Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur- språk- medier
Examensarbete
10 poängFilm i skolan
-
är det möjligt?
- en projektredogörelse om skapandet av en leranimerad dokumentärfilm
Film education in school - is it possible?
- an account of the creation of a clay animated documentary film
Mélanie Piedoie
Samanfattning
Syftet med mitt arbete är att undersöka och synliggöra hur två lärare försöker bedriva filmundervisning på skolans senare år och på så sätt förverkliga kursplanen i bild. Undersökningen, som är kvalitativ, sker i form av inspelade intervjuer. Mitt resultat, dvs. lärarnas röster och åsikter, presenteras i en leranimerad dokumentärfilm och på så sätt åskådliggör det konstnärliga i min KME-utbildning. Då antalet deltagare i min undersökning är litet jämförs mitt resultat med en rapport från Skolverket. Rapporten presenterar olika aspekter av bildämnet och tar bl.a. upp de undervisande lärarnas behörighet, materialbrist och undervisningstiden. Jag har medvetet valt att bara intervjua två lärare då gestaltningsformen är tidskrävande. Jag lyckas skapa en leranimerad dokumentärfilm som jag döper till Film i
skolan –Är det möjligt? Den är 8 minuter och 40 sekunder kort och tog över 91 timmar att producera. Mitt resultat när det gäller lärarnas situation går i linje med Skolverkets undersökning.
Innehållsförteckning
1. Inledning……….7
2. Litteraturgenomgång………8
2.1 Styrdokument………8
2.2 Skolverkets rapport om bildämnet………..9
2.3 Dokumentärfilm………..10
2.4 Leranimation………....11
3. Syfte och frågeställning………...11
4. Beskrivning av projektet………12
4.1 Idé och inspiration……….. 12
4.2 Förberedande arbete………...12
4.3 Produktion………....13
5. Analys och tolkning……….14
6. Diskussion………16
Källförteckning………18
1. Inledning
Uppfinnaren Louis-Augustin Le Prince gjorde 1888 den allra första filmsekvensen. Den är tre sekunder lång och föreställer en trafikerad gata (Andersson 2006, [www]). Mer än ett århundrade har gått sedan dess och rörliga bilder är idag en trivialitet för oss. Den tekniska utvecklingen på medieområdet går snabbt och det är vanligt att folk själva producerar rörliga bilder och filmer, med hjälp av t.ex. en digital videokamera eller mobiltelefon.
En institution som ska återspegla vårt samhälle är skolan och många är de röster som höjs för att medierna ska få en större plats i undervisningen. Man menar att medier har en viktig funktion som källa för kunskap om världen, samhället och verkligheten vi lever i, och borde vara en resurs i alla skolans ämnen (Lundquist 2003 s. 20f). Även om styrdokumenten eftersträvar filmundervisning i skolan är det inte säkert att de undervisande lärarna i bild har vare sig kunskap eller material för att genomföra det. Enligt timplanen är bild och musik, efter hemkunskap, de ämnen som har minst undervisningstid (Skolverket Timplan [www]). De få timmarna kan också komma att förhindra lärarna att undervisa i film. Jag har i detta arbete valt att enbart fokusera på den praktiska delen av filmundervisning i skolan och då endast sett utifrån undervisande lärare i ämnet bild.
Mitt examensarbete är indelat i två delar, denna korta uppsats och en gestaltning. Jag vill med mitt arbete undersöka och synliggöra hur två undervisande lärare i bild på skolans senare år försöker att förverkliga bildämnets kursplan när det gäller filmundervisningen. Jag hoppas att jag med dessa vittnesmål från fältet kan presentera ett nytt perspektiv på ämnet. Jag har läst en kort del av kursplanen för bild där dator- och videoteknik nämns för lärarna och ställt den enkla frågan: Känner du att du kan förverkliga kursplanen när det gäller filmundervisning? Jag har spelat in dessa intervjuer och presenterar mitt resultat, dvs. deras röster och åsikter, i en leranimerad dokumentärfilm. Lärarnas röster hörs men det är lerfigurer som syns. På så sätt bevaras lärarnas anonymitet och jag får ett tillfälle att åskådliggöra det konstnärliga i min utbildning, Kultur, medier och estetiska uttrycksformer. Detta anser jag vara relevant för mitt kommande yrke då jag tror att jag trots min breda utbildning kan komma att bli anställd som bildlärare på en av många skolor med små resurser.
