Hot och våld inom akutsjukvårdEn beskrivande litteraturstudie : Threats and violence in emergency careA descriptive literature study

Hot och våld inom akutsjukvård

En beskrivande litteraturstudie

Threats and violence in emergency care

A descriptive literature study

Författare: _{​Alicia Wilking och Frida Beckman}

VT 2020 Examensarbete: ​Kandidat, 15 hp Huvudområde:_{​ Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap}

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Sigrid Odencrants, universitetslektor, Örebro universitet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

3

1. Inledning

4

2. Bakgrund

4

2.1 Definition av hot och våld 4

2.2 Hot och våld på arbetsplatser 4

2.3 Definition av akutsjukvård 5

2.4 Sjuksköterskors ansvar inom akutsjukvård 5

2.4.1 Triage 6

2.5 Hot och våld inom akutsjukvård 6

2.6 Problemformulering 7

3. Syfte

8

4. Metod

8

4.1 Design 8 4.2 Datainsamling 8 4.2.1 Sökstrategi 8 4.2.2 Urval 9 4.3 Kvalitétsgranskning 10 4.4 Dataanalys 10 4.5 Forskningsetiska överväganden 10

5. Resultat

11

5.1 Orsaker till att hot och våld uppstår 11

5.2 Återrapportering av hot och våld 12

5.3 Konsekvenser av hot och våld 13

5.3.1 Kroppslig påverkan 13

5.3.2 Påverkan på arbetstillfredsställelse 14

5.4 Åtgärder 14

5.4.1 Förhållande mellan sjuksköterskor och arbetsledning 14

5.4.2 Förhållande mellan sjuksköterskor och patienter 15

5. 5 Resultatsammanfattning 15

6. Diskussion

15

6.1 Metoddiskussion 15

6.2 Resultatdiskussion 17

6.2.2 Riskfaktorer 18

6.2.3 Triage 18

6.2.4 Genus 19

6.2.5 Underbemanning, stress och återrapportering 19

6.2.6 Förebyggande arbete 20

6.3 Etisk konflikt för omvårdnad 21

6.3.1 Hållbar utveckling 21

7. Slutsats

22

7.1 Klinisk nytta 22 7.2 Fortsatt forskning 22

8. Referenslista

24

Bilagor

Sammanfattning

Bakgrund: _{​Hot och våld beskrivs som vanligt förekommande inom akutsjukvård och} drabbar i större utsträckning mer kvinnor än män. Inom akutsjukvård får sjuksköterskor utstå mer hot och våld än på andra avdelningar. Det finns flera riskfaktorer som skiftarbete, stress, tidsbrist och möjlig sjuksköterskebrist. Sjuksköterskor inom akutsjukvård ansvarar för triage, en sortering av patienter där de prioriteras utifrån symtom och sökorsak. Cirka 20% av alla som arbetar inom akutsjukvård har blivit utsatta för hot och våld, det är möjligt att ett visst mörkertal finns på grund av att alla händelser inte rapporteras eller anmäls.

Syfte: _{​Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av verbala hot och fysiskt våld inom} akutsjukvård.

Metod: _{​En deskriptiv litteraturstudie med en systematisk sökning genomfördes. Åtta} vetenskapliga artiklar har använts i resultatredovisningen. Databaser som användes var Cinahl, MEDLINE och PsycINFO.

Resultat: _{​Resultatet visade att flera sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom} akutsjukvård. Hot och våld kunde resultera i fysisk och psykisk sjukdom och leda till försämrad vård, sjukskrivningar och uppsägningar. Flera av de sjuksköterskor som deltog i studierna valde att inte rapportera händelserna då de ansåg att arbetsledningen inte tog till åtgärder. Att rapportera hot och våld till arbetsledningen tog mycket tid som sjuksköterskor valde att ägna åt patienter istället. _{​Ett förebyggande arbete med} utbildningar var viktigt.

Slutsats: Sjuksköterskor får utstå mycket hot och våld vilket påverkar dem negativt både psykiskt och fysiskt i form av stress, utbrändhet, depression eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). För att förebygga hot och våld beskrivs god kommunikation, utbildning och en arbetsledning som tar ansvar och arbetar med åtgärder vara av stor betydelse.

1. Inledning

Sjuksköterskor ​ansvarar för att patienter skall få den vård de behöver. Det kan dock vara

svårt att ge patienter personcentrerad vård om sjuksköterskor utsätts för hot och våld av patienter. Vad händer när sjuksköterskor utsätts för hot och våld på sin arbetsplats, som skall vara en trygg och säker plats? Intresse av ämnet väcktes under verksamhetsförlagd utbildning, på akutmottagning. I receptionen arbetade sjuksköterskor som tog emot patienter. Bakom sjuksköterskorna fanns vid tillfället ordningsvakter beredda att ingripa om hotfulla eller våldsamma situationer uppstod. I examensarbetet ​beskrivs sjuksköterskors erfarenheter

av verbala hot och fysiskt våld inom akutsjukvård.

2. Bakgrund

2.1 Definition av hot och våld

I arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön [AFS 1993:2] beskrivs begreppen hot och våld ofta som svåra att definiera eftersom det kan vara ”allt från mord till trakasserier” (s.5). Hot och våld beskrivs som handlingar som överskrider gränsen för vad som är lagligt, tillåtet att göra och vad som är socialt accepterat. Hot och våld kan vara både verbala och icke verbala handlingar som innefattar aggressiva gester, svordomar riktade till personer, sexuella trakasserier och otrevliga kommentarer. Det kan också vara hotfulla brev, sms, telefonsamtal (AFS 1993:2) blickar och berättelser (Avander, 2016). Hot kan ses som personangrepp där gärningsmän ger negativa kommentarer samt riktar hotelser till andra personer. Ett respektlöst bemötande från en person kan också uppfattas som ett hot (AFS 1993:2).

Våld avser ett speciellt beteende, där beteendet är avsett att skada andra människor. Våldet kan vara aktivt eller passivt vilket innebär att våldet fokuseras direkt eller indirekt till den utsatta. Därför ses definitionen av begreppen som bred då sjuksköterskor skall göra en egen bedömning om vad som betraktas som hot och våld (Arbetsmiljöverket, 2019).

2.2 Hot och våld på arbetsplatser

Det finns många arbeten där en det är en förhöjd risk att bli utsatt för hot och våld, exempelvis arbeten som involverar människor och arbete i offentliga miljöer. Det fanns flera

faktorer som beskrev risken att bli utsatt för hot och våld. Direktkontakt med människor var huvudfaktorn sedan påverkar faktorer som nattarbete, ensamarbete, stress, tidsbrist samt hög arbetsbelastning. Faktorerna beskrevs som generella för alla yrkesgrupper. Yrket har stor betydelse för vilken typ av aggressiv handling en anställd blir utsatt för. Exempelvis har de som arbetar med människor större risk att utsättas för hot och kränkningar online vilket betyder att hot och kränkningar även kan förekomma utanför arbetstid (Arbetsmiljöverket, 2019).

Hot och våld kan skapa arbetsmiljöproblem som beskrivs ha ökat de senaste åren. För att förebygga hot och våld på arbetsplatser kan säkerhetsrutiner användas tillsammans med tydliga instruktioner om hotfulla situationer skall hanteras (Almerud, Österberg & Nordgren, 2012). _​Enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) har arbetsgivaren skyldighet att förebygga ohälsa för anställda samt förebygga olycksfall som uppstår i arbetet. Det är arbetsgivarens skyldighet att ändra eller ersätta allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall (Arbetsmiljöverket, 2020).

2.3 Definition av akutsjukvård

Akutsjukvård är sjukvårdstjänster som är avsedda och utrustade för akut patientvård (Svensk meSH, _{​u.å​.). I examensarbetet definieras akutsjukvård som en medicinsk specialitet som} innefattar patienter med akut skada eller sjukdom. Inom akutavdelning eller akutmottagning krävs omedelbar behandling av patienters sjukdom eller skada. Prehospital vård ingår också i akutsjukvård.

2.4 Sjuksköterskors ansvar inom akutsjukvård

Sjuksköterskors arbete inom akutsjukvård baseras på akut omhändertagande och beslutfattande. Arbetsbelastningen inom akutsjukvård kan ofta vara hög, därför ansvarar sjuksköterskor för att snabbt och säkert bedöma och fatta beslut om akuta omvårdnadsåtgärder. För att sjuksköterskor skall kunna g_{​öra säkra bedömningar och} beslutsfattande beskrivs att det krävs erfarenhet och samlad kunskap (Wikström, 2018).

