KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Examensarbete i fördjupningsämnet bild
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lärares föreställningar om kön i
bildklassrummet
Teachers conception about gender in the classroom of art
Emelie Grundström &
Meitreya Sjöbergh
Ämneslärarexamen, grundskola årskurs 7–9, 270 HP 2019-01-20
Examinator: Pär Widén Handledare: Annette Mars
Förord
Detta examensarbete har skrivits som en avslutning av de 4,5 års studier Emelie Grundström och Meitreya Sjöbergh genomfört vid ämneslärarutbildningen på Malmö Universitet. Då vi båda har Bild som huvudämne har vi valt att implementera en bildpedagogisk vinkel i arbetet.
Både enkät och observationer har använts som metod för insamling av det empiriska materialet som sedan bearbetats tillsammans. Vi valde dock att fördela ansvaret inledningsvis där Emelie hade hand om enkäter medan Meitreya organiserade observationerna. Emelie har haft ett övergripande ansvar för kapitel 2 om tidigare forskning samt kapitel 3 gällande teoretiskt
perspektiv. Meitreya har arbetat med kapitel 4 gällande vald metod för studien samt kapitel 5 som redovisar studiens resultat.
Vi vill tacka vår handledare Annette Mars för den vägledning hon bistått med men även det akademiska och emotionella stöd som behövts. Vi är ödmjukt tacksamma för de lärargrupper på Facebook som hjälpt oss att sprida vår enkät för ett smidigt genomförande. Vi vill även tacka de lärare som låtit sig bli observerade och bistått med visuella erfarenheter i vårt examensarbete. Slutligen vill vi tacka varandra för de prövningar vårt tålamod utsatts för under detta arbete. Trots att Emelie är höggravid och Meitreya nybliven mamma har vi ändå lyckats ro detta i hamn. Vi är båda så otroligt stolta över varandra och det oersättliga vänskapsband vi skapat. Tack!
Emelie Grundström & Meitreya Sjöbergh Malmö, januari 2019
Abstract
Syftet med denna studie är att få ökad kunskap kring hur lärares könsroller framträder i klassrum och i undervisning av manliga och kvinnliga lärare. Med en genusteoretisk utgångspunkt
analyseras begreppen kön, könsroller och genus utifrån bland annat Butler (2007), Hirdman (2003) samt Connell (2006). Lärare utgör den centrala del i denna studie då den genomförs utifrån ett lärarperspektiv. Som metod har en enkätundersökning genomförts där över 200 lärare över hela Sverige deltagit samt observationer av två manliga lärare och två kvinnliga lärare som komplement, på fyra olika skolor i Skåne. Samtliga lärare undervisar huvudsakligen inom bildämnet. Resultatet i studien visar att samhällskonstruerade könsroller gjort och gör ett tydligt avtryck inom dagens skola. Även om flertalet lärare inom både observationer och
enkätrespondenter är medvetna om de skillnader som kön medför uppenbarar sig samtidigt motsägande mönster. Resultatet indikerar även en skillnad mellan könen där manliga lärare visar en mer dominant roll medan de kvinnliga lärarna tar sig an en mammaroll. Studien avrundas med en diskussion följt av förslag till vidare forskning.
Nyckelord: Bemötande, bildämnet, genus, genusordning, genussystem, kvinnligt, kön, könsroller, makt, maktsystem, manligt, skola, undervisning
GENDER IN THE CLASSROOM OF ART ... 1
FÖRORD ... 3
ABSTRACT ... 4
1. KÖN, KÖNSROLLER OCH GENUS ... 1
1.1. SYFTE ... 1
1.2. FORSKNINGSFRÅGOR ... 1
1.3. DISPOSITION ... 2
2. TIDIGARE FORSKNING INOM GENUS OCH SKOLA ... 3
2.1. GENUS SOM BEGREPP ... 3
2.2. KÖNETS OLIKA ROLLER ... 3
2.2.1. Manligt och kvinnligt ... 3
2.3. KÖNSINDELNINGAR I SKOLAN ... 4
2.3.1. Bildundervisning och kön/genus ... 5
3. TEORETISKT PERSPEKTIV ... 7 3.1. DET SOCIALA KÖNET ... 7 3.2. KÖNSUPPDELNING ... 7 4. METOD ... 9 4.1. KVALITATIVA DATA ... 9 4.2. OBSERVATION ... 9 4.2.1. Delaktighet i observationer ... 9 4.3. ENKÄT ... 10 4.4. ETISKA ÖVERVÄGANDE ... 10 4.5. URVAL ... 10 4.6. VÅRT URVAL ... 11 4.7. GENOMFÖRANDE AV OBSERVATIONER ... 11 4.8. GENOMFÖRANDE AV ENKÄTUNDERSÖKNING ... 12 4.9. BORTFALLSANALYS ... 12
4.10. BEARBETNING OCH ANALYS AV INSAMLAT MATERIAL ... 12
4.11. VALIDITET OCH TROVÄRDIGHET ... 13
5. RESULTAT ... 14 5.1. AVTRYCK AV KÖN I KLASSRUMMET ... 14 5.2. BEMÖTANDE AV ELEVER ... 15 5.3. LÄRARES KÖNSROLLER ... 16 5.4. SAMMANFATTNING ... 17 6. DISKUSSION ... 18 6.1. METODDISKUSSION ... 18 6.2. RESULTATDISKUSSION ... 19 6.2.1. Vårt sociala kön ... 19
6.2.2. Pojkar och flickor ... 20
6.2.3. Skolan och jämställdhet ... 21
6.3. PEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 22
6.4. AVSLUTANDE ORD ... 22
REFERENSLISTA ... 24
BILAGA 1 OBSERVATIONSSCHEMA ... 26
BILAGA 2 SAMMANFATTNING AV ENKÄTSVAR ... 27
1. Kön, könsroller och genus
Eriksson och Göthlund (2012) beskriver hur kön iscensätts utifrån normer inom konst och deras olika uttrycksformer. Det kan inte ske en direkt överföring utan en tolkning utifrån könet, så kallat gender display. Wikbergs (2014) undersökning kring kön genom bildanalyser visades ett tydligt mönster av elevers kön. Lärare och elever iscensätter kön i klassrummet vilket Wikberg tydligt kan utläsa utifrån de verk elever producerat. Wikbergs avhandling utgår från begreppet “att göra kön” och är tydligt kopplat till Judith Butlers feministiska teorier och Raewyn Connell.
Wikberg studerar utifrån ett elevperspektiv, hur flickor och pojkars könsroll tar sig i uttryck inom bildämnet. Detta väckte vårt intresse för ett lärarperspektiv.
Under de fyra år vi utbildade oss till bildlärare upptäckte vi hur problematiskt ämnet är vad gäller kön, könsroller och genus. När vi skrev vårt självständiga arbete valde vi att studera elever utifrån de roller som skapats i skolmiljö utifrån kön och könsroller. Genom detta fick vi möjlighet att bilda oss en uppfattning från en lärares perspektiv. Vad är det lärarna gör och inte gör som synliggör kön och genus i skolan och i undervisning? Finns det någon medvetenhet hos lärare om hur deras kön uppenbarar sig i deras arbete? Utifrån Skolverkets regler och rekommendationer vill vi därför genom denna studie undersöka om och hur lärare följer detta. Skolverket (2011) beskriver tydligt hur skolan har ansvar för att motverka könsmönster. Skolverket menar att hur skolan organiserar sin utbildning bidrar till elevernas uppfattning om manligt och kvinnligt. Därför ska skolan arbeta så att elever får möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor, oberoende könstillhörighet. Skolan ska förvalta en förståelse av olika uppfattningar om manligt och kvinnligt och gestalta rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Våra egna erfarenheter visar en tydlig skillnad mellan män och kvinnor inom läraryrket. Både kollegor emellan men även bemötandet av elever och deras förhållningssätt utifrån styrdokument vilken undervisning ska ske. Vi har därför valt att göra en studie om hur lärares könsroller framträder i skolkontext där vårt syfte med är att bidra med breddade tankesätt inom kön och genus för att skapa en större förståelse inom skola.
1.1. Syfte
Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera hur lärare upplever att könsroll synliggörs av dem själva i det dagliga pedagogiska arbetet. Studien berör elevbemötande utifrån lärares könsroller, på vilket sätt bemötande skiljer sig könen emellan samt hur lärares könsroller kan göra avtryck inom ett ämne. Studien grundar sig i en nyfikenhet om könsroller, kön och genus samt hur dessa variabler kan påverka och synliggöras i dagens skola.
1.2. Forskningsfrågor
Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
• Vilken form av avtryck kan urskiljas av en lärares könsroll i klassrummet?