2. Litteraturgenomgång
I stycket styrdokument klargör jag vilka förordningar som skriver om filmundervisning i skolan och koncentrerar mig på bildämnets kursplan. Jag vill på så sätt visa att styrdokumenten uppmanar till filmundervisning i skolan. Jag sammanfattar delar av Skolverkets rapport om bildämnet under rubriken med samma namn eftersom jag kommer att stödja mig på dessa resultat i analysen och tolkningen av min undersökning. Ordet dokumentärfilm definieras och olika representationsformer av genren presenteras i
dokumentärfilm. Detta för att utreda om min gestaltning är en dokumentär. Leranimation, behandlar också gestaltningens form och där preciseras bl.a. hur leranimationer skapas.
2.1 Styrdokument
Skolan styrs av olika läroplaner, som är förordningar utfärdade av regeringen och som ska följas. En läroplan beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet (Skolverket, Läroplaner [www]). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, nämner i mål att uppnå i grundskola att skolan ansvarar för att varje elev efter grundskolan kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik, drama och dans. Rörliga bilder nämns inte bland dessa estetiska språk. En annan förordning i skolväsendet är kursplanerna. Dessa kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. De är utformade så att de lämnar stort utrymme för en
lokal och professionell tolkning (Skolverket, Kursplaner och betygskriterier [www]).
Man kan i kursplanen för svenska i grundskolan läsa om termen vidgat textbegrepp som innebär att tillägning och bearbetning av texter inte alltid ska innebära läsning utan även kan ske genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium (Skolverket, Svenska [www]). Det är ett intressant begrepp men kanske riktar det sig mer på filmtolkning och analys än filmproduktion. Att arbeta med film i skolan är säkerligen en möjlighet för alla olika ämneslärare men jag vill i detta arbete enbart koncentrera mig på kursplanen i bild och undervisande lärare i bild på grundskolan. I det första stycket av kursplanen för bild i grundskolan, Ämnets syfte och roll i utbildningen, kan man läsa att:
utbildningen i ämnet syftar till att […] ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde […] Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet.
Under rubriken mål att sträva mot står det att ”skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik […]”. Styrdokumenten uppmanar oss med dessa ord att arbeta med filmproduktion i skolan för att eleverna ska få en chans att lära sig tekniken och sedan utveckla en personlig stil.
2.2 Skolverkets rapport om bildämnet
En nationell utvärdering av grundskolan genomfördes på Skolverkets begäran under 2003 för att kunna ge en bild av grundskolans utveckling under 1990-talet. En del av Nationella
utvärderingen 2003 (NU-03) är Ämnesrapporten i bild (Marner, Segerholm, Örtegren 2005) där man bland annat kan läsa om resultaten av en enkät som besvarades av 39 lärare i bild. Enkäten innehöll frågor som exempelvis rörde lärarnas utbildning, skolornas materiella utrustning, undervisningens form och innehåll, tidsanvändning samt påverkan av styrdokument. Av de 27 kvinnor och 12 män som svarade är 79 % behöriga att undervisa i bild och av de 9 stycken som är obehöriga har 6 stycken lärarexamen men inte i bild (s.66). En riksrepresentativ undersökning utförd våren 2003 har visat att en tredjedel av de undervisande lärarna i bild är obehöriga (s.67). När det gäller den styrning som läroplaner, kursplanen m.m. kan tänkas utöva uppger 85 % av enkätens lärare att kursplanens mål att
sträva mot har en stor eller ganska stor betydelse för deras bildundervisning (s.58). Undervisningspassens längd påverkar hur undervisningen och klassrumsaktiviteterna genomförs. Enligt hälften av lärarna i enkäten dominerar passen à 60 minuter, en tredjedel uppger att längre pass än 60 minuter är vanligast och 15 % att den dominerande lektionslängden är kortare än 60 minuter (s.63f). ”Det är svårt att ägna sig åt videoproduktion med en grupp ungdomar om inte adekvat utrustning och speciellt utrymme för videoredigering finns” (s.64) men enligt enkäten har 60-75 % av lärarna utrustning för att arbeta med film och video, detta i form av videokameror, videobandspelare och TV-monitor (s.64). Bildframställning för hand är den dominerande aktiviteten i undervisningen trots att kameror och videoutrustning finns på flera skolor. Detta kan förklaras med lärarnas uttalade behov av kompetensutveckling samt brister i utrustning inom det digitala området (s.74). Tillgången till kraftfullare datorer med bildhanteringsprogram är fortfarande låg på skolorna (s.78). De stora undervisningsgrupperna kan vara ett hinder för denna form av
genomsnitt 310 elever per vecka. Medelvärdet för enkätens samtliga lärare är 254 elever och det maximala antalet en lärare undervisar är 500 elever per vecka (s.62).
