Bolagssamhällen i Norden – från brukstid till nutid

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Mats Ahnlund, Lasse Brunnström

Title

Bolagssamhällen i Norden – från brukstid till nutid

Issue

25 Year of Publication

1993

Pages

49–80

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

Bolagssamhällen

i Norden

-från brukstid

till

nutid

av

Mats

Ahnlund

och Lasse Brunnström

Våra

_{bolagssamhällen}

_utgör

_{till väsentlig del själva}

grunden

för vår industrialisering; här börjar det

moderna Norden ta form. Industrialismens

_bolags¬

samhällen, där

bland

mycket

annatnya

bostadstyper

och

_{djärva planidéer}

_{utvecklades, blev}

_viktiga

_expe¬ rimentverkstäder. Detär

_mycket

_som

_{talar för}

_att

_de

mer

_{förebildliga}

_{bruks- och industrisamhällena}

_varit

en

_{inspirationskälla för}

_{det skandinaviska välfärds¬}

samhälle som växtfram under 1900-talet.'

Ien _uppsats

_publicerad

_i

_{Bebyggelsehistorisk}

_tid¬

skrift

nr

13 (1987) har vi

tidigare försökt

definiera

vad som menas med ett

_{bolagssamhälle. Som}

_ut¬

gångspunkt

valde vi

då

ett

antal nordamerikanska

samhällen,

_{huvudsakligen anlagda}

_{vid tiden}

_kring

sekelskiftet 1900. Likheter1 industriell struktur och

utvecklingsförlopp

gör

att

den systematik

och den

analys

som

där presenterades också

kan

tillämpas

på

de nordiska länderna.

Detsvenska

_företaget

_{STORA, tidigare Stora Kop¬}

parbergs

Bergslags

AB,

brukar vilja framhålla

att

de

med sina 700årärvärldens äldsta

_aktiebolag.

_{Hur det}

nuänförhåller

_{sig med den saken så har}

_{det nordiska}

bolagsbyggandet betydligt

längre

anor

än

det nord¬

amerikanska. Vi är dock inte ute efter att med

bolagssamhället

som

förevändning tidigarelägga

den

industriella revolutionen. Snarare vill vi försöka

spåra

det patemalistiska bolagssamhällets

rötter.^

För att

_göra

_{detta kan}

_man

_peka

_{på några}

_viktiga

karakteristikasomkonstituerardet

_bolagsstyrda

_sam¬ hället: ett

_planerat

_{bostadsbyggande,}

_inrättandet

_av

särskilda

_{industrilokaler,}

_{fysisk planering utifrån}

_ett

helhetsperspektiv

och

ett

socialt

ansvarstagande.

Det finns en rik

_{forskning kring brukens}

_sociala

ochekonomiska förhållandenliksomen

_{brokig litte¬}

ratur

_kring

_enskilda

_{bruksmiljöer.}

_{Däremot existerar}

inte

_någon

_{samlad analys}

_av

_{brukens planering och}

bebyggelse.

Även

för

bolagssamhällets

glansperiod

kring

sekelskiftet 1900

saknas

en

överblick. Med

hjälp

av

både välkända

och mindre omskrivna

exem¬

pel

vill

vi skildra denna

glansperiod

och

även

skisse¬

ra

_{bolagssamhällets}

_{successiva upplösning in i}

_vår

egen

tid.

Framställningen

är

kronologiskt

upplagd

ochden sammanfallermed storhetstidenförde vik¬

tigaste

samhällsbildande

branscherna:

bergsbruket,

textilindustrin, trävaruindustrin,

gruvindustrin

och

kraftindustrin.

Bolagssamhället

Arbetarbostädernaären av

_{bolagsbyggandets}

_hörn¬

pelare.

Långt

innan

det

var

aktuellt

att

samla

produk¬

tionen till _{särskilda industrilokaler betraktades} det

av

_många

_skäl

_{som en}

_{nödvändighet}

_att

_{tillhandahål¬}

la de anställda

_{konkurrensdugliga}

_{bostäder. Tidiga}

kapitalister

som

_{handelshuset Fugger i}

_Augsburg

byggde

t.ex.

1519

radhus i

två

våningar för

sina

vävare.Densociala omvårdnadenkundeocksåinne¬ fatta

_byggandet

_av

_{kyrkor och}

_fattighus.^

Efter industrialismens

_genombrott

_uppfördes

_stora

sammanhängande arbetarbostadsområden,

inte minst

i

_anslutning

_till

_{Centraleuropas väldiga}

_{textilfabri¬}

ker,

järnverk

och andra

förädlingsindustrier:

Le

Grand Homu i

_{Belgien, familjen}

_{Schneiders indu¬}

strianläggningar

i

franska Le Creusot eller den

mäk¬

tiga industristaden

Lodz i

nuvarande Polen. Tvåav

demest

_{apostroferade}

_är

_{flerbolagssamhället}

Miihl-hausen vid

_fransk-tyska

_gränsen

_och

_Krupps

arbe-tarkolonier iRuhrområdet.En

_jämförelse

_{mellan de}

bådasistnämnda visartvåolikasättattlösa bostads¬

försörjningen.

Det

låg

i sakens

natur attman

i

Miihl-hausen inte kunde utveckla samma

_{patemalistiska}

omsorg

och kontroll från

de enskilda

bolagens

sida

som i

_{Krupps utpräglade}

_{enbolagssamhällen.}

_Det

europeiska

intresset för

arbetarbostadsfrågan nådde

sin

_höjdpunkt

_{vid sekelskiftet}

_{1900. Det}

_är

_{också vid}

denna tid som

_{trädgårdsstaden}

_med

_prototyper_som

(3)

FigurI:Karta överde nordiska 1. Baggböle 17. Kauttua 33. Oxelösund

länderna inklusiveSpetsbergen 2._Boksefjorden 18. Kiruna 34.Porjus

och Grönland. Samhällen be¬ 3. Boliden 19._Kongsberg 35._Ringhals

handlade i texten har särskilt 4,Fagervik 20.Kotka 36._Rjukan

markerats. 5.Falun 21. _{Köpmanholmen} 37.Robertsfors

6.Fiskars 22.Leufsta 38. R0ros

7.Forsmark 23._Longyearbyen 39. Sala

8.Frederiksvaerk 24. Maarmorilik 40. Skönvik

9.Furulund 25._Malmberget 41.Strömfors

10.Gimo 26.Mölnlycke 42._Sulitjelma 11.Gullfaksfeltet 27. Mänttä 43. Sunila 12._Gysinge 28. Narvik 44._Svappavaara 13._Gålsjö 29._Norberg 45. Svartöstaden 14._Harspränget 30.Norrbyskär 46._Sveagruvan

15.Imatra 31.Norrköping 47.Tammerfors

(4)

Figur2:MUhIhausen. T.v. kartskissöverendelavsamhället med

fyrfamiljshus_{inplacerade i strikt geometriska kvarter. T.h. plan}

överettenskiltbostadshus, därvarjearbetarfamilj också dispone¬

radeenliten_{trädgårdstäppa}_{i sin kvartil. Bottenplanet inrymde}_ett

stortkökoch i_{våningen ovanför}_{fanns det två}_sovrum. _Under_en

trettioårsperiodfrån 1850-talet hademanviaettsärskiltvinstdri¬ vande_{fastighetsbolag uppfört}_ett_{tusental arbetarbostäder.} _Ur

Kraft 1891,s.395—396.

natursteneller

_{tegel och}

_med

_inre

_stödsystem

_av

_trä.

