Genomförandet av
Boverkets Handlingsplan
för jämställdhetsintegrering
2014
Boverket mars 2015
Titel: Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
Rapport: 2015:16
Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1
Antal ex: 50
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-239-1 ISBN pdf: 978-91-7563-240-7
Sökord: Jämställdhetsintegrering, utvecklingsarbete, handlingsplan, aktiviteter
Dnr: 2010-394/2014
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015
Förord
Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är en del av myndighetsuppdraget. För att driva på utvecklingen gav regeringen arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett
utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering av kärnverksamheterna. Boverket tog fram ”Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014”.
I denna slutrapport redovisas resultatet av utvecklingsarbetet utifrån handlingsplanen. Med utgångspunkt i tidigare uppdrag ska Boverket före den 1 oktober 2015 redovisa en uppdaterad plan för hur Boverket avser att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under 2015 - 2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I denna breddade satsning ingår fyrtioen statliga myndigheter.
Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, har fungerat som ett värdefullt kunskapsstöd i utvecklingsarbetet genom att ordna nätverksträffar, utbildningsdagar och seminarier.
Utmaningarna i arbetet för att nå jämställdhet är flera. Närvaron av kompetens i genusvetenskap är en viktig förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt. Boverkets myndighetsuppdrag inom Planering, Byggande och Boende har människan i centrum, och därmed även jämställdhet.
Boverkets arbetsgrupp har bestått av: Melinda Höglind och Karin Bengtsson, genusvetare, Kerstin Andersson, Mona Johansson Rapp, Christina Johannesson, Micael Nilsson och Kerstin Hugne, projektledare för uppdraget.
Boverket den 25 mars 2015
Janna Valik Generaldirektör
Innehåll
Förord ... 3 1. Sammanfattning ... 7 2. Bakgrund ... 9 2.1 Uppdraget ...9 2.1.1 De jämställdhetspolitiska målen ... 9 2.2 Metod ... 10 2.3 Begreppsförklaringar ... 103. Redovisning av genomförda aktiviteter ... 13
3.1 Boverkets processer ... 13 3.1.1 Verksamhetsledningssystemet ... 13 3.1.2 Remissarbetet ... 14 3.1.3 De tre basenkäterna ... 14 3.1.4 Könsuppdelad statistik ... 16 3.2 Boende ... 17 3.2.1 Lagen om bostadsanpassningsbidrag ... 17 3.3 Planering ... 19 3.3.1 Språkanalys av PBL Kunskapsbanken... 19 3.4 Byggande ... 22
3.4.1 Intressanta exempel inom byggsektorn ... 22
3.4.2 Genomlysning av verksamheter på två enheter ... 22
3.4.3 Språkanalys av Boverkets byggregler ... 23
3.5 Kommunikation... 24
3.5.1 Bildanalys ... 24
3.6 Kompetensutveckling ... 25
3.6.1 Utbildningar ... 25
3.6.2 Deltagande i utbildningsaktiviteter ... 26
4. Spridningsinsatser och samverkan ... 29
5. Ekonomisk redovisning... 31
6. Erfarenheter från utvecklingsarbetet ... 33
7. Slutsatser ... 35
8. Bilagor ... 37
Bilaga 1 Analyserade processer i verksamhetsledningssystemet ... 37
Bilaga 2 Att bygga för en ökad jämställdhet – om jämställdhet i byggd miljö ... 39
1. Sammanfattning
Regeringen gav arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Boverket är en av de arton och upprättade en ”Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014”. Arbetet har bedrivits i enlighet med planen och resultatet sammanfattas i denna slutrapport.
Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 har gett många resultat, både vad gäller identifierade kopplingar till jämställdhet i verksamheten och i ökade kunskaper om jämställdhetsintegrering. Det ekonomiska stödet från regeringen har gett Boverket möjlighet att förstärka sin kompetens med genusvetare. Detta har gjort det möjligt att bedriva ett brett utvecklingsarbete. Det har också inneburit tillgång till kunskap om relevanta kartläggnings- och analysmetoder. Centrala verktyg har varit normkritik och genusanalys. Ett viktigt stöd har också varit de utbildningar och nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat.
Handlingsplanens aktiviteter har en stor bredd. De berör delar av samtliga kärnområden i Boverkets myndighetsuppdrag – planering, byggande och boende. Verktygen för ledning och styrning av
kärnverksamheten har analyserats och bör kompletteras och utvecklas så att långsiktiga garantier skapas för att jämställdhetsperspektivet beaktas. Ett utkast till modell har tagits fram för remissarbetet. Boverket hämtar årligen information från tre större enkäter: bostadsmarknadsenkäten, plan- och byggenkäten samt miljömålsenkäten. Ett analysarbete har påbörjats, som syftar till att se till att jämställdhetsperspektivet utvecklas i samtliga led, från framtagande av enkäterna till bearbetningen av resultaten. Användning av könsuppdelad statistik är ett nödvändigt verktyg i arbetet för jämställdhet. Boverket behöver utveckla ett arbetssätt som tar tillvara möjligheterna att bidra till ökad jämställdhet med hjälp av statistik.
Inom Boende har lagen om bostadsanpassningsbidrag särskilt studerats ur ett jämställdhetsperspektiv i samband med en bredare lagöversyn. De fördjupningar som gjorts visar att det kan behövas en kvalitativ kartläggning av bostadsanpassningsbidraget utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Språkanalyser utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv har genomförts av kapitel ur PBL Kunskapsbanken, som är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen. Motsvarande språkanalys har gjorts av några kapitel av Boverkets byggregler. Sådana språkanalyser behöver fortsätta i syfte att skapa rutiner som innebär att texterna kvalitetssäkras också ur ett genusperspektiv.
Ett antal exempel har tagits fram, som visar olika sätt att arbeta med jämställdhet i den byggda miljön. Behovet är stort av att belysa hur kopplingar och samband kan se ut mellan byggd miljö och jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Behovet av ny forskning inom Boverkets kärnområden behöver analyseras, däribland inom fältet byggd miljö och jämställdhet.
8 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
Jämställd kommunikation är ett område som Boverket arbetat specifikt med bland annat genom bildanalyser. Jämställdhet ska talas om som ett kunskapsområde och baskunskaperna behöver byggas på genom påbyggnadsutbildningar. Övningar i att se kopplingar till jämställdhet i den egna verksamheten är ett verksamt verktyg för att uppnå en djupare insikt i frågan.
Boverket har ett brett myndighetsansvar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse samt boende och bostadsfinansiering. Människans livsmiljö står i centrum för verksamheten och därmed är medvetenhet och kunskap om genusperspektiv en nyckelfaktor.
2. Bakgrund
Boverket har arbetat med frågan om jämställdhet på olika sätt i sin verksamhet under många år. I och med uppdraget från regeringen 2014 fick utvecklingsarbetet dock en högre intensitet. Genusvetare anställdes under delar av året för att vara ett stöd i arbetet med de aktiviteter som beslutats i ”Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014”.
2.1 Uppdraget
Uppdraget från regeringen var att bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering för att verksamheten ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att ta till vara och ta hänsyn till både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen i Boverkets verksamhet.
