• No results found

Skönlitteraturens kraft : - Ungas identitet, empati och demokratiska värderingar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skönlitteraturens kraft : - Ungas identitet, empati och demokratiska värderingar"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Skönlitteraturens kraft

Ungas identitet, empati och demokratiska

värderingar

The Power of Fiction

Young People's Identity, Empathy and Democratic Values

Joy Mayzel

Jenny Olsson

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

Svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Ämneslärarexamen med inriktning gymnasiet, 300 högskolepoäng Självständigt arbete 15 högskolepoäng

Handledare: Lisa Källström 2021-01-13

(2)

Förord

Svenskämnets stora potential att verka som identitetsämne är vad som drivit oss båda till att bli lärare. I detta har vi funnit skönlitteraturen som ett kraftfullt verktyg. Lärarprofessionen är inte endast ett kunskapsuppdrag, utan inrymmer ett stort och komplext ansvar att forma framtidens medborgare. Reflektionerna kring detta betydelsefulla uppdrag har varit utgångspunkten för denna kunskapsöversikt.

Under arbetets gång har vi ständigt delgett och diskuterat våra tankar tillsammans. All text är skriven gemensamt i samma dokument. Här har vi bollat idéer, gått in i varandras meningar och hjälpts åt att bygga det som slutligen blivit denna kunskapsöversikt. Därav står vi båda bakom varje ord, tillsammans.

Slutligen vill vi tacka vår handledare Lisa Källström och vår fina handledningsgrupp för all pepp, givande tankar och goda råd.

(3)

Sammandrag

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera aktuell forskning om hur skönlitteratur kan påverka ungas identitet, empati och demokratiska värderingar. Översikten ämnar även att synliggöra behovet av en normkritisk och bred mångfald av skönlitteratur. Detta för att visa på, och skapa en bättre förståelse för, hur både kunskaps- och demokratiuppdraget kan samspela i litteraturundervisningen för svenskämnet.

Genom en systematiserad informationssökning har åtta vetenskapliga artiklar och fem böcker valts ut för att granskas och analyseras i relation till frågeställningen:

Hur kan skönlitteratur påverka elevers identitet, empatiförmåga och demokratiska värderingar?

Resultatet visar att det finns ett stort behov av mångkulturell och normkritisk litteratur, som utmanar stereotyper, likväl som behovet av ett ökat utrymme för öppna och utforskande samtal kring det lästa. Genom kunskap om ett normkritiskt förhållningssätt, kan skönlitteratur i

undervisningen få ett framgångsrikt utfall där skolans dubbla uppdrag som både kunskaps- och demokratiförmedlare samspelar.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

2. Syfte och frågeställning 7

2.1 Begreppsdefinitioner 7

2.1.1 Norm 7

2.1.2 Identitet 8

2.1.3 Empati 9

2.1.4 Skolans demokratiska uppdrag 9

3. Metod och material 10

3.1 Sökprocess 10

3.2 Avgränsning 12

3.3 Urval 12

3.4 Diskussion av metod och material 13

4. Resultat och analys 16

4.1 Skönlitteratur och identitet 16

4.2 Skönlitteratur och samhället 18

4.3 Skönlitteratur och svensklärarens roll 20

5. Diskussion 24

5.1 Vidare studium 27

Litteraturförteckning 29

Bilagor 32

(5)

1. Inledning

Skönlitteraturen kan ge oss en magisk biljett till världar vi aldrig annars hade kunnat ta oss till och skapa möten med människor vi aldrig kommer träffa. Fiktionen kan således förse oss med både fönster att se och förstå andra genom, och speglar för att se och förstå oss själva (Tovar-Hilbert 2017). Den betydelse som skönlitteraturen kan få för oss i ett försök att orientera oss i vår omvärld kan tyckas viktigare än någonsin eftersom vi lever i en global värld. Genom litteraturen kan vi ta del av varandras kulturer, åsikter och upplevelser och med internets kraft är våra relationer och sociala gemenskaper inte begränsade till vår geografiska plats eller närmaste omgivning. Svenska klassrum innefattar allt mer heterogena elevgrupper, vilket ställer höga krav på att valet av litteratur kan bära den representation som vi finner i de heterogena och mångkulturella klassrummen idag.

I insikt om detta visar styrdokumenten på hur viktigt det är att elever får med sig denna form av kompetens. I gymnasieskolans ämnesplan för svenska kan vi, i relation till detta, finna riktlinjer för ​varför​ skönlitteraturen ska läsas:

(...) med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.

(Skolverket 2011).

Forskning visar att litteraturundervisningen följaktligen inrymmer en stor grad av

komplexitet, där läraren inte endast behöver reflektera kring valet av litteratur, alltså ​vad​ som ska läsas, utan hela tiden måste ha frågor som ​hur​, ​varför​ och för ​vem​ i åtanke (Persson 2012, s. 87). Samtidigt är detta inte isolerat ett uppdrag som kunskapsförmedlare, utan även av demokratiska värden. Läroplanen inleds med att “​Skolväsendet vilar på demokratins grund” (Skolverket 2011). ​Skolan har alltså ett uppdrag både som kunskaps- och

demokratiförmedlare, ibland benämnt skolans dubbla uppdrag. Dessa uppdrag behöver verka tillsammans och relateras till alla lärarens didaktiska val (Nihlfors 2012). Det handlar bland

(6)

annat om att inkludera grundläggande värden, såsom de beskrivs i skolans värdegrund, i den dagliga verksamheten. Dessa formuleras av skolverket som:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

(Skolverket 2011)

Det demokratiska uppdraget rör alla skolans aktörer, likväl är det ett mål för vilket svenskämnet har fått ett särskilt ansvar. Utifrån erfarenhetspedagogiken finner vi starka argument för att litteraturundervisningen bidrar till demokratiska värderingar och elevers personliga utveckling (Borsgård 2020, s. 66-67). Demokratiska processer stärks när tron på den egna språkliga förmågan är stark och möjlighet till att delta i språkliga och kulturella sammanhang ges. Kommunikationen och mötet med andra är en förutsättning för den egna identitetens utveckling (Bergöö & Ewald 2003, s. 32). I dessa dialogiska arbetsprocesser får svenskämnet och litteraturen en framträdande och betydande roll (Bergöö & Ewald 2003, s. 42).

Skolans demokratiuppdrag har visat sig vara ett svårt område att mäta resultat på, vilket har resulterat i att arbetet tonats ner och i vissa fall bortprioriteras till förmån för mer mätbara kunskaper. Demokratiuppdraget har, till skillnad från många andra förmågor inom de

specifika ämnena, inte tydliga kriterier att på individnivå mäta mot (Borsgård 2020, s. 66-67). Samtidigt poängterar Skolverket vikten av att detta arbete sker integrerat med

kunskapsuppdraget (Skolverket 2020). Skolinspektionen anmärker dessutom att det demokratiska uppdraget behöver tydliggöras på skolorna, vilket framkommer i en

granskninsgrapport om skolornas demokrati- och värdegrundsarbete (Skolinspektionen 2012, s. 7).

Både valet av litteratur och hur den behandlas blir således en central del av vårt uppdrag som svensklärare. För att bygga upp ett klassrum som vilar på demokratisk grund, där allas lika värde, respekt och förståelse utgör centrala aspekter, behöver läraren en bred kompetens. Genom att framställa en översikt av aktuell forskning kring skönlitteraturens funktion inom svenskämnet, i enlighet med skolans värdegrund, ämnar denna kunskapsöversikt att bidra till en bättre förståelse för forskningsfältet.

(7)

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera aktuell forskning om hur skönlitteratur kan påverka ungas identitet, empati och demokratiska värderingar. Översikten ämnar även att synliggöra behovet av en normkritisk och bred mångfald av skönlitteratur.

Det finns en utmaning i att sammanföra uppdraget som både kunskaps- och

demokratiförmedlare, som har hög relevans för lärarprofessionen. Denna kunskapsöversikt är en redogörelse för en del av den forskning som berör arbetet med skönlitteratur i

klassrummet. Detta för att visa på, och skapa en bättre förståelse för, hur både kunskaps- och demokratiuppdraget kan samspela i litteraturundervisningen för svenskämnet.

Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats:

Hur kan skönlitteratur påverka elevers identitet, empatiförmåga och demokratiska värderingar?

2.1 Begreppsdefinitioner

I förhållande till den problemformulering kunskapsöversikten ämnar att belysa har vi närmat oss några begrepp vars definition varierar beroende på syfte och kontext. För en gemensam förståelse av begreppens användning i denna kunskapsöversikt kommer några centrala begrepp definieras i följande avsnitt.