Sjuksköterskor får delegera arbetsuppgifter enligt lag (SOSFS 1997:14). Delegering sker till andra personer som saknar formell kompetens, ofta till undersköterskor som i sin tur har reell kompetens. Delegering beskrivs som en viktig del i sjuksköterskors arbete för att vården skall hålla hög kvalitet, vara tidsbesparande och minska stress. Som komplement till delegering kan sjuksköterskor använda sig av generella direktiv för att på ett snabbt sätt ​ge akut sjuka

patienter behandling. Eftersom alla läkemedel, medicinska undersökningar och behandlingar sker på läkarordination kan generella direktiv vara tidsbesparande och underlätta arbetet för sjuksköterskor (Wikström, 2018).

2.4.1 Triage

En av sjuksköterskornas arbetsuppgifter inom akutsjukvård är att bedöma patienter och därefter sortera för grad av vård och prioritering. ​Triage är ett begrepp som är väl inarbetat i

vården och betyder sortera (Wikström, 2018). Triage innebär att vårdbehovet hos personer som söker akutsjukvård bedöms och graderas efter deras svårighetsgrad. Bedömningen baseras ofta på en skala (Göransson, 2005). Triageskalor utvecklas löpande, vilket skapar mer utvecklade och säkrare skalor. Triageskalor ger sjuksköterskor uppfattning om andningsfrekvens, hjärtfrekvens och syremättnad. Skalorna används för bedömning av allvarlighetsgraden och om patienten skall prioriteras eller inte (Göransson & Von Rosen, 2010). Prioritering ett innebär omedelbart omhändertagande ​och prioritering två innebär

omhändertagande inom tio minuter. Prioritering tre, fyra och fem har lägre prioritering oc_​h kan få vänta mellan 30 minuter till flera timmar _​.​En del patienter uppfattar triagering som

diskriminerade (Socialstyrelsen, 2015). Enligt diskrimineringslagen _​(_​2008:567_​) är det inte tillåtet att särbehandla, särskilja eller urskilja människor utifrån kön, könsidentitet, etniska tillhörighet, religion, sexuella läggning eller ålder. Eftersom sjuksköterskor kan vara den person som möter sjuka patienter först, är det viktigt att de har kompetens till arbetsuppgiften. Det krävs mycket kunskap och lång erfarenhet för att arbeta med en säker triage (Wikström, 2018).

2.5 Hot och våld inom akutsjukvård

Inom akutsjukvård arbetar både kvinnor och män, dock är könsfördelningen ojämn och kvinnor utgör majoriteten (Socialstyrelsen, 2019). Manliga sjuksköterskor blev generellt mer

utsatta för fysiskt våld medan kvinnliga sjuksköterskor blev utsatta för hot. Åldern var en faktor då yngre sjuksköterskor utsattes i högre grad än äldre. Sex av tio anmälningar som inkom till arbetsmiljöverket om hot och våld på arbetsplatsen var främst från hälso- och sjukvård, och från sjuksköterskor (Hallberg, 2011). _{​Sjuksköterskor som arbetar inom} akutsjukvård löper störst risk att utsättas för hot och/eller våld på sin arbetsplats (Gillespie, 2008).

Inom akutsjukvård var unga manliga sjuksköterskor betydligt mer utsatta för våld (Landau & Bendalak, 2008). Resultatet av en enkätstudie med 62 kvinnliga sjuksköterskor och 51 manliga sjuksköterskor redovisade att manliga sjuksköterskor blev dubbelt (56,9%) så ofta utsatta för våld än vad kvinnliga sjuksköterskor var (29,5%). Verbala hot skilde sig inte mellan könen (Johansson och Möllers, 2015). Tidigare statistik visade att verbala hot och fysiskt våld var vanligt förekommande inom vård och omsorg, speciellt inom akutsjukvård. Från 2017 till 2018 har 20 % av de som arbetade inom akutsjukvård redovisat att de blivit utsatta för hot och våld på sin arbetsplats (SCB, 2018).

Det beskrivs att sjuksköterskor dagligen utsätts för riskfyllda situationer där både hot och våld kan förekomma. Patienter som söker akut sjukvård kan vara oroliga och smärtpåverkade, vilket kan leda till ett våldsamt agerande. Patienter kan också vara påverkade av alkohol och/eller droger vilket ökar risken för våldsamt_{​beteende ​(Arbetsmiljöverket, 2017). En av de} vanligaste orsakerna till att konflikter uppstod mellan sjuksköterskor och patienter var alkohol och/eller drogpåverkan i samverkan med att de inte fick lämna avledningen för att röka eller att de inte fick inta vätska eller föda (Avander, 2016).

2.6 Problemformulering

Hot och våld inom akutsjukvård beskrivs som​ett vanligt förekommande problem. ​Att hot

och våld uppstår är komplext och beror på olika orsaker som långa väntetider, överbeläggningar, triage och stress hos vårdpersonal. Faktorerna kan leda till frustration hos patienter vilket i sin tur kan leda till att hot och våld uppstår. Problemen kan påverka arbetsmiljön, den personcentrerade vården och skada relationen mellan sjuksköterska och patient. Examensarbetet kan bidra med ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskor,

allmänhet och övrig personal om hot och våld som förekommer inom akutsjukvård. Genom kunskap och förståelse kan vården bli tryggare, säkrare och sjuksköterskor kan utföra bättre omvårdnad.

3. Syfte

Syftet var ​att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av verbala hot och fysiskt våld inom

akutsjukvård.

4. Metod

4.1 Design

Metoden var litteraturstudie med systematisk sökning_{​. Det betyder att litteratur inom ett} specifikt ämnesområde har sökts systematiskt för att sedan granskas och sammanställas. Designen var en deskriptiv design och de databaser som användes var: Cinahl, MEDLINE och PsycINFO.

4.2 Datainsamling

4.2.1 Sökstrategi

De sökord som användes var meningsbärande ord från litteraturstudiens syfte som akutsjukvård, erfarenhet, hot, sjuksköterska och våld. Synonymer till nyckelorden användes för a _{​tt få en bredare sökning. Sökningarna genomfördes först på varje sökord som ämnesord.} För att specificera sökningen i PsycINFO kombinerades sökning i fritext. Därefter kombinerades sökorden med booleska operatorer AND och/eller OR.

I PsycINFO_{​inleddes sökningen med ämnesorden “Violence” OR “Workplace violence” och} “Nurses” OR “Nursing”. Därefter lades en sökning i fritext till, med sökordet ‘‘Emergency care’’. Ämnesorden tillsammans med sökning i fritext gav ett sökresultat på 33 titlar. I MEDLINE och Cinahl genomfördes sökningen endast med kontrollerade ämnesord. I MEDLINE användes sökorden ”Workplace violence” AND ‘‘Emergency nursing’’ vilket gav ett sökresultat på 24 titlar. I Cinahl användes sökorden "Workplace Violence" OR "Violence"

OR "Exposure to Violence" AND ‘‘Emergency care’’ som gav ett sökresultat på totalt 116 titlar (se bilaga 1).

Studiens begränsningar var: Engelska språket, vetenskapligt granskade samt att studierna skulle vara genomförda mellan 2000-2020 (se bilaga 1).

4.2.2 Urval

Inklusionskriterier var studier inom akutsjukvård där omedelbar behandling krävs. Studier med sjuksköterskestudenter, övrig sjukvårdspersonal och intensivvård som deltagare exkluderades.

I PsycINFO resulterade sökningen i totalt 33 titlar. I första urvalet lästes alla 33 titlar, tio titlar ansågs relevanta för att besvara syftet. I andra urvalet lästes tio titlars sammanfattning och fem ansågs relevanta, vilket resulterade i att samtliga fem studier lästes i helhet. I sista urvalet valdes en artikel ut för kvalitétsgranskning som sedan godkändes och valdes att användas i resultatet (se bilaga 2 _{​). ​I MEDLINE blev resultatet totalt 24 titlar. I första urvalet} lästes alla 24 titlar, sju titlar ansågs relevanta för att besvara syftet. I andra urvalet lästes samtliga sju sammanfattningar och fem studier ansågs relevanta, vilket resulterade i att samtliga fem studier lästes i helhet. I sista urvalet valdes fyra titlar för kvalitétsgranskning som sedan godkändes och valdes att användas i resultatet (se bilaga 2). I Cinahl blev resultatet av sökningen totalt 116 titlar. I första urvalet lästes alla 116 titlar, 20 titlar ansågs relevanta och i andra urvalet lästes samtliga 20 sammanfattningar. Av de 20 sammanfattningar var tio titlar relevanta och lästes i helhet. Av de tio valdes tre artiklar för kvalitétsgranskning som sedan godkändes och valdes att användas i resultatet (se bilaga 2).