Arbetet skulle i huvudsak ske i enlighet med Boverkets plan för jämställdhetsintegrering (dnr S2013/6292/PBB) som togs fram 2013. För att genomföra uppdraget fick Boverket använda 1940000 kronor från utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, och anslagspost 12 Jämställdhetsinsatser.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2015. Rapporten ska innehålla en redogörelse av genomförda aktiviteter, inklusive en ekonomisk redovisning, samt beskriva på vilket sätt Boverket ska ta tillvara kunskaper och erfarenheter från
utvecklingsarbetet i verksamheten efter 2014. 2.1.1 De jämställdhetspolitiska målen
De jämställdhetspolitiska målen är utgångspunkt för arbetet med Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
De fyra delmålen är:
1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma
möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
10 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
2.2 Metod
De övergripande metoder som använts för att genomföra aktiviteterna är kartläggning och analys av verksamheten utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Genussystemet har varit den grundläggande teoretiska utgångspunkten. De jämställdhetspolitiska delmålen om en jämn
fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har varit användbara som analytiska verktyg.
Vidare har ett normkritiskt perspektiv tillämpats, framför allt i de aktiviteter som berör språk och bild. Ett intersektionellt perspektiv har uppmuntrats och använts i den mån det varit möjligt. I allmänhet har diskrimineringsgrunderna använts som analysverktyg för att bredda synen på jämställdhet till att inte endast handla om kvinnor och män, utan även för att problematisera bilden av kvinnor och män som enhetliga grupper.
2.3 Begreppsförklaringar
Genus
Genus är ett teoretiskt begrepp och analytiskt verktyg. Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön, det som kallas kvinnligt och manligt.
Genussystemet
Genussystemet är begrepp som beskriver de strukturer och processer som skapar och upprätthåller ojämställdheten i samhället. Genussystemet bygger på två principer, könens isärhållande och en manlig överordning. Diskrimineringsgrunderna
Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Jämställdhet
Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden.
Begreppet skiljer sig från jämlikhet som innebär alla individers lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, mm.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.
Normer
Normer avser det ”normala” eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp, konvention eller praxis. Ett normsystem anger det normala
mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. Normkritik
Normkritik innebär att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet vilar på för att upptäcka om vissa grupper ges större privilegier än andra.
Intersektionalitet
Intersektionalitet är ett teoretiskt och analytiskt begrepp som beskriver hur maktordningar kring t.ex. kön, etnicitet, ålder, funktionalitet och sexualitet samverkar, när människor underordnas eller ges privilegier.
3. Redovisning av genomförda
aktiviteter
Detta kapitel redovisar de aktiviteter som genomförts med utgångspunkt i ”Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014”.
Först redovisas de fyra aktiviteter som omfattar Boverkets processer, därefter följer aktiviteter inom Boende, Planering och Byggande. Därefter redovisas aktiviteterna inom Kommunikation och Kompetensutveckling.
3.1 Boverkets processer
3.1.1 Verksamhetsledningssystemet Syfte och beskrivningSyftet med en processanalys av verksamhetsledningssystemet var att säkerställa att jämställdhetsaspekten finns med i
verksamhetsledningssystemet från och med 2014.
Boverket införde ett verksamhetsledningssystem år 2012 som verktyg för den interna styrningen. Systemet har sin utgångspunkt i fjorton huvudprocesser som beskriver hur verksamheten ska genomföras så effektivt som möjligt, och är samtidigt ett metodstöd. Processkartorna innehåller information om lagar, förordningar och föreskrifter,
tillsammans med styrande och stödjande dokument, så som mallar och checklistor.
Genomförande
Arbetet inleddes med att processledarna för nio av processerna fick utbildning i jämställdhetsintegrering. De processer som valdes ut och prioriterades var de två ledningsprocesserna, de sex huvudprocesserna samt en av stödprocesserna (se de processer som är markerade på bilden
14 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
ovan). Syftet var att ge processledarna kunskap och verktyg för att själva kunna identifiera kopplingar mellan processerna och de
jämställdhetspolitiska målen och därmed hitta möjliga ingångar till att jämställdhetsintegrera verksamheten. Utbildningen omfattade följande teorier och verktyg: de jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetsanalys, genusteori, normkritik, intersektionalitet, könsuppdelad statistik och könskonsekvensanalys.
Resultat
Som ett resultat av processanalyserna har Boverket hittat flera sätt att jämställdhetsintegrera samtliga processer. Beroende av processernas innehåll varierade emellertid behovet av jämställdhetsintegrering. En kort beskrivning av processerna och deras kopplingar till jämställdhet finns i bilaga 1. Resultatet kommer att vara underlag för det fortsatta
utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegrering.
3.1.2 Remissarbetet Syfte och beskrivning
Syftet var ta fram en modell för att få med jämställdhetsperspektivet i Boverkets begäran om remissvar samt i Boverkets egna remissvar.
Varje år svarar Boverket på ungefär 500 remisser. En modell som syftar till att öka uppmärksamheten av ett jämställdhetsperspektiv i remisserna skulle höja kvaliteten.
Resultat
Ett utkast till remissmodell har tagits fram i form en handledning som ska vara stöd för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i såväl de utgående som inkommande remisserna. Handledningen innehåller stödfrågor som hjälper medarbetarna att integrera jämställdhetsperspektivet när de begär remissvar, samt när de svarar på remiss. Frågorna uppmuntrar även till ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv. Detta innebär att ta hänsyn till olika grupper av kvinnor och män, utifrån t.ex. etnicitet, ålder och socioekonomisk bakgrund. Det innebär också att bli medveten om hur normer skapas och eventuellt återskapas. Modellen innehåller även fördjupande och vägledande frågor om genusperspektiv, de
jämställdhetspolitiska målen, jämställt språkbruk, diskriminerings-grunderna, könskonsekvensanalys och könsuppdelad statistik.
3.1.3 De tre basenkäterna Syfte och beskrivning
Syftet var att göra en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv av de tre basenkäter som Boverket hämtar information från. Enkäterna är:
• bostadsmarknadsenkäten
• plan- och byggenkäten
Samtliga enkäter skickas ut och sammanställs årligen. Syftet med
analysen av frågorna i enkäterna är att undersöka om det finns kopplingar till jämställdhet och om enkäterna kan bidra till att uppfylla de
jämställdhetspolitiska målen.
Bostadsmarknadsenkäten är en uppföljning av läget på
bostadsmarknaden och sänds ut till samtliga kommuner i landet. Enkäten frågar hur kommunen bedömer det aktuella läget på bostadsmarknaden samt situationen för olika grupper. Den innehåller även frågor om omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet under de kommande åren. Dessutom innehåller den frågor om hur kommunen arbetar med boendeplanering och de bostadspolitiska verktyg som den förfogar över.
Miljömålsenkäten är en uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och delar av andra miljökvalitetsmål. Den sänds ut till samtliga landets kommuner. Enkäten görs i samarbete mellan Boverket och RUS (länsstyrelsernas samarbetsorgan för miljömålsarbetet).
Plan- och byggenkäten är en uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagen. Den innehåller frågor som rör tillämpningen av lagens regler om översiktsplanering, detaljplanering, lov och byggande, men även frågor om tillsyn. Enkäten består av två delar som behandlar länsstyrelsernas respektive kommunernas arbete med plan- och bygglagen.
Genomförande
En analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv har gjorts av enkäternas språk, innehåll och på vilket sätt könsuppdelad statistik har behandlats. Resultat
Analysen visar att enkäterna inte innehåller något särskilt köns- eller jämställdhetsperspektiv. Språket är könsneutralt och innehållet kan inte kopplas till frågor om jämställdhet (med ett undantag). Enkäterna innehåller heller ingen könsuppdelad statistik.