2.1.1 Norm

Normer är regler, både formella och informella, för hur vi som människor förväntas handla och tänka. Normer varierar beroende av både kontext och tid och är således föränderliga. De kan samspela med formella lagar men också med traditioner (​Nationalencyklopedin 2020​). Normer är alltså en konstruktion, eller en förväntning, av vad som anses vara ​normalt​ och således rätt. Det riskerar således att skapa maktförhållanden som kan leda till utanförskap, förtryck och kränkande behandling. Att upprätthålla normativa handlingar öppnar ofta upp för maktförhållanden att växa sig starkare (Skolverket 2016). Skolan bär ett stort ansvar för

(8)

att utmana rådande normer, på så vis även förmedla förståelse, empati och respekt för de olikheter samhället bär och verka för inkludering.

2.1.2 Identitet

Centralt för den forskning som kunskapsöversikten berör, i samband med skönlitteraturens funktioner i klassrummet, är dess påverkan på elevens identitet (Langer 2017, Logan et al. 2016, Stewart 2017, Tovar-Hilbert 2017). Genom litteraturen erbjuds inte endast förståelse för den egna identiteten, utan även andras (Skolverket 2011). Vad identiteten inrymmer är självfallet en komplex fråga, då identitetsbegreppet i sig är svårdefinierat och mångfacetterat. Dels kan identitet förstås utifrån olika teoretiska perspektiv, dels kan en person ha flera olika identiteter. Identiteten är inte heller statisk, utan förändras genom livet (Nationalencyklopedin 2020).

I denna kunskapsöversikt syftar begreppet identitet till individens förståelse för jaget, det vill säga uppfattningen av den egna självbilden. Således inrymmer identiteten allt en människa uppfattar att hen är.​ På en mer samhällelig nivå samspelar självfallet identiteten med de kulturella grupper en människa ingår i ​(Nationalencyklopedin 2020)​. ​Förståelsen för den egna identiteten lägger även grunden för förståelse av det som många gånger beskrivs som ”den andre”. Med detta menas den som inte ingår i, eller som positioneras utanför, uppfattningen om den egna identiteten (Skolverket 2020). ​Bilden ”den andre” riskerar att exkludera och skapa utanförskap om bilden inte nyanseras. Inom skolan blir det därför viktigt att ifrågasätta generaliseringar.

Skolan bär ett stort ansvar för elevers identitetsskapande där lärarens förhållningssätt, handlingar och ordval i sin tur påverkar elevernas självbild. Det är därför viktigt att skolmiljön inkluderar alla identiteter för att inte riskera att elever försöker anpassa sig till någon slags norm. Inkludering förutsätter förståelsen för våra olikheter. Hur identiteter och kulturer skildras i till exempel skönlitteratur, samt en bred representation av identiteter, blir därför högst relevant för lärarprofessionen.

(9)

2.1.3 Empati

Ur Nationalencyklopedin beskrivs empati som “… förmågan att uppfatta och uppleva en annan människas känslor” (Nationalencyklopedin 2020). I skolans värdegrund betonas skolans ansvar att främja en sådan förmåga till inlevelse och förståelse för andra människor. Kränkande behandling och diskriminering motverkas nämligen om man är mer benägen att leva sig in i andra människors upplevelser och känslor. Empati ses därför som en viktig egenskap som man vill att eleverna ska utveckla inför resten av livet, som medborgare i ett demokratisk samhälle (Skolverket 2011).

I syftet för svenskämnet lyfts skönlitteraturen fram som en viktig del för detta arbetet:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

(Skolverket 2011).

2.1.4 Skolans demokratiska uppdrag

Denna kunskapsöversikt ämnar att undersöka aktuell forskning ​om hur skönlitteratur kan påverka ungas identitet, empati och demokratiska värderingar,​ i förhållande till rådande styrdokument. Därav syftar användningen av demokratibegreppet till de värden som skrivs fram i skolans demokratiska uppdrag.

Skolans demokratiska uppdrag syftar till att utbildningen ska formas efter “​de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Skollag kap 1, § 4). De särskilda värden som efterfrågas är mänskliga rättigheter, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (​Skollag kap 1, § 5).

(10)

3. Metod och material

I följande avsnitt redovisas den sökprocess och bearbetning av material som ligger till grund för resultatet. En diskussion förs kring metod- och material och slutligen presenteras en koncentrerad sammanfattning av materialet i översiktens bilaga.

3.1 Sökprocess

Vi inledde sökprocessen med att plocka ut nyckelbegrepp från vårt syfte, frågeställning och inledning. Dessa sammanfattades till demokrati, empati, identitet, inkludering, litteratur, mångkultur och norm. För att nå ett bredare resultat har synonymer samt engelska

översättningar till begreppen formulerats och använts. Tidigt i processen ansågs det lämpligt att se till resultat både på nationell och internationell nivå. Även om en stor del av

problemområdet rör den svenska skolan och ämnesplanen, finns det betydelsefull forskning internationellt både rörande boksamtal och mångkulturell litteratur. För att urvalet ska spegla en internationell likväl som nationell kontext har sökningarna gjorts både genom databaser som ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) samt Swepub.

Vår första sökning i databasen ERIC på “multicultural classroom” gav 2458 stycken sökträffar. För att nå ett mer specifikt resultat valde vi att vidare kombinera våra nyckelord genom den booleska operatorn “AND” och “OR”. Vi sökte istället på “multicultural classroom AND literacy” vilket smalnade av resultatet till 302 stycken sökträffar. Denna metod resulterade alltså i mindre och mer relevanta sökträffar som gjorde det möjligt för oss att mer framgångsrikt överblicka titlar, sammandrag och nyckelord vi fann relevanta för vår frågeställning. Vi har även ordnat sökningarna efter relevans vilket resulterat i att inte alla sökträffar behövts läsas, då de mest relevanta utifrån våra sökkriterier hamnat högst upp. Likväl har sökningen alltid avgränsats till “Only Peer Reviewed” eller “Refereegranskat” för att nå titlar av hög vetenskaplig kvalitet.

Efter en sökning i databasen EBSCO, med en kombination av engelska översättningar för arbetets nyckelord “Literature AND empathy AND democracy”, fick vi 12 resultat.

Sökningen gav oss de första träffarna på artiklar som ansågs relevanta att läsa i relation till problemområdet, varav Michael D. Boatright och Amelia Allmans (2018) artikel som senare blev en del av resultatet.

(11)

Vid vissa tillfällen krävdes synonymer till begreppen för att få fram adekvata resultat. Ett sådant exempel är en sökning i databasen ERC där synonymer av “multicultural literature” togs fram. Istället gjordes en ny sökning på “culturally diverse literature”. Genom att variera sökorden fick vi fram lämpligare resultat för problemområdet. Vi valde bland annat att läsa Jessica Tovar-Hilberts (2017) artikel som senare blev en del av resultatet.

Den sökprocess som gjorts via databaserna har dokumenterats i en tabell där datum, sökord, begränsningar och antal träffar har redovisats. På så vis har vi kunnat identifiera vilka kombinationer av sökord som hänvisat oss till material som varit relevant för vår

frågeställning. Exempelvis visade en sökning via databasen ERIC på “fiction AND identity” resultera i allt för många resultat av forskning kring fan fiction. Vi kunde då fortsättningsvis utesluta synonymen “fiction”, till förmån för andra, då den inte resulterade i önskvärt material.

När databaserna inte försett oss med tillräckligt önskvärda resultat har sökningar gjorts utanför databaserna. En ostrukturerad sökning på “Lärarens dubbla uppdrag” genom sökmotorn Google gjordes i början av arbetetsprocessen för att potentiellt förse oss med kunskap och inspiration inför vår bakgrund och forskningsfältet. Detta ledde oss istället till en artikel på läraren.se med hänvisning till Elisabet Nihlfors, Professor i pedagogik med

inriktning mot pedagogiskt ledarskap, bok. I denna sökning dök även en granskningsrapport från skolinspektionen från 2012 upp som behandlar skolans demokrati- och

värdegrundsarbete, som vi senare valde att granska utifrån samma kriterier som övriga artiklar vi tittat på. Dessa kriterier redovisas under rubriken Urval.

Vid en sökning på “litteratur demokrati” i Swepub framkom väldigt låga resultat. En vidare sökning gjordes då i Google Scholar som resulterade i bland annat Gustav Borsgårds avhandling “Litteratur som demokrati”. Då fulltext inte fanns tillgänglig kontaktades författaren direkt över mail 2020-11-13. Samma dag fick vi som svar att avhandlingen ännu inte var publicerad. I stället vidarebefordrade Borsgård tidigare publiceringar som visade sig vara av fantastisk relevans till vår frågeställning och således blev en del av vårt urval.