2.3 Dokumentärfilm
Till skillnad från fiktiva filmer ger dokumentärfilmer ett intryck av att vilja skildra sanningen, verkligheten. Nationalencyklopedin definierar ordet på följande sätt:
dokumentärfilm (efter eng. documentary film), film utan uppdiktat och spelat innehåll och med avsikten att utsäga "sanningen" om historiens eller samtidens verklighet genom en rekonstruktion av "fakta"[...] Själva handlingen att fästa verkligheten på filmremsan förändrar verkligheten genom att den påförs en form framför kameran eller vid klippbordet, inte sällan med dramaturgiska grepp som komplicerar avgränsningen mot spelfilmen (Aghed, 1999, NE [www]).
Dokumentärfilmsteoretikern Bill Nichols, som är professor i filmvetenskap på San Fransisco State University, presenterar i sin bok Representing Reality (1991) fyra representationsformer för analys av dokumentärfilm som genre. The Expository Mode är en förklarande dokumentärfilm genre som riktar sig direkt till tittaren och karakteriseras av rubriker eller en berättarröst, även kallade ”voice-of-god”, som driver handlingen i filmen framåt. Genren som använder sig av retorik och argumentation (Nichols 1991, s.34), förekommer till exempel under nyhetssändningar då nyhetsuppläsaren kommenterar ett bildreportage. The Observational Mode, den observerande representationsformen, vill ge intrycket att den visar en sann och omedelbar bild av verkligheten. Man undviker därför att lägga till berättarröst, filmmusik m.m. Den ifrågasätts av etiska skäl eftersom man menar att filmaren kan påverka personerna som observeras genom sin blotta närvaro (Nichols 1991, s.38-39). I den interaktiva representationsformen, The Interactive Mode, samspelar filmaren med filmens deltagare. Detta sker ofta i form av intervjuer där filmarens röst hörs och på så sätt ger intrycket av en dialog eller klipps bort vid redigering. Utan filmarens frågor får åskådarna intrycket att den medverkande håller en monolog och talar direkt till dem (Nichols 1991, s.52). Fokus i den reflexiva representationsformen, The Reflexive Mode, ligger på mötet mellan filmaren och tittaren. Filmaren vill få tittaren att reflektera över vad som skildras men mest hur det skildras (Nichols 1991, s.56). Åskådaren ska vara medveten om att dokumentären är ett verktyg för att representera verkligheten. Bill Nichols påpekar dock att ”the modes […] tend to be combined and altered within individual films” (Nichols 1991, s.33). De olika representationsformerna kan alltså finnas i en och samma film.
