Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
ERFARENHETER AV ATT
ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
ELINA BODOR
ERFARENHETER AV ATT
ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
ELINA BODOR
ALEXANDER WEMMERDAHL
Bodor, E & Wemmerdahl, A. Erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka
10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.
Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson
& Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt
existentiella frågor. Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos
personerna, bland annat uttalad trötthet och förekomst av posttraumatiskt
stressyndrom (PTSD). Majoriteten av personerna kunde ändå återgå till sitt arbete och de hade generellt sett en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Slutsats:
Erfarenheten av det dagliga livet efter att överlevt ett hjärtstopp varierade. Livet påverkades utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter.
Nyckelord: Hjärtstopp, livsavgörande händelser, livskvalitet, patientens
EXPERIENCE OF SURVIVING A
CARDIAC ARREST
A LITERATURE REVIEW
ELINA BODOR
ALEXANDER WEMMERDAHL
Bodor, E & Wemmerdahl, A. Experience of surviving a cardiac arrest. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2015.
Background: Cardiac arrest affects approximately 15 000 people in Sweden
every year. About 10 000 of these happen outside the hospital setting and about 5000 within. The majority doesn’t make it. The questions used in the literature review were: How does the person feel after the cardiac arrest, in what ways did this affect the person´s existential and how is the quality of life experienced today as comparised to before the cardiac arrest. Purpose: The purpose of this literature review, is to highlight the person’s experiences of surviving a cardiac arrest.
Method: A literature study where 12 articles were selected and reviewed
according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical and psychological issues,
social experiences and existential questions. For the participants, quality of life
was affected in many areas for example fatigue and posttraumatic stress syndrome (PTSD). The majority of the participants could still go back to their workplace, and in general quality of life was good after the cardiac arrest. Conclusion: The experiences of the daily life after surviving a cardiac arrest were varied. Life was affected on the basis of physical, psychological, social and existential aspects.
Keywords: Heart arrest, life change events, patient experience, quality of life,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Patofysiologi 5
Orsaker 5
Behandling inkl. figur 1 6 Omvårdnadsaspekter 7 Teoretisk referensram 8
Kunskapsluckor 9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9
Frågeställningar 9
Definitioner 9
METOD 10
Tidsplan inkl tabell 1 10
Databassökning 10
Inklusions- och Exklusionskriterier 11-12
Tabell 2, Databassökningen 12 Kvalitetsgranskning 12
Analys 13
Tabell 3, Teman och subkategorier 13
RESULTAT 13
Fysiska och psykiska besvär 13 Sociala upplevelser 15 Existentiella frågor 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19 KONKLUSION 20
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE 21 REFERENSER 22-24 BILAGA 1 Bedömningsmall kvalitativ metod 25 BILAGA 2 Bedömningsmall kvantitativ metod 26
INLEDNING
Då vi sedan tidigare arbetat som undersköterskor på sjukhus har vi vid flertalet tillfällen träffat patienter som drabbats av hjärtstopp. Som undersköterskor inom våra verksamheter har vi endast sett omvårdnadsförloppet vid det kritiska tillståndet. Eftervården av en patient som drabbats av hjärtstopp har de senaste åren bedrivits på ett annat sjukhus i närområdet. Den frågan vi ofta ställt oss efter ett hjärtstopp om nu personen överlevt är: Hur mår denna person efter
hjärtstoppet? På vilket sätt påverkades personen existentiellt? Hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet? Dessa tankar har fört oss vidare och därför har vi valt att studera detta ämne närmare.
BAKGRUND
Varje år i Sverige drabbas omkring 15 000 personer av ett hjärtstopp (Wikström, 2006). Av dessa hjärtstopp sker cirka 10 000 utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus (a a). Av alla hjärtstopp som sker i Sverige räddas cirka 1300 personer, cirka 500 utanför sjukhus och 800 på sjukhus (HLR-rådet, 2014).
Patofysiologi
Enligt Persson & Stagmo (2008) innebär ett hjärtstopp totalt cirkulationstopp och det avslöjar sig genom utebliven artärpuls. Hjärtstoppet innebär att hjärtats pumpkraft avstannar och därmed även patientens blodtryck (Wikström, 2006). Cirkulationsstillestånd inträder och patienten blir snabbt medvetslös vilket åtföljs av ett andningsstillestånd (Persson & Stagmo, 2008). Tecken på upphävd
cirkulation är generell blekhet och cyanos samt vidgade och ljusstela pupiller (a a).
Orsaker
Hjärtstopp utgör den allvarligaste komplikationen till hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012). Enligt Eikeland et al (2011) beror hjärtsjukdom på förändringar i hjärtat eller hjärtats blodkärl. Förändringarna kan vara medfödda eller förvärvade. Förekomsten av och orsaken till hjärtsjukdom varierar för olika åldersgrupper. Yngre vuxna har sällan sjukdomar i hjärtat, bortsett från medfödda hjärtfel. Frekvensen ökar kraftigt efter 40 års ålder, orsaken är då ofta ateroskleros i
kransartärerna med ischemisk hjärtsjukdom som följd. De vanligaste grupperna av förvärvade hjärtsjukdomar är akut koronarsyndrom, hypertensiv hjärtsjukdom, hjärtklaffsfel och hjärtinflammationer. Hjärtsjukdom kan även orskas av diabetes, lungsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar samt inflammatoriska reumatiska sjukdomar (a a). Enligt Fryckstedt et al (2006) står dock hjärtrytmrubbningar (arytmier) för den vanligaste orsaken till hjärtstopp. De vanligaste arytmierna som orsakar detta är asystoli, som innebär att hjärtats muskelkraft avstannar.
Ventrikeltakykardi som innebär arytmi med mer än 100 slag per minut,
ventrikelflimmer som innebär att hjärtmuskeln arbetar osynkroniserat på grund av elektriskt kaos i kammarna och pulslös elektriskt aktivitet. Vid pulslös elektrisk aktivitet förekommer det en nedsatt funktion i hjärtats vänstra kammare som leder till att pulsvåg inte kan upprätthållas (a a). Förvärvade hjärtsjukdomar kan i hög grad förebyggas genom livsstilsförändringar enligt Eikeland et al (2011). Det är därför bra om rökare t.ex. slutar röka, snusare slutar att snusa och överviktiga går
ned i vikt (Eikeland et al, 2011). Regelbunden fysisk aktivitet ger stora
hälsovinster. Kosten bör vara varierad och allsidig, med bland annat mycket frukt och grönsaker. Intaget av mättat fett, salt och socker bör begränsas. Normalvikten bör hållas genom att energiintaget balanseras mot aktivitetsnivån (a a).
Behandling
För att lyckas behandla akut hjärtstopp är snabb handläggning viktigt (Persson & Stagmo, 2008). Chain of survival (se figur.1) illustrerar de insatser som är viktiga för att rädda liv: Tidigt larm, tidig hjärt- och lungräddning (HLR), tidig
defibrillering samt snabb eftervård för att optimera överlevnaden med ett bra resultat (Koster et al 2010). Enligt Persson och Stagmo (2008) uppstår i regel inga organskador om ett stillastående hjärta kan startas på nytt inom 1-2 minuter. För varje minut som sedan går uppstår allt svårare skador på framförallt hjärnan. Om behandlingen kommer igång först efter 15 minuter är möjlighet till framgång obefintlig, dock med ett undantag, nämligen om man drabbats av hjärtstopp i kallt vatten alltså djup nedkylning t.ex. drunkning (a a).
Figur 1. The European Resuscitation Councils; Chain of survival.
Konstgjord andning och hjärtmassage
Vid kombinerat andnings- och hjärtstillestånd, startas återupplivningsförsöket med 30 kompressioner och 2 inblåsningar genom mun till mun-metoden eller vid tillgång med mask/blåsa (HLR rådet, 2012). Enligt Persson & Stagmo (2008) behöver det stillastående blodet snabbt syre, varför en syresättning bör
eftersträvas innan man börjar pumpa nytt blod. Kompressionerna sker genom yttre hjärtmassage, delvis cirka 80-100 per min. Vid kompressionen bör stor del av ens egen kroppstyngd utnyttjas och patienten måste ligga på ett fast underlag. Bäst sker detta om patienten ligger på golvet eller marken och återupplivaren står på knä bredvid, med raka armar och handflatorna över varandra, på sternums nedre tredje del. Massagen ska ske lugnt men kraftfullt med ungefär samma tid för kompression som relaxation. En snabb och stötig massage är tämligen ineffektiv. Hos yngre vuxna blir massagen lättare effektiv tack vare elasticiteten i
thoraxväggen (a a).
