Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Konstnärsnämnden

(1)

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Konstnärsnämnden 2015-2018

Datum: 2015-09-29

Diarienummer: KN2015/5440 Ku2013/1850/KO

Regleringsbrev Ku2014/943/KO

(2)

1

Innehåll

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Konstnärsnämnden 2015-2018 ... 0

1. Sammanfattning ... 2

2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering ... 2

3. Godkännande ... 2

4. Bakgrund och nulägesbeskrivning ... 2

4.1 Process för framtagande av handlingsplan ... 4

4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills ... 4

4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag ... 5

4.4 Utvecklingsbehov ... 5

5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål ... 6

5.1 Myndighetens kärnuppdrag ... 6

5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget ... 7

6. Genomförande ... 9

6.1 Organisering och styrning ... 9

6.2 Kompetensförsörjning ... 9

6.3 Samverkan ... 10

6.4 Uppföljning och utvärdering ... 11

6.5 Hållbarhet och lärande ... 11

6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar ... 11

7. Mål- och aktivitetslista ... 13

(3)

2

1. Sammanfattning

Konstnärsnämnden var en av de 18 pilotmyndigheter som fick regeringsuppdraget att arbeta med jämställdhetsintegrering redan år 2013-2014. I det nya uppdraget att upprätta en handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 anläggs ett fördjupande jämställdhetsperspektiv på myndighetens kärnuppdrag. Utifrån detta har effektmål och resultatmål identifierats.

För att uppnå de ställda målen kommer ett antal aktiviteter att genomföras fram till 2018. Myndigheten kommer att vidareutveckla och implementera metoder för en jämställdhetsintegrerad bedömning av stipendier och bidrag. Förutom de processbeskrivningar och skrifter som redan är i olika faser av framtagande kommer deltagande observation att genomföras i beslutande grupper. Vidare kommer myndigheten att göra en översyn av informationsmaterial, fortsatt belysa jämställdhetsaspekten i de nya undersökningar som genomförs där detta är relevant, skapa rutiner för introduktion i

jämställdhetsintegrering för ny personal och nya ledamöter. Kulturbryggans verksamhet, som inordnas i myndigheten från den 1 oktober 2015 ska jämställdhetsintegreras. Personal och ledamöter hålls uppdaterade om jämställdhetsintegrering genom rapporter och seminarieverksamhet.

Konstnärsnämndens kunskap om hur styr- och policydokument har jämställdhetsintegrerats och implementerats samt erfarenheter av att arbeta med frågan vid bedömning av stipendier och bidrag ska överföras till andra bidragsgivande myndigheter inom kultursektorn genom seminarieverksamhet.

2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering

Lars Olof Gustafson, samordnare 08-506 550 75

larsolof.gustafson@konstnarsnamnden.se

3. Godkännande

Stockholm 2015-09-29

Ann Larsson Direktör

Konstnärsnämnden

4. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Konstnärsnämnden utsågs av regeringen 2013-2014 till en pilotmyndighet för att utarbeta metoder för att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten. Myndigheten var en av 18 som fick regeringens uppdrag

(4)

3

att arbeta med jämställdhetsintegrering. Konstnärsnämnden erhöll också 670 000 kr som

stimulansmedel från Regeringskansliet för att genomföra handlingsplanen för projektet under 2014.

Handlingsplanen innehöll ett antal aktiviteter för att uppnå målen:

a) Jämställdhetsutbildning av myndighetens personal, ledamöter i arbetsgrupper och styrelse för att skapa en gemensam kunskapsbas.

b) Utvecklade metoder för att ge bättre, systematiska verktyg att arbeta med i den kvalitativa bedömningen av mottagare av stipendier och bidrag i beslutssituationer.

c) En komparativ studie som fokuserar på skillnader i jämställdheten inom de olika konstområdena.

d) Genomgång av myndighetens styr- och policydokument ur jämställdhetsintegreringssynpunkt.

e) Kommunikation och information kring Konstnärsnämndens arbete med jämställdhetsintegrering.

I slutrapporteringen till Regeringskansliet den 31 mars 2015 skrev Konstnärsnämnden:

Målet med Konstnärsnämndens plan för jämställdhetsintegrering är att hela verksamheten skulle

genomsyras och kännetecknas av en kvantitativ och kvalitativ förankring i de jämställdhetspolitiska målen.