När det gäller enkäternas innehåll visade analysen hur enkäterna kan främja ett jämställdhetsperspektiv. Huvudsakligen gäller det
planeringsunderlagen. I samtliga enkäter finns frågor om översiktsplaner och detaljplaner samt olika planeringsunderlag. Dessa skulle kunna kompletteras med frågor om jämställdhet. Syftet skulle kunna vara att ta reda på om kommunernas har gjort könskonsekvens- eller
jämställdhetsanalyser i sin planering. Denna typ av analys kan få en avgörande betydelse för vilka åtgärder de föreslår i planeringen, och sådan information kan bli ett värdefullt underlag i Boverkets
utvecklingsarbete.
Analysen av Bostadsmarknadsenkäten gav bland annat anledning att fundera över om statistiken över läget för olika grupper på
bostadsmarknaden bör könsuppdelas.
Eftersom arbetet med jämställdhetsintegrering inte bara handlar om att motverka diskriminering utan även om att främja jämställdhet så finns det anledning att bearbeta enkäterna vidare för att Boverket ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Enkäterna har två funktioner, dels att ta reda på hur läget ser ut vad gäller bostadsmarknaden,
16 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
vägledande och ger signaler om vad som enligt Boverket är viktiga samhälleliga aspekter. Att ställa frågor om jämställdhet kan innebära att höja statusen för den typen av perspektiv och uppmuntra till arbete med jämställdhetsintegrering.
3.1.4 Könsuppdelad statistik Syfte och beskrivning
Aktiviteten handlade om att kunna beställa och använda könsuppdelad statistik inom Boverkets verksamhetsområden, exempelvis för
bostadsmarknadsenkäten och frågor om etablering på bostads-marknaden. Detta skulle göras i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Det är ett problem att könsuppdelad statistik inte finns tillgänglig i tillräcklig utsträckning inom Boverkets verksamhetsområden.
Genomförande
En rad medarbetare har varit involverade i en dialog kring användningen av könsuppdelad statistik och hur verkets behov ser ut. Nyckelpersoner är de medarbetare på Boverket som sitter med i SCB:s användarråd om Mark- och bebyggelsestatistik, Regionalstatistik och Välfärdsstatistik.
Som ett led i arbetet med att höja kunskapsnivån har Boverket också arrangerat en särskild utbildningsdag i Jämställdhet och statistik. Det var SCB som var anlitade som utbildare.
Resultat
Dialogen visar att synen på behovet av och tillgången till könsuppdelad statistik varierar bland Boverkets medarbetare. Överlag tycks problemet vara att Boverket efterfrågat könsuppdelad statistik i begränsad
omfattning snarare än att det inte har funnits att tillgå hos SCB. Det finns dock ett exempel på att det vid ett arbete med ett uppdrag om ungdomars boende, varit problematiskt att könsuppdela därför att SCB:s
urvalsunderlag var för litet.
Utbildningsdagen i Jämställdhet och statistik var öppen för alla medarbetare och 15 personer deltog. Utbildningen innehöll exempel på hur statistik kan användas i jämställdhetssyfte och hur könsuppdelad statistik är ett medel för att få fram mer utvecklad och nyanserad
information. Medarbetarna fick öva sig i att se jämställdhetsaspekter i den egna verksamheten och SCB presenterade konkreta exempel på hur innehållet i Boverkets rapporter skulle kunna utvecklas med hjälp av könsuppdelad statistik. Medarbetarna fick även öva sig i metoder för hur könsuppdelad statistik kan presenteras på ett tydligt sätt.
I samband med utbildningen delade Boverket ut den statistiska sammanställningen ”På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 2014” (SCB), till samtliga medarbetare.
Könsuppdelad statistik är hittills inte lika frekvent använt eller har samma tradition som användningen av åldersuppdelad statistik. Statistik är en kostnadsfråga eftersom beställningar från SCB är belagda med en avgift. Kostnaden är dock inte orsaken till att åldersuppdelad statistik har beställts i större utsträckning än könsuppdelad statistik.
3.2 Boende
3.2.1 Lagen om bostadsanpassningsbidrag Syfte och beskrivning
Aktiviteten inom boende bestod i att i samband med översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag göra en analys utifrån ett
jämställdhetsperspektiv. Avsikten var att resultaten av
jämställdhetsanalysen skulle utgöra en del av översynen av lagen, och bli ett av underlagen vid Boverkets förslag till ny lagtext eller
förordningsändringar.
Lagen om bostadsanpassningsbidrag har till ändamål att genom bidrag för att anpassa bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende.
Boverket fick under mars 2013 i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma om lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. behöver ändras och vid behov lämna förslag på ändringar. Uppdraget om översyn av lagen rapporterades till regeringen den 31 december 2014.
Boverket valde att jämställdhetsintegrera lagöversynen som en del av ”Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering 2014”. Anledningen till att just denna lagöversyn valdes ut för jämställdhetsintegrering var att uppdraget löpte under samma tidsperiod. En annan orsak var att det är viktigt att ta reda på om bidraget fördelas på ett rättvist sätt mellan kvinnor och män utifrån en demokratisk synvinkel.
Syftet med en jämställdhetsanalys inom detta uppdrag är att lagen ska vara lika för män och kvinnor när det gäller tillämpning och innehåll, och på så sätt bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Analysen ska svara på följande frågor:
• Tillämpas lagen lika för män och kvinnor?
• Finns det något i lagens innehåll som diskriminerar mellan män och kvinnor?
• Finns det något i ambitionsnivån i bostadsanpassningsbidraget som slår olika mot män och kvinnor? Vem gynnas av en högre
ambitionsnivå? Vem drabbas särskilt av en låg ambitionsnivå?
• Vad kan man göra åt identifierad diskriminering? Genomförande
Lagen har genomlysts utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Analysen omfattade lagens innehåll, språk och formuleringar. Resultat
Genusanalysen visade inte på några diskriminerande aspekter i lagens innehåll. Däremot innehöll lagtexten ett (enbart) manligt pronomen på ett ställe. I det nya lagförslaget föreslogs regeringen därmed en inkludering av ett kvinnligt pronomen.
För att ta reda på om lagen om bostadsanpassningsbidrag tillämpas lika för kvinnor och män har Boverket gjort en statistisk sammanställning över i vilken omfattning kommunerna beviljar stöd till kvinnor respektive män. Statistiken (som omfattar cirka 20 procent av totala antalet bidrag)
18 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
visar att en majoritet, 2/3 av antalet beviljade bidrag, går till kvinnor (se diagram 1). Män får däremot en högre summa utbetalt per person. Medelkostnaden för mäns ärenden är 16 262 kronor och för kvinnors 12 953 kronor. En skillnad mellan könen återfinns i samtliga åldersgrupper men störst är den i gruppen 85 år och äldre där män får 42,3 procent mer i bidrag än kvinnor. Minst skillnad är det i gruppen under 18 år där
kostnaden för pojkars anpassningar är 7 procent högre än flickors (se diagram 2).
Det kan alltså konstateras att det finns en ojämn fördelning av bidraget mellan kvinnor och män. Däremot kan Boverket i nuläget inte svara på om fördelningen är ojämställd, dvs. orätt fördelad på grund av
könstillhörighet eller om det finns berättigande skillnader som kan vara grundade i olika behov, livsvillkor m.m. Resultaten har lyfts i
referensgruppen för lagöversynen där flera möjliga förklaringar har presenterats, dock uppnåddes ingen enighet om hur skillnaderna skulle kunna förklaras. Det har inte funnits utrymme att undersöka frågorna vidare inom ramen för lagöversynen eller tillsynsarbetet kring bostadsanpassningsbidraget. För att klargöra orsaken till skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar, behöver det göras ytterligare statistiska och kvalitativa kartläggningar.