1.3. Disposition
Inledningsvis redogörs tidigare forskning som berör begreppen genus, kön och könsroller samt förhållningssätt till dessa. Judith Butler tillsammans med Yvonne Hirdman och R.W. Connell utgör studiens genusperspektiv i teorikapitlet som sedan analyseras med resultatet utifrån enkäterna och observationerna. I metodkapitlet redogör vi för de observationer samt den enkätundersökning som vi har genomfört vid insamling av det empiriskdata. Studiens urval redovisas och innefattar en presentation av lärare som deltagit i observationerna. Samtliga lärare som deltog i studiens observationer är verksamma inom bildämnet.
Många har valt att studera och skriva om genus, kön och könsroller tidigare så vad gör vi som är unikt? Vi väljer att undersöka lärarens roll och vilken påverkan det socialt konstruerade könet har i lärandesammanhang. Då många andra studier har haft ett elevfokus har vi stället valt att studera ur ett lärarperspektiv. Avslutningsvis diskuteras vald metod följt av en resultatdiskussion.
2. Tidigare forskning inom genus och skola
Detta kapitel har en tematisk struktur med rubrikerna Genus som begrepp, Könets olika roller, Manligt och kvinligt, Könsindelningar i skolan och Kön inom bildämnet. Forskning från Butler, Connell, Jarlbo, Thorne och Molloy kommer att diskuteras i detta kapitel.
2.1. Genus som begrepp
Hirdman (2003) var en av de kvinnoforskare som på 1980-talet uppmärksammade det flitigt använda ordet gender. Gender hade en central roll inom den feministiska rörelsen och översattes till svenskan som genus. Gender och genus betyder båda slag och sort medan gender ensam står för betydelsen av kön i det engelska språket. Genus behövdes i det svenska språket för att förklara vad som dolde sig bakom relationen mellan kvinnor och män menar Hirdman. Med genus kan kvinnors underordning analyseras som präglats av fostran, tvång och underordning. Även möjliggöra förståelse vilken delaktighet både män och kvinnor har. Jarlbro (2006) förklarar genusbegreppet som något mer komplext än det sociala könet då det existerar en maktrelation i samspel mellan biologiska kön. Förhållandet mellan kön och genus beskriver Jarlbro som ett utbyte. Utbytet möjliggör att det kvinnliga biologiska könet kan skapa ett kvinnligt genus och det manliga biologiska könet kan skapa ett manligt genus.
2.2. Könets olika roller
Enligt Elvin-Nowak och Thomsson (2003) är kön något människan skapar genom olika
handlingar i livet – en könsroll. Att vara en man eller kvinna är viktigt då det kan ge en personlig bekräftelse som inte alla individer kan leva utan. Att lämna sin könsroll hemma går inte men att påverka sin roll utifrån manligt och kvinnligt i olika situationer går menar Elvin-Nowak och Thomsson (2003). Skapa en könsroll börjar redan i tidig ålder hos en individ då exempelvis barn kläs in i sitt biologiska kön eller när barnet får sitt namn som “tillhör” ett visst kön. När en individ föds startar därför den process människan genomgår för att skapar en könsroll (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003). Enligt Eriksson och Göthlund (2012) skapas könsroller inom det sociala samspel som sker mellan olika individer där de själva iscensätter den uppfattning som eftersträvas i samhället. Eriksson och Göthlund (2012) beskriver detta som gender display - att iscensätta en könstillhörighet. En stor del av denna iscensättning bestämmer hur människan förväntas agera utefter sitt och omgivningens kön. De olika normer kring hur könet ska
representeras inom manligt och kvinnligt presenteras tydligt inom bildens olika uttrycksområden såsom film, konst och litteratur. Med Eriksson och Göthlunds (2012) kan direktöverföring från verkligheten till en bild aldrig förekomma utan en tolkning sker. För att göra det möjligt att studera en kvinnas kropp måste man därför jämföra den med en manskropp enligt Eriksson och Göthlund (2012) vilket synliggör behovet hos en individ att ha en könsroll.
2.2.1. Manligt och kvinnligt
Enligt Tallberg Broman (2002) är manligt och kvinnligt ett mönster som skiljer könen åt. Ur ett historiskt perspektiv är det lättare att avläsa den uppfattning vi har av manligt och kvinnligt då
dagens bild av begreppen uppfattas som mer svårfångat. Manligt och kvinnligt tolkas därför lättare utifrån tydliga perspektiv såsom historiskt och socialt. Historiskt beskrivs manlighets begreppet med fysisk styrka och uthållighet något som vi idag likväl kan tolka som kvinnligt.
2.3. Könsindelningar i skolan
Thorne (1993) utförde en studie på 90-talet där två skolor i Nordamerika deltog genom
klassrumsobservationer. Samtal med elever i kombination med observationer gav en bild av hur samspel skedde i både lek och vid lärarkontakt mellan könen. Thorne (1993) lät sig även studera vilket genusbettende som kunde urskiljas hos elever vid olika aktiviteter där genus antingen framhävs eller tonades ned uppenbarade sig. Vanligen var det i lärarledda aktiviteter där genus tonades ned i motsats till de aktiviteter som var elevledda. Studien visade även hur lärare skapade en växande klyfta mellan pojkar och flickor genom att tänka för mycket på genus. Thorne (1993) menar att när lärare delar upp elever i grupper görs indelningen utifrån att skapa ett jämt antal pojkar och flickor i var grupp. Att istället använda sig av slumpmässig indelning synliggörs inte den fokusering på genus. Elever i sin tur väljer grupperingar efter just kön motarbetar lärarens ambition som en jämn genusindelning (Thorne, 1993).
Skolan är idag en av Sveriges största arbetsplatser. På 1600-talet beordrades präster, biskopar och klockare att sköta folkets läsundervisning i Sverige. Kvinnor var inte verksamma inom kyrkan vilket resulterade att män axlade rollen som lärare. Läraryrket växte fram ur kyrkan och hade då en hög status i samhället (Molloy 1992). Utifrån de studier som gjorts kring huruvida lärares kön skulle påverka dess undervisning skriver Wernersson (2010) att lärare av båda könen agerar likartat. Däremot lyfter Wernersson att kvinnliga lärare har en annan form av fokus där varje elev får synas till skillnad från de manliga lärarna. Män som undervisar har generellt ett större fokus på den egna undervisningen istället för elever. Wernersson menar att även om det inte är någon skillnad i undervisning mellan män och kvinnor så finns könsrelaterade förväntningar. Män förväntas kunna disciplinera elever medan kvinnliga lärare förväntas visa mer omsorg. Att anta olika roller utifrån sitt kön sker därför både ofrivilligt och frivilligt hos lärare menar Wernersson (2010). Arvidson (2014) beskriver hur den socialdemokratiska regeringen år 2002 förklarade en brist på kunskap om genus ute i skolan i Sverige. Regeringen valde då att satsa pengar på ett jämställdhetsprojekt ute i skolan och förskolor. Varje kommun tilldelades en genuspedagog för att föra arbetet med genus- och jämställdhetsfrågor framåt på skolor samt möjliggöra att skolan uppnådde de mål utifrån skolans läroplan som syftar på genus och jämställdhet. Hedlin (2010) menar att god genuskunskap är nyckeln till en jämställd skola. Att forma flickor och pojkars uppfattning om manligt och kvinnligt är en del av skolans värdegrund. Jämställdhet syftar bara till det som har med kön att och syftar till likvärdiga villkor. Skolan ska tillåta att alla elever utvecklas och inte ha varken könsspecifika krav eller förväntningar bundna till biologiska kön. I Lgr 11 förväntas även genus behandlas inom olika ämnen vilket ökar kravet hos lärare om genuskunskap utöver ”vardagsförståelse” utan var lärare måste ha kunskap inom genus för att kunna föra en diskussion med elever. Hedlin (2010) förklarar dagens skola som en könssegregerad arbetsplats. Kvinnor utgör en klar majoritet av lärarlaget. Inom både förskola och grundskolans lägsta årskurser är män en minoritet och det är först i högre årskurser där män tar större plats framme vid tavlan. För 50 år sedan var det tvärtom då var majoriteten av lärare män. För att skapa goda
förutsättningar för elever är det viktigt att lärare belyser en medvetenhet kring både genus och jämställhet anser Arvidsson (2014). Många pedagoger anser sig själva som medvetna i genus- och jämställdhetsfrågor men bemötandet med elever sker ändå utan eftertanke och utifrån elevens biologiska kön. Pojkar och flickor blir bemötta på olika sätt fast i samma situationer. Genom att bemöta pojkar och flickor på olika sätt i en skolkontext skapas det olika villkor för deras
självständighet och lärande. Vidare beskriver Arvidson att det är inte endast är elever som har förväntningar som är könsbundna. Alla vuxna som arbetar på skolan har undermedvetna förväntningar på sig själva. Jämställdhetsfrågor och genusstrukturer skapar begränsningar för både män och kvinnor i skolan och förväntningar skiljer könen emellan menar Arvidson (2014). Manliga lärare anses mer kompetenta att hantera konflikter mellan elever medan de kvinnliga lärarna anses mindre trolig att lösa en elevkonflikt. Utifrån de studier som gjorts kring huruvida lärares kön skulle påverka dess undervisning skriver Wernersson (2010) att lärare av båda könen agerar likartat. Kvinnliga lärare har en annan form av fokus där varje elev får synas till skillnad från de manliga lärarna. Män som undervisar har generellt ett större fokus på den egna
undervisningen istället för elever. Även om det inte är någon skillnad i undervisning mellan män och kvinnor så finns könsrelaterade förväntningar. Män förväntas kunna disciplinera elever medan kvinnliga lärare förväntas visa mer omsorg. Att anta olika roller utifrån sitt kön sker därför både ofrivilligt och frivilligt hos lärare menar Wernersson (2010).