2.4 Leranimation
I vanliga filmer spelar kameran in 24/25 bilder per sekund men leranimationer skapas med en inspelningsmetod som kallas enbildstagning (NE, Enbildstagning [www]). Filmkameran tar en eller ett fåtal bildrutor av varje rörelsefas som de tredimensionella lerfigurerna gör. När filmen visas med normal hastighet flyter de enskilda bilderna samman till en kontinuerlig rörelse. Enbildstagning, som också kallas stop motion, är en gammal animationsteknik. Skaparen till den första leranimerade filmen, Modelling Extraordinary, är okänd men man vet att den gjordes 1912 (Wikipedia, [www]). Många leranimationer har skapats sedan dess men det finns få leranimerade dokumentärfilmer. Kanske beror detta på att det är en relativt ny genre, en hybridform. Leranimationer förknippas oftast med barnprogram trots att det även finns filmer som riktar sig till en vuxen publik. Den tjeckiska surrealisten Jan Svankmajer, som anses vara en av de stora inom stop-motion filmer, har gjort många, ganska makabra, filmer som riktar sig till vuxna. Två studenter som har läst på K3 på Malmö Högskola, Cecilia Actis och Mia Hulterstam, gjorde som examensarbete år 2004 en leranimerad dokumentärfilm, Dance on my text. De fick 2006 priset för bästa svenska kortfilm på Uppsala kortfilmsfestival för sin andra film Blue, Karma och Tiger (SVT [www]).
3. Syfte och frågställning
Syftet med mitt arbete är att undersöka och synliggöra hur två undervisande lärare i bild försöker bedriva filmundervisning på skolans senare år och på så sätt förverkliga kursplanen i bild. Jag vill även visa att jag genom mina studier till KME-lärare1 har skaffat mig tillräckliga kunskaper i filmproduktion och redigering för att skapa en film. Genom att omvandla min dokumentation till en leranimerad film och på så sätt presentera mitt examensarbete som en gestaltning, önskar jag åskådliggöra det konstnärliga i min KME-utbildning. Jag hoppas också att min leranimerade dokumentärfilm kan bli ett exempel på det vidgade textbegreppet. Mina problemställningar är:
• Kan jag genom de kunskaper jag tillägnat mig i filmproduktion under min utbildning göra en leranimerad dokumentärfilm?
• Kan jag i filmen förmedla situationen som två undervisande lärare i bild befinner sig i när det gäller filmundervisning på skolans senare år?
4. Beskrivning av projektet 4.1 Idé och inspiration
Jag blev positivt överraskad av att höra på examensterminens informationsmöte att vi KME studenter hade möjligheten att arbeta kreativt genom att göra en gestaltning som examensarbete. Jag hade då inte helt klart för mig vad jag skulle undersöka men visste att jag ville jämföra olika bildlärares undervisningssituation. Efter några dagars intensivt tänkande bestämde jag mig för att det var bildlärarnas möjligheter att genomföra filmundervisning i skolans senare år, som jag ville koncentrera mig på. Jag kom att tänka på en kortfilm jag sett
Blue, Karma, Tiger (Actis, Huterman 2006) som är en leranimerad dokumentärfilm. De två skaparna har spelat in röster av graffitimålare som förklarar sin konstnärliga tanke och sedan skapat lerfigurer som framför deras tal. Jag har under min utbildning gjort en leranimation och är väldigt förtjust i arbetssättet som förenar konsthantverk med modern teknik. Jag valde att återigen arbeta med lera eftersom jag tycker om att formge saker med mina händer. Materialets formbarhet erbjuder många möjligheter vid animering och arbetet med tredimensionella figurer ger, till skillnad från tecknade animationer, en naturlig känsla av djup. Den kan upplevas som en miniatyrvärld som liknar den riktiga världen. Min idé var att skapa en leranimerad dokumentärfilm som skulle bidra till att åskådliggöra det kreativa i min utbildning, mina egna kunskaper i konsthantverk och moderna tekniker samt presentera min undersöknings resultat, dvs. lärarnas åsikter, på ett levande och otraditionellt sätt.
