617 18 Framtida bostad
Sigma (östra delen) 208 PE VPL11510 41,6 Framtida bostad
Tegelbruket norr 250 PE UV_1_233 50 Framtida bostad
Tegelbruket söder 125 PE SNB32639 25 Framtida bostad
Wijk Oppgård 420 PE SNB61466 84 Framtida bostad
Vatthagen 216 PE 240 bäddar hotell 115 Framtida bostad
Vilunda Husarvägen 600 PE Pkt_8 120 Framtida bostad
Vilunda Idrottsanläggning antaget 0,7 ha 0,28 l/s,ha Pkt_8 17 Framtida verksamhet
Vilunda kontorsområde antaget 4 ha 0,1 l/s,ha Pkt_8 35 Framtida verksamhet
Vilunda Skola 150 PE Pkt_8 150 Framtida verksamhet
Vilunda Smedgärdestomten 600 PE Pkt_8 120 Framtida bostad
Wäckare äng 189 PE SNB11092 37,8 Framtida bostad
Väsby Entre-Järnvägsparken norr 104 PE SNB32186 20,8 Framtida bostad
Väsby Entre-kontor ovan bussterminal 1 ha verksamhetsyta SNB33084 14,4 Framtida verksamhet
Väsby Entre-västra sidan norr 1333 PE SNB31119 267 Framtida bostad
Väsby Entre-västra sidan söder 667 PE SNB135000 133 Framtida bostad
Väsby Entre-västra sidan verksamhet norr 2 ha verksamhetyta SNB31119 28,8 Framtida verksamhet
Väsby Entre-västra sidan verksamhet söd 1 ha verksamhet SNB135000 14,4 Framtida bostad
Östra Fresta by 600 PE SNB82403 120 Framtida bostad
Bilaga 3 Ledningsprofil från Väsby Entré till Käppalas tunnel
Bilaga 4 Ledningsprofil från Eds Allé till Käppalas tunnel
Bilaga 5 Pumpat flöde i Åvägen pumpstation beräknat från uppmätta nivåer. Nederbörd från SMHI dygnsvärden för Sätra Gård.
http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/
Flöde [l/s]
Bilaga 6 Pumpen för Eds Allé. NP 3127 HT 3 – Adaptive 489
Q [l/s] H [m]
0 14,5
23 8,2
42 4,0
50 1,5
Bilaga 7 Utjämning av vattengångar
Enligt kommunen så ska det inte vara några konstiga vattengångar på sträckan utan det kan jämnas ut i modellen. På sträckan SNB60903266 – SNB60903260
Bilaga 8 Spillvattenbelastning inom Eds Allé
(Del C1b och C2b har utgått)
Avrinning spill med självfall via Mälarvägen:
C1a: 76 villor & radhus och ett dagis C2a: 84 villor & radhus
V2 och Norra delen av V1 som ligger närmast Mälarvägen: 355 lägenheter
Avrinning spill till Eds allé pumpstation som sen pumpar till självfall i Mälarvägen:
C4: 105 villor & radhus C3: 94 villor och ett dagis
Del av V1 som ligger längs Älvsundavägen: 25 radhus Räkna 0,2 [m3/pe,dygn]
Dagis räknas som 8 m3/elev och år, 10 m2/elev
16 barn per grupp, 5 barn per anställd ger 19 dagis pe per grupp. Antar två grupper per dagis ger ca 40 dagis-pe. Med 8 m3/elev och år blir det en belastning om
40*8/(365)= 0,88 [m3/d]
Räknar varje villa och radhus som 3 pe/boende
Område Bebyggelse Spillbelastning
C1a 76 villor & radhus och ett dagis
76*3*0,2 = 45,6 Dagis = 0,88
Summa 46,5 [m3/d]
C2a 84 villor & radhus 84*3*0,2 = 50,4 V2 och Norra delen
av V1 som ligger närmast Mälarvägen
355 lägenheter 355*3*0,2 = 213
Avrinning till Eds Alle pumpstation som sen pumpar till
Mälarvägen
C4 105 villor & radhus 105*3*0,2 = 63 C3 94 villor och ett dagis 94*3*0,2 = 56,4
Dagis = 0,88
Summa 57,3 [m3/d]
Del av V1 som ligger längs Älvsundsvägen
25 radhus 25*3*0,2 = 15 [m3/d]