Dessa

_{tidiga fabriker, uppbyggda kring}

_rader

_av

vattenhjul,

var

utformade

av

särskilda

kvambygg-nadsspecialister.^

Fabriken

eller

själva arbetsplatsen

blev och har genom

århundraden

förblivit

symbolen

för

_{bolagssamhällets existens}

_{och den kom med tiden}

att

_genomgå

_en

_yttre

_{monumentalisering}

_ledd

av

Port

_Sunlight

_{och Bournville står}

_i

_centrum.'*

Det

_gamla

_{förlagssystemet}

_{krävde inga särskilda}

tillverkningslokaler

förutom

en

del

upplag

och

för¬

rådsbyggnader.

I och

med

att

produktionen centrali¬

serades allt mer ökade kraven

_{på ändamålsenliga}

industrilokaler.Deförsta fabrikerna

_{började byggas}

omkring år

1700 inom den engelska textilindustrin.

Detvar

_{flervåniga byggnader}

_{med massiva väggar}

av

Figur 3: Ett av de få bevarade husen ideäldsta delarna av

arbetarkolonin_Altenhof._Denna_{"Sledlung"byggdes}_1892—1914

för Firma Krupps äldre eller invalidiseradearbetare. Demjukt svängdagatornaoch denlantligakaraktären visarpånya träd-gårdsstadsinspireradeplaneringsidealjämfört med Krupps äldre bolagsområden. Firma Krupp ökade frånsekelskiftettill

1920-talet sittbostadsinnehaviEssen_frånca4.000 tillöver10.000 s.k.

Werkswohnungen.De allra flestavartre-ellerfyrarumslägenhe¬

(5)

Figur4:LeGrand Hornu.Centrum i

helafabriksanläggningenutgörsav

en_arkadomgiven_{stadionliknande}

öppenplats,ivarsmittgrundaren

Henri DeGorgestårsom

gjutjäms-staty.Radhuslängoråtskildaav

servicegatoromramarsamhället.

Foto:Lasse Brunnström1983.

Storvulnaindustrialister i samarbetemed arkitekter. För

_{gestaltningen}

_av

_{bolagssamhället blev—fram¬}

för allt under 1800-talet—renässansensidealstads¬

planer

och barockens

slottsanläggningar de

stora

förebilderna. Ledoux’ cirkulära

_plan

_{för saltverket i}

Arc-et-Senans,

Robert Owens strikt

rektangulära

idébyggen

i

England

och USA och

den franske

arkitekten Bruno Renards

_{skapelse i belgiska Le}

Grand Hornu ärallaextrema

_exempel

_{på detta.}

_Det

normala var ändå att mer funktionella

bevekelse-grunder vägdes

in i planeringen.

De som mer än andra efter industrialismens _ge¬ nombrott

_insåg

_{välfärdsinrättningarnas}

produktions-höjande betydelse

var

familjen Krupp. Deras infly¬

tande

_{på europeiskt och amerikanskt}

bolagsbyggan-de harvaritsådominerandeatt t.o.m.

_{själva begrep¬}

pet

Wohlfahrtseinrichtungen

kommit

att

associeras

med de

_{kruppska anläggningarna. Krupps}

välfärds-inrättningar

i

Essen

omfattade all tänkbar andlig och

lekamlig

service för fabriksarbetarna

och deras fa¬

miljer. Systemet

var

sä genomreglerat

att

man

i

nordisk press

frestades

att

likna det hela vid

ett

socialistiskt

_{samhällsexperiment.®}

_För

_{andra nordis¬}

ka

besökare,

som

exempelvis disponent Hjalmar

Lundbohmi

Kiruna,

var

det

bestående intrycket de

disciplinära

inslagen:’

Detråderen_{ordning i}_{alla möjliga}

_{förhållanden}

_som_verkligen

ärbeundransvärd men också, tillsammans med den stränga disciplinen, utomordentligttråkig. Die ”Hausordnung” inne¬

håller48_{paragrafer och}_{förbjuder allting,}_{t.o.m att}_{kasta snö¬} boll._Fy_{fn hvad detta folk}_är

_tråkigt.

_Är

_det_icke_en_{orättvisa af}

försynen,attdeändå ha det

så

bra och äro

så belåtna?

Den finske arkitekten Wäinö G.

_{Palmqvist kunde}

några

år

senare

rapportera

liknande

iakttagelser

om hur

_patemalismen

_även

_{genomsyrade själva}

_arkitek¬

turen:*

— _mankänner fabrikens närhetalltförstarkt, för

atthelt kunna frigöra sitt sinnefrån dess trälande, allt nivellerande släp /.../

— defår

ejgöraintryckavhem hyrdaavöverheten, bostäder

där_{arbetsgivaren vid varje}_steg_ger_{sin makt till känna, där han}

ejenenda kort stund släppersitttagomträlens nacke.

Krupps

samhällen

kan tyckas

vara

överorganiserade,

menfaktumär attde ända in ivårt

eget

sekel kom

att

utgöra

en

viktig inspirationskälla

för

många nordiska

företagsledare i deras

samhällsbyggnadsambitioner

— industrialister_somsaknade Lundbohms

speciella

förmåga

att se

igenom de monumentala

fasaderna.

Bergsbrukets

samhällen

De

_{tidigaste exemplen}

_på

_{en mer}

_{omfattande organi¬}

serad

_bebyggelse

_{i Norden, bortsett}

_{från städerna,}

finner vi i

_{anslutning till malmfyndigheter}

_{i mellers¬}

ta

_{Sverige och Norge.}

_{Under medeltiden och början}

av _nya

_{tiden anlades}

_{efter tyskt}

_mönster

_särskilda

bergsstäder (ty.

Bergstadf). Mest kända

är

de

sam¬ hällen som _{växte upp}

_kring

_{kopparhanteringen i}

(6)

Falun, med

anor

i

tidig

medeltid, och i norska R0ros,

anlagt

1646.

Även

silverfyndighetema

i Sala och

Kongsberg liksom järnmalmsfälten

Norberg

gav

upphov till liknande samhällsbildningar.

Falun utveckladesså

_småningom

_till

_{ett stort}

_för¬

industriellt samhälle och fick

_{stadsprivilegier 1641.}

Detfastainvånarantalet

_{låg stadigt}

_runt

_6.000

_perso¬

ner.Falun betraktadesocksåsom

_{Sveriges andra}

_stad

och de rika

_{kopparfyndigheterna}

_{hade nationell be¬}

tydelse

för

stormaktens vidlyftiga

krigsföretag

ute

i

Europa.

Gruvhanteringen

ombesörjdes

aventrepre¬ nörer, s.k.

bergsmän. Organisationen

av

gruvdriften

hade stora likheter med ett

_aktiebolag.