2.3.1. Bildundervisning och kön/genus
Wikberg (2014) förklarar bildämnet som ett könat ämne då genom observationer i klassrum vid bildlektioner kunnat avläsa olika mönster i elevarbeten som är kopplade till elevers biologiska kön. Elevers färgval, uttryck och objekt skilde sig mellan elevernas biologiska kön när de arbetade utifrån sitt biologiska kön. Elever uttrycker sig oftast på ett pojkigt och flickigt sätt där flickor har mer känslor i sin bild medan pojkar är mer hårda och lite mer barnsliga i sitt utförande. När eleverna ska gestalta sitt kön i de olika identitets bilder tar elever inspiration från den normativa bilden av det biologiska könet och att om fokus ligger på att uttrycka sig själv och sina känslor kommer bildämnet förbli feminint i praktiken. Inte på grund av lärare och elever utan utifrån de normer som existerar i vårt samhälle (Wikberg 2014).
Tallberg Broman (2002) skriver hur ämnen i skolan tidigare varit tydligt könsmärkta till skillnad från dagens skola. Könsmärkning har byggts upp genom många verksamma
traditioner utifrån dess historia vilket placerar ämnen i två kategorier utifrån biologiskt kön. Att ett ämne är könsbundet påverkar inte bara lärare utan även elever och dess egen relation jämte ämnet. Wikberg (2014) skriver att bild är det ämne som utgör störst skillnad mellan könen. Bildämnet målas upp som ett ämne där lärare och elever ska uttrycka känslor vilket tydligt knyts till kvinnor menar Wikberg. Undervisning var ett av de första yrkesområden som tillät kvinnor att ta plats inom arbetsmarknaden. Bildämnet blev en självklar arena för kvinnor då den borgliga klassen på 1800-talet endast fått tillgång till lättare salongsutbildning som innefattade bland annat målning och konsthistoria förklarar Wikberg (2014). I takt med kvinnornas framväxt föll
bildämnets status inom skolan. Vidare beskriver Wikberg att bildämnet sakteligen anammade en konstnärlig vinkel som inte endast innefattade historia bakom verk utan även olika former av känslouttryck. Män ville inte längre undervisa inom bildämnet vilket överlät jobbet åt kvinnor. Kvinnliga lärare var lågavlönade vilket genererade i än mindre manligt intresse inom bildämnet. Tidigt 1900-tal var bildämnet könsmärkt vilket synliggörs än idag säger Wikberg (2014). Tallberg
Broman (2002) beskriver även hur man riskerar att förlora sin manlighet eller kvinnlighet om man ägnar sig åt ”fel” ämne. En uppfattning som således förstärker bildämnets kvinnlighet och hotar manligheten hos de män som undervisar i ämnet.
3. Teoretiskt perspektiv
I detta kapitel presenteras den teoretiska utgångspunkten i föreliggande studie. Samtliga kapitel nedan berör olika aspekter av begreppen genus och kön.
3.1. Det sociala könet
Genusbegreppets innebörd är flitigt omdiskuterat där Jarlbro (2006) beskriver genus som en beteckning av det sociala könet utifrån en föreställning av kön som något manligt och kvinnligt i sociala situationer. Ordet kön syftar däremot på det biologiska könet. Dock är ovanstående indelning inte självklar för alla. Genus som begrepp baseras ofta på en kulturell tolkning vilket då kan förklara den bredd av olika beskrivningar av genus som tillhandahålls. Enligt Butler (2006) betyder det att en individ med ett manligt biologiskt kön inte nödvändigtvis behöver innefatta ett manligt genus. Det är den sociala konstruktionen som gång på gång återkommer till att göra genus (doing gender) som en aktiv process, pågående i kroppen som utövas inom social och kulturell praktik.
Vi utgår ifrån Butlers (2006) genusperspektiv och teori om genuspreformativitet där könsidentitet skapas vid den upprepning av samhällssituationer som en individ utsätts för. Att kategorisera kön och genus blir att påstå “naturliga” skillnader mellan de olika biologiska könen menar. Butler (2006) beskriver att varje gång hon talar och skriver om kroppen, blir det slutligen en text som behandlar språket istället. Detta då språket tar sig ur kroppen där kroppen blir det som språket tar stadga på. Dock lyfter Butler att kroppen bär sina egna tecken och kan därför kan tolkas som omedvetna. Kan man ta avstånd till könsskillnader som Butler beskriver eller måste man bära med sig det in i en studie för att få rätt resultat. Hur syns genus, är det fysiskt utifrån det biologiska könet eller är det som Butler beskriver, genom språket. Hirdmans teorier kring
genussystem och genusordning menar att män och kvinnor tilldelas olika roller utifrån samhällets ordningssystem som människan själv byggt upp. Denna sociala ordning vilar på två olika
principer: manlig överordning och isärhållande. Hirdman menar att isärhållandet är det som gör att könen kan se sina olikheter vilket stärker den uppfattning att de är varandras motsatser. Arbetsmarknaden utgör en stor arena för uppdelning mellan könen där män har en mer betydande roll på en arbetsplats medan kvinnan får en lägre position. Den manliga
överordningen visar sig i att män är mer värdefulla än kvinnor menar Hirdman (2001). Männen får högre lön medan kvinnor har en lägre samhällsposition vilket då uppfattas i samhället som naturligt (Hirdman, 2001). Likaså lyfter Hirdman kvinnors barnafödande som en av de primära delarna till den isärhållning som existerar mellan könen.
3.2. Könsuppdelning
Connell (1995) beskriver hur genus gör det möjligt att strukturera individer i sociala situationer som exempelvis på sin arbetsplats. Utifrån den tredelade modell som Connell (1995) utformat inom genusstrukturer ska möjliggöra att kunna urskilja vad en relation är baserad på. Relationer avlästa utifrån denna modell synliggör kvinnors underordning tydligt där modellen bygger på tre delar som var och en utgör en grund i en relation - (i) makt, (ii) produktion och (iii) emotionell bindning. Relationer styrda av makt där kvinnan är underordnad mannen, även kallat patriarkatet
av kvinnorörelsen, utgör en viktig maktaxel i genusordningen. Vid produktion syftar Connells modell till den existerande könsuppdelning som kan urskiljas vid arbete och på arbetsplatser. Män i en dominant social position medan kvinnan står bakom med begränsad tillgång till kontroll. Den emotionella bindningen även kallad katexis, diskuteras grunden till en relation utifrån gemenskap eller tvång, ömsesidig njutning eller ensidig. Människor föds inte till varken en man eller en kvinna utan det är något som en individ lär sig för att sedan utveckla en maskulinitet eller femininitet. Därför kan vi inte se på kvinnlighet och manlighet som något naturen givit oss, inte heller tro att det är de sociala normer som påtvingat oss vad manligt och kvinnligt är
4. Metod
I detta kapitel redovisar vi metoden för insamling av empiriskt material. Första delen av kapitlet presenterar de vetenskapliga teorierna för metodvalen och inledande beskrivning av
observationer och enkätundersökningar. Studiens genomförande beskriver vi och sedan vårt urval. Avslutningsvis kommer en redogörelse för bearbetning av vårt empiriska material samt dess analys.
4.1. Kvalitativa data
Denscombe (2018) förklarar att kvalitativa data oftast förknippas med olika former av forskningsstrategier och forskningsmetoder. Kvalitativa data kan härstamma från olika källor såsom svar på frågor, intervjuutskrifter, bilder, symboler, skriftliga och rapporter. All insamlade data ska kategoriseras eller kodas för att underlätta och effektivisera all navigering.