Under projekttiden skulle kompetensen inom myndigheten höjas för att säkerställa goda kunskaper om jämställdhetspolitiken och kunskaper kring frågor hur kön och genus påverkar bland annat värderingar, arbete och vardag - medvetet eller omedvetet. Kompetensutvecklingen skulle vävas samman med ett förbättrat stöd till beslutande grupper om hur jämställdheten ska integreras i bedömningsarbetet.

Inom området analys och utredning var målet att de planerade insatserna skulle utgöra ett bättre underlag för att aktivt bevaka och främja jämställhetsfrågor, dels bland enskilda konstnärer, dels inom

kulturområdet. Ett viktigt mål var att de erfarenheter som gjordes under projektåret skulle göras tillgängliga för andra myndigheter.

Resultat

De planerade aktiviteterna har i sina huvuddrag genomförts under året. Texten till den komparativa studien av skillnader mellan villkoren för kvinnliga och manliga konstnärer har tagits fram, liksom

reflektionsskriften kring jämställdhetsintegrering av konstnärliga urvalsprocesser.

Myndighetens personal och ledamöter i styrelse och beslutande grupper har deltagit i ett brett utbud av jämställdhetsutbildningar, workshops och tematiserade föreläsningar kopplade till jämställdhet.

Utbildningarna har gett upphov till många diskussioner kring jämställdhet i förhållande till just Konstnärsnämndens uppdrag.

Styr- och policydokument har granskats och reviderats ur ett jämställdhetsintegreringsperspektiv.

Under året har myndigheten i olika konstellationer deltagit i gemensamma aktiviteter inom gruppen av pilotmyndigheter.

Planerade informations- och spridningsinsatser utanför gruppen av pilotmyndigheter har inte hunnits med under året, men kommer att genomföras under 2015.

Effekterna

Inom myndigheten kan man efter pilotåren notera en markant höjning av kompetens och intresse kring uppdraget att integrera jämställdhet i all verksamhet. Den spridning av kunskap om jämställdhet som genererats inom just myndighetens olika projekt har inte genomförts ännu men vi har i våra kontakter med myndigheter och andra informerat om arbetet som väcker stort intresse.

(5)

4

4.1 Process för framtagande av handlingsplan

Uppdraget att ta fram en flerårig handlingsplan för jämställdhetsintegrering gavs till tre anställda varav en ingår i myndighetens ledningsgrupp. Som underlag för handlingsplanen ligger dokument sedan projektets början 2013, och inte minst den särskilda handlingsplanen för 2015. Arbetets gång har noterats i en loggbok. Loggbok och arbetsdokument ligger i en gemensam mapp på intranätet, öppet och tillgängligt för all personal.

Handlingsplanen har behandlats i myndighetens ledningsgrupp och delges Konstnärsnämndens styrelse vid nästa styrelsemöte.

Jämställdhetsmål och -aktiviteter byggs in i myndighetens verksamhetsplaner, som godkänns av ledningsgrupp, myndighetschef och styrelse.

Deltagare i arbetsgruppen för handlingsplanen har också det operativa ansvaret för myndighetens styr- och redovisningsdokument, vilket säkerställer uppföljningsarbetet.

4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills

Myndigheten har sedan mitten av 1990-talet könsuppdelad statistik i fråga om bidrag och stipendier. I den räknas både andel sökande, andel bifall samt andel bidragsbelopp. Myndigheten tillämpar ett brett kvalitetsbegrepp vid bedömning av ansökningarna. I begreppet ingår kön, etnisk mångfald, geografisk spridning, ålder och genre. Varje beslutande arbetsgrupp gör en bedömning inför beslutsomgången så att balansen upprätthålls. Styrelsen har tagit beslut om att statistisk jämställdhet ska gälla vid

fördelning av bidrag och stipendier, d.v.s. en fördelning där ettdera könet är representerat eller får del av medlen till minst 40 procent. Styrelsen har gjort ett undantag för dansområdet med minst 30 procent till männen eftersom området är kvinnodominerat. I SOU 2006:42 Plats på scen. Betänkande av Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet uppmärksammas Konstnärsnämndens

skrivning i årsredovisningen från 2003 som en viktig poäng och insikt: ”bedömningen att kvalitet måste förstås i ett genusperspektiv, såtillvida att kvinnor och män i olika grad har tillgång till de arenor som bekräftar en konstnärs status i kvalitetshänseende”¹.

Myndighetens jävsregler baserade på förvaltningslagen skrevs om och gjordes genusneutrala 2009.

