Studie- och yrkesvägledaren - en möjlig resurs för en mindre könssegregerad arbetsmarknad

Examensarbete

Studie- och yrkesvägledaren -

en möjlig resurs för en mindre

könssegregerad arbetsmarknad

The career counsellor -

a feasible resource for a less gender segregated labour

market

Jina Jaxwall

Maja Thunberg

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2016-06-01

Examinator: Roland Ahlstrand

Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för

“There are very few jobs that

actually require a penis or vagina.

All other jobs should be open to

everybody.”

Florence ”Flo” Kennedy Lawyer/Feminist

Abstract

The labour market in Sweden is noticeably segregated by gender. Studies have shown how schools tend to reproduce norms and structures, as well as providing evidence that schools could be a vital resource in working towards a labour market that is less gender segregated. It is the responsibility of the entire school to ensure that the student’s choice of career and education is not being limited by gender. While there have been some improvements since the guidelines were established in the 1970s, the labour market is still considerably gender segregated. Here the expertise of the career counsellor can make a valuable difference.

This study aims to investigate how career counsellors work with a gender perspective, including what methods and mind-sets are used, as well as obstacles and opportunities that are regarded to coincide with development of a gender perspective work. The study proceeds on the basis of a qualitative method of active career counsellors. The results show that several methods are used by the informants. In particular, the methods focus on widening the individual’s perspective as it is difficult to focus solely on gender. A central setup from higher levels about counselling with gender perspective as well as in-service training in the subject is desired.

The analysis show that prospective choices are pragmatic decisions; individuals make decisions relating to their future based on what possibilities they perceive as feasible. Thus, the career counsellor’s work to widen perspectives could play a key role in lessening the gender segregation seen in the labour market. Furthermore, the analysis shows that it amounts to a fundamental change within the entire organisation to integrate counselling with gender perspective.

Keywords: gender segregated labour market, equality, gender, limitations, career counselling

Sammanfattning

Sveriges arbetsmarknad är starkt könssegregerad. Forskning påvisar skolans reproducerande kraft gällande normer och strukturer samt dess möjlighet att vara en resurs för att arbeta mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Det är hela skolans ansvar att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas utifrån genus. Förändringar har skett sedan uppdraget inrättades under 1970-talet men Sveriges arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Här kan studie- och yrkesvägledarens kompetens vara en resurs. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv. Däribland vilka metoder och tankesätt som används samt vilka hinder och möjligheter som informanterna ser med utvecklingen av arbetet med genusperspektiv.

Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med verksamma studie- och yrkesvägledare. Av resultatet framkommer flera metoder som används av informanterna. Framförallt arbetet med att vidga individers perspektiv då det är svårt att fokusera på enbart genus. Ett centralt upplägg från högre nivå om vägledning med genusperspektiv samt fortbildning inom ämnet önskas.

Analysen visar att framtidsval är pragmatiskt rationella beslut vilket innebär att individer fattar framtidsrelaterade beslut utifrån deras uppfattning av vad som upplevs möjligt. Här kan studie- och yrkesvägledarnas arbete med att vidga perspektiv med genusperspektiv vara en resurs. Ytterligare visar analysen att det behövs ett förändringsarbete för att integrera vägledning med genusperspektiv där organisatoriska strategier kan appliceras för att genomföra förändringsarbetet.

Nyckelbegrepp: könssegregerad arbetsmarknad, jämställdhet, genus, begränsningar, studie- och yrkesvägledning

Förord

Författarnas tack

Vi vill tacka vår handledare Niklas Gustafson för strukturerad och givande handledning. Upplägget på handledningen har varit till stor hjälp. Vi vill också tacka våra informanter som ställt upp på att bli intervjuade och gjort detta examensarbete möjligt. Tack för att ni givit oss inspiration och tips inför vårt framtida yrke som studie- och yrkesvägledare. Vi vill också tack Frida Wikstrand som under utbildningens gång fått oss att inse vikten av det normkritiska perspektivet i studie- och yrkesvägledning.

Arbetsfördelning

Detta examensarbete är likvärdigt fördelat och vi har lika stort ansvar för arbetes alla delar. Vid intervjuerna har vi båda deltagit, där den ena har varit observatör och den andra varit intervjuare. Detta tror vi ger mer validitet och reliabilitet då vi tillsammans tagit del och tolkat informationen, vi tror detta minskar risken för misstolkningar av informanternas svar. Transkriberingen är gjord av den som agerat intervjuare och i och med detta delats lika då vi utförde varannan intervju. Under arbetets gång har vi haft ansvar för alla delar i arbetet. Vi har skrivit och därefter läst varandras texter för att kommentera och skriva vidare på alla delar.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9

1.1 Syfte och frågeställningar ... 10

1.2 Begreppsdefinition ... 10

1.2.1 Vägledning med genusperspektiv ... 10

1.2.2 Kön och genus – något vi föds med och något vi skapar ... 11

1.2.3 Vidga perspektiv ... 11

1.2.4 Representation ... 12

1.2.5 Intersektionalitet ... 12

1.3 Disposition ... 13

2. Tidigare Forskning ... 14

2.1 Orsaker till den könssegregerade arbetsmarknaden ... 14

2.2 Skolans möjligheter till åtgärder ... 15

2.3 Hinder ... 17

2.4 Jämställdhetsintegrering i verksamhetsutveckling ... 17

2.5 Sammanfattning ... 18

3. Teori ... 20

3.1 The theory of circumscription and compromise ... 20

3.2 Careership – a sociological theory of career decision making ... 21

3.3 Strategier vid förändringsarbete ... 22

3.3.1 Hållbarhetsrektangeln ... 23 3.4 Sammanfattning ... 24 4. Metod ... 25 4.1 Metodval ... 25 4.2 Urval ... 25 4.3 Datainsamling ... 27

4.3.1 Validitet och Reliabilitet ... 27

4.4 Analysmetod ... 28

5. Resultat ... 30

5.1 Metoder för vägledning med ett genusperspektiv ... 30

5.2 Att vidga perspektiv ... 31

5.3 Centralt upplägg och fortbildning inom genus önskas ... 33

5.4 Svårt att prata om enbart genus ... 34

5.5 Sammanfattning ... 34

6. Analys ... 36

6.1 Vägledning med genusperspektiv kräver kritiskt tänkande ... 36

6.2 Integrera vägledning med genusperspektiv innebär ett förändringsarbete ... 38

6.3 Vägledning för yngre ... 40

6.4 Sammanfattning ... 41

7. Diskussion ... 42

7.1 Resultatdiskussion ... 42

7.1.1 Studie- och yrkesvägledande aktiviteter med genusperspektiv ... 43

7.1.2 Kurs i vägledning med ett genusperspektiv behövs ... 44

7.2 Analysdiskussion ... 44

7.3 Teoridiskussion ... 45

7.4 Metoddiskussion ... 45

7.5 Förslag till vidare forskning ... 46

7.6 Avslutande reflektioner ... 47

Referenslista ... 48

Bilagor ... 52

Bilaga 1- Intervjuguide ... 52

Bilaga 2 – Kontaktförfrågan ... 53

1. Inledning

I Sverige har vi jämställdhetspolitiska mål som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka samhället och sina liv (Regeringen, 2015). Det inledande citatet av Florynce Kennedy beskriver att alla yrken borde vara öppna för alla oavsett kön. Trots detta så är Sveriges arbetsmarknad starkt könssegregerad. De mest kvinnodominerande yrkena 2012 var undersköterskor och sjukvårdbiträden där 93 procent var kvinnor och 7 procent män. De mest mansdominerade yrkena var byggnadsträarbetare och inredningssnickare med 99 procent män och 1 procent kvinnor.