Enligt Persson & Stagmo (2008) är effektiv HLR mycket tröttande. På en del håll i Sverige används därför idag en tryckluftsdriven hjärtkompressionsmaskin vid namn Lucas. Maskinen Lucas utför HLR mycket effektivt under längre tid (a a). Mot bröstkorgen placeras en sugkopp som hjälper bröstkorgen att utvidgas mellan
kompressionerna (Persson & Stagmo, 2008). Detta skapar ett undertryck i thorax, vilket inte enbart orsakar ett återflöde till hjärtat mellan kompressionerna, utan även orsakar ett visst flöde av luft ner i luftvägarna (a a).
Defibrillering
Hjärtmassagen verkar både genom intrathorakala tryckvariationer och genom en direkt kompression av hjärtat (Persson & Stagmo, 2008). Även den mest effektiva utförda yttre hjärtmassagen ger endast 25-30 procent av en normal slagvolym, vilket medför att det tar mer än 1 minut för läkemedel som ges i perifer ven att nå den centrala cirkulationen. Det gäller därför att snarast möjligt försöka återställa hjärtats egen aktivitet. Detta sker med hjälp av defibrillator, med vilken en osynkroniserad impuls ges så snart som möjligt. EKG-diagnos
(Elektrokardiografi) är initialt inte nödvändig t.ex. ett kammarflimmer kan defibrilleras och vid asystoli kan strömstöten ibland initiera en egen automaticitet i hjärtat. Dock bör EKG kopplas snarast möjligt, för att möjliggöra en
rytmdiagnos som är väsentlig även efter återställande av spontan rytm (a a).
Eftervård
Enligt Eikeland et al (2011) ska sjuksköterskor som vårdar patienter med hjärt- och kärlsjukdom ha den kompetens som krävs för att vårda dessa patienter t.ex. vidareutbildning inom hjärtvård eller intensivvård. Efter en lyckad hjärt- och lungräddning flyttas patienten till en intensivvårdsavdelning för kontinuerlig övervakning och fortsatt behandling av eventuell svikt i vitala funktioner så som andning, cirkulation, medvetande och elimination. Patienter som inte vaknar upp snabbt efter HLR behandlas med respirator i minst 1-2 dygn. Thoraxröntgen ordineras som regel för kontroll av eventuella skador som skett under
behandlingen. Även om spontan cirkulation upprättats, är det ingen garanti för att patienten återvinner funktion och hälsa. Om patienten inte vaknat inom 72 timmar har man en sämre prognos. Terapeutisk hypotermi skyddar den ischemiskt
skadade hjärnan i återhämtningsfasen och rekommenderas därför som standard- behandling efter en primärt lyckad återupplivning (a a). Enligt Friberg (2014) visar ny forskning att patienterna inte längre behöver kylas ned till 33°C som tidigare varit standardbehandling för att skydda hjärnan, samma effekt uppnås även vid 36°C (a a). De patienter som tillfrisknar, behandlas oftast efter ett hjärtstopp med en Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) (Walfridsson, 2010). En ICD kan både upptäcka och behandla arytmier och flimmer genom att avge en elektronisk impuls som korrigerar den felaktiga hjärtrytmen som uppstått (a a).
Omvårdnadsaspekter
En ansvarsfull vårdrelation utgör tre grundvillkor: Respekt, förtroende och ömsesidighet, samt en kombination mellan personlig och allmän etik (Snellman, 2009). För att få en medvetenhet om sig själv och andra krävs det förståelse om att varje människa är ensam i sin situation men att det finns en strävan till överlevnad, bekräftelse för sin existens och förståelse för meningen med livet tillsammans med sina medmänniskor (a a).
Enligt Moulaert et al (2011) utvecklades en intervention åt personer som överlevt ett hjärtstopp. Interventionens huvudmål var att tidigt upptäcka kognitiva och emotionella problem. Detta utfördes som ett individualiserat program bestående av ett till sex besök hos en sjuksköterska. Syftet var att ge stöd både emotionellt och praktiskt till dessa personer och deras närstående (a a). Interventionen
utgjordes på antagandet att kognitiva samt emotionella problem är vanliga efter ett hjärtstopp och att dessa problem förbisågs av sjukvården (Moulaert et al, 2011).
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ingår det bland annat att ha förmåga att uppmärksamma och möta patienters sjukdomsupplevelse och lidande samt att åtgärda dessa så snart som möjligt med adekvata åtgärder. Lidande är kopplat till personens upplevelse av sin situation (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Lidandet är unikt och individuellt, det kan komma ifrån personens livssituation eller orsakas av vården, genom ett kränkande bemötande, vårdskada eller utebliven vård. Människan är sårbar och sårbarheten innefattar bland annat den biologiska sårbarheten som utsatthet för fysiska ingrepp eller övergrepp. En människas sårbarhet utmanas i svåra livssituationer. Omvårdnad innebär att ha en kunskap om vad vårdaren och sjukvårdspersonalen kan göra för att ge personen den bästa möjlighet till att värna om människans sårbarhet, med framtiden i sikte. Vårdaren görs ansvarig genom att den sårbara människan ger sin tillit till vederbörande, genom att på olika sätt värna och respektera människors sårbarhet samt människors värdighet (a a).
Teoretisk referensram
I Doris Carnevali (1996) metod, Dagligt liv och Funktionellt hälsotillstånd, beskrivs strukturer för det dagliga livet. Strukturerna är enligt metoden den funktionella förmågan, inre resurser och yttre resurser. Individens livskvalitet och hälsa, är beroende på hur individen klarar av att hålla en balans mellan kraven, i det dagliga livet samt med de inre och yttre resurserna, oavsett funktionellt hälsotillstånd (a a).
I det dagliga livet ska det råda en balans mellan kvav och egna resurser
(Carnevali, 1996). Dessa krav är aktiviteter, händelser, upplevelser, förväntningar, förpliktelser, omgivningar, värderingar, övertygelser, seder och bruk. Aktiviteter och upplevelser som faller inom ramen för omvårdnad är sådant som påverkar hälsotillståndet eller påverkas av hälsotillstånd. Dessa aktiviteter kan vara vanliga innan ett hälsoproblem uppstår och kan därefter bli ovanliga, men de kan även vara nya. Andas är t.ex. en vanlig aktivitet som sker omedvetet i det dagliga livet, men vid sjukdom som t.ex. lunginflammation blir det istället en ovanlig aktivitet. Andningen är då påverkad och det blir istället en medveten handling, som
eventuellt gör ont och upptar en stor del av individens koncentration. En ny aktivitet kan vara att vara patient, detta är då inte är en ”normal” daglig aktivitet i individens dagliga liv (a a).
Händelser är speciella tilldragelser i det dagliga livet (Carnevali, 1996). Ur ett omvårdnadsperspektiv är det händelser som påverkar eller påverkas av
hälsotillståndet som främst är av intresse för sjuksköterskan. Händelser kan vara av personliga eller hälsorelaterade slag. Ett exempel på en personlig händelse kan vara förändringar i familjen eller på arbetet. Personliga händelser kan även vara resor, fester eller semestrar. Hälsorelaterade händelser kan vara en behandling, en diagnostisk provtagning eller en diagnos. Tidigare händelser påverkar reaktioner och beteende i den aktuella situationen. Förväntningar och förpliktelser kommer ifrån individen själv, men kan också komma från andra. Förväntningar står mest för graden av beroende och oberoende till en annan individ. Förväntningar handlar om kontroll över den egna personen och det dagliga livet, en känsla av ansvar för andra eller för arbetet (a a). Vid en förändring i hälsotillståndet är
risken stor att normala självförväntningar och förväntningar som olika personer har på varandra, inte är förenliga med situationen (Carnevali, 1996).
Med omgivning menar Carnevali (1996) bostaden, skolan, arbetsplatsen eller i andra delar av samhället. Omvårdnaden ritar in sig på den omgivning där individens eller familjens dagliga liv äger rum. Hälsorelaterade beteende, upplevelser och reaktioner är nära förknippade med individens värderingar, övertygelser, seder och bruk. Ofta kan inte individen sätta ord på sina värderingar, övertygelser, seder och bruk, men det påverkar individens reaktioner i en
förändrad situation (a a).