Totalt åtta artiklar valdes att användas i resultatet (se bilaga 2). De studier som valdes bort var dubbletter eller studier som inte bedömdes kunna besvara litteraturstudiens. Samtliga studier har granskats enskilt och därefter har innehållet diskuterats gemensamt. Det skapade en gemensam förståelse av textens innebörd.

4.3 Kvalitétsgranskning

För att säkerställa att studierna höll hög kvalitét genomfördes en kvalitétsgranskning med hjälp av granskningsmallar. Olika granskningsmallar användes för respektive studiedesign. Kvalitétsgranskningen inleddes med granskning av studiernas relevans, det vill säga att studierna skulle besvara litteraturstudiens syfte. Granskningsmallarna innehöll frågor som besvarades med “ja”, “nej” eller “ej beskrivet”. ​Studiernas styrkor och svagheter granskades och redovisas i artikelmatriser, (se bilaga 2) (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2014).

4.4 Dataanalys

För att sammanställa resultatet i litteraturstudien genomfördes en integrerad analys vilket skapade möjlighet att presentera resultatet på ett överskådligt sätt (Kristensson, 2014). Analysen genomfördes i olika steg för att på ett enkelt sätt sammanställa studiernas resultat. I det första steget granskades studiernas resultat, likheter och skillnader identifierades. I det andra steget identifierades kategorier som bestod av de likheter som hittats i studierna. Utifrån kategorierna skapades rubriker som användes i litteraturstudien. I det tredje steget sammanställdes resultaten av studierna och sorterades in under de skapta rubrikerna. Rubrikerna bildade sedan underrubriker som användes i resultatredovisningen (ibid.). _​Studier med kvalitativ och kvantitativ metod har använts.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Samtliga artiklar i resultatet baseras på Helsingforsdeklarationen. För att hantera etiska krav vid examensarbete krävs kunskap om normer, värderingar och principer som skall behandlas under arbetets gång. Eftersom litteraturstudien inte behandlar människor blev uppgiften att ta ställning till de olika studiernas etiska överväganden. För att en studie skall få kallas etisk måste flera aspekter beaktas. Den första aspekten var att studien behandlade väsentliga frågor. Den andra aspekten var att studien skulle ha god vetenskaplig kvalitét och den tredje aspekten var att studien genomfördes på ett etiskt sätt (Kjellström, 2017). _{​Författarna} an_{​svarar för att litteraturstudien inte plagierar andra arbeten, att innehållet inte ändras och att} sanningen inte förvrängs. Examensarbetet skall ta hänsyn till forskningsetiska överväganden (Kristensson, 2014).

5. Resultat

Sjuksköterskor beskrev hot och våld inom akutsjukvård som ett vanligt fenomen. ​Risken att

bli utsatt beskrevs som mycket hög _{​(​Li, Zhang, Xiao & Chen, 2019; Morken, Johansen,} Alsaker, 2015_{​; ​Renker et al., 2015; Ramacciati, 2019; ​Speroni, et al., 2014​). I en studie} genomförd i USA svarade deltagarna på frågor angående hot och våld. Majoriteten som svarade på enkäten var kvinnor med mer än åtta års arbetserfarenhet. Totalt 96% av deltagarna upplevde fysiskt våld under arbetstiden. Cirka 68% upplevde hot och våld minst en gång i månaden och 39% minst en gång i veckan (Renker, Scribner & Huff, 2015). Sjuksköterskor beskrev att verbala hot var vanligast, följt av fysiskt våld och sexuella trakasserier. Av samtliga sjuksköterskor som upplevde verbala hot, uppgav 61% att de blivit utsatta mer än tre gånger (Li et al., 2019).

Resultatet presenteras genom fyra huvudrubriker: Orsaker till att hot och våld uppstår, Återrapportering av hot och våld, Konsekvenser av hot och våld samt Åtgärder. Resultatet avslutas med en resultatsammanfattning.

5.1 Orsaker till att hot och våld uppstår

Sjuksköterskor angav triage som den ledande faktor till att hot och våld uppstod ( _{​Ramacciati} et al., 2019)_{​. Våldsamt beteende orsakades ofta av ​långa väntetider som följd av triage.} Patienter som blev prioriterade till kategori tre eller fyra fick vänta en timme eller mer beskrevs som utåtagerande _{​(ALBashtawy, 2013). Av de patienter som orsakade hot och våld} beskrevs i en studie att 90% var vita män i åldrarna 26 till 35, som var påverkade av alkohol eller droger. Långa väntetider redovisades vara en riskfaktor för att sjuksköterskor skulle bli utsatta för hot och våld _{​(Speroni, Fitch, Dawson, & Dugan, 2014). Det som förekom mest} frekvent (85%) var hot och våld från anhöriga följt av patienterna själva (75%) ( _{​Ramacciati et} al., 2019).

Sjuksköterskor poängterade att majoriteten av aggressiva patienter var missbrukare. Av alla våldsamma situationer var 70% påverkade av alkohol och 69% var påverkade av droger (_{​Renker et al., 2015; ​Speroni, et al., 2014​; ​Ramacciati et al., 2019). ​Patienter som} missbrukade alkohol och/eller droger agerade aggressivt och våldsamt om inte läkarna skrev

ut narkotikaklassade läkemedel. Flera sjuksköterskor betonade problemet av frekvent utskrivning av narkotikaklassade läkemedel. De ansåg att läkare skrev ut mer narkotikaklassade läkemedel än vad som behövs. När patienter inte fick narkotika utskrivet blev de aggressiva och hotfulla. Det resulterade i en ond cirkel eftersom patienter som missbrukade utnyttjade positionen och återkom till sjukhuset vid behov av ytterligare läkemedel. Sjuksköterskor krävde konsekvenser för de som agerade aggressivt. De menade att de borde ha rätt att avvisa patienter från platser, neka dem vård och begränsa antalet medföljare/anhöriga in i väntrum och vårdsal (Renker et al., 2015).

5.2 Återrapportering av hot och våld

Sjuksköterskor påtalade vikten om chefens ansvar att använda åtgärder som stödjande samtal eller återrapportering efter en hotfull eller våldsam situation. Sjuksköterskor var delade i frågan om hur mycket chefen följde upp händelserna. Några sjuksköterskor redovisade att chefen tog till åtgärder medan andra ansåg att chefen inte gjorde det. De som ansåg att chefens inte fanns där och följde upp händelserna var tydliga med att det var obehagligt och att de aldrig kommer att rapportera en händelse igen. En sjuksköterska i studien beskrev det som att våldsrapporterna skrevs, dock hamnade de längst ned i en låda och fick inget gehör (Morken et al., 2015). Däremot var det obligatoriskt att anmäla allvarliga hot som mordhot (_{​Tan, Lopez och Cleary,} 2015)_​.

Enligt sjuksköterskor var hot och våld en del av arbetet och därför rapporterades inte händelserna. De som rapporterade händelserna fick inget gehör och inga åtgärder användes. En beskrivning var ​att arbetsgivaren inte tog ansvar för åtgärder, även om sjuksköterskor

rapporterade händelserna. Sjuksköterskor kände frustration eftersom de inte fick gehör från arbetsledningen och de ansåg att rutinerna borde förbättras innan sjuksköterskor blir allvarligt skadade. _{​Sjuksköterskor beskrev att de rapporterade händelserna för att förklara hur} händelserna utspelades om patienter klagar eller anmäler, inte för att förbättra arbetssituationen. Trots vikten av rapportering beskrev sjuksköterskor att processen var energikrävande och att arbetsledningen inte agerade i form av stödjande resurser. _{​Sjuksköterskor beskrev rapportering} som tidskrävande och tiden de kunde avvara för rapportering var på sjuksköterskors fritid (Renker et al., 2015).

De sjuksköterskor som valde att rapportera händelserna blev besvikna att de inte fick gehör och ansåg därför rapportering som meningslöst. Bristande åtgärder resulterade i minskad motivation att rapportera de våldsamma händelserna (ALBashtawy, 2013). _{​Sjuksköterskor} ansåg att det krävdes mer säkerhetsansvariga personer på sin arbetsplats för att upprätthålla sjuksköterskors fokus på patienter. Sjuksköterskors erfarenhet var att sjukhusledningen inte gav gehör i arbetet mot nollprincipen i våldsfrågan och att det fanns oro om bristen av nolltolleranspolitiken (Renker et al., 2015).

