Matematikläxor och läxhjälps användning utifrån ett segregationsperspektiv

Malmö Universitet

Fakulteten för lärande och samhälle Vårterminen 2015

Examensarbete i fördjupningsämnet

matematik och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Matematikläxor och läxhjälps användning

utifrån ett segregationsperspektiv

The use of mathematic homework and tutoring based

on a segregation perspective

Hanna Mårtensson

Sofie Persson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete Examinator: Anders Jakobsson i årskurs F-3, 240 högskolepoäng Handledare: Anna Jobér 2015-03-29  

Innehållsförteckning

Förord 4

Sammanfattning 5

1. Inledning 6

2. Syfte och frågeställningar 8

2.1 Avgränsningar 8

2.2 Frågeställningar 9

3. Tidigare forskning 10

3.1 Läxor 10

3.2 Matematik och matematikläxor 12

3.3 Segregation 13 3.4 Likvärdighet 15 3.5 Läxhjälp 16 3.6 Sammanfattning 17 4. Metod 18 4.1 Metodansats 18 4.2 Intervju 19 4.3 Urval 19 4.4 Genomförande 20

4.5 Bearbetning och analys 21

4.6 Transkribering 22

4.7 Trovärdighet och övervägande 22

5. Resultat 24

5.1 Beskrivning av skolorna 24

5.2 Hur ser den generella, socioekonomiska situationen ut på skolan? 24 5.3 Har ni några gemensamma bestämmelser angående läxor på skolan? 25 5.4 Finns det möjlighet att få läxhjälp på skolan? Om ja, gäller det alla eller specifika

elever? 26

5.5 Hur skulle du definiera begreppet läxor? 27

5.6 Vad har dina elever för matematikläxa? 28

5.7 Har du som lärare alltid ett syfte med matematikläxan? Exempelvis vad? 28

5.8 Sammanfattning 29

6. Tolkning och analys 30

6.1 Fria skolvalet och den ökade segregationen 30

6.2 “Vi-känslan” och likvärdigheten 31

6.3 Tid och arbete 31

6.4 Läxors användning 32

6.5 Läxhjälp 33

6.6 Sammanfattning 34

7. Diskussion & slutsatser 35

7.1 Kritiska reflektioner 38

7.2 Vidare forskning 39

Referenslista 40

Förord

Detta examensarbete har utarbetats i ett nära samarbete. Hela processen, från litteratursökning till planering och genomförande av den kvalitativa undersökningen samt medförande

efterarbete har genomförts gemensamt. Vi vill rikta ett särskilt tack till de båda skolor som har medverkat i vår studie samt till våra familjer för deras ständiga stöd. Även ett stort tack till vår handledare, Anna Jobér, för hennes gedigna insats som har fört vårt arbete framåt.

Sammanfattning

I detta examensarbete kommer matematikläxors och läxhjälps användning på två olika skolor att jämföras utifrån ett segregationsperspektiv. Vi har valt att undersöka en storstadsskola och en byskola. Vår hypotes var att den socioekonomiska situationen på skolorna skulle skilja sig åt, men det visade sig att båda skolorna har en relativt hög socioekonomisk situation. Vårt arbete grundar sig i vad tidigare forskning säger om både matematikläxor och läxhjälp, samt om segregation och likvärdighet. Forskningen har varit utgångspunkt för den kvalitativa undersökning som genomförts i form av semistruktuerade intervjuer av två pedagoger och rektorer. Resultaten har satts i relation till varandra samt tolkats och analyserats. Utifrån detta kunde vi dra slutsatserna att det inte skiljde sig markant mellan skolornas användning av matematikläxor och läxhjälp. Den största skillnaden upplevde vi var pedagogernas utformning av läxorna.

Nyckelord: byskola, grundskolans tidigare år, likvärdighet, läxhjälp, läxor, matematik, segregation, storstadsskola

Abstract

This thesis will compare the use of mathematic homework on two different schools based on a segregation perspective. We´ve chosen to examine one urban school and one rural school. Our hypothesis was that the socioeconomic situation on both schools would differ, but it turned out that both schools have a relatively high socioeconomic situation. Our thesis is based on what previous research says about homework and tutoring as well as segregation and equivalence. The previous research has been our starting point for a qualitative study where two teachers and principals were interviewed. We used semi-structured interviews. The results were interpreted and analysed and then compered. We could draw some conclusions that it didn’t differed that much between the schools and their use of mathematic homework and tutoring, based on this. The biggest different we experienced were the teachers design of the homework.

Keywords: equivalence, homework, mathematic, rural school, segregation, tutoring, urban school, year 1-3  

1. Inledning

Skolan är mer än någonsin i hetluften med bristande resultat för eleverna (www.sklblogg.se). Detta framkommer tydligt i de senaste Pisa-undersökningarna där en del anser

matematikresultaten som högst bristfälliga (Skolverket, 2013), även om en del menar att PISA-resultaten måste problematiseras (Popkewitz, 2011 & Serder, 2015). Svensson (2014) skriver att många vårdnadshavare upplever matematiken som en viktig grund för att kunna skaffa sig ett “bra” jobb. Andersson (2011) menar vidare att matematiken är väsentlig för vilka karriärmöjligheter som kommer erbjudas i framtiden. Vidare benämner Andersson (2011) detta som en ”gatekeeper”, vilket alltså innebär att undervisningen är betydelsefull för att bli en framgångsrik samhällsmedborgare.

Detta examensarbete kommer vidare att ta sin utgångspunkt i att det på senare år råder en ökad boende- och socioekonomisk segregation mellan storstäder och landsbygd, eftersom det i storstäder erbjuds fler möjligheter. Även bland elever upplevs skolsegregationen öka, främst skapar det fria skolvalet fler förutsättningar och större möjligheter för de elever som bor i storstäder. Utbildningen kan alltså vara utslagsgivande beroende på om man är uppväxt i en stad eller på landet. (Trumberg, 2011) Vidare skriver www.dn.se den 10 mars 2015 att segregationen har ökat under de senaste 20 åren och att situationen nu ses som problematisk.

Samtidigt som det upplevs större skillnader mellan elever och skolor har även diskussioner kring läxor och läxhjälp vidtagit (Skolverket, 2003). I det senaste valet var skolan på tapeten, där bland annat läxhjälp och dess betydelse låg som grund för olika politiska diskussioner. Det finns inget i varken skollagen (SFS, 2010:800) eller läroplanen för grundskolan

(Skolverket, 2011) som säger att läxor ska användas, men trots det är majoriteten av partierna i riksdagen för läxors användning (www.svt.se).

Läxor kan förknippas som länken mellan hem och skola där vårdnadshavarna ges ett tillfälle att involveras i elevernas skolprocess (Cooper & Valentine, 2001). Däremot kan läxor bidra till en ökad skolsegregation då vårdnadshavare, av olika skäl, har olika mycket tid, kunskap och intresse att hjälpa eleverna hemma. Här kan läxhjälp fungera som en hjälpande hand för eleverna, dock skiljer det sig markant mellan skolor och den läxhjälp som erbjuds. Även utbudet av privat läxhjälp kan variera mellan storstaden och landsbygden då det finns fler

möjligheter och lättare tillgång i storstaden. I detta sammanhang spelar även den

socioekonomiska situationen roll, då de olika ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt.

Vi upplever att en medvetenhet kring läxors utformning och användning i den svenska skolan kan vara av stor vikt för vår framtida yrkesprofession. Läxor kan vara en god länk mellan hemmet och skolan men det är väsentligt att vara uppmärksam på att alla elever inte har samma förutsättningar hemifrån för att klara av läxan. Här kan läxhjälp vara en lösning på problemen men då skolor erbjuder olika varianter av läxhjälp kan även denna

problematiseras. Likväl kan den geografiska boendesituationen som kan skilja sig mellan storstad och landsbygd vara en faktor som vi bör vara medvetna om inför vår yrkesroll.

2. Syfte och frågeställningar

Det existerar en del tidigare forskning kring läxor och läxhjälps användning i skolan samt hur de uttrycks. Däremot upplever vi att det inte finns så mycket tidigare forskning kring just matematikläxor. Vidare menar vi att det för nuvarande saknas forskning kring

matematikläxors användning i jämförelse mellan en storstadsskola och en byskola. Detta är intressant för oss att ha kännedom kring, då elevers olika förutsättningar och stöd hemifrån kan skilja sig åt. Vår önskan är därför att genom denna studie bidra till detta

forskningsområde. Vår intention är att jämföra, diskutera och problematisera matematikläxors och läxhjälps användning ur ett segregationsperspektiv. Under arbetets gång är vi intresserade av vad respondenterna upplever och uttrycker. Vi inspirerades av ett induktivt angreppssätt då vi utifrån erfarenheter drog våra slutsatser samt då vi var flexibla för förändring under

metodprocessen (Larsen, 2010).