Den funktionella förmågan, de inre resurserna som Carnevali (1996) beskriver i sin metod är styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation. Dessa utgör de viktigaste funktionella förmågor som individen behöver för att kunna möta kraven i det dagliga livet. Det kan exempelvis innebära att individen har motivation till egenvård, förmåga att göra sig förstådd och förstå genom kommunikation samt ha förmågan att få kunskap över sin sjukdom och behandling. De yttre resurserna är alla resurser som finns utanför individen som t.ex. bostad, grannskap, kommunikationsmöjligheter, människor, material, tekniska hjälpmedel, teknologi, transport, pengar och husdjur. Dessa kategorier kan innebära skillnader mellan balans och obalans i det hälsorelaterade dagliga livet (a a).
Kunskapsluckor
Anledningen till valt forskningsämne grundar sig på att det saknas information och tillvägagångsätt på hur man bemöter och vårdar dessa personer som drabbats av hjärtstopp. Inom sjuksköterskeutbildningen nämns inte detta ämne särskilt mycket och därför har syftet i denna litteraturstudie väckts och forskats vidare på.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa personers erfarenheter av att överlevt ett hjärtstopp.
Frågeställningar
o Hur har hjärtstoppet påverkat personen existentiellt? o Hur fungerar det dagliga livet efter hjärtstoppet? o Hur upplevs livskvaliteten?
Definitioner
I arbetet används uttryck som definieras enligt nedanstående:
Erfarenhet
Enligt Nationalencyklopedin (2014) definieras erfarenhet som ett filosofiskt begrepp med skiftande innehåll som t.ex. ett resultat av en process.
Livskvalitet
Enligt World Health Organization, WHO, (1997) innebär livskvalitet individens uppfattning av sin livssituation utifrån sina egna värderingar, kulturella normer, individens mål, förväntningar och intresse. Begreppet förtydligar individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella delar som individen upplever i och
kring livet (WHO, 1997).
METOD
Enligt Friberg (2012) handlar litteraturöversikter om att skapa översikt över kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsrelaterat område, eller om ett problem inom sjuksköterskans verksamhetsområde/kompetensområde. Det innebär att ta reda på befintlig forskning för att få en uppfattning om vad som studerats, vilka metoder eller vilka teoretiska utgångspunkter som använts (a a). Denna
litteraturöversikt görs som ett examensarbete på kandidatnivå.
Litteraturöversikten grundas i en sökning av texter inom ett begränsat område. Lämplig litteratur för studiens ändamål valdes ut, kvalitetsgranskades samt analyserades. Enligt Friberg (2012) ger detta ett resultat som ger en beskrivande bild av området. Aktuell litteratur är främst artiklar i vetenskapliga tidskrifter och rapporter som är utgivna av universitet och högskolor (a a).
Tidsplan
Denna litteraturstudie genomfördes mellan 10 november 2014 fram till 5 januari 2015, sammanlagt åtta veckor. Nedan följer en tidsplan (se tabell.1) som
redovisar hur arbetet genomförts i sin helhet.
Tabell 1. Tidsplan för arbetsgången
Databassökning
Östlundh (2012) menar att man söker efter data i de databaser som är aktuella utifrån sitt ämnesområde. I realiteten löper sökprocessen aldrig helt linjärt, de olika delprocesserna är beroende av varandra för att sökningarna ska kunna fortskrida och utvecklas. Under processens gång är det nödvändigt att
experimentera med söktekniker, sökfunktioner och sökord för att uppnå ett bra resultat. Med detta följer helt naturligt ”misslyckanden” med mindre lyckade sökningar (a a).
De artiklar som resultatet är baserat på är funna i databaserna PsykInfo och PubMed. Sökningar har även gjort i databasen CINAHL, dock utan unika resultat (se tabell 2). Två av litteraturstudiens analyserade artiklar har funnits genom tidigare granskad forskningsreferenser. Enligt Östlundh (2012) nås flest informationskällor på internet, men det finns en del, främst äldre material som inte går att finna på internet. Därför är det bra att utföra manuella sökningar genom att man på egen hand, letar igenom material för att kunna lokalisera relevant information. Denna metod kan vara inspirerande om man kört fast i sitt sökande, eller bara som en ingång till sitt ämnesområde (a a). De artiklarna som
v. 46-47 Litteratursökning + kvalitetsbedömning v. 48-49 Databearbetning
v. 50-52 Slutgiltig rapport v. 1 Granskning
har frisökts, har sökts på författarnas namn i databasen PubMed och därefter tryckts ut. Detta har inneburit att dessa två artiklar kunnat vara med och utgjort en del av resultatet i denna litteraturstudie. Grundstrukturen för alla databaser är ämnesordlistor, med hjälp av en ämnesordlista kan sökord hittas, som fungerar i den databas som sökningen sker i (Östlundh, 2012). Ämnesordlistor kan vara döpta till egna ”namn” t ex MeSH (Medical subject headings) i databasen PubMed, men grundstrukturen är densamma i alla databaser (a a). Passande MeSH-termer till studiens syfte hittades med hjälp av Karolinska Institutets Svenska MeSH, www.kib.ki.se.
I PubMed användes MeSH termerna heart arrest, quality of life, survivors. Ordet
patient experience användes som fritext i sökningen.
I CINAHL söktes artiklar med hjälp av Headings och fritext, de sökord som användes var heart arrest, quality of life, patient experience och life change
events.
I PsykInfo gjordes sökningarna endast med fritext. De sökord som användes här var heart arrest, quality of life, patient experience.
För att rikta sökningarna användes boolesk söklogik, denna söklogik används för att bestämma vilket samband de utvalda sökorden ska ha till varandra med operatörerna så som AND, OR eller/och NOT (Östlund, 2012).
Först valdes artiklarna ut genom intressanta titlar och abstrakt. Detta gjordes var för sig på olika databaser. Därefter jämfördes fynden och de visade sig att en del av artiklarna var samma. En gemensam granskning av abstrakten gjordes och utifrån dessa valdes artiklar ut och granskades. Då det först var svårt att finna relevanta artiklar inhämtades hjälp av bibliotekarie vid Trelleborgs lasarett. De artiklar som inte innehöll personers erfarenheter efter ett hjärtstopp exkluderades. Friberg (2012) menar att grunderna för artiklarna måste vara tydliga, vilket gör att visa studier inkluderas medan andra exkluderas. Andra artiklar som även
exkluderades var de som endast beskrev hur patienterna upplevde det att ha en ICD inopererad, eller rädslan av vad ICD kan förorsaka i deras kropp. Även artiklar om hur hyportermi påverkat neurologiska funktioner efter hjärtstoppet exkluderades, då deras syfte riktades mer mot nedkylningsprocessen.
Inklusions- och exklusionskriterier
Olsson & Sörensen (2011) skriver att populationen ska vara välbeskriven samt att inklusions- och exklusionskriterier ska vara väldokumenterade, detta för att ge läsaren en förståelse av vilka begränsningar som gjorts vid sökningen av artiklarna. De inklusions- och exklusionskriterier som använts i denna litteraturstudie redovisas nedan.
Inklusionskriterier
o Artiklar skrivna på engelska eller svenska o Fulltext
Exklusionskriterier
o Barn < 18 år
o Artiklar med låg kvalitet
Tabell 2. Databassökning Databas Sökord alt.
MESH term Begräns-ningar Antal träffar Antal lästa titlar Antal granskade abstract Antal granskade artiklar Antal använda artiklar Cinahl 18.11.14 Heart arrest AND quality of life AND patient experience Full text, Peer review, Human, All Adult 131 131 40 11 0 Cinahl 18.11.14 Heart arrest AND life change events Full text, Peer review, Human, All Adult 1 1 1 1 0 PsykInfo 18.11.14 Heart arrest AND quality of life OR patient experience Peer review, Adult (18Years and Older) 28 28 13 7 2 PubMed 18.11.14 Heart arrest AND quality of life AND survivors Full text, Humans, Adult (19>) 66 66 16 15 8 PubMed 18.11.14 Heart arrest AND quality of life AND survivors AND patient experience Full text, Humans, Adult (19>) 14 14 3 1 0 Manuell sökning 2 Totalt 240 240 73 35 12 Kvalitetsgranskning
När ett lämpligt antal studier hittats ska studiernas kvalitet granskas (Friberg, 2012). Granskningen av artiklarna skedde individuellt och därefter jämfördes resultatet av granskningen gemensamt. Vid granskningen användes Olsson & Sörensen (2011) bedömningsmallar för studier med kvalitativa och kvantitativa ansatser, som modifierades genom att ta bort punkter för att passa
litteraturstudiens syfte, se bilaga 1 och 2. I bedömningsmallarna poängsattes studierna utifrån olika kriterier som skulle uppfyllas. Sedan graderades studierna i hög, medelhög eller låg kvalitet. Till denna litteraturstudie används både
kvalitativa och kvantitativa ansatser för att besvara litteraturstudiens syfte. Studiernas kvalitet för resultatet ska gå inom ramen hög eller medelhög kvalitet. 35 artiklar valdes ut för granskning, varav 12 artiklar med hög till medelhög kvalitet valdes ut att representera litteraturstudiens resultat. Nio kvantitativa artiklar och tre kvalitativa. Inkluderande artiklar ses i artikelmatrisen se bilaga 3.