5.3 Konsekvenser av hot och våld

5.3.1 Kroppslig påverkan

Hot och våld på arbetsplatser påverkade sjuksköterskor fysiskt och psykiskt. Det orsakade psykiska påfrestningar som ångest, oro och ilska (Li et al., 2019). Studier som genomfördes på sjuksköterskor i akutsjukvård visade samband mellan hot, våld och psykiska påfrestningar som utbrändhet, depression, oro, posttraumatiska symtom eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Av de sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld hade 2,2% diagnostiserats med PTSD. Känsla av hjälplöshet och skräck var en betydande faktor för utveckling av PTSD (Gómez-Gutiérrez et al., 2016). Sjuksköterskor uttryckte förtvivlan och upprördhet på konsekvenserna. Det var viktigt att uppmärksamma konsekvenser som uppsägning, psykisk ohälsa och otrygghet, såväl kortsiktiga som långsiktiga (Li et al., 2019). _{​Sjuksköterskor i en} annan studie beskrev​att vård av aggressiva patienter påverkade dem fysiskt och psykiskt. De

menade att de kände trötthet, utbrändhet och att de var trötta på arbetsuppgifter. Sjuksköterskor uppgav missnöje med arbetet. Aggressiva patienter skapade oro och stress på arbetsplatser vilket beskrevs som att sjuksköterskor ville ignorera patienter (Tan, Lopez och Cleary, 2015).

De behandlade patienter som kunder vilket en av sjuksköterskorna i studien blev upprörd över. Sjuksköterskan ansåg att kunder på restauranger har rätt att beställa det de vill äta och sedan klaga om beställningen blev fel. Patienter på sjukhus var däremot inte kunder, de var patienter och de hade inte rätt att beställa vilken typ av vård de ville ha eller styra över sjukvårdspersonal (Renker et al., 2015).

5.3.2 Påverkan på arbetstillfredsställelse

Sjuksköterskor redovisade att arbetstillfredsställelsen var låg vilke_{​t resulterade i a​tt} sjuksköterskor var omotiverade och inte_{​kände ​arbetsglädje. Sjuksköterskorna menade också} att de hade minskad arbetsentusiasm och/eller övervägde att sluta arbeta inom akutsjukvård (Li et al., 2019; Speroni et al., 2014). Hälften av de sjuksköterskor som arbetade inom akutsjukvård och deltog i studien var rädda och/eller oroliga för att bli utsatta för våld på sin arbetsplats, vilket skapade otrygghet. Sjuksköterskor beskrev en känsla av bortprioritering av arbetsledningen, som ansåg att patienttillfredsställelsen var viktigare än att sjuksköterskor var trygga på arbetsplatser_{​ (Renker et al., 2015; Tan, Lopez och Cleary, 2015).}

5.4 Åtgärder

Sjuksköterskor redovisade att de arbetade med omvårdnadsåtgärder samt förebyggande åtgärder för att motverka våld. Identifiering av riskfaktorer, verbal avslappningsteknik samt stresshantering stod i fokus för en mer trivsam miljö och psykisk hälsa för vårdpersonalen. Arbetsplatsrelaterad våldsutbildning genomfördes, personalen kunde agera och bemöta hot och våld på ett professionellt sätt. Utbildningar i kommunikation var också en faktor som förbättrade den hotfulla eller våldsamma situationen._{​Sjuksköterskor menade att med hjälp av} omvårdnadsåtgärder förvandlades hotfulla situationer till normala situationer. Utbildning för personal var gott stöd för att hjälpa dem hantera hotfulla situationer, tankar och känslor (ALBashtawy, 2013). Flera sjuksköterskor betonade vikten av att använda larm vid en hotfull eller våldsam situation. Larmet skapade säkerhet, även om det inte behövde användas. En del sjuksköterskor ansåg dock att larm inte skapade säkerhet eller trygghet på grund av att de inte visste hur lång responstiden var (Morken et al., 2015).

5.4.1 Förhållande mellan sjuksköterskor och arbetsledning

Sjuksköterskor ansåg också att de var i behov av stöd från arbetsledningen för att utbildningar, rutiner och strategier skulle genomföras (_{​Ramacciati et al., 2019)​. Ytterligare en} åtgärd som var viktig var att sjuksköterskor hade förtroende för arbetsgivaren, chefen och ledarna. Trots omvårdnadsåtgärder önskade sjuksköterskor mer stöd och information från arbetsgivare vid våldshändelser, rättsligt skydd samt ökad säkerhet (Speroni et al., 2014).

5.4.2 Förhållande mellan sjuksköterskor och patienter

Sjuksköterskor i en studie beskrev att en viktig åtgärd var att skapa allians mellan sjuksköterskor och patienter samt att skapa förtroende mellan parterna. Förtroende hjälpte sjuksköterskor att hantera de svåra situationer som uppstod. Studien visade att stöd till de utsatta borde finnas tillgänglig _{​samt att sjuksköterskor borde arbeta med effektiva} copingstrategier för att motverka hot och våld mot sjuksköterskor (Ramacciati et al., 2019). Sjuksköterskor ansåg att kroppsvisitering borde vara en åtgärd som alltid utförs på patienter som söker vård akut. Patienter och anhöriga kunde ta med vapen eller droger som sedan utsatte personal och andra patienter för risker. Flera av de sjuksköterskor som deltog i studien ansåg att det borde finnas metalldetektorer vid ingången på akutmottagningar och andra akutavdelningar samt att antalet besökare borde begränsas. De ansåg också att alla dörrar borde vara låsta. Om våld ändå uppstod måste det finnas gemensamma handlingsplaner för hur aggressiva och hotfulla patienter skall hanteras. Sjuksköterskor ansåg att all personal borde hantera alla våldsamma och hotfulla patienter lika, exempelvis med avisning från plats (Renker et al., 2015).

5. 5 Resultatsammanfattning

Sammanfattningsvis visade resultatet att sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld på sin arbetsplats påverkas både psykiskt och fysiskt. Orsaker till att hot och våld uppstod var bland annat väntetider och beroendesjukdomar. Hot och våld resulterade i att sjuksköterskor fick psykiska besvär som stress, utmattning, posttraumatiska symtom och PTSD. Flera sjuksköterskor valde att sluta arbeta eller byta avdelning som konsekvens av hot och våld. Att rapportera händelserna ansågs som ett problem i samtliga studier eftersom inga åtgärder utfördes av arbetsledningen. Förebyggande åtgärder för hot och våld var god kommunikation samt stöd från arbetsledningen.

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

En litteraturstudie genomfördes då det ansågs relevant för arbetet. En kvalitativ ansats ansågs relevant då sjuksköterskors erfarenheter var centralt i litteraturstudien. Enligt Willman et al. (2006) är kvalitativ metod lämplig att använda för att undersöka erfarenheter och upplevelser.

En kvalitativ studie, mer specifikt en intervjustudie kunde varit relevant eftersom intervjustudier fokuserar på människors upplevelser och erfarenheter (Kristensson, 2014). Däremot valdes intervjustudier bort på grund av tidsbrist. _{​Styrkor i litteraturstudien är att} studierna som användes i resultatet visade flera likheter trots att studierna var genomförda i olika delar av världen. En integrerad analys användes eftersom det ansågs att studiernas resultat kunde redovisas på ett mer strukturerat sätt. Svårigheter med att genomföra en integrerad analys var att identifiera och skapa rubriker som ansågs relevanta för arbetet eftersom studiernas resultat behandlar flertalet olika fynd.

Databaserna MEDLINE, Cinahl och PsycINFO användes eftersom de fokuserar på omvårdnad. Databasens ämnesord användes för att identifiera tydliga och precisa termer som sedan användes i sökningarna tillsammans med fritextord. Begränsningarna av sökningarna valdes för att minska antalet träffar. Sökorden är delvis olika i de olika databaserna. Det har diskuterats om sökorden borde varit samma i alla databaser, dock visade det sig svårt att använda exakt samma sökord. Varje ämnesord i databaserna har olika benämningar, dock med samma innebörd. Cinahl och MEDLINE hade ”MH” som ämnesord och PsycINFO hade ”DE”, därför kunde inte samma sökord användas eftersom databaserna använde olika synonymer. När benämningarna används korrekt blir sökningen tydligare och fler relevanta resultat hittades. Sökstrategin i PsycINFO var inte konsekvent eftersom sökningen kombinerades i fritext och därefter kombinerades sökorden med booleska operatorer. Sökningen kunde därför utförts på ett tydligare och mer metodiskt sätt. _{​Sökprocessen genomfördes gemensamt för att} litteraturstudien skulle få högre trovärdighet och tillförlitlighet (Kristensson, 2014).