Bergsmännens

gårdar

var

belägna i trakten

av

själva kopparberget.

Många

som

arbetade vid

gru¬

vanbodde alldeles intill

_fyndigheten,

_somliga

kan-Figur 5: Kopparbergslaget 1640. Kartan visar dettältbebyggda

Falm strax innan staden _{reglerades med} en rutnätsplan. De mångakopparhyttorna och hamrarnaärkoncentrerade till de

olika_{vattendragen. Detalj}ur”Tabula Geographica öjfwer Kop-parbergslaget". Lantmäteriverkets arkiv, Gävle.

ske t.o.m. i malmbodarna. Efter

_{stadsbildningen}

tvingades dock alla, med undantag

av ett

fåtal

sär¬

skilda

_{befattningshavare,}

_att

_flytta

_{från själva}

gruvområdet

till den nygrundade staden (ett

tidigt

komplementsamhälle)

ett

stycke

därifrån.

I

början

av 1700-talet fannsdet

_{ungefär 600 fast}

_anställda

_gruv¬

drängar,

vilka erhöll lön,

bostad och

viss

social

omvårdnad_genom

_respektive

_{bergsman. Bergsmän¬}

nenskötte inte bara

_{gruvbrytningen}

_utan

_även

_malm¬

ens

_förädling

_till

_råkoppar.

_Smältningen

_ägde

_rum

_i

över hundratalet mindre

_{hyttor belägna vid de}

_när¬

maste

_{vattendragen.’}

Husen i Falunvarliksom i de flesta svenska städer vid denna tid

_{liggtimrade envåningsbyggnader,}

många omålade

och

utan

brädfodring.

Även

om

de

hade

målats, skulle

detta inte ha

spelat

någon

roll,

eftersom de frätande

_{svavelhaltiga}

_{rökgaserna för¬}

vandlade allt till ettnärmast förkolnattillstånd. När CarlvonLinné 1734 besökte Falun

_rapporterade

_han

attmarken därvarsteril flera kilometerrunt_gruvan

och bestodav enbart storalösa stenar. Husen hade balsamerats avden _tunga

_röken.

A' .l I -

4 •ST)

i . n.* c ••• c-I. •j, ,

i

c.::.

JK. "

(7)

Den äldsta och undertidernas

_{lopp ojämförligt vik¬}

tigaste

grenen av

den nordiska bergshanteringen

var

järnmalmsbrytningen.

Redan under medeltiden

åt¬

njöt det svenska

järnet högt

anseende

i

stora

delar

av

Europa. Vid mitten

av

1700-talet representerade

Sveriges produktion

av

smidbart järn

30—35 %

av den totala

_europeiska

_{produktionen och}

_järnet

_svara¬ de

_{värdemässigt för}

_mer

_än

_{70 %}

_av

_{den totala}

svenska

_exporten."

Frän och med 1600-taletframställdeshuvuddelen

av det

_{tackjärn och det smidbara järn}

_som

_gick

_på

export

från Sverige vid specialiserade anläggningar

avförindustriell

_{karaktär, vid}

_järnbruken.

_{Den domi¬}

nerande

_{planeringsprincipen för}

_{de nordiska bruken}

följde

ett

bestämt

mönster.

Energikrävande

masug¬

nar,

smedjor och verksbyggnader

lokaliserades i

anslutning till vattendragen.

På bekvämt avstånd

därifrånförlädes

_viktigare

_{bostäder (för smeder och}

andra arbetare av

_{högre rang)}

_{längs raka}

_gator

_eller

ordnade i

_{rektangulära kvarter. Ett}

_stort

herrgårds-område,

ibland förbundet med

en

_{kyrka, blev det}

dominerande

_inslaget.

_Denna

_{funktionellt och soci¬}

alt differentierade

_{planeringsprincip levde kvar efter}

industrialismens

_{genombrott och kan}

_följas

_{långt in}

i 1900-talet.

Tidigt knöts väletablerade arkitekter till de

stora

bruken, där de

fick i

uppdrag

att

rita

herrgårdsanlägg¬

ningar och kyrkor

men

också någon gång

stadsplaner

för bruken och t.o.m. bostäder för de anställda. Tankarna

_{går då}

_{främst till 1700-talsarkitekten Jean}

Eric Rehn och hans engagemang

vid flera mellan¬

svenska bruk— Forsmark, Gimo och

Leufsta.

För

Finlands vidkommande kan nämnas arkitekterna Carlo Bassi och Carl

_{Ludvig Engel}

_som

_i

_början

_av 1800-talet ritade både

_herrgård

_{och arbetarbostäder}

vid Fiskars bruk.'^

Man vetinte

_{riktigt i vilken}

_mån

_{de kontinentala}

idealstadsplanema

har legat till grund för de

stora vallonbrukens

_{planering under 1600-talet. En}

_olje¬

målning

i Leufsta slott

från omkring 1700 antyder

dock ett

_{möjligt idealsamhälle}

_{i detta 1600-talets}

störstaochmest

_{betydelsefulla}

_{järnbruk. Försök har}

också

_gjorts

_att

_rekonstruera

_en

_stadsplan

_över

Leufsta,

en

_plan

_somantas

ha tillkommit i samband

medattden nederländske

_{vapenhandlaren}

_och

_banki¬

renLouis de Geer

_övertog

_{bruket vid 1620-talets slut.}

Leufsta blev en

_{viktig länk i hans imperium}

_av

gruvor,

järnbruk och vapenfaktorier och

växte

snart

ut till ett stadsliknande samhälle.'^

De

_{stadsbyggnadsidéer}

_som

_{tillämpades där byg¬}

ger

på

en

rektangulär plan, vilket

t.ex.

indikeras

av

de

vinklade

_{bostadsgatoma och hörnhusen.}

_Någon

_plan

har

_{visserligen inte}

_{återfunnits, varför det}

_är

_svårt

_att

avgöra

huruvida det

rör

sig

om en

strikt kvadratisk

plan i Albrecht

Diirers

och andra renässanskonstnä¬

rersanda elleromdenmer

_präglats

_av

_franska

1600-talsideal. Men om en sådan

_plan

_{verkligen funnits}

kan Leufsta

_{mycket väl}

_vara

_{det första europeiska}

exemplet

på

ett

mönstersamhälle med industriella

förtecken.'"'

Under 1700-talet förändrades

_många

_av

_de

_större

svenska och finska bruken. Den

_{typiska franska}

slottsanläggningen

som

t.ex.

Vaux le

Vicomte

blev

förebilden. Detta

_{gällde bl.a. Gimo}

_bruk,

_som

_{då fick}

en monumental

_{barockplan med platsbildningar,}

parkanläggningar

och

trädalléer i

långa perspektiv.

På Jean Eric Rehns kända

_generalplan

_från

₁₇₆₇

dominerar den

_{väldiga slottsanläggningen helt}

_över

tvåsidoordnadeområden med smedsbostäder loka¬ liserade i

_{anslutning till}

_masugn

_och

_hammare

_nära

dammarna. Rehn

_lyckades

_också

_anpassa

_planen

_på

ettsådantsättattmani huvudsak kundebibehålladet äldre

_{bebyggelsemönstret.'’}

Denenorma

_{förbrukningen}

_av

_{träkol gjorde emel¬}

lertidattmanredan under 1600-talet

_{började utloka¬}

lisera bruken till

_{skogrikare trakter allt}

_{längre bort}

från malmen. Det visade

_{sig nämligen}

_vara

_både

enklare och

_billigare

_att

_{frakta malmen till skogen}

_än

tvärtom.Somen

_följd

_av

_{detta etablerades}

_{långt fram}

i 1800-talet

_mängder

_{av nya}

_{brukssamhällen i}

_såväl

Finland somNorrland.

Bland de finska bruken kan förutom Fiskarsnäm¬

nas

_{Fagervik och Strömfors och bland de norrländ¬}

ska

_Gysinge,

_{Gålsjö och Robertsfors. Det sistnämn¬}

da,

som

anlades

strax norr om

Umeå 1759,

varett

ganska typiskt norrländskt bruk. Handelshuset Fin¬

lay & Jennings,

ägare

till

några

av

de

större

mellan¬

svenska

bruken,

utvidgade här sin verksamhet. Bru¬

ket

_byggdes

_upp

_i

_en

_{gammal jordbruksby}

_bestående

avfem

_fyrbyggda

_gårdar,

_{varvid bystrukturen}

_över¬

togs;

i de gamla

bondgårdarna

inreddes bl.a. herr¬

gård

och

kontor.'*

Enav Skandinaviensmera

_{storslagna förindustri¬}

ella

_{anläggningar}

_var

_{Frederiksvcerk}

_på

_norra

_Sjael¬

land i Danmark. Det anlades strax efter mitten av

1700-taletför attbland annat tillverka kanoner och krut i samband med det

_preussiska

_{sjuårskriget.}

(8)

Figur 6:Robertsforsbrukvarfulltut¬

byggtvid1700-talets slut. Kartanfrån

1799 visar masugn,stångjärnssmedja

ochmanufakturverknerevid Rickleån. Bebyggelsenärsegregerad. Alla arbe¬

tarbostäder hart.ex._lagts_ut_{i kvarter}

på älvensvästrasidanäraarbetsplat¬

serna. Påandra sidan_{ligger kyrkan} ochde_gamla _{bondgårdarna}—bl.a.

inreddasom_herrgård_{och kontor. Kar¬} taavA. M. Strinnholm iRobertsfors

bruksarkiv.

amatörarkitekt,

P. H.

Classen

1763. Precis som i fallet Gimo

_{präglas planen}

_av

_luftighet,

_magnifika

trädplanteringar och symmetriska

parkarrangemang.

Men till skillnad från de svenska bruken inramas

Figur7: Frederiksvcerk med verkstäder (innanför invallningama)

och bostäder (söder om invallningama). På skyddat avstånd längst till höger residerade verksledningen. Original i National¬

museum, _Köpenhamn. 'lanttir weiAtTAA,ih.,.. X(M_.4t;i._\tt

f-Jr

IT'S'

. jr-.‘•rkfr».An» Xncfå

Km.Ainujim n.'u/i

-U/ti-, yr mmttntrtf. ■t ■ .f ^>"4'wr f h^Mt>UHf,r JfLu/i.

(9)

Frederiksvaerk av ett

_{barockinspirerat befästnings¬}

verk.”

Även

om det återstår

_mycket

_forskning

_rörande

den

_{tidiga ”industrin”}

_som

_samhäll

_{sbyggare under}

1700-och

_{1800-talen, kan vi}

konstateraatt de nor¬

diska

_exemplen

_är

_värda

_mer

_{uppmärksamhet i}

_ett internationellt

_{perspektiv. Visserligen}

_{har de kvar}

_en hel del agrara

drag

och mycket

av

1600- och

1700-talens

_{representativa tänkande,}

_men

_{de är}

_ändå

_an¬

lagda utifrån industriella överväganden

och kan där¬

för ses som

_förelöpare

_till

_mer

_{renodlade industri¬}

samhällen som Arc-et-Senans i Frankrike och Le Grand Homu i

_Belgien.

Textilindustrins samhällen

Vid sidanav

_{järnhanteringen har textilindustrin haft}

störst

_{betydelse vid den industriella}

_omdaningen

_från

hantverkoch

_småskalig

_{verksamhet till massproduk¬}

tion och

_regelrätta

_fabriker.

_Även

_{inom textilin¬}

dustrinvardet utländskaintressentersomledde den

industriella

_expansionen.

_Skottar

_som

_Alexander

Keiller och James

_Finlayson

_är

_{för alltid}

_förknippade

med textilindustrins

_{genombrott i}

_{de nordiska län¬}

derna.

_{Flerbolagssamhällen}

_som

_{Norrköping och}

Tammerfors gjorde

båda anspråk på

att

kallas

”Nordens Manchester” ochkunde i

_{stadsmässighet}

och industritäthet tävla med sina nordamerikanska

motsvarigheter Lowell, Holyoke och Manchester.

I

Norrköping,

som

svarade för

större

delen

av

den

svenska

_{yllevävnadstillverkningen, fanns}

_t.ex.

_år

1850 hela 119 textilfabriker med 3.687 arbetare.'®

Mindre stadslika men ännu mer brittiska till sin karaktär är,

med radhuset

som

_{grundtyp för}

_arbetar¬

bostäderna, textilindustrisamhällena

i

Jonsered,

Mölnlycke, Oskarström och

Furulund. Det äldsta

av

dessa

_{patemalistiska mönstersamhällen}

_är

_Jonsered

straxutanför

_Göteborg.

_{Här startade produktionen}

_av

segel- och tältduk redan 1835 i Sveriges första

såg-taksbyggnad. Flera arkitekter

kopplades

genom

åren

in för att

_upprätta

_förslag

_till

_{stadsplaner och olika}

byggnadstyper.

1858

t.ex.

ritade

A. W.

Edelsvärd

en

kyrka i skotsk

stil.'®

Trävaruindustrins samhällen

Sågverken

blev inte samhällsbildande förrän

under

första hälften av

_1800-talet,

_även om de

fmbladiga

vattensågama hade introducerats

redan under

före¬

gående århundrade.

Starka

kapitalintressen

gjorde

sig alltmer gällande inom näringsgrenen.

De

fmbla¬

diga

sågverken

ökade inte bara i

antal,

utan

förfina¬

des och

_{byggdes för flera}

_ramar,

_vilket

_{gav en}

ständigt ökande produktion. Innovationstakten

bäd¬

dade för den

_{exportindustri}

_som

_fortfarande

_i

_hög

grad präglar de nordiska länderna.

Ett

_{tidigt exempel}

_på

_ett

_sådant

_{exportinriktat och}

meravanceratvattendrivet

_sågverk

_är

_Baggböle,

be-Figur8: Strömmen i Norrköping

kantadesav_{fabriksbyggnader med}

tillhörande_{kraftinstallatloner i}

sockelväningama eller i särskilda

s.k. turbinhus. Närmast_f.d._Bergsbro

yllefabrik, i fonden f.d. Drags fabriker.Foto: Lasse Brunnström

den25 oktober 1991 i samband med densenaste_{torrläggningen.}

(10)

WORKMEN

HOUSES.