2.1 Avgränsningar

För att skapa ett större djup i vårt arbete har vi valt att avgränsa oss något (Lindstedt, 2002). Vi har först och främst valt att avgränsa oss till matematik då det anses vara en gatekeeper. Med gatekeeper menar Andersson (2011) att matematikundervisningen är avgörande för individers framtida karriärer, d.v.s. att det skapas fler möjligheter till högre utbildning och därmed större utsikter på arbetsmarknaden. Vi valde att avgränsa oss till läxor och läxhjälp för att sedan fördjupa oss i matematikläxor då matematik är vårt fördjupningsämne. Vår intention är att undersöka dess användning för att få ta del av viktig information inför vår framtida yrkesprofession. Samtidigt som matematikresultaten utifrån internationella studier sjunker (Skolverket, 2003) ökar skolsegregationen och skillnader mellan elever och skolor är en märkbar problematik (Trumberg, 2011). Utifrån detta valde vi att undersöka eventuella skillnader mellan matematikläxor och läxhjälps användning på en storstadsskola respektive byskola. Eftersom vi inte är intresserade av lärandet i första hand, har vi inte tagit någon lärandeteori, exempelvis sociokulturellt eller behavioristiskt perspektiv. Vi väljer snarare att fokusera på erfarenheter och upplevelser kring användandet av matematikläxor och läxhjälp utifrån ett segregationsperspektiv. Vidare har vi kontinuerligt haft likvärdighetsargumentet, som står skrivet i läroplanen (Skolverket, 2011), i åtanke och därför står segregation och likvärdighet i fokus och är det som resultatet och analysen kommer ställas mot. Vi är

medvetna om att vi inte kan generalisera denna undersökning, utan väljer snarare att se det som ett specifikt fall (Larsen, 2010).

2.2 Frågeställningar

Vi kommer under arbetets gång diskutera följande frågeställningar där vårt fokus ligger på respondenternas upplevelser och uttryck. Båda frågeställningarna väljer vi att se ur ett segregationsperspektiv. Den första frågan är riktad mot matematikläxor medan den andra behandlar läxhjälp.

• Hur uttrycks användningen av matematikläxor i en storstadsskola jämfört med en byskola, utifrån ett segregationsperspektiv?

• Hur uttrycks användningen av läxhjälp i en storstadsskola jämfört med en byskola, utifrån ett segregationsperspektiv?

3. Tidigare forskning

I detta kapitel väljer vi att belysa tidigare forskning inom områdena läxor, matematikläxor, segregation, likvärdighet och läxhjälp. För att undvika förvirring har vi vidare valt att definiera olika, för texten relevanta, begrepp i samband med dess användning.

3.1 Läxor

Läxors definition kan variera. Ett exempel på en definition är Eva Österlinds (2001)

”beordrad eller frivillig, omfattande eller minimal, ges till nästa dag eller om flera veckor.” (Österlind 2001 s. 19). Vi har däremot valt att utgå ifrån Harris Cooper och Jeffrey C. Valentine (2001), Jan-Olof Hellsten (2000) och Ingrid Westlunds (2007) definition där läxor ses som en uppgift som eleven blir tilldelad av läraren, som ska genomföras efter skolans slut. Denna definition har vi valt att utgå ifrån eftersom vi är intresserade av länken mellan hem och skola, något som John Hattie (2009) skriver i sin metastudie är av stor vikt. Detta då det kan vara avgörande för om hemmet kan ses som en tillgång eller ett hinder för barnets utveckling.

Det finns inget krav på läxor i den nuvarande läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011) och forskning kring läxors betydelse går isär (Cooper & Valentine, 2001). Ulf Leo (2004) grundar sin studie på två olika inlärningstraditioner, där den första följer Jean Piagets tankar kring att elever på grund av mognad inte kan tillgodogöra sig läxor upp till årskurs sex. Den andra inlärningsteorin tar grund i Lev Vygotskijs tankar där den sociala interaktionen står i fokus men som möjligtvis inte är ett inslag i alla hem. Utifrån dessa tankar kommer Leo (2004) i sin studie fram till att läxor troligtvis inte har någon betydelsefull påverkan på elever. Detta står däremot emot Oliver Lüdtke, Ulrich Trautwein, Claudia Kastens och Olaf Köllers (2006) resultat i sina två empiriska studier. De ville undersöka den möjliga påverkan som läxor har på elevers resultat samt det eventuella sambandet med åldern. Resultatet visade att elever som vanligtvis hade läxor nådde större framgång i skolan än elever som mer sällan hade läxor.

Skolverket (2014a) beskriver tre viktiga framgångsfaktorer för en välplanerad och

bör ges med god framförhållning så att eleverna hinner planera när den ska genomföras. Vidare beskriver Skolverket (2014a) hur olika typer av läxor kan ha olika syften.

Repetionsläxan syftar till att repetera och öva på sådant som eleverna har arbetat med sedan tidigare medan den förberedande läxan handlar om att förbereda eleverna inför något som komma skall. En del läxor kan handla om att söka efter saker utanför skolan, t.ex. att intervjua vårdnadshavare och på så sätt nyttja lärandet som finns utanför skolan. Läxor kan även handla om att komma ifatt eller skapa mer bedömningsmaterial för pedagogen (ibid).

Skolverket bedriver inte vetenskaplig forskning men däremot synliggör och sammanställer de rapporter om adekvat forskning. Vi valde att ta del av dessa rapporter för att underlätta förståelsen av den tidigare forskningen. Däremot har Cooper och Valentine (2001) genomfört en vetenskaplig studie där de undersöker praktiska frågor om läxor. Bland annat uttrycker de möjliga positiva och negativa upplevelser av läxor. Pedagoger och vårdnadshavare beskriver positiva upplevelser som exempelvis är att eleverna får en mer övergripande förståelse för innehållet i skolan genom läxan. De menar även att läxor förbättrar elevers studieteknik, deras attityd gentemot skolan samt att man lär eleverna att kunskapsinlärning kan ske på andra platser än i skolan under skoltid. Vidare skriver Harris Cooper (2007) om de positiva upplevelser som berör de sociala faktorerna såsom att de blir fostrade till självständiga och ansvarstagande individer.

Likväl menar pedagoger och vårdnadshavare att det finns negativa upplevelser av läxor där elever känner tristess av för mycket skolarbete. Tiden man lägger på skolarbete utanför skolan tas ifrån andra fritidsaktiviteter som kan lära eleven viktiga lärdomar om livet.

Vårdnadshavare kan förvirra elever då man möjligtvis använder sig av annorlunda strategier och tekniker än pedagogen. En sista viktig synpunkt är vårdnadshavarnas kunskapsnivå vilken kan skifta beroende på bakgrund såsom utbildning och intressen. (Cooper och Valentine, 2001) Även Hattie (2009) diskuterar att den socioekonomiska statusen kan påverka upplevelserna för barnens läxläsning. Med socioekonomisk status menar Hattie (2009) vårdnadshavares utbildning, inkomst och sysselsättning. Vidare menar Cooper och Valentine (2001) att även tidsaspekten är viktig att ha i åtanke då en del vårdnadshavare, av olika anledningar, inte har tid att hjälpa och stötta barnen vid läxläsning.

Vidare har Cooper (2007) presenterat ett läxpolicyförslag som han menar att skoldistrikten i USA bör följa. I denna förespråkar han att den ska fungera som en viktig länk mellan hemmet

och skolan samt att den måste ha olika syften beroende på ålder. Han diskuterar likväl att läxor främst ska ge positiva attityder och vanor för de yngre eleverna samt fungera som förstärkning av den undervisning som man har arbetat med. Avslutningsvis menar han att de mest givande läxorna är en blandning av de frivilliga och de obligatoriska. Dessvärre finner vi inte så mycket svensk forskning kring läxpolicy och har därför valt att utgå från Coopers (2007) förslag.