Eftersom akutsjukvård bedrivs på olika sätt kan definitionen misstas. Intuitionen är att beskriva erfarenheter av det som kan jämföras med det som i Sverige benämns som akutmottagning. Därför inkluderar studien akutsjukvård där omedelbar behandling krävs. Exklusionskriterierna var sjuksköterskestudenter, övrig sjukvårdspersonal och intensivvård eftersom studierna inte behandlar de områdena. _{​Erfarenheter tolkas som förekomst, riskfaktorer, åtgärder som samt} påverkan på det psykiska måendet. Arbetat har skapats på ett systematiskt och strukturerat sätt. Relevanta rubriker och skilda kategorier har gjorts för att skapa ett mer lättläst arbete. Rubriker och underrubriker har valts ut för att de ansågs vara relevanta för syftet och även det som sågs relevant för riskfaktorer, förebyggande arbete och andra faktorer som påverkade syftets

frågeställning._{​Svårigheter att placera resultatet under rubrikerna fanns, då flertal delar passade} in under flertal rubriker.

En begränsning på 2000-2020 gjordes. Det valdes att ha 20 års tidsspann för att få högt antal relevanta artiklar. Däremot är studierna som ingår i resultatet genomförda inom ramen för tio års tidsspann (2010-2020) vilket blev ett misstag. Vanligen används begränsning på tio års tidsspann, därför är begränsningen på 20 års tidsspann ett misstag och kan ses som en svaghet. Det gjordes ytterligare en begränsning där kravet var att artiklarna var skrivna på engelska samt att de var vetenskapligt granskade, det för att språket ska vara begripligt och att artiklarna skulle vara tillförlitliga att använda i litteraturstudien. Därför gjordes begränsningen då det engelska språket kan tolkas och förstås vilket Willman et al. (2006) rekommenderar vid en litteraturstudie. _​Forsberg och Wengström (2016) menar att forskning inom omvårdnad vanligtvis publiceras på engelska.

6.2 Resultatdiskussion

Studierna som ingår i resultatet var genomförda i olika länder för att få en bred översikt över ämnet och för att litteraturstudiens resultat skall vara överförbart. Studierna som inkluderades var genomförda i Italien, Jordanien, Kina, USA, Australien, Norge och Spanien. Studiernas resultat var jämförbara i alla studier. Studien har en bred geografisk spridning för att få en bredare bild av sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld. _{​Ett antagande kan vara att} överförbarheten blev hög eftersom både studier med kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades i litteraturstudien. Studierna var genomförda i olika länder vilket gav ett bredare perspektiv på fenomenet, därmed kan resultatet överföras till andra vårdenheter där hot och våld kan uppstå. Det är dock läsaren som avgör rimligheten i en studie och om resultatet är överförbart (Kristensson, 2014).

6.2.1 Utsatthet

Flera sjuksköterskor utsattes för hot och våld på arbetsplatser vilket redovisades i samtliga studier._{​Enligt studieresultatet var det vanligare att män utövade våld vilket kan ha ett samband} med att män blev mer utsatta. Att män blev utsatta för dubbelt så mycket hot och våld kan bero

på att det är mer socialt accepterat att män slår eller hotar män och att det är mindre socialt accepterat att män hotar eller slår kvinnor.

6.2.2 Riskfaktorer

En riskfaktor till att hot och våld kan uppstå beskrivs vara alkohol och droger, som har samband med ett våldsamt beteende. Cirka 70% av alla som agerade aggressivt inom akutsjukvård var alkoholpåverkade och 60% var narkotikapåverkade (Speroni et al., 2014). Den informationen tillsammans med att cirka 40% av alla inneliggande på sjukhus hade en beroendeproblematik kan vara en bidragande faktor till att hot och våld uppstår. Beroendeproblematiken minskar toleransen vilket resulterar i ett utåtagerande beteende (Pich et al., 2010). Resultatet av Ramacciati et al. (2019) och Renker et al., (2015) stärker tidigare studieresultat angående problematiken med alkohol och droger i samband med aggressivitet.

Hot och våld förekom också i större utsträckning av patienter som hade en bakomliggande psykisk sjukdom som schizofreni, djup depression eller bipolär sjukdom. Patienter med bakomliggande psykisk sjukdom har ökad risk för alkohol- och/eller drogberoende (Pich et al., 2010). Risken för att utsättas för hot och våld ökade två till tre gånger om patienten hade en psykisk sjukdom och/eller beroendeproblematik. Ett antagande kan vara att sjuksköterskor är rädda för personer med psykiska sjukdomar på grund av fördomar. Synen på psykisk ohälsa är hos många förvrängd på grund av sociala medier, filmer och böcker. Sjuksköterskor kan känna osäkerhet inför att vårda patienter med psykisk sjukdom vilket medför att patienter kan agera aggressivt och våldsamma situationer kan uppstå (ibid.). Sjuksköterskor behöver mer stöd och utbildning i hur de skall hantera patienter med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom. Utbildning kan leda till att sjuksköterskor kan bemöta patienter med psykisk sjukdom eller beroendeproblematik på ett bättre sätt och därmed undvika att hot och våld uppstår. Utbildningar efterfrågas av sjuksköterskor (Happell, Carta, & Pinikahana, 2002).

6.2.3 Triage

Triage kan vara en svår arbetsuppgift. Hur skall sjuksköterskor handla etiskt och korrekt när en 85 år gammal dam har en bruten arm och bredvid sitter en ung kvinna med liknande problematik? Vem skall tas om hand om först? Hur skall patienter prioriteras? I tanken skall

den som kom först få vård först, samtidigt är den äldre damen mer skör och sårbar. Situationen skapar irritation hos personer i väntrummet eftersom det inkommer personer som får träffa en sjuksköterska eller läkare direkt, medan andra får vänta i flera timmar. När patienter känner brist på information i kombination med långa väntetider ökar både frustrationen och risken för att hot och våld uppstår (Taylor, Wolfe, & Cameron, 2002). Den sårbara situationen kan bli speciell med tanke på att personerna också är sjuka, funderar på existentiella frågor eller har extrema smärtor (SBU, 2010). _{​Pich et al. (2010) beskrev att} väntetider och triage skapade aggression och att det var en av de största faktorerna till att hot och våld uppstod.

6.2.4 Genus

Väntetider skiljer beroende på patienters kön. Kvinnor i åldrarna 19-34 får enligt statistik vänta i genomsnitt tio minuter längre än vad män i samma ålder gör. En orsak till statistiken kan vara att den påverkats av att kvinnor ofta söker akut vård för mildare åkommor. Män generellt söker akutsjukvård för allvarligare åkommor vilket resulterar i högre prioriteringsgrad (Socialstyrelsen 2019). Ett antagande kan vara att män domineras av machokultur, normer som skapar attityder som i sin tur leder till föreställningar och ideal- hur män ska vara och handla i olika situationer för att vara “manliga’’. Några exempel kan vara att män inte skall gråta, visa känslor eller inte söka hjälp. Det kan påverka akutsjukvård eftersom män undviker att söka hjälp på grund av att de vill framstå som “en riktig man’’. Sveriges kommuner och regioner (2019) beskriver manliga normer som samhällsproblem. Normer avgör hur de blir bemötta inom akutsjukvård. Genom att arbeta mot normer kan ökad jämställdhet skapas, även en bättre hälsa och minskat våld.