RLAN D'J 'Rez-se-chaussée.

Pl.anuu 1" Etack Coupe Flanuu 1” Etage.

Figur9: Spatiösa arbetarbostäder,om

fyrarum,kök,wcoch

hall, iformav

loftgångshus ingick

blandChristian Thams_många

monteringsfärdiga

husförexportöver hela världen._Ritning

ur_{katalog för 1889}

års_{Parisutställning.} Ur: MaisonsenBois

pourExportation

1889,pi. 24.Kopia från ThamsogGaare

ArkitektkontorAS, Oslo.

(11)

läget

nära

det

medeltida

Umeå, d.v.s.

uppströms

den

på 1620-talet anlagda

staden. Omkring 1840

köptes

Baggböle

av

göteborgsfirman Dickson

& Co. Tio

år

senarehademan

_uppfört

_två

_nya

_{vattensågar, några}

störretimrade arbetarkaserner ochen

_herrgård

_uppe

på älvbrinken

—en

klassicistisk

ensemble med

små

polygonala lusthus ritad

av

komministern och

ama¬ törarkitekten J. A. Linder. Firmans

_grundare

_hade

invandratfrån Skottland och vid den här

_tidpunkten

expanderade företaget

så kraftigt,

att

Dickson & Co.

under

_några

_{decennier hade}

_en

_starkare

_ställning

_än

något

annat

svenskt

skogsföretag. Firman hade köpt

och

_{anlagt flera}

_nya

_{sågverk längs}

_en

_del

_stora

_älvar

och skaffat

_{sig kontroll}

_över

_vidsträckta

_skogsområ¬

den, där timmer

nu

avverkades och flottades i bola¬

getsegen

regi

ner

till

sågverken.

Bräderna flottades

i sinturvidareuttill

kusten, där särskilda

lastageplat-ser

_{anlagts, för}

_export

_{framför allt}

_{till England via}

Göteborg.^®

Den

_tidiga

_{sågverksindustrin}

_{kom ofta i konflikt}

med de

_gamla

_{byintressena,}

_särskilt

_när

_{det gällde}

laxfisket. Det fanns inte heller

_{förutsättningar för}

några

större

samhällsbildningar i direkt

anslutning

till

_{vattensågama;}

_verksamheten

var

fortfarande allt¬

för

_{blygsam. Snarare}

_var

_{det de}

arbetskraftsintensi-vare

_{lastageplatsema}

_ute

_{vid kusten, ibland flera mil}

från

_sågverket,

_som

_utvecklades

_—

_{speciellt efter}

ångsågningsteknikens

införande,

då

hela

hantering¬

en normalt sammanfördes till

_{lastageplatsen.}

_Vid

Baggböle höll

man

igång vattensågen förhållandevis

länge och först 1885

ansåg

man

det

vara

ekonomiskt

försvarbartatt

_bygga

_en

_ångsåg

_{vid lastageplatsen i}

Holmsund.^'

Denförsta

_ångsågen

_{anlades 1849 i Tunadal}

_utan¬ för Sundsvall 1 mellersta Norrland. Tio år senare

fannsett20-talsådana

_{sågverk i}

_landets

_norra

_delar.

Fram till

_början

_av

_1900-talet

_var

_{Sverige världens}

ledande

_exportör

_av

_sågade

_trävaror.

_Det

_var

_emel¬

lertid i

_Norge

_{det hade}

_börjat.

_Härifrån

_spreds

såg-verkshanteringens /ront/er-rörelse, jakten

på ursko¬

gen,

via Sverige

österut

till Finland och

Tsarryss-land. Norskt know-how och

_{kapital spelade i inled¬}

ningsskedet

en

väsentlig roll för

sågverksindustrins

konsolidering

i

norra

Europa.^^

Sågverksindustrins

genombrott blev startskottet

fören

_{mycket snabb och intensiv industriell utveck¬}

ling; den industriella revolutionen hade

gått

ganska

trögt

i de nordiska länderna, särskilt

om man

jämför

med stenkolsrika ländersom

_{England, Belgien, Frank¬}

rike och USA. Ett

_påtagligt

_resultat

_av

sågverkshan-teringens utveckling fram till sekelskiftet

blev

att ett

mycket

stort

antal mindre

sågverkssamhällen

etable¬

rades

_{längs kusterna i de skogrika}

_{områdena i}

_norr, intensivast

_{kring Sundsvall. Dynamiken inom}

_trä¬

varuindustrin fick en ekonomisk

_betydelse

_långt

utöver_{denna industris egna}

_gränser.

Sågverksindustrin

blev starkt

exportinriktad

mot

England, Frankrike, Spanien med flera andra

euro¬

peiska länder. Som

ett

försök

att

förädla

råvaran

vidare

_på

_hemmaplan

_växte

_det

_{också fram}

_{en avan¬} cerad snickerirörelse. Flera

_{företag specialiserade}

sig

på monteringsfärdiga trähus för

en

världsmark¬

nad. Två av de större varChristian Thams utanför Trondheim och AB Ekmans mekaniska snickerifa¬ brik med säte i centrala Stockholm. Det senare

bildades redan 1858.

_{Huvudägaren, Pehr Johan Ek¬}

man, var

arkitekt och svarade tillsammans med sin

efterträdare arkitekten Frans

_{Lindskog för}

_ritningar

till de olika

_hustyperna.

_Företagets

_produkter

_presen¬ terades bl.aien

_{katalog med 58 kolorerade}

_ritningar

som visade

_{produktionens spännvidd. Stil valdes}

med

_{hänsyn till}

_byggnadens

_art.

_{För samlingslokaler}

och villor

_tillämpades

_en

_blandning

_av

_{schweizerstil}

och fomnordism med drakhuvuden och

slingoma-ment associerande till

_{vikingatid. Kyrkor utforma¬}

des som ett Guds

_{pekfinger i traditionell nygotisk}

stil. Ensådanlevererades bl.a. till Robertsfors bruk. Den avbildades också

_{på omslaget till}

_företagets

produktkatalog.

Det

_{patemalistiska brukssamhället fick i regel}

_stå

som modell för industrins

_{samhällsbyggande ända}

fram till

_{tidigt 1900-tal. Industrisamhällets successi¬}

va

_{liberalisering}

_{bäddade emellertid för vissa för¬}

ändringar, varigenom

bl.a. de traditionella symbol¬

värdena sattes ur

_spel.

_Den

_världsliga

_{och andliga}

överheten hade ofta manifesterats i ett strikt axialt

bebyggelsemönster,

t.ex.

i Forsmark. Industrikapita¬

listerna behöll

_gärna

_grundformen

_men monumenta-liserade nu med förkärlek i stället arbete och bild¬

ning.

En sommed kraft hävdade den

_principen

_var

_Mo

och

_{Domsjö AB:s verkställande direktör}

_Frans

Kem-pe.

I

sågverkssamhället

Norrbyskär

strax

söder

om Umeå förband en alléliknande

_{huvudgata i}

nord-sydlig riktning

ett

katedralliknande

såghus

med

ett

ståtligt

skolhuskomplex ritat

av

arkitekten Kasper

Salin. Denne utformade också de

_{typhus för}

_två

(12)

huvud-Figur10: Deännuomålade skolhusen på Norrbyskärfotografera¬

de_{omkring 1896. Flyglarna innehöll gymnastiksal, bibliotek med}

läsesal,skolkök,slöjdsalaroch lärarbostäder. Foto hosPer-Olof

Nordell, Mora.

gatans

östra

sida. Byggnadstypen kom

senare

till

användning

på

andra

håll

inom koncernen,

t.ex.

i

Hömefors och

Domsjö.

Herrgården

på

Norrbyskär

placerades efter amerikanskt

mönster

i förnäm

av¬ skildhet.^’

Arbetets

_byggnader

_var

_ännu

_en

_{bit in}

_på

_1900-talet

helt

_{anpassade till produktionen}

_utan

_någon

_som helst omsorg om

arbetarna.

Även

om

arbetsförhål¬

landena var annorlunda i t.ex. 1800-talets

_bullriga,

dammiga, dragiga och kallt fuktiga

ångsågar

än

i

1700-talets

_slamrande,

_{rökiga och}

_extremt

_heta

mas-ugnsbyggnader och smedjor,

så

hade de knappast

blivit bättre. Inte desto mindre kom

_ångsågen

_på

Norrbyskär med sin luftiga och flexibla träkonstruk¬

tion att stå sommodell

_långt

_in

_på

_1900-talet.

_Den

illustrerar

_tydligt

_{den snabba,}

_både

_tekniskt

_och

arkitektoniskt motiverade

_utveckling

_som

_ångsågar¬

na

_genomgick

_mot

_bredare,

_{flerskeppigare}

_{och allt}

mer

_{uppglasade anläggningar. Att}

_såghusen

_nästan

undantagslöst

byggdes

av

trä

och inte

av ett

brand-härdigt material

som

tegel, har i första hand

att

göra

med att

_{byggnaden måste}

_klara

_{sågmaskineriemas}

våldsamma vibrationer.^’

Den

_{reglerade formens}

_{och det}

_{patemalistiska}

samhällets kvaliteteromhuldades in i det

_längsta

_av de svenska

_{sågverksägarnas}

_{branschorganisation. På}

FigurII:Såghuset på Norrbyskär

strax_{efter färdigställandet 1895. Den} stora_{H-formade lanteminen}_gav_ett

rikligtöverljussomtecknadeutalla sågvindensarbetsplatser.Sammanlagt fanns detmerän5.000fönster i

byggnaden. Såghusetrymde 12 ramsågar. Pågrundaveldfaran uppfördespann-och maskinhuset (till

vänster)i tegel. Materialvalet beredde vägförettnyromanskt formspråk med trappstegsgavlar ochrundbågefris

(13)

Figur 12: EnavsågverksbolagelGutzeit & Co:s arbetarbaracker

iKotka._{Förelaget, med rötter i Norge, rekryterade}vanasågverks¬

arbetare_{från hemlandet och inhyste dem i norskinspirerade arbe¬} tarbostäderav_{loftgångstyp.} _Byggnaden_{på bilden uppfördes på}

1870-taletochhärbärgeradestraxföre sekelskiftet ettfyrtiotal familjer. Barackens frontespisvåninganvändes bl.a. till skola och

kyrka. Foto i Kymenlaakson maakuntamuseo, Kotka.

Stockholmsutställningen

1897

exponerades

t.ex.

en

gigantisk och detaljrik modell i skala

1:67

förestäl¬

lande ett idealt

_{sågverkssamhälle. Mycket}

_av

_in¬

spirationen

till det strikt symmetriskt planerade

sam¬ hällethade hämtats

_just

_{från Norrbyskär,}

_men

_förhål¬

landena var i stort sett likartade vid en del andra norrländska

_{sågverkssamhällen. Så}

_utgjordes

_t.ex. axelns båda

_poler

_av

_herrgård

_{respektive skola/fab¬}

riksområde i

_{sågverkssamhället}

_{Köpmanholmen}

_ett par

mil

söder

om

Örnsköldsvik.^^

Figur 13: ”Mitt hem är min borg. ” Grundarenav industrin i

Mänttä,GustafAdolfSerlachius,uppförde1891—92dets.k. slottet efterritningaravden svenske arkitektenAdolf Emil Melander.

Dennasocialamarkeringgentemotdet generellainslagetavba¬

racker och_{simplare arbetarbostäder}varintealls ovanlig iträ¬ varuindustrins_{samhällsbyggande. Likheterna}_{med Merlo slott i}

Skönvik,somFriedrich Biinsow låtit IsakGustafClasonritanågra

(14)

På

_många

_sätt

_var

_{ambitionsnivån högre på}

_Norr¬

byskär

än

i

andra

sågverkssamhällen från

sekelskif¬

tet. Normalt

_{byggdes enkla bolagskasemer och ba¬}

rackersomi

_{exempelvis Skänvik i}

Sundsvallsområ-det och i Kotka—centrumi Finlandsmest_represen¬

tativa

_{sågverksdistrikt.}

_{Dessutom förekom det}

_att arbetarna

_{själva byggde sina kåkar i områden}

_som oftast saknade

_{varje form}

_av

_{planering. Kontrasten}

mellan

_{herrgårdsmiljöema}

_och

arbetarbostadsom-rådenai samhällen som Skön vik och Mänttä inne i centrala

Finland, för

att ta

_ytterligare

ett

exempel,

är

nästanlika

_påfallande

_som

_{vid de}

stora

järnbruken.^*

Påsammasättsomdesvenska och finska

_järnbru¬

ken under 1860- och 1870-talen mer eller mindre förvandlades till

_{sågverkssamhällen}

_{kompletterades}

produktionen vid flera

av

sågverkssamhällena

tret¬

tio,

_fyrtio

år

senare

med massaframställning. Massa¬

fabriksdriften gav

även

de

mindre samhällena

en stabilitet som

_tidigare

_bara

_var

_{förbehållen}

_{de större}

bruken och demestvälordnade

_{sågverkssamhällena.}

Det blevnu

_regel

_snarare

_än

_undantag

_att

_bolagsled¬

ningen utnyttjade arkitekt-

och

ingenjörskompetens

för all

_planering

_—

_{från skapandet}

_{av nya}

_industrilo¬

kalertill

_{planläggningen}

_av

_{hela samhällen.}

_Många

ingenjörer

kom

att

specialisera sig

på layout och

design

av

maskinpark och lokaler inom

en

bestämd

industrigren.

Namn

som

bryggerinäringens Alwin

Jacobi och

_{pappersmasseindustrins Alf Prydz}

_repre¬ senteradevarför

_sig

_{denna starkt}

_{efterfrågade}

_bransch¬

kunskap.

De

reste

runt

från

industri till industri och

hjälpte till i etableringsskedet.