3.2 Matematik och matematikläxor

Annika Andersson (2011) behandlar i sin doktorsavhandling Engagement in education: identity narratives and agency in the contexts of mathematics education relationerna mellan enskilda elevers engagemang i matematik. Utifrån Anderssons resonemang om matematik som en gatekeeper, d.v.s. att matematikundervisningen är avgörande då det skapas fler möjligheter till högre utbildning och därmed större utsikter på arbetsmarknaden, är detta särskilt intressant för vårt arbete. Skolverket (2011) beskriver och synliggör hur

matematikundervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper inom matematik, i både vardaglig användning samt inom specifika ämnesområden. Undervisningen ska vidare syfta till att eleverna utvecklar ett matematiskt intresse och en tilltro till användningen av sina matematikkunskaper. Vidare menar Andersson (2011) att matematikundervisningen är

avgörande för vem som i framtiden kommer få ta del av information och kommunikation i samhället och vilka utbildnings- och karriärmöjligheter en individ kommer att kunna ta del av.

Matematik är därmed ett viktigt inslag för samhällslivet och Skolverket (2014a) skriver hur majoriteten av elever, pedagoger och vårdnadshavare menar att matematikläxor är en

självklarhet. Däremot problematiserar de svårigheten kring att hitta väl fungerande former och innehåll. I likhet med andra läxor är syftet med matematikläxor att repetera, att reparera, att träna färdigheter samt att fördjupa sig i något eller att göra en undersökning (ibid).

Petra Svensson (2014) fokuserar i sin licentiat-avhandling Elever med utländsk bakgrund berättar: möjligheter att lära matematik på narrativa berättelser. Avhandlingen är en kvalitativ studie där Svensson tar ett bristförklaringsperspektiv och ser elevers egenskaper som resurser och möjligheter snarare än brister. Hon problematiserar läxors likvärdighet och menar att dessa skapar skillnader eftersom elever kan ha olika stöd med läxläsning hemifrån. Hon menar bland annat att detta bidrar till ökade klyftor mellan elevers kunskap och

framtidsmöjligheter. Vidare fortsätter Svensson (2014) problematisera vårdnadshavares oförmåga att hjälpa sina barn med just matematikläxan. Hon diskuterar bland annat två bakomliggande faktorer och menar att vårdnadshavares tidsbrist och olust till matematik påverkar barnens stöd hemifrån.

3.3 Segregation

Segregation är ett relativt brett begrepp som kan användas i exempelvis diskussioner om mångfald och etnicitet, något som Nihad Bunar (2008) skriver om. Vårt fokus kring

segregation är däremot den geografiska i samspel med den socioekonomiska aspekten där en storstad ställs mot landsbygden. Trumberg (2011) definierar begreppet som ett åtskiljande som kan delas in i ett geografiskt område, beroende på sociala faktorer. Vidare

problematiserar Kristoffer Örstadius (2015) i sin artikel till Dagens Nyheter att segregation är ett komplicerat begrepp och att det inom forskning saknas ett mått över hur man kan mäta segregationen.

Vi har valt att utgå ifrån Anders Trumbergs (2011) avhandling Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Avhandlingen är en kvalitativ och kvantitativ studie som behandlar hur det fria skolvalet samspelar med bland annat segregationsprocessen. Det fria skolvalet kan ses som en bidragande faktor till en ökad segregation och infördes 1992. Reformen skapade möjligheter till andra än kommunerna att starta och driva skolor samt gav elever och vårdnadshavare rätt att själv välja skola

(www.skolvalet.nu). Vidare skriver Trumberg (2011) att skolsegregationen upplevs öka, främst tycks man se att det fria skolvalet skapar andra förutsättningar och fler möjligheter för de elever som bor i storstäder. Det finns även en segregation inom storstäder, där olika områden ses som segregerade utav övriga samhället. I somliga delar av städerna klassas majoriteten av invånarna som höginkomsttagare där elever utmärkte sig genom att ha ett mycket starkt stöd hemifrån. I andra delar av städerna var majoriteten av befolkningen låginkomsttagare där elevernas stöd hemifrån var betydligt lägre och pedagoger fick lägga mycket fokus på att lösa konflikter, istället för undervisning. Studien visar dock att områdena med majoriteten av låginkomsttagare minskar (ibid).

Thom Axelsson (2014), universitetslektor vid Malmö Högskola, skriver om segregation i sin rapport till vetenskapsrådet om en utredning som regeringen anordnade 1988, den så kallade storstadsutredningen. Det genomfördes en nationell kartläggning av segregationen i Sveriges storstäder. Denna utredning var den hittills enda som genomförts och fick mycket

uppmärksamhet i den svenska segregationsdebatten. Forskningen visar att den bild av segregationen som växt fram under senare år är mer komplex och att det finns olika faktorer som spelar roll till varför vårdnadshavare och elever väljer en specifik skola (ibid). Trumberg (2011) beskriver hur det fria skolvalet har lett till en ökad segregation i samhället, då elever och vårdnadshavare idag har möjlighet att välja bort de så kallade "sämre" skolorna. Även Eva Davidsson, Karl-Göran Karlsson och Magnus Oskarsson (2011) menar att i samband med det fria skolvalet minskar också skolsystemets likvärdighet. Tomas Englund (2014) väljer att gå steget längre och anser att det fria skolvalet är orsaken till skolkrisen. Detta är främst en problematik i storstäderna där det ges ett större urval av skolor inom ett rimligt avstånd. Eva Myrberg (2006) har ensam och i samarbete med Monica Rosén (2006) skrivit i sin studie om att detta i sin tur kan leda till en minskad likvärdighet i utbildningen (Myrberg, 2006; Rosén & Myrberg, 2006). Trumberg (2011) menar att det finns en anledning till att vidare undersöka segregationen och dess konsekvenser även utanför storstadsområdena.

Svensson (2014) skriver att en del elever i ett visst område som är drabbade av hög

segregation inte går ut grundskolan med slutbetyg i matematik, något som i sin tur medför att eleverna inte får möjlighet att söka in till gymnasieskolan. Åse Hansson (2011) skriver i sin avhandling hur skolsegregationen har ökat under de senaste 20 åren i samband med att det fria skolvalet infördes. Hon presenterar även hur matematiksprestationerna generellt har

försämrats under denna period i Sverige. I likhet med Trumberg (2011) problematiserar Svensson (2014) hur boendesegregationen på så sätt blir ett samhällsproblem som påverkar människors sociala möjligheter och chans att ta sig fram i livet. Även Bunar (2001) menar att boendesegregationen påverkas av sociala faktorer som gör att skolor och specifika områden per automatik ses som segregerade av det övriga samhället. Svensson (2014) betonar att denna segregation kan skapa en social orättvisa och ett möjligt hinder för att lära sig matematik.

Anders Böhlmark och Helena Holmlund (2011) har gjort en forskningsrapport för

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), 20 år med förändringar i skolan- vad har hänt med likvärdigheten. De menar att skolsegregationen nödvändigtvis inte behöver vara en

problematik för likvärdigheten om skolorganisationerna håller hög kvalité i sin undervisning och kompenserar för de elever som har sämre förutsättningar och bakgrund. De menar istället att klasskamraternas attityder och prestationer påverkar individens resultat. Vidare skriver Trumberg (2011) att grannskapet och sociala bakgrunder påverkar elevers skolval. Bland annat nämner han endogena effekter vilket innebär hur individens attityd till något specifikt kan påverka och ändra hela grannskapets uppfattning, d.v.s. att vårdnadshavares val av skola även kan påverka resterande grannskaps val.

3.4 Likvärdighet

Böhlmark och Holmlund (2011) skriver hur likvärdighet är ett begrepp som ännu inte har någon klar definition. De menar att definitionen idag skulle kunna innebära “lika

möjligheter”, d.v.s. att omgivningen och skolan ska omfördela resurser så att inga barn hindras i sin skolutveckling på grund av exempelvis social bakgrund. Vidare påpekar de att lika möjligheter inte innebär att alla elever får lika undervisning, utan i likhet med Skolverket (2011) innebär det snarare att undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar och behov. Med extraresurser kan skolan kompensera för de elever som har vårdnadshavare med låg utbildningsbakgrund, eftersom det tycks finnas ett samband mellan dessa parametrar (Böhlmark & Holmlund, 2011). I Sverige finns det idag många elever som på grund av sämre förutsättningar hemma har svårt att genomföra läxor utanför skoltid (Skolverket, 2014a). Detta i enighet med Kathleen Hoover-Dempsey, Angela Bättrat, Joan Walker, Richard Reed, Jennifer Dejong och Kathleen Jones (2001) som menar att det finns en del faktorer som påverkar barnens möjlighet till läxläsning, exempelvis tid och kunskap. Detta kan bli en problematik då de flesta läxor kräver vårdnadshavares medverkan.