6.2.5 Underbemanning, stress och återrapportering

Aggressiva och/eller hotfulla situationer beskrivs som en orsak till att sjuksköterskor valde att lämna yrkeslivet inom akutsjukvård. Hot och våld har i tidigare studier bevisats ha ett samband med sjukskrivningar, uppsägningar och försämrat mående (Wong et al., 2017). Brist på sjuksköterskor beskrevs vara en orsak till ökad förekomst av hot och våld (Hallberg, 2011). Ett antagande kan vara att de tidigare nämnda riskfaktorer påverkar sjuksköterskors motivation till att arbeta vilket i sin tur skapar en ond cirkel på arbetsplatsen. Sjuksköterskors motivation

påverkades vilket har lett till uppsägningar, som i sin tur lett till ytterligare personalbrist och underbemanning. Riskfaktorerna resulterade på lång sikt i stress, överbeläggningar och därmed längre väntetider_{​för patienter. Stress kan i sin tur leda till att hot och våld mot sjuksköterskor} uppstod (Ayranci, 2005). Resultatet styrks till viss del av en tidigare studie som beskrev ett samband mellan färre personal, lå_{​nga väntetider och mer hotfulla samt våldsamma situationer} (Wong et al., 2017).

Någonting som påverkar den onda cirkeln kan vara låg återrapportering. Sjuksköterskors delaktighet i återrapportering var delad. Flera sjuksköterskor återrapporterade hotfulla och våldsamma händelser, dock ansåg en del sjuksköterskor att hot och våld var en del av arbetet. De var dock överens om att arbetsledningen inte stod till svars och tilltog åtgärder när återrapporteringar gjordes. Det resulterade i färre återrapporteringar och fler uppsägningar. Hade arbetsledningen tagit större ansvar, hade bemanningen troligtvis varit högre och därmed hade stressen varit mindre. Konsekvenserna blir akutsjukvård som inte är personcentrerad och resulterar därmed i sämre vårdkvalitét samt ökat hot och våld. Hade flera sjuksköterskor valt att rapportera och arbetsgivare valt att använda åtgärder skulle stressen och väntetiderna troligtvis minska och vården skulle bli förbättrad vilket styrks av Renker et al. (2015).

6.2.6 Förebyggande arbete

Litteraturstudiens resultat redovisar att akutmottagningar, akutavdelningar och intensivvårdsavdelningar genomför utbildning om hur personalen skall agera professionellt om hot och våld uppstår. Utbildningarna var viktiga eftersom sjuksköterskor kände ökad trygghet efter utbildningar.

Vikten av förebyggande arbete ligger i god kommunikation. Sjuksköterskor kan med hjälp av kommunikation minska risken för att hot och våld skall uppstå. Kommunikation och information är två byggstenar som är viktiga för att patienter skall känna trygghet och känna sig synliggjorda inom akutsjukvård. Det är viktigt att sjuksköterskor avsätter tid att informera patienten om varför situationen ser ut som den gör, varför väntetiden är lång eller att personalen inte glömt patienten. Empati, delaktighet och maktfördelning är något sjuksköterskor måste vara medvetna om i förebyggande syfte för att hot och våld inte skall uppstå (Baggens & Sandén, 2009). _{​Vikten av att skapa en relation med patienter beskrivs också}

av Snellman, (2009). Hur patienten upplevde första vårdmötet lade grunden för hur resterande vårdupplevelse blev. _{​Därför borde arbetsgivare samtala och lyfta bemötande och relation med} sjuksköterskor i arbetet mot hot och våld på arbetsplatser (ibid.). Genom utbildning i bemötande av aggressiva patienter kan hot och våld förebyggas inom akutsjukvård. För att utföra en god och säker vård kan bemötandet och omhändertagandet av patienter vara viktigt. Genom att bidra med gott bemötande samt omsorg kan patienten känna tillit och känna sig sedd (Almerud, Österberg & Nordgren, 2012). Personcentrerad vård beskrivs i Svensk sjuksköterskeförening _{​[SSF] (2016) som vård med respekt och bekräftelse. Det handlar om att} vårdpersonal skall acceptera, respektera och bekräfta patienters upplevelse av sjukdom, hälsa och ohälsa. _{​Det är viktigt att patienter inte är sin sjukdom eller händelse, vilket är en viktig} punkt i personcentrerad vård. Det är därför viktigt att inte beskriva patienter som exempelvis den aggressiva mannen på sal tre, utan patienter skall beskrivas med namn (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). _{​En god kommunikation och information kan förebygga hot och} våld (Göransson & von Rosen, 2010).

6.3 Etisk konflikt för omvårdnad

Resultatet speglar förhållandet mellan sjuksköterskor och patienter, där hot och våld skapar konsekvenser genom begränsad omvårdnad. När sjuksköterskor upplever hot och våld kan stress, rädsla och otrygghet skapas. Sjuksköterskor kan i sin tur bidra till akutsjukvård utan engagemang som leder till att patientmötet blir påverkat då sjuksköterskor tar avstånd från patienten. Hot och våld bidrar också till att patienter som agerat aggressivt blir påverkade vilket övriga patienter på avdelningar/mottagningar också blir. Genom resultatet påtalas en etisk konflikt mellan sjuksköterskor och patienters vilja att få akutsjukvård. Majoriteten av hot och våld som uppstår sker på grund av triage och väntetider. Dock skapar hot och våld sämre akutsjukvård och längre väntetider, vilket blir en ond spiral. Enligt Socialstyrelsen (2015) ska de finnas en strävan efter god och jämlik vård.

6.3.1 Hållbar utveckling

Resultatet belyser den hållbara utveckling av akutsjukvård i relation med hot och våld. Om sjuksköterskor upplever känslor som rädsla och otrygghet på arbetsplatsen riskerar vårdkvalitén att bli försämrad. Omhändertagande kan påverkas långsiktigt och som resultatet

belyser kan sjuksköterskors psykiska mående påverkas. Ovanstående har även diskuterats i resultatet, där resultatet belyser förhållandet mellan hot och våld och arbetsentusiasm.

7. Slutsats

Slutsatsen blev att sjuksköterskor får utstå hot och våld inom akutsjukvård och att de påverkar dem negativt både psykiskt och fysiskt i form av stress, utbrändhet, depression, oro, posttraumatiska symtom eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Hot och våld orsakar dessutom minskad arbetsentusiasm och flera sjuksköterskor överväger att sluta arbeta inom akutsjukvård, vilket i sin tur leder till underbemanning och stress. På så sätt skapas en ond cirkel och hot och våld uppstår mer frekvent.

7.1 Klinisk nytta

Examensarbetet belyser vikten av att förebygga förekomst av hot och våld inom akutsjukvård._{​Därför är det viktigt att alla arbetsplatser erbjuder utbildning, för att en känsla} av trygghet skall skapas. Det är också viktigt att andra åtgärder används för att sjuksköterskor skall orka arbeta inom akutsjukvård, exempelvis att samtala med kollegor, arbetsledning eller annan profession. På så sätt kan de utsatta hantera situationen på ett bättre sätt och må bättre psykiskt. Åtgärderna är något som alla arbetsplatser skall arbeta med dagligen, inte bara efter händelser utan även i förebyggande syfte. Kan vara något som ingår i arbetsplatsens dagliga rutiner.

7.2 Fortsatt forskning

Behovet av fortsatt forskning gällande hot och våld inom akutsjukvård är stort. Bristande kunskap och förståelse om hot och våld inom akutsjukvård samt bristande kunskap i hur hot och våld skall minska finns. Det finns flera studier om hot och våld, däremot måste fortsatt forskning ske för att hot och våld inte skall förekomma inom akutsjukvård. _{​I takt med att} samhället utvecklas med sociala medier och offentlighet kan hot och våld utvecklas. Patienter kan identifiera sjuksköterskor på sociala medier och därmed utsätta dem för hot och trakasserier online. Borde sjuksköterskor ha namnskyltar med både förnamn och efternamn? Det kan tänkas vara en självklarhet, däremot kan det vara en bidragande faktor till att sjuksköterskor får utstå verbalt hot efter arbetstid. Fortsatt forskning om hur sociala medier och

offentlighet påverkar sjuksköterskors utsatthet är viktigt att studera. Få studier behandlar sociala mediers påverkan och därför är det viktigt med fortsatt forskning som berör ämnet.

I slutet av 2019 drabbades världen av en pandemi, Covid-19. Under rådande omständigheter blev samhället utsatt, vilket har lett till att sjuksköterskor kan få en ökad utsatthet för hot och våld på arbetsplatser. Patienter och anhöriga kan vara rädda och oroliga för det okända viruset vilket kan vara en orsak till att de agerar aggressivt inom akutsjukvård.