Diagram 1. Antal ärenden fördelat på kön.
37%
63%
Män
Kvinnor
Diagram 2. Medelkostnad per ärende redovisad på ålder och kön.
Aktiviteten med jämställdhetsintegrering av lagöversynen var ambitiöst utformad. Frågeställningarna är forskningsinriktade och det har inte funnits utrymme att undersöka dem fullt ut. Det resultat som kommit fram bidrar dock till nya frågeställningar som skulle behöva undersökas vidare.
Jämställdhetsperspektivet fanns inte med från början i planeringen av arbetet med lagöversynen utan infördes i efterhand, vilket försvårade insamlingen av den könsuppdelade statistiken och tog tid från vidare kartläggning och analys.
Att arbeta med könsuppdelad statistik kan innebära oväntade och svårförklarade resultat, så som i detta fall. Det kan göra att de resultat som kommit fram ger anledning att ställa nya frågor eller följdfrågor, som kan kräva fortsatta undersökningar.
3.3 Planering
3.3.1 Språkanalys av PBL Kunskapsbanken Syfte och beskrivning
En aktivitet inom planering var att göra en språkanalys av något/några kapitel ur PBL Kunskapsbanken. Analysen ska ligga till grund för ett förändrat arbetssätt där Boverket ska uppnå ett förhållningssätt som främjar de jämställdhetspolitiska målen i både skriftlig och muntlig information.
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
K
ronor
20 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
PBL Kunskapsbanken är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen (PBL). Där finns beskrivningar av Plan- och bygglagens innehåll och definitioner, t.ex. information om
regionplanering, översiktsplanering och detaljplanering samt lov- och byggprocessen m.m. PBL Kunskapsbanken innehåller även tematiska beskrivningar.
Genomförande
PBL Kunskapsbankens avsnitt om Regionplanering samt tematexter om Kulturvärden i planering och byggande språkanalyserades. Analysen gjordes utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv.
Som grund för språkanalysen användes Språkrådets bok ”Jämställt språk”. Texterna analyserades för att se om det fanns synliga normer utifrån framför allt kön, men även andra diskrimineringsgrunder som könsidentitet och ålder, samt för att se om texterna inkluderade och gav tolkningsföreträde åt vissa samhällsgrupper mer än andra. Analysen syftade även till att hitta sätt att främja jämställdhet.
Resultat
Analysen visade att språket i texterna på det stora hela är könsneutralt vilket kan vara positivt eftersom det inte direkt utesluter någon. Samtidigt kan könsneutralitet vara problematiskt eftersom det kan innebära
generaliseringar av människors erfarenheter, behov och intressen. Däri ligger även en risk att könsneutrala uttryck, så som medborgare, kommer att betyda de personer som tillhör normen, och att Boverkets verksamhet därmed vänder sig till och utgår från dessa personer. Här behöver skribenten ibland göra avvägningar.
Jämställdhetsarbete handlar inte endast om att undvika diskriminering utan även om att främja jämställdhet. I texterna finns flera ingångar där detta är möjligt. Exempelvis när det gäller vad som kan ha ett
kulturhistoriskt värde, i beskrivningen av viktiga historiska förlopp och i definitionen av goda sociala levnadsförhållanden och hållbar
livsmiljö. Vad innebär detta för kvinnor respektive män? Här kan ett främjandearbete handla om att framhäva vikten av att analysera konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Tas både kvinnors och mäns intressen tillvara? Vems behov tillgodoses?
Det kan också vara aktuellt att arbeta för att främja jämställdhet i samband med beskrivningar av (vissa juridiska) begrepp och
formuleringar, så som motstående intressen, allmänna intressen, planens konsekvenser, sakägare och andra berörda. Dessa begrepp har en viktig funktion eftersom de är allmänna och syftar till att inkludera alla.
Utifrån ett genusperspektiv (maktperspektiv) kan de dock vara problematiska eftersom det i samhället finns grupper som har mer makt än andra, på grund av sin könstillhörighet, etnicitet, sexuella orientering och så vidare. Det kan innebära att en allmän formulering riskerar att gynna de redan priviligierade grupperna. Därför är det viktigt att fundera över vems makt som tillgodoses och vilka konsekvenser det kan få. Risken är att makten, i form av olika resurser (ekonomiska, politiska, juridiska) fördelas till redan gynnade. Denna typ av allmänna
formuleringar kan därför behöva kompletteras med ett jämställdhetsperspektiv. Exempelvis när vi talar om planens konsekvenser, har det då tagits hänsyn till konsekvenserna för olika grupper? Detta handlar om en språklig dimension som kan få konsekvenser i praktiken. Här finns en tydlig koppling till det första jämställdhetsdelmålet om lika tillgång till makt och inflytande.
Det finns även ett exempel på en manlig norm i form av maskulint val av pronomen i samband med det juridiska begreppet Byggherre som i 1 kap 4 § i plan- och bygglagen definieras som ”den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten”. I texten som analyserats står det att ”Ett sätt för
byggherren att visa att hans organisation innehåller en tillräcklig sakkunskap[...]”.
22
3.4 Byggande
3.4.1 Intressanta exempel inom byggsektorn Syfte och beskrivning
En aktivitet inom byggande var att ta fram ett antal intressanta exempel på hur jämställdhetsperspektivet har hanterats inom byggsektorn. Syftet är att exemplen ska ge tips och inspiration till fortsatt utvecklingsarbete. De kan både belysa situationen och öka medvetandegraden inom sektorn.
Det finns ett stort behov av att lyfta fram intressanta exempel. Med hjälp av exempel kan erfarenheter byggas upp som ger Boverket underlag för vägledning inom byggande. Tidigare har jämställdhetsperspektivet varit mer närvarande i diskussionen om planering (översiktsplanering, medborgardialog m.m.), än i diskussionen om den byggda miljön. Genomförande
Uppdraget att ta fram intressanta exempel gick till två studerande på kandidatnivå, med kompetens inom genus samt arkitektur och planering. De kontaktade ett antal personer inom byggsektorn, nätverket Kvinnors byggforum, några forskare vid olika lärosäten samt andra relevanta aktörer.
Resultat
Några exempel har identifierats och presenterats i en särskild rapport ”Att bygga för en ökad jämställdhet – om jämställdhet i byggd miljö” (se bilaga 2). Exemplen visar olika sätt att arbeta med jämställdhet i den byggda miljön. Rapporten innehåller beskrivningar av olika
jämställdhetsperspektiv på kollektivhusen Athena i Örebro och
hyreshuset Sofielund i Malmö. Rapporten innehåller även en beskrivning av Funkabo fritidsgård i Kalmar, som delvis byggts om utifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs hur Liljewall arkitekter, ett
arkitektkontor i Göteborg arbetar med att utveckla jämställdhetsarbetet i sin organisation och verksamhet.
Det var en utmaning att finna exempel på hur byggd miljö kan främja jämställdhet. Det kan bero på att analyser av byggd miljö utifrån ett jämställdhetsperspektiv inte har gjorts i någon större utsträckning tidigare. En svårighet var även att den byggda miljön inte klätts i termer av jämställdhet vilket gör det svårt att hitta exempel. Det finns inte heller definierat vad som är en jämställd byggd miljö, eftersom det handlar om perspektiv och aspekter av miljön och hur den framställs.