Vidare problematiserar Böhlmark och Holmlund (2011) även det fria skolvalet ur ett

likvärdighetsperspektiv och menar att alla vårdnadshavare idag inte heller har kunskap kring hur man gör det bästa valet av skola till sitt barn. Om skolor ska påstås likvärdiga är det alltså väsentligt att vårdnadshavare är informerade och kapabla till att göra rationella val för att finna en skola som passar barnet bäst. Många skolor har på senare tid haft

likvärdighetsargumentet i åtanke och för att skapa en så likvärdig skola som möjligt sätter man in andra resurser för elever som inte har stöttning hemifrån. Detta för att skapa

förutsättningar som underlättar för dessa elever och en likvärdig utbildning (ibid). Artikel 2 i FN:s barnkonvention (http://unicef.se/barnkonventionen) behandlar barns lika värde, samt att

inga barn får diskrimineras utan ska ha samma rättigheter. Även Skollagen (SFS, 2010:800) skriver att alla barn ska ha rätt till lika utbildning, oavsett kön, geografisk bosättning eller sociala och ekonomiska förhållande. Skolverket (2011) betonar vikten av en likvärdig utbildning och eftersom hemsituationerna kan se olika ut i dagens samhälle kan läxors likvärdighet problematiseras.

3.5 Läxhjälp

För att undvika förvirring kring begreppet läxhjälp har vi valt att skilja på privat läxhjälp och den läxhjälp som skolan erbjuder. Med privat läxhjälp menar vi den som organisationer anordnar, exempelvis www.studdybuddy.se och www.myacademy.se.

Skolverket (2014b) beskriver tre delsyften med användningen av läxhjälp. De menar att läxhjälpen bland annat ska syfta till att skapa praktiska förutsättningar för elevernas studier och stödja eleverna i det pågående skolarbetet. Slutligen väljer Skolverket att benämna det mest väsentliga syftet med läxhjälp som ett sätt att stärka elevernas förmåga att i framtiden ta eget ansvar för sin kunskapsutveckling och för sina egna studier.

Vidare beskriver Skolverket (2014b) tre olika former av läxhjälp som skolor kan erbjuda: öppen studieverkstad, kontinuerligt studiestöd samt obligatorisk läxhjälp. Den öppna studieverkstaden innebär att alla elever, oavsett årskurs, ges möjlighet att deltaga.

Verksamheten är oftast öppen specifika dagar i veckan och eleverna ges tillåtelse att i stort sett arbeta med vad de vill. Det kontinuerliga studiestödet är begränsat till specifika elever, d.v.s. att läxhjälpen inte är öppen för alla. Det är alltid samma lärare som håller i denna typ av läxhjälp och innebär ett åtagande från elevernas sida. Det är vanligtvis en organisation som bedriver läxhjälpsverksamheten. Slutligen beskriver Skolverket (2014b) den obligatoriska läxhjälpen som innebär att skolan bedriver läxhjälp under skoltid med samtycke från eleverna. Skolverkets (2014b) utvärdering visar vidare att läxhjälp kan bidra till tydlig

kunskapsutveckling hos de elever med kontinuerligt deltagande.

Skolverket har inte själva genomfört egen forskning och deras slutsatser behöver

problematiseras. Det existerar idag väldigt lite tidigare forskning kring användandet av privat läxhjälp i Sverige (Jobér, 2015) och Skolverkets slutsatser blir därför av intresse för detta arbete. Man kan spekulera i att det finns större möjligheter till användning av privat läxhjälp i

storstäderna men dessvärre visar forskning tämligen lite kring detta relativt nya fenomen som vi finner i det svenska utbildningslandskapet (ibid). För vår del innebär det att vi inte kan finna någon forskning om läxhjälp riktad mot matematik och väljer därför att titta på den generella läxhjälpen, snarare än ur matematikperspektivet.

3.6 Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att läxors betydelse för elever går isär och att läxor uttrycks såväl negativt som positivt av vårdnadshavare och pedagoger. Matematiken ses idag som en gatekeeper och matematikläxor, i likhet med andra läxor, kan ses som en länk mellan hem och skola. Det fria skolvalet kan ses som en del av dagens segregation och kan ge olika förutsättningar beroende på om man bor i storstad eller på landsbygden. Denna typ av segregation existerar även inom storstäder, där även här ges olika förutsättningar beroende på vilket område man tillhör. Vidare spelar den socioekonomiska situationen i hemmet roll för vårdnadshavares förmåga att stötta vid läxläsning, beroende av utbildning, tid och intresse. Läxor kan skapa en problematik ur ett likvärdighetsperspektiv då elever inte har samma förutsättningar i hemmet. Avslutningsvis kan skolor erbjuda olika typer av läxhjälp där elever ges möjlighet att göra läxor på skolan efter skoltid. Med tidigare forskning som bakgrund följer nedan en beskrivning av vår undersökningsmetod.

4. Metod

För att kunna genomföra vår undersökning kommer vi nedan att presentera vårt metodiska angreppssätt samt våra forskningsetiska övervägande. För att kunna undersöka våra

frågeställningar valde vi en kvalitativ undersökning. Detta kapitel beskriver vidare den metod, de urval och de övervägande vi har genomfört.

4.1 Metodansats

Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning. Alan Bryman (2011) beskriver det som en metod där intervjuer och analyser ligger i fokus. En kvalitativ metod består huvudsakligen av sex viktiga steg som vi har valt att förhålla oss till. Det första innehåller generella

frågeställningar, val av relevanta platser och undersökningspersoner samt insamling av relevant data. Undersökningen fortsätter därefter med tolkning av data, begreppsligt och teoretiskt arbete och slutligen formulering av forskningsrapport (ibid). Vidare kommer vi att använda oss av kvalitativ data, vilket innebär att vi är intresserade av respondenternas uttryck och upplevelser snarare än siffror och statistik. Vi upplever att intervjuer skapar ett större djup i svaren och ger oss även utrymme att ställa följdfrågor utifrån respondenternas svar. Ett alternativ hade varit att utforma enkäter till pedagoger och rektorer som möjligtvis hade kunnat leda till ett större deltagande, men den personliga kontakten och följdfrågorna hade uteblivit. Vi inspirerades av ett induktivt angreppssätt och var flexibla under metodprocessen då vi exempelvis lade till en intervjufråga i efterhand (Larsen, 2010).

Vår hypotes inför undersökningen var att det skulle råda en socioekonomisk skillnad mellan storstäder och landsbygd, där vi antog att storstäderna skulle ha fler högutbildade invånare. Då vi ville undersöka den möjliga segregationen hade vi i åtanke att det finns flera aspekter av ett kapital, exempelvis det ekonomiska, kulturella samt det utbildningsmässiga kapitalet. För att undersökningen ska vara användbar ligger styrkan i att man har en stor population, ett stort kvantitativt material (Trumberg, 2011) men då vårt arbete är tidsbegränsat hade vi ingen möjlighet att undersöka en stor population utan fick begränsa oss till två skolor och fyra respondenter. Vi är därför medvetna om att vi inte kan generalisera resultaten och ser därmed vår undersökning som ett specifikt fall (Larsen, 2010).

4.2 Intervju

Vi genomförde en kvalitativ undersökning för att undersöka upplevelser och erfarenheter kring användningen av matematikläxor och läxhjälp. Respondenterna i samma yrkeskategori blev intervjuade med samma frågor, däremot kunde följdfrågorna variera beroende på respondenternas svar. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer på en storstadsskola och en byskola. En semistrukturerad intervju handlar enligt Bryman (2011) i regel om att intervjuaren har förberett en samling frågor men där ordningsföljden kan variera efterhand. Semistrukturerade intervjuer ger även plats för uppföljningsfrågor till det som uppfattas som betydelsefulla svar, vilket ofta leder till en väldigt flexibel intervjuprocess. Vidare skriver Peter Esaisson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud (2005) att det däremot finns en risk att respondenten påverkas av intervjuarens gester, mimik och uttal under intervjutillfället. Vi är medvetna om att detta kan leda till att respondenten anpassar sina svar utefter vad hen förväntas säga. Då man genomför kvalitativa intervjuer är det användbart att spela in materialet som sägs. Med en ljudinspelning kan vi göra upprepade uppspelningar av respondenternas svar, detta för att få ett tydligare underlag till analysen (Bryman, 2011). Då vår sökprocess är beroende av en kontext, löper aldrig processen helt linjärt (Friberg, 2006) och vi valde därför att i efterhand lägga till en intervjufråga. Frågan behandlade pedagogernas definition av begreppet läxa och vi ansåg denna vara relevant för vår analys då vi ville undersöka sambandet mellan pedagogernas definition och användning av läxor.

4.3 Urval

Vi har valt att genomföra vår studie i en storstadsskola och en byskola, då vi antog att det skulle finnas en skillnad mellan dessa. Med storstad menar vi en stad där invånarantalet överskrider 100 000 personer (www.ne.se). Under arbetets gång upptäckte vi dock att by inte har någon officiell definition i dagens samhälle och valde därför att använda oss av småort för att beskriva skillnaden på skolorna. Vi har valt att utgå från SCB:s definition av småort där de menar att det är en samlad bebyggelse där invånarna kan överskrida 200 personer om andelen fritidsbostäder är högre än 50 % (www.scb.se). Då skolan som ligger i småorten är en

uppsamlingsskola för landsbygden och det närliggande samhället kommer vi att kalla för den för byskola.

Intervjuerna genomfördes med skolornas rektorer för att få en övergripande inblick i

skolornas syn på läxor, läxhjälp samt den socioekonomiska situationen för vårdnadshavare. I efterhand kan man ifrågasätta våra intervjufrågor och problematisera det faktum att rektorn skulle ha en inblick i alla klassers läxkultur samt vårdnadshavares socioekonomiska situation. Vidare kan vi i efterhand se en problematik i att inte ha definierat begreppet socioekonomisk situation för respondenterna, då tolkningar av begreppets innebörd kan skilja sig åt. Den innebörd som vi har haft i åtanke behöver möjligtvis inte vara en generell uppfattning. Däremot väljer vi dock att utgå från vad rektorerna uttrycker, då uttryck och upplevelser ligger som fokus i detta arbete snarare än statistik och siffror. Vidare intervjuades två tredjeklass-pedagoger för att jämföra två klasser i samma årskurser. Även här kan vi i efterhand problematisera vårt val av intervjufrågor och framförallt avsaknaden av en

specificerad definition av matematikläxor snarare än läxor. Hade vi valt denna definition hade möjligtvis delar av vår analys sett annorlunda ut.

Vidare gjorde vi ett aktivt val av att ha representanter från båda könen, dessvärre hade vi ingen möjlighet att få en jämn fördelning mellan dessa. Vi valde även ett så kallat

bekvämlighetsurval av våra respondenter, vilket innebär att vi tog kontakt med två, för oss kända, rektorer på de olika skolorna (Bryman, 2011). Vi kan ställa oss kritiska till detta val då intervjusituationen kunnat te sig annorlunda med okända respondenter.

4.4 Genomförande

Vi valde att maila våra intervjufrågor till respektive respondent för att ge vederbörande möjlighet att ge oss genomtänkta svar. Intervjuerna skedde på respondenternas villkor då de fick bestämma tid och plats snaraste möjligt, detta för att respondenterna skulle känna sig så trygga och bekväma som möjligt (Esaisson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2005). Alla intervjuerna ägde rum på vederbörandes arbetsplats. Varje intervjutillfälle inleddes med att respondenterna blev informerade om syftet med intervjun samt de etiska aspekterna, d.v.s. informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2012). Tiden för intervjuerna låg mellan 25-35 minuter. Vidare valde vi att spela in samtalen för att vid intervjutillfället ha möjlighet att lägga all fokus på respondenten samt för att få en fullständig redogörelse av utbyten i intervjun. Vi ville vid intervjutillfället uppmärksamma gester och mimik för att få en helhetsbild. (Bryman, 2011)

4.5 Bearbetning och analys

Vi har valt att använda oss av en innehållsanalys för att bearbeta vårt insamlade material (Larsen, 2010). I likhet Larsens (2010) förslag på arbetsgång har vi valt att samla in data och bearbeta till texter som kodas. För att inleda vår dataanalys lyssnade vi igenom intervjuerna två gånger och insåg att allt material inte var användbart för vår analys. Vi valde därför att enbart transkribera delar av det insamlade materialet från intervjuerna (Bryman, 2011). Då man använder sig av kvalitativ data kan det bli en stor textmängd att arbeta igenom (Larsen, 2010), detta medför ett stort efterarbete som kan vara väldigt tidskrävande. Vidare skriver Larsen (2010) att man ska reducera datamängden för att bibehålla den väsentliga

informationen och endast ha kvar det som är kopplat till frågeställningarna. Detta samt att vi begränsas av både tid och utrymme hade vi i åtanke när vi analyserade de transkriberade materialet.

Vi har vidare valt att endast redovisa de intervjufrågor som var betydelsefulla för att utarbeta en analys utifrån våra specifika frågeställningar (se bilaga 1 för alla frågor). Vi har valt att analysera utvalda frågeställningar till rektorerna eftersom de ger oss en övergripande syn på skolans läxsituation samt att de till viss del besvarar våra frågeställningar. Frågeställningarna riktade till pedagogerna var intressanta för oss då vi ville skapa en överblick över deras uppfattningar kring matematikläxor och dess användning. Vi upplever att pedagogernas syfte är betydelsefullt för läxornas påverkan för eleverna. Rektorn och pedagogen från

storstadsskolan kommer vi att benämna som rektor och pedagog från storstadsskolan medan rektorn och pedagogen från byskolan kommer benämnas som rektor och pedagog från byskolan. Vi har valt ut att diskutera och analysera följande intervjufrågor av de som ställdes: Till rektorerna:

• Hur ser den generella, socioekonomiska situationen ut på skolan? • Har ni några gemensamma bestämmelser angående läxor på skolan?

• Finns det möjlighet att få läxhjälp på skolan? Om ja, gäller det alla eller specifika

elever? Till pedagogerna:

• Hur skulle du definiera begreppet läxor? • Vad har dina elever för matematikläxa?

Vi valde först att lyssna på intervjuerna två gånger, för att därefter välja ut vilka delar vi ansåg vara relevanta och betydelsefulla för vårt arbete utifrån våra frågeställningar. Bryman (2011) betonar fördelarna med att ha spelat in intervjun och därefter transkribera materialet. Bland annat nämner han att det bidrar till att förbättra vårt minne samt ger intervjuaren möjlighet att upprepa respondenternas svar.

4.6 Transkribering

Vi valde att transkribera intervjuerna för att underlätta vårt arbete med en tydligare analys och det är därför viktigt att transkriberingen blir så exakt som möjligt. När respondenten svarar med det fonetiska talet kan det vara vanligt att de formulerar sig med verbala tics utan att de är riktigt medvetna om det. Vi har valt att redigera bort exempelvis “eh” och “ehm” då vi upplever att dessa småord inte för intervjun framåt. Vidare har vi valt att göra kortare

strykningar som vi markerar med “...” för att få en så sammanhållen intervjutext som möjligt (Bryman, 2011).

4.7 Trovärdighet och övervägande

Det finns en del faktorer som kan påverka utfallet av intervjuerna (Larsen, 2010). Vi är medvetna om att det kan råda en viss begränsning genom användandet av intervjuer som metodval. I enighet med Trumberg (2011) väljer vi att hänvisa till Uwe Flick (1999) för att problematisera detta. Det finns alltid en risk att respondenterna besvarar frågorna som

privatperson istället för yrkesperson, något som skulle kunna blockera intervjun (Flick, 1999). Då vi har en personlig relation med två av respondenterna kan trovärdigheten i intervjuerna och vidare även undersökningens resultat påverkas.

Vi är även medvetna om att vi inte kan generalisera slutsatserna av denna undersökning då våra respondenter inte är representativa för hela sin yrkesgrupp. Vi får snarare betrakta slutsatserna som ett resultat av just denna undersökning (Bryman, 2011). Då detta arbete var tidsbegränsat fanns det ingen möjlighet att bredda mängden av respondenter. Vi är även medvetna om att en problematik kan uppstå då man i förväg mailar frågorna till

respondenterna. Exempelvis kan det leda till att spontana svar uteblir och att respondenten möjligtvis väljer bort delar av sina svar då de getts möjlighet att förbereda ”rätt” svar. Man

ska likväl vara medveten om att respondenten kan hämmas av det faktum att hen blir inspelad samt att transkriberingen som sker efter inspelningen kan leda till ett enormt efterarbete (ibid).

5. Resultat

I kapitlet nedan beskrivs de olika skolorna samt resultaten från intervjuerna med rektorerna och pedagogerna. Insamlad data presenteras, utifrån de utvalda intervjufrågorna vi ställde, genom en löpande text (Larsen, 2010). Respondenternas svar är presenterade utifrån varje fråga och varvas med en övergripande sammanställning. För att skapa en mer levande resultatdel har vi bitvis valt att citera respondenterna enighet med transkriberingsmodellen (ibid).

5.1 Beskrivning av skolorna

Storstadsskolan är en friskola som är belägen i utkanten av en storstad och som vi tidigare nämnt utgår vi ifrån www.ne.se när vi definierar begreppet. De menar att storstad en stad där invånarantalet överskrider 100 000 personer (www.ne.se). Den är en F-6 skola med en klass i varje årskurs. En intervju har förts med skolans rektor och en klasslärare i årskurs tre.

Byskolan är en F-6 kommunal skola med en klass i varje årskurs. Vi har valt att utgå från SCB:s definition av småort där de menar att det är en samlad bebyggelse där invånarna kan överskrida 200 personer om andelen fritidsbostäder är högre än 50 % (www.scb.se). Även här har intervjun förts med skolans rektor och med klasslärare i årskurs tre.

5.2 Hur ser den generella, socioekonomiska situationen ut på

skolan?

Rektorn på storstadsskolan svarade följande:

“R- Så att, ja hur ska jag beskriva det? Barnen har det rätt så bra. Bra om man nu ska säga så.

I- Ja.

R- Ja det har dem. *tystnad* och majoriteten har också svenska som modersmål” (Rektor på storstadsskolan)

Rektorn beskrev den socioekonomiska elevsituationen på skolan som att eleverna hade det ”rätt så bra”, där vårdnadshavarna överlag var delaktiga i elevernas skolgång. Vidare

berättade rektorn att majoriteten av vårdnadshavarna arbetade vilket ledde till långa fritidsdagar för eleverna.

Rektor på byskolan uttryckte sig följande:

“Så så, relativt högutbildade om man säger ett snitt och få arbetslösa vilket vi märker på fritidshemmet här också.“ (Rektor på byskola)

Den socioekonomiska situationen på skolan beskrevs av rektorn som väldigt jämn, där hen menade att majoriteten av vårdnadshavarna var arbetande och hade det gott ställt. Framförallt menade rektorn att i princip alla vårdnadshavare som var bosatta i kärnan av byn var

högutbildade. Rektorn poängterade att vårdnadshavarna var arbetande märktes bland annat på fritidshemmet, då ungefär 66 % av alla elever utnyttjade fritidshemmet. Från resterande procent kunde man även dra bort i princip hela klass fem och sex eftersom nästan alla valde att gå hem efter skolan istället. Slutsatsen är att det inte finns någon markant skillnad gällande den socioekonomiska situationen mellan skolorna.

5.3 Har ni några gemensamma bestämmelser angående läxor

på skolan?

På denna fråga svarade respondenterna i stort sett på liknande vis. Båda rektorerna menade att det var av stor vikt att alla på skolan hade ett gemensamt förhållnings- och tankesätt kring läxor och dess användning. Däremot förklarade rektorn på storstadsskolan att de relativt nyligen hade skrivit ner en läxpolicy (se bilaga nummer 2), där skolans bestämmelser kring läxors utformning, syfte och användning beskrivs. Detta hade man valt att skriva ner i ett dokument som skulle symbolisera hela skolans syfte med läxor. Rektorn påpekade att läxpolicyn var under bearbetning och att synpunkter skulle tillkomma.

Såhär svarade rektorn på storstadsskolan angående ovannämnda fråga:

“Ja, det har vi! Ni kan få med er här sen också. Vi har en läxpolicy som vi precis har gått igenom och det är också utifrån att skolverket har gett ut ett kommentarmaterial, det har diskuterats i media en hel del. Vi, vi vill någonstans säga att vi är ingen läxfri skola, men vi har tankar kring varför vi ger läxor och hur vi ger läxor. “ (Rektor på storstadsskola)

Såhär svarade rektorn på byskolan:

“Inte officiellt upptryckt men vi har diskussioner rätt ofta liksom vad syftet med läxor är. Vi är däremot i den fasen rätt så snart att vi måste ha, tycker jag, där vi skriver ner vad det ska innehålla för att alla tolkar inte alltid “...” Vi snackar om det och det ska vara en viss form av läxor och hur de ska vara utformade men ändå följs det inte “...” så därför måste vi skriva ner det nu, att detta gäller. Där ligger nån gammal gammal bestämmelse sen innan min tid men den tror jag inte är så aktuell.” (Rektor på byskola)

Rektorn uttryckte att man kontinuerligt hade diskussioner kring läxpolicy och att man inom kort kommer att skriva ner en sådan. När intervjutillfället genomfördes fanns det en gammal bestämmelse, vars innehåll rektorn inte hade någon kännedom kring.

5.4 Finns det möjlighet att få läxhjälp på skolan? Om ja, gäller

det alla eller specifika elever?

Det visade sig att båda skolorna erbjöd eleverna någon form av läxhjälp, däremot skilde de sig något från varandra.

Rektorn på storstadsskolan svarade:

“ja, det gör det! just nu är det en gång i veckan “...“men behöver man hjälp med läxorna av olika anledningar då går man på läxhjälp och det är företrädesvis dem äldre, 4-6. Det kan vara språkligt för att förstå och så vidare.. Det kan vara för att man behöver det för

strukturen.. och så vidare.. så det har alltid varit ett samtal med föräldrarna innan, det är bra om..“ (Rektor på storstadsskola)

Storstadsskolan erbjöd endast läxhjälp till specifika elever under en timme i veckan. De specifika eleverna var framförallt elever som går i årskurs 4-6 som behöver särskilt stöd med t.ex. språket eller strukturen. Beslutet om läxhjälp för den individuella eleven hade skett i kommunikation med vårdnadshavare och pedagog. Övriga dagar erbjöd skolan ett lugnt rum på fritids för de elever som kände att de hellre gjorde läxan under skoltid.

“ja, det gör det! just nu är det en gång i veckan “...” Mm, ofta har ju föräldrarna varit inblandade “...” Att föräldrarna har sagt till läraren att ja mitt barn ska gå” (Rektor på byskola)

Byskolan erbjöd däremot en öppen läxhjälp, d.v.s. att alla elever var välkomna en dag i veckan. Läxhjälpen var då uppdelad under en timme för i 1-3 samt en timme som är till för 4-6. Rektorn berättade att även om läxhjälpen var öppen för alla, var det oftast i kombination och kommunikation med vårdnadshavarna som eleverna valde att gå dit. Oftast var det samma grupp individer som utnyttjade läxhjälpen. Vidare uttryckte rektorerna på båda skolorna att de inte hade information kring användandet av privat läxhjälp hos elever på skolan. Slutsatsen är alltså att båda skolorna erbjöd läxhjälp, dock i varierande former och utsträckning.

5.5 Hur skulle du definiera begreppet läxor?

“Det är en form av hemuppgift som antingen ska förbereda någonting inför en lektion eller är den, ja det är nånting man behöver göra hemma av någon anledning. För det mesta för man ska förbereda nånting men det kan också vara att man har missat nånting under lektionen eller att man har varit bortrest till exempel så att man får ta igen det men det är hemarbete.” (Pedagog på storstadsskolan)

Pedagogen på storstadsskolan uttryckte att läxor var en hemuppgift där något ska förberedas inför kommande lektion eller något eleven missat av olika anledningar.

Pedagog på byskolan svarade:

“Jag skulle egentligen vilja definiera det till det att det som inte hinns, görs på lektionerna, men det är det ju inte idag “...” ibland kan det vara för vissa elever som får medskickat hem, men samtidigt, ja läxor är för mig en traditionell *tystnad* handling som lever kvar här.” (Pedagog på byskolan)

Pedagogen på byskolan valde att definiera läxor som en traditionell handling och som uppgifter som inte hinns med på lektionerna. Frågan besvarades med vissa avbrott med tystnad.

5.6 Vad har dina elever för matematikläxa?

Vid denna fråga visade det sig att användningen och utformningen av matematikläxor skiljde sig mellan skolorna. Pedagogen på storstadsskolan utgav sig för att lägga ner mycket tid på att utforma egna läxor utifrån det arbetsområde som låg i fokus vid just det tillfället. Pedagogen skapade vid varje tillfälle en grundläxa bestående av två sidor som alla elever fick som läxa. Därefter kunde eleverna välja mellan en kluring och en öva mer läxa, denna valdes

individuellt efter behov, önskemål eller överenskommelse. Det var dock inget tvång att välja en extra.

Pedagogen på byskolan menade att alla läxor var individualiserade, då det upplevdes som stor variation gällande elevgruppens kunskapsnivåer. Pedagogen poängterade också att

elevgruppen endast bestod av 16 elever, något som gav hen större möjlighet att tydligt se alla elever och deras kunskapsnivå. Pedagogen valde att använda sig av läxor där

färdighetsträning eller arbete med praktisk matematik låg i fokus.

5.7 Har du som lärare alltid ett syfte med matematikläxan?

Exempelvis vad?

På frågan som berörde syftet med matematikläxan uppgav båda pedagogerna att de använde läxor som en repetitionsläxa, d.v.s. som en möjlighet att öva och repetera vad som tidigare behandlats på lektioner. Båda pedagogerna var noga med att poängtera att läxorna alltid hade anknytning till pågående arbete i klassrummet.

Pedagogen på storstadsskolan svarade:

“Det har ju ett syfte därför att det är, det är det som vi håller på med, det är en extra träning av det som en repetition av det, ett momentträning av det som vi ändå håller på med som man övar en gång till, försöker också koppla lite det till det som är hemma ibland, att ja men håller man på med geometri, då kanske man ska söka geometriska former hemma eller göra nånting sådant eller kluringen handlar om geometri och trianglar “ (Pedagog på

storstadsskola)

“syftet är ju bland annat som nu till exempel när vi jobbar med tabellerna i multiplikation och division och då har jag gjort lite för-tester och nu har vi kommit till nationella proven och jag vet att det är en rätt så stor bit i nationella proven, i räkningen.”...” och då har jag som syfte att dom ska träna så mycket dom bara kan hemma, det är ju något man måste träna och lära sig utantill.” (Pedagog på byskola)

5.8 Sammanfattning

Respondenternas svar kan övervägande presenteras som relativt liknande. Det upplevdes inte någon markant skillnad gällande den socioekonomiska bakgrunden skolorna emellan utan det var överlag högutbildade vårdnadshavare. Skolorna hade eller var på väg mot en nedskriven läxpolicy och erbjöd läxhjälp under en dag i veckan. Byskolans läxhjälp var till för alla medan storstadsskolan endast erbjöd läxhjälp till specifika elever. Pedagogerna använde i stort sett läxor på liknande sätt och menade att en del av syftet med läxor var färdighetsträning. Däremot upplevdes en skillnad på utformningen av matematikläxorna och pedagogen på storstadsskolan lade ner mycket tid på att konstruera egna läxor medan byskolan vanligtvis använde sig av färdigt material. Dock använde sig pedagogen på byskolan av

individualiserade läxor till varje elev. Pedagogen på storstadsskolan valde däremot att tilldela samma läxa till alla elever, vidare kunde eleverna välja till träna mer eller kluringen beroende på var man låg i sin matematikutveckling.

6. Tolkning och analys

I följande kapitel kommer resultaten från vår undersökning sättas i relation till tidigare forskning, tolkas och analyseras. I denna del väljer vi att lyfta, för oss, meningsfulla mönster (Larsen, 2010). Vi kommer att jämföra storstadsskolan med byskolan och diskutera

matematikläxans användning och utformning samt läxhjälpens betydelse. Vi inleder med att diskutera den möjliga segregationen mellan skolorna då detta är en betydelsefull del av vårt arbete. Diskussioner kommer kontinuerligt att ses ur ett likvärdighetsperspektiv.

6.1 Fria skolvalet och den ökade segregationen

Cooper och Valentine (2001) menar att vårdnadshavares förmåga att stötta vid läxor kan påverkas av deras kunskapsnivå, exempelvis beroende av tidigare utbildning. Vidare menar forskning att en del av segregationen med olika utbildningsnivåer kan vara beroende på geografisk placering (Trumberg, 2011). Utifrån rektorernas uttryck upplever vi dock i vårt fall att vårdnadshavarna på storstadsskolan och byskolan hade liknande socioekonomisk bakgrund där majoriteten var högutbildade och vi kan därför inte se denna typ av segregation. Om det möjligtvis beror på att byskolan tillhör en högt klassad del av kommunen eller om den upplevs som en samlingsplats för såväl landsbygden som ett närliggande samhälle låter vi vara osagt. För att kontrollera rektorernas uttryck kring vårdnadshavares socioekonomiska situation hade vi kunnat använda oss av databasen SCB men då vi, som tidigare nämnt, är ute efter uttryck och upplevelser valde vi bort detta alternativ. Vi väljer att se denna undersökning som ett specifikt fall och kommer inte dra några generella slutsatser.

Forskning visar att det råder en viss olikhet mellan människors förutsättningar mellan

landsbygd och storstad (Myrberg, 2006; Rosén & Myrberg, 2006 & Trumberg, 2011). Vidare menar Trumberg (2011) att det fria skolvalet har lett till en ökad segregation i samhället och detta intresserar oss då vi valde att jämföra en storstadsskola och en byskola. I vår

undersökning såg vi inga uttryck på att det skulle finnas en markant socioekonomisk segregation skolorna emellan och därmed stod vårt resultat mot den tidigare forskningen. Davidsson, Karlsson och Oscarsson (2011) skriver att i samband med det fria skolvalet finns det en risk att det påverkar skolsystemets likvärdighet. Vi utgår ifrån Böhlmark och

alla. Det fria skolvalet ger visserligen alla möjligheter till ett fritt val av skola men kan problematiseras ur ett likvärdighetsperspektiv då vårdnadshavare inte har samma kunskap eller förutsättningar att göra rationella skolval till sina barn (ibid). Hur det fria skolvalet påverkar skolorna i vår undersökning är inget vi kan svara på, däremot i likhet med Trumberg (2011) finns det en skillnad i antalet skolor att välja emellan inom ett rimligt avstånd. I

storstaden finns där många olika skolor att jämföra och ha i åtanke för vårdnadshavarna medan närliggande skolor för vår byskola inte är så många.

6.2 “Vi-känslan” och likvärdigheten

Rektorerna på skolorna svarade att de hade eller var på väg mot en läxpolicy. De utryckte att denna skulle visa bland annat vårdnadshavare att hela skolan stod som en enad front bakom läxors användning. Vi upplevde att rektorerna på skolorna försökte skapa en form av “vi-känsla”. De svarade bland annat i tron att hela skolan stod bakom deras gemensamma läxbeslut. Ännu tydligare blev detta då den ena skolan hade valt att skriva ner en läxpolicy som stod för hela skolans åsikter, medan den andra skolan var i uppstartningsfasen för en sådan. Forskaren Cooper (2007) har delgett ett förslag kring läxpolicy, främst tänkt till skoldistrikt i USA. Som tidigare nämnt syftar det bland annat till att skapa positiva attityder och vanor hos de yngre eleverna. Hur kommande läxpolicy på byskolan kommer att se ut kan vi inte svara på, men på storstadsskolan ser vi att deras läxpolicy innefattar läxors syfte, olika utformning samt uppföljning. Vidare finns förslag på vilka typer av läxor de olika årskurserna kan bli tilldelade (se bilaga 2). I enlighet med Cooper (2007) syftar storstadsskolans läxpolicy till att ha olika syften och fungera som en förstärkning till tidigare undervisning, däremot upplever vi att läxans uppgift att stärka yngre elevers positiva vanor samt blandningen av frivilliga och obligatoriska läxor saknas. Avslutningsvis vill vi påpeka att storstadsskolans läxpolicy var under bearbetning där vissa punkter skulle tillkomma. Om det är ovannämnda punkter som skulle tilläggas kan vi i dagens läge inte svara på.

6.3 Tid och arbete

Pedagogen på storstadsskolan lade ner väldigt mycket tid på matematikläxorna då hen utformade två sidor plus en träna mer läxa och en kluring varje vecka. Varje matematikläxa avslutades med ett kommentarsfält för eleverna och vårdnadshavarna där möjlighet gavs att kommentera läxan. Vidare gick det åt en del tid till rättning då hen förutom att rätta

matematikläxan valde att kommentera varje kommentar från eleven och vårdnadshavaren för att hålla en dialog mellan parterna. Cooper och Valentine (2001) skriver att läxor ska

användas som en länk mellan hemmet och skolan och vi upplever att pedagogen på detta vis får en skriftlig länk mellan eleven, vårdnadshavare och skolan.