Analys
Enligt Friberg (2012) innebär en analys i en litteraturöversikt ett strukturerat arbetssätt. Denna analys skiljer sig från analys av ”rådata” som exempelvis, observationer och intervjuer eftersom ”rådatan” redan analyserats och sammanställts till ett resultat, en artikel (a a).
Analysen av de kvalitativa studierna utgick ifrån Graneheim & Lundman (2004) analysmetod av kvalitativ data. Texterna lästes först igenom ett par gånger i sin helhet för att få en förståelse över vad den handlade om, därefter lästes texterna igenom ännu en gång och beskrivande meningar som passade till litteraturstudiens syfte plockades ut ur texten. Dessa kondenserades sedan till mindre textstycken, kodades med färgkoder och till sist bildade subkategorier som slutligen
identifierade olika teman (a a). Analysen gjordes främst av en av de två författarna, dock kontrollerades och diskuterades analysen gemensamt under analysens gång. De kvantitativa artiklarna analyserades, på rekommendation av Friberg (2012), genom att de lästes igenom flera gånger, både individuellt och gemensamt. Efter att ha läst igenom artiklarna, identifierades likheter och
skillnader. De likheter och skillnader som författarna funnit fram skrevs sedan ner och en datareduktion gjordes, dvs. information som svarade till litteraturstudiens syfte och frågeställningar valdes därefter ut. Därefter granskades den utvalda texten för att identifiera återkommande ämnen. De återkommande ämnena analyserades och bildade till sist olika teman/kategorier (a a).
De olika teman som slutligen identifierades är utifrån alla tolv artiklar. De olika teman utgörs av tre huvudkategorier som i sin tur presenteras i subkategorier som utgör uppbyggnaden av litteraturstudiens resultat. Nedan följer de teman och
subkategorier (se tabell.3) som identifierats och sammanställts i resultatet.
Tabell 3. Teman och subkategorier
RESULTAT
Fynden från analysen presenteras här under de tre teman som framkommit:
Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor.
Fysiska och psykiska besvär
Temat fysiska och psykiska besvär omfattar följande två subkategorier: trötthet och fysiska begränsningar samt emotionell instabilitet och ångest.
Huvudkategorier Subkategorier
Fysiska och psykiska besvär Trötthet och fysiska begränsningar Emotionell instabilitet och ångest Sociala upplevelser Arbete och fritid
Familj och närstående Upplevelser av sjukvården Existentiella frågor Identitet och livssyn
Trötthet och fysiska begränsningar
I en retroperspektiv kohortstudie som gjorts i Nederländerna (Moulaert et al, 2010) undersöktes 63 personer som överlevt ett hjärtstopp. Syftet var att hitta faktorer som relaterades till livskvalitet efter hypoxisk period i samband med hjärtstoppet. Resultatet visade på ett starkt samband mellan trötthet och
livskvalitet, mätt med av hjälp av Fatigue Severity Scale (FSS) och SF- 36 som mäter livskvalitet (a a). Även i en studie av Wachelder et al (2009) svarade mer än hälften av de tillfrågade personerna (n=63) i studien att de upplevde en ökad trötthet. Även denna studie använde sig av FSS som mätinstrument (a a). Deasy et al (2012) undersöker funktionella kroppsliga funktioner samt livskvalitet hos unga vuxna (18-39 år) som överlevt ett hjärtstopp. Av totalt 46 personer svarade 18 personer att de haft en god energinivå den senaste veckan (a a). Med hjälp av The Nottingham Health Profile, fann Saner et al (2002) att de personer som överlevt ett hjärtstopp hade signifikant lägre energinivå än kontrollgruppen. Studien påvisade även att de överlevande hade mer sömnsvårigheter i jämförelse med kontrollgruppen (a a).
Saner et al (2002) fann en signifikant försämring gällande fysiska funktioner mellan personer som överlevt ett hjärtstopp och en kontrollgrupp. Studien var kvantitativ och gjordes på 40 män och 10 kvinnor som överlevt ett hjärtstopp. Kontrollgruppen bestod av åldersmatchade friska individer, både män och
kvinnor, av jämförbar socioekonomisk status (a a). I en svensk studie av Stilbrant-Sunnerhagen et al (1996) framkommer det att av 20 deltagare så hade sju personer hjälp med bland annat städning, tre personer behövde hjälp med personlig hygien såsom dusch och toalettbesök och fem personer hade hjälp med matlagning och transport. Med på listan över hjälp med daglig funktion fanns också
rörelseförmåga, matning och hjälp med inköp. Fyra av de 20 personerna hade mer än fem problem med de dagliga funktionerna, tre av dessa bodde på
ålderdomshem och en hade kommunal hemhjälp (a a).
Av totalt 46 deltagande personer som överlevt ett hjärtstopp svarade ungefär hälften (52 %) att de inte hade några problem med dagliga aktiviteter – i detta fall exempelvis dammsugning, spela golf, flytta möbler (Deasy et al, 2012). 43
procent av deltagarna svarade att de under de senaste 4 veckorna hade känt sig mer begränsade på grund av sin fysiska hälsa. Två personer svarade att de var i behov av hjälp med ADL (activities of daily life) redan innan hjärtstoppet, och nio personer rapporterade att de hade behov av hjälp efter hjärtstoppet (a a).
Enligt Moulaert et al (2010) var hemsituationen innan och efter hjärtstoppet ungefär densamma för deltagarna. 54 deltagare bodde hemma utan någon hjälp från andra innan hjärtstoppet (n=63), och efter hjärtstoppet var det en av
deltagarna som flyttat till ett boende. Resterande åtta personer bodde hemma med hemhjälp eller på boende både innan och efter hjärtstoppet (a a).
Emotionell instabilitet och ångest
I en studie gjord i Australien av Smith et al(2014) undersöktes vuxna individers (18+ år) funktion och livskvalitet tolv månader efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Av totalt 530 deltagare framkom det att 66 procent inte hade några problem med ångest i jämförelse med befolkningen i övrigt. Det var 29 procent som svarade att de hade någon form av ångestproblematik och 5 procent svarade extrem
ångestproblematik (a a). En annan australiensisk studie vars syfte var att belysa livskvaliteten hos de som överlevt hjärtstopp, visade att cirka 60 procent upplevde
sig ha måttlig till svår ångest efter hjärtstoppet (Deasy et al, 2012). Nästan hälften (n= 42) svarade att de kände sig nere till och från efter hjärtstoppet (a a).
Saner et al (2002) rapporterade att det inte fanns någon signifikant skillnad i depression och ångest mellan det hjärtstoppsöverlevande och kontrollgruppen. Däremot fann de en signifikant skillnad i känsloreaktioner, vilket i denna studie kopplas till en sämre livskvalitet (a a). En prospektiv studie från Österrike (Gamper et al, 2004) anger att bland de 143 deltagare som överlevt ett hjärtstopp uppfyllde 39 deltagare kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Samma deltagare visade sig även ha signifikant sämre livskvalitet och 86 procent hade utvecklat mild till allvarlig depression (a a). Även i studien av Moulaert et al (2010) visade det sig att det fanns ett signifikant samband mellan att överleva ett hjärtstopp och sämre livskvalitet, PTSD, depression och ångest (a a). I en spansk kvalitativ intervjustudie av Palacios-Ceña (2011) beskriver deltagarna att det finns en ständig överhängande rädsla för ett nytt hjärtstopp, en rädsla som tar över alla aspekter i personens liv. Denna rädsla påverkade arbetskapaciteten, relationen till partnern och störde även förmågan att ta hand om barnen (a a). I Granja et al (2002) fick deltagarna skatta sig med skattningsinstrumentet EQ- 5D sex månader efter hjärtstoppet och mer än hälften rapporterade att de inte lider av någon
depression eller ångest (a a).