Forskning visar att en mindre könssegregerad arbetsmarknad hade inneburit flera vinster. Vinsterna skulle kunna vara att arbetsmarknadens effektivitet skulle öka, då hela arbetsmarknaden blir tillgänglig för alla. Det skulle också underlätta yrkesbyten och yrkesvalen skulle bli mer fria (Löfström, 2005). För att uppnå detta har det skapats en diskrimineringslag i Sverige som alla i Sverige ska lyda under. Den innebär att arbetsgivare och arbetstagare ska vara aktiva i målinriktade åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön. Den beskriver även att kvinnor och män ska ha lika rätt i arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter. Det framkommer att arbetsgivare ska arbeta aktivt med jämställdhet i arbetslivet gällande löner, arbetsvillkor och arbetsuppgifter och uppnå en jämn könsfördelning (SFS 2008: 567). För att arbetsgivare ska kunna arbeta för en jämn könsfördelning krävs det att personer från det underrepresenterade könet söker tjänsterna och går utbildningarna som krävs. Men hur får individer möjligheten att välja mindre könsnormativt i studie- och yrkesval? All skolpersonal ska arbeta för att elevers yrkes- och utbildningsval inte ska begränsas av kön (Skolverket, 2011:15 & 2015:17). Detta kompensatoriska uppdrag har funnits med sedan 1970-talet, förändringar har skett men arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande starkt könssegregerad (Wikstrand, Lindberg, 2015:10). Även om alla i skolans personal ska arbeta med vägledning så är det främst examinerade studie- och yrkesvägledarna som har specialkompetens om karriärteorier och studie- och yrkesvägledning. I Högskoleförordningen med koppling till kön och genus är examensmålen för studie-och yrkesvägledarprogrammet att visa insikt om jämställdhet i studie- och yrkesvägledning och på arbetsmarknaden. Det står också att studenten ska ha insikt i individers och gruppers studie- och yrkesval, kunna stödja övrig skolpersonal i studie- och

yrkesvägledningsorienteringen samt kritisk granska studie- och yrkesvägledningsmaterial (Högskoleförordningen, 2008:944).

Hösten 2013 startade Skolverket en kurs i Genusmedveten vägledning och hösten 2014 fick studenterna på Studie-och yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola genomgå en specifik kurs i normkritisk vägledning. En kurs som tidigare inte funnits med enbart fokus på normkritisk och genusmedeveten vägledning (Wikstrand, Lindberg, 2015:1-8). Utifrån detta tänker vi att ämnet behövs inom vägledning, vilket fick oss att vilja undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med just genusperspektivet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att undersöka hur examinerade studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv i sitt arbete både i skola och i andra vägledande verksamheter. Med problemformuleringen som bakgrund kommer uppsatsen att behandla nedanstående frågeställningar:

 Vilka metoder och tankesätt använder studie- och yrkesvägledarna i arbetet med genusperspektiv?

 Vilka hinder respektive möjligheter ser studie- och yrkesvägledarna med utvecklandet av arbetet med genusperspektiv?

1.2 Begreppsdefinition

1.2.1 Vägledning med genusperspektiv

Vägledning med genusperspektiv innebär att arbeta och vara medveten om de strukturer som finns kring kön påverkar val och väljande. Det innebär också att ha en förståelse kring problematiken kring att bryta de normer som finns kring kön, genus och yrken. Det handlar således inte om att tvinga individer att bryta könsnormer utan mer göra personer

medveten om de strukturer som finns för att göra mer medvetna studie- och yrkesval (Wikstrand, Lindberg, 2015:29).

1.2.2 Kön och genus – något vi föds med och något vi skapar

Kön innebär de biologiska könsorganen kopplade till begreppen man och kvinna (Gemzöe, 2010:80). Genus är ett begrepp som innebär de praktiker, tankar och föreställningar som människor har och själva konstruerat om kön. Genus är en benämning av det socialt konstruerade könet. Begreppet genus innebär även tankar om vad som ses som manligt eller kvinnligt och hur detta formar våra tankar om exempelvis yrken. Detta ingår i den struktur som (Hirdman, 2001:14) benämner som genussystemet. Ett strukturellt tvång som både kvinnor och män lever under. Detta genussystem eller genuskontrakt som det också kan kallas är kulturellt ärvt genom generationer genom människans historia. Detta begrepp innebär olika förpliktelser, skyldigheter och rättigheter för de olika könen. I detta genuskontrakt ingår stereotypa föreställningar om kön och genus. Detta system i vårt samhälle formar våra identiteter, tankar och handlingar till ekonomiska och sociala sammanhang (Hirdman, Ibid.). Ordet genus har valts i studien då det kan ses som ett bredare begrepp och utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv. Att det handlar om föreställningar kring kön som upprätthålls och formas av oss människor. Kön är ett för snävt begrepp och bär på för många anknytningar till exempelvis de yttre könsorganen, sexualitet och reproduktion (Thurén, 2000:21-31).

1.2.3 Vidga perspektiv

Hägg och Kuoppa (2007:78) beskriver att en av studie- och vägledarnas uppgifter är att använda sin professionella vägledningskunskaper att se klientens situation utifrån och därigenom hjälpa klienten att vidga perspektiv. Det ingår också att utmana klienterna i handlingar och ställningstaganden för att denna ska tänka i nya banor och på så sätt upptäcka sådant som tidigare varit omedvetet. Information i vägledande samtal är också en viktig del, men den ska vara adekvat, korrekt och ge kunskap för att reda ut problematiken (Ibid.). I vägledningen kan den sökande få hjälp med sin situation genom att se sig själv och nya möjligheter. Att vrida och vända för att hitta lösningar på den

sökandes situation (Lindh, 1988:66). Utifrån studiens syfte applicerar vi det här begreppet till att vidga perspektiv med ett genusperspektiv.

1.2.4 Representation

Individen kategoriserar sig själv och andra för att göra sin omvärld begriplig och ger en möjlighet till identifikation och tillhörighet. En individ som kan identifiera sig med ett yrke genom kön, klass eller kulturell bakgrund anses vara mer sannolik att föreställa sig själv i yrket. Det finns kulturella föreställningar av yrken. Vissa yrken kopplas till en typisk yrkesutövare, ibland till en typisk könstillhörighet. Denna könsmärkning bidrar till stereotypisering och stärker könsspecifika studie- och yrkesval. Individer tenderar att välja bort yrken som domineras av det motsatta könet (SOU 2004:43). För att motverka detta kan material användas som bryter den stereotypiska bilder som kopplas till ett specifikt yrke. Detta för att fler ska kunna identifiera sig med yrken och vidga sin handlingshorisont (Backman, m.fl. 2008:57).

1.2.5 Intersektionalitet

Begreppet intersektionalitet innebär att män och kvinnor inte är homogena grupper. Alla kvinnor och alla män har olika förutsättningar och erfarenheter. Intersektionalitet syftar till att belysa olika maktordningar i ett samspel. Begreppet kommer från ordet intersection vilket betyder vägkorsning eller snitt och kan ses som hur olika diskrimineringsgrunder möts och interagerar. I ett avseende kan du vara privilegierad utifrån en viss kategori men diskriminerad eller begränsad i en annan. Faktorer som kön, etnicitet och social bakgrund påverkar individer samtidigt och på olika sätt. Detta resulterar i olika maktordningar där vissa får privilegier och andra är underordnade (De los Reyes & Mulinari, 2007:27). Utifrån detta har en rasifierad högutbildad kvinna enligt ett intersektionellt perspektiv inte samma förutsättningar och privilegier som en vit högutbildad kvinna.

1.3 Disposition

I kapitel 1 presenteras en inledning som redogör för studiens problemområde och beskrivning av undersökningens fokusområde. Vidare presenteras studiens syfte, frågeställning och en begreppsdefinition. I kapitel 2 har tidigare forskning delats in i teman för att sammanfatta och konkretisera forskningens innehåll för studiens syfte. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av dessa teman. I kapitel 3 beskrivs teorierna som använts för att analysera empirin. Detta kapitel avslutas med en sammanfattning. I kapitel 4 beskrivs metoder som valts i underrubriker som metodval, insamling av data, studiens validitet och reliabilitet, urval av respondenter, analysmetod och etiska ställningstagande. I kapitel 5 redovisas resultatet av studien som är relevant till undersökningens syfte. Resultatet är tematiserat efter de övergripande mönster som vi identifierat. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av det som framkommit av resultatet. I kapitel 6 görs en analys av resultatet med de teorier som beskrivits. Detta kapitel är tematiserat utefter studiens frågeställningar. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. I kapitel 7 diskuteras de resultat, analyser och slutsatser som vi dragit. Diskussionen är indelad i resultatdiskussion, teoridiskussion och metoddiskussion. Förslag på vidare forskning som uppkommit under studien redovisas även i detta kapitel.