4.2 Förberedande arbete
Eftersom jag visste att animering är tidskrävande bestämde jag mig snabbt för att inte intervjua mer än två lärare. Min första tanke var att presentera två bildlärare som nått skilda resultat i filmundervisning. Anders, som är ett fingerat namn, är musik- och matematiklärare men undervisar även i bild i en skola på landet. Anders, som före sin lärarutbildning arbetat i 10 år med grafik, utexaminerades från en musikhögskola 1990 och har nu arbetat på samma skola i 12 år. När jag intervjuar honom har han precis börjat sitt första filmprojekt. Jag hade läst om den andra tilltänkta läraren, som är utbildad bildlärare, i en bildpedagogisk tidning. Han var verksam i en storstad och hade nått stora framgångar i sin filmundervisning. Jag ville få honom att ställa upp på en intervju och på så sätt medverka i min film men tyvärr var han inte intresserad av att bli inspelad vilket innebar att jag fick leta efter en annan lärare. Efter några veckor lyckades jag få kontakt med Kim, som jag har valt att kalla henne, som arbetar i
Utöver sin KME-utbildning har hon läst konsthistoria på magisternivå och går en ateljeristakurs2 på A-nivån. Varken Anders eller Kim är utbildade bildlärare. Anders är behörig lärare men inte i bildämnet. Kim är även hon behörig lärare, men hon är KME-lärare med fördjupning i bild. Gör detta henne till en obehörig bildlärare? Jag skulle spontant svara nej på den frågan, men att utreda saken skulle kunna vara ämnet för en ny uppsats och jag låter därför bli. Rent formellt är Kim inte bildlärare. Det har varit svårt att få kontakt med filmundervisande bildlärare som velat medverka i gestaltningen trots att deras anonymitet skulle bevaras.
Kontinuerligt under denna tid skissade jag på miljöer och figurer för att hitta de rätta formerna och färgerna. Jag fick tänka på filmvinklar så att jag kunde utnyttja min kuliss på största möjliga sätt. Jag behövde inte skapa ett manus eftersom lärarnas ord skulle utgöra filmens innehåll. Jag ville på grund av detta få Anders och Kim att prata så spontant som möjligt om sina filmundervisningar under intervjuerna. Därför läste jag en kort del av kursplanen för bild där dator- och videoteknik nämns och ställde den enkla frågan: Känner du att du kan förverkliga kursplanen när det gäller filmundervisning?
Det finns få böcker som behandlar animationsteknik med lerfigurer och på grund av det fick jag mest förlita mig på de färdiga produktioner jag kunde hitta på Internet. Dessa professionella filmer och amatörfilmer gjorde mig medveten om kvalitetsskillnaderna och gav mig fortsatt inspiration. Genom att läsa dokumentärfilmsteoretikern Bill Nichols bok
Representing Reality (1991) fick jag även tänka efter hur en dokumentärfilm är uppbyggd, vad som är karakteristiskt för den och hur jag skulle bearbeta mitt material för att det skulle få ett dokumentärt bildspråk.
4.3 Produktion
Jag började skapa min kuliss i en sal där jag visste att jag kunde lämna den utan att den kom till skada och där jag senare kunde filma i lugn och ro. Då jag redan hade skissat och bestämt hur saker och ting skulle se ut satte jag direkt igång med tillverkningen. Plastilina av märket
Jovi är den modellera jag använde. Den härdar inte, är väldigt mjuk och formbar och finns i flera färger. Dessa är dock väldigt grälla och jag fick dämpa dem genom att blanda dem för att få fram olika nyanser. Figurerna är byggda på en stomme av mjuk ståltråd för att stabilisera leran under rörelseprocessen. Denna fas av arbetet tog mig 44 timmar. Jag redigerade ljudspåret, dvs. lärarnas röster, hemma med programmet Windows Movie Maker innan jag
Grovredigeringen tog mig ungefär 6 timmar, från laddning av ljudet i datorn till färdigbränt ljudspår på CD skiva. Jag spelade in animationen med en DV kamera av märket JVC, modell GR-D270E. På grund av tidsbrist bestämde jag mig för att inte försöka ge mig på läppsynkronisering men försökte göra några rörelsemönster som kunde passa med ljudet. Animeringen tog mig 22 timmar utspridda på tre dagar. Jag redigerade med programmet
Pinnacle Studio Plus 10, som jag aldrig arbetat med förut, på IKT avdelningen på Lärarutbildningen för att kunna få hjälp med det tekniska vid behov. Detta pågick i tre dagar och tog mig 17 timmar. Filen kopierades på CD i 3 olika filformat, på DVD, samt lades ut på Internet. På grund av tekniska svårigheter tog detta mig 2 timmar. Filmens tillverkning, dvs. utan att räkna med det förberedande arbetet såsom skissarbete och intervjuer, tog mig samanlagt 91 timmar. Filmen, som jag döpt till Film i skolan - Är det möjligt?, är 8 minuter och 40 sekunder kort. I den kan man se Anders samspela en mycket kort stund med sina elever under en lektion då de ska redigera filmer. Anders och Kim turas sedan om att beskriva sin respektive situation när det gäller filmarbetet på deras skolor.
5. Analys och tolkning
Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra hur två lärare försöker bedriva filmundervisning på skolans senare år och förverkliga kursplanen i bild. Detta anser jag mig ha lyckats med genom min gestaltning, en kort leranimerad film som jag kunnat skapa och redigera ihop tack vare de kunskaper jag fått i digitala medier under min utbildning. Jag besvarar härmed en del av min första problemställning:
• Kan jag genom de kunskaper jag tillägnat mig i filmproduktion under min utbildning göra en leranimerad dokumentärfilm?
Den andra delen av problemställningen är om det var möjligt för mig att göra en leranimerad dokumentärfilm. Filmens figurer är gjorda i plastilinalera och har blivit animerade genom enbildstagning, min gestaltning är utan tvekan en leranimation. Att definiera min film som dokumentär är möjligt, detta beror dock på hur noggrant man definierar begreppet. Dokumentärer är, enligt Nationalencyklopedins definition, filmer:
utan uppdiktat och spelat innehåll och med avsikten att utsäga "sanningen" om historiens eller samtidens verklighet genom en rekonstruktion av "fakta"[...] Själva handlingen att fästa verkligheten på filmremsan förändrar verkligheten genom att den påförs en form framför kameran eller vid klippbordet, inte sällan med dramaturgiska grepp som komplicerar avgränsningen mot spelfilmen
Min film är dokumentär i det avseende att materialet som presenteras i den inte är uppdiktat eller framfört av skådespelare. Lärarnas röster är vittnesmål från fältet och man får tack vare dem en inblick i ett verkligt samtidsproblem, filmundervisning i skolan. Däremot håller jag med Aghed, som skrivit definitionen i NE, när han menar att verkligheten förändras vid klippbordet, eftersom jag själv gjort ett strategiskt urval i ljudspåret. Jag har klippt bort en del av ljudmaterialet som jag inte ansåg mig ha behov av och ibland klistrat ihop några meningar. Utifrån dokumentärfilmsteoretikern Bill Nichols definitioner är min film mest lik The
Interactive Mode då jag samspelat med filmens deltagare, Anders och Kim, när jag intervjuat dem. Min röst har klippts bort men man kan ibland höra hur jag använder mig av olika regulatorer3 för att visa att jag är intresserad av det de säger utan att ingripa för mycket i samtalet. Min tanke är att tittarna ska få en känsla av att lärarna talar direkt till dem i en monolog. Eftersom jag har förändrat verkligheten i ljudspåret men dessutom även ändrat de verkliga miljöerna och personerna genom att göra dem i lera blir det ännu svårare för mig att kalla min film för dokumentär men jag vill ändå påstå att den ligger närmare det begreppet än spelfilm. Detta eftersom jag utgår i min framställning ifrån ljudspåret som inte är fiktiv och för att Actis och Hulterstams film Bleu, Karma, Tiger (2006), som är framställda på samma sätt, blir benämnd av SVT som dokumentär (SVT [www]) men även deltagit i Sveriges största dokumentärfestival organiserad av Tempo (Tempo [www]). Termen dokumentär i sin nuvarande betydelse användes första gången 1926 av John Grierson i en recension av Robert Flahertys film Moana, solens son. Grierson definierade dokumentärfilmen som ”en kreativ behandling av verkligheten”(Aghed, 1999, NE [www]).Jag väljer att se på min gestaltning på samma sätt.
Genren leranimerad dokumentärfilm är relativt ny och föreningen av dessa två genrer kan kännas motsägelsefull. En leranimation förknippas ofta med barnprogram och känns lekfull, en uppdiktad fantasivärld, medan en dokumentär anses visa sanningen och vara en del av verkligheten. För tittaren kan kontrasten till en början kännas absurd. Bildspråket har karaktäriska drag av en barnfilm men ljudspåret talar till en vuxen. En inre tvist kan komma att uppstå under de första sekunderna av filmen då tittaren ska bestämma sig för om han/hon tittar på en spelfilm med syfte att roa eller en skildring som vill förmedla fakta. Jag tror dock att tittaren, efter ett litet tag, automatisk ställer om sig. Man spelar med, accepterar genrens form och börjar se lerfiguren som en individ som vill berätta något verkligt.
Min andra problemställning var:
• Kan jag i filmen förmedla situationen som två undervisande lärare i bild befinner sig i när det gäller filmundervisning på skolans senare år?
Jag anser mig ha lyckats att förmedla den situation som de två undervisande lärarna i bild befinner sig i när det gäller filmundervisning. Trots att min undersökning är kvalitativ kan antalet medverkande lärare anses vara för litet för att ge en rättvis bild av läget men det var ett medvetet val grundat på gestaltningens form som är mycket tidskrävande.
Jag ska nu jämföra mitt resultat med de Skolverket presenterar i Ämnesrapporten i bild (Marner, Segerholm, Örtegren 2005) för att visa att mina resultat går i linje med deras. Anders och Kim är medvetna om den delen av bildämnets kursplan där man uppmanas att arbeta med film i skolan. Båda har försökt att förverkliga kursplanen trots olika hinder. Kim har tagit sin klass till en medieverkstad för filmpedagogik och Anders försöker så gott det går att arbeta med det material som finns på skolan. Utifrån rapporten kan man säga att Anders är en del av den tredjedelen av de undervisande lärarna i bild som är obehöriga i bildämnet i Sverige (s.67), Kim må eller inte må vara det. Anders har som hälften av enkätens lärare 60 minuters bildlektioner medan Kim har, som 15 % av enkätens tillfrågade, lektioner som är mindre än 60 minuter (s.63f), närmare bestämt 40 minuter. De få antalet timmar är den främsta anledningen till varför Kim inte bedriver någon filmundervisning. Liksom 60-75 % av rapportens pedagoger har Anders och Kim tillgång till utrustning för att arbeta med film och video. Dessa är dock av helt skilda kvalitéer. På sidan 78 i rapporten kan man läsa att ”tillgången till kraftfullare datorer med bildhanteringsprogram är fortfarande sällsynta på skolor”, detta stämmer väl överens med de svårigheter Anders möter. Jag anser att den information som kommer fram i min gestaltning stämmer överens med resultaten i Skolverkets rapport och gör på så sätt min kvalitativa undersökning mer tillförlitlig.
6. Diskussion
Eftersom min undersökning enbart består av två lärares åsikter är jag glad att jag kunde stödja mig på Skolverkets rapport för att göra min analys mer pålitlig. Leranimationer är, så vitt jag vet, tyvärr inte ett ämne det har skrivits mycket om, särskilt inte i den akademiska litteraturen. Kanske ger den ett oseriöst intryck. Jag tror att leranimerade dokumentärfilmer kan komma att bidra till att animationer får en högre status och även ses som en konstform om de vinner
som vi sällan reflekterar över. Leranimerade dokumentärfilmer, vars inbördes kontrast är så uppenbar, kan göra åskådaren uppmärksam på de uppfattningar vi har om vad som kännetecknar olika genrer och på så sätt påminna oss om att reflektera över och kritiskt granska olika medier. Bildläraren gav mig inte någon särskild anledning till varför han inte ville medverka i min gestaltning. Jag kan bara spekulera i orsakerna men kanske är det trots vårt utbredda sätt att använda oss av medier fortfarande lite obehagligt att se och höra sig själv på film, att möta sig själv.
Jag är överlag nöjd med den estetiska kvaliteten av min gestaltning. Figurerna och miljöernas färg och form ser för det mesta ut som jag hade tänkt mig. Trots att lerans mörka färger lätt färgar av sig, att den är för mjuk för detaljarbete som animering av fingrar och att den lätt spricker när den blivit överbearbetad efter timmar av animering, känner jag att den konsthantverkbaserade delen av gestaltningen är lyckad. Även om figurernas rörelsemönster är lite hackigt och inte så smidigt som jag hoppats på har jag en positiv inställning till animeringen särskilt med tanke på den korta och intensiva inspelningstiden. Däremot är jag missnöjd med själva inspelningen. Jag hade inte tid att sätta mig in i kamerans alla funktioner och började därför filma direkt, något jag ångrar nu. Jag hade behövt ställa in den så att den inte fokuserade om på min hand varje gång jag animerade. Detta gjorde att bilderna inte alltid är tagna från exakt samma avstånd och gör filmen, de sammansatta bilderna, väldigt skakig. Kameran ändrade ibland även på sin ljusinställning vilket bidrar till filmens ostadighet då bakgrunden ändrar färg från t.ex. gul till orange. Jag är trots allt nöjd med min gestaltning. Mitt arbete har givit mig nya erfarenheter och fördjupat mina animationskunskaper. Jag känner mig mer säker på ämnet och kommer därför självklart att göra animerade filmer med mina framtida elever.
Några av högskolans lärare frågade mig varför jag skulle göra en leranimation av mina intervjuers resultat. En av dem undrade om det inte skulle vara lite tråkigt att se två gubbar som bara pratade. Menade han att det skulle vara mer underhållande att läsa transkriptioner? Trots att man på Lärarutbildningen föreläser för oss studenter om tvärvetenskaplighet och nytänkande verkar vi alla fortfarande vara inställda på att det skrivna ordet väger tyngst och är lika med seriös vetenskap. Kan en animerad film inte vara seriös? Jag är glad att jag vågade göra en gestaltning och jag hoppas att sådana examensarbeten blir mer vanliga så att idéerna om tvärvetenskaplighet och det vidgade textbegreppet inte bara blir ideologiska ord i avsaknad av egentlig innebörd utan verkliga begrepp användbara i skolan. Vi lärarstudenter
Källförteckning Litteratur
Lundquist, Daniel (2003) Mediepedagogik i Malmö stad - utredning om ett mediepedagogiskt
program Kulturkansliet Malmö stad
Marner, Anders, Segerholm, Christina, Örtgren, Hans (2005) Ämnesrapport till Rapport 253-
Bild Skolverket ISBN 91-85009-70-9
Nichols, Bill (1991) Representing reality Bloomington, Indiana University Press ISBN 0-253-20681-2
Internet
Aghed, Jan (1999) Dokumentärfilm Nationalencyklopedin [www]
Hämtat från: http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=155145 (2006-11-14)
Andersson, Christer (2006) Fråga om film TV4 [www]
Hämtat från: http://tv4.se/noje/film/452158.html (2006-10-19) Nationalencyklopedin [www] Enbildstagning Hämtat från:http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=162163 (2006-11-14) Skolverket [www] Bild (2000) Hämtat från: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&i d=3869&extraId=2087 (2006-10-19) Läroplaner Hämtat från: http://www.skolverket.se/sb/d/468 (2006-10-19)
Kursplaner och betygskriterier
Hämtat från: http://www.skolverket.se/sb/d/1294 (2006-10-19) Svenska (2000) Hämtat från: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&i d=3890&extraId=2087 (2006-11-16) Timplan Hämtat från: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&skolform=11&infotyp=2&id =11 (2006-10-23)
SVT [www] Blue, karma, Tiger - bästa svenska kortfilm Hämtat från:
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=53606&a=691345&lid=puff_691045&lpos=extra0 (2006-11-14)
Wikipedia, den fria encyklopedin (2006-11-12) Stop motion [www]
Hämtat från: http://en.wikipedia.org/wiki/Stop_motion (2006-11-14)
Övrigt
Actis, Cecilia, Hulterstam, Mia (2004) Dance on my text
Actis, Cecilia, Hulterstam, Mia (2006) Blue, Karma, Tiger
Avid, Pinnacle studio plus 10
Flaherty, Robert (1926) Moana, solens son
Microsoft, Windows XP, Windows movie maker
Kortfilmen Film i skolan - är det möjligt? kan ses på: http://homeweb.mah.se/~ll011235/examensarbete06.wmv
Bilaga
Detta är ett foto över filmens första scen. Anders håller i en filmredigeringslektion.
Intervju med Anders i lärarrummet.
Intervju med Kim lärarrummet.
Två foton tagna under arbetets gång.