Bryman (2011) förklarar att kvalitativ forskning uppfattas som en forskningsstrategi där större vikt läggs på ord och begrepp. Kvalitativ forskning studerar induktivt relationer mellan teori och forskning. Att studera induktivt betyder att genom observationer samt enkät undersöka om resultatet stöds av de teorier som applicerats i vårt teoretiska perspektiv.Det ryms en bild för hur den sociala verkligheten ständigt kan ändrar individer i studiers förmåga av skapande och
konstruera vilket alltid ska granskas med kritik. Vidare beskriver Bryman (2011) den kvalitativa metoden som en beskrivning av deltagares uppfattning där fokus ligger på den naturliga miljön. Kvalitativ metod är ute efter en kontextuell förståelse för att uppmärksamma olika former av beteende, värderingar och åsikter. Både observation samt enkätundersökning utgör därför två passande metoder i vår studie.
4.2. Observation
Bjorndal (2017) beskriver observationer som en form av uppmärksam iakttagelse. Fokus ligger på den pedagogiska betydelsen i en observation. Fortsättningsvis delas observationer in i två olika former - första och andra ordningen. Observationer från första ordningen syftar till de
observationer där pedagogen, studenten, eleven eller andra personer har som främsta uppgift att observera den pedagogiska situationen. När det kommer till observationer av andra ordningen syftar det på den pedagogiska situationen som läraren eller handledaren är en del av och då kontinuerligt observerar. Detta görs dock parallellt med den pedagogiska aktiviteten vilket inte ger samma fokus som vid den första ordningen. För att strukturera upp en observation förklarar Bjorndal (2017) vikten av ett observationsschema. Observationsschema gör det lättare att
bearbeta informationen i efterhand när det utformats med hjälp av kolumner eller har en struktur utefter tema. Vid varje observation bör anteckningar föras i form av korta ord, tecken eller symboler för att vara tidseffektiv samtidigt som fokus på observationen inte går förlorat.
4.2.1. Delaktighet i observationer
Observationer innefattar olika former av delaktighet. Vid hög delaktighet, då observatören aktivt deltar i det pedagogiska arbetet, kan vara värdefullt vid olika sociologiska fältarbeten. Dock begränsas observatörens möjligheter att registrera vad som sker. Detta gör att observationen kräver ett mer omfattande efterarbete då registrering av vad som skett istället sker i efterhand.
Vid låg delaktighet, då observatören inte deltar i den pedagogiska situationen eller interagerar med personal och elever, minskar risken att påverka situationen. Denna nivån är således mer fördelaktig vid observationer av människors beteenden (Bjorndal 2017).
4.3. Enkät
Att använda sig av enkätundersökning som metod gör det möjligt att samla in material från ett större antal människor på kortare tid. Denna skriftliga form av kommunikation som Ejvegård (2009) beskriver är mycket användbar vid examensarbete. Enkäter ger en god nutida inblick i de frågor som studien syftar på att besvara. Enligt Denscombe (2016) ökar även enkätens
tillförlitligheten i takt med att svarsfrekvensen ökar. Frågor i en enkät beskrivs som strukturerade då alla respondenterna får ta del av samma frågor. Däremot kan svarsalternativen vid varje fråga variera mellan bundna och öppna svar. Vid bundna svar syftar på att respondenten har olika svarsalternativ vid varje fråga medan frågor med öppnas var låter respondenten svara i fritext. Frågor med bundna svar möjliggör även en statistisk bearbetning av svaren. Vid
enkätundersökningar görs även en bortfallsanalys vilket innefattar två former av bortfall - enkätbortfall samt det interna bortfallet. Enkätbortfall syftar till det bortfall där enkäten aldrig återkommer eller besvaras. Det interna bortfallet utgörs av enkäter som endast delvis besvaras (Ejvegård, 2009).
4.4. Etiska övervägande
Studiens etiska överväganden har vi gjort utifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav
(Forskningsrådet, 2002:7–14). Informationskravet uppfylls då samtliga deltagare informeras vilken uppgift dess deltagande har, samt de villkor som gäller vid deltagande. Det understryks även att all medverkan är frivillig och de är fria att avbryta sin medverkan närhelst de vill. För att samtyckeskravet ska uppfyllas lämnas ett samtycke vid varje observation från aktuell respondent. Likaså bestämmer de själva vilka villkor de har för att delta. Väljer en respondent att avbryta sin medverkan medför detta inga negativa följder för någon av parterna. Gällande konfidentialitet så tillämpas tystnadsplikt vid alla personuppgifter som kan leda till identifiering. Därför används fiktiva namn vid studien samt skola och dess placering anges ej i detalj. Nyttjandekravet gör att insamlat material ej kommer användas i andra syfte än denna studie, inte heller utlånas vid något tillfälle. Efter genomförd studie kommer samtliga respondenter erbjudas att ta del av det
slutgiltiga resultatet.
4.5. Urval
Alvehus (2016) beskriver att urvalsprinciper kan se olika ut beroende på vilken metod som appliceras i en studie. För att nå ut till den målgrupp som eftersöks i studien tillämpas olika former av urvalsprinciper.Två urvalsprinciper som passar till den kvalitativa metoder är strategiskt urval och snöbollsurval. Vid ett strategiskt urval väljs de personer ut som passar till det specifika området. Urvalet har då en förkunskap kring det aktuella ämne som ska studeras (Alvehus, 2016). Detta ger dig en möjlighet att skapa en bild om vem som är nyckelpersonerna inom
som i sin tur sprider det vidare. På så sätt bildas nya vägar i ett nätverk av olika aktörer och snöbollen är i rullning, även kallat en snöbollseffekt. Om urvalet ska vara homogent eller heterogent kan påverka variationer i studiens resultat. Alvehus förklarar att det homogena urvalet innefattar endast en viss “typ” av personer, exempelvis bildlärare, vilket underlättar vid direkta jämförelser. Ett heterogent urval kan däremot innefatta all personal inom skola vilket resulterar i en bredare variation och låter studiens resultat belysa fler infallsvinklar.
4.6. Vårt urval
Urvalet för studiens enkät har skett strategiskt med en snöbollseffekt då vi delade vår enkätundersökning i slutna grupper på Facebook där endast lärare har tillgång, vilket utgör urvalets strategiska del. Enkätens respondenter utgörs utifrån den spridning som skedde inom gruppen men även på de olika arbetsplatser vilket utgör snöbollsurvalet.
Valet av skolor och de lärare som observerats grundadespå våra erfarenheter när vi praktiserat inom vår lärarutbildning. Då våra observationer syftar till att studera hur lärares könsroll påverkar undervisning, bemötandet av elever samt språkbruk i klassrum innefattar urvalet två lärare av manligt biologiskt kön och två lärare med kvinnligt biologiskt kön. Vårt urval har skett strategiskt då vi valde att endast kontakta lärare med lång erfarenhet inom både bildämnet samt läraryrket. Samtliga observationer har skett i samma stad på olika skolor.
För att undvika identifikation av de lärare som observerats är namn och ålder fiktiva. Samtliga undervisar inom bildämnet då detta var vårt urvalskriterium.
Bertil, 28 år: Några års erfarenhet av läraryrket. Praktiserar bildämnet samt svenska.
Leif, 42 år: Utbildad inom konst, vidareutbildad till lärare. Praktiserar endast bildämnet, arbetat på samma skola sedan sin examen. Brinner för sitt eget skapande.
Gun-Britt, 55 år: Utbildad pedagog och har en lång erfarenhet av bildämnet, konst och färglära. Agneta, 38 år: Praktiserar bildämnet men även musik och hemkunskap. Jobbat på ett flertal olika skolor i Sverige. Jobbat det senaste året på aktuell skola.
4.7. Genomförande av observationer
Studiens observationer har skett utan delaktighet i varken det pedagogiska arbetet och den sociala situationen. Samtliga observationer som genomfördes i studien klassas därför efter Bjorndals (2017) form som första ordningens observationer. Detta då samtliga observationer sker med ett
primärt fokus på den pedagogiska situationen. Observationerna omfattar fyra separata tillfällen på fyra olika grundskolor i Skåne. Varje observationstillfälle har varit drygt 60 minuter och ingen av de lärare som observerats har fått någon information vad vi ska observera annat än att det är läraren själv.
Vid varje observation har vi utgått från ett schema (se bilaga 3) för anteckningar. Schemat är utformat för att underlätta bearbetning och kartläggning av insamlat material. Datum, tid och plats för observationen noteras likaså lärarens utbildningsnivå, undervisningsämne samt dess
könsroll som de identifierar sig som. Då vi som observatörer har olika erfarenheter och upplever situationer genomfördes därför samtliga observationer tillsammans. Det har gjort det möjligt att diskutera observationerna efteråt och ett utbyte av ytterligare erfarenheter har kunnat ske. Samtliga observationer har skett under perioden 20/11 till 14/12 under 2018.
4.8. Genomförande av enkätundersökning
För att nå ett större antal lärare och deras uppfattningar om könsroller genomfördes en
enkätundersökning. Enkäten utformades digitalt vilket gjorde den lättillgänglig för ett större antal respondenter och underlättade dess spridning geografiskt. Utformandet av enkäten är en enkel design med få antal frågor för att göra genomförandet så tidseffektivt som möjligt. Enkäten innefattar sex olika frågor och påståenden med bundna svar vilka besvaras utifrån en attitydskala. Vår attitydskala är utformad med 1 till 5, där 1 innebär instämmer helt och 5 instämmer inte alls. Avslutningsvis har vår enkät en öppen fråga där respondenten kan skriva fritt. Genomförd enkätundersökning skedde digitaliserat under period 27/11 - 5/12 under 2018. Vår enkät delades i två olika slutna grupper på Facebook för lärare och pedagoger. Båda grupper har medlemmar som är verksamma inom läraryrket över hela Sverige. Samtliga respondenter angav
utbildningsnivå vilket visade legitimerade lärare eller högre utbildning.
4.9. Bortfallsanalys
Av de 217 svar som inkom var det 215 som svarade på samtliga frågor. Det interna bortfallet skedde då det saknades alternativ för att matcha samtliga undervisningsämnen vilket
respondenter därför undvek att svara på. Alla 217 respondenter har svarat på samtliga
undersökningsfrågor. Därför påverkade inte det interna bortfallet studien utan endast statistiken över vilka ämnen som respondenterna undervisar i.
4.10. Bearbetning och analys av insamlat material
Efter avslutad empiriinsamling påbörjade vi en genomläsning av samtliga enkätsvar,
kommentarer samt fältanteckningar från observationer. Rennstam & Wästerfors (2015) skriver att genom upprepade gånger bearbeta det empiriska materialet skapas en djupare förståelse vilket i sin tur underlättar arbetet att behandla utifrån olika perspektiv. Efter att materialet bearbetats upprepade gånger gjordes en analys utefter Rennstam & Wästerfors verktyg för en kvalitativ forskningsanalys. Rennstam & Wästerfors verktyg består av att sortera, reducera och slutligen argumentera sitt material. För att sortera och reducera genomfördes därför en bortfallsanalys av enkätundersökningen. Då samtliga av våra observationer gav väsentligt material valde vi att behålla allt material som de genererat i.
Vi började analysen av de observationsschema som Bertil, Leif, Agneta och Gun-Britts lektioner resulterat i. Först delades materialet in efter deras biologiska kön följt av markeringar med olika färgpennor för att kunna sortera ut olika ord och begrepp som förekom vid upprepade tillfällen. Efter flera rundor kunde vi urskilja fem följande grupperingar: Mammig/mjuk, grovt språkbruk, ordning/tillsägelser, kroppsspråk och klassrumsmiljö. Vi valde att behandla var gruppering
genom att sammanställa allt observationsmaterial för att sedan argumentera för vilka delar som var användbara och vilka som var mindre relevanta.
Därefter påbörjades analysen av enkätundersökningen. Även här började vi att kategorisera med hjälp av färgpennor (se Bilaga 3) där vi började med respondenternas kön följt av andra variabler som utmärkte sig så som ålder och verksamma år inom läraryrket. Vidare studerade vi var
enkätfråga utifrån respondenternas svarsfrekvens av attitydskalan 1 till 5. Vi valde att utgå från de som instämmer helt (5) och de som inte instämde alls (1) och skapade olika grupperingar utifrån de mönster som kunde avläsas. De kommentarer som respondenterna frivilligt kunde lämna i slutet av varje enkät bearbetades och delades sedan in i de grupperingar som bildats utifrån enkätfrågorna.
För att binda ihop analysen av de två olika metoderna i vårt resultatkapitel redogörs resultatet i kategorierna: Avtryck av kön i klassrum, bemötande av elever och könets makt. Samtliga kategorier innefattar båda könen för att kunna föra en analys inte bara mot de teorier vi tar upp, utan även könen och deras roller emellan. Dessa grupperingar utgör även vår argumentation då vi lät vårt empiriska material tala för eller emot de teorier som studien behandlar inledningsvis. Enligt Rennstam & Wästerfors (2015) skapar argumentationer en självständig förståelse gentemot teorier samt tidigare forskning. Detta gjorde det möjligt att knyta samman olika grupperingar till våra teoretiska perspektiv på ett tydligt sätt. I resultatet tillämpas även begreppet
mammig/mammroll som en beskrivning av kvinnliga lärare då det synliggjorts i studien av både respondenter i enkätundersökningen samt under observationerna.
4.11. Validitet och trovärdighet
Validiteten i en studie undersöks för att säkerställa dess trovärdighet och hur träffsäker det insamlade materialet är (Denscombe, 2016). För att uppnå en så hög validitet som möjligt kan man använda sig av flera metoder i en studie vilket kallas triangulering. Genom triangulering är det möjligt att angripa sitt problemområde från flera olika håll förklarar Bryman (2011).
Triangulering kan även användas ur olika synvinklar menar Denscombe (2018) vilket beskrivs inom metodologisk triangulering. Metodisk triangulering gör det möjligt att jämföra de valda
metoderna mot varandra. Antingen väljer man två metoder som är lika eller två som är olika. Att välja två olika metoder gör det möjligt för forskaren att se sakerna ur olika perspektiv. Att istället välja två metoder som är lika kan däremot göra resultatet mer träffsäkert.
5. Resultat
I detta kapitel redovisar vi vårt resultat utifrån de observationer samt den enkätundersökning som genomförts.
5.1. Avtryck av kön i klassrummet
Det sociala könet är en konstruktion och en process som förändras utifrån olika sammanhang. Det kvinnliga genuset behöver inte utövas som ett kvinnligt utan kan formas till ett manligt. Studien visar att kvinnliga lärare mellan 25 och 40 år med minst 5 års erfarenhet av arbete inom skola upplever att undervisningens kvalité påverkas beroende på lärarens kön. Däremot visar enkätundersökningen att de kvinnliga lärare som arbetat längre än 10 år inte alls upplever att lärares kön skulle göra någon skillnad på kvalitén i undervisning. Även de manliga lärare som deltog i enkätundersökningen, oberoende av ålder och arbetslivserfarenhet, upplever att deras kön inte påverkar kvalitén på undervisning. En manlig respondent (nr 104) skriver:
”Det är klart att könsroller formar oss och påverkar undervisningen på olika sätt. Dock tycker jag inte att det avgör vad som gör en bra lärare/undervisning. Tänker att det är viktigt att lärare får vara på olika sätt och att vi försöker vara normkreativa i vår undervisning.”
Vid observationerna av Leif, Bertil, Agneta och Gun-Britt uppfattades ingen kvalitéskillnad utifrån något av könen då samtliga lärare visade på bred kunskap inom ämnet och ett stort engagemang i sitt arbete och alla sina elever.
Enkätundersökningen visar att lärare som upplever att deras könsroll har en inverkan på sin undervisning är majoriteten kvinnliga lärare i åldern 35 år och uppåt. Manliga lärare i ålder 40 år och uppåt delar uppfattningen att lärares könsroll påverkar den undervisning som bedrivs. Denna gruppering av lärare av både de manliga och kvinnliga som upplever påverkan har minst 15 års erfarenhet inom skola. Kvinnlig respondent (nr 215) skriver:
”En lärares könsroll påverkar definitivt undervisningen och klassrumsmiljön, men i olika grad beroende på lärarens självmedvetenhet.”
Enkätundersökningen visar även att manliga lärare mellan 25–40 år däremot upplever att deras könsroll inte alls har någon inverkan på undervisning. Här varierar lärarnas arbetslivserfarenhet mellan två till 15 år. Likaså har de kvinnliga lärarna som upplever att deras könsroll inte påverkar undervisningen, varierande längd av både arbetslivserfarenhet och ålder från 20 till 55 år.
Kvinnlig respondent (nr 3) förklarar även:
”Som kvinna kan jag själv uppleva att jag är mer genusmedveten och vill ha ett jämställt klimat i klassrummet. Tror absolut att jag är mer angelägen om detta i jämförelse med manliga kollegor.”
Observationerna visar att val av material, exempelbilder vid beskrivning av uppgifter och
utformandet av klassrumsmiljön påverkas utifrån kön. Leif använde exempelvis av bilder från tv-spel, bilar eller sport för att uppmuntra pojkarna i klassen. Däremot lät både Leif och Bertil klassrumsmiljön vara avskalad, både från färg och inredning. De klassrum där Agneta och Gun-Britt var verksamma hade ett mer hemtrevligt intryck i form av inredning, gardiner och olika former av färgsättningar på väggar och möbler.
5.2. Bemötande av elever
Observationerna visade att både Leif och Bertil använde sig av ett grövre språkbruk i större utsträckning än Agneta och Gun-Britt. Detta grövre språkbruk innefattade svordomar och slang och skedde mellan de manliga lärarna och pojkar i klassen. Leif och Bertil använde sig av ett grövre språk för att skapa ett förtroende mellan lärare och elev med pojkarna i klassen. Framförallt var Leif mån om att behålla sin status med hjälp av språkbruket och valde då att använda sig av en stadigare röst för att koppla det till sin manlighet. Flickorna i klassen blev däremot bemötta med ett mer neutralt språkbruk av Leif och Bertil.
Samtidigt var det ingen av observationerna som visade att varken Agneta eller Gun-Britt använde sig av grövre språk. Tvärtom så visar observationerna att främst Gun-Britt tillämpade en mjuk röst när hon tilltalade elever, pojkar som flickor. Observationerna av Agneta visade även på mjukt bemötande av samtliga elever oberoende av kön. Genus ger uttryck i språket utifrån individens biologiska kön gällande språkval och därför även i kommunikationen mellan lärare och elev vilket samtliga observationer visar på. Benämningen mammig och mjuk förekommer i observationerna av Agneta och Gun-Britt vid bemötandet av elever och tillvägagångssätt vid instruktioner inför en uppgift och lärarens sätt att hantera olika situationer exempelvis osämja mellan elever. Kvinnlig respondent (nr 207) skriver:
”Jag är en kärleksfull lärare som ibland är väldigt ”mammig”. Mina manliga kollegor (de få jag har) är mer auktoritära eller mer kompisar med eleverna...”
Vidare visar även enkätundersökningen att kvinnliga lärare med mindre än två års erfarenhet inom läraryrket, upplever att lärare uttrycker sig på olika sätt i klassrummet utifrån sin könsroll. Däremot upplever både kvinnliga och manliga lärare med mer än fem års erfarenhet att lärare uttrycker sig likvärdigt och att lärarens kön inte påverkar språkbruk vid elevkontakt.
Vid Leifs observation blev elever tillsagda vid ett flertal tillfällen. Detta handlade främst om ordning i klassen och att elever skulle återfå fokus på aktuell uppgift. Vid några av dessa tillfällen ledde Leif med fysisk kontakt, ut pojkar ur klassrummet. Vår enkätundersökning visar att män har en annan rädsla vid fysisk närhet när det kommer till klassens flickor. Manlig respondent (nr 62) förklarar:
Detta skedde aldrig vid något tillfälle där en flicka blev tillrättavisad, varken av de kvinnliga eller manliga lärarna som observerades.
5.3. Lärares könsroller
Vid en av observationerna av Leif deltog även en kvinnlig lärare, här kallad Eva, vid undervisningen. Leif gav Eva direktiv att ha hand om flickorna i klassen medan Leif själv
fokuserade på klassens pojkar. Situationen visade på en tydlig uppdelning könen emellan ut ifrån vem som gjorde vad av Eva och Leif på lektionen. Leif hade en överordning jämte Eva som även uppenbarade sig vid tillsägning och ordning i klassen. I och med detta hade Leif ett större
inflytande än Eva vilket uppfattas som naturligt utifrån den genusordning som Hirdman (2006) redogör för där män ses som det dominanta könet och har en överordning till kvinnan. Även enkätundersökningen visade på skillnader gällande inflytande på elever utifrån lärarens kön. Manlig respondent (nr 59) förklarar:
”En del har mindre respekt för kvinnor utan att de medvetet visar det. Det kan vara att de vänder sig till mig i första hand med frågor, ifrågasätter kvinnorna mer. Samtidigt förväntas jag inte ha hand om omvårdnad i samma utsträckning som mina kvinnliga kollegor.”
Kvinnlig respondent (nr 128) förklarar även kort:
” En man har ofta disciplinära fördelar bara av att vara man i klassrummet.”
Kvinnliga lärare upplever att de behandlas annorlunda utifrån sitt kön, än de manliga lärarna, av elever. Enkätundersökningen visar att det är de kvinnliga lärarna under 45 år med mindre än 10 års arbetslivserfarenhet inom skola som upplever att behandlingen skiljer sig som mest. Kvinnlig respondent (nr 84) skriver:
”Upplever att många tonårselever har svårt att respektera yngre kvinnliga lärare. Språkbruket blir grövre och mer provocerade. Har sett det otaliga gånger, för många gånger för att kunna skylla på den enskilda lärarens ledaregenskaper. Har också märkt skillnad själv; från några år yngre och hur jag blir bemött när jag passerat 30 med marginal.”
Vidare förklarar kvinnlig respondent (nr 117) följande:
”Elevernas förväntningar på om läraren är man/kvinna (spec. när man startar upp med en ny grupp). Det finns kvar, men jag upplever att det var mer så att vi behandlades utifrån kön när jag började jobba, på 80-talet. Om förändringen beror på att elevers inställning ändrats över tid, eller på att jag blivit äldre, mer erfaren, själv uppför mig annorlunda...? Svårt att säga. Men tycker mig ana att unga kollegor på min skola bemöts annorlunda nu än hur jag själv blev bemött som 25 årig och nyexaminerad. (Självklar är det också beroende av skola och vilken stämning som råder lokalt.) En man kan lättare inta rummet med sin röst. Vi utan basröst tvingas
hitta andra vägar. Tänker att det är pedagogiskt utvecklande, om än ibland slitigt, att hitta sätt att nå fram utan att "röstdominera" ett klassrum. Fast överlag märker jag numera mindre av höjda röster, oavsett kön. Känns som det lågaffektiva bemötandet vunnit land.”
Kvinnliga lärare som är 45 år och äldre, med mer än 10 års erfarenhet upplever inte alls att elever behandlar manliga och kvinnliga lärare olika. Enkätundersökningen visar att manliga lärare i samma ålderskategori, 45 år och äldre delar uppfattningen om att könen behandlas lika.
5.4. Sammanfattning
Vare sig lärarna vill eller är medvetna om det existerar det tydliga skillnader mellan de två könen i klassrummet. Utifrån respondenternas enkätsvar framträder skilda åsikter gällande dagens syn på könsroller, hur de själva såg på sin roll samt påverkan i lärandesituationer. En del lärare tog inte ansvar och ansåg det var systemet eller eleverna som skapar orättvisor i klassrummet – inte lärarna själva.
6. Diskussion
I detta kapitel kommer vi med utgångspunkt från tidigare kapitel diskutera, kritiskt granska och ta ställning till vår studies resultat. Genom detta försöker vi hitta olika strategier som kan vara användbara för lärare inom skola och bildämnet.
Kapitlet inleds med en metoddiskussion följt av en resultatdiskussion som utgår från de tema vi behandlar i kapitel 2. Tidigare forskning. Avslutningsvis går vi igenom pedagogiska
implikationer.
6.1. Metoddiskussion
Att observera utifrån ett observationsschema underlättar vid sammanställning och bearbetning av det insamlade materialet. För att skapa en god struktur vid varje observation valde vi därför att utforma ett schema. Vårt observationsschema utgjordes av fyra huvudkategorier som benämndes lärarens språkbruk, påverkan av kön i undervisning, läromedel och övriga observationer. Huvudkategorierna gjorde det möjligt att studera läraren med samma utgångspunkt men utifrån egna erfarenheter. Vi valde att anteckna fritt med restriktionen att endast använda ord eller korta meningar. Detta upplägg underlättade senare vid vår sammanställning av studiens resultat precis som Bjorndal (2011) tidigare beskrivit. Även Denscombe (2018) beskriver att skapa koder eller kategorier underlättar framställningen av insamlat material. Utformning av kategorier anser vi kunde varit både större i antal och mindre preciserade exempelvis som kön istället för påverkan av kön i undervisning. Observationsschemat och de förutbestämda kategorierna har framställts i samråd med varandra men upplevdes som förvirrande vid observationerna. Ett blankt blad hade därför passat oss bättre då det resulterade i att majoriteten av anteckningar skedde under kategorin övriga observationer i en löpande text istället för i kategorierna.
Vi upplevde det svårt att skapa en helhet gällande lärares könsroller utifrån de observationer vi gjort. Då vi inte var bekanta med lärarnas relation till eleverna sedan tidigare var det svårt att skapa sig en uppfattning av bemötande på så få observationer. Även om vi kunde avläsa olika mönster var det ändå svårt att känna sig riktigt nöjd efter en, två eller tre lektioner. Vi hade velat observera mer och under en längre period vilket tyvärr inte var möjligt. Likaså arbetade samtliga bildlärare utifrån sin terminsplanering vilket gjorde att majoriteten av eleverna arbetade
självständigt utan någon större interaktion med sin lärare. Detta försvårade självklart vårt syfte att observera bemötande. Samtidigt så räknas ingen interaktion också som ett resultat vilket får oss att fundera på om det hade varit annorlunda om läraren istället varit man eller kvinna.