3.4.2 Genomlysning av verksamheter på två enheter Syfte och beskrivning
En annan aktivitet inom byggande var göra en genomlysning av
verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv på de två enheterna Tekniska egenskaper samt Hållbara byggnader och byggprodukter (före detta EU/Marknadskontroll/Energi). Syftet var att synliggöra kopplingar i verksamheten till de jämställdhetspolitiska målen. Kopplingarna är svåra
att identifiera och därmed ett hinder för jämställdhetsintegrering. Genomlysningen ska ge en god grund att stå på i det vidare utvecklingsarbetet.
De enheter som berördes av aktiviteten var enheter som har en påtagligt teknisk inriktning och arbetar med byggnader och byggande. I tidigare arbete med jämställdhetsintegrering har svårigheten varit att hitta kopplingar till ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten.
Genomförande
Aktiviteten genomfördes i form av en workshop i syfte att hitta
kopplingar till de jämställdhetspolitiska målen. Bland frågorna som lyftes var: Vilka normer finns i verksamheten? Vem planerar vi och bygger för?
I samband med en studie som syftar till att definiera den sociala aspekten av Hållbart byggande, har Boverket kartlagt hur jämställdhet hanteras i begreppsanvändningen. Kartläggningen omfattade ett antal privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, vars hemsidor studerades.
Resultat
Workshopen har ökat kunskaperna i normer och normkritik, de jämställdhetspolitiska målen samt diskrimineringsgrunderna. Utifrån studien som gjordes av begreppet Hållbara byggnader, kan det konstateras att jämställdhetsperspektivet i verksamheterna inte
presenteras på hemsidorna hos privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen. Det skulle behövas vidare studier för att kunna konstatera om de i praktiken inte ser jämställdhet som en del av det hållbara byggandet. Det ger dock en indikation på att
jämställdhetsperspektivet inte har en given position i utvecklingsarbetet.
3.4.3 Språkanalys av Boverkets byggregler Syfte och beskrivning
Ytterligare en aktivitet inom byggande var göra en språkanalys av några kapitel av Boverkets byggregler (BBR) som underlag för diskussion och lärande i det framtida arbetet.
BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. Reglerna gäller både när man uppför och när man ändrar en byggnad. Till reglerna görs en konsekvensutredning.
Det är angeläget att säkerställa att språket inte diskriminerar eller bidrar till att reproducera ojämställda strukturer. I stället ska Boverkets regler främja jämställdhet. Det fanns även en lärandeaspekt i
genomlysningen, där medarbetare ökar sin insikt i frågor om jämställdhet i verksamheten.
24 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
Genomförande
En språkanalys har gjorts av följande kapitel i BBR:
• Tillgänglighet och utformning
• Hygien hälsa och miljö
• Säkerhet.
Analysen är gjord utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Som grund för språkanalysen har Språkrådets bok ”Jämställt språk” använts. Analysen omfattar språket och delvis innehållet. Texterna genomlystes för att se om det fanns en synlig norm utifrån framför allt kön, men även andra diskrimineringsgrunder, så som könsidentitet och ålder. På så sätt kan det bedömas om texterna är inkluderande eller om de ger tolkningsföreträde åt vissa samhällsgrupper mer än andra.
Resultat
Analysen visar att texterna i det stora hela har ett könsneutralt språk. Detta är positivt eftersom texterna inte direkt utesluter någon grupp på grund av kön. Samtidigt kan könsneutralitet vara problematiskt eftersom det kan innebära generaliseringar av människors erfarenheter, behov och intressen. I allmänhet gynnas det manliga framför det kvinnliga av detta, eftersom könsneutralitet eller könlöshet oftast tolkas som manligt. Här är det viktigt med en kvalificerad avvägning av när kön behöver lyftas fram och när det inte behövs, ur jämställdhetssynpunkt.
Ett par exempel i texterna kan läggas samman och ger en tendens till en manlig norm.
I samhället finns det en tydlig tvåkönsnorm, dvs. att det endast finns två kön (kvinnor och män), och att dessa är varandras motsatser. Här är det viktigt att problematisera och ta hänsyn till bland annat transpersoners intresse, dvs. personer som omfattas av diskrimineringsgrunden
könsidentitet eller könsuttryck. Detta kan utifrån ett främjandeperspektiv vara aktuellt när det skrivs om exempelvis omklädningsrum och toaletter som av tradition är indelade för två kön, i stället för att delas in för flera kön eller vara könsneutrala.
3.5 Kommunikation
3.5.1 BildanalysSyfte och beskrivning
Aktiviteten inom kommunikation bestod i ha tillgång till expertstöd under hela 2014 för att göra bildanalys ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslagsvis tillsammans med informatörer från andra myndigheter. Genomförande
De anställda genusvetarna har under större delen av 2014 fungerat som expertstöd och gjort bildanalyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Analyserna har gjorts i samarbete med Boverkets Informationsenhet.
Som metod har genusanalys och normkritik använts. Genusanalys innebär att analysera exempelvis hur personer gestaltas och framställs på olika sätt på grund av eller kopplat till könstillhörighet. Normkritik handlar bland annat om att identifiera vilka samhällsgrupper som porträtteras i materialet och därmed framställs som norm. Det omfattar även att identifiera hur personer framställs, kopplat till samhällsgrupp.
Analyserna har breddats till att omfatta inte enbart kön, utan även andra samhällsgrupper som påverkas av rådande maktordningar. Arbetet har utgått från de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning samt socioekonomisk bakgrund. Resultat
Boverket förnyade sin hemsida under 2014 och förslagen till bildval på den nya hemsidan genusanalyserades. Analysen visade att vithet var en tydlig norm och det saknades en mångfald utifrån etnicitet. Etnicitet var även kopplat till hur människor porträtterades. Vita människor gavs en normposition. Analysen visade även att en del av porträtteringarna reproducerade traditionella och stereotypa könsroller. Kvinnor och män skildrades i olika roller på grund av sin könstillhörighet. Även ålder var en faktor som kunde kopplas till olika tillgång till makt.
Det har även genomförts en normkritisk bildanalys av den publika bildbanken. Ett par bilder togs bort, eftersom de var stereotypa. Även i denna analys blev det tydligt att vithet är en tydlig norm. Det visade sig både i antal personer med olika hudfärg och i hur de porträtterades.
Vidare har det tagits fram förslag på revideringar av texter i ett antal styrdokument; kommunikationsstrategin och den grafiska profilen. Förslagen innebär en utvidgning av innehållet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och ett ökat normkritiskt perspektiv. Med anledning av de bildanalyser som gjorts, har Informationsenheten hållit ett utbildnings- och diskussionstillfälle för Boverkets medarbetare på en organiserad fikastund. Syftet var att kompetensutveckla personalen om ett genusmedvetet språk och bildval. En broschyr togs fram som även innehåller övningar och diskussionsfrågor.
Till stora delar har arbetet under året lett till att det nu finns en grundläggande gemensam bas när det gäller jämställdhet och bilder. Ett förslag på en uppdatering av kommunikationsstrategin har utarbetats. Förslaget består av en uppmaning om att ha en normkritisk och
intersektionell syn på det som Boverket producerar och kommunicerar, för att nå jämställdhet.
3.6 Kompetensutveckling
3.6.1 UtbildningarSyfte och beskrivning
En aktivitet inom kompetensutveckling bestod i att tillhandahålla utbildningar som ger en kompetenshöjning i hela organisationen. Aktiviteten innehåller fyra olika delar:
26 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
• Chefsutbildningar ska innehålla genuskunskap.