2. Tidigare Forskning

Följande kapitel redogör för den tidigare forskning som använts som bakgrund för examensarbetet. Avsnittet behandlar orsaker till den könssegregerade arbetsmarknaden, hinder i studie- och yrkesvägledning samt skolans kraft att bidra till att åtgärda den könssegregerade arbetsmarknaden. Avsnittet avslutas med en sammanfattning.

2.1 Orsaker till den könssegregerade arbetsmarknaden

Det finns flera faktorer som bidrar till Sveriges könssegregerade arbetsmarknad. Hedenus m.fl. (2015:7-12) tar upp att det varit en politiskt mål att utjämna skillnader på arbetsmarknaden och göra yrkesvalen mer fria. Men än idag är arbetsmarknaden starkt uppdelad utefter kön, klass och etnicitet. Sinclair (2015:14) redogör för att trots att vi kommit långt med jämställdheten i Sverige tenderar fortfarande män och kvinnor välja olika typer av yrken och utbildningar. Dessa tendenser finns redan i gymnasieskolan, menar författaren, då det redan finns en tydlig segregering. I undersökningen hjälper begreppen till att förklara kvinnor och mäns olika beteenden och förväntningar inom arbete och utbildning.

Könstereotypa val kan ha en social utgångspunkt. Resultatet från Sinclair (2015) visar att individer som är osäkra på sin könsidentitet och inte känner sig tillräckligt kvinnliga respektive manliga riskerar att förstärka stereotypa yrkes- och utbildningspreferenser som ett sätt att återställa balansen på den hotade könsidentiteten. Det framkommer också att könsstereotypiska utbildningsval kan vara en konsekvens av socialt behov. Vi tenderar att ha en vänskapskrets bestående av samma kön som oss själva och val som skapats utifrån vänskapskretsen blir mer könsstereotypiska. Studien avslutas med att betona skolans ansvar i detta då de är skyldiga att medvetet främja kvinnors och mäns rätt till lika möjligheter (Sinclair (2015:29-31). Sandell (2007:35) tar sin utgångspunkt i utbildningssegrationen och snedrekryteringen som finns i samhället när det kommer till

kön. Ungdomar väljer och självsorterar sig efter intressen som formas utifrån kön, klass och social-/kulturell bakgrund vilket resulterar i en könssegregerad arbetsmarknad. Avhandlingen visar att mönstren för hur livsvägar väljes är fortsatt strukturerade utifrån kön och klass. Vidare framkommer det att både tjejer och killar tar avstånd från kvinnliga områden. Samtidigt har utbildning börjat feminiserats genom att kvinnor använder utbildning för att positionera sig på ett mer likvärdigt sätt. Det är fortsatt angeläget att diskutera hur elevernas utbildningssegregation kan motverkas också i kommande utredningar. Det handlar om att öppna upp samhället så att fler val upplevs som möjliga för individer oavsett kön.

2.2 Skolans möjligheter till åtgärder

För att medvetandegöra angående könstereotypa val och därigenom bidra till att minska den könssegregerade arbetsmarknaden kan skolan och dess personal vara en resurs. Sinclair (2015: 52) lyfter fram skolan och framförallt studie- och yrkesvägledning som ett möjligt medel att nå förändring av yrkesvalsmönster. För att motverka den könssegregerade arbetsmarknaden föreslår Sandell (2007:66-69) prao med ett genusperspektiv med fokus på att bryta könsstereotypa yrkesval och att lärare uppmuntrar elever att gå till studie- och yrkesvägledaren. Ett förslag som också framkommer är att föra in varianter av kurser som tilltalar det motsatta könet i de könsterotypiska programmen, exempelvis lyfta en modeinriktning på teknikprogrammet. Massmedia tas upp som en punkt att förbättra och mer lyfta fram bilder av personer som gjort könsbrytande val. Något som Hedenus m.fl. (2015:101) lyfter fram är att använda sig av mer studiebesök och kontakt med yrken och ha ett genomtänkt urval med representation av olika grupper utifrån kön, social klass och etnicitet. Att lyfta elevernas kritiska förhållningsätt kring material och representation kan också vara en god åtgärd.

För att kunna medvetandegöra elever måste vägledarna arbeta mer på att bli medvetna om sina egna bilder och föreställningar av yrken. Hedenus m.fl. (2015:19-23) undersöker Arbetsförmedlingens yrkesbeskrivingar i ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv, samt att studera hur detta material används och uppfattas av vägledare och elever. Resultatet som framkommer är att vägledare ser Arbetsförmedlingen yrkesinfo som

neutral eftersom den är från en myndighet. Det framkommer också en svårighet för vägledarna att balansera mellan individens intressen och rätt till fria val eller utifrån arbetsmarknadens krav och behov. Det visade sig också att vägledare hade en tendens att använda egna erfarenheter i beskrivningen av yrken vilket bidrar till en risk för stereotypa bilder av yrken. I resultatet framgår även att vägledarna använder yrkesbeskrivningarna och liknande yrken som ett verktyg för att vidga perspektiv samt reducera alternativ. Författarna menar att Arbetsförmedlingens yrkesbeskrivingar inte är neutrala och att en sådan neutralitet är svår att nå om inte omöjlig. Yrkesbeskrivningarna reproducerar föreställningar om kvinno- och mansyrken, låg- eller högstatusjobb, och en distinktion mellan manuellt respektive mentalt arbete. För att undvika självsortering och snedrekrytering bör yrkesbeskrivingar med personlig lämplighet och egenskaper undvikas och istället fokusera att detta kan erhållas på utbildning eller yrkeserfarenhet (Hedenus m.fl. 2015:101).

Vägledarna kan använda material med bredare representation av olika grupper, gärna tidigare än i högstadiet och gymnasium. Annars finns risk för bekräftelse av redan gjorda stereotypa val. Något som också lyfts fram är att använda sig av mer studiebesök och kontakt med yrken och ha ett genomtänkt urval med representation av olika grupper utifrån kön, social klass och etnicitet. Att lyfta elevernas kritiska förhållningsätt kring material och representation kan också vara en god åtgärd (Hedenus m.fl. 2015:101)

Det finns flera åtgärder som kan etableras för att förhindra och medvetandegöra angående könstereotypa val. SOU (2015:29) förslår åtgärder i form av att skolorna bör jobba med förändringsarbete med skolans värdegrunder, speciellt på gymnasieskolornas yrkesprogram för att kunna behålla de elever som väljer icke-traditionellt. Det behövs att eleverna känner sig mer inkluderade och trygga. Det behövs också en statlig utredning om studie- och yrkesvägledning och hur den ska se ut i framtiden. Eleverna behöver ett bättre beslutsunderlag inför sitt gymnasieval och utredningen föreslår ökad information om gymnasieprogram, arbetsliv, yrken samt större samverkan mellan eleverna och arbetslivet. Därför föreslår utredningen även att det ska vara obligatorisk prao på minst två veckor i år 8 och 9 i grundskolan. Det ska också finnas möjlighet att prao på gymnasieskolans yrkesprogram för att öka deras attraktivitet. Det bör också arbetas mer med innebörden och lärdomen kring praoperioden. Arbetsmiljöverket ska hjälpa huvudmännen med riskbedömningar inför prao. Utredningen anser också att ett övervägande om att införa arbetslivskunskap i grundskolan bör göras.

2.3 Hinder

För att skolans möjligheter att ska kunna bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad behöver vissa hinder överkommas. SOU (2015:29) visar att studie- och yrkesvägledningen i Sverige är lågt prioriterad och skiljer sig mellan olika kommuner och skolor. Studie- och yrkesvägledarna har många elever att vägleda, runt 500 elever per vägledare. Undersökningen visar även att studie- och yrkesvägledning inte ses som hela skolans ansvar som det står i skollagen. Detta beror på att huvudmännen inte tar sitt ansvar vilket resulterar i att eleverna inte får den vägledning de behöver. När det kommer till könstraditionella val fastslår utredningen att gymnasieskolans yrkesprogram är mer könssegregerade än högskoleförberedande. Utredningen fastslår att det krävs en förbättrad studie- och yrkesvägledning i grundskolan för att eleverna ska kunna välja mer icke-traditionellt. Det framkommer att de elever som valt icke-traditionellt utifrån kön var att eleverna ofta blev särbehandlade och utpekade på grund av sitt kön. Utredningen visar på att det finns brister i skolornas arbete med värdegrundsarbetet vilket skulle kunna vara anledningen till den särbehandlingen. Prao anordnas inte på alla grundskolor och det finns också stor risk att eleverna endast praktiserar hos sina föräldrar vilket inte vidgar perspektiv eller bidrar till självständighet.

2.4 Jämställdhetsintegrering i verksamhetsutveckling

Fler organisationer än skolan har möjlighet att bidra till en mindre könsegregerad arbetsmarknad. Arbete med jämställdhet på alla arbetsplatser kan vara en stark hjälpande faktor i processen. Lindholm (2011:243-261) utvärderar Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) program för hållbar jämställdhet 2008-2010. Ett projekt som gick ut på att ta fram konkreta och hållbara metoder för jämställdhetsintegrering i verksamheter. Resultaten som framkom var att aktivt engagemang och stöd från chefer, ledning, politiker är viktigt för att utvecklingsarbetet ska bli långsiktigt. Särskilt viktigt är mellanchefernas stöd till medarbetarna. Ett annat alternativ är att ta in en utomstående coach med jämställdhetskunskaper. Ett viktigt element är nämligen professionellt stöd i

det praktiska arbetet genom utbildning, reflektion, kritisk analys och lärande. Det behövs också ett tydligare samarbete mellan olika organisationsnivåer. De lyfter också vikten av att utvecklingen blir integrerat i organisationen och inte bara ett sidoprojekt. Tydlig styrning och kravställande ses också som viktiga faktorer. Ett vinnande koncept menar forskarna är att variera mellan handling och reflektion på ett enkelt sätt kopplat till konkreta situationer i verksamheten. De lyfter även finansieringens vikt och menar att speciella medel behövs för att genomföra jämställdhetsintegrering. Det rekommenderas också nationell och regional styrning för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Att en nationell jämställdhetsutbildning införs och en regional driven jämställdhetsintegrering utförs. För att beskriva dessa resultat har de använts sig av en analysmodell som kallas Hållbarhetsrektangeln (Lindholm, 2011: 58). Modellen lyfter vikten av en balans mellan stöd, styrning, sötning och strategisk påverkan för långsiktiga hållbara resultat i verksamhetsutveckling. Denna modell kommer vidare att beskrivas i kapitel 3.

Processen med hållbarhetsrektangeln kan även appliceras på skolan. I Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan visar resultaten att många rektorer och huvudmän saknar mål, riktlinjer, uppföljning och utveckling av hur studie- och yrkesvägledningen ska nå det nationella målen. Speciellt tydligt var att skolorna inte aktivt arbetar med de nationella målen om att elever inte ska begränsas i studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund. Viljan att arbeta med det fanns men kunskapen om hur och varför det skulle arbetas med saknades (Skolinspektionen, 2013:8).

2.5 Sammanfattning

Tidigare forskning behandlar orsaker till den könssegregerade arbetsmarknaden. Sinclair (2015) tar bland annat upp att män och kvinnor i Sverige tenderar fortfarande välja olika yrken och utbildningar. Hedenus m.fl. (2015) påpekar skolans möjlighet att vara en förändrande kraft mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad, däribland genom studie- och yrkesvägledningen. Detta genom att väcka individens kritiska tänkande. Detta kan appliceras på studiens syfte vilket är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar

med ett genusperspektiv. Forskning visar att det finns hinder för att genomföra vägledning med genusperspektiv i skolan. Bland annat att studie- och yrkesvägledningen i Sverige är lågt prioriterad och det inte ses som hela skolans ansvar. Integreringen av vägledning med genusperspektiv i skolan kan kopplas till integreringen av jämställdhetsarbete i en organisation. Det tas upp att tydligt samarbete krävs mellan olika organisationsnivåer samt tydlig styrning i arbetet.

3. Teori

Nedan följer de teorier med vars hjälp vi kommer analysera studiens frågeställningar. Gottfredson (2002) fokuserar på hur barn och unga påverkas och begränsas utifrån kön, social bakgrund och ålder. Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver i första nivån av careershipteorin hur du fattar pragmatiskt rationella framtidsval utifrån individens utblick av möjligheter. Larsson och Löwstedt (2013) samt hållbarhetsrektangeln (Lindholm, 2011) beskriver processen i ett förändringsarbete inom en organisation.

3.1 The theory of circumscription and compromise

Teorin behandlar karriärutveckling utifrån barn och ungdomars perspektiv. Den förklarar hur de formar sin självuppfattning och karriärutveckling utifrån omvärlden och deras individualitet. Teorin handlar om hur barn och unga begränsas och kompromissar med sig själva i studie- och yrkesval utifrån kön, social bakgrund och ålder (Gottfredson, 2002:91). Redan i tidig ålder börjar orienteringen mot könsroller. Gottfredson menar att här är barnen redan dikotoma genustänkare när det gäller yrken. Det finns två kön och antingen tillhör yrket det ena könet eller det andra (Gottfredson, 2002:95).

Circumscription innebär att yrkesvalet handlar om att placera in sig i den sociala hierarkin, manifestera sitt kön, klass och intelligens. Detta i större utsträckning än att ta avstamp i sina intressen, värderingar och sin personlighet. Karriärvalet börjar med att individen utesluter alternativ som kolliderar med den befintliga självuppfattningen. Individen begränsar sina val (Gottfredson, 2002:93).

Compromise innebär en process där individen överger de mest önskvärda yrkesalternativen och börjar fundera över val som är mindre intressanta men mer realistiska. Det handlar om en kompromiss. Ungdomars sökande av information om hur de får tillträde till den tänkta yrkesbanan kommer framförallt från den egna sociala kretsen vilket resulterar i ett snävt sökande med begränsad information. Gottfredson menar att det egna initiativet och nyfikenhet spelar stor roll och förminskar risken för större kompromisser gällande yrkesvalet (Gottfredson, 2002:94-95). Teorin innefattar

även fyra olika utvecklings nivåer som unga går igenom i sin karriärutveckling i form av begränsningar. Detta sker individuellt med koppling till intelligens och utvecklingsnivå men beskrivs generellt övergripande utifrån olika åldrar. Detta beskrivs närmare i följande tabell:

Tabell 1 – Gottfredsons nivåer i karriärutveckling

Nivå 1 3-5 år Orientering till storlek och makt. Barn ser yrkens redskap. Nivå 2 6-8 år Orientering till könsroll och vilka yrken som ses som manliga

och kvinnliga.

Nivå 3 9-13 år Orientering till prestige och sociala klasser. Här blir barn medvetna om vad andra tycker.

Nivå 4 14 + Orientering till det unika jaget och vilka yrken som är acceptabla för sig själva. Individen försöker hitta yrken som passar med individens förmågor, personlighet, värderingar och familjens åsikter.

(Gottfredson, 2002:94-95).

3.2 Careership – a sociological theory of career decision

making

Careership är en sociologisk karrärutvecklingsteori utformad av Hodkinson och Sparkes (1997) utifrån Pierre Bourdieus (2002: 27) begrepp habitus och handlingshorisont. Vi kommer att använda oss av teorins begrepp om pragmatiskt rationella val. Teorin innebär att vi formas ur vilken kontext vi befinner oss i utifrån klass, genus och miljö. Individen fattar pragmatiskt rationella karriärbeslut utifrån dennes habitus. Habitus kan beskrivas som en individs befintliga programmering som består av preferenser och värderingar. Ens habitus får individen genom uppväxtmiljö och erfarenheter (2002: 27). Författarna menar att även om händelser och erfarenheter kan omforma vår världsbild kan vi aldrig kliva

utanför vårt habitus. Vi är alltid kontextrelaterade. Vår handlingshorisont, vår utblick av möjligheter, avgörs av vårt habitus. Individens handlingshorisont formas även av könstillhörighet, klass, etnicitet och subkulturer. Samt olika typer av kapital såsom klass, sociala och ekonomiska tillgångar (Hodkinson och Sparkes, 1997:31-40).