Trots att observationerna inte gav tillräckligt med material i sig själv så kompletterades det bra med den enkätundersökning som genomförts. De 217 svar som enkätundersökningen
genererade i utgör studiens tyngsta del i studiens empiriska data. Utifrån en strukturerad analys av allt insamlat material uppnådde vi önskad validitet och ser därför studien som tillförlitlig. Precis som Ejvegård (2009) beskriver är genomförandet av en digital enkätundersökning tidseffektivt samtidigt möjliggör ett stort antal svar på kort tid. Detta var något vi ansåg som passande till detta examensarbete då det endast sträcker sig över en period på några veckor.
De etiska övervägande i studien utgick från vetenskapsrådets riktlinjer (Forskningsrådet, 2002:7– 14). Vi har noggrant samtalat med varje lärare före samtliga observationer för att göra samtliga deltagare medvetna om att deltagande är helt frivilligt och anonymt. Rådande tystnadsplikt och att bevara individers anonymitet tog vi på största allvar, där av de fiktiva namn som tillämpats i studien. Materialet har behandlats rättvist gällande nyttjandekravet då det ej kommer användas i andra syfte än denna studie. Studiens sammanställda resultat har erbjudits till samtliga
respondenter som medverkat i undersökningen. I vårt metodkapitel redogör vi för kvalitativ studie och vill ta tillfället i akt att klargöra hur vi ser på det. Vår enkät utgjordes inte av frågor med öppna svar som oftast förväntas ligga i grund vid en kvalitativ studie. Trots detta uppfattar vi ändå enkäten som kvalitativ då samtliga respondenter hade inledningsvis flera alternativ vid tex kön, ålder samt erfarenhet. Det fanns inte bara två “givna” svar utan ett mer detaljerat utbud av svarsalternativ. Avslutningsvis hade vi en öppen kategori vilket gav varje respondent en möjlighet att redogöra för övriga erfarenheter om kön, könsroller och genus i skolan. Då vi valde att göra enkäten digitalt underlättade det arbetet att sammanställa dess resultat.
Nackdelen med att genomföra en enkätundersökning där respondenten inte hade möjlighet att kommentera fritt på varje fråga var att vissa enkätsvar var svåra att tolka. Enkäten hade tagit längre tid att besvara men samtidigt gett oss mer ”kött på benen” i form av vidareutvecklingar. Vid skapandet av enkäten var detta en avvägning vi gjorde där vi valde kvantitet först.
Denscombe (2018) benämner tillämpning av två metoder i en studie som metodisk triangulering. Metodisk triangulering ökar inte bara studiens validitet utan lämnar även en försäkran för läsaren att studien kontrollerats och har ett tillförlitligt resultat. Två olika metoder som observation och enkät, gör det möjligt att granska ett resultat ur olika perspektiv vilket ökar dess trovärdighet. Vi har valt att använda oss av ett homogent urval vilket Alvehus (2016) beskriver som en viss “typ” av personer. Vår typ i aktuell studie är lärare där majoriteten undervisar inom bildämnet. Då vi valde att låta lärare som undervisar inom andra ämnen än bild delta i vår enkätundersökning svarar därför inte det resultatet för endast bildämnet. Dock kan vi ändå dra paralleller mellan lärare men väljer att diskutera resultatet mer öppet istället för att generalisera det. Vi valde även att göra enkätundersökningen tillgänglig över hela Sverige genom att låta den spridas digitalt. Detta trots att våra observationer endast skedde i Skåne. Vald analysmetod utgår från Rennstam och Wästerfors (2015) kvalitativa analys. Denna kvalitativa analys av vårt empiriska material gav oss en djupare inblick som underlättade vid vår uppstrukturering.
6.2. Resultatdiskussion
I vår resultatdiskussion diskuterar vi studiens resultat som framkommit utifrån de observationer som gjort samt den enkätundersökning som genomförts.
6.2.1. Vårt sociala kön
Butler (2006) beskriver hur språket uttrycks med hjälp av kroppen och därför gör det svårt att uttrycka sig utan att titta på de könsskillnader som skapats. I det resultat som observationerna genererade kunde skillnader mellan könen avläsas. Både utifrån lärarens kroppsspråk vid bemötande av elever men även vid språkanvändning och olika formuleringar. Leif och Bertil
valde att uttrycka sig på ett språkligt grövre sätt i klassrummet, både språkligt men även med hjälp av ljudnivån på rösten. Agneta och Gun-Britt använde en lugn och mjuk röst tillsammans med ett pedagogiskt språk. Observationerna visade på en trygghet hos alla fyra lärare, där de visste hur de ville tala till de olika eleverna utifrån både sitt eget men även elevens kön. Däremot uppfattade vi Leif och Bertil som mer lättsamma och skämtade mycket medan Agneta och Gun-Britt höll sin undervisning mer städad. Agneta och Gun-Britt valde även att böja sig vid elevkontakt i det flesta situationer medan Leif och Bertil stod rak i ryggen och talade. Så precis som Butler påstår visar observationerna en skillnad mellan könen, att Leif och Bertils språk skiljer sig från det som Agneta och Gun-Britt tillämpar.
Butler (2007) menar att människor är födda som antingen man eller som kvinna. Utgångspunkten att kön står i en binär relation till varandra gjorde att det i vår studie var svårt att undgå en
jämförelse mellan manliga lärare med de kvinnliga. I enkätens kommentarsfält tog
respondenterna själva upp skillnader könen emellan där det förekom både positiva och negativa åsikter gällande respektive kön. Enkäten var utformad med en underton av jämförelse mellan manliga och kvinnliga lärare då samtliga frågor berörde antingen kvinnligt, manligt eller både och. Enkätens svar kan dock tolkas olika då respondenterna har skilda uppfattningar på kön, genus, och könsroller. Vid en vidare studie hade ett utrymme för respondenternas uppfattning därför varit aktuellt. Gustafsson Lundberg (2011) beskriver att olika kulturers skilda synsätt på män och kvinnor är något som både lärare och elev bär med sig in i klassrummet. Denna form av
kulturkrock kan även påverka lärare och elevers relation sinsemellan. Även här utgjorde enkätens kommentarer en stor del då kulturkrockar påtalades upprepade gånger av lärare. Även om fokus ej låg på just relationer inom olika kulturer var det ändå tydligt att kulturskillnader i klassrummet berör frågan hur lärare bemöts utifrån det biologiska kön de har. En respondent beskrev att de skilda uppfattningar om hur kvinnor och män ska behandlas inom olika kulturer, kan missgynna relationen lärare och elev emellan.
Butler (2006) beskriver konstruktionen av det sociala könet som en process vilken utövas inom sociala situationer som på sin arbetsplats. Resultatet visar hur Agneta och Gun-Britt regelbundet gick in i en form av mamma-roll till elever medan Bertil och Leif var mer auktoritära och hade en kompis relation till elever. Utifrån observationerna kunde vi se hur utformningen av klassrummet och hur atmosfären kändes olika utifrån de olika lärarkönen som vi observerade. Utsmyckning av klassrummen visade på stora skillnader sinsemellan där både Agneta och Gun-Britt spädde på sin mamma-roll med att göra klassrummet mer hemtrevligt. Bertils klassrum var raka motsatsen till Agneta och Gun-Britts så det var enkelt utformat, saknade färg på väggar och de möbler som fanns var väldigt simpla.
6.2.2. Pojkar och flickor
Thorne (1993) beskriver i sin studie hur tydligt genus antingen tonades ner eller blev framhävt i klassrum. Thorne menade att lärare upprepade gånger skapade en separation mellan könen i sin undervisning. Separationen skedde då lärare la för mycket tanke på genus istället för att
normalisera det. Lärarna försökte skapa situationer som snarare skulle utgöra något neutralt men som istället resulterade i en större klyfta mellan pojkar och flickor. Vid observationerna
emellan. Precis som de situationer vi tagit upp i kapitel 5 Resultat, visade lärare även skillnader på hur de tilltalade elever beroende på kön. De kvinnliga lärarna valde ofta en mjukare, “mammig” röst till pojkar i klassen medan de manliga lärarna istället valde en tuffare ton till pojkarna. Detta mönster upprepade sig flertalet gånger under våra observationer när lärares bemötande
studerades. Däremot visade enkätsvaren att bemötandet mellan lärare och elev oftast påverkades av eleven snarare än läraren och vanligen då av pojkarna i klassen. Något som indikera på en större medvetenhet gällande genus hos enkätrespondenterna.
Precis som Hedlin (2010) lyfter fram att genuskunskap kan vara nyckeln till en jämställd skola lyfter även Lgr11 genuskunskap i sina riktlinjer för att främja elevers rättigheter oberoende könstillhörighet i skolan. Om lärare behandlar elever olika beroende på kön i hopp om att göra skolan jämställd arbetar de istället för motsatsen. Att tala öppet om kön, könsroller och genus i skolan, förmedla problematik och samhällets uppfattning för eleverna för att skapa förståelse. En förståelse för alla oberoende kön.
6.2.3. Skolan och jämställdhet
Problematiken med olika förväntningar på olika kön visar sig framförallt i skolan, vilket denna studies enkätrespondenter påpekar upprepade gånger. Elever har förväntningar beroende på om de har en manlig eller kvinnlig lärare. Arvidsson (2014) nämner en bristfällig kunskap kring genus och kön som en av de faktorer som hindrar skolan från att bli jämställd. Vi kunde urskilja genom observationer och inkomna enkätsvar att kunskap och förståelse kring kön, könsroller och genus har varit det som skiljt de flesta lärarna åt.
Wernersson (2010) beskriver hur kvinnliga lärare har ett annat fokus vid undervisning än de manliga, då de kvinnliga lärarna går in i en mer omhändertagande roll. Något som visade sig vid samtliga observationstillfällen som genomfördes av Agneta och Gun-Britt. Wernersson menar att det inte är någon skillnad mellan könen på undervisningens kvalité utan snarare att det är elever som har olika förväntningar huruvida läraren är av ett manligt eller kvinnligt kön. Manliga lärare förväntas ha ett disciplinärt övertag jämte de kvinnor som undervisar, något studien påvisat vid upprepade tillfällen. Exempelvis vid de observationer som genomförts av de manliga lärare som tydligt visar sitt maktövertag genom att stå rakt med blicken nedåt när elever tilltalas till skillnad från de kvinnliga lärare som istället valde att sätta sig ned i samma nivå som eleven. Eller som enkätens respondenter angav i kommentarsfältet satt elever har en uppfattning om att manliga lärare är starkare rent mentalt och inte lika mjuka i bemötandet som kvinnliga lärare. Detta i sin tur ledde till att elever lyssnade mer på de manliga lärare som undervisade än de kvinnliga. Wernersson menar att dessa olika könsroller uppstår i klassrummet, vare sig läraren vill det eller inte, medvetet eller omedvetet - vilket även studiens metoder påvisat. Att undervisa på samma sätt vare sig du är en man eller kvinna, gör det inte jämställt. Det är de förväntningar, förutfattade meningar och normer som fortfarande påverkar både könen emellan men även bemötandet av och utifrån dem. Istället för tala och belysa rådande uppdelning av könen kan man arbeta för att motverka könsroller genom att öka kunskap gällande kön, könsroller och genus.
6.3. Pedagogiska implikationer
Vår förhoppning är att detta arbete kan generera en ökad kunskap hos lärare gällande kön, genus och könsroller i dagens klassrum. Då vår studie visar hur stora skillnader som existerar mellan manliga och kvinnliga lärare krävs det mer arbete inom skolan att öka och förbättra den kunskap som finns.
6.4. Avslutande ord
Vår ursprungliga uppfattning kring lärares könsroller i klassrummet och den inverkan som kön har i undervisning motbevisas till viss del i denna studie. Utifrån våra tidigare erfarenheter
upplevde vi själva en skillnad mellan de kvinnliga och de manliga lärarna vid bemötande av elever och undervisningsupplägg. Där manliga lärare har en högre nivå av pondus i sitt klassrum medan de kvinnliga lärarna är mjukare i sitt arbetssätt och tar sig an en mammaroll inför sina elever. Dessa skillnader har vi främst kunnat se från ett elevperspektiv vilket födde intresset av att studera vilken uppfattning lärare själva har.
Studien resulterade i något spridda resultat utifrån enkätundersökningen samt genomförda observationer. Trots en tydlig medvetenhet kring lärares könsroller hos majoriteten av enkätens respondenter upplevde vi det som motsägande till våra observationer. Observationerna stärkte de egna erfarenheter vi hade kring lärares könsroller och vi kunde inte läsa av någon större
medvetenhet hos någon av de lärare som deltog. Enkätundersökningen visade däremot på en tydlig medvetenhet hos lärare och även en uppfattning om att könsroller inte har någon större påverkan idag, 2018. Så hur kommer det sig att lärares uppfattning skiljer sig från det vi
observerat? Kanske har lärare den medvetenhet och kunskap vi eftersökte men i realiteten inte uppenbarar sig i klassrummet. Att vara medveten är en sak men att applicera det i sitt klassrum är något mycket svårare än så. Då vårt gemensamma huvudämne är bild valde vi att observera utifrån lärare som undervisar inom ämnet. Vi upplever främst ett behov av ytterligare kunskap om könsroller och dess påverkan inom bildämnet men även i övrig skolmiljö kring lärares medvetenhet och den påverkan som deras kön och könsroller har. Inte bara för lärare själva utan för deras elever. Utifrån tidigare erfarenheter upplevde vi det utmanande att hitta forskning kring bildämnet vid vår studie. Det var även då vi upptäckte hur bildämnets historia präglats av kön och könsroller och hur lite studier det finns inom detta område.
Föreliggande studie har, som vi inledningsvis förklarat, ett lärarperspektiv. Att inte titta på eleverna, utan endast studera lärarna i relation till eleverna upplevde vi saknades i den tidigare forskning vi tagit del av, vilket stämde. Att endast rikta in sig på lärare visade sig både vara stundtals svårt men otroligt intressant. En mer omfattande studie hade således kunnat inkludera ett elevperspektiv samt den uppfattning elever har gällande könsroller i skolan. En jämförelse av lärare och elevers resultat hade sedan kunnat behandlas tillsammans med observationer för att kunna bidra med ny och bredare kunskap.
6.5. Vidare forskning
Nya frågor och idéer har ständigt uppenbarat sig under arbetet med denna studie, både frågor som syftat på att förbättra och utveckla vår studie men även frågor som syftat till vidare
forskning. Inflytande av både kön och könsroller påverkar inte bara olika situationer i skolan utan även elevers uppfattning om genus och det egna könet. Att göra en studie där både lärare och elever kunnat delta för att möjliggöra en jämförelse av de båda resultaten ser vi därför som en framtida möjlighet. För hur ser elever på att bli undervisade av antingen manliga eller kvinnliga lärare inom skolans olika ämnen. Eller de lärare som identifierar sig som icke-binära, hur blir de bemötta eller hur upplever de att deras relation till eleverna påverkas? Om relationen påverkas alls? Vi ser det även som en möjlighet att genomföra samma studie men i större utsträckning. Att observera i olika kommuner eller andra städer i Sverige. Även i ett större perspektiv – jämföra Sveriges lärare med exempelvis lärare som är verksamma i Danmark.
En forskning som tillåter lärare att delta och utvecklas inom sitt yrke snarare än att bara bygga luftslott. Det är inte heller endast ämnen som behöver ett genusperspektiv utan hela skolan. Att synliggöra i tidig ålder innebörden av att sträva efter något jämställt för att öka medvetenhet kring det avtryck som kön och könsroller lämnar.
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Arvidson, Catarina (2014). Genuspedagogers berättelser om makt och kontroll. Mittuniversitetet.
Härnösand. Tillgänglig:
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:707632/FULLTEXT01.pdf
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur
Bjørndal, Cato R. P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Andra upplagan. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Butler, Judith (2006). Genus ogjort: kropp, begär och möjlig existens. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter. 2 uppl. Göteborg: Daidalos
Connell, Raewyn (2006). Om genus. 3 uppl. Göteborg: Daidalos
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Franck, Olof (red.) (2007). Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur Ganetz, Hillevi (2005). Genusvetenskapliga projektansökningar inom humaniora-samhällsvetenskap: en
uppföljning av Vetenskapsrådets beredning och utfall år 2004. Stockholm: Vetenskapsrådet Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Institutionen
för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Linnéuniversitetet.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13490
Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber
Illeris, Helene (2002). Billede, pædagogik og magt: postmoderne optikker i det billedpædagogiske felt. 1. uppl. Frederiksberg: Samfundslitteratur
Jansdotter Samuelsson, Maria, Gustafsson-Lundberg, Johanna & Borg, Annika (2011). Kön, teologi och etik: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindberg, Anna Lena (1991). Konstpedagogikens dilemma: historiska rötter och moderna strategier. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Skolverket (2011/2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. (2017). [Stockholm]: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813
Molloy, Gunilla (1992). Godmorgon fröken: ett samtal om makt, kön och lärarprofessionalism. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Nilsson Motevasel, Ingrid (2002). Genusperspektiv på yrkesmässiga relationer: omsorg i mans- och kvinnodominerade yrken. Lund: Studentlitteratur
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur
Thorne, Barrie (1993). Gender play: girls and boys in school. Buckingham: Open University Press Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wikberg, Stina (2014). Bland själporträtt och parafraser: om kön och skolans bildundervisning. Umeå universitet. Umeå. Tillgänglig:
