SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Det

norske

folks

Hiv

og

historie

1875-1920,

:'C'ILHCL\I K E I L H ~ L , Professor %Vilhelm Krålhau har E D e t norske folks liv P- _{å r utgivit annu en del a \ »Det norske}

historie gjennem tåderne. _{folks liv og historie)}_,_{omfattande tideri} Tidsrumanet fra omkring 4870-8920. H a n staller i utsilit, att 1875 til omkrin- 1920. detta baiid skall foljas av eii arslutande Oslo 1933. rolyin, som rekapitulerar tideri eltes riiiionsbrottet. Det fGrefaller, som oan professor Keilhau avvaktade framlionnstelz a \ nytt aktmaterial a\enstam syecialeindersokiiingar å skilda ornråden, inrian haai slired lill en definitiv skildring av de s i s t f ~ r f l u t n a trettio åren. Dcn nu utkorilna delen av historien kair diirfor gora ailspråh på att bedomas med l~uvudvlkten lagd vid dess framstallliing ro- rande tiden fore å r 1905.

I det n u aitkomna bandet igenkanaer inan många av de ror- tjailster, som karakteriserade den forut gi\na skildringen a v Norges Eiistoria efter 1814. lilali finner på inånga punkter samma konlireta och levande framstalliling, sarilma portriitiliolist och samm:r i hasta mening journalistiska verve P skildringen av de golitislin kahalerlia.

I fråga om siil allmai~na uppfattiling oil1 tiden mellaii 1870 ocEi 1905 skiljer sig Keilliau foga fråil den man kan finna i de hittllls utkomna san~mailfattaiide skilclringarna av Norges hå- storia. .%ren Keilhau drojer gsrna och utforligt \ i d de nationella heroerna inom litteratur, konst och vetenskap men fyller tit frarn- stiillaiingen med bilder rir den inera vilclruxna kultur. sona froda- des B press, painfletter och Chrlstiaiiias sjaligen torttiga holmerne- liv. Betraffande det politiska liret Iagges hu\ udviliten vid strideii osn unionen.

A%tt frainhålla overensstammelsen i den grundliigpai~de upp- fattilingen om en epok mellan en Iiistorikier frå11 1890-talet och en från år 1935 torde, riar det galler en popular fr~irnstallning, icke få anses såsom kritik. Det a r orimligt att til1 varje pris jakta fram en originell syn pa det sliildrade tidsa~snittet. om inan efter provning finner den redan foreliggallde skildria~gc~n til1

(2)

Det 11orsBe folks liv og historie 1875-1920. 303 sinit grundeiement vara riktig. Eli nyskrivning ar I~eriittigad re- d a n darigenoni alt niiaii i fråga onn frainsiallningssatt och disposi-

&ion Iillmolesgår en iig7 tids aiisprala.

I de båda lidigare utkomiia delarna av sin historia iinr professor Keilliau visat, Iiuru en frisk ocli levande poplilar historia hdjs s l r r i ~ a s , dar inan på en gång fiir rika fakliska irppBysiiiiigar och nya tankevackaiide aspekter. H em fidregåendr recension (Scanndia 1932) h a r framliållits, huru det son1 frarrist gav riirde åt de tidigare delarria \ a r Keilhau? formåga att t411 ett orgniaiskt helt sarnmankliyta de oliba livsyttringarna lios Folket. l[ dera ne1 utknrnna delen med dess efter rnera konventåoniella gruriddrag sammanstiiltdla stoff saknar m a n motsvarighet liartill, franiif6r a'ilt t411 de rikt givande kapitlen »Folkel och naeriimgsdrifteia l e d hc- gyrinelseri a v hundreåret) ocli »Det norske saiiifund ornhriiig

1 8 4 0 ) . Dessa kapitel biiclade hiknatenarna !id kompositionen a \

de badri foregående delarna. Sliillnaden mellaaa dessa och den nya boken faller så raaycket lattare E ogoaieii, sona deil senare 11iledes av ett avsnitt. diir eippkoancten av det norska bondep partiet for- klaras utifråri deb faktum. att Iltinderna icke deltogo i societets- livel i CB-iristialiia utan voro lianvisade til8 unngarigel ined j a r - andra. Ilet antydes \isserlige~i alt dar averi låg anna2 hahom partibildriiilgeai men Keilhau ut\ ecklar iche temat I idare.

Tieilhata agnar en stor del av sin holi å t den r i l a andliga Billlur, som utmarkte dc narinaste Irettio greia for<> uaiionsbrotteh. Dessa kapitel aro rika på fjndiga foranuleringar ocli trdffande karakterisfiker, m e n de %ro i a91 sin ~idlyftighet eitan organisht sari~inanhaaig mcd deal 6 ~ r i g a iran1sta111iilige1-a. \'ad sorii hornmit med ocli r a d som icke konimit ined syries d,?iiill mer ilai en gålar; tillfalligt. Huru rnycliet mera hade man ickv forstått av detta avsnitt oin m a n haft ett kapitel: >Det norske saaiafirnd oanhririg

1875)).

B iråga on1 skildringen av de polåtiska fidrli5llarideiia torde basa frainlaiilltrs, att en framstallni~ig a r unio~is~triclerlla, som icke fager med i beriiliningen de europeiska stol-11ial;tskonisteZla- Sionerna samt Sleriges och Norges olilia ekoiiomisha ocli liul- turella orientering utåt Iinappast trariger under Piaiadelserrias yttrc slial. Det forefaller, soin o m ett uppslag tila belysiling a \ detta problem ligger oritnyttgat i norsk I~istori~skrivning. Jag syflar på striden om koiicessionslagara-aa.

T T

ilampen gallde h a r iiiuru stort inflytande utlanci5bt 1iapit:ii skulle få på del norsha nariiigsli\et. Knappt hade den rayn stateai htirinit komma iill, forriiii ~lllandskt kapital s t r ~ l n m n d e in for at1 expioatera de norslia naturtillgångarna, och lissa partier i stor- tinget ,ansago sig också slallda infor frågali att bevnr,i Norges

(3)

sjadvstandighet mot betidligt farligare makter ara Sverige. R4an frågar sig: Villiet samband råder rnelIan det rikt strommande liapitaltillflodet lill Norge efter 1905 och unionsbrottet? Vidare: Vern finansierade den oerhorda expansioneri av den norska han- delsflottan? På dessa for Korges politik och iiariilgsliv viktiga frågor finner inan icke något sl-ar hos Keilhau.

Att rikta anmarkningar illot en forfattare, darfor att han icke medtagit en eller annari detalj eller synpunkt i sin framstall- ning, a r nar det galler modern historia. latt men knappast gra- verande for forfattaren. VP veta s& mycket om modern tid, att vissa uteslufriingar av fakta och synpunkter alltid måste goras. blen nian ager ratt att kritisera utifrån forfattarens eget program, Den nu utkomna delen ar icke »Det norske folks liv og historie)), Man kan lasa om rederierna mei1 icke om sjomaniien, om trå- eaporten anen icke oin skogsarbetarna. Iceilhaii har i en av de foregående delasna en utomordentlig sliildriilg av verksamheten i ett klandelishus från mitten av 1800-talet. Dar finnes ieke en enda siffra, men Pasaren får omedelbart en åskådlig bild av miiii- niskorna och arbetet i detta handelshus. I den sist utkomna boken får rnan. sakerligen fullt riktiga, siffror on1 den norska rederi- aaaringeai och firrnan Wilhelmsen. men man får ingen som helst kunskap onn huru ett norskt storsederi Hevde och verkade.

Det har har riktats vissa erinringar mot »Det norske folks liv og historie 18/5-1920>. Svårigheterna for framstalliningen Inses latt. Bet material, son1 rnåhanda belyst mycket av spelek balioin kulisserna. a r allnu icke tillgangligt, och doliument, son1 Lunnat giva konlireta bidrag til1 den nyaste tidens historia. aro ti11 stor del i privat 5go och spridda over landet. War forfattaren s i s j a h upplevt en storhetstid P litteratur, vetenskap, konst och poll-

tik, koinma hans egna erfarenheter ciarftir f~rs%åeligt nog att intnga en central plats i frainstallningen - på bekostnaci av for f o l ~ e t

I dess helhet anera livsviktiga problem. Det ar oforsiktigt at! tidigare ha skrivit två bockei. som ger en långt mera allsidig och taillandad skildring av de narmast foregåeiide perioder~ra av »det norske folks Iix- og historie)).

9å2s Nolzlzberg.

(Sryclit Jan. 1936).