Myndighetens studier och rapporter har sedan lång tid tillbaka speglat konstnärers sociala och ekonomiska villkor i förhållande till kön. 2005 genomfördes en kartläggning av Konstnärsnämndens bidragsgivning 2002-2004 ur ett könsperspektiv. Då konstaterades att männen erhöll 53 % av bidragen men att fördelningen av medel var jämnt, 50 % generellt sett. 2007 samverkade Konstnärsnämnden med Kulturrådet i ett regeringsuppdrag för ökad jämställdhet inom scenkonsten. En särskild

jämställdhetsrapport – Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv -publicerades 2010. Rapporten kartlägger konstnärernas ekonomiska jämställdhet genom att ta fram och analysera inkomster, tillgångar och transfereringar som kvinnor och män har inom de konstnärliga yrkesområdena. Frågor om balans mellan egenförsörjning, arbete och familjeliv tas upp i

1 Konstnärsnämnden,, Årsredovisning 2003, s 6.

(6)

5

rapporten. Underlaget utgjordes av registerdata på 21 500 konstnärer och är den största genomförda undersökningen i Europa, kanske t o m i världen. Studien visade bl. a. att år 2007 var de konstnärliga yrkesområdena relativt könsbalanserat med 46 % kvinnor och 54 % män. De tydligaste skillnaderna finns inom musikområdet som utgjordes av 71 % män och dansområdet som utgjordes till 70 % av kvinnor. Den sammanräknade förvärvsinkomsten var ca 25 000 kr lägre för kvinnor än för män.

Studien visade också att kvinnliga konstnärer var högre utbildade än konstnärligt yrkesverksamma män. Kvinnliga konstnärer hade färre barn än kvinnor i befolkningen, medan manliga konstnärer hade fler barn än män i befolkningen.

I ett regeringsuppdrag 2012-2014 samverkade myndigheten med Musikverket och Statens kulturråd om de särskilda medel som regeringen avsatt till projekt som syftade till ökad jämställdhet inom musiklivet. Uppdraget slutrapporterades av Musikverket 2015 och för närvarande görs en rapport som tar upp goda exempel från projekten.

Det går inte att se några skillnader under de år som enbart kan härledas till just detta jämställdhetsprojekt. Däremot visar Konstnärsnämndens statistik på att de särskilda satsningar som regeringen totalt gjort under en längre period har haft effekt.

Under de senaste tio åren har antalet kvinnor inom musikområdet som söker stöd hos Konstnärsnämnden fördubblats (från ca 300 till drygt 600). Bidragsmedlen till kvinnliga konstnärer inom musikområdet har under samma tid tredubblats totalt. Av möjliga medel är kvinnors andel ca 40 % idag mot ca 34 % för tio år sedan. Detta har skett trots att andelen ansökningar från kvinnor inom musikområdet inte har ökat då antalet manliga sökande inom området även ökat. Det betyder också att Konstnärsnämnden arbetar medvetet med

omfördelning för att ge kvinnorna ett större utrymme inom musiken.

4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag

I Konstnärsnämndens instruktion framgår av 2 § att ”Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och

samarbete.” (Förordning 2009:760).

I regleringsbrevet står sedan många år tillbaka att myndigheten i återrapporteringen till regeringen ska redovisa könsuppdelad statistik, om det inte är uppenbart irrelevant) och innehålla en analys och bedömning av eventuella skillnader mellan kvinnor och män. I Konstnärsnämndens regleringsbrev för 2015 finns dessutom uppdraget att under året fördjupa arbetet med jämställdhetsintegrering.

Myndighetens styr- och policydokument har genomlysts ur jämställdhetssynpunkt.

4.4 Utvecklingsbehov

Ett av Konstnärsnämndens uppdrag enligt instruktionen är att sprida kunskap om konstnärers sociala och ekonomiska villkor. Konstnärsnämnden arbetar just nu med att bearbeta en tidigare genomförd inkomstundersökning bland konstnärer ur ett jämställdhetsperspektiv så att könsskillnader analyseras inom konstområdet och även mellan olika konstområden. Den kommer att användas inom

myndigheten och dess arbetsgrupper, men kommer också att spridas till konstnärsorganisationer, myndigheter och berörda grupper. Genom att skapa en större kunskap om faktiska förhållanden

(7)

6

gällande skillnader mellan könen inom konstområdena kan frågorna även speglas i respektive områdes arbets- och produktionsförhållanden.

Den kompetensutveckling som såväl personal och ledamöter genomgått under pilotåret 2014 måste underhållas. En viktig utgångspunkt är att jämställdhet är en del i det uppdrag som ledamöterna i de beslutande grupperna åtagit sig och att en kvalitativ metod av bedömningsarbetet krävs för att uppnå en jämställdhetsintegrering av bedömningsprocessen. Det har blivit tydligt att den går längre än enbart en kvantitativ jämställd fördelning. Det ställer krav på att myndigheten förmedlar kunskap när en ledamot utses eller tillträder. Här har vi konstaterat att introduktionen bör bli bättre vad avser uppdragets hela bredd av aspekter som ska bevakas enligt förordning.

Den reflektionsskrift som genusforskaren och myndighetens konsult Eva Mark skrivit utifrån de workshops hon genomfört med myndighetens personal och beslutande grupper har väckt mycket intresse och den kommer att spridas brett till andra offentliga myndigheter samt även till

organisationer som arbetar med konstnärliga urval. Titeln på skriften är Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv. Jämställdhetsintegrerad bedömning av ansökningar om bidrag och

stipendier. För att föra ut skriftens innehåll planeras ett antal seminarier för olika grupper. Process för jämställdhetsintegrering av bedömningssituation ska utarbetas i vilken skriften ingår som ett av flera underlag.

5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål

När en verksamhet jämställdhetsintegreras innebär det framförallt att ett jämställdhetsperspektiv anläggs på verksamhetens kärnuppdrag. Därför presenteras nedan först myndighetens kärnuppdrag och därefter anläggs ett jämställdhetsperspektiv på uppdraget.

5.1 Myndighetens kärnuppdrag

Konstnärsnämndens instruktion/Förordning 2007:1199:

I Konstnärsnämndens nya instruktion med ändring i förordning senast ändrad 27 augusti 2015 står att myndigheten har till uppgift att främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och verka för konstnärlig utveckling genom att fördela statliga bidrag och ersättningar samt genom andra

främjande åtgärder.

Myndigheten ska även främja nyskapande kultur genom bidragsgivning och andra åtgärder.

Myndigheten ska vidare analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Myndigheten ska vidare i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter, institutioner, det civila samhället och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstnärernas villkor.

(8)

7

Som en myndighet under kulturdepartementet ska Konstnärsnämnden också verka för att uppnå det kulturpolitiska målet som är att kulturen ska vara en dynamiskt, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målet ska kulturpolitiken:

• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,

• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,

• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet,

• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur

Konstnärsnämnden ska också bidra till att uppnå det jämställdhetspolitiska målet som är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

De jämställdhetspolitiska delmålen är:

• en jämn fördelning av makt och inflytande

• ekonomisk jämställdhet

• en jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet

• mäns våld mot kvinnor ska upphöra

5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget

I föregående avsnitt har Konstnärsnämndens kärnuppdrag beskrivits. Nedan anläggs ett jämställdhetsperspektiv på dessa uppdrag.

Konstnärsnämnden har till uppgift att främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och verka för konstnärlig utveckling genom att fördela statliga bidrag och ersättningar samt genom andra främjande åtgärder.

Jämställdhetspolitiskt mål: En jämn fördelning av makt och inflytande, Ekonomisk jämställdhet.

Effektmål: Konstnärer, oavsett kön, ska ha sammaförutsättningar för det konstnärliga skapandet.

Målet att främja möjligheten för kvalificerade konstnärer oavsett kön som lever och verkar i Sverige att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap uppnås genom att fördela stipendier och bidrag rättvist. Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är integrerat i stipendie- och bidragsfördelningen. Andra främjande åtgärder är att arbeta för att utveckla förutsättningarna för konstnärligt arbete genom analyser, utredningar, regeringsuppdrag, främja förutsättningarna för företagande, m.m.

Myndigheten ska främja nyskapande kultur i hela landet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen.

Effektmål: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att bidra till konstnärlig förnyelse och utveckling i hela landet.

(9)

8

Målet är att genom den nya verksamheten Kulturbryggan kunna bidra till en jämn fördelning mellan kvinnor och män i hela landet av bidrag till förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Målet är också att sprida myndighetens kunskaper och engagemang i frågor om residensverksamhet och internationellt kulturutbyte mellan konstnärer i hela landet.

Myndigheten ska analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Jämställdhetspolitiskt mål: Ekonomisk jämställdhet

Effektmål: Konstnärer, oavsett kön, sexuell läggning eller etnisk bakgrund, ska behandlas lika och ska ha samma möjligheter tillsocial trygghet och information om ekonomiska och sociala villkor för konstnärligt arbete och näringsidkande.

Målet att fördjupa och sprida information om konstnärers sociala och ekonomiska situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande nås genom bevakning och analys, kunskapsspridning och genom en rådgivande funktion avseende frågor som rör de generella trygghetssystemen. Kunskapen om kvinnor och mäns olika förutsättningar ska, om det finns relevans, belysas i de studier och rapporter som myndigheten producerar. I de remissvar som myndigheten avger ska

jämställdhetsaspekter uppmärksammas.

Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

Effektmål: Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar för det konstnärliga skapandet i Sverige och i internationella sammanhang.

Målet är att Konstnärsnämndens arbete ska genomsyras i alla sina delar av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Personal och ledamöter i arbetsgrupper och styrelse ska ha en bred kunskapsbas när det gäller jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Även i frågor om internationell verksamhet och interkulturellt utbyte ska kvinnor och mäns förutsättningar uppmärksammas. I myndighetens internationella arbete på nordisk, EU- eller Unesco-nivå ska dessa perspektiv förmedlas.

Myndighetens internationella program med internationella utbyten för konstnärer inom bild och form, dans och musik som samarbetar med utländska institutioner i fråga om residens och annan

projektverksamhet har en viktig uppgift att förmedla jämställdhets- och mångfaldsperspektiven.

Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter, institutioner, det civila samhället och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstnärernas villkor.

Effektmål: Genom samverkan med andra myndigheter, institutioner, det civila samhället och andra aktörer ska förutsättningarna förbättras för konstnärer att leva på sitt konstnärliga arbete oavsett kön.

Målet är att kvinnors och mäns skapande och ekonomiska förutsättningar ska vara kända för berörda myndigheter och andra aktörer inom fältet. Konstnärsnämndens uppgift är att ett

jämställdhetsperspektiv integreras i samverkansarbetet.

Myndigheten ska i alla sina delar ha ett jämställt bemötande. I budgetarbete och andra skrivningar som sätter ramar för verksamheten tillämpas ett jämställt synsätt.

(10)

9

6. Genomförande

Nedan beskrivs hur myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering ska organiseras och bedrivas under programperioden.

6.1 Organisering och styrning

Direktören är ansvarig för projektet inför styrelsen. Ledningsgruppen utgör projektets styrgrupp. En projektgrupp med representanter för olika enheter bildas och samordnar genomförandet av arbetet.

Projektgruppens arbete rapporteras fortlöpande till ledningsgruppen som en stående punkt.

Externa konsulter anlitas i mån av ekonomiskt utrymme och vid behov för att utveckla arbetet och uppnå satta mål. Till vissa av dessa externa insatser knyts olika konstellationer inom personalen beroende på ämnesområde. Andra insatser riktas mot hela myndigheten, såväl personal som ledamöter i styrelse och bedömningsgrupper. Jämställdhetsintegreringen är framför allt något som genomsyrar arbetet med kärnverksamheten.

Avsatta resurser består till stor del av personal- och ledamotstid, kostnader för externa konsulter samt övriga omkostnader för seminarier och tryck av rapporter.

Resurserna har inte beslutats men kan försiktigt uppskattas enligt nedan.

Resurser för perioden Kostnad Kommentar

Personal 700 000 kr Fördelat på hela personalen, inom budget

Ledamöter 150 000 kr 50 ledamöter * 3000 kr fördelat över 3 år

Externa konsulter 100 000 kr Utredare, utbildare

Omkostnader 50 000 kr Tryck, lanseringskostnader m m.

Summa 1 000 000 kr

JIM-uppdraget är väl känt och förankrat i organisationen, då Konstnärsnämnden var en av de 18 utvalda pilotmyndigheterna inom JIM-projektet 2013 – 2014 och även arbetar aktivt med frågorna 2015. Kommunikationsvägarna är korta i en organisation med 28 anställda och ca 50 ledamöter.

Myndigheten har en särskild handlingsplan för jämställdhetsintegrering för 2015. Dessutom ingår JIM i myndighetens verksamhetsplan och enheters handlingsplaner.

6.2 Kompetensförsörjning

All personal deltar i tre utbildningstillfällen under projektperioden med relevans för utvecklingen av jämställdhetsarbetet vid myndigheten. Pilotårets mer riktade utbildningar som exempelvis Jämställd kommunikation, Jämställt remissarbete, Normkritik, Intersektionalitet och maskulinitet och Jämställt bemötande aktualiseras och sprids inom myndigheten.