Sociala upplevelser
Temat sociala upplevelser omfattar följande subkategorier: Arbete och fritid, familj och närstående samt upplevelser av sjukvården.
Arbete och fritid
Enligt Saner et al (2002) minskade antalet arbetstimmar i veckan signifikant efter hjärtstoppet hos de deltagande personerna, trots detta visade studien att
tillfredsställelsen med arbetet inte minskade (a a). I studien av Deasy et al (2012) kunde mer än hälften, 68 procent av deltagarna, återvända till sitt arbete efter hjärtstoppet, och 47 procent gick tillbaka till samma tjänst som tidigare (a a). Liknande resultat rapporteras av Smith et al(2014) där 76,6 procent återgick till arbetslivet efter hjärtstoppet och lite mer än hälften återgick till samma tjänst de tidigare haft (a a). Av de 30 deltagare som arbetade heltid innan hjärtstoppet var det 17 personer som gick tillbaka till heltid efter hjärtstoppet (Wachelder et al, 2009). Resterande personer gick ner till deltid, halvtid eller gick i pension (a a). De deltagare som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade på en signifikant skillnad i arbetskapacitet i jämförelse med de som inte utvecklat PTSD (Gamper et al, 2004). I samma studie framkommer det även att de som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet har signifikant mindre sociala aktiviteter än de som inte utvecklat PTSD (a a).
I den svenska kvantitativa studien av Stilbrant-Sunnerhagen et al (1996) blev tio av de 17 deltagarna som arbetat före hjärtstoppet sjukskrivna eller sjukpensionärer till följd av hjärtstoppet (a a). Hälften av deltagarna i studien av Deasy et al
(2012) rapporterade att de hade svårigheter att utföra vanliga sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter utomhus (a a). I Wachelder et al (2009) studie visade det sig att de flesta av deltagarna i studien hade ett lägre deltagande i samhället i
jämförelse med den generella populationen i Nederländerna. En del av dessa personer upplevde sig även ha en sämre livskvalitet än tidigare (a a). Det
framkom även att männen som deltog i studien hade en högre upplevd livskvalitet och kognitiv funktion men lägre nivåer deltagande i samhället än de kvinnor som
deltog i studien (Wachelder et al, 2009). Det fanns dock inte någon signifikant skillnad mellan män och kvinnors livskvalitet efter hjärtstoppet i studien av Mahapatra et al (2005).
Familj och närstående
Saner et al (2002) fann att deltagarna i studien upplevde ökad tillfredsställelse av familjelivet efter hjärtstoppet jämfört med innan (a a). De personer som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade sig ha en signifikant lägre förmåga att ta hand om familjen än de övriga deltagarna (Gamper et al, 2004). I en svensk kvalitativ intervjustudie (Bremer et al, 2009) uttryckte deltagarna en oro över hur deras död skulle kunna påverka de anhöriga. Även deras fysiska begränsningar gav en känsla av skuld, då de skulle kunna bli en börda för de anhöriga. Det fanns även en skuldkänsla för den situation de utsatt sina närstående för, och hur de anhöriga skulle klara av framtiden (a a). Deltagarna i Palacinios-Ceña et al (2011) uttryckte en frustation över bristen på tydliga svar i existentiella frågor samt en frustation i att inte kunna dela sina upplevelser med någon.
Upplevelser av sjukvården
I Lau et al (2010) semi-strukturerade telefonintervjustudie beskrev en av
deltagarna att sjukvårdspersonalen uttryckt sig pessimistiskt till de anhöriga under eftervården. Deltagaren rapporterade att den läkare som haft ansvaret berättat för de anhöriga att det inte fanns någon chans till återhämtning, att de kunde se honom, patienten, som en ”grönsak”. Att de inte ingav någon form av hopp åt familjen. Flera av studiens deltagare kunde berätta att sjukvårdpersonalen uppgav olika tidiga prognoser beroende på sjukhusens specialiseringsområde; detta påverkade den fortsatta behandlingen. På de mindre sjukhusen sades det att återhämtningschansen var obefintlig medan de större universitetssjukhusen menade att där fanns en chans (a a).
En av deltagarna i studien av Palacinios-Ceña et al (2011) kände en stor tacksamhet till vårdpersonalen som räddat deltagarens liv. Samtidigt fanns en känsla av att endast vara en i mängden, att endast utgöra en ”arbetsuppgift”. Att ena sekunden ha blivit räddat till livet för att strax därefter bli utskriven till
hemmet. De deltagande personerna kände sig även åsidosatta då den kontinuerliga kontakten med sjukvården upphörde. En av deltagarna beskrev att det enda sättet att komma i kontakt med sjukvården igen var om det fanns kliniska symtom från hjärtat. Tanken fanns även att uppsöka vård med simulerade symtom för att få några timmars övervakning. Samtliga deltagare i samma studie uppgav att de inte fått tillräckligt med strategier för att kunna hantera sitt liv efter hjärtstoppet. Om de inte kunde tala om sina tankar kring döden – vem skulle de då tala med det om? De kvinnliga deltagarna nämnde att vårdpersonalen aldrig lyft frågan om det fortsatta familjelivet. Samtliga kvinnor i studien var i fertil ålder (24-35 år). De saknade information och diskussion med vårdpersonalen om möjligheterna för att skaffa (fler) barn. En kvinnlig deltagare uttryckte att det kändes som att ge upp en del av sig själv (a a).
Existentiella frågor
Identitet och livssyn
Bremer et al (2009) beskriver att vid uppvaknandet från medvetslösheten efter ett hjärtstopp kastas personen in i en värld av kaos och förvirring. Det finns en oförmåga att orientera sig till tid, rum och sammanhang. Denna kaotiska värld är fylld med känslor som förlorad kontroll, sårbarhet, osäkerhet och bristande sammanhang (a a).
I den kvalitativa studien av Palacinios-Ceña (2011) använde sig deltagarna av olika coping-mekanismer för att klara av det fortsatta livet. Det kunde t.ex. handla om att bara fortsätta att leva och inte stanna upp och tänka för mycket, i ett försök att kontrollera rädslan efter hjärtstoppet. En annan coping-mekanism som
deltagarna beskrev var att aktivt förbereda sig inför döden. Detta genom att de hade ett behov av att lösa ”problem” såsom att förbereda familj och andra närstående på att döden kan infinna sig när som helst. Även ekonomiska frågor och familjedispyter fanns det ett behov av att lösa innan den förmodat förestående döden. Samtliga deltagare beskrev även ett behov av att finna något slags mening med händelsen, hjärtstoppet. Många frågor som ”Varför jag?”, ”Hur?” och ”Varför just då?” behövde deltagarna söka svar på. Även skuldkänslor och tankar om deras eventuellt egna personliga ansvar – ägde de själv skuld i hjärtstoppet? – var centralt, i form av frågor som ”Vad har jag gjort för fel?”, ”Skulle jag ha tagit bättre hand om mig själv?” och ”Vad har detta för mening?” Många av deltagarna i studien utvecklade ett nytt perspektiv på livet. Detta summerades i studien genom frasen ”lära sig att leva igen”. Efter att ha upplevt känslan av dödlighet väldigt nära rapporterade deltagarna att de var tvungna att lära sig leva med en annan attityd till döden – och därmed till livet. De tvingades acceptera att de skulle kunna drabbas av ett nytt hjärtstopp när som helst (a a).
I studien av Lau et al (2010) rådde det delade meningar om definitionen av ”död”. Några av deltagarna i studien ville inte att vårdpersonalen skulle använda sig av frasen ”din närstående dog men kom tillbaka till livet”. Ordet död var ett så svårt ord att ta till sig och det befarades kunna skapa missförstånd om hjärtstoppet. Andra deltagare tyckte att det passade bra att definiera hjärtstoppet som ” dog men
kom tillbaka till livet” (a a).
DISKUSSION
Diskussionen presenteras i två avsnitt Metoddiskussion och Resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Under detta avsnitt diskuteras den metod som använts i litteraturstudien samt metodens styrkor och svagheter. Anledningen till valet av att göra en
litteraturstudie, till skillnad från att göra en empirisk studie, var att detta genomförts tidigare under utbildningen, dock i mindre omfattning.