Vid bearbetning av resultaten har en inre cirkel identifierats där forskare frekvent refererar till återkommande namn som exempelvis Louise Rosenblatt, Judith A. Langer och Magnus

(12)

Persson. Det har därför känts högst relevant att återgå till primärkällan och ta del av deras betydande forskning. Malmö Universitetsbiblioteks sökmotor har gjort det möjligt att nå detta material i bokformat. Denna process har även använts för att hitta relevant material av

Michael Tengberg och Corina Löwe och Åsa Nilsson Skåve som valts i samråd med vår handledare.

3.2 Avgränsning

Textval som främjar elevers utveckling av sin förståelse för sig själv och andra, fördjupar demokratiska värden och verkar för en inkluderande undervisning gäller givetvis alla val av text som ryms inom det vidgade textbegreppet (Olin-Scheller 2008). I denna

kunskapsöversikt har vi av utrymmesskäl avgränsat ämnet till att röra just arbetet med skönlitteratur.

Internationell forskning har en betydande roll för litteraturvetenskapen, vilket är varför ingen avgränsning gjorts för enbart svensk forskning. Även om kunskapsöversikten undersöker en angelägenhet för svenskämnet och den svenska läroplanen så lever vi i en global värld där läroplanen hela tiden samspelar med rådande forskning, även på en internationell nivå. Det vore därför fel att förbise sådan betydande forskning. Dock har det varit av vikt att i kontrast till denna även lyfta svenska resultat, som mer explicit kopplar till den svenska läroplanen. Resultaten har även avgränsats till forskning publicerade under det senaste decenniet, det vill säga under åren 2011-2020, för att vara uppdaterade och relevanta för läroplanens kontext.

Urvalet har fokuserat på kriterier som rör uppsatsens centrala ämnen såsom demokrati, skönlitteratur och identitet. Resultat som inte berör dessa kriterier har därför valts bort.

3.3 Urval

Av sökprocessen återstod 22 stycken titlar som vi ansåg relevanta för vår frågeställning, vilka vi senare valde att läsa djupare för att noggrant välja de som slutligen ansetts lämpliga för vårt resultat. I ett första steg genomfördes bortval på grund av tematik. Detta gjordes genom att de valda artiklarna färgkodades utifrån sin samhörighet med vår frågeställning och arbetets centrala ämnen. Dessa värden omvandlades till kriterier att bedöma artiklarna mot, som deras relevans för frågeställningen, problemområdet, gymnasieskolan och förhållande

(13)

till arbetets nyckelord. Artiklar som väldigt väl stämde överens med dessa kriterier blev grönmarkerade, artiklar som uppfyllde en majoritet men saknade flera kriterier blev

gulmarkerade och artiklar som uppfyllde mycket få eller inga av kriterierna blev rödmarkerad och således direkt bortvalda.

I ett andra steg utfördes en systematisk genomgång av de artiklar som grön- eller gulmarkerats för att kritiskt kunna granska kvalitén. För en systematisk översikt lades studierna in i en tabell som organiserade artikelns författare, titel, år, publikationstyp, syfte, teoretiska ramverk, metod och resultat. Tabellen gjorde det möjligt att värdera studiernas vetenskapliga kvalitet och värde för kunskapsöversikten. Kvalitet berör mer än validitet och i detta avseende betraktas kvalitet främst som vetenskapligt granskad forskning med tydlig transparens och rimlig empiri i förhållande till studiens syfte. Tre artiklar valdes bort i detta steg eftersom att de antingen hade för smal empiri eller var för snävt inriktade på praktisk didaktik. Efter granskningen återstod åtta artiklar och fem böcker som utgör vårt resultat (Se Bilaga 1).

3.4 Diskussion av metod och material

Det insamlade materialet representerar givetvis inte alla texter inom problemområdet, utan är ett urval utifrån vår granskning av tematik och kvalitet. Detta urval kan således begränsas både av vår egen kunskap för ämnet, vilka sökord vi använt eller inte använt och de valda databasernas tillgänglighet. Det finns en risk för att ytterligare relevant forskning inte nått oss i vår sökprocess. Däremot har en så kallad inre cirkel identifierats bland materialet, där författare frekvent hänvisar till varandras forskning som betydelsefull för ämnet. Detta indikerar till källornas status som bärande för forskningsfältet.

Forskning av skönlitteratur i klassrummet är ett mycket utbrett fält. Att hitta material har därmed inte inneburit stora svårigheter. Utmaningen har snarare legat i bortval, alltså att plocka fram ett relevant urval i detta hav av artiklar. Det är därför värt att nämna

distinktionen mellan intressant kontra relevant forskning i relation till frågeställningen. För att skapa en översiktlig och systematisk sammanställning av problemområdet har det varit viktigt att dra en skarp gräns för vad som berör vårt problemområde och vad som inte gör det. Av den anledningen har artiklar som berört ​intressanta​ aspekter i vissa fall blivit bortvalda. Exempel på detta är artiklar som behandlar teorier om interkulturell medvetenhet. Detta visar

(14)

å andra sidan på problemområdets enorma bredd och stora möjligheter till vidare forskning och framtida kunskapsöversikter.

Att röra sig inom ett stort forskningsfält, som forskning kring skönlitteratur i klassrummet sannerligen är, innebär möjligheten att finna många skilda resultat för samma fråga. Således skulle det vara möjligt att avgränsa sig till att endast välja de studier som stödjer vad som önskas bli utfallet. Å ena sidan riskerar slutsatsen att bli osäker ifall resultaten i studierna i allt för låg grad liknar varandra. Å andra sidan ger en någorlunda bred spridning av resultat möjlighet till en djupare diskussion. Vi har med detta i åtanke arbetat för att få en bred serie infallsvinklar av studier som i hög grad pekar åt samma håll, men inte alltid kommit fram till samma resultat. Ett sådant exempel är polariteten mellan Magnus Persson och Rickard Ohlssons inställning till kanon och att lyfta diskussionen om mångkulturell litteratur till en internationell nivå.

Trots att vi redogjort för ett par urvalskriterier som använts vid granskningen av materialets kvalitet, finns det risker med att ställa upp denna typen av kriterier, då varje enskilt kriterium riskerar att få allt för stor betydelse för helhetens kvalitet. Vi anser det därför relevant att lyfta en del av de reflektioner som gjorts rörande kvalitetskriterier för urvalet.

Huruvida förförståelsen redovisas i artikeln kan ses som ett kvalitetskrav, då förförståelsen påverkar vår föreställning och således tolkningen av resultatet. Genom att förförståelsen tydliggörs blir läsaren insatt i forskarens perspektiv redan från början och kan följa tolkningsprocessen. Å andra sidan finns en svårighet i att så explicit redogöra för förförståelsen i en vetenskaplig artikel, som många gånger är en sammanfattning av ett betydligt större arbete och har begränsat med utrymme. Detta är någonting vi varit tvungna att ta i beaktning. Snarare har det varit relevant att titta till hur tidigare tolkningar presenteras och hur teoretikerna positionerat sig i relation till tidigare forskning.

Ett viktigt kriterium för kvalitet är hur den empiriska datan samlats in, dess vidd och hur den analyserats. Valet av metod och material avgör nämligen resultatet och således analysen, vilket vi tydligt blivit medvetna om i vårt eget arbete med denna kunskapsöversikt. Detta innebär däremot inte att endast studier med mycket stor empirisk data blir relevanta för kunskapsöversikten. Snarare handlar det om att metoderna för datainsamlingen är tydligt redovisade och rimliga i relation till syftet. På samma sätt påverkas studiens relevans av hur

(15)

empirin behandlats och analyserats. Ett sådant exempel är Amanda May Stewarts artikel, som trots att den är en så kallad ”single case study” med endast en informant har adekvat empiri i relation till studiens syfte. Att på ett genuint sätt lyfta elevernas röster i relation till

problemområdet är en mycket viktig aspekt som inte får försummas. Detta är vad som saknats i merparten av forskningen. Elevens perspektiv kan hittas som grund för en del av den empiri som gjorts i studierna, men svaren hamnar ofta i bakgrunden till förmån för forskarens egen tolkning och analys.

Frågan om representation behöver även beröras i förhållande till det undersökta materialets empiri. Empiri som samlas in genom informanter kommer alltid att spegla personliga uppfattningar och erfarenheter, som styrs och påverkas av frågeställningen. Flera av de artiklar som lyfts i denna kunskapsöversikt (Borsgård 2020, Langer 2017, Stewart 2017, Tovar-Hillbert 2017, mfl.) redogör för ett resultat som tar sin grund i intervjumaterial. Det är därför av vikt att ta hänsyn till att denna forskning bedrivits i en särskild kontext, bunden till informatörernas egna tolkningar och erfarenheter, och därmed inte kan ses som allmängiltig. Således finns det en möjlighet att utfallet hade förändrats om nya intervjuer genomförts. Av denna anledning har vi valt att lyfta ett brett intervjumaterial, från flera artiklar, för att kunna jämföra olika utfall av liknande forskning.