Jämställdhetsuppdraget i stort kommer också att få stor plats i myndighetens introduktion för nya ledamöter och medarbetare. Reflektionsskriften Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv kommer att finnas som ett viktigt dokument för alla som arbetar med stipendie- och bidragsfördelning och ingår i

introduktionen av personal och nya ledamöter i styrelse och arbetsgrupper.

Under de följande åren kommer frågor om jämställdhet att vara en del i den ordinarie kompetensutvecklingen för personal och ledamöter.

(11)

10

6.3 Samverkan

Under JIM-projektets pilotår bildades ett nätverk av myndigheter som inom sin kärnverksamhet arbetar med bidragsgivning. Nätverket blev en viktig plattform för gemensamt erfarenhetsutbyte, utbildning och jämställdhetsutveckling av arbetsprocesser. Konstnärsnämnden kommer att fortsätta samverka med nätverket som förselås utvidgas med deltagande av Statens Kulturråd och Sametinget.

Övriga myndigheter är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Vetenskapsrådet, Statens Musikverk och Statens Konstråd. Nätverket har goda förutsättningar att bli en viktig tankesmedja för en central och myndighetsgemensam uppgift, där frågor om jämställdhet kommer in i ett flertal aspekter och där varje deltagande myndighet kan lämna viktiga bidrag.

Den reflektionsskrift som myndigheten ger ut med fokus på just urvalsarbete innehåller mycket stoff för nätverkets arbete med att åstadkomma en kvalitativ förbättring av jämställdhet i urvalsarbetet. I nätverket vill myndigheten också nyttiggöra sina övriga satsningar på att jämställdhetsintegrera styrdokument och den komparativa studie som gjorts om villkoren för kvinnors och mäns konstnärliga arbete.

De andra myndigheterna i nätverket bör på samma sätt kunna få spridning och diskussion kring sina satsningar inom JIM-arbetet. Slutligen bör anpassade och gemensamma utbildningar under

programperioden vara ett kostnadseffektivt sätt att ytterligare höja kompetensen inom jämställdhetsarbetet och bidra till måluppfyllelsen.

Konstnärsnämnden samverkar i andra sammanhang bland annat med regioner och enskilda kommuner.

Flera arbetar med uppdrag som liknar myndighetens. Med Västra Götalandsregionen har

Konstnärsnämnden en överenskommelse som syftar till förbättrade villkor för de fria konstnärerna. En liknande överenskommelse håller på att utarbetas med Region Skåne. I båda fallen finns goda

möjligheter till samverkan för att nå de jämställdhetspolitika målen. Inom den större ramen för Kultursamverkansmodellen har myndigheten möjlighet att i Samverkansrådet hitta ett forum för att främja jämställdhet för konstnärer även i andra regionala sammanhang. Samverkanspart här blir Statens Kulturråd, som är ordförande i Samverkansrådet.

Myndigheten driver en aktiv hållning i ökad jämställdhet i de nordiska och europeiska uppdragen samt i sina egna internationella nätverk.

Myndighetens internationella program etablerar långsiktiga samarbeten med institutioner och organisationer utomlands som möjliggör residens för svenska konstnärer. I dessa samarbeten tas slutliga beslut om vem som ska få stipendierna av de utländska parterna som inte alltid arbetar med jämställdhet som förutsättning även om de förslag som myndigheten lämnar är jämställda.

Myndigheten bör därför se över hur ett jämställt utfall av dessa beslut kan åstadkommas inom ramen för samarbetena.

Myndigheten samverkar också med organisationer i Sverige kring internationella samverkansprojekt, t ex residens och arrangemang. Konstnärsnämnden ska i dessa samarbeten se till att ett

jämställdhetsperspektiv integreras.

(12)

11

6.4 Uppföljning och utvärdering

Ledningsgruppen har till uppgift att se till att planens olika delar genomförs och utvärderas.

Regeringsuppdraget kommer att ha ett eget avsnitt i varje årsredovisning. Utöver det finns redan jämställdhet som en integrerad del av verksamheten i årsredovisningens avsnitt om myndighetens andra uppdrag och verksamheter. Regelverket behöver utvecklas om hur redovisningen ska ske, liksom vilka eventuella ytterligare effekt- och resultatindikatorer som kan vara lämpliga att använda för att illustrera förändringar kopplade till utvecklingsarbetet.