En empirisk studie upplevdes av författarna även ”vara svårare” att genomföra då arbetsprocessen är något annorlunda i jämförelse med en litteraturstudie.
Sammanlagt planerades nio veckor åt att färdigställa kandidatuppsatsen. Dessa nio veckor planerades vecka för vecka med reservation för eventuella
så sätt att arbetet fortskridit utan några större ändringar. Ambitionen var under hela tiden att hålla arbetet till tidsplaneringen.
Inklusions- och exklusionskriterierna valdes för att passa till litteraturstudiens syfte. Fler exklusionskriterier, som exempelvis en tidsram på tio år sedan
publicering av artiklarna hade kunnat användas för att specificera sökningarna och genererat så aktuell data som möjligt. Författarna ansåg ändå att det inte spelade så stor roll vilket årtal studierna gjorts, då syftet med studien var att belysa erfarenheter av hjärtstopp, och denna erfarenhet bedömdes inte vara särskilt tidsbunden. Denna senare aspekt tas emellertid inte upp i studien. Såväl studier på pre-hospitala som hospitala hjärtstopp inkluderades. Inga avgränsningar gjordes gällande geografi, vilket gav en bredd på studierna då de är från olika länder och med olika populationer.
Med hjälp av en bibliotekarie på Trelleborgs lasarett gjordes sökningarna i de olika nätbaserade databaserna gemensamt. De databaser som valdes ut att söka i var de databaser som det under utbildningens gång undervisats i. Dessa databaser samlar forskning inom omvårdnad vilket är sjuksköterskans karaktärsområde.
Till en början gjordes en så kallad ”quick and dirty”-sökning för att få en inblick i vad som fanns publicerat inom ämnet. Utifrån den gjordes sedan mer riktade sökningar med hjälp av MeSH-termer och fritext. De sökord som var passande användes sedan i samtliga databaser, vilket kan ses som en fördel då ett
konsekvent sökmönster användes. Naturligtvis kan relevanta artiklar ha missats i de fall de inte innehöll dessa sökord. Från början fanns en tanke om att endast inkludera kvalitativa studier. Då kvalitativa studier eftersträvar en förståelse av en persons perspektiv och syftar till att förstå helheten och skapa en så komplett bild som möjligt av en speciell situation (Olsson & Sörensen, 2011). På grund av tiden som avsatts för databassökningarna och bristen på artiklar med kvalitativ ansats som svarade på litteraturstudiens syfte, beslöts det att både studier med kvalitativ och kvantitativ metod skulle användas. Enligt Axelsson (2008) kan detta dock ses som en styrka då ett bredare perspektiv av fenomenet belyses.
För att kvalitetsgranska artiklarna användes Olsson & Sörensens (2011) två olika bedömningsmallar, en för kvalitativa och en för kvantitativa studier. Dessa
modifierades genom att punkter som inte upplevdes relevanta till litteraturstudiens syfte ströks. De valda artiklarna går inom ramen för hög och medelhög kvalitet. Till en början användes två artiklar med medelhög/låg kvalitet då författarparet ansåg att det inte skulle påverka resultatet negativt; detta eftersom anledningen till att de hamnade under medelhög/låg kvalitet bland annat bestod i avsaknad av datamättnad, bristfällig bakgrund, otydligt bortfall och att den etiska aspekten inte nämndes. Efter att halvtidsseminariet ägt rum beslutades att dessa artiklar skulle plockas bort och att de två artiklar som felaktigt använts till bakgrunden istället fick komplettera resultatdelen. Dessa artiklar låg inom ramen för medelhög kvalitet och stämde in på litteraturstudiens syfte. I de kvantitativa studierna används olika mätinstrument (SF-12, SF-36, EQ-5D, HR-qol och FSS) för att mäta bland annat livskvalitet, hälsoaspekter och trötthet. Många av dessa användes i samtliga kvantitativa studier vilket kan ses som en styrka då det är lättare att generalisera.
Analysprocessen av de kvalitativa studierna utgick ifrån Graneheim & Lundman (2004) analysmetod för innehållsanalys. En innehållsanalys kan ha två olika
ansatser, manifest och latent (Graneheim & Lundman, 2004). Med en manifest innehållsanalys bearbetas texten och textinnehållet genom beskrivning av de synliga och uppenbara komponenterna. I en latent analys handlar
textbearbetningen om att göra en tolkning av det som ligger bakom orden (a a). I denna litteraturstudie görs en manifest innehållsanalys då analysen görs på ett redan analyserat resultat. De kvantitativa studierna analyserades på
rekommendation av Friberg (2006). Där beskrivs en analysmetod som i korthet går ut på att man genom upprepad läsning av artiklarna dokumenterar likheter och skillnader för att sedan identifiera återkommande teman och slutligen dra en slutsats eller skapa ett resultat (a a). Till denna litteraturstudie gjordes analysprocessen främst av en av de två författarna, dock diskuterades och
kontrollerades processen kontinuerligt gemensamt. Detta kan ses som en styrka då det är två individer som kontrollerat och gemensamt tagit fram resultatet.
Resultatdiskussion
Denna del kommer att diskutera kring litteraturstudiens framkomna resultat genom att utgå från utvalda kategorier. De resultat som valts att diskuteras var de författarna ansåg mest intressanta. Omvårdnadsteori samt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska kopplas till resultatet. Litteraturstudiens syfte var att belysa personers erfarenheter av att överlevt ett hjärtstopp. Resultatet som
framkommit genom arbetet svarar till syftet genom att det ger en ökad förståelse för den patientgrupp, som drabbats av ett hjärtstopp och överlevt. Resultatet visar att de personer som överlevt ett hjärtstopp påverkas fysiskt, psykiskt, socialt men även existentiellt. Resultatet visar också att även om individen drabbats av ett hjärtstopp och överlevt kan god livskvalitet upplevas efteråt.
Fysiska och psykiska besvär
Det blev tydligt i resultatet att personerna som överlevt ett hjärtstopp upplevde fysiska begränsningar i sina dagliga aktiviteter (Sanet et al, 2002; Stilbrant-Sunnerhagen et al, 1996; Wachelder et al, 2009). I Deasy et al (2012) studie visade resultatet att mer än hälften inte hade några problem med sina dagliga aktiviteter efter hjärtstoppet. Även i studien av Moulaert et al (2010) var hemsituationen innan och efter hjärtstoppet ungefär densamma. Tidigare forskning visar också att personer som överlevt hjärtstopp uttrycker sig inte ha några omfattande livsavgörande händelser (Klemenc-Ketis, 2011). Enligt Carnevali (1996) är individens livskvalitet och hälsa beroende på hur individen klarar att hålla balans mellan kraven i det dagliga livet och med de inre och yttre resurserna.
Emotionell instabilitet och ångest
I resultatet framgår det att många av deltagarna i flertalet studier inte upplevt någon skillnad i livskvalitet före och efter hjärtstoppet (Deasy et al, 2012; Granja et al, 2002; Moulaert et al, 2010; Saner et al, 2002; Smith et al, 2014). Studierna av Gamper et al (2004) och Moulaert et al (2010) utmärkte sig genom att en del av deltagarna i studierna uppfyllde kriterier för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Dessa personer upplevde signifikant sämre livskvalitet än de som inte utvecklat PTSD (a a). Förväntningar och förpliktelser kommer ifrån individen själv, men kan också komma från andra (Carnevali, 1996).
Arbete och fritid
Majoriteten av deltagarna i de olika studierna (Deasy et al, 2012; Saner et al, 2002; Smith et al, 2014; Wachelder et al, 2009) återgick till sitt arbete efter hjärtstoppet. De deltagare som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade på en signifikant skillnad i arbetskapacitet i jämförelse med de personer som inte utvecklat PTSD (Gamper et al, 2004). Carnevali (1996) beskriver att en av de yttre resurser en individ har i sitt liv är bland annat arbetsplatsen.
Upplevelser av sjukvården
I flera studier framkommer det att sjukvården har brister i sin kommunikation till anhöriga (Lau et al, 2010; Palacinios-Ceña, 2011). Det framkommer även att det finns brister i hanteringen kring eftervården av personerna i form av avsaknad av strategier, i hanteringen av det fortsatta livet. Samtidigt fanns en stor tacksamhet till vårdpersonalen som räddat deras liv (a a). Enligt Socialstyrelsens
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ingår det bland annat att ha förmåga att uppmärksamma och möta personens sjukdomsupplevelse och lidande samt att åtgärda dessa så snart som möjligt med adekvata åtgärder.