8. Referenslista

*- _{​Inkluderade artiklar i litteraturstudien.}

AFS (1993:2) _{​Våld och hot i arbetsmiljön. Stockholm, Arbetarskyddsstyrelsen. Från}

Arbetsmiljöverket,

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/vald-och-hot-i-arbetsmiljon -foreskrifter-afs1993-2.pdf

*ALBashtawy, M. (2013). Workplace violence against nurses in emergency departments in

Jordan. _{​International} emergency nursing_​, 60(4), 550-555.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/inr.12059

Almerud Österberg, S. & Nordgren, L. (red.). (2012). _{​Akut vård ur ett patientperspektiv​. (1.}

uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Arbetsmiljöverket. (2017). _{​Hot och våld inom vården [Broschyr]. Stockholm:}

Arbetsmiljöverket. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/hot-och-vald-inom-varden-broschyr-adi609.pdf

Arbetsmiljöverket. (2019). _{​Hot och våld​. Hämtad 3 september, 2019, från Arbetsmiljöverket,} https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/?h l=definition%20av%20hot%20och%20våld%20inom%20vård#7

Aroseus, F. (2013). _{​Försvarsmekanismer​. Hämtad 4 maj, 2020, från Lätt att lära,} https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/psykodynamiskt-perspektiv/forsvarsmek anismer/

Avander, K. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing _{​, 23(2),}

51–57. _{​https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/JTN.0000000000000186}

Ayranci, U. (2005). Violence toward health care workers in emergency departments in west Turkey._{​ The Journal of Emergency Medicine ​2005 Apr-1;28(3):361-5.}

Baggens, C., & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), _{​Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt ​(s.}

Ekwall, A. (2013). Acuity and Anxiety From the Patient’s Perspective in the Emergency Department. _​JEN: Journal of Emergency Nursing_{​, ​39​(6),} 534–538. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.jen.2010.10.003

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). _{​Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:} Natur & Kultur.

Gillespie, G. L. (2008). Consequences of violence exposures by emergency nurses. _​Journal

of Aggression, Maltreatment & Trauma, 16(4), 409–418. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/10926770801926583

*Gómez-Gutiérrez, M. M., Bernaldo-de-Quirós, M., Piccini, A. T., & Cerdeira, J. C. (2016). Posttraumatic Stress Symptomatology in Pre-Hospital Emergency Care Professionals Assaulted by Patients and/or Relatives. _{​Journal of Interpersonal Violence​, ​31​(1),} 339–354. _{​https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/0886260514555370}

Göransson KE, & von Rosen A. (2010). Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department. _{​International} Emergency Nursing_​, 18(1), 36–40. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ienj.2009.10.001

Göransson, K. (2006). _{​Registered nurse-led emergency department triage: Organisation,}

allocation of acuity ratings and triage decision making (Avhandling, Örebro

universitet, Örebro Studies in Caring Sciences 10). Från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:137196/FULLTEXT01.pdf

Hallberg, U. (2011). Hot och våld inom vård och omsorg: Kunskapsöversikt. _​(Rapport

2011:16.). _{​Stockholm:} Arbetsmiljöverket. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf

Happell, B., Carta, B., & Pinikahana, J. (2002). Nurses’ knowledge, attitudes and beliefs regarding substance use: a questionnaire survey. Nursing & Health Sciences _{​, 4(4),}

193–200.

Johansson, A., & Möller, J. (2015). Förekomst och upplevelser av hot och våld på somatisk akutmottagning och i prehospital vård ur ett genusperspektiv. _{​Department of Health} Sciences. _{​https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/2532111}

Landau, S. F., & Bendalak, Y. (2008). Personnel exposure to violence in hospital emergency wards: A routine activity approach. Aggressive Behavior, 34(1), 88–103.

*Li, N., Zhang, J., Xiao, Q., & Chen, L. (2019). _{​The relationship between workplace violence,} job satisfaction and turnover intention in emergency nurses. _{​International emergency}

nursing_{​, 45, 50-55. ​https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ienj.2019.02.001}

*Morken, T., Johansen, I. H., & Alsaker, K. (2015). Dealing with workplace violence in emergency primary health care: a focus group study. BMC Family Practice _{​, 16(1), 1–7.} https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1186/s12875-015-0276-z

Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2010). Patient-related violence against emergency department nurses. _{​Nursing & Health Sciences​, 12(2), 268–274.} https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1442-2018.2010.00525.x

*Ramacciati, N., Gili, A., Mezzetti, A., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Rasero, L. (2019). Violence towards Emergency Nurses: The 2016 Italian National Survey-A cross-sectional study. _{​Journal of nursing management​, 27(4), ​}792-805. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jonm.12733

Rapport 2017:21. _{​FLER MÄN INOM VÅRDEN OM YRKESVAL: JÄMSTÄLLDHET OCH}

KOMPETENSFÖRSÖRJNING . Stockholm: Länsstyrelsen. Från https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c89d4e/152606853444 7/Rapport%202017-21%20Fler%20män%20inom%20vården.pdf

*Renker, P., Scribner, S. A., & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for consequences, collaboration, and consistency._{​Work: Journal of} Prevention, Assessment & Rehabilitation, 51(1), 5–18. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.3233/WOR-141893

SFS 1977:1160. _{​Arbetsmiljölag​.} Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbet smiljolag-19771160_sfs-1977-1160

SFS 2003:460. _{​Lagen om etikprövning av forskning som avser människor​. Stockholm:}

Riksdagen. Från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2 003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2008:567. _{​Diskrimineringslag​.} Stockholm: Riksdagen. Från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/dis krimineringslag-2008567_sfs-2008-567

Snellman, I. (2009). Vårdrelationer: En filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),

Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt _{​(s. 377-405) Lund:}

Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2015). _{​Att mötas i hälso- och sjukvård: Ett utbildningsmaterial för reflektion} om bemötande och jämlika villkor (Socialstyrelsens rapportserie, nr 2015-1-5).

Stockholm: Socialstyrelsen. Från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/20 15-1-5.pdf

Socialstyrelsen. (2017). _{​Patientlagen​. Hämtad 31 mars, 2020, från Socialstyrlsen,} https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrift er/patientlagen

Socialstyrelsen. (2019)._{​Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal​. Hämtad 13 april, 2020, från} Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/halso-och-sjukva rdspersonal/

Socialstyrelsen. (2019). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna akutmottagningar

2018_{​. (Socialstyrelsens rapportserie, nr 2019-10-6395). Stockholm: Socialstyrelsen. Från} Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2 019-10-6395.pdf

SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

*Speroni, T., Speroni, E., Fitch, L., Dawson, M., & Dugan, A. (2014). Incidence and cost of nurse workplace violence perpetrated by hospital patients or patient visitors. _{​Journal of}

emergency nursing, 40(3), 218-228.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.jen.2013.05.014

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). _{​Triage och flödesprocesser på}

akutmottagningen: En systematisk litteraturöversikt._{​(SBU-rapport nr 197). Stockholm:} Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). _{​Mall för kvalitetsgranskning av studier} med kvalitativ forskningsmetodik: Patientupplevelser_{​. Stockholm: Statens beredning för}

Statistiska centralbyrån. (2018). _{​Hot, våld och oro 1980–2017​. (Rapport nr} URN:NBN:SE:SCB-2018-LEBR1802_pdf) Stockholm: Statistiska centralbyrån. Från

Statistiska centralbyrån,

https://www.scb.se/contentassets/14f8221b75044059a52f293df0bd1f6f/le0101_2016i17_ sm_lebr1802.pdf

Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2016). _{​Svensk sjuksköterskeförening om…:}

Personcentrerad vård [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-s vensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_ personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf

Svensk MeSH. (u.å.). Emergency Medical Services: _{​Akutsjukvård. ​Hämtad 16 april, 2020,} från Svensk Mesh, _{​https://mesh.kib.ki.se/term/D004632}

Sveriges kommuner och regioner (2019) Mäns psykiska hälsa. Hämtad den 6 juni, 2020, från

Sveriges kommuner och regioner,

https://skr.se/halsasjukvard/psykiskhalsa/manspsykiskahalsa.14338.html

*Tan, M. F., Lopez, V., & Cleary, M. (2015). Nursing management of aggression in a Singapore emergency department: A qualitative study. _{​Nursing & Health Sciences​,}

17(3), 307–312. _{​https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/nhs.12188}

Taylor_{​, ​D-M​., ​Wolfe​, R., ​Cameron​, P-A (2015) Complaints from emergency department} patients largely result from treatment and communication problems. _​Emergency

Medicine,_{​ 14, 43–49. ​https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1046/j.1442-2026.2002.00284.x}

Wikström, J. (2018). _{​Akutsjukvård: Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada} (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). _{​Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan}

forskning & klinisk verksamhet _{​(3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.}

Wong, A. H-W., Combellick, J., Wispelwey, B. A., Squires, A., & Gang, M. (2017). The Patient Care Paradox: An Interprofessional Qualitative Study of Agitated Patient Care in the Emergency Department. _{​Academic Emergency Medicine​, 24(2), 226-235.} doi.org/10,1111/acem.13 117

Bilagor

Sökmatris (Bilaga

_​

1_​

)

Sökmatris 1(3) Datum/

klockslag

Databas Sökord med

begränsningar Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien 2020-03-31 Kl. 12.00 PsycINFO S1. (_​DE ‘‘Violence’’) OR (DE “workplace violence’’) Begränsningar: English language Peer review 26,758 st 0 st 0 st 0 st S2. (_​DE ‘’nurses’’) OR (DE ’’nursing’’) Begränsningar: English language Peer review ​32,501 st 0 st 0 st 0 st S3. (_​‘’Emergency care’’) Begränsningar: English language Peer review 11,767 _​st 0 st 0 st 0 st S4. S1 AND S2 AND S3 33 st 33 st 10 st 1 st

Sökmatris 2(3) Datum/

klockslag

Databas Sökord med

begränsningar Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien 2020-04-01 _{MEDLINE S1.} (MH "Workplace Violence") Begränsningar: English language Peer review 699 st 0 st 0 st 0st 2020-04-01 MEDLINE S2. (MH ‘’Emergency nursing’’) Begränsningar: English language Peer review 5,728 st 0 st 0 st 0 st 2020-04-01 Kl. 13.00 S3. S1 AND S2 24 st 24 st 7 st 4 st

Sökmatris 3(3) Datum/

klockslag

Databas Sökord med begränsningar Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien 2020-04-20 KL. 13.30 Cinahl S1. (MH "Workplace Violence") OR (MH "Violence") OR (MH "Exposure to Violence"​) Begränsningar: English language Peer review 19,854_{​ st} 0 st 0 st 0 st S2. (MH "Emergency Care") Begränsningar: English language Peer review 18,899 st 0 st 0 st 0 st S4. S1 AND S2 Begränsning: Årtal 2000-2020 116 _​st 116 st 20 st 3 st

Artikelmatriser (Bilaga 2)

Artikelmatris 1 (8) Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer, land

ALBashtawy, M. (2013). _{​Workplace violence against nurses in emergency departments in Jordan.​ ​International}

emergency nursing​, 60(4), 550-555.

LAND: _{​Jordanien.}

Syfte Syftet var att bedöma förekomst, egenskaper och bidragande faktorer för hot och våld på arbetsplatsen som begås mot

sjuksköterskor på sjukhusens akutavdelningar i Jordanien.

Metod Kvantitativ metod

Datainsamlingsmetod: Tvärsnittsstudie med frågeformulär. Analysmetod: Statistisk metod.

Metod

Frågeformulär delades ut till akutavdelningar och akutmottagningar och samlades in i slutet av varje vecka med hjälp och samordning från handledare på respektive avdelning.

Population/studiegrupp

Inklusionskriterier: 417 sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningen som talade flytande arabiska och som var villiga att delta inbjöds att delta i studien. Exklusionskriterier: Ej beskrivet.

Urval: _{​227 sjuksköterskor deltog i studien med en genomsnittlig arbetserfarenhet på 2.95 år. Genomsnittsåldern på}

sjuksköterskorna var 29,3 år. 82 stycken av sjuksköterskorna var manliga, resterande 145 var kvinnliga.

Värdering _Styrkor

Metod och forskningsprocess är väl beskriven.

Svagheter

Stort bortfall på grund av inklusionskriterier.

Risk för felaktigt resultat då handledare från avdelningarna samlade in frågeformulären.

Resultat Mer än tre fjärdedelar av deltagarna (75,8%) utsattes för hot och våld på arbetsplatsen. Antalet incidenter av verbalt våld

var fem gånger så stort som antalet incidenter av fysiskt våld. Patienter var de personer som utövade hot och våld i störst utsträckning. Brister från arbetsledningen gällande åtgärder efter händelser resulterade i sämre motivation till

Artikelmatris 2 (8) Författare, år,

titel, tidskrift, sidnummer, land

Gómez-Gutiérrez, M. M., Bernaldo-de-Quirós, M., Piccini, A. T., & Cerdeira, J. C. (2016). Posttraumatic Stress Symptomatology in Pre-Hospital Emergency Care Professionals Assaulted by Patients and/or Relatives. _{​Journal of}

Interpersonal Violence​, ​31​(1), 339–354.

LAND:_{​ Spanien.}

Syfte Syftet med studien var att bedöma förekomsten av posttraumatisk stresstörning (PTSD) och att

identifiera efterlevnadsdiagnoser för PTSD beroende på upplevelsen av aggression (närvaro av rädsla, hjälplöshet eller skräck under aggression), den upplevda svårighetsgraden av aggression och sociodemografiska variabler (kön, ålder, yrke, anställningsstatus och arbetslivserfarenhet).

Metod Kvantitativ metod

Datainsamlingsmetod: Enkät. Analysmetod: Statistisk metod. Metod

Genom en medicinsk servicetjänst skickades ett SMS och ett e-postmeddelande till alla deltagare, som informerade dem om studiens mål och egenskaper, startdatum och hur utvärderingen skulle genomföras.

Population/studiegrupp

Inklusionskriterier: 504 vårdpersonal som har arbetat i minst 12 månader i SUMMA-112-tjänsten som frivilligt gick med på att delta i studien. Exklusionskriterier: Ej beskrivet.

Urval:_{​ 414 sjuksköterskor besvarade studien med en genomsnittlig arbetslivserfarenhet på 18 år. Av 414 personer blev}

bortfallet på 56 personer, som ej upplevt hot eller våld.

Värdering _Styrkor

Litet bortfall.

Lång arbetslivserfarenhet hos deltagarna.

Svagheter

Sjuksköterskor skulle ha arbetat under 12 månader i tjänsten som undersöktes. Endast personer som upplevt hot och våld fick delta.

Resultat Resultaten visar att upplevelsen av aggression med rädsla, hjälplöshet eller skräck är förknippad med förekomsten av

posttraumatiska symtom relaterade till återupplevelse men inte är relaterade till undvikande och känslomässig bedövning och upphetsning. Dessutom var uppfattningen av aggression som allvarlig förknippad med förekomsten av symtom relaterade till återupplevelse.

Artikelmatris 3 (8) Författare, år,

titel, tidskrift, sidnummer, land

Li, N., Zhang, J., Xiao, Q., & Chen, L. (2019). _{​The relationship between workplace violence, job satisfaction and} turnover intention in emergency nurses.​ ​International emergency nursing,​ 45, 50-55.

LAND: _{​USA och Kina.}

Syfte Syftet var att beskriva hot och våld på arbetsplatsen, WPV, arbetstillfredsställelse och omsättningsintention hos

akutsjuksköterskor som arbetar på akutavdelning och klargöra förhållandet mellan dem.

Metod Kvantitativ metod

Tvärsnittsstudie med frågeformulär. Analysmetod: Statistisk metod. Metod

Frågeformulär delades ut till sjuksköterskorna och samlades sedan in för sammanställning. Population/studiegrupp

415 akutsjuksköterskor som arbetade på en akutavdelning tillfrågades att delta i studien.

Inklusionskriterier: Sjuksköterskorna skulle ha arbetat mer än ett år på akutavdelningen, hade direktkontakt med patienter under det dagliga arbetet och samtycke till att delta. Exklusionskriterier: Sjuksköterskor som fortfarande var på provanställning och sjuksköterskor som var sjukfrånvarande, mammalediga, årlig ledighet eller studie utanför

undersökningen.

Urval: _{​385 sjuksköterskor deltog i studien.}

Värdering _Styrkor

Frågeformulär om demografiska egenskaper hos akutsjuksköterskor användes, som inkluderade ålder, kön, civilstånd, utbildningsnivå, år på sjukhus, år som arbetade på akutavdelningen.

Svagheter

Åldersspann på deltagare ej beskrivet.

Resultat Sjuksköterskor beskrev hot och våld inom akutsjukvård som ett vanligt fenomen. Risken att bli utsatt beskrevs som

mycket hög. Samtliga sjuksköterskor som blivit utsatta för verbala hot beskrev att de utsattes mer än tre gånger. Hot och våld på arbetsplatser orsakade fysisk skada på sjuksköterskor, det orsakade också psykiska påfrestningar som