3.3 Strategier vid förändringsarbete

För att genomföra ett förändringsarbete inom organisationer behövs strategier. Med strategi menas målet samt en beskrivning av medlen för att nå målet. Strategisk planläggning förutsätter att organisationens mål specificeras Strategi innebär en längre tidsplan från där organisationen befinner sig idag till det tänkta målet. Tre strategier som Larsson & Löwstedt (2013) lyfter är utveckling genom ledare, utveckling genom nätverk och utbildning genom fortbildning.

Utveckling genom ledare (Larsson & Löwstedt, 2013:145) är ett medel för att komma närmare en ny organisationskultur. Ledarens förmåga att strukturera, inspirera, vara tydlig och följa upp är viktiga egenskaper för att en förändring ska lyckas. En tänkbar strategi blir således att fokusera på starkt ledarskap för att förändringen ska kunna fullföljas. Konsekvenser av ett oengagerat ledarskap kan resultera i att förändringsarbetet rinner ut i sanden.

Utveckling genom nätverk (Larsson & Löwstedt, 2013:95) innebär att en grupp med

deltagare från olika verksamheteter med ett gemensamt intresse har kontakt med varandra. Nätverksträffar kan leda till erfarenhetsutbyte och skapar förståelse och ger bekräftelse till gruppdeltagarna.

Utveckling genom fortbildning (Larsson & Löwstedt, 2013:165) är en typ av formellt lärande, som innebär att organisationen får kunskap genom att gå en viss utbildning. Antingen ges detta till en enskild individ i gruppen eller till gruppen som helhet. Detta fungerar som ett medel för att uppnå organisationsförändringen i fråga.

3.3.1 Hållbarhetsrektangeln

Hållbarhetsrektangeln (figur 1) är en analysmodell som lyfter vikten av en balans mellan stöd, styrning, störning och strategisk påverkan för långsiktiga hållbara resultat i verksamhetsutveckling (Lindholm, 2011:58-71). Stöd innebär att nätverk bildas för att få stöd i sitt arbete med hinder, funderingar och motivation. I detta ingår även utbildningar, coaching och kommunikationsstöd i det berörda ämnet. Ett webbaserat stöd kan instiftas för att deltagarna ska kunna utbyta erfarenheter och lära sig nya verktyg. Styrning innebär att arbetet samordnas uppifrån av ledning och politiker. Detta innebär att prioritera insatser, skapa tydlighet kring problembild, mål och riktning, skaffa resurser. I detta ingår även kontroll och krav där de uppifrån kontrollerar hur arbetet mot målen går och vad resultatet blir. Störning innebär att externa aktörer granskar och ifrågasätter utvecklingsprocesserna för att arbetet ska bli ännu bättre och visa tydligare resultat och effekter. Att få en annan utomstående synvinkel på arbetssättet. Strategisk påverkan innebär att integreringen blir en del i verksamheten och inte ett sidoprojekt. Detta kan innebära att det förs in i nationella riktlinjer, tillsyn, arbetssätt, undersökningar olika tjänster med mera (ibid.).

3.4 Sammanfattning

Gottfredson (2002) och Hodkinson and Sparkes (1997) tar upp att individer påverkas och begränsas utifrån olika faktorer eller habitus som Careership beskriver. Detta habitus kan till exempel vara kön och påverkar hur individer ser yrken på sin handlingshorisont som möjliga eller ej (Hodkinson, Sparkes,1997). Gottfredson (2002) beskriver att individer begränsar och kompromissar med sig själva i sitt yrkesval på grund av kön och genus. Gemensamt för teorierna är att de alla tar upp kön som en stark påverkansfaktor för individens karriärutveckling men visar olika nyanser och skillnader. Ovanstående teorier kommer vi applicera på metoderna med genusperspektiv som framkommit i resultatet i karriärutvecklingsprocessen för den tänkta individen. Larsson och Löwstedt (2013) tar upp olika strategier för utvecklingsarbete inom organisationer. Däribland utveckling genom ledarskap, nätverk och fortbildning. Hållbarhetsrektangeln (Lindholm, 2011) är en analysmodell och betonar vikten av stöd, styrning, störning och strategisk påverkan. Larsson och Löwstedts (2013) strategier tillsammans med hållbarhetsrektangeln (Lindholm, 2011) kommer att appliceras på studiens andra frågeställning som berör utvecklingsarbete inom studie- och yrkesvägledning med genusperspektiv.

4. Metod

Följande kapitel inleds med en redogörelse av metoden som valts för studien, därefter beskrivs urval med en kort presentation av informanterna. Insamling av data för undersökning beskrivs därefter. Sedan diskuteras validiteteten och reliabiliteten kring studien. Därpå sker en redogörelse för undersökningens analysmetod och slutligen beskrivs etiska ställningstaganden.

4.1

Metodval

Undersökningen bygger på en kvalitativ metod. Kvalitativ metod möjliggör en fördjupning genom informanternas berättelser inom valt ämne (Larsen, 2009:26-27). Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer (Kvale, Brinkmann, 2014:19) då vi var intresserade att låta informanterna tala öppet samtidigt som vi tilläts ställa följdfrågor. Detta överensstämde med undersökningens syfte då vi var intresserade av utförliga berättelser om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv. En nackdel med kvalitativ metod är att generaliseringsmöjligheten blir mindre då det är en mindre undersökningen än en kvantitativ (Larsen, 2009:27-28). Syftet är att uppnå en djupförståelse för området och det är då av mindre betydelse att kunna generalisera.

4.2

Urval

Urvalet för undersökningen är yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med ett genusperspektiv. Vi kontaktade alla studie- och yrkesvägledare i Malmö kommun och kranskommuner på grundskola och gymnasium. Vi har även mailat ut en förfrågan till de som tog examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet 2015. I vår kontaktförfrågan (se bilaga 2) beskrev vi syfte och inklusionskriterier. De intervjuer som

används i detta arbete var de som svarade först att de vill delta och som är verksamma i södra Skåne. De som svarade och uppfyllde inklusionskriterierna var sju stycken och vi gjorde därmed inget ytterligare urval. Gällande urval för geografiskt område utgår vi ifrån bekvämlighetsurval (Larsen, 2009:79) och har därmed fokuserat på Skåne län. Detta på grund av tid och de resurser vi hade att förfoga över samt att vi ville ha kvalitativa intervjuer med personerna på en plats framför intervjuer över internet. Icke-sannolikhetsurval (Larsen, 2009: 77) tillämpades då informantens enskilda erfarenheter och åsikter ansågs viktigare än ett representativt urval. Vi ansåg att det var viktigt att informanterna kände sig trygga, därför bestämde vi att de fick välja plats för intervjun för att de skulle känna sig så bekväma och trygga som möjligt.

Tabell 2 - informanter

Informant 1 Examen 2015. Arbetar med vägledning för vuxna. Har deltagit i kurs i normkritisk vägledning.

Informant 2 Examen 1997. Arbetar på en grundskola. Har ej deltagit i kurs i normkritisk eller genusmedveten vägledningskurs

Informant 3 Examen 2015. Arbetar med vägledning för vuxna. Har deltagit i kurs i normkritisk vägledning.

Informant 4 Examen 1982. Arbetar på två grundskolor Har deltagit i kurs om genusmedveten vägledning.

Informant 5 Examen 1999. Arbetar på en gymnasieskola. Har ej deltagit i kurs i normkritisk eller genusmedveten vägledningskurs.

Informant 6 Examen 2012. Arbetar på två grundskolor. Har ej deltagit i kurs i normkritisk eller genusmedveten vägledningskurs.

Informant 7 Examen 2013. Arbetar på en grundskola. Har ej deltagit i kurs i normkritisk eller genusmedveten vägledningskurs.

4.3

Datainsamling

Den första kontakten med informanterna gjordes med en förfrågan om intervju via mail till yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Skåne och de som gick ut studie- och yrkesvägledarutbildningen 2015. Det empiriska materialet samlades in år 2016 mellan 8:e april och 15:e april. Sju intervjuer utfördes, varav en intervju utfördes via mail då informanten fick förhinder. Om intervjuaren är äldre än informanterna kan det också bidra till en viss makthierarki (Sandell, 2007:90). Då informanterna var äldre än oss själva såg vi inte det som en risk för makthierarki på grund av ålder. Vi är även studenter och informanterna är yrkesverksamma, vilket vi tror bidrar till en minskad risk för makthierarki. Detta är något vi inte vet om det påverkade resultatet. Det finns alltid en risk för försköning i berättandet om det egna arbetet men vi utgår från att informanterna talade sanningsenligt. Om det inte stämmer bidrar undersökningen med exempel hur det hade kunnat arbetas med ett genusperspektiv inom studie- och yrkesvägledning, vilket är undersökningens syfte.

4.3.1 Validitet och Reliabilitet

Validitet kan definieras som relevans och giltighet. För hög validitet ska insamlad empiri vara relevant för studien. En faktor i detta är att ställa relevanta frågor utifrån problemformuleringen (Larsen, 2009:80). Reliabiliteten innebär att forskningen utförts med noggrannhet och tillförlitlighet för hög trovärdighet. Reliabiliteten kan bli högre om fler personer deltar i studien och tolkar informationen. Det kan vara svårt att uppnå hög trovärdighet med kvalitativ metod eftersom materialet tolkas olika beroende på vem som utför studien (Larsen, 2009:81). Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer för att låta informanterna tala fritt samtidigt som vi tilläts ställa följdfrågor. Larsen (2009:81) menar att öppna och flexibla frågor är en bidragande faktor till ökad validitet. Vid utförda intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide. Det fungerade som en röd tråd under tillfällena samtidigt som det gav oss en frihet till följdfrågor. Detta tror vi medförde minskad risk för missförstånd och feltolkningar av innebörden i ord och meningar. Vi deltog under intervjutillfällena tillsammans. En utförde intervjun medan den andra observerade, ansvarade för teknik och såg till att ingenting från intervjuguiden uteblev.

Dessa roller roterade. Detta tror vi i sin tur ökar undersökningens validitet och reliabilitet eftersom informationen tolkades av två personer.

4.4 Analysmetod

Insamlad empiri har behandlats med hjälp av en innehållsanalys vilket syftar att urskilja teman i införskaffat resultat (Larsen, 2009: 101-102). Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades därefter. Sedan sorterades resultatet efter upptäckbara teman som var relevanta till studiens frågeställning. En datareduktion genomfördes för att eliminera data som låg utanför studiens syfte (Larsen 2009, 98). Studien har inneburit förändringar i framförallt teori. Avsnittet har fått tillägg och de teorier som upplevdes relevanta i början av arbetet har oformaterats en del. Detta kan benämnas som ett iterativt arbetssätt. På grund av detta har vi använt oss av abduktion. Björklund och Paulsson (2012: 64-65) beskriver abduktion som en förflyttning mellan induktion och deduktion. Det innebär att valda teorier förankras eller förkastas genom insamlingen och bearbetningen av data.

4.5

Etiska ställningstaganden

I våra intervjuer har vi utgått ifrån vetenskapsrådets etiska riktlinjer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De används för att forskningen ska gå rätt till och för att informanterna ska känna sig bekväma och trygga. Informationskravet uppfylldes då vi i intervjuförfrågan skrev namn, vilket sammanhang vi skriver från, att personuppgifter behandlas konfidentiellt och vad studiens syfte är. Innan intervjuerna informerade vi om att intervjuerna önskades spelas in för att sedan transkriberas. Det nämndes också att intervjun var frivillig och de fick avbryta när de ville. Informanterna har även fått möjlighet att delta i studiens resultat genom att bli erbjuda en kopia av det slutgiltiga resultatet för att se vad deras deltagande bidrog till. Samtyckeskravet uppfylldes då informanterna tackade ja till intervjuerna via

mail och gav sitt samtycke till det som framgick i informationen vid kontaktförfrågan och vidare konversationer. Konfidentialitetskravet uppfylldes då vi vid inspelningen och transkriberingarna inte angav informanternas namn eller arbetsplats utan istället fick ett nummer. Ett nummer som symboliserade i vilken ordning vi gjorde intervjuerna. Dessa nummer har även använts i studiens utformning där inte heller arbetsplats beskrivs. Nyttjandekravet uppfylldes då informanterna informerades att den insamlade empirin endast skulle användas till studiens syfte och personuppgifterna har inte lämnats ut till en annan part (Vetenskapsrådet, 2002).

5. Resultat

Nedan följer olika teman som lyfts fram ur insamlad data som anses relevanta till studiens frågeställningar. Först presenteras metoder på hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med ett genusperspektiv. Därefter ett avsnitt hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att vidga perspektiv som ett sätt att utmana individers föreställningar kring genus. Sedan följer ett avsnitt om informanternas upplevelser av hinder med arbetet med genusperspektiv.

5.1 Metoder för vägledning med ett genusperspektiv

Flera övningar för den vida vägledningen framkom i resultatet. En aktivitet som lyfts fram är från metodmaterialet BRYT. Övningen är en ”fyra hörn” övning där deltagarna tar ställning till om de anser att berörda yrken är manliga, kvinnliga eller neutrala. En annan aktivitet som beskrivits är Industrinatten. Den innebär att elever i årkurs 9 får se industrimiljöer och träffa de som arbetar där. Detta för att ungdomar ska kunna se industrin som en möjlig arbetsplats. Detta görs mer tilltalande genom discomusik, mingel och mat. Det beskrevs att involverade industrier representerar både kvinnor och män berättar om sina yrken.

Och då visar man ju killar och tjejer inom industrin och företagen vi besöker har ju också det tänket. De har någon tjej och någon kille och så liksom inget konstigt utan de berättar om sitt jobb. Det tycker jag är ett sådant exempel där man visar båda könen. För det är ju färre ingenjörer som är tjejer, men att man ska avdramatisera, det är inget konstigt. (Informant 4)

Ytterligare en aktivitet som framkom var IG-dagen, en dag där tjejer bjuds in för att höra om ingenjörsyrket av kvinnliga ingenjörer.

det finns speciella IG-dagar, ingenjörsdagar då de bara bjuder in tjejer som vi har åkt iväg på. Men då har ju killarna tyckt det är orättvist. Så det är inte lätt att få det att bli naturligt. Det var ju bara kvinnliga ingenjörer på hela bygget och jag vet inte. (Informant 6)

Det framkom en tveksamhet om detta var en givande metod för att få fler kvinnor till ingenjörsyrket, då killar exkluderas och det finns risk att dramatisera situationen. Vidare framkommer det dock att på skolan, av dem som väljer teknikprogrammet, är hälften tjejer och hälften killar enligt informanten. En annan metod som lyftes fram var Kiwi cards, dessa kort är ett material från Nya Zeeland som framtagits för att göra könsneutrala bilder av yrken i form av Kiwi-fåglar (se bilaga 3). Dessa skulle användas för att inte riskera låsa en yrkesroll kopplat till ett kön. En annan metod som lyftes var att vara uppmärksam på hur övrig skolpersonal hanterar könsbrytande val. I ett fall som beskrevs hade en lärare tydligt påpekat en elevs könsbrytande val på ett negativt sätt, studie- och yrkesvägledaren ifrågasatte genom att fråga om samma starka reaktion hade framkommit om eleven var av ett annat kön.

5.2 Att vidga perspektiv

Vidga perspektiv och att vara neutral lyfts fram som en metod som används av studie- och yrkesvägledarna för att arbeta genusmedvetet. Två teorier som lyfts fram av informanterna som utgångspunkt och inspiration för arbetet med att vidga perspektiv är karriärutvecklingsteorierna Careership och The theory of circumscription and compromise. Det beskrivs att teorierna används för att vägledarna själva ska förstå processen och påverkansfaktorer inför val men även för att förklara för de sökande hur val kan begränsas och hur de istället vidgar sin handlingshorisont. Framförallt kopplas arbetet med att vidga perspektiv till den snäva vägledningen. Det beskrivs att alla sökanden måste få exakt samma information och att tankar och värderingar måste utmanas för att vidga perspektiv.

Jag försöker helt enkelt att vara väldigt väldigt neutral. Just att gå in med alla är blanka papper och jag vet ingenting och vet jag någonting låtsas jag som att jag inte

vet någonting. Visar på alla möjligheter som finns och ja, dem jag vet. Och försöker att inte göra något mer öppet än något annat för att det är enligt normerna mer passande eller vad man ska säga. (Informant 3)

Ett tillvägagångssätt som framkommer är att vidga perspektiv kring genus genom att utmana och problematisera tillsammans med elever eller sökanden varför arbetsmarknaden ser ut på ett visst sätt eller varför vi är intresserade av olika saker.

När vi pratar med eleverna om det de gör så att vi diskuterar, problematiserar och reflekterar över varför exempelvis det är fler killar än tjejer som är byggarbetare, varför tjejerna i klassen tyckte att det var roligare än killarna att vara på ett speciellt studiebesök etc. Jag har alltid varit noga med att alla elever ska vara med på allt. (Informant 7)

Det lyfts fram att det är svårt att vidga perspektiv kring genus hos ungdomar och vuxna då könsrollerna upplevs som manifesterade. Det anses att studie- och yrkesvägledare kommer in för sent för att verkligen kunna och hinna vidga perspektiv kring genus hos individen.

Att tänka på det, speciellt med de yngre då de är mer formbara. Därför blir jag så irriterad och ser en leksakskatalog och ser barnkläder, som trycker på fortfarande, rosa prinsessklänningar. (Informant 2)

Informanten lyfter att vägledning behövs i yngre ålder och har börjat vägleda i årskurs fyra om varför vi ska gå i skolan och om olika yrken. En metod som föreslås för att börja vidga perspektiv i yngre ålder var att upptäcka olika yrken genom lek. Informanten beskriver att det kunde finnas olika lådor som innehöll utstyrsel för olika yrken.

Då tänker jag att vi skulle kunna få sådana lådor om byggprogrammet till exempel så kunde man ha det på fritids eller för de yngre barnen så kunde de leka vvs-are. Leka vård alltså... vi kommer ju egentligen in alldeles, alldeles försent. Så det känner jag hade varit himla himla häftigt att göra. (Informant 4)

Informanten föreslår att metod för att vidga perspektiv kring könsroller hade kunnat vara att genom lek upptäcka hur olika yrken känns.

5.3 Centralt upplägg och fortbildning inom genus önskas

Det framkommer flera faktorer som hindrar informanterna med sitt arbete med genusperspektiv. Däribland tid, många arbetsuppgifter och eget intresse av ämnet. Framförallt handlar beskrivna hinder om att ämnet upplevs som svårt och bristande kunskap inom ämnet.

Någon skulle kunna ta tag i att komma med idéer och så om hur man skulle kunna jobba med det ute på skolorna. Det hade varit gött att få verktyg eller något, att vi vägledare som jobbat ett tag skulle få lite injektioner av då och då , ”tänk nu genus, tänk nu det”. (Informant 3)

Informanten menar att arbetet med genus är en prioriteringsfråga och efterfrågar framförallt samordning i ämnet på högre plan. Ett hinder i vägledning med genusperspektiv är att ämnet upplevs som svårt och att det behövs fortbildning inom ämnet. Ett exempel som lyftes fram var att en informant i ren välvilja påpekat till killarna att de lätt får jobb inom barnomsorg eller rekommenderat tjejerna att ta en sommarkurs i teknik. Informanten hade sedan undrat om det skapats mer skada med att peka ut dem som normbrytare utan att de kanske visste om det.

Ofta får jag påminna mig själv om att jag ”halkat dit”, igen, att jag råkat benämna chefer som ”han” eller att jag inte ifrågasätter att tjejen som jag pratar med bara vill läsa traditionells kvinnligt kodade gymnasieprogram. Men jag tänker att det är det som är det viktiga – att jag hela tiden ser att jag gör fel, det betyder att jag tänker på det. (Informant 7)

Det framgår att även om ämnet upplevs som komplicerat anses det viktigare att försöka och göra misstag än att inte våga alls. Huvudsaken är att en är medveten och kommer på sig själv med sina misstag.

5.4 Svårt att prata om enbart genus

Resultatet visar att det är svårt att koncentrera diskussionen till enbart genus då det finns andra påverkansfaktorer för individens handlingshorisont. Exempel som tas upp är klass och social och kulturell bakgrund. Det framgår i resultatet att den sociala bakgrunden upplevs påverka individens förmåga att att vara normkritisk. Det tas upp att en tryggare social och ekonomisk bakgrund gör dig säkrare som person vilket leder till att individen vågar utmana samhällets strukturer och föreställningar.

Här har vi elever, elever som inte är så säkra i sin självbild, elever som kommer från hem där en förälder inte har ett arbete. Det är ju en fråga om social bakgrund också att våga tänka förutsättningslöst och normkritiskt det tror jag. För är du säker på dig själv och har en trygg uppväxt då tror jag det är lättare att stå för något annat. (Informant 3)

En anledning till att det blir svårt att prata om enbart genus är att individer påverkas och begränsas av flera andra faktorer som samspelar. Att vidga perspektiv i inom den snäva vägledningen blir därför en naturlig metod att använda sig av.

5.5 Sammanfattning

Resultatet visar olika metoder och aktiviteter som används för vägledning med ett genusperspektiv. Vidga perspektiv lyfts fram som en metod för att arbeta genusmedvetet, detta används framförallt inom snäv vägledning. Även könsneutrala yrkeskort, yrkesutklädningslådor, vägledning tidigare, normkritik till lärare, representation vid

studiebesök och bildval framkommer som metoder för studie- och yrkesvägledning med genusperspektiv. Resultatet visar att det är svårt att prata om enbart genus då flera andra påverkansfaktorer finns hos individer såsom klass och social bakgrund. Faktor som hindrar informanterna med sitt arbete med genusperspektiv är tid, många arbetsuppgifter och personligt intresse av ämnet lyfts fram. Som utvecklingsmöjligheter lyfts att ett centralt tillvägagångssätt och mer utbildning önskas.

6. Analys

I följande avsnitt kommer studiens frågeställningar att analyseras med valda teorier och tidigare forskning från kapitel 3. Gottfredson (2002) och Hodkinson och Sparkes (1997) kommer att appliceras på informanternas arbete kring vägledning med ett genusperspektiv. Den tidigare forskningen av Hedenus m.fl. (2015) och SOU (2004) används för att analysera den första frågeställningen om metoder och tankesätt. Därefter behandlas andra frågeställningen först ur ett organisatoriskt perspektiv och sedan behandlas resultatet om hur vägledning med genusperspektiv behövs i yngre ålder med hjälp av Gottfredson (2002). Teoretiska begrepp kursiveras genom hela avsnittet. Undersökningens frågeställningar som analyseras nedan är:

 Vilka metoder och tankesätt använder studie- och yrkesvägledarna i arbetet med genusperspektiv?

 Vilka hinder respektive möjligheter ser studie- och yrkesvägledarna med utvecklandet av arbetet med genusperspektiv?

6.1 Vägledning med genusperspektiv kräver kritiskt

tänkande

I resultatet framkom flera metoder som används av informanterna för att vägleda med genusperspektiv. Däribland gruppvägledning med normkritiska övningar, representation av yrken i studiebesök och material samt vägleda i yngre åldrar. Informanternas tankesätt handlar framförallt om att vara neutral i sitt förhållningsätt. Syftet som informanterna hade med metoderna var att vidga perspektiv kring genus, att få de sökande att få nya perspektiv och kunna se fler möjligheter. Om dessa metoder förstås tillsammans med teorin Careership (Hodkinson, Sparkes,1997) kan det ses som att de används för att vidga individernas handlingshorisont mot yrken. Yrken som annars kanske inte setts som möjliga utifrån deras habitus som till exempel kön, erfarenheter från uppväxten som gjort

att den blick som finns på möjligheter för individen blivit mindre. De som deltar i informanternas normkritiska övningar ges en möjlighet att vidga sin handlingshorisont genom att lyfta vilka normer som finns kring manliga och kvinnliga yrken. Careership (Ibid.) menar också att individer gör pragmatiskt rationella val, vilket innebär att val görs utifrån ens habitus. Här kan studie- och yrkesvägledarens kompetens bidra till att vidga perspektiv.

Forskning presenterad i kapitel 3 visar att studie- och yrkesvägledaren är en resurs för att genom sin kompetens vidga perspektiv och medvetandegöra kring könstereotypa val. En metod som framkom i resultatet var Kiwi Cards (se bilaga 3) som ska fungera som könsneutrala yrkeskort för att inte låsa en yrkesroll till ett kön. I SOU (2004) beskrivs det att individer tenderar att välja bort yrken som domineras av det motsatta könet. Det kan ifrågasättas om detta material verkligen upplevs som helt neutralt om syftet bakom materialet inte lyfts fram. Hedenus m.fl. (2015) beskriver att fullständig neutralitet kan vara svår om inte omöjlig att uppnå. I samma undersökning framgår det att studie- och yrkesvägledare tenderar att inte ifrågasätta huruvida yrkesbeskrivande material är neutralt eller inte. En metod är att studie- och yrkesvägledare kan använda material med bredare representation av olika grupper för att inte exkludera individer från olika yrken. En hjälpande faktor i detta dilemma kan vara att studie- och yrkesvägledaren arbetar för att väcka det kritiska tänkandet hos eleven för att diskutera ämnets komplexitet. Enligt Gottfredson (2002) är individens kritiska tänkande och nyfikenhet en avgörande faktor för att undvika att begränsa sitt yrkesval utifrån genus.

Studiebesök på olika arbetsplatser med representation av kön framkommer som en metod bland informanterna för att vägleda med genusperspektiv. Detta skulle kunna vara ett sätt att vidga en individs handlingshorisont utifrån att personen kan se möjligheter i fler yrken. Individen kan identifiera sig med ett yrke genom kön, klass eller kulturell bakgrund och därigenom se det som möjligt (SOU 2004). Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) fattar individen pragmatiskt rationella val utifrån dennes handlingshorisont och genom att informanterna använder sig av studiebesök med genomtänkt representation kan individers utblick på möjligheter vidgas.

Enligt Gottfredsons teori begränsar och kompromissar individer i sina yrkesval för att passa in socialt utifrån sitt kön, bakgrund och intelligens. Ungdomars sökande efter yrken är begränsade till den sociala kretsen. Nyfikenhet och egna initiativ spelar stor roll för att begränsningarna inte ska bli för stora (Gottfredson 2002). För att väcka nyfikenheten och utmana rådande föreställningar om yrken kan informanternas initiativ till studiebesök

med genomtänkt representation användas. Detta för att vidga individens handlingshorisont. Hägg och Kuoppa (2007) beskriver att vägledares uppgifter är att använda sina vägledningskunskaper för att se den sökandens situation objektivt, utmana ställningstaganden och därigenom hjälpa individen att vidga perspektiv. Ett exempel på detta framkommer i resultatet då en informant problematiserar elevers reaktioner på studiebesök och preferenser som visas. Utifrån Gottfredsons teori (2002) skulle metoderna i resultatet kunna ses som en insats för att väcka nyfikenheten och det egna initiativet. Detta genom att visuellt se likheter mellan sig själv och de som utövar yrkena. Det är svårt att uppnå fullständigt neutralt vägledningsmaterial och som studie- och yrkesvägledare har du egna föreställningar som påverkar. En metod att använda här är enligt Gottfredson (2002) och Hedenus m.fl. (2015) är att diskutera och problematisera föreställningar om kön och yrken. En slutsats av ovanstående analys är att det kritiska tänkandet är en nödvändighet för att kunna vägleda med genusperspektiv.

6.2 Integrera vägledning med genusperspektiv innebär ett

förändringsarbete

Som nämns i resultatavsnittet fanns det en osäkerhet angående studie- och yrkesvägledning med genusperspektiv. Det ansågs att diskussionen om genus har fastnat på en för teoretisk nivå och att diskussionen ska ner till en mer begriplig nivå som handlar om genus i vardagen. Det framkommer att ett centralt upplägg och tips på hur studie- och yrkesvägledare ska arbeta med genus önskas. Skollagen (Skolverket, 2011:15 & Skolverket, 2015) redogör för att det är hela skolans ansvar att elevers val inte ska begränsas av till exempel kön men resultatet visar att det inte är så. När ett nytt arbetssätt implementeras genomförs ett förändringsarbete och för att göra detta behövs strategier menar Larsson och Löwstedt (2013).

En strategi enligt Larsson och Löwstedt (2013) för att implementera ett nytt arbetssätt i en organisation är att ledaren inspirerar till förändringen samt att stärka medarbetarna under förändringsarbetets gång. För att integrera vägledning med genusperspektiv i en organisation hade således ledarna kunnat spela en avgörande roll för resultatet. I resultatet nämns det att personligt intresse är en faktor för hur informanterna arbetar med genusperspektiv. Detta kan ses som orättvist då individer får olika möjligheter i

vägledningen att reflektera över könsstereotypa val. Med ett beslut från organisationens ledare som genomsyrar alla organisationens nivåer hade risken med att personligt intresse avgör kunnat förminskas. Ledaren hade även kunnat hantera det motstånd som uppstått under processen. När det gäller vägledning med genusperspektiv i skolan kan detta appliceras på att det är hela skolans personal som har ansvar att elever inte begränsas utifrån kön. Tidigare forskning och insamlat resultat visar att det inte ser ut så i verkligheten.

Resultatet visar att ämnet genus upplevs som svårt och flera faktorer upplevs som hinder. Förutom ett beslut ovanifrån hade det kunnat vara en utvecklande strategi att låta studie- och yrkesvägledare delta i ett nätverk för att dela sina tankar och erfarenheter kring vägledning med genusperspektiv. Detta kan enligt Larsson och Löwstedt (2013) bidra till ny kunskap och förståelse vilket i sin tur utvecklar organisationen. I forumet som skapats hade upplevda hinder kunnat diskuteras och därigenom kanske kunnat lösas.

En annan strategi som efterfrågades av undersökningens informanter är utveckling genom fortbildning. För att säkerhetsställa att det inte enbart skapas individuella föreställningar i organisation är det en god idé menar Larsson och Löwstedt (2013) att hela gruppen får delta i fortbildningen. På så sätt skapas istället en organisationskultur vilket säkerhetsställer att kompetensen genomsyrar organisationen. Vissa av undersökningens informanter har inte deltagit i någon fördjupande kurs i genusmedveten vägledning. Både utbildning och tips i ämnet finns tillgängligt. . Detta kan visa på att beslut ovanifrån behövs för att alla ska få tillgång till samma möjlighet för utveckling. Detta skulle kunna resultera i att sökande individer får samma förutsättningar i vägledningen att reflektera över könsstereotypa val. Detta istället för att tillförlita organisationsutvecklingen på personligt initiativ och intresse. Kanske behövs det att organisationens ledare tydligt påbjuder vägledning med genusperspektiv för att de andra strategierna ska uppfylla sin funktion.

Informanternas tankar om hinder och utvecklingsmöjligheter skulle kunna implementeras med stöd av Hållbarhetsrektangeln (Lindholm, 2011). I begreppet Stöd skulle utbildning med konkreta verktyg och tips kunna läras ut av kunniga inom genusmedveten vägledning. Enligt resultatet behöver denna utbildning bli mindre akademisk. Resultatet visar att en diskussion om genus på en lättare nivå efterfrågades. Uppstart av nätverk och att ha kunniga coacher i arbetet med genusmedveten vägledning är en metod för att överkomma hindret om bristande kunskap. Det tas också upp en önskan om att initiativet ska drivas på ett högre plan. I modellen föreslås i begreppet