När kontinuiteten med vårdpersonalen upphörde kände sig personerna åsidosatta och kände ett behov av att ge fiktiva symtom för att åter igen få uppmärksamhet (Palacinios-Ceña et al, 2011). De kvinnliga deltagarna saknade information och diskussion om huruvida möjligheterna för att eventuellt få fler barn fanns (a a). Enligt Carnevali (1996) är risken stor att vid en förändring i hälsotillståndet, är normala självförväntningar och förväntningar på andra inte förenliga med
situationen. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) innebär omvårdnad att ha en kunskap om vad vårdaren, sjukvårdspersonalen, kan göra för att ge personen den bästa möjlighet till att värna om människans sårbarhet med framtiden i sikte.
Identitet och livssyn
En del personer beskrev uppvaknandet från medvetslösheten som kaos och förvirring (Bremer et al, 2009; Palacinios-Ceña et al, 2011). Kontroll och känsla av sammanhang fattas i detta tillstånd (a a). Ett hjälpmedel i detta var att använda sig av coping mekanismer för att kunna hantera livet. Samtliga patienter uttryckte någon form av existentiell förvirring samt att de utvecklade nya perspektiv att se på livet (a a).
I en av studierna använde sig deltagarna av coping mekanismer för att kunna hantera livet (Palacinios-Ceña et al, 2011). Samtliga deltagare i studien uttryckte någon form av existentiell förvirring samt att de utvecklade nya perspektiv att se på livet (a a). Carnevali (1996) beskriver i sin metod att styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation utgör de viktigaste funktionella förmågor, som individen behöver för att kunna möta kraven i det dagliga livet (a a).
KONKLUSION
Resultatet av denna litteraturstudie visar att personer som överlevt ett hjärtstopp, har generellt sätt en god livskvalitet. De faktorer som påverkade det dagliga livet efteråt var trötthet och fysiska begränsningar. Majoriteten av deltagarna i de olika studierna återgick ändå till sitt arbete, dock med lägre tjänstgöringsgrad. De
psykiska faktorerna som påverkade det dagliga livet var framförallt
posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), även depression och ångest påverkade det dagliga livet. Behovet av att få prata med någon om sina upplevelser och rädsla för ett nytt hjärtstopp framkom också. Deltagarna kände skam och skuld till sina anhöriga för vad som inträffat. Existentiella frågor som ”Varför jag?” och ”Hur kunde detta ske?” upptog en stor del av deltagarnas tankar.
Det är till fördel för sjuksköterskor att få ta del av patienters erfarenheter efter ett hjärtstopp, det bidrar till en ökad förståelse för denna grupp, för att kunna ge en optimal personcentrerad vård.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT
KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Genom att belysa det valda ämnet tror vi att det ger en bättre bild för en
legitimerad sjuksköterska att hantera situationer kring personer som överlevt ett hjärtstopp. Vi tror att vi kan bidra med information som ger sjuksköterskan verktyg att förbättra personens livskvalitet både i och utanför omvårdnadsarbetet. Att t.ex. tänka på hur man uttrycker sig till personernas närstående i den pressade situation. Verktyg som ev kan användas är t.ex. att bilda interventionsgrupper där de som överlevt och deras närstående får träffa varandra och prata om sina upplevelser och händelser de varit med om. Genom att skapa nätverksträffar kan drabbade utbyta erfarenheter som är värdefulla för deras framtid. Fortsatt
forskning behövs absolut inom området och det är något som kommer mer och mer för varje år. Det kan man se i andelen studier som börjar bli publicerade. I sjuksköterskeutbildningen bör man mer lyfta upp de patientgrupper som varit med om tragiska händelser. Dels för att sjuksköterskorna ska få en bättre bild över olika situationer, men även hur man ska hantera dessa.
REFERENSER
Axelsson Å, (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund, Studentlitteratur.
Bremer A, Dahlberg K, Sandman L, (2009) To survive out-of-hopsital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19, 323-338.
Carnevali D, (1996) Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Stockholm, Liber AB.
Deasy C, Bray J, Smith K, Harriss L, Bernard S, Cameron P, (2012) Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hosptial cardiac arrest. Emergency Medicine Journal, 30, 532-537.
Eikeland A, Haugland T, Stubberud D-G, (2011) Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I: Almås H, (Red) Klinisk Omvårdnad del 1 (andra utgåvan). Stockholm, Liber, s 207-244.
Ericson E, Ericson T, (2012) Medicinska sjukdomar. Lund, Studentlitteratur. European Resuscitation Council, (2014) ERC Guidelines for resusciation 2010. >http://resuscitation-guidelines.articleinmotion.com/resource-center< (2014-12-12)
Friberg F, (2012) Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F, (Red), Dags för uppsats (andra utgåvan). Lund, Studentlitteratur, s 133-143.
Friberg H, (2014) När hjärtat stannar.
>http://www.vetenskaphalsa.se/forskningens_dag/< (2014-12-29)
Fryckstedt J, Hulting J, Höjer J, Ludwigs U, (2006) Matell-Richards
Akut-medicin. Lund, Studentlitteratur.
Gamper G, Willeit M, Sterz F, Herkner H, Zoufaly A, Hornik K, Havel C, Laggner A-N, (2004) Life after death: Posttraumatic stress disorder in survivors of cardiac arrest – Prevalence, associated factors, and the influence of sedation and analgesia. Critical Care Medicine, 32, 378-383.
Graneheim U-H, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Granja C, Cabral G, Teixeira-Pinto, Costa-Pereira A, (2002) Quality of life 6-months after cardiac arrest. Resuscitation, 55, 37-44.
HLR-rådet, (2014) Fakta hjärtstopp.
>http://hlr.nu/utbildning/fakta-hjartstopp/< (2015-01-12)
HLR-rådet, (2012) Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning. Riktlinjer
från Svenska rådet för hjärt-lungräddning.
Karolinska Institutet, (2014) Svenska MeSH. >http://kib.ki.se/< (2014-12-28)
Klemenc-Ketis Z, (2011) Life Changes In Patients After Out-of-Hospital Cardiac Arrest. International Journal of Behavioral Medicine, 20, 7-12.
Koster R-W, Baubin M-A, Bossaert L-L, Caballero A, Cassan P, Castrén M, Granja C, Handley A-J, Monsieurs K-G, Perkins G-D, Raffay V, Sandroni C, (2010) European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation Section 2.
Resuscitation, 81, 1277-1292.
Lau B, Kirkpatrick J-N, Merchant R-M, Perman S-M, Abella B-S, Gaieski D-F, Becker L-B, Chiames C, Reitsma A-M, (2010) Experience of sudden cardiac arrest survivors regarding prognostication and advance care planning.
Resuscitation, 81, 982-986.
Mahapatra S, Jared-Bunch T, White R-D, Hodge D-O, Packer D-L, (2005) Sex differences in outcome after ventricular fibrillation in out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 65, 197-202.
Moulaert V, Verbunt J, Bakx W, Gorgels A, de Krom M, Heuts P, Wade D, van Heugten C, (2011) Stand still..., and move on, a new early intervention service for cardiac arrest survivors and their caregivers: rationale and description of the intervention. Clinical Rehabilitation, 25, 867-879.
Moulaert V, Wachelder E-M, Verbunt J-A, Wade D-T, van Heugten C-M, (2010) Determinants of quality of life in survivors of cardiac arrest. J Rehabil Med, 42, 553-558.
Nationalencyklopedin, (2014) Erfarenhet.
>http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erfarenhet< (2014-11-26)
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen – kvantitativa och kvalitativa
perspektiv. Stockholm, Liber AB.
Palacios- Ceña D, Losa-Iglesias M-E, Salvadores-Fuentes P, Fernández-de-las-Peñas, (2011) Sudden cardiac death: The perspectives of Spanish survivors.
Nursing & Health Sciences, 13, 149-155.
Persson J, Stagmo M, (2008) Perssons Kardiologi. Lund, Studentlitteratur.
Saner H, Borner Rodriquez E, Kummer-Bangerter A, Schüppel R, von Planta M, (2002) Quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardiac arrest.
Resusciation, 53, 7-13.