• Ta fram en introduktionsutbildning för nyanställda som även innehåller genuskunskap.
• Hålla en basutbildning i jämställdhetsperspektiv för analysavdelningen samt övrig personal från tidigare
bostadskreditnämnden. Dessa medarbetare fanns inte inom Boverket när den förra kompetenshöjande insatsen gjordes 2012.
• Övningar i att se jämställdhetsfrågan i den egna verksamheten ska göras på respektive enhet.
Genomförande
Personalenheten samordnar utbildningarna för nyanställda och chefer. Personalenheten har fått särskilt stöd av genusvetarna i bland annat jämställdhetsintegrering, normkritik och intersektionalitet. Personalenheten har också deltagit i andra aktiviteter, såsom genomlysningen av verksamhetsledningssystemet och konferensen Jämställdhet 2.0 (om intersektionalitet, normkritik och maskulinitet). Resultat
En grund har lagts under 2014 för att kunna integrera ett
jämställdhetsperspektiv i chefsutbildningar som nu är under uppbyggnad. Ett underlag som kan utgöra en stomme för passet om
jämställdhetsintegrering har utarbetats.
Ett förslag har tagits fram för hur introduktionsutbildningarna för nyanställda kan jämställdhetsintegreras. Förhoppningen är att ett jämställdhetsperspektiv ska kunna anläggas på alla utbildningar. Dessutom ska två nya utbildningar införas, en om
funktionshinderpolitiken och en om jämställdhetsintegrering. Ett utbildningsunderlag har tagits fram till utbildningen om
jämställdhetsintegrering som någon med genuskunskap bör hålla i. Ett generellt behov som identifierats och som bör ingå i utbildningarna är att förtydliga roller och ansvar för chefer och medarbetare i arbetet med jämställdhetsintegrering.
Flertalet av medarbetarna från analysavdelningen samt tidigare Bostadskreditnämnden har deltagit i utbildningar i jämställdhet genom andra aktiviteter i handlingsplanen. En separat utbildning för dessa medarbetare har därför inte bedömts nödvändig.
Övningar i att se kopplingen till jämställdhet i den egna verksamheten har genomförts på enheterna Boende och stadsutveckling, Energi och samhällsekonomi samt Styrmedel och fastighetsekonomi. Övningarna bestod av bland annat normkritik och genusanalys. Det gjordes även övningar i hur statistik och intersektionalitet kan användas som verktyg.
3.6.2 Deltagande i utbildningsaktiviteter Syfte och beskrivning
Den andra aktiviteten inom kompetensutveckling bestod i att delta i aktiviteter som anordnas av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Resultat
Boverket har deltagit med åtta medarbetare på den Kick-off som Nationella sekretariatet för genusforskning anordnade i början av 2014, samt på utbildningen ”Lärandestyrt systematiskt förbättringsarbete”.
Boverket har även deltagit i följande utbildningar:
• Jämställd kommunikation• Jämställda remisser
• Jämställt bemötande
• Jämställdhet och statistik
• Jämställdhetsintegrering av bidragsgivning
• Jämställdhet för controllers
4. Spridningsinsatser och
samverkan
Boverket har medverkat i ett antal spridningsaktiviteter under 2014. Syftet var att sprida dels arbetet med ”Handlingsplanen för
jämställdhetsintegrering 2014”, dels det övriga arbete med jämställdhet som Boverket har i uppdrag att bedriva.
Boverket medverkade tillsammans med övriga myndigheter på ”Nordiskt Forum – New action on Womens Rights” i Malmö 12-15 juni 2014. Boverket deltog också i seminariet I ”allMÄNhetens tjänst” som Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerade. Seminariet handlade om programmet ”Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM)”. Boverket hade även en utställning i en monter under hela konferensen. Där spreds erfarenheterna från arbetet med projektet ”Tryggt och jämt” som syftade till att med hjälp av samhällsplanering stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Det spreds även information om det nya stödet för jämställda offentliga miljöer. Nio medarbetare arbetade på utställningen för att sprida information.
Boverkets generaldirektör medverkade även tillsammans med de andra 18 myndigheterna inom JiM-programmet i Almedalen i juli 2014. Även detta seminarium benämndes ”I allMÄNhetens tjänst”.
Det fanns även planer på att medverka i ett seminarium eller en utställning på Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå och då presentera Boverkets arbete med trygghet och jämställdhet. Detta genomfördes dock inte.
Boverket deltog även på konferensen ”Avstamp #Jimställdhet” som hölls den 4 mars 2015 och bidrog med en redovisning av arbetet med ”Jämställd kommunikation”.
Utöver detta spridningsarbete föreläste Boverket den 24 oktober 2014 på Nordiska Ministerrådets konferens ”Ligestillingsvurdering af de borgerrettede ydelser”. Föreläsningen handlade om erfarenheterna från det tidigare regeringsuppdraget ”Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv”. Vid detta tillfälle
informerade Boverket även om de pågående regeringsuppdragen om stöd till jämställda offentliga miljöer och jämställdhetsintegrering i staten. I konferensen deltog cirka 200 personer främst från de nordiska länderna, men även från Ryssland, Polen och från de baltiska länderna.
I ”Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014” fanns även med att Boverket skulle samverka med övriga myndigheter.
Boverket har deltagit på samtliga nätverksträffar under året och har där kontinuerligt presenterat och delat med sig av det pågående arbetet. Utöver nätverksträffarna så har Boverket haft inledande samtal och erfarenhetsutbyte med Tillväxtverket och Myndigheten för
5. Ekonomisk redovisning
Boverket beviljades 1 940 000 kronor för genomförandet av Boverkets plan för jämställdhetsintegrering.
För att genomföra planen valde Boverket att förstärka sin kompetens genom att anställa två genusvetare under delar av året. Därutöver projektanställdes två studerande för att genomföra en av aktiviteterna i planen.
Boverket har deltagit i de nätverksträffar och seminarier som anordnats med stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Boverket har även medverkat i flera olika forum för att sprida arbetet med jämställdhet.
Härutöver arrangerade Boverket en utbildningsdag i Jämställdhet och statistik samt har även Boverkets bibliotek kompletterats med baslitteratur om genusfrågor.
Boverkets beviljade medel har fördelats enligt följande:
Lönekostnader 1 649 400
Övriga kostnader 167 500
Summa 1 816 900
Av dessa har 1 536 000 kronor finansierats av det särskilda anslaget för genomförande av Boverkets plan för jämställdhetsintegrering och 280 900 kronor har finansierats av Boverkets förvaltningsanslag.
6. Erfarenheter från
utvecklingsarbetet
Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 har gett många resultat i form av identifierade kopplingar till jämställdhet i verksamheten och ökade kunskaper om jämställdhetsintegrering. Det ekonomiska stödet från regeringen har gett Boverket möjlighet att förstärka sin kompetens med genusvetare. Detta har gjort det möjligt att bedriva ett brett utvecklingsarbete Det har också inneburit tillgång till kunskap om relevanta kartläggnings- och analysmetoder. Centrala verktyg har varit normkritik och genusanalys. Ett viktigt stöd i metodutvecklingen har också varit de utbildningar och nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat.
Arbetet med handlingsplanen har gett positiva resultat på många sätt, inte minst i arbetet med kommunikation. En del av handlingsplanens aktiviteter har varit lättare att genomföra än andra. Utvecklingen har fortskridit olika långt i olika aktiviteter.