(16)

4. Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras och analyseras resultatet i relation till kunskapsöversiktens frågeställning. Översiktens kärnbegrepp identitet, norm och demokrati har lagt grunden för den kategorisering av resultat som redovisar i detta avsnitt. Resultatet har kategoriserats i tre områden i relation till skönlitteratur: identitet, samhället och svensklärarens roll. Materialet analyseras i relation till arbetets syfte: att undersöka aktuell forskning om hur skönlitteratur kan påverka ungas identitet, empati och demokratiska värderingar.

4.1 Skönlitteratur och identitet

Utmärkande för forskning som berör skönlitteraturens funktion är frågan om litteratur kan verka för ett identitetsskapande. I detta avseende går det att urskilja två relevanta begrepp: speglar​ och ​fönster​, där speglar förser eleven med kunskap om den egna identiteten och fönster förståelse och empati för någon annans identitet. Jessica Tovar-Hilbert menar att sådana speglar och fönster är helt avgörande i arbetet med litteratur (Tovar-Hilbert 2017, s. 21).

Urvalet behöver göras med en insikt i den mångkultur som tar plats i klassrummet. Ett sådant urval har en större demokratisk påverkan, bland annat genom att förmedla förståelse och empati för minoritetsgrupper. Likväl tillåter urvalet läraren att synliggöra och lyfta komplexa samhällsfrågor, stereotyper och missuppfattningar som tar plats i elevernas egna omvärld - ett arbete som kan ligga till grund för att fostra handlingskraftiga och demokratiska medborgare (Tovar-Hilbert 2017, s. 22-23).

En sådan föreställning löper som en röd tråd genom den internationella forskning som bedrivits inom fältet. Stephanie R. Logan m.fl. (2016) tar sig an frågan ur ett

genusperspektiv. De menar, utifrån ett spegel- och fönsterperspektiv, att normbrytande litteratur kan bidra till att normalisera fler identiteter i klassrummet. Genom att normalisera det onormala får eleverna en större acceptans och empatiförmåga, både för de normbrytande identiteter eleven själv bär på och i förståelsen för andra. Således kan litteraturundervisningen förse eleven med kunskap som är nödvändig i arbetet mot ett mer inkluderande samhälle (Logan et al. 2016, s. 384).

(17)

Mary Amanda Stewarts (2017) studie av hur en flerspråkig elev med invandrarbakgrund svarar på flerspråkig och multikulturell litteratur i relation till sina tidigare erfarenheter visar på ytterligare perspektiv av hur litteraturen får en meningsfull betydelse för utvecklandet av den egna identiteten och förståelse för omvärlden. Eleven i Stewarts studie hade tidigare endast läst enkla böcker på engelska, vilket hon uttrycker som väldigt omotiverande och tråkigt. I mötet med skönlitteratur som visade på flera olika kulturer, utvecklades elevens attityd till läsningen markant. Under läsningen av en bok som behandlar förintelsen beskriver eleven varför hon drivs till att vilja läsa mer (Stewart 2017, s. 245-247).

Cause I want to know how Jewish people are. Cause in the world the most popular killer is like German kill people with nothing, no reason. So I want to know, why did they kill? How did they kill?

(Stewart 2017, s. 247)

Eleven i Stewarts studie uttryckte, efter läsningen av skönlitteratur med teman relaterade till flykting- och invandrarupplevelser, att hon fick en bättre förståelse för sin egen erfarenhet efter att ha läst om andras (Stewart 2017, s. 248).

Det finns en problematik i att skönlitteratur inte fångar upp den mångkultur som präglar det samtida klassrummet, vilket får konsekvenser för elevens självbild:

What students see of themselves in texts is important because it imparts to them how they are viewed and valued in this society. What students do not see of themselves in texts because the text tells students who and what their society and culture values.

(Tovar-Hilbert 2017, s. 21).

Skolan får således stor makt och ansvar för vilka normer och värden som utmanas och vilka som upprätthålls. I detta avseende​ argumenterar Logan m.fl. för ett ökat behov av kunskap inom skolans verksamhet. De menar att dagens mångfald kräver en ökad medvetenhet och kunskap kring frågor som berör etnicitet, socioekonomiska skillnader, genus och sexualitet (Logan et al. 2016, s. 380). En sådan kunskap är nödvändig för att lärare ska förmå att analysera, reflektera och förändra sitt urval. Först när läraren själv kan se till litteraturens brister kan dessa också kompletteras för att täcka en bredare variation. Således kan en ökad

(18)

medvetenhet och kunskap resultera i att urvalet inrymmer en större representation och är därmed också mer inkluderande (Logan et al. 2016, s. 381).

4.2 Skönlitteratur och samhället

Corina Löwe och Åsa Nilsson Skåve (2020) poängterar att alla berättelser, oavsett deras syfte, för en dialog med sin samtid. Skönlitteraturen säger något om sin tid och uttrycker eller motsätter rådande värderingar och normer. Den kan på så sätt skapa förutsättningar för att bilda en förståelse för oss själva och för omvärlden, samtidigt som den påverkar oss att ta ställning eller till och med driva oss till handling (Löwe & Nilsson Skåve 2020, s. 9). Rickard Ohlsson (2012) för ett liknande resonemang genom att uttrycka att “Skönlitteraturen har upplysande egenskaper ” (Ohlsson 2012, s. 30). Därför blir skönlitteraturen en viktig del av elevens förståelse för sin omvärld.

Vidare diskuterar Ohlsson hur litteraturen kan förena ett personligt och upplevelseorienterat förhållningssätt, så kallad personlig upplevelseläsning. Detta uppstår när läsaren kan relatera till, eller till och med kan identifiera sig med, narrativet och karaktärerna. Läsaren är då inte längre en neutral betraktare från utsidan utan intar en aktiv roll och upplevelse av att faktiskt vara utsatt för händelserna som berättas (Ohlsson 2012, s. 37). Detta skapar en stark

känslomässig upplevelse, vilket Karolina Österlind menar är avgörande för lärande: “Det emotionella engagemanget, som förutsättning för elevers lärande, gynnas allra bäst genom att även litterära berättelser involveras i undervisningen” (Österlind citerad i Löwe & Nilsson Skåve 2020, s. 11).

Litteraturens påverkan på elevens empatiförmåga lyfts även av Judith A. Langer (2017) i Litterära föreställningsvärldar - litteraturundervisning och litterär förståelse​. Hon menar att det litterära tänkandet utgör en särskild form av tänkande: “en aspekt av intelligent och bildat tänkande som hör samman med speciella resonerande och problemlösande strategier”

(Langer 2017, s. 17). Denna litterära intelligens förmedlar både förståelse för den egna identiteten, men är likväl avgörande för elevens förmåga att förstå och sympatisera med människor och världen runt omkring (Langer 2017, s. 21). Langer menar att en sådan kunskap är livslång och absolut nödvändig för att eleven ska vara redo att ta sig an det liv som väntar utanför skolans trygga väggar (Langer 2017, s. 17).

(19)

Genom vad Langer benämner som ​föreställningsvärldar​ utvecklas denna livslånga kunskap. Föreställningsvärldar är den värld av förståelse som en elev besitter vid en viss given punkt och skiljer sig därför åt mellan olika individer (Langer 2017, s. 27). Föreställningsvärldar byggs genom det dynamiska förhållande som tar plats mellan given kunskap och potentiell kunskap, det vill säga vad eleven redan förstår samt inte förstår, som prövas och utvecklas genom antaganden, sammanlänkade idéer, frågor och reaktioner (Langer 2017, s. 28).

Eftersom läsningen utgör en tolkande process, där alla elever har sina egna tillfälliga intryck, är läsningen också en social process där eleverna delar erfarenheter och frågor (Langer 2017, s. 36). Langer påpekar att “detta bygge är inte bara en litterär aktivitet; vi bygger hela tiden föreställningsvärldar när vi lär oss om oss själva, om andra och omvärlden” (Langer 2017, s. 28). Utifrån ett sådant perspektiv fyller skönlitteraturen en viktig funktion för att eleven ska utveckla föreställningsvärldar. I mötet med texten, likväl som i samtal kring den, utmanas och utvecklas elevens empatiska förmågor - kompetenser som är nödvändiga i ett livslångt

lärande (Langer 2017, s. 17).