Smith K, Andrew E, Lijovic M, Nehme Z, Bernard S, (2014) Quality of Life and Functional Outcomes 12 Months After Out-Of-Hospital Cardiac Arrest.
Circulation, Epub ahead of print (2014-11-09)
Snellman I, (2009) Vårdrelationer – en filosofisk belysning. I: Friberg F, Öhlén J, (Red) Omvårdnadens grunder, Perspektiv och förhållningssätt (första utgåva). Stockholm, Studentlitteratur, s 377-407.
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. >http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2014-12-29) Stibrant-Sunnerhagen K, Johansson O, Herlitz J, Grimby G, (1996) Life after cardiac arrest; a retrospective study. Resucation, 31, 135-140.
Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Värdegrund för omvårdnad. >http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/Vardegrund-for-omvardnad/< (2014-12-26)
World Health Organization [WHO], (1997) WHOQOL Measuring quality of life.
>http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf < (2014-12-22)
Wachelder E-M, Moulaert V-R-M-P, van Heugten C, Verbunt J-A, Bekkers S-C-A-M, Wade D-T, (2009) Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest. Resusciation, 80, 517-522.
Walfridsson H, (2010) Rytmrubbningar. I: Hedin K, Löndahl M, (Red)
Hjärt-kärl-sjukdomar (första utgåvan). Lund, Studentlitteratur, s 83-102.
Wikström J, (2006) Akut sjukvård. Lund, Studentlitteratur.
Östlundh L, (2012) Informationssökning. I: Friberg F, (Red) Dags för uppsats (andra utgåvan). Lund, Studentlitteratur, s 57-79.
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
Artikelmatris
Title Author,
year, country
Aim Method Results Quality
To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Bremer A, Dahlberg K, Sandman L, (2009) Sweden To describe patients experiences of out-of-hospital cardiac arrest. A qualitative phenomenolo gical interview study. Out-of-hospital cardiac arrest is described as a sudden and elusive threat, an awakening in perplexity, and the memory gap as a loss of coherence. Survival means a search for coherence with distressing and joyful understanding, as well as existential insecurity exposed by feelings of vulnerability. Well-being is found through a sense of coherence and meaning in life. The study findings show survivors' emotional needs and a potential for prehospital emergency personnel to support them as they try to make sense of what has happened to them. High
Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest Deasy C, Bray J, Smith K, Harriss L, Bernard S, Cameron P, (2013) Australia To assess young adults who survived out-of-hospital cardiac arrest function and quality of life. A quantitative study. The survivors were administrated a telephone questionnaire using Short Form (SF-12), ED-5D and Glasgow Outcome Scale-Extended. 56 patients were included, of these 84% were living at home independently, 68% had returned to work, and only 11% reported marked or severe disability. The majority of patients had no problem with mobility, personal care, usual activities of pain/discomfo rt. Mediu m- high
Life after death: Posttraumat ic stress disorder in survivors of cardiac arrest – Prevalence, associated factors, and the influence of sedation and analgesia Gamper G, Willeit M, Sterz F, Herkner H, Zoufaly A, Hornik K, Havel C, Laggner A-N, (2004) Austria To study the prevalence of posttraumati c stress disorder in long term survivors of cardiac arrest, the role of specific stress factors related to cardiac arrest for the development of PTSD and the influence of sedation and analgesia during or after cardiac arrest on the occurrence of PTSD. A quantitative prospective cohort study at a university teaching hospital. Analysis was performed in cardiac arrest survivors who were discharge with favorable neurologic outcome during an 8 years period. All patients received the Davidson Trauma Score for the assessment of PTSD and a modified German version of the EuroQol questionnaire for assessment of quality of life. 39 patients of total 143 fulfilled criteria for PTSD. This patient’s has a significant lower quality of life. The only independent risk factor for develop PTSD was younger age. There was no difference between patients with or without PTSD regarding the use of sedation and analgesia during or after cardiac arrest. High
Quality of life 6-months after cardiac arrest Granja C, Cabral G, Teixeira-Pinto, Costa-Pereira A, (2002) Portugal To evaluate health-related quality of life of cardiac arrest survivors. A quantitative study. At 6 months after discharge survivors attended a follow up interview and answered EQ-5D questionnaire. A match control group was created choosing for each survivor of cardiac arrest. Eight of nineteen patients were actively working and sex of these had manage to return to their previous activity. Eleven patients were retired and seven of these manage to return to their previous level of activity, while four patients presented with anoxic encephalopath y. A higher percentage of cardiac arrest survivors reported more extreme problems in some dimensions than other ICU patients, no significant differences were found on health related quality of life, when evaluated by EQ-5D. High
Experience of sudden cardiac arrest survivors regarding prognostica tion and advance care planning Lau B, Kirkpatri ck J-N, Merchant R-M, Perman S-M, Abella B-S, Gaieski D-F, Becker L-B, Chiames C, Reitsma A-M, (2010) USA To better understand sudden cardiac arrest survivors beliefs about complex issues that arise in the immediate post-arrest period and explore advanced care planning. A qualitative study of adult survivors using a semi-structured telephone interviews . Participants were recruited from a nonprofit national organization for sudden cardiac death. In the immediate post-arrest phase, subjects believed that medical professionals made errors in giving poor prognosis early in the course of resuscitation. While some subjects felt that they had experienced “death”, some subjects felt the term “death” was an inappropriate term to describe their experience. High
Sex difference in outcome after ventricular fibrillation in out-of-hospital cardiac arrest Mahapatr a S, Jared-Bunch T, White R-D, Hodge D-O, Packer D-L, (2005) USA To compare the short and long term survival and quality of life in woman and men after OHCA A quantitative study. All patients with a ventricular fibrillation out-of-hospital cardiac arrest in Olmstead Couny, Minnesota were included. Using medical records and the cardiac arrest database, the short and long term survival and QOL based on a SF-36 survey of each sex were compared. Adjusted QOL scores were obtained by using age- and sex-specific norms from a sample of the general population in the U.S Adjusted quality of life scores were similar between woman and men in terms of pain, vitality, general health, social function and mental health. Mediu m-high
Determinan ts of quality of life in survivors of cardiac arrest Moulaert V, Wachelde r E-M, Verbunt J-A, Wade D-T, van Heugten C-M, (2010) The Netherlan ds To study factors related to quality of life after a hypoxic period due to cardiac arrest A quantitative retrospective cohort study. The patients received a set of questionnaire s at home, Medical Outcome Study 36- item short form health survey; SF-36 Physical quality of life was significantly related to cognitive complaints, instrumental daily life activities, post-traumatic stress, and fatigue. Mental quality of life was significantly explained by anxiety/depres sion, fatigue and cognitive complaints. High Sudden cardiac death: The perspective of Spanish survivors Palacios- Ceña D, Losa-Iglesias M-E, Salvadore s-Fuentes P, Fernánde z-de-las-Peñas, (2011) Spain To investigate the life experiences of Spanish patients who were successfully resuscitated following sudden cardiac death in order to prove the management of these patients. A qualitative, phenomenolo gical study, using Husserl´s framework, was conducted. Four essential themes were found: facing fear, the search for meaning, feeling death up close and personal, and loneliness and estrangement. Nurses must integrate the lifestyle changes of patients who survive a cardiac death in order to provide adequate care following hospital discharge. High
Quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardiac arrest Saner H, Borner Rodrique z E, Kummer-Bangerter A, Schüppel R, von Planta M, (2002) Australia To evaluate the quality of life in long term survivors of OHCA A quantitative study. The study is based on 40 males and 10 females who has survived a cardiac arrest. Four different questionnaire s were used as measurement s and was compared to a matched control group. The Psychological General Well-Being Index questionnaire indicated no significant differences in anxiety, depression, vitality, general well-being or self-control between patients and controls. The Nottingham Health Profile questionnaire demonstrated significant differences in physical mobility, energy levels, emotional reactions and sleep patterns. Mediu m-high Quality of life and functional outcomes 12 months after out-of-hospital cardiac arrest Smith K, Andrew E, Lijovic M, Nehme Z, Bernard S, (2014) Australia Describe the quality of life of out-of-hospital cardiac arrest survivors at one year post arrest in Victoria, Australia A quantitative prospective study, with quality of life interviews via telephone follow up we months after arrest. The interviews includes Glasgow Outcome Scale- Extended, Twelve-item short form health survey, the EuroQol as measurement s. The majority of respondents had a good recovery, and have an acceptable quality of life twelve months post-arrest, particularly when compared to population norms. High