Den

senare

samarbe¬

tade med arkitekten

_{Sigge Cronstedt,}

_som

_då

_svarade

för fasadernas

_utformning.

Arkitekternas

_{insatser, i den}

mån dessa alls

var

engagerade inom

fabriksbyggandet,

handlade

omatt

skapa

en

representativ

fasadarkitektur. En konkre¬

tare

_förändring

_av

_{arbetsmiljön}

_skedde

_först

_på

1910-Figur 14: TinfosträsliperiiTelemark med dess utrerade funktio¬

nalistiska_entréfasad_{kompletterad med interiörbilder}_som_visar olikaprocesserinneifabrikskomplexet.Den elegantafasaden med

demokratiserad entré lederrättin ifabriken och avslöjar på intet

sätt _{byggnadens innehåll}—det kunde lika gärna ha varit ett stadshus eller ett_bankpalats. _{Anläggningen} _{började uppföras}

1928_{efter ritningar}_av_{arkitekten Gunnar Norby. Driften}_är_nume¬

ra_nedlagd_{och fabriken har med bevarad fasad}_byggts_om_till

(15)

Figur 15: Terrasshus i Kauttua,uppförda 1938 efterritningarav Alvar Aalto._{Bottenvåningarnas}_tak_{fungerar också}_somterrasser

för de övrevåningarna.FotogenomAhlstrom Oy, Kauttua.

talet, och den leddes

då inte i första hand

av

arkitekter

utan av

_{produktionsingenjörer och företagsledare.}

Med

_{utgångspunkt från}

_{tayloristiska}

planeringsprin-ciper byggdes

nya,

rationella fabriker. De

var

ljusa,

öppna,

hygieniska, brandhärdiga och enkelt

till-byggbara.^®

Mycket kända

är

Alvar Aaltos insatser under

1930-talet för

_omvandlingen

_av

_{de finska trävaruindustri¬}

samhällena. It.ex.Sunila utanför Kotka och Kauttua i

_{sydvästra Finland}

_{förverkligade}

_{han mycket}

_av

_det

europeiska 30-talets rationalistiska

och

socialistiska

tankegångar.

Det

är

emellertid inte

någon

grundläg¬

gande skillnad

mellan Aaltos

sätt

att — genom att somi Sunila

_{planera in de olika}

_{kategoribostädema}

i en

_glidande

_skala

_—

_{maskera bolagssamhällets}

klasshierarki och detsätt

_på

_{vilket sekelskiftets}

_möns¬

tersamhällen

_{planerades. Redan sekelskiftets}

pater-nalister använde

_sig

_av

_{arkitektur och}

_{miljögestalt¬}

ning

somett

sätt

att

skapa vi-känsla i

ett

bolagssam-hälle. Så

_rekryterades

_t.ex.

_{till Norrbyskär}

en

elit

av

sågverksarbetare.

Kärntruppens

stabilitet, kontinui¬

tet och

_{lojalitet vidmakthölls med allt}

_från

_en

_välan¬

sad

_{vegetation till}

_en

_{arkitektonisk medvetenhet}

_som

t.o.m. omfattade arbetarnas

_{uthusbyggnader.}

_Pryd¬

lighet och vardagsestetik

var

den tidens

motto.

Aal¬

tos

_{bidrag ligger}

_snarare

_på

_{det estetiska}

_planet;

_med

hjälp

avett

kyligt, modernistiskt koncept applicera¬

de han nya

radhustyper och terrasshus i betong och

vitputsat

tegel

i

en

skogrik, kuperad omgivning.

Resultatet blev

_några

_av

_{arkitekturhistoriens klassi¬}

ker.^®

Gruvindustrins samhällen

Vid de utlokaliserade

_{järnbruken och i}

sågverks-samhällena _togs

_{arkitekternas specialkunskaper i}

regel inte i

anspråk förrän

vid slutet

av

1800-talet. I

stället fanns detsomi Robertsfors särskilt anställda

byggmästare

som

både

ritade byggnaderna och ledde

byggnadsarbetena.

Detförsta

_riktigt

_stora

_{nordiska mönstersamhället}

— också med internationella mått mätt

— blev

Kiruna,

_{anlagt ovanför polcirkeln.}

_Även

om

det

från

början fanns förslag

om

två

och

t.o.m.

flera mindre

gruvsamhällen i direkt

anslutning

till

malmfyndig-hetema i Kiirunavaara och Luossavaara stannade

man,

bl.a.

av

ekonomiska

och

transporttekniska skäl,

förettenda koncentrerat

_{gruvsamhälle. Redan häri¬}

genom

skulle Kiruna komma

att

skilja sig

från

de

äldre mellansvenska

_gruvfälten,

_{där verksamheten}

(16)

m

₁

S

1 SSl

Kiruna lokaliserades mitt emellan de båda

gruv-bergen Luossavaara

och Kiirunavaara

som

då

räkna¬

destill de rikaste

_{jämmalmsfyndighetema i världen,}

fullt

_{jämförbara med de}

_något

_{tidigare öppnade}

gruvorna

i Mesabi Range

i

övre

Minnesota.

Gestal¬

tandetavsamhället utveckladessnarttillennationell

angelägenhet och arbetet

följdes

nära

av

regering

och

_riksdag.

_{Staten hade}

_nämligen

_{satsat stora}_peng¬

ar i den

_järnväg

_som

_förband

_{gruvfälten med}

ut-skeppningshamnama

i

Luleå

vid svenska

Botten-vikskusten och Narvik vid den norska Atlantkusten. Efter denna

_{järnvägslinje, sombyggdes 1898—1902,}

låg

förutom Kiruna

också

Malmberget,

ännu

ett stort

järnmalmsfält med tillhörande bolagssamhälle.

Föratt undvikaatt Kiruna skulle utvecklas tillen

”Pullman-stad”^'

_slog

_riksdagen

_redan

_från

_början

fast att

_{gruvbolaget bara fick köpa}

_så

_{mycket mark}

kring själva

gruvorna som

behövdes för

att

bygga

upp

ett

permanent

samhälle. I direkt anslutning till

det

_{bolagsägda samhället reserverades}

_ett

_särskilt

område, under

länsstyrelsen förvaltning,

för

att

styck¬

as _upp

_i

_tomter

_{och säljas till enskilda. Resultatet}

blev det för svenskindustrialism så

_typiska

_dubbel¬

samhället med

_{bolagsområde}

_{och servicesamhälle.}

Skillnaden varbara den att servicesamhället

_(kom¬

plementsamhället) här

var

planerat och inte

spontant framvuxet.