Vidare menar Skolverket (2014a) att förberedelsen och efterarbetet är av lika stor vikt som själva läxan. Utifrån pedagogens uttryck på byskolan tolkar vi det som att hen lade ner en del tid då hen använde sig av individualiserade matematikläxor. Pedagogen valde denna form för att hen upplevde att elevgruppens kunskapsnivåer varierade sig markant. Som efterarbete fick eleverna på ett eller annat sätt redovisa sina matematikläxor för klassen. I likhet med

Skolverkets (2014a) riktlinjer uttrycktes båda pedagogerna lägga ner mycket tid till både planering av läxor, utformningen samt efterarbetet. Om dessa matematikläxor ger en ökad kunskapsutveckling är inget som varken vi eller pedagogerna har några belägg för. Om resultaten blivit högre utan matematikläxor är bara något vi kan spekulera i då det möjligtvis hade avsatts mer tid till planering men de möjliga effekterna av läxorna gått förlorat. Då exempelvis Leo (2004) menar att man inte kan se någon koppling mellan läxor och elevers kunskapsutveckling hade den extra tiden setts som betydelsefull. Å andra sidan menar Lüdtke, Trautwein, Kastens och Köller (2006) att elever med kontinuerliga läxor nådde större

framgång än de elever med färre läxor. Om man utgår ifrån att pedagogerna på skolan med färre läxor hade mer tid över så visade de studierna inte på någon ökad kunskapsutveckling. Vi är dock medvetna om att det finns fler faktorer att ha i åtanke.

6.4 Läxors användning

Pedagogen på byskolan valde att definiera läxor som en traditionell handling som lever kvar på skolan. Hen uttryckte till en början att läxor var något eleverna får göra som inte hinns med under skoltid. Pedagogen upplevdes därefter snabbt tillägga att det inte var definitionen hon utgick från idag. Vidare står pedagogens definition av läxor som en traditionell handling emot Cooper och Valentine (2001), Hellsten (2000) och Westlunds (2007) definition som menar att läxor är en uppgift som eleven blir tilldelad att genomföra efter skoltid. Å andra sidan tyder pedagogens uttryck av utformning och användning snarare på att hen använder läxor i enighet med tidigare nämnda forskares definition. Utifrån detta kan vår intervjumetod

problematiserats då pedagogen möjligtvis valde ett svar som hen trodde förväntades av oss (Esaisson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2005).

Pedagogen på storstadsskolan valde att definiera läxor som något som ska genomföras hemma, d.v.s. efter skoltid, i likhet med Cooper och Valentine (2001), Hellsten (2000) och Westlund (2007). Hen uttryckte vidare att läxor är något som ska förbereda inför en lektion eller arbete men tillade att det även kunde vara något som eleven missat under en lektion respektive semester och därav något som eleven ska ta igen.Skolverket (2014b) skriver att matematikläxan bland annat ska handla om att repetera, att reparera, träna färdigheter, fördjupa eller undersöka något. Vi blir konfunderade när pedagogen på byskolan svarade att hen i stort sett endast hade som syfte att använda läxan till färdighetsträning. Vi fick även uppfattningen av att pedagogen uttryckte att hen i stort sett endast använde sig av dessa typer av läxor. Detta går dock emot Coopers (2007) forskning som menar att eleverna behöver en variation av de läxor som man får hemskickat. Vidare beskriver Cooper (2007) i sin läxpolicy att det är av stort vikt att möta olika syften med läxor samt att läxor bör variera mellan

frivilliga och obligatoriska. Utifrån pedagogens uttryck upplevde vi det som att byskolan saknade denna typ av konstellation. Även om färdighetsträning ska vara en del av läxan är det viktigt att även möta andra typer (Skolverket, 2014a).

6.5 Läxhjälp

Vid båda skolorna uttrycktes det att det främst var i samspråk med pedagogerna som

vårdnadshavare avgjorde om eleven var i behov av läxhjälp. Uttrycken tyder på att det sällan var eleverna själva som ville komma på läxhjälpen. Skolverket (2014b) betonar att det mest väsentliga syftet med läxhjälp är att stärka elevers förmåga att ta ansvar för sin

kunskapsutveckling. Detta syfte synliggörs inte på skolorna som undersökts utan här upplevs det snarare som att allt ansvar ligger på pedagogerna och vårdnadshavarna. Vi upplever att byskolan har en öppen studieverkstad (Skolverket, 2014b), då alla elever är välkomna efter skoltid. Vi upplever att storstadsskolan, till skillnad från byskolan, har en blandning mellan en öppen studieverkstad och ett kontinuerligt studiestöd då läxhjälpen är till för specifika elever men där läxhjälpspedagogen kan variera. Det är ingen organisation som bedriver

läxhjälpsverksamheten utan båda skolorna har ansvaret (Skolverket, 2014b). Vidare

diskuterades det om privat läxhjälp på båda skolorna och vi fick liknande svar av rektorerna, d.v.s. att de inte visste om några elever använde sig av hjälpen. Då det saknas tidigare forskning kring detta relativt nya fenomen (Jobér, 2015) blir det svårt att sätta vårt resultat i relation till forskningen.

6.6 Sammanfattning

Slutligen kan vi konstatera att det inte upplevs som någon markant skillnad mellan skolornas uttryck och användning av matematikläxor och läxhjälp, något vi kan tolka som att eleverna ges liknande möjligheter utifrån läxaspekten. Vi kan utifrån forskning konstatera att den ökade segregationen visar på olikheter för elevers förutsättningar och möjligheter (Myrberg, 2006; Rosén & Myrberg, 2006; Svensson, 2014; Trumberg, 2011). Dessa synliggörs inte på våra skolor, i alla fall inte baserat på matematikläxor och läxhjälp som är vårt fokus för denna undersökning. Andra förutsättningar kan vi inte svara för. Skillnaderna vi ser i vår

undersökning är alltså förhållandevis små vilket vi upplever tyder på en relativ likvärdig utbildning angående läxaspekten skolorna emellan.

7. Diskussion & slutsatser

I följande stycken kommer vi att belysa slutsatserna för vår kvalitativa undersökning. Som tidigare nämnt upplevde vi inte någon markant skillnad mellan de socioekonomiska

bakgrunderna skolorna emellan. Att de socioekonomiska förhållandena var liknande var inget vi visste på förhand och det hade varit intressant att undersöka eventuella skillnader mellan matematikläxors användning och utformning om skolorna hade skiljt sig mer ifrån varandra.

En slutsats som vi har dragit med vårt resultat som bakgrund är att skolorna utifrån våra frågeställningar inte upplevs skilja sig markant. En likhet mellan skolorna var att båda rektorerna kontinuerligt valde att prata i “vi-form” under intervjuerna. Under arbetets gång har funderingar kring denna typ av uttryck uppstått. Man kan ställa sig frågande till om alla som är involverade i skolans organisation står bakom samma åsikter och vilka konsekvenser det blir om en pedagog inte instämmer med dessa påståenden? Vi ställer oss även frågande till om detta stödjer läroplanens likvärdighetsargument (Skolverket, 2011) och om detta anpassas efter varje elev och dess behov om alla på skolan använder sig av samma utformning och har samma syfte med läxor. Om man utgår ifrån Böhlmarks och Holmlunds (2011) förklaring kring begreppet likvärdighet, syftar det till att ge alla lika möjligheter, inte lika läxor. Vi kan dock konstatera att byskolan inte gav alla elever likadana läxor utan valde att individanpassa dem.

Vidare visar forskning att användningen av matematikläxor innefattar att repetera och reparera, att träna färdigheter samt att fördjupa sig i något eller att göra en undersökning. Pedagogen på storstadsskolan hade som syfte att matematikläxan skulle ses som en extra träning, en repetition, samt försöka koppla skolarbetet till hemmet. Å andra sidan uttryckte pedagogen på byskolan att hen hade som syfte att mestadels använda matematikläxan till färdighetsträning. Man kan ifrågasätta varför pedagogen på byskolan mestadels använder sig av denna typ av läxor då Skolverket (2014a) skriver att olika läxor ska ha olika syften och Cooper (2007) menar att läxan ska ge positiva attityder och vanor för de yngre eleverna. Vi är tveksamma till hur elevernas attityder påverkas om de till största del används matematikläxor som färdighetsträning och inga andra varianter. Vidare uppgav pedagogen på storstadsskolan även att läxan var till för att ge eleverna möjlighet att hinna ikapp om de har missat något på lektionen. Om man utgår ifrån denna formulering kan man ifrågasätta vad detta skapar för