Ledningsgruppen kommer att få lägesrapporter kvartalsvis. En löpande återkoppling mellan mål och resultat är viktig för att kunna agera på resultat som inte ser ut att bidra till måluppfyllelsen. En löpande återkoppling blir också en del av myndighetens läroprocess. Styrelsen får årliga återrapporteringar.

Jämställdhetsarbetet är långsiktigt och de uppföljningar som etableras under 2015 – 2018 kommer metodmässigt att kunna återupprepas efter det att det här uppdraget har avslutats för att fånga förändringar som tar längre tid att åstadkomma.

Uppföljningar och utvärderingar behandlas i projekt- och ledningsgrupp. Projektgruppen föreslår och ledningsgruppen beslutar om förändringar i de olika delarna av utvecklingsarbetet.

6.5 Hållbarhet och lärande

Genom att styrdokument och processbeskrivningar har jämställdhetsintegrerats kommer de att implementeras och bidra till att den ordinarie verksamheten att bli mer jämställd. Dessa typer av dokument har i regel en lång hållbarhet vilket bör säkerställa att en mer jämställd verksamhet fortsätter att vara jämställd även efter 2018.

6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar

Det omfattande och långsiktiga arbete som myndigheten genomfört sedan slutet av 1990-talet samt pilotårens erfarenheter har placerat jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Personal och

ledamöter är väl informerade om uppdraget, att det inte är något extra som ska göras utan mer handlar om hur arbetet ska göras, fördjupas och implementeras. Uppdraget löper över flera år och allt behöver inte uppnås första året.

Det är många olika insatser som planeras, både internt och tillsammans med andra myndigheter.

Insatserna ska göras samtidigt som myndigheten är i ett intensivt utvecklingsskede med nya

omfattande regeringsuppdrag och många nya medarbetare på nya tjänster som ska introduceras och bli en del av organisationen. Det kan göra att delar av uppdraget kommer att genomföras under

programperiodens senare del.

(13)

12

Konstnärsnämndens måluppfyllelse när det gäller jämställdhet är beroende av att även andra

institutioner i samhället förändras. Det kan t.ex. handla om antagningen till konstnärliga utbildningar eller tillträde för konstnärer oavsett kön till arenor inom konst- och kulturområdena.

Beslut om stipendier och bidrag fattas av arbetsgrupper med personer som regelbundet byts ut och uppbyggd kompetens försvinner vilket förutsätter att myndigheten måste kunna tradera kunskap.

(14)

13

7. Mål- och aktivitetslista

EFFEKTMÅL 1

Konstnärer, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att verka och leva av sin konst.

Konstnärer, oavsett kön, ska ha sammaförutsättningar för det konstnärliga skapandet.

RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL

1. Jämställdhetsintegreringen i bedömningen av

stipendier och bidrag sker löpande. Ansvariga för arbetet är handläggarna inom Stipendier och

bidrag som ska se till att

ledamöterna i arbets- grupperna har rätt arbets- redskap. Interna

personalkostnader

kommer att tas i anspråk.

2. Utvecklandet av metoder för en jämställdhetsinte- grerad bedömning har påbörjats och beräknas pågå i en aktiv fas t.o.m.

årsskiftet 2015/16. Där- efter kommer arbetet att utvecklas löpande.

Ansvarig för arbetet är samordnaren för Stipen-

dier & bidrag som till-

sammans med berörda handläggare utvecklar metodarbetet. Inga extra kostnader beräknas för detta arbete.

3. Jämställdhetsintegreringen av Konstnärsnämndens informationsmaterial och hemsida gällande

1. Jämställdhetsintegrera bedömningen av stipendier och bidrag.

2. Utveckla metoder och processbeskrivningar för att ge bättre, systematiska verktyg att arbeta med i den kvalitativa bedömningens beslutssituationer.

3. Jämställdhetsintegrera Konstnärsnämndens informationsmaterial och hemsida gällande stipendier och bidrag.

Konstnärsnämndens

stipendie- och bidrags-

fördelning ska vara

jämställdhetsintegrerad.

(15)

14

stipendier och bidrag

kommer att ske löpande.

Från september 2015 nyanställs en

kommunikatör vid myndigheten som bl.a.

kommer få i uppdrag att stödja enheten i att se över informationsmaterialet.

Eventuellt tillkommer kostnader för utbildning inom jämställdhet för kommunikatören och kostnader för framtagande av nytt

informationsmaterial.

EFFEKTMÅL 2

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att bidra till konstnärlig förnyelse och utveckling i hela landet.

Se resurser 1 och 2 under effektmål 1.

Se aktivitet 1 och 2 under effektmål 1.

Målet är att bidragen för att främja nyskapande inom kulturområdet fördelas jämnt mellan kvinnor och män.

EFFEKTMÅL 3

De ekonomiska och sociala förutsättningarna för konstnärer ska vara jämställda oavsett kön.

1. En komparativ studie ska vara färdigställd i

november 2015.

Analysenheten ansvarar för arbetet. Kostnaden för tryckning, layout etc är budgeterad till 20 000 kr.

2. En ny inkomstunder- sökning ska genomföras

1. Den komparativa studien om könsskillnader mellan de olika konstområdena färdigställs.

2. I genomförandet av en ny inkomstundersökning belyses jämställdhets- perspektivet.

3. All statistik är

Konstnärsnämndens

rapporter och utredningar

ska belysa kvinnors och

mäns olika förutsättningar.

(16)

15

och vara färdig i novem-

ber 2016. Analysenheten ansvarar för arbetet och kostnaden budgeteras inom ordinarie ramar.

3. Konstnärsnämnden tar löpande fram statistik på olika områden.

Analysenheten ansvarar för statistiken som tas fram. Arbetet ingår i myndighetens ordinarie arbete.

könsuppdelad.

EFFEKTMÅL 4

Konstnärer, oavsett kön, sexuell läggning eller etnisk bakgrund, ska behandlas lika och ska ha samma möjligheter till social trygghet och information om ekonomiska och sociala villkor för konstnärlig verksamhet.

1. Minst 3

seminarier/workshops kommer att genomföras fram till 2018. Ansvarig är projektgruppen. Beräknad kostnad är 30 000 kr.

2. Deltagande observation i beslutande grupper av extern genusvetare kommer att ske 2016.

Ansvarig för arbetet är samordnaren för stipendier och bidrag.

Kostnaden är ännu inte fastställd.

3. En ny statistisk rapport om andelen konstnärer med utländsk bakgrund som sökt och beviljats stöd av myndigheten tas fram av SCV och

beräknas vara klar 2017.

Ansvarig för arbetet är Analysenheten. Kostnaden beräknas till 30 000 kr.

1. Arrangera seminarier/

workshops för personalen om jämställdhetsintegrering i bedömningsprocessen.

2. Deltagande observation i arbetsgrupperna av genus- vetare.

3. En ny rapport om andel konstnärer med utländsk bakgrund som sökt och beviljats stöd av myndigheten tas fram i samarbete med SCB.

Rapporten kommer att vara könsuppdelad.

Konstnärsnämndens arbete

ska genomsyras i alla sina

delar av ett jämställdhets-

och mångfaldsperspektiv.

(17)

16 EFFEKTMÅL 5

Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar för det konstnärliga skapandet i Sverige och i internationella sammanhang.

4. Arbetet med att skapa en rutin för introduktion i jämställdhetsintegrering ska vara klar 2016.

Ansvarig för arbetet är projektgruppen. Interna personalkostnader kom- mer att tas i anspråk.

1. Skapa rutin för introduktion i

jämställdhetsintegrering av nya medarbetare och ledamöter.

Målet är att myndighetens personal och ledamöter ska ha en bred kunskapsbas och kunna förmedla det i

samarbeten inom och utom Sverige.

EFFEKTMÅL 6

Genom samverkan med andra myndigheter, institutioner, det civila samhället och andra aktörer ska förutsättningarna förbättras för konstnärer att leva på sitt konstnärliga arbete oavsett kön.

1. Minst ett seminarium genomförs för andra myndigheter som är

bidragsgivare. Ansvariga är arbetsgruppen för JIM inom myndigheten. Kostnaden, utom arbetstid, beräknas till 5 000 kr.

2. Minst ett seminarium genomförs för

kulturmyndigheter som är bidragsgivare. Ansvariga är arbetsgruppen för JIM inom myndigheten. Kostnaden, förutom arbetstid, beräknas till 20 000 kr.

2. Arrangera seminarier/work- shops för andra

myndigheter om hur styrdokument kan jämställdhetsintegreras.

3. Arrangera seminarium på temat Konstnärlig kvalitet

med demokratiska

perspektiv.

Förutsättningarna för kvinnliga och manliga konstnärers skapande och ekonomiska förutsättningar ska vara kända för berörda myndigheter och andra aktörer inom fältet.