En insikt i arbetet är att det är av stor betydelse att
ansvarsfördelningen är tydlig. Att det finns en tydlighet i ansvaret underlättar även när det uppstår motstånd. Motståndet kan vara direkt (omedvetet och medvetet) från individer och grupper eller indirekt, och handlar om hur verksamheten är organiserad, till exempel att det saknas rutiner, tid eller utrymme att jämställdhetsintegrera.
All erfarenhet visar att det är viktigt att jämställdhetsperspektivet finns med från början. Ett exempel på detta är arbetet med
jämställdhetsintegrering av översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag.
En uppfattning, som förekommer även på Boverket, är att
könsneutralitet i allt som görs är bra och att det är samma sak som att göra jämställt. Jämställdhetsarbete innebär emellertid också att synliggöra och problematisera kön. Kunskap om och förståelse för jämställdhet är viktigt för att kunna förstå och se kopplingar till verksamheten. Därmed är det betydelsefullt med återkommande utbildning och handledning för att driva utvecklingsarbetet vidare.
Fortsatt utvecklingsarbetet efter 2014
Med utgångspunkt i det här föreliggande arbetet ska Boverket före den 1 oktober 2015 redovisa en uppdaterad plan för hur Boverket avser att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under 2015 – 2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Ett sådant programarbete har inletts.
Kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet 2014 kommer att tas tillvara i det löpande arbetet. Det har även kommit fram ett antal förslag om fortsatt utvecklingsarbete, till exempel vad gäller
verksamhetledningssystemet, remissarbete, statistikhantering, fortsatta språkanalyser etc. Dessa förslag kommer att utvecklas vidare i arbetet med planen för jämställdhetsintegrering 2015 – 2018.
7. Slutsatser
Arbetet med handlingsplanen för jämställdhetsintegrering har inneburit ett stort lyft i Boverkets arbete med jämställdhetsintegrering, framför allt vad gäller kunskap och engagemang hos medarbetarna. Det arbete som har påbörjats är ett utvecklingsarbete som behöver få fortsatt fäste i verksamheten. Därutöver finns det generella utvecklingsområden att gå vidare med, så som jämställt bemötande, jämställdhetsintegrering av styrdokument och uppdrag m.m.
Det finns goda förutsättningar för ett fortsatt arbete med att skapa förståelse för vad jämställdhetsintegrering är och vad det kan innebära i Boverkets kärnverksamhet.
I det arbetet är det angeläget med kunskaps- och metodstöd från Nationella sekretariatet för genusforskning. Det är betydelsefullt att den erfarenhet tas tillvara som finns hos de som arbetat med
8. Bilagor
Bilaga 1 Analyserade processer i
verksamhetsledningssystemet
Nedan följer en beskrivning av de processer som analyserats. Planera och styra samt Följa upp och förbättra
Ledningsprocesserna ”Planera och styra” och ”Följa upp och förbättra” beskriver hur verksamhetsplaneringen går till och hur Boverket tar fram styrande dokument. De beskriver även processen för att följa upp
verksamheten, ta fram årsredovisning, planeringsdirektiv, strategiska mål, etappmål m.m. Det har identifierats förslag till hur processen kan
jämställdhetsintegreras.
En del förändringar har genomförts. Till exempel har ett antal strategiska mål och etappmål reviderats utifrån ett
jämställdhetsperspektiv. Årsredovisningen har kompletterats med ett avsnitt som gäller arbetet med jämställdhetsintegrering.
Ge svar/yttranden
Processen omfattar handläggning av förfrågningar och remisser. Det är i denna process som Boverket, bland annat genom sin Svarstjänst, möter medborgare såväl som andra enskilda individer i samhället. Det har identifierats ett antal ingångar till hur processen kan
jämställdhetsintegreras.
Ta fram/ändra regler och handböcker
Processen med att fram och ändra regler och handböcker beskriver hur föreskrifter och allmänna råd tas fram. Det ska alltid göras
konsekvensutredningar i samband med dessa, och de ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns ett stödjande dokument i
verksamhetsledningssystemet för detta. Det har identifierats ett antal förslag till hur processen kan jämställdhetsintegreras.
Hantera bidrag
Processen beskriver hanteringen av bidrag och omfattar bland annat beslut om vilka bidrag som beviljas. Det har identifierats ett antal ingångar till hur processen kan jämställdhetsintegreras.
Genomföra tillsyn
Processen beskriver hur Boverket som tillsynsmyndighet, ska genomföra tillsyn inom sex olika områden. Boverkets tillsyn innebär en granskning för att kontrollera att tillsynsobjekten uppfyller aktuella krav i lagar och andra författningar.
Tillsynen är juridiskt teknisk och det är svårt att se kopplingar till jämställdhet. Det har identifierats ett fåtal ingångar till hur processen kan jämställdhetsintegreras.
38 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014
Följa, utvärdera och redovisa
I processen ”Följa, utvärdera och redovisa” har det identifierats ett flertal ingångar till hur processen kan jämställdhetsintegreras. Processen är central eftersom Boverket är till största delen uppdragsstyrt.
Hantera garantier och regresser
Processen om att hantera garantier och regresser är ekonomiskt och juridiskt teknisk, där ”kunden” ofta inte är en individ utan en bank. Hantera kommunikation
I processen ”Hantera kommunikation” beskrivs framför allt hur olika informationssatsningar tas fram och hur konferenser och webbseminarier anordnas. Det har identifierats hur delar av processen kan
jämställdhetsintegreras.
Ett antal förslag på nya formuleringar i styrdokumenten har tagits fram. Bland annat att Kommunikationsstrategin ska lyfta vikten av ett inkluderande tilltal oberoende av kön, könsidentitet, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller socioekonomisk bakgrund. Förslag har även tagits fram till
upphandlingsdokumentet för informationstjänster. Det innebär en
komplettering med att det är meriterande om det finns jämställdhets- eller genuskompetens hos leverantörer.
Bilaga 2 Att bygga för en ökad jämställdhet –
om jämställdhet i byggd miljö
Boverket mars 2015
Att bygga för en ökad jämställdhet
- om jämställdhet i byggd miljö
Exempelsamling
3
Förord
Boverkets verksamhet ska på bästa möjliga sätt bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Under 2014 har 18 statliga myndigheter haft regeringens uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete om
jämställdhetsintegrering. Boverket tog fram en handlingsplan för arbetet som innehåller 12 olika aktiviteter som tillsammans omfattar Boverkets kärnverksamheter; Planering, Byggande och Boende. En av aktiviteterna inom byggande är att ta fram ett antal goda exempel på hur
jämställdhetsperspektivet har hanterats inom byggsektorn. Jämställdhet i byggd miljö är resultatet av ett arbete som utförts under hösten 2014 av Karolina Wendel och Carl Darenlind, båda studerande inom arkitektur och stadsbyggnad. Syftet med exempelsamlingen är att ge tips och inspiration samt öka medvetandegraden inom sektorn.
Handledare i arbetet har varit Karin Bengtsson och Melinda Höglind, genusvetare. Projektansvarig är Kerstin Hugne, utvecklingsledare. Ansvariga enhetschefer är Lena Hagert Pilenås och Mikael Nordström. Vi hoppas att exemplen väcker intresse för att driva utvecklingsarbetet vidare!