Vid

_uppbyggandet

_av

_Kiruna

_uppbådades

_gräddan

Figur16: Arbetarbostäder i Kiruna ritadeavarkitekten Gustaf

Wickman. Dekvadratiskas.k. bläckhornendominerarän_{idag på}

bolagsområdet.Med vissa variationer uppfördes denna modell i

61_{exemplar under åren 1900—09. Precis}somiRoanoke Rapids,

NorthCarolina, där arkitekttrion McKim, Mead and Whitevar

inkoppladepå1890-talet, användes skildafärgschemanför varje

gatamed arbetarbostäder. Stadskroppen i Kirunaäravgränsad

ochkoncentrerad,någotsomytterligare framhävsavomgivning¬

arnas_ödslighet_{och de oändliga perspektiven. Foto: Börje Rönn¬}

berg 1978.

av

_{Sveriges arkitekter med Gustaf Wickman}

_som

huvudkonsult. Planerna till båda områdena ritades 1899—1900 av

_{stadsplanearkitekten}

_{Per O.}

_Hall¬

man,

Nordens ledande

auktoritet i

stadsplanefrågor,

som för

_övrigt

_{året efter också}

_ritade

_en

_helt

_ny

stadsplan i Robertsfors. Planen för komplementsam¬

hället i Kirunavar inte baraen av Hallmans första

stadsplaner

utan

också

Nordens allra första

”naturli¬

ga

stadsplan” (vilken

tog

landskapet

självt

som ut¬

gångspunkt) på jungfrulig

mark. Hallman hade

re¬ dan visat intresse för moderna kontinentala stads¬

planeidéer och

var

också den

som

ivrigast

propage¬ rade för den österrikiske

_{stadsplaneraren}

_Camillo

Sittes

_{konstnärliga grundprinciper. Planen för det}

bolagsägda

området

anslöt

med sina

svängda,

trånga

gator mer

till den romantiska

Frederick Law

01m-sted-traditionen i USA. Förmedlare av dessa idéer var med all säkerhet

_företagets

_{disponent, Hjalmar}

(17)

Lundbohm,

som

under sina

långa USA-vistelser haft

goda möjligheter

att

studera bl.a. villastaden River¬

side utanför

_Chicago.

Med tanke

_{på de nordiska ländernas geografiska}

läge har naturligtvis

klimatfrågorna spelat

en

viktig

roll i samband med

_bolagens

_nya

_{bosättningar.}

_Det

varnärKiruna

_planerades

_som

_{vinterstadsaspekterna}

ordentligt

beaktades

för första

gången. Hallman ba¬

seradesitt

_förslag

_på

_egna

_fältstudier

_och

_noggranna

utredningar och beskrivningar

när

det

gällde platsens

förutsättningar.

Resultatet blev

ett

bolagssamhälle

på

en

skyddad södersluttning med

ett

brutet

gatunät,

somskulle hindranordanvindamafrånattfå ordent¬

lig fart.

Den naturliga

vegetationen sparades

och

kompletterades

med andra

motståndskraftiga

arter.

Kiruna blevsnart ettbåde

_{märkligt och omskrivet}

samhälle medsmå arkitektritade

_{egnahemsliknande}

arbetarbostäder,

målade i

glada

färger

som

kontrast

motdet oftast snövita

_landskapet.

_Till

_gruvan

_färda¬

des arbetarna kostnadsfritt i elektriska

_spårvagnar.

Påfritiden kunde de besöka

_någon

_av

_de

_{utställningar}

över modem bildkonst som särskilt ordnades för

arbetarbefolkningen, lyssna

på föredrag eller gå på

konsert.

Åt

arbetarbarnen hade

_bolaget

_byggt

_några

av landets förnämsta skolor med

_{föreläsningssalar}

och

_välfyllda

_{bibliotek. Under}

_somrarna

_erbjöds

skolbarnen avlönat feriearbete och

_{periodvis syssel¬}

sattesöver200

_pojkar

_med

_att

_{underhålla samhällets}

gator,

parker

och

torg.

Här

var

inte bara effektivite¬

ten

_{bolagets ledstjärna}

_utan

_{också begrepp}

_som

_bild¬

ning, moral och prydlighet.

Gustaf Wickmans

_{speciella kirunastil}

_har

_gett_sam¬ hället en

_{ovanligt homogen träbebyggelse, där allt}

från de enkla arbetarbostäderna till

_{kyrkan harmo¬}

nierar i form och

_färg.

_Den

_{spånklädda kyrkan}

_upp¬ fördes 1909—12

_{på bolagsområdets}

_{högsta punkt}

strax intill

_{komplementsamhället. Den}

_är

_definitivt

en av Nordens

_{märkvärdigaste träkyrkor. Den}

_är

hyllad

och

omskriven,

inte minst

för

att

den

samman¬ fattaren

_{mängd tendenser i sekelskiftets arkitektur¬}

uppfattning,

t.ex.

det centralt panteistiska kyrko¬

rummet

_(utan

_specifikt

_religiösa

_{anspelningar) och}

wienjugendstilens

geometrism

—

här regionalt

an¬

passad i färg och form.

Men

det fanns naturligtvis

problem

även

för

ett

så framstegsvänligt företag:

kostnadernaför

_{välfärdsinrättningama skulle balan¬}

serasmot alla

_{produktionsinvesteringar.}

_Kiruna

_var därför

_länge

_{också det permanentade provisoriets}

stad och

_precis

_som

_{i Malmberget fanns här under de}

förstaåren enomfattande kåkstad.^^

De

_{lastageplatser}

_som

_{byggdes i}

_anslutning

_{till den}

storskaliga gruvindustrin

gav

underlag för betydligt

Figur 17: Torggatan

vidKilen,centrumi

Malmbergets

kåkstad.Foto_från 1890-talet i LKAB:s arkiv, Kiruna.

(18)

större

_{samhällsbildningar}

_än

_{vad de}

_gamla

_bruken

och

_{vattensågama förmådde}

_{bära fram.}

_Turbulensen

i

_hastigt

_uppvuxna

_samhällen

_som

Grängesbergsbo-lagets utskeppningshamn Oxelösund,

AB Gellivare

Malmfälts Svartöstaden utanförLuleåoch LKAB:s Narvik förde med

_sig

_{storstadsanspråk}

_och

spekula-tionsbyggeri.

De

_{vidlyftigaste}

_{planerna hade A/S Fagemes}

_som iNarvik

_{köpte in}

_ett

_större

_markområde

_och

_engage¬ radeenOslo-arkitektattritaenfashionabel

_stadsplan

strax intillden tänkta

_{utskeppningshamnen. Projek¬}

tet lades dock ner,

eftersom

norska staten

_såg

_sig

tvungen

att

expropiera området

för

att

på

sikt försäk¬

ra

_sig

_om

_{hela strandlinjen kring}

_{utskeppningsham¬}

nen.Men innan desshadearkitektenHarald Bpdtker hunnit föreslå en

_{Paris-inspirerad radialplan}

_med

utgångspunkt från

en

högt

belägen

monumental

kyr¬

ka med

_{järnvägsstationen}

_som

_pendang

_nere

_vid

stranden. I

_{sluttningen bakom det stadslika}

_samhället

återfanns en

_utspridd

_{villabebyggelse.}

Radialplanetypen

var

inte

ovanlig

i samband med

Figur18: A/S Fagemes'regleringspkmför Fagernces (Narvik)

1898._{Utskeppningshamnen planerades}_inom_{del avgränsade}_om¬ rådet tillvänster_{(”Statens Eiendom”). Ur bilaga till "Verdens}