Läsning som tolkande process går i linje med den erfarenhetspedaogogiska tradition som Gustav Borsgård (2019) nämner i ​För berättelsens skull - modeller för

litteraturundervisningen​. Med avstamp i Gunilla Molloy, Louise M. Rosenblatt och pedagogiska gruppen i Lunds forskning visar Borsgård på det demokratiska syfte som tillskrivs undervisningen. Särskild vikt får skönlitteraturen genom dess förmåga att förmedla förståelse och empati för människor och omvärlden. Men trots teoriernas enlighet kring litteratur som demokratiförmedlare menar Borsgård att en kritisk analys kan synliggöra de splittringar som tar plats inom fältet, i distinktionen mellan elevsubjektet och det rådande samhället (Borsgård 2019, s. 191).

Borsgård urskiljer tre olika teoretiska perspektiv, där Rosenblatt placerar individens fria och egenartade tolkning i centrum, pedagogiska gruppen i Lunds forskning betonar hur

dominerande samhällsideologier begränsar eleven från att fritt tolka texten och Molloy som utgör ett mellanting, där den egna tolkningen företräder den påverkan det omgivande samhället har på individen (Borsgård 2019, s. 200).

Borsgård argumenterar för att teorier likt Rosenblatts riskerar att ge en alltför förenklad bild av samhället. I sådant fall utgör samhället en redan färdig produkt, oförmögen att påverkas av

(20)

elevens handlande, något som enligt Borsgård “svär mot demokratins grundidé”. En sådan nödvändig kritisk analys tar däremot plats i den forskning som pedagogiska gruppen i Lund presenterar. Om än kritisk till dess marxistiska ideologi menar Borsgård att ett sådant perspektiv kan leda till “en välgörande självkritik, en ökad känslighet för strukturella påverkansfaktorer såsom kön, hudfärg och klass”. Vidare kan detta “öppna för ett

metaperspektiv på läsning där eleven kan utforska frågor om vems tolkning som kommer till uttryck när man läser – är det “samhällets” eller “min egen”? (Borsgård 2019, s. 201-202).

4.3 Skönlitteratur och svensklärarens roll

Skönlitteraturens roll som demokratiförmedlare kan kännas svårtydd. Trots starka argument för skönlitteraturens påverkan för elevens identitet, empatiförmåga och demokratiska värderingar så leder en allt mer mål- och resultatstyrd skola till att dessa aspekter hamnar i bakgrunden för mer mätbara kunskaper (Borsgård 2020, s. 66-67).

Lärarens uppdrag som både kunskap- och demokratiförmedlare, ibland benämnt skolans dubbla uppdrag, är en stor utmaning. Undervisningen ska förankras i ​hela​ skolans uppdrag, det vill säga både de krav- och kunskapsnivåer ämnesplanen lyfter likväl som skolans värdegrund och uppdrag. Men hur detta görs är öppet för den enskilda lärarens tolkning (Nihlfors 2012). Gustav Borsgård (2020) lyfter här flera viktiga röster som tongivare för de erfarenhetspedagogiska teorierna, varav Gunilla Molloy är särskilt relevant. Argumentationen för litteraturundervisningens värde för svenskämnet berör nämligen dess empati- och

demokratifrämjande egenskaper och Molloys förståelse för svenskämnet som

demokratiämne. Skönlitteraturen får således en mycket viktig roll vad gäller etik och livsfrågor (Borsgård 2020, s. 69).

Det utfall och den funktion skönlitteraturen får i klassrummet är alltså beroende av den metodik som appliceras i undervisningen. Langer betonar fler aspekter som är viktiga för att ett demokratiskt lärande ska kunna ta plats i klassrummet. Dels behöver läraren själv

ifrågasätta den idealiserade uppfattning som finns kring hur en lektion bör utformas (Langer 2017, s. 147). Hon menar att ”gamla rutiner står i konflikt med den pedagogik som har som huvudmål att hjälpa eleverna att komma fram till egna svar och röra sig bortom sina första intryck mot mer genomtänkta tolkningar” (Langer 2017, s. 148).

(21)

Litteraturen bör utgöra en särskild kategori av tänkande och kräver därmed att synen på kunskap förändras. Syftet behöver därför röra sig från genre och innehåll och i stället mer mot de tankar, funderingar och reflektioner som uppstår vid läsningen (Langer 2017, s. 205). Denna typ av tänkande är nödvändig för att eleverna ska växa socialt, personligt, men också intellektuellt. Langer stationerar här ett politiskt argument och menar att “skolan måste förkroppsliga en vid syn på samhället, en syn som inte baseras på likriktning utan på pluralism, med rötter i olikheter”. Genom en vidare syn på läsning, där tankar och

erfarenheter delas, synliggörs sådant som för den enskilde läsaren annars är osynligt (Langer 2017, s. 223).

För att detta ska vara möjligt betonar hon behovet av flexibilitet, lektionen behöver ses som en pågående aktivitet som formas och fortlöper i samspel med elevernas reaktioner och funderingar (Langer 2017, s. 147). Likväl behöver eleverna känna sig trygga att delge de tankar som uppstår vid läsningen. Av denna anledning behöver läraren bygga upp ett

klassrum där både samstämmighet och oenigheter är tillåtna att ta plats (Langer 2017, s. 80).

Denna metod kan förstås utifrån de teorier om deliberativa samtal som Skolinspektionen lyfter fram i sin granskningsrapport. För att beröra dessa ämnen på ett framgångsrikt sätt behövs förmågan att kommunicera komplexa frågor, även när åsikter går isär. Deliberativa samtal, alltså öppna och prövande samtal, kan fungera som en metod för att stärka elevers demokratiska kompetens (Skolinspektionen 2012, s. 8). Detta förhållningssätt menar skolinspektionen är själva kärnan i det demokratiska uppdraget och utvecklar förmågan att själv kunna ta ställning. Utgångspunkten för ett sådant samtal är bland annat

självmedvetenhet och det går därför inte att förbise ett normkritiskt perspektiv. Att välja normbrytande skönlitteratur ställer dock höga krav på lärarens kompetens (Skolinspektionen 2012, s .46).

Logan m.fl. har genom kritisk analys av skönlitterära verk som behandlar hbtq-frågor i relation till undervisningspraktiken kommit fram till olika metoder för litteraturundervisning som utmanar rådande normer. En viktig punkt är att påminna om autentiska och komplexa bokkaraktärer som går ifrån förenklade stereotyper. Läraren behöver bryta in och ifrågasätta när stereotypa idéer yttras i samband med läsningen. Denna läsning visar på en mångfald och går ifrån den dikotomiserade bilden av vi-och-dem. På så sätt kan attityder och förståelse för omvärlden breddas och fördjupas (Logan et. al 2016, s. 388).

(22)

Vidare understryker de lärarens skyldighet att också välja litteratur som i sig utmanar fördomar och gör det möjligt för elever att tänka kritiskt och ifrågasätta sina föreställningar (Logan et. al 2016, s. 387). Redan vid valet av litteratur behöver läraren ställa sig frågor som: Varför ska jag presentera denna boken? Hur kan denna boken främja inkludering i mitt klassrum? Tillåter vi eleverna att ifrågasätta vad de läser? Sådana frågor skapar förutsättning för en litteraturundervisning som främjar elevers identitet, utmanar värderingar och fördjupar deras förståelse för andra (Logan et. al 2016, s. 388)

Även Magnus Persson (2012) lyfter den normbrytande litteraturens positiva egenskaper men ifrågasätter samtidigt idén om att den litteratur lärare väljer att ta in i klassrummet skulle behöva vara varken så kallad ”god” litteratur eller löpa parallellt med värdegrunden (Persson 2012, s. 87). Istället menar han att det finns fördelar med att välja litteratur som på många sätt utmanar läsaren, provocerar och berör ämnen som känns tabu (Persson 2012, s. 70).

Bristen på litteratur och boksamtal som utmanar läsaren framkommer i Michael Tengbergs (2019) observationsstudie​ om svensklärares undervisning om text och textförståelse. Studien visar att elever i alltför liten utsträckning ställs inför intellektuella utmaningar vid läsning av skönlitteratur. Stor vikt läggs istället vid vad Tengberg kallar för ​ytfokusering, ​vilket

exemplifieras som “frågor om svåra ord, om eleverfarenheter med vag koppling till texten och om utredning av händelseförlopp” (Tengberg 2019, s. 28).

Tengberg menar att litteraturundervisningen saknar mer strukturerade undervisningsformer när det kommer till tolkande läsning. Studien pekar på att lärarens egna tolkning tar för stor plats och i flera fall direkt överförs till eleverna, när läraren snarare behöver ge eleverna redskap för att själva kunna gå vidare och utveckla metoder för att strategiskt närma sig texten. Vidare betonar Tengberg behovet av fördjupande och utmanande samtal kring text som stöttar eleverna att reflektera över sig själva, andra och samhället i stort i relationen till texten (Tengberg 2019, s. 33-35).

Även när läraren, genom beprövade metoder lägger grunden för skönlitteraturens funktion i klassrummet så visar Michael D. Boatright och Amelia Allman (2018) studie på att

litteraturens demokratiska syfte behöver ses ur ett bredare perspektiv. Litteraturens förmåga att förmedla demokratiska värderingar är således inte tillräcklig, utan även demokratiska

(23)

arbetsprocesser behöver etableras i klassrummet för att ett demokratiarbete ska fullföljas (Boatright & Allman 2018, s. 2).

Boatright och Allman menar att demokratiska tillvägagångssätt, där eleverna själva är delaktiga i valet av litteratur, är avgörande för elevens förståelse av texten. Genom att involvera dem i det urval som presenteras i undervisningen skapas bättre förutsättningar för att eleven själv ska kunna föra en kritisk analys av den värld texten presenterar. Således uppmanas eleven i större utsträckning att fundera över vems värld, med dess kultur, normer, värderingar, som inkluderas och vilka världar som inte gör det (Boatright & Allman 2018, s. 3).

(24)

5. Diskussion

Detta arbete utgår från antagandet att litteraturläsning är en utmärkt möjlighet för elever att möta kulturer, åsikter och erfarenheter de annars inte kommer i kontakt med, varav

skönlitteraturen är ett kraftfullt verktyg för att verkställa det. Centralt för den forskning kunskapsöversikten lyfter är en tilltro till litteraturens förmåga att förmedla demokratiska värderingar, i enlighet med skolans värdegrundsuppdrag. Med grund i det demokratiuppdrag som skolan bär kan således skönlitteraturens funktion i undervisningen motiveras utifrån de positiva effekter den har för elevens identitetsbygge, empatiförmåga samt den grund som läggs, i ett livslångt lärande, för att fostra framtida demokratiska medborgare.

Utifrån Langers teorier kan ett sådant syfte samspela med skolans kunskapsuppdrag om rätt metoder appliceras och upprätthålls i klassrummet (Langer 2017, s. 223). Arbetet med skönlitteratur behöver således rikta sig mot de krav och mål som ämnesplanen för svenska lyfter samtidigt som detta arbete samspelar med en metodik som lyfter demokratiska värderingar och arbetsprocesser. Detta samspel blir tveklöst nödvändigt för att, som lärare, kunna ta in alla aspekter av skolans uppdrag i sin undervisning.

Den problematik som kunnat identifieras är att arbetet med litteraturundervisningen, till följd av ett ökat mål- och kunskapsfokus, riskerar att förbise skönlitteraturens

demokratiförmedlande aspekter. Tengbergs observationsstudie visar på att dessa tendenser resulterar i en ytfokuserad läsning, där exempelvis genre och innehåll ges företräde för mer utmanade arbetsformer (Tengberg 2019). Detta får självfallet konsekvenser för hur eleven uppmanas att utforska och förstå både sig själv och andra. Men det medför även brister i de kompetenser som är nödvändiga för att eleven ska kunna ta plats, och vara en del av, det samhälle som väntar utanför skolans väggar. Som framtida lärare bär vi ett ansvar att kritiskt granska konsekvenserna av ett ökat mål- och resultatfokus. Likväl behöver vi förse oss med kunskap om hur arbetet med skönlitteratur kan utformas så att det inrymmer hela skolans uppdrag.

Resultatet visar på flera perspektiv och tillvägagångssätt för hur litteraturundervisning kan användas för att utveckla elevers identitet, empatiförmåga och demokratiska värderingar. Framträdande i resultatet är behovet av normkritisk och multikulturell litteratur. Flera artiklar

(25)

(Logan m.fl. 2016, Stewart 2017, Tovar-Hilbert 2017) poängterar behovet av mångkulturell litteratur i undervisningen. Urval av litteratur som rymmer stor representation verkar för en mer inkluderande undervisning samtidigt som det utmanar rådande normer och stereotyper. I detta sammanhang blir det av vikt att påpeka att resultatet visar på att representationen inte endast syftar till att skildra olika kulturella eller nationella identiteter, utan även bör inrymma olika könsidentiteter, sexualiteter, klassförhållanden och livsvillkor. En sådan kompetens är nödvändig för att eleven ska kunna bemöta helheten av den omvärld som väntar, utifrån de demokratiska värderingar som skrivs fram i skolans värdegrund.

En bred representation kan lägga en god grund för att alla elever i det heterogena

klassrummet förses med både speglar och fönster av kulturell relevans. I ett sådant arbete skapas förutsättningar för att utforska den egna identiteten, likväl som att ges förståelse och empati för andras (Tovar-Hillbert 2017). Fönsterna blir även nödvändiga utifrån vad Langers benämner som föreställningsvärldar samt teorier om personlig upplevelseläsning.

Normbrytande litteratur kan då, genom att eleven känner empati med skönlitteraturens karaktärer, utmana och ompröva de förutfattade meningar eleverna besitter (Langer 2017, Ohlsson 2012).

Även om en stor del av forskning talar för en mångkulturell och normkritisk litteratur, begränsar inte denna idé oss till att exempelvis utesluta så kallade “klassiker”, där denna mångfald inte alltid är lika synlig. Tvärtom kan litteratur, som inte tvunget representerar den mångfald vi finner i klassrummet, öppna upp för samtal av hög kvalitet som leder till en nyanserad bild av omvärlden. Det kan finnas fördelar med att välja litteratur som istället känns tabu, som utmanar och provocerar läsaren. Forskningen visar nämligen på att

skönlitteraturens förmåga att skapa emotionellt engagemang har både upplysande egenskaper och driver oss till att ta ställning, och ibland så långt som till handling (Löwe & Nilsson Skåve 2020, Ohlsson 2012, Persson 2012). Däremot ökar den emotionella upplevelsen när läsaren kan identifiera sig med narrativet eller karaktärerna. Det finns således flera fördelar med att använda litteratur som läsaren både kan relatera till och utmanas av.

Vilka normer som råder förändras beroende på elevgruppens sammanhang. Vi har i denna kunskapsöversikt valt att inte definiera vad som är normativt eftersom att detta är

föränderligt. Läraren behöver i sitt arbete granska de normer som råder för det enskilda klassrummet, såväl som i samhället, och därefter dra slutsatsen kring vad som kan benämnas

(26)

som normbrytande litteratur. Likväl visar forskningen på fördelarna med att använda litteratur som har komplexa och autentiska karaktärer, samt att i dialogen om litteraturen ifrågasätta stereotyper. Detta tyder på läraryrkets behov av kunskap om ett normkritiskt förhållningssätt. Ett sådant förhållningssätt möjliggör ett arbetssätt där skolans dubbla uppdrag sker integrerat i den ordinarie undervisningen.

Forskningen betonar även att skönlitteraturens funktion för vår förståelse för oss själva, andra och omvärlden inte stannar i den egna läsningen. Vi behöver bearbeta litteraturen, samtala om den och utmanas av den för att den ska nå sin fulla potential. I denna tolkande process utvecklas vår förståelse och empati för andra (Borsgård 2019, Langer 2017, Persson 2012). Det är bristen på denna typ av utmanande och tolkande samtal kring litteraturen som uppmärksammas i Tengbergs observationsstudie (Tengberg 2019). Skolinspektionen argumenterar här för deliberativa samtal som ett framgångsrikt sätt att nå denna typen av samtal, som går i linje med skolans värdegrund. Denna typ av öppna och analyserande samtal är dessutom en metod som stärker elevernas demokratiska kompetens. Det handlar alltså i flera avseende snarare om ​hur​ vi behandlar litteraturen, än endast om ​vad​ vi läser.

Läraren bär även ett ansvar att ifrågasätta teorier och metoder som appliceras i undervisningen. Bordsgårds “Vems tolkning? Subjekt och samhälle inom

erfarenhetspedagogiken” kan utgöra ett exempel för hur en sådan kritisk analys kan

genomföras, för att synliggöra splittringarna inom det erfarenhetspedagogiska fältet. Trots att det resultat som presenterats enas om att litteraturen förmedlar demokratiska värden så genererar de skilda utfall i undervisningen. En sådan skillnad kan påvisas genom vår tidigare diskussion kring normbrytande litteratur och kanonlitteratur.

Forskning som lyfter elevernas egna upplevelser av skönlitteratur och känsla av identifikation har bidragit till en fördjupad förståelse för skönlitteraturens påverkan på elevers identitet, empati och demokratiska värderingar. Resultatet visar på elevers inflytande på

undervisningen och öppna- och utforskande samtal, så kallade deliberativa samtal, som framgångsfaktorer för ett arbete med skönlitteratur som väver samman skolans dubbla uppdrag.

Sammanfattningsvis visar forskningen på skönlitteraturens stora potential att påverka elevers identitet, empati och demokratiska värderingar. Genom kunskap om ett normkritiskt

(27)

förhållningssätt kan arbetet med skönlitteratur i undervisningen få ett framgångsrikt utfall där skolans dubbla uppdrag som både kunskaps- och demokratiförmedlare samspelar.

Forskningen visar att det finns ett stort behov av mångkulturell och normkritisk litteratur, som utmanar stereotyper, likväl som behovet av ett ökat utrymme för öppna och utforskande samtal kring det lästa. Skönlitteratur som vi kan relatera till eller identifiera oss med

fördjupar en känslomässig upplevelse av läsningen som engagerar och driver oss till att ta ställning. Det kan således vara fördelaktigt att använda skönlitteratur som skapar både igenkänning och provokation.

5.1 Vidare studium

Det är viktigt att uppmärksamma den distinktion som riskerar att uppstå mellan lärarens intentioner och elevernas egentliga upplevelser. Det är det inte alltid tillräckligt att applicera vetenskapligt beprövade metoder för litteraturundervisning för att arbetet ska få ett

demokratiskt utfall. Även om metoderna lägger en god grund för ett sådant arbete så krävs en granskning av elevernas upplevelser för att synliggöra vilken funktion litteraturen slutligen får.

Elevers inflytande och delaktighet är avgörande för att det demokratiska uppdraget ska genomföras framgångsrikt och påverkar elevens utveckling av demokratiska värderingar. Elevers delaktighet i valet och arbetet med skönlitteratur hade således varit ett intressant perspektiv​ för​ hur skönlitteratur kan påverka ungas identitet, empati och demokratiska värderingar. Vid både sökprocessen och i arbetet med resultatet har dock avsaknaden av elevernas röst och upplevelser ständigt återkommit i våra diskussioner.

I flertalet av de studier kunskapsöversikten undersökt används observationsanalys och intervju som metod och den primära empirin. Studierna har gett oss en bättre förståelse för metodens komplexitet men även intervjuers potential att ge en autentisk och fördjupad bild av problemområdet. Vi uppmärksammar här ett större behov av vidare forskning. Som tidigare nämnt utgör valet av metod en god grund för att litteraturundervisningen ska få demokratiskt syfte, men för att granska det egentliga utfall som tar plats i klassrummet är elevernas egna upplevelser av arbetet centrala. Vår önskan är att i framtida arbete kunna bedriva empiri som riktar sig till elevperspektivet för problemområdet. Detta för att se till huruvida elevernas

(28)

upplevelser av litteraturundervisningen stämmer överens med de värden som skrivs fram i skolans uppdrag.

(29)

Litteraturförteckning

Vetenskapliga artiklar

Bergöö Kerstin, Ewald Annette (2003). “Liv, identitet, kultur, Om utredningen Att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett demokratiämne”. ​Utbildning & Demokrati​, 12 (2): s. 31-46. Tillgänglig: ​http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:291430/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-12-08)

Boatright, Michael D., Allman, Amelia (2018). “Last Year's Choice Is This Year's Voice: Valuing Democratic Practices in the Classroom through Student-Selected Literature”. Democracy and Education​, 26 (2): s. 1-8. Tillgänglig:

https://democracyeducationjournal.org/home/vol26/iss2/2​ (Hämtad 2020-12-18) Borsgård, Gustav (2020). “Svenskämnet och demokratiuppdraget. Lärares syn på

litteraturundervisning som demokratiarbete”. ​Utbildning & Demokrati,​ 29 (1): s. 65-84. DOI: 10.48059/uod.v29i1.1137 (Hämtad 2020-12-18)

Logan, Stephanie R., Watson Dwight C., Hood Yolanda, Lasswells Terri A. (2016).

“Multicultural Inclusion of Lesbian and Gay Literature Themes in Elementary Classrooms”. Equity & Excellence in Education​, 49 (3): s. 380-393. DOI: 10.1080/10665684.2016.1194239 (Hämtad 2020-12-18)

Stewart, Mary Amanda (2017). ““I Love This Book Because That’s Like Me!” A Multilingual Refugee/Adolescent Girl Responds From Her Homeplace”. ​International Multilingual Research Journal​, 11 (4): s. 239-254. DOI: 10.1080/19313152.2016.1246900 (Hämtad 2020-12-18)

Tengberg, Michael (2019). “Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet”. ​Nordic Journal of Literacy Research​, ​5 ​(1): s.18-37. DOI: 10.23865/njlr.v5.1488 (Hämtad 2020-12-18)

Tovar-Hilbert, Jessica (2017). “Mirror, Mirror: Who Are Literature Anthologies Really Reflecting”. ​Texas Council of Teachers of English Language Arts​, 47 (1): s. 20-23.

(30)

Tillgänglig: ​https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1262871.pdf​ (Hämtad 2020-12-18)

Böcker

Borsgård, Gustav (2019). Vems tolkning? Subjekt och samhälle inom

erfarenhetspedagogiken. I Ingrid Lindell & Anders Öhman (red.). ​För berättelsens skull. Modeller för litteraturundervisningen​. Stockholm: Natur & Kultur, 2019, s. 191-209. Langer, Judith A. (2017). ​Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse​. Andra upplagan Göteborg: Daidalos

Löwe, Corina & Nilsson Skåve, Åsa (red.) (2020). ​Didaktiska perspektiv på hållbarhetsteman: i barn- och ungdomslitteratur​. Stockholm: Natur & Kultur

Nihlfors, Elisabet (2012). ​Lärarens dubbla uppdrag: enligt den nya skollagen​. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Ohlsson, Richard (2012). ​Att läsa eller inte läsa?: om skönlitteratur, kvalitet och kanon​. Lund: BTJ

Olin-Scheller, Christina (2008). ​Såpor istället för Strindberg?: litteraturundervisning i ett nytt medielandskap​. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Persson, Magnus (2012). ​Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning​. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hemsidor

Nationalencyklopedin (2020) Empati. Tillgänglig:

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/empati (Hämtad 2021-01-14)

Nationalencyklopedin (2020). Identitet. Tillgänglig:

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/identitet (Hämtad 2020-12-18)

(31)

Nationalencyklopedin (2020). Kultur. Tillgänglig:

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kultur (Hämtad 2020-12-18)

Nationalencyklopedin (2020). Norm. Tillgänglig:

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/norm (Hämtad 2020-12-18)

Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/ 2012/skolornas-arbete-med-demokrati-och-vardegrund/

(Hämtad 2021-01-14)

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2 010800_sfs-2010-800 (Hämtad 2021-01-14)

Skolverket (2020). Arbeta med skolans värdegrund. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund​ (Hämtad 2020-12-08)

Skolverket (2020). Gränsöverskridande identiteter hos unga som flyttar mellan kulturer. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/gransoversk ridande-identiteter-hos-unga-som-flyttar-mellan-kulturer​ (Hämtad 2020-12-10)

Skolverket (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Normer-n ormmedvetenhet-och-normkritik.pdf​ (Hämtad 2020-12-10)

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Lgy 11. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym nasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject .htm%3FsubjectCode%3DSVE%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5c dfa92a3 (Hämtad 2021-01-14)

(32)

Bilagor

Bilaga 1

1. Gustav Borsgårds (2020) artikel “Svenskämnet och demokratiuppdraget - Lärares syn på litteraturundervisning som demokratiarbete” utgör en intervjustudie med åtta verksamma svensklärare på gymnasiet. Urvalet redovisas att ha en god spridning både sett till kön, ålder och skolkontext, varav fyra lärare arbetar vid ett

yrkesförberedande program, två på ett studieförberedande program och två som bedriver distansutbildning på nätet.

Studien syftar till att undersöka, utifrån 2011 års gymnasiereform, hur verksamma lärare ser på litteraturundervisning som demokratiarbete inom ramen för skolans svenskämne. Detta med bakgrund mot det ökade mål- och kunskapsfokus som tagit plats inom skolan det senaste decenniet.

För att tolka intervjumaterialet har Borsgård tillfört teoretiska perspektiv i form av 1) Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter, 2) Gert Biestas distinktion mellan medborgarfostran som kvalificering, socialisering och subjektivering. Resultatet visar på en distinktion både mellan hur ett värdegrundsarbete tar plats i undervisningen samt vad lärarna valde att betona utifrån den, detta till följd av skilda tolkningar och värderingar av rådande styrdokument.

Studien förser denna kunskapsöversikt med ett inifrånperspektiv där verksamma lärares egna erfarenheter och tolkningar sätts i fokus.

2. Gustav Borsgårds (2019) ​”Vems tolkning? Subjekt och samhälle inom

erfarenhetspedagogiken” utgör ett kapitel av boken ​För berättelsens skull. Modeller för litteraturundervisningen​. I kapitlet lyfter Borsgård ​tre teoretiska exempel inom den erfarenhetspedagogiska traditionen för att se till deras syn på relationen mellan subjektet och det omgivande samhället. Urvalet består av Louise M. Rosenblatt, Pedagogiska gruppen i Lund samt gunilla Molloy och motiveras utifrån dess återkommande inslag i svensklärarutbildningen. Analysen riktar sig mot lärare som

(33)

är intresserade av litteraturundervisning som demokratiarbete och syftar till att, genom en kritisk analys, visa på den distinktion som tar plats inom fältet.

3. Corina Löwe och Åsa Nilsson Skåve (2020) är redaktörer för antologin ​Didaktiska perspektiv på hållbarhetsteman: I barn- och ungdomslitteratur​, varav nio övriga författare medverkat. Antologin undersöker litteraturundervisningens potential att öka medvetenhet och förståelse hos elever kring existentiella frågor, med betoning på hållbarhetsfrågor. Syftet är att inspirera pedagoger att utveckla sitt sätt att arbeta med litterära texter för att belysa hållbarhetsfrågor. Boken antar flera teoretiska utgångspunkter för arbetet med existentiella frågor och människans livsvillkor inom det litteraturdidaktiska området.

4. Michael Tengbergs (2019) artikel “Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet” är en observationsstudie av vad som

kännetecknar svensklärares undervisning om text och textförståelse. Studien utgår från 59 inspelade svensklektioner i årskurs sju där 14 lärare och deras klasser varit med och deltagit. Syftet med studien är att identifiera mönster och

utvecklingsområden i undervisningen om text och textförståelse för vidare utveckling.

Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av tre stycken av

observationsprotokollet The Protocol for Language Arts Teaching Observations (PLATO) 13 variabler. Dessa är Intellectual Challenge (IC), Strategy Use and Instruction (SUI) och Text-Based Instruction (TBI). Resultatet visar på att eleverna till övervägande del ställs inför begränsade intellektuella utmaningar, samt att lärarens tolkning och stöd till alltför stor del bidrar till lösandet av uppgifter snarare än att fungera som verktyg för texttolkning.

5. Boatright och Allmans (2018) artikel​ ​“Last Year’s Choice Is This Year’s Voice” redogör för ett klassrumsprojekt som bedrivits i syfte att undersöka effekterna av demokratiska arbetsprocesser genom studentvald litteratur. Studien har genomförts under ett läsår tillsammans med elever från högstadieklasser.

(34)

med att eleverna ombads att skapa en lista på litteratur de önskar att ta del av i undervisningen. I mindre grupper fick de brainstorma fram titlar med tillhörande motivering och vidare valdes en mindre grupp representanter ut, med skilda

bakgrunder, för att sammanställa en begränsad slutversion. Till följd av ekonomiska begränsningar utgjorde det slutgiltliga urvalet två noveller, ​The Monstrumologist (2009) och ​As I Lay Dying​ (1930), som köptes in under kommande vårtermin. Studenterna som deltog i studien fick under terminens gång både dokumentera sina upplevelser och reflektioner på egen hand, både formellt och informellt, samt delta i gruppbaserade litteratursamtal. Resultatet visade på att studentvald litteratur gav ett ökat intresse vilket fick positiva effekter för elevernas engagemang, empatiska förmåga och demokratiska värderingar.

6. Judith A. Langers (2017) bok ​Litterära föreställningsvärldar -

Litteraturundervisning och litterär förståelse ​redogör för hur litteraturen utvecklar barn och ungas läsande, skrivande och framförallt lärande. Genom en fallstudie visar hon på hur eleven i mötet med texten bygger upp så kallade

föreställningsvärldar​. Dessa världar tillåter eleven att reflektera över, likväl som omgestalta, sig själva och sin omvärld.

Boken tar sin grund i den forskning Langer ägnat sig åt och syftar till att redogöra för hur undervisningen kan bedrivas så att föreställningsvärldar byggs upp, och vidare upprätthålls, vid elevens möte med texten samtidigt som den verkar för skolans kunskapsuppdrag.

Boken utgör, som studentlitteratur, en sammanfattning av den forskning Langer bedrivit. Ett sådant komprimerat material medför självfallet risker, då vi som läsare inte kan ta del av forskningen i sin helhet. Dock formulerar Langer ett värdefullt begrepp för den kognitiva process som sker vid elevens möte med skönlitteratur. Förståelsen för hur eleven bygger så kallade föreställningsvärldar utgör därmed ett viktigt inslag i den forskning kunskapsöversikten ämnar att belysa.

7. Mary Amanda Stewarts (2017) artikel​ ​“I Love This Book Because That’s Like Me! A Multilingual Refugee/Adolescent Girl Responds From Her Homeplace” är en

(35)

fallstudie av en flerspråkig elev med syfte att se hur hon svarar på multikulturell litteratur i relation till sina tidigare erfarenheter och bakgrund. Den primära metoden för insamling av data består av intervjuer från sju tillfällen, och den sekundära av artefakter såsom elevens skrifter eller observerande anteckningar under lektioner. Analysen använder grundad teori (Grounded theory approach) som teoretisk utgångspunkt och svaren från intervjuerna har sedan kodats i ett flertal steg för att kunna kategoriseras till ifall de relaterade till hennes erfarenhet som flykting, som tonåring, eller till både och.

Resultatet visar på att elevens vilja till läsning ökade markant efter mötet med multikulturell litteratur och texter som behandlar flykting- och invandrarteman. Eleven uttryckte att det skapades en större förståelse för den egna identiteten och erfarenheter av mötet med litteratur som hon kunde relatera till. Studiens resultat pekar på ​att flerspråkiga ungdomar behöver få tillgång till relevant och autentiskt meningsskapande litteratur ​för att på bästa sätt vårda deras läskunnighet, språk och identitetsutveckling.

8. Jessica Tovar-Hilberts (2017) artikel “Mirror, Mirror: Who Are Literature

Anthologies Really Reflecting” presenterar ett ramverk för hur undervisning, som tar avstamp i litteratur som är kulturellt relevant för eleverna, kan bedrivas. Artikeln presenterar, utifrån flera teoretiska utgångspunkter, en distinktion mellan litteratur som stödjer bygget av den egna identiteten och litteratur som förser oss med förståelse för någon annans identitet, så kallade “speglar” respektive “fönster”.

Utifrån hennes tidigare forskning, en klassrumstudie som syftat till att analysera de antologier som åttondeklasser presenteras för, har hon uppmärksammat en

problematik sett till dessa begrepp. Studiens resultat visade på att antologierna sällan speglade elevernas egna identitet och därmed endast verkade som ”fönster” för dem. Syftet med artikeln är därför att vidare visa på hur och varför

litteraturundervisningen bör bedrivas så att eleven möter fler “speglar”.

Resultatet visar att valet av litteratur behöver formas efter de identiteter som klassrummet inrymmer, för att vara kulturellt relevant. Genom sådant litteratur

References

Related documents

Vården beskrivs som ett stöd då Erica återgår till sina studier till exempel och då framställs samtidigt psykisk ohälsa som något som kan eventuellt botas eller lindras och

Resultatet från denna litteraturstudie visade att optimering av kontrastmedel via faktorerna arm- och kroppspositionering, injektionsplats samt cardiac output leder till

The results from the financial ratios used as proxies for the six factors in the CAMELS rating system shows tendencies that there have been improvements in banking soundness but

Det borde vara lättare att komma ihåg om man överhuvudtaget använde ett färdmedel eller inte under mätdygnet än hur många resor man gjorde med det färdmedlet och den

De två lärare som använder Matte Eldorado anser att lärarhandledningen även bidrar till deras kunskap, men lärarna som har Favorit matematik anser att den kunskap de får mer

Då det finns en skillnad i vilken spridning som under och övergradersskjutning har är detta något som måste beaktas när taktiska beslut tas. Det är dock tydligt i studiens

Figure 6 – Energy efficiency of regional bus transport systems in Sweden, based on four different definitions: fuel use per vehicle-km (upper left); non-renewable primary energy use

De olika sätt att använda digitala verktyg i matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter som har framgått av studien är; att låta elever följa instruktioner och