Ylva Aller avdelningschef Boverket mars 2015
5
Innehåll
Förord ... 3 Inledning ... 7 1. Bakgrund ... 9 Uppdraget ...9 Metod ...9 De jämställdhetspolitiska målen ... 10 Begrepp ... 11 2. Hemmet ... 15 2.1 Bakgrund ... 15 2.2 Athenahusen, Örebro ... 16 2.3 Sofielunds kollektivhus, Malmö ... 193. Fritiden ... 23
3.1 Bakgrund ... 23 3.2 Funkabo fritidsgård, Kalmar ... 23
4. Processen ... 29
4.1 Liljewall Arkitekter, Göteborg ... 29
5. Avslutande reflektioner ... 33
Att bygga jämställdhet ... 33
Risk för befästande av genusstrukturer (ojämställdhet) om normen om att hushållsarbete är en kvinnlig syssla inte samtidigt ifrågasätts.33
Representation ... 34
7
Inledning
Denna exempelsamling om jämställdhet i den byggda miljön har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering på Boverket under 2014. Syftet är att få ökad kunskap om
jämställdhetsperspektivet inom byggsektorn. Arbetet har utförts av två studerande med kunskap inom genusvetenskap och fysisk planering och arkitektur. Exempelsamlingen är ett underlag för att stimulera till en diskussion inom byggbranschen om hur man kan bygga för en ökad jämställdhet.
I avsnittet om hemmet intervjuas aktörer som varit med och planerat hyreshuset Athena och kollektivhuset Sofielund. I avsnittet reflekteras över hur kollektivhusen kan bidra till en positiv utveckling när det gäller att fördela det obetalda hemarbetet jämnt mellan kvinnor och män. I följande avsnitt om fritiden intervjuas medarbetare på Funkabo
fritidsgård om hur de har arbetat med ett genusperspektiv på den fysiska miljön för att öka flickors och pojkars lika möjligheter till delaktighet i den byggda miljön. Därefter följer ett sista avsnitt, vilket innehåller en intervju med Liljewall Arkitekter. Här beskrivs hur jämställdhetsarbetet kan ge kunskaper om jämställdhet och genus, som får betydelse för med vilka ögon man ser på verksamheten.
Skriften avslutas med ett sammanfattande avsnitt som lyfter olika perspektiv på jämställdhet inom den byggda miljön.
9
1. Bakgrund
Uppdraget
Under 2014 fick Boverket, tillsammans med 17 andra myndigheter i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering av sin kärnverksamhet. Boverket förstärkte sin kompetens genom att anställa genusvetarna Karin Bengtsson och Melinda Höglind. De har drivit ett utvecklingsarbete enligt Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Planen innehåller 12 aktiviteter. En av dessa är att ta fram en samling av exempel på hur frågan om jämställdhet har integrerats i arbetet med den byggda miljön. Arbetet med exempelsamlingen har utförts av Carl Darenlind och Karolina Wendel. Carl Darenlind har en kandidatexamen i arkitektur från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Karolina Wendel har en kandidatexamen i fysisk planering från Blekinge tekniska högskola och läser nu på masterprogrammet i stadsplanering vid samma högskola. Handledare har varit Karin Bengtsson och Melinda Höglind.
Utvecklingsledare Kerstin Hugne har varit projektledare för arbetet. Under arbetets gång har frågan om vad en jämställd byggd miljö är varit ständigt närvarande. Urvalet har utgått ifrån att exemplen som lyfts fram har relevans för åtminstone ett av de jämställdhetspolitiska målen. Exemplen visar olika delar av processen – såväl vägen fram till den färdiga byggda miljön, med konkreta exempel på resultaten. Det finns exempel som inte lyfts fram här, men som också skulle förtjäna att uppmärksammas. En portal för att samla exempel skulle behöva
utvecklas. Dessutom är det önskvärt att exempelvis arkitektkåren i högre utsträckning börjar fundera på hur jämställda miljöer skulle kunna se ut och hur dessa i så fall skulle utformas.
Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av en process, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet
.
Metod
Arbetet inleddes genom en sondering av terrängen för att se vilka exempel som stod att finna. Det visade sig dock att exemplen var få och inriktades mest mot planeringssidan. De personer som kontaktades refererade ofta till varandra. Trots bra svar och vidare efterfrågningar var det svårt att hitta konkreta exempel.
Boverket har gett ut publikationer där frågan berörs i olika grad,
såsom
• Jämna steg – checklista för jämställdhet i fysisk planering
• Jämställdhet på dagordningen – planera för ett tryggt och jämställt samhälle
• Plats för trygghet – inspiration för stadsutveckling
Där ligger fokus på planeringssidan och offentliga miljöer. Boverket har tidigare även haft ett regeringsuppdrag att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer, Tryggt och jämnt, där en del i uppdraget var att fördela stöd till trygghets- och jämställdhetsprojekt i den byggda miljön. I detta uppdrag genomfördes ett stort antal projekt, där bland annat en hel del av projekten finns presenterade på Boverkets webbplats. Vi har därför valt att inte beskriva dessa projekt i denna exempelsamling.
En botanisering via internet gav vissa positiva resultat men det finns få forum där bra exempel samlas. Ett positivt forum är dock hemsidan www.jamstall.nu, som tagits fram av bland andra Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som även är samordnare för projektet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Där
uppmärksammas flera olika konkreta exempel där jämställdhet har varit en avgörande faktor i ett projekt. Trots att en sökning på Google med sökorden ”jämställdhet” och ”byggd miljö”, ger 166 000 träffar är det få av dessa som tar upp exempel på jämställdhetsutveckling inom den byggda miljön. Många behandlar i stället processer, dokument och dylikt. Nästa steg blev därför att kontakta personer och intresseorganisationer som skulle kunna ha några exempel i sin portfölj. Exempelvis
kontaktades Kvinnors byggforum, som är ett riksomfattande nätverk bestående av kvinnor i byggbranschen. De har bland annat gett ris och ros till flera av bostadsmässorna i Sverige för hur de har arbetat med frågor såsom jämställdhet och god arkitektur. Trots betänketid och god förankring bland medlemmarna hade de svårt att finna goda exempel. Även en organisation som Sveriges arkitekter hade svårt att finna exempel. Kontakt initierades även med olika erfarna och väletablerade personer som bland annat arbetat med frågor som rör jämställdhet och arkitektur, samt de som är väl bevandrade inom den svenska
arkitekturhistorian.
De exempel som är med i exempelsamlingen har kommit fram på olika sätt. Funkabo fritidsgård uppmärksammades genom hemsidan
www.jamstall.nu, medan Athenahusen finns med i introduktionen till antologin ”Speglingar av Rum. Om könskodade platser och
sammanhang”, som visar på många intressanta exempel i en historisk kontext. Sofielunds kollektivhus i sin tur kom på tal när det fördes en diskussion om kollektivhus som en möjlig kandidat för goda exempel. Kollektivhusen gör det obetalda hem- och omsorgsarbetet synligt eftersom matlagningen oftast delas upp i solidariska matlag, i stället för att någon (traditionellt sett oftast kvinnan) ska laga maten i hemmets kök. Liljewall Arkitekter uppmärksammades slutligen genom en artikel i branschtidningen Arkitekten från november 2013.
Efter att dessa exempel valts ut genomfördes intervjuer med personer som på något sätt är eller har varit involverade i projekten, kombinerat med studiebesök till projekten i fråga. Allt avslutades med en
sammanställning av intervjuerna.
De jämställdhetspolitiska målen
Riskdagen har beslutat om mål för det arbete som bedrivs för jämställdhet i landet. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor
