Från ofrivilligt celibat till hat
Studenters attityder gentemot manliga och kvinnliga incels
Irma Music
C-uppsats i psykologi, VT 2021 Kurskod: PSA122
Handledare: Eric Hansen Examinator: Jacek Hochwälder
Från ofrivilligt celibat till hat
Studenters attityder gentemot manliga och kvinnliga incels
Irma Music
Föreliggande studie undersökte studenters attityder gentemot incels. Incels lider av brist på sexuell interaktion vilket skapar en frustration. De skapar separatistiska internetgrupper där likasinnade personer uttrycker hatet mot män och kvinnor. En webbenkät med syfte att mäta attityder utvecklades som datainsamlingsinstrument. Studien testade för empati, personal distress och negativ attityd. Ett bekvämlighetsurval användes där urvalet bestod av 147 respondenter i åldrarna 18-52 (M = 1.67, SD = 0.50). Totalt deltog 51 män (34.7%) och 96 kvinnor (65.3%). 2 x 2 variansanalyser för oberoende mätningar visade att respondenterna hade mindre empati, mer negativ attityd och upplevde mer personal distress mot en manlig än kvinnlig incel. Om attityder kring stereotyper eller tidigare negativ attityd har haft en påverkan diskuteras. Attityder gentemot incels bör därför vidare undersökas och tas i beaktning inom det psykologiska fältet.
Keywords: incels, attitudes, empathy, stereotypes
Inledning
Den 23 maj 2014 i Isla Vista dödades sex personer och fjorton skadades av en man som hette Elliot Rodger (Baele et al., 2019). Därefter sköt Rodger sig själv i huvudet. Fyra år senare kördes en skåpbil in i folksamlingen på trottoaren i Toronto där tio personer dödades och sexton skadades av en man som heter Alek Minassian (Fernquist et al., 2020). Anledningen till dessa dåd var att gärningspersonerna kände en brist på sexuella kontakter och till följd av detta en frustration mot samhället (Baele et al.; Fenquist et al., 2020; Williams et al., 2021). Begreppet “Incel” (Involuntary celibacy) som står för ofrivilligt celibat myntades av en kvinnlig student år 1993 (Fernquist et al., 2020). Begreppet incel skapades för personer som led av ensamhet samt svårigheter att behålla sexuella och romantiska relationer oavsett kön.
Idag används begreppet som ett samlingsnamn för heterosexuella män som upplever att kvinnor nekar dem sex. Män som identifierar sig som incels har också skapat separatistiska internetbaserade grupper där likasinnade kan uttrycka sina känslor och åsikter kring sitt ofrivilliga celibat (Fernquist et al., 2020; Ging, 2019; Williams et al., 2021). Exempel på några forum och internetbaserade grupper är “Incels.co”, “Looksim.net”, “Looksmax.me” (Fernquist, et al., 2020). Dessa grupper beskriver kvinnor som varelser helt skilda från män som endast existerar för mäns möjlighet till reproduktion. Samtidigt menar de aktiva i grupperna att kvinnor har mer makt än män i samhället idag, eftersom kvinnor har rätt till att själva välja när och med vem de ska reproducera sig med. Ett viktigt fokusområde för incels är utseendemässiga faktorer och de är övertygade om att kvinnor endast söker sig till genetiskt överlägsna män. Den “svarta mannen” beskrivs oftast som idealmannen och den man som är överlägsen vilket leder till att incels uttrycker en mängd rasistiska åsikter i forumen.
Enligt Donnelly et al. (2001) kan incels delas upp i tre olika grupper gällande deras sexualitet. Grupperna är baserade på ålder och sexuella beteenden. Den första gruppen, “Virginal incels”, består mestadels av personer i åldrarna 18-34 år. Dessa personer beskrivs som att de saknar social kompetens och tidig erfarenhet av relationer i tonåren. Den andra gruppen kallas för “Single incels” och består mestadels av personer i åldrarna 25-34 år. Dessa personer hade haft en partner, en sambo eller betalat för prostitution. Den tredje gruppen kallas för ”Partnered incels” och består mestadels av personer i åldrarna 35-44 år. De som tillhörde den gruppen har haft ett förhållande som till en början var sexuellt tillfredsställande, men som efter en tid där det sexuella umgänget i relation med tiden har avstannat.
Incels befinner sig inte endast online, utan har vid ett flertal tillfällen även utfört terroristdåd riktade mot bland annat kvinnor. Ett exempel på det är fallet som uppsatsen inledde med; Elliot Rodger som dödade sex personer och skadade ytterligare fjorton personer efter att ha släppt ett manifest där han skrev om de känslor av kvinnohat och ensamhet han utstått (Witt, 2020).
I was capable of killing them, and I wanted to. I wanted to kill them slowly, to strip the skins off their flesh. They deserve it. The males deserve it for taking the females away from me, and the females deserve it for choosing those males instead of me (Rodger, u.å, s 87).
Elliot Rodger nämns frekvent i olika digitala forum för incels där han framställs som ett helgon eller gud (Fernquist et al., 2020; Glace et al., 2021; Scaptura & Boyle, 2020; Witt, 2020). Anledningen är att incels-samhället delar samma värderingar som Rodger, ilska mot kvinnor och män som har möjligheten att ägna sig åt bland annat sex (Baele et al., 2019). Han ses som ett exempel på hur en perfekt incel ska vara, något de kallar en “supreme gentleman”. Hans dåd nämns frekvent som en inspirationskälla till incel-mäns planerade, och utförda, dåd mot kvinnor som även firas varje år den 23 maj som en hyllning betecknad “Saint Elliot´s day” (Boyle & Scaptura, 2020; Witt, 2020). Även om de flesta incel-personerna inte är lika aggressiva som Rodger var så hyllar de honom på årsdagen då han begick morden. De fantiserar om aggressiviteten och bidrar till en farlig maskulin kultur som vidare kan utsätta kvinnor i samhället för skada.
Den sociala hierarkin enligt incels
Människor som anser sig tillhöra gruppen incels delar en gemensam världsbild som diskuterats frekvent på digitala forum (Baele et al., 2019; Fernquist et al., 2020). Världsbilden delas i n i olika kategorier som kan likna en hierarki och kan delas upp i tre olika nivåer baserad enbart på utseende; alfamänniskor, betamänniskor samt incels (se Figur 1).
Figur 1. Representation av den sociala hierarkin. Storleken representerar befolkningsstorleken,
grå färg representerar män och vit färg representerar kvinnor (Baele et al., 2019).
Den första nivån, alfamänniskor, är en liten del av befolkningen som består av alfamännen som kallas inom incel-samhället för “Chads” och alfakvinnor som kallas för “Stacys” (Baele et al., 2019). Chads anses ha det perfekta utseendet som beskrivs som ett nästan övermänskligt utseende (Fernquist et al., 2020). Chads anses vara maskulina, framgångsrika, attraktiva samt att de får allt de vill ha. Även Stacys har ett idealiskt utseende, enligt incels. Stacys får väldigt mycket hat från många incels på grund av att de endast är intresserad av män som Chads. Detta leder i sin tur till att incels anser att Stacys är den värsta kategorin. Den andra nivån där den största delen av befolkningen hamnar kallas för betamänniskor som även benämns som Normies. Individer som hamnar under kategorin Normies kan bestå av allt mellan alfamänniskor och incels. En medlem i forumet som undersöktes av Baele et al. (2019) förklarade att en person som är en Beta anses alltid komma på andra plats oavsett om det gäller att ragga på tjejer (picking up chicks), vinna slagsmål eller tävlingar. Den sista nivån består av incels, män som ses som obehagliga individer som är offer för ofrivilligt celibat. Dessa incels anser att det är helt omöjligt att förflytta sig mellan olika nivåer i hierarkin. Incels grupperna visar även en stark “vi” och “de” känsla genom att nedvärdera de andra grupperna i hierarkin (Fernquist et al.).
Forumet incels.co grundades 2019 och hade då approximativt 11 000 användare och 3.3 miljoner inlägg (Fernquist et al., 2020). Besökarna till dessa forum kommer från olika länder. Exempelvis kommer 25.9% av besökarna från USA, 7.1% från Tyskland samt 4.6% från Sverige. Svenskarna som besöker dessa sidor och är, enligt sig själva incels, titulerar sig som Swedecels. Det kan dock finnas ett mörkertal gällande hur många svenskar som befinner sig på dessa forum då det finns olika potentiella lösningar för att nätsurfa anonymt. Sverige eller ordet svensk nämns frekvent på de olika forumen. Bland annat skrivs det att män i Sverige är “cucked”, vilket innebär män som är omanliga och klena och som blir överdominerade och utnyttjande. Ordet “cucked” tolkas även som att män låter sig bli utnyttjade sexuellt av sin respektive. Vidare har diskussioner om bland annat kvinnor och invandring tagits upp som handlar om att kvinnor i Sverige föredrar utländska män vilket i sin tur förstör för de t etnisk svenska mannen. De svenska männen som tillhör incels uttrycker sig negativt gentemot detta då det bidrar till en minskad marknad för dem att hitta en partner.
Ingrupp och utgrupp
De individer som identifierar sig och är medlemmar i en grupp tillhör en så kallad ingrupp (Lindholm, 1999). Denna grupp ses som en “vi” grupp som delar gemensamma tankar och känslor. Motsatsen till ingrupp är utgrupp, det vill säga personer som inte ingår i en ingrupp blir i stället tilldelade till en utgrupp. De individer som ingår i en ingrupp föredrar sin egen grupp före en utgrupp, dock kan det finnas problematik om det uppstår tvetydiga gränser mellan grupperna (Cheng et al., 2021). Om två eller fler grupper innehar liknande egenskaper kan detta leda till att individer inte favoriserar och väljer att avstå från att ingå i grupperna. Om gränserna däremot var tydliga så försvarade ingrupp-medlemmarna sin grupp från andra utgrupper, där medlemmar som identifierade sig mer med gruppen hade en starkare benägenhet att skydda och stödja (Antonetti & Crisafulli, 2021; Lorenz et al., 2015). Det kan finnas två förklaringar till varför ingruppen favoriseras (Candinu & Rothbart, 1996). Den första förklaringen handlar om en självförankringsprocess som innebär att individen identifierar sig som en i gruppen och för vidare den positiva självbilden till ingruppen som i sin tur kommer associ eras utifrån självbilden. Den andra förklaringen handlar om en differentieringsprocess som innebär att ingrupperna och utgrupperna ska vara så långt ifrån varandra som möjligt. Denna tolkning kan exemplifieras med en koppling gentemot incels. Ingrupper och utgrupper kan ses genom att incels beter sig illa mot differentierade grupper så som svarta män (Golec de Zvala et al., 2020). Personer som inte ingår i incels ingrupp blir direkt en utgrupp som får hatiska kommentarer. Anledningen till detta är att incels består av en ingrupp som baseras på deras egna värderingar och egenskaper. Hatet mot bland annat svarta män skapar en utgrupp för dessa män eftersom ingruppen incels anser att sådana personer inte skall ha samma rättigheter och konkurrera om kvinnorna. Det har dock visat sig att favorisering av en ingrupp inte alltid har en positiv korrelation till självkänsla utan att favoriseringen per definition är en möjlighet att stärka den sociala identiteten (Turner et al., 1979).
Stereotyper för män och kvinnor
Begreppet stereotyp innebär att ta fasta på personlighetsegenskaper hos en person eller en grupp för att sedan skapa en generaliserad bild av hur personen eller gruppen är (Hall, 2013). Stereotyper gällande kön är ett resultat av människors observationer av både män och kvinnor i deras sociala roller (Koenig & Eagly, 2014). Detta leder i sin tur till en utveckling av
tillskrivna egenskaper som är grunden för hur stereotyper skapas. Normerna tillskriver kvinnor olika typer av stereotypiska könsroller vilka innefattar att kvinnor ska bete sig och presentera sig på ett visst sätt, exempelvis feminint (Eagly & Karau, 2002). Om en kvinna skulle tillämpa de manliga stereotyperna kan hon uppfattas negativt även om det ibland kan finnas vissa positiva aspekter (Bahtia & Bahtia, 2021; Eagly & Karau). Däremot, om en man skulle tillämpa de kvinnliga stereotyperna kan han uppfattas som svag individ som utgår från känslor (Thoman & Zelin, 2020).
Det finns många stereotyper om maskulinitet och femininitet men som kan bli svårdefinierade (Goodey, 1997; Sparks, 1996). En social förändring gör det möjligt att förändra definitionen av maskulinitet och femininitet, kulturellt eller historiskt (Eriksson & Gottzén, 2020). Män och kvinnor kan tillskrivas olika könsbaserade stereotyper där det kan ses som en sammanslagning av egenskaper (Bozkurt et al., 2015; Eagly & Karau, 2002; Goodey; Sparks). Ett exempel är att kvinnor är mer försiktiga och feminina medan män är aggressiva och maskulina (Bhatia & Bhatia, 2021; Eagly & Karau; Goodey; Sparks). Stereotyper förstärks även mer då olika termer förknippas med vad som är maskulint och feminint (Sparks, 1996). Exempelvis termerna hjälte, gangster eller detektiv anses vara mer maskulina medan termer som sjuksköterska, sekreterare eller barnvakt anses vara mer feminina. Denna tolkning kan exemplifieras med en koppling gentemot könsroller. I och med att män anses ha egenskaper som aggressiva medan kvinnor anses vara mer försiktiga kan detta leda till att stereotyperna skapas om att män är farligare och läskigare än vad kvinnor är, även om beteendet är densamma. Om fler egenskaper förknippas med bland annat maskulinitet kan detta i sin tur även förstärka stereotyperna för maskulinitet. Detta kan leda till problematik på grund av stereotyperna (Sutton, Robinson & Farrall, 2009). Exempelvis kan kvinnor överbetona bland annat sin rädsla medan män nedtona sin rädsla även om det inte är det faktiska känslan på grund av stereotypers stämpling (Bahtia & Bahtia, 2021). I dessa sammanhang blir det väldigt tydligt hur normer och stereotyper kan påverka könen både negativt och i vissa sammanhang positivt beroende på kontext.
Empati och personal distress gentemot andra människor
Enligt Batson et al. (1997) behöver människor kunna känna empati för att kunna förstå och bemöta varandra i situationer som kan vara traumatiska eller smärtsamma. Att känna empati är detsamma som att känna medkänsla för personer även om man inte har en direkt relation till personen som bland annat kan gå igenom en traumatisk upplevelse. Empati betyder också att personen i fråga ska kunna känna känslor av att vilja hjälpa till och ha förståelse för människor i utsatta situationer (Fultz et al., 1986). Det har visat sig att både kvinnor och män känner mer empati för en kvinna än för en man (Håkansson & Montgomery, 2003). Det har även visat sig att kvinnor har en större tendens att känna av tankar och känslor hos andra kvinnor än män har (Klein & Hodges, 2001). En anledning till att kvinnor anses ha mer empati och känslor än män är att den stereotypiska kvinnan lärt sig att fråga om hjälp medan den stereotypiska m annen lärt sig att vara självständig (Sulik, 2007). Kvinnor blir därför mer omhändertagna om sig själva medan mannen ignorerar och fortsätter vara självständig (Allsop et al., 2002; Sulik).
Enligt Batson et al. (1997) innebär personal distress en emotionell reaktion som kan leda till obehagliga känslor och ångest. Denna tolkning kan exemplifieras med en koppling till empati. I och med att personal distress innebär en emotionell reaktion så kan en individ som upplever sorg få hjälp av en empatisör som använder sin egen kunskap av sorg för att sedan utgå från sin egen upplevelse. En konsekvens som beskrivs är att detta leder till en egoistisk syn, alltså till att mildra sitt eget obehag än individen i sorg.
Positiva och negativa attityder
Människors attityder påverkas olika beroende på inställningen gentemot någon eller något (Solomon, 2011). Attityder antas därför ha en stor del av det inlärda beteendet och samtidigt bli påverkad av den sociala omgivningen en person befinner sig i. Begreppet attityd påverkar individens beteende mot en person eller situation. Det är en nödvändighet att ha at tityder gentemot någon eller något eftersom attityderna hjälper individen att organisera känslor och tankar på ett översiktligt sätt. Attityder kan uttryckas både positivt och negativt beroende på hur individen granskar andra individer (Katz, 1960; Luttrell & Togans, 2021). En attityd skapas utifrån individens åsikter, känslor och uppfattningar och kan både innefatta kognitiva och känslomässiga komponenter (Katz). Den kognitiva komponenten innefattar två dimensioner som består av bestämdheten i attityden gentemot en person samt vilken grad av uppdelning som finns i föreställningar om personen. Detta innebar att en attityd var lättare att ändra ju enklare attityden är men svårare ju mer komplicerad attityden är. De attityder som är mer komplicerade och svåra att ändra kan förklaras genom att dessa attityder har utvecklats under en längre tidsperiod och därav blir svårare att förändra (Kotler et al., 2013). En annan förklaring kan vara att individer lär sig vad som är rätt respektive fel från referensgrupper vilket leder till att individen ovilligt vill förändra sin identitet. De känslomässiga komponenterna styrs olika beroende på om intensiteten av känslorna är stark eller svag, det vill säga att känslor styr om en individ gillar eller ogillar objektet (Katz). Eagly et al. (1994) höll med och förklarade att attityderna ändras beroende på styrkan av negativa egenskaper. För att kunna ha en möjlighet till att förändra sin attityd gentemot en individ måste personen ha en medvetenhet om sitt beteende, sina egna och kulturella värderingar för att kunna förändra attityden (Solomon, 2011). En studie påvisade att om individen vill ändra sin attityd måste ett intresse för andra individer finnas (Ang & Dyne, 2008). Om intresset är avsaknad används i stället attityden till fördomar mot andra individer och grupper.
Hovland och Rosenberg (1960) klargör att ytterligare komponenter kring attityder skapas. Förklaringen kring ytterligare komponenter är att attityder kan vara en tendens att påverkas på olika stimuli, vilket även förklaras som en vidareutveckling av begreppet attityder. Responsen på stimuli utlöste en påverkan av kognitiva, känslomässiga eller beteendemässiga komponenter. Denna tolkning kan exemplifieras med en koppling gentemot incels. Incels hyser aggression gentemot andra grupper som Alphas och Betas vilket i sin tur kan bidra till att mer negativa känslor skapas samt att det kan leda till ett partiskt agerande gentemot de andra grupperna.
Den här studien
Incels är ett relativt nytt område som ännu är outforskat. Tidigare studier har undersökt aggressiviteten incels har i relationer, förklaringar till varför Elliot Rodger ses som ett helgon eller hur incels uttrycker sig gentemot alfamänniskor och betamänni skor (Dynel, 2020; Ging, 2019; Glace et al., 2021; Scaptura & Boyle, 2020; Witt, 2020). De studier som har genomförts hade en ideologi om att förstå hur gemenskapen samt relationen såg ut hos incel-personer. Däremot finns det ingen forskning gällande attityder till incels, varken i Sverige eller andra länder. Forskarna har därför konstaterat att fler undersökningar måste göras. Den föreliggande studien ämnar därför till att förstå studenters attityder, empati och personal distress som finns gentemot en incel person. Avsaknad av tidigare forskning gällande attityder gentemot incels skapar därför ett stort behov av den aktuella studiens syfte, speciellt med tanke på att virgin incels som är mellan 18-34 år oftast får problem ju äldre de blir med sexuella relationer.
Syfte, frågeställningar och hypoteser
Syftet med denna studie var att undersöka svenska studenters empati , personal distress och attityd gentemot en incel utifrån en fiktiv beskrivning. Vidare syftade även studien att undersöka om dessa attityder varierar beroende på den fiktiva personens kön. Att känna empati mot en person innebär att kunna förstå personen och visa medkänsla. Tidigare studier har visat att kvinnor har möjligheten att känna mer empati för en individ än vad män gör men även att båda könen har mer empati för en kvinna än för en man, därav konstruerades första frågeställningen samt hypoteser. Attityder skapas beroende på vilka fördomar en individ innehar, känslor samt åsikter vilka kan vara både positiva och negativa. Denna studie ämnar endast till att se vilka negativa attityder respondenterna har gentemot en incel samt om kön skiljer sig åt i attityder. Personal distress innebär att känna en obehaglig känsla gentemot någon eller något, i denna studie gentemot en incel. Denna känsla kan bero på flera olika aspekter, bland annat vilken grad av obehag individen känner men även grad av ångest. Därav konstruerades den tredje frågeställningen samt hypoteser.
1. Skiljer sig graden av empati gentemot en incel beroende på respondenternas kön och incels kön?
a. Respondenterna känner mer empati mot kvinnliga incels jämfört med manliga incels.
b. Kvinnor känner mer empati för en incel än vad män känner.
c. Det finns en interaktion där män och kvinnor känner mer empati för en incel av samma kön.
2. Skiljer sig graden av negativ attityd gentemot incels beroende på respondenternas kön och incels kön?
a. Respondenterna känner en starkare negativ attityd mot manliga incels jämfört med kvinnliga incels.
b. Kvinnor känner en starkare negativ attityd mot en incel än vad män känner. c. Det finns en interaktion där män och kvinnor känner en starkare negativ attityd
för en incel av samma kön.
3. Skiljer sig grad av personal distress gentemot incels beroende på respondenternas kön och incels kön?
a. Respondenterna känner mer personal distress mot manliga incels jämfört med kvinnliga incels.
b. Kvinnor känner mer personal distress för en incel än vad män känner.
c. Det finns en interaktion där män och kvinnor känner mer personal distress för en incel av samma kön.
Metod
Deltagare
Studien använde sig av ett bekvämlighetsurval. Detta urval bestod av personer som är, eller har varit, studenter på ett universitet i Mellansverige. Dessa studenter använder sig av en specifika
Facebook-grupp för frågor kring studier och kursmaterial som användes vid föreliggande studie och var vid undersökningstillfället totalt 24,683 medlemmar. Totalt samlades 149 enkäter in, varav 51 män (34.2%), 96 kvinnor (64.4%) samt 2 som svarade annat (1.3%). Det interna bortfallet bestod av 2 webbenkäter, detta var de individer som inte uppgav kön. Det var även en respondent som inte svarade på en av frågorna och där ersattes svaret med frågans medelvärde. Det externa bortfallet bestod av de studenter som valde att int e fylla i enkäten som är medlemmar i Facebook-gruppen. Det går inte att med säkerhet fastställa hur många personer som kommit i kontakt med undersökningen. Ingen ersättning utgick till de respondenter som deltog i studien.
Design och Material
Studien använde sig av en 2 x 2 mellangruppsdesign, där respondenternas kön och incels kön utgjorde oberoende variabler. De beroende variablerna som användes i undersökningen var indexet empati, indexet attityd och indexet personal distress.
För att mäta attityd gentemot incels i en fiktiv berättelse konstruerades två strukturerade webbenkäter. Webbenkäterna utformades på svenska och därmed hade inte utbytesstudenter eller individer som ej förstår svenska möjligheten att delta i studien. Webbenkäterna började med ett missivbrev som beskrev att studien undersökte studenters uppfattningar gällande en fiktiv persons åsikter och livssituation, att kravet för att delta vad 18 år eller äldre samt de etiska kraven som innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Missivbrevet avslutades med författarens kontaktuppgifter samt handledarens kontaktuppgifter ifall respondenterna vill ta del av resultatet eller om frågor skulle uppstå. Därefter fick respondenterna ge sitt samtycke till att delta i studien. Webbenkäterna var indelad i fyra delar där den första delen bestod av en vinjett som var skriven som en fiktiv berättelse. I den fiktiva berättelsen beskrevs en man, “Markus” eller en kvinna, “Emma” som en incel person. Utöver namn och pronomen var berättelserna identiska. Texten löd:
Nedan kommer en fiktiv berättelse, läs den noga och tänk dig in i situationen:
Markus (Emma) är en 29-årig man (kvinna) som är besviken på omvärlden. Han (Hon) upplever att han (hon) blir orättvist behandlad av attraktiva personer. Bland annat så har han (hon) vid ett flertal tillfällen försökt bjuda ut kvinnor (män), men blivit avvisad varje gång. Detta har gjort att han (hon) har utvecklat ett hat mot kvinnor (män), men även mot de män (kvinnor) som han (hon) tror inte blir avvisade. Även Markus (Emmas) vänner upplever att de blir orättvist behandlade av attraktiva personer. Dessa vänner har han (hon) träffat på olika internetforum och de pratar ofta om de gånger de blivit avvisade. Diskussionerna har med tiden blivit allt mer inriktade på vännernas avsky mot kvinnor (män) och Markus (Emma) själv har vid ett tillfälle skrivit att “kvinnor (män) är parasiter och borde utplånas”.
Efter berättelsen gavs ett antal påståenden om hur respondenterna kände när de läste den fiktiva berättelsen. Denna del framställdes utifrån den svenska versionen av Batsons et al. (1997) empati- och personal distresskala som översattes av Person och Ståhl (2008). Därefter var webbenkäten indelad i fyra olika avsnitt där den första delen bestod av Batsons skala, den andra
delen där de skattade hur de uppfattade personen, den tredje delen där de bedömde vilka egenskaper personen hade och den fjärde delen som bestod av bakgrundsfrågor.
Batsons empati- och personal distress-index Den andra delen i webbenkäten bestod av den
svenska versionen av Batson et al. (1997), som översattes av Person och Ståhl (2008). Denna del bestod av sexton känslor som skattas på en Likertskala från 1 (inte alls) till sju (extremt). Av de sexton påståenden fanns det åtta items som mätte empati och åtta som mätte personal distress. Den ursprungliga empatiskalan bestod av känslorna berörd, sympati, medlidande, ömhet, omsorg samt medkänsla (Batson et al.). Två begrepp lades till av författarna som översatte empatiskalan, värme och deltagande (Person & Ståhl). Ett medelvärdesindex skapades där de påståenden som mätte empati var: berörd, sympati, medlidande, värme, deltagande, ömhet, omsorg samt medkänsla (Cronbach’s alpha .90) och ett medelvärdesindex för de påståenden som mätte personal distress var: sorg, bekymrad, ängslig, bedrövad, besvärad, förskräckt, irriterad samt upprörd (Cronbach’s alpha = .90). Höga poäng på skalorna indikerar mer empati och mer personal distress till personen.
Påståenden om den fiktiva personen. Den tredje delen av webbenkäten bestod av ett
självskattningsformulär där respondenterna fick ta ställning till tolv olika påståenden. Påståendena handlade om hur respondenterna uppfattade personen i den fiktiva berättelsen. Svarsalternativen var på en Likertskala från 1 (stämmer mycket dåligt) till 7(stämmer mycket bra). Exempel på påståenden var; “Jag uppfattar personen som obehaglig.”, “Jag uppfattar personen som heroisk.” samt “Jag kan förstå att personen känner som den gör.”. Ett medelvärdesindex skapades med påståenden: “Jag uppfattar personen som obehaglig”, “Jag uppfattar personen som sorglig”, “Jag uppfattar personen som läskig”, “Jag uppfattar personen som verklighetsfrånvänd” och “Jag uppfattar personen som farlig”.
Egenskapsbedömning av personen-index. Den fjärde delen av webbenkäten bestod av en
egenskapsbedömning av personen i den fiktiva berättelsen. Respondenterna fick ta del av tio adjektivpar som formulerades positivt och negativt där de, på en Likertskala från ett till sju, svarade vilken egenskap de tycker passar bäst in på personen. Ett medelvärdesindex skapades med alla egenskaperna; behaglig/obehaglig, oärlig/ärlig, trevlig/otrevlig, sympatisk/osympatisk, pålitlig/opålitlig, vänlig/ovänlig, intelligent/ointelligent, ofarlig/farlig, ej aggressiv/aggressiv, ej hotfull/hotfull (Cronbach´s alpha = .88). Författaren ansåg att vissa adjektiv var tvungna att uteslutas samt för att få med påståendeindex från del tre av enkäten. Ett nytt medelvärdesindex skapades som kallades för negativ attityd med egenskaperna; behaglig/obehaglig, trevlig/otrevlig, ofarlig/farlig, ej aggressiv/aggressiv, ej hotfull/hotfull, vänlig/ovänlig samt följande påståenden från del tre av enkäten; “Jag uppfattar personen som obehaglig”, “Jag uppfattar personen som läskig” och “Jag uppfattar personen som farlig” (Cronbach´s alpha = .92). Höga poäng på skalan indikerar en starkare negativ attityd till personen.
Enkäten näst sista del bestod av bakgrundsfrågor om respondenterna så som kön (man, kvinna eller annat) och ålder. Sista delen av enkäten innehöll en debriefing som förklarade det verkliga syftet med studien i syfte att inte undanhålla information från respondenterna och arbeta enligt etiknämndens krav.
Pilotstudie. En pilotstudie genomfördes innan de konstruerade vinjett-enkäterna
publicerades. Sammanlagt besvarade sex pilotstudie-respondenter enkäten samt gav synpunkter. Respondenterna var mellan 23-33 år där fem har eller är studenter på högskola och universitet varav en inte studerat vidare. valet av att använda en icke-student var för att få en synpunkt från någon som inte alls tidigare gjort enkät eller besvarat studenters enkäter på samma sätt som tidigare studerande eller nuvarande studenter gör. Utifrån de givna synpunkterna justerades frågorna för att minska risken för tolkningsfel . Enligt synpunkter omformulerades frågan om självskattning då den ansågs vara formulerad på ett sätt där självskattningen var om dem själva. Vidare justerades även frågan kring respondentens kön med syfte att minska bortfall men även diskriminering då vissa inte identifierar sig som end ast kvinna eller man, därav lades alternativen “annat” och “vill ej uppge”.
Procedur
Efter pilotstudie-respondenternas synpunkter justerades webbenkäterna och publicerades i en Facebook-grupp för studenter. Webbenkäterna publicerades totalt 2 gånger var mellan 17 april och 28 april. Länken till enkäten lades upp i ett inlägg i Facebook-gruppen tillsammans med information om studien och forskaren. Författaren beslöt att ena enkäten skulle publiceras i tre dagar och därefter byta länk till den andra enkäten som även den skulle publiceras i tre dagar. Den första enkäten med Markus fick totalt in 74 svar och den andra enkäten med Emma fick totalt in 75 svar. När studien nådde upp till antalet respondenter stängdes inlägget ner och länken till enkäterna vilket avslutande möjligheten att få in ytterligare svar. Totalt var inlägget upplagd i en vecka och fyra dagar.
Resultat
Hypoteserna testades med tre 2 x 2 variansanalyser med respondenternas kön (man, kvinna) och incels kön (man, kvinna) som mellangruppsfaktorer och med indexet empati, indexet negativ attityd och indexet personal distress som beroende variabler. Signifikanstestningen genomfördes på 5% nivån.
Indexet empati med hypotesen (a) att respondenterna känner mer empati mot kvinnliga incels jämfört med manliga incels fick stöd eftersom respondenterna kände mer empati för den kvinnliga incel (M = 2.36, SD = 1.14) än för den manliga incel (M = 1.94, SD = 0.92), F(1, 143) = 7.74, p = .006, η2
p = .05. Hypotes (b) att kvinnor känner mer empati för en incel än vad män
känner, fick inte stöd. Tvärtom tenderade männen att känna mer empati (M = 2.38, SD = 1.08) än vad kvinnorna kände (M = 2.02, SD = 1.02) men skillnaden var inte signifikant, F(1, 143) = 3.87, p = .051. Hypotesen (c) att det skulle finnas en interaktion där män och kvinnor känner mer empati för en incel av samma kön fick inte stöd. Variansanalysen visade ingen signifikant interaktion mellan respondenternas kön och incels kön, F(1, 143) = 2.20, p = .14.
Gällande indexet negativ attityd och hypotesen (a) att respondenterna känner en starkare negativ attityd mot manliga incels jämfört med kvinnliga incels fick stöd, där den manliga incel (M = 5.64, SD = 1.14) uppfattades som mer negativ än den kvinnliga incel (M = 4.54, SD = 1.19), F(1, 143) = 30.32, p = .001, η2
p = .18. Hypotesen (b) att kvinnor känner en starkare
negativ attityd för en incel än vad män känner fick stöd. Som förväntat fanns det en signifikant huvudeffekt på respondentens kön där kvinnor hade en starkare negativ attityd (M = 5.32, SD = 1.25) än vad män hade (M = 4.66, SD = 1.27), F(1, 143) = 10.57, η2
p = .07. Hypotesen (c) att
incel av samma kön fick inte stöd. Variansanalysen visade ingen signifikant huvudeffekt på interaktionen kön och incels kön, F(1, 143) = 0.05, p = .819.
Gällande indexet personal distress med hypotesen (a) att respondenterna känner mer personal distress mot manliga incels jämfört med kvinnliga incels gav stöd, respondenterna kände en högre personal distress mot den manliga incel (M = 4.49, SD = 1.36) än mot den kvinnliga incel (M = 3.16, SD = 1.30), F(1, 143) = 28.36, p < .0005, η2
p = .17. Hypotesen (b)
att kvinnor känner mer personal distress för en incel än vad män känner fick inte stöd. Variansanalysen visade ingen signifikant huvudeffekt där kvinnor (M = 3.91, SD = 1.56) känner mer personal distress än män (M = 3.67, SD = 1.33), F(1, 143) = 0.84, p = .36. Det fanns heller ingen signifikant interaktion mellan respondenternas kön och incels kön, F(1, 143) = 2.05, p = .15, därmed fick hypotes (c) inte stöd.
Diskussion
Resultatet visade att respondenterna kände mindre empati, mer negativ attityd och upplevde mer personal distress mot en manlig incel än en kvinnlig. De manliga respondenterna tenderade att känna mer empati för en incel än vad kvinnorna kände medan de kvinnliga respondenterna kände en starkare negativ attityd för en incel än vad männen gjorde. Det fanns ingen signifikant effekt gällande hypotesen att kvinnorna skulle känna mer personal distress mot en incel än vad männen skulle känna. Gällande en interaktion där respondenterna skulle känna mer empati, starkare negativ attityd och mer personal distress för en incel av samma kön gav ingen signifikant skillnad.
Empati gentemot en incel
Resultatet gällande den första hypotesen (a), att respondenterna skulle känna mer empati mot kvinnliga incels jämfört med manliga incels fick stöd. En möjlig förklaring kan ses genom att tidigare forskning visar på att respondenterna känner mer empati för en kvinna än för en man (Håkansson & Montgomery, 2003). Kvinnor ses även som mer empatiska på grund av att den stereotypiska kvinnan är lärd att fråga om hjälp till skillnad från män, vilket gör det möjligt att ha mer empati för en kvinna än för en man (Sulik, 2007). En ytterligare förklaring kan vara att respondenterna kan ha känslor kopplade till den stereotypiska kvinnan och känna en delad verklighet, det vill säga att respondenterna känner igen sig mer med den kvinnliga incel än den manliga (Klein & Hodges, 2001). En studie visar dock motstridiga resultat som menar på att tidigare utsatt inte alltid behöver leda till empati gentemot en annan individ (Allsop et al, 2002). Samtidigt kan förklaring om könsstereotyper inneha en viktig roll på grund av att stereotyperna skapas utifrån människors observationer i olika sociala roller (Koenig & Eagly, 2014). Tidigare studier visar på att män betraktas som mer aggressiva och maskulina medan kvinnor betraktas som försiktiga och feminina (Bhatia & Bhatia, 2021; Eagly & Karau, 2002; Goodey, 1997; Sparks, 1996). I och med stereotypernas påverkan kan detta leda till att respondenterna uppfattade mannen som mer aggressiv än kvinnan, trots att beteendet är densamm a. En ytterligare förklaring kan vara att respondenterna har svårt att identifiera sig med manliga incels. En anledning kan vara de olika uttryck som nämndes i berättelserna, bland annat avsky mot kvinnor, att det ena könet borde utplånas samt att kvinnor är parasiter, haft en påverkan på empati. Batson et al. (1997) menar att känna empati för en person innebär att kunna förstå den
och bemöta den i situationer. Detta indikerar att respondenterna möjligtvis inte vill identifiera sig med manliga incels på grund av att empatin saknas.
Resultatet gällande den andra hypotesen (b), att kvinnor skulle känna mer empati för en incel än vad män känner fick inte stöd då männen tenderade att känna mer empati än vad kvinnor gör. Tidigare studier visar på att kvinnor innehar mer empati och att männen fortsätter vara självständiga (Sulik, 2007). En förklaring skulle kunna vara att männen som lever i dagens samhälle inte har samma stereotypiska drag som tidigare studier påvisat, det vill säga att de anses vara aggressiva och endast tänker på sig själva. En möjlig anledning kan vara att kvinnor i allmänhet står på sig mer vilket i sin tur kan leda till att fler män inser att beteendet förr i tiden inte fungerar i dagens samhälle. För den föreliggande studie innebär detta att stereotyper förändras på grund av det sociala som i sin tur kan leda till kulturella omställningar (Eriksson & Gottzén, 2020). Vidare kan även detta förklaras utifrån att könsstereotyper förändras över tid (Eriksson & Gottzén). Förr i tiden ansågs det att det stereotypiska maskulina ska vara självständiga och inte vara sårbara och det stereotypiska feminina ska vara mjuka och ta hand om andra individer medan i dagsläget har stereotyperna ändrats där stereotyperna inte är ristade i sten.
Att studien inte fann någon interaktion för den tredje hypotesen (c), där män och kvinnor känner en starkare negativ attityd för en incel av samma kön kan möjligen förklaras av att studien inte hade tillräckligt med respondenter för att kunna se en interaktion. En annan förklaring kan vara att beskrivningen av incels var så stark att ingrupp känslor inte uppstod, alltså att respondenterna inte delade gemensamma tankar och känslor till en incel och därav uppstod det ingen ingrupp.
Negativ attityd gentemot en incel
Resultatet gällande den första hypotesen (a), att respondenterna skulle känna en starkare negativ attityd mot manliga incels jämfört med kvinnliga incels fick stöd. En möjlig förklaring kan vara, i enlighet med tidigare forskning, att män är farligare än vad kvinnor är och detta leder i sin tur till att respondenterna kan dela liknande åsikt om incel-personerna i denna studie. Det stereotypiska maskulina beteendet kan betraktas av respondenterna som socialt accepterat (Koenig & Eagly, 2014). Från tidigare studier förklaras det att män ska inneha ledarrollen, skall vara bestämda och målmedvetna (Bahtia & Bahtia, 2021; Sparks, 1996; Thoman & Selin, 2020). Om mannen i den fiktiva berättelsen skulle utmålas som en osäker och känslosam person hade kontexten sett annorlunda ut, detsamma gäller även om kvinnan skulle utmålas som en självisk person i den fiktiva berättelsen. Gällande den andra hypotesen (b), att kvinnor skulle känna en starkare negativ attityd för en incel än vad män gjorde fick stöd. En möjlig förklaring till den första hypotesen (a) och den andra (b) skulle kunna vara att attityderna påverkas negativt utifrån känslomässiga komponenter (Katz, 1960; Luttrell & Togans, 2021). Detta innebär att de känslomässiga komponenterna styrs beroende på intensiteten, det vill säga om respondenterna haft tidigare erfarenhet angående en liknande händelse kan detta leda till att de känslomässiga komponenterna styrs starkare och därför skapas en starkare negativ attityd gentemot den manliga incel. Gällande den andra hypotesen kan detta ses som att kvinnors känslomässiga komponenter är starkare än mäns och därför visar resultatet att kvinnor känner en starkare negativ attityd. Även media kan spela en roll gällande negativa attityder. Män och kvinnors våld skildras i media där männen speglas som ett större hot än vad kvinnor gör, därav kan resultatet förklaras både utifrån de känslomässiga komponenterna och hur media speglar våld.
Att studien inte fann någon interaktion där män och kvinnor känner en starkare negativ attityd för en incel av samma kön kan baseras på att ett högre antal respondenter behövs med
en jämn könsfördelning men även för att attityderna kan spela en stor roll, att respondenterna innehar olika attityder och därför finns det ingen interaktion. En annan möjlig förklaring, som nämndes ovan, kan vara att män och kvinnor inte kände samma negativa attityd till en incel vilket i sin tur ledde till att ingen ingrupp känsla uppstod.
Personal distress gentemot en incel
Resultatet gällande personal distress påvisade att den första hypotesen (a) , respondenterna känner mer personal distress mot manliga incels jämfört med kvinnliga incels fick stöd, det vill säga att respondenterna ansåg att den manliga incel gav högre personal distress än vad den kvinnliga incel gjorde. Varken den andra hypotesen (b) eller den tredje (c) fick stöd. En förklaring till den första hypotesen kan vara på grund av de olika stereotyperna. Som nämnt tidigare kan stereotyper spela en stor roll gällande hur en person tolkas. I detta fall kan det därför tolkas att maskulinitet spelat en stor roll medan femininitet tonats ner på grund av att mannen återspeglas som den aggressiva typen och kvinnan som den omhändertagande och försiktiga typen Bhatia & Bahtia, 2021; Eagly & Karau, 2002; Goodey, 1997; Sparks, 1996). Vidare kan ännu en tolkning av resultatet bestå av olika attityder. Att känna mer personal distress mot en människa innebär att känna ett större obehag (Batson et al., 1997). Respondenterna i studien kan därför ha använt sig av sina negativa attityder under tiden de besvarade enkäten. Om respondenterna redan har en negativ attityd gentemot en maskulin man kan detta därför leda till att attityderna om obehaget blir starkare. Vidare kan även attityden knytas an till det ord som nämndes i vinjetterna, det vill säga grova ord som kan i sin tur skapa ett större obehag och en starkare negativ attityd.
Reliabiliteten testades genom Cronbach´s alpha för samtliga index som visade värden högre än .70 och därmed visade föreliggande studie en god reliabilitet. Studiens validitet samt reliabiliteten i mätningen har stärkts i denna studie i och med att enkätfrågorna konstruerats utifrån tidigare forskning.
Studiens styrkor och svagheter
En begränsning gällande enkäten skulle kunna vara att mer negativa begrepp användes vid utformningen av enkäten vilket senare kunde ha lett till att respondenterna fått en negativ syn på den fiktiva berättelsen och därefter svarat utifrån begreppen. Dock var begreppen densamma för den kvinnliga och den manliga berättelsen samt att studien dels avsåg att mäta skillnader mellan dessa personer vilket därmed inte behöver påverka negativt.
En annan begränsning gällande enkäten skulle kunna vara att det gick att gå tillbaka till berättelsen och ändra svaret på frågorna. Det genomfördes en pilotstudie där frågorna justerats efter synpunkter och kommentarer utifrån respondenterna i pilotstudien. Att föreliggande studie använde sig av en pilotstudie anses som en styrka då det minskar risken att respondenterna har möjlighet att missförstå samt att det ökar reliabiliteten i studien. Respondenterna som medverkade i pilotstudien har varit eller är studenter i dagsläget samt en person som tidigare inte studerat. Antalet respondenter kan anses som ett litet urval då endast sex personer deltog. Valet av dessa respondenter i pilotstudien var att de förmodligen genomfört enkätstudier tidigare och kan med utomstående reflektioner påpeka det som kan anses som svårtolkat. Även om det kan anses som en svaghet på grund av lågt antal respondenter kan det argumenteras att dessa varit eller är studenter som har erfarenhet av liknande studier.
Studien använde sig av webbenkäter som datainsamlingsmetod på grund av tidspress att genomföra studien men även för att öka effektiviteten för resultatet (Trost & Hultåker, 2016).
Under de rådande omständigheterna gällande Covid-19 kan det även vara att föredra att inte befinna sig fysiskt i skolans lokaler för att samla in data på grund av restri ktionerna samt att all undervisning sker via digitala plattformar. Valet av webbenkäter var alltså för att undvika fysiska träffar men även för att det är ekonomiskt samt tidseffektivt. Författaren kunde heller inte utesluta att någon enstaka respondent hade klickat på länken vid flera tillfällen och därför fått tillgång till båda berättelserna. För att försöka undvika detta skiftades länkarna till versionerna var tredje dag. Detta är dock något författarna inte haft möjlighet att kontrollera på grund av bekvämlighetsurvalet som valdes som undersökningsdesign. En eventuell begränsning med föreliggande studie skulle kunna vara valet av ett bekvämlighetsurval. Den aktuella studien hade en könsfördelning på 51 män (34.7%) och 96 kvinnor (65.3%). Det kan även vara av vikt att nämna könsfördelningen bland studenter på universitet som undersöktes, 66% kvinnor och 34% män examinerades år 2019. Även om det är önskvärt att en jämn könsfördelning finns tillgänglig så kan denna fördelning anses något representativt för populationen vid universitetet.
Förslag till framtida forskning
Möjligheterna för framtida forskning är stora då fenomenet är ett outforskat område. Anledningen till att incel personerna känner som dom gör är för att de ingår, enligt dom, i en utgrupp och saknar den närhet och sociala gemenskapen. Detta skapar då tydliga gränser där samhället försöker skydda sin egen grupp mot utgruppen incels. Föreliggande undersökning tyder på att de inte får empati av studenter och uppfattas negativt, vilket därför kan öka känslan av utanförskap. Det hade därför varit av intresse att undersöka de individer som befinner sig på online forum som finns för de som anser sig vara incels och befinna sig i utgruppen (Fernquist et al. 2020, Glace et al., 2021, Scaptura & Boyle 2020, Witt, 2020). Även om vissa sådana studier finns är det av störst vikt att undersöka i och med att dessa forum blir allt större och fler medlemmar tillkommer.
Föreliggande studies resultat visar en indikation på att både män och kvinnor erhåller negativa attityder gentemot incels men i varierande grad. Attityder men även stereotyper kan därför ha en betydande roll i relation till incels. Beroende på vart i landet studien genomförs kan attityderna se annorlunda ut och därför är det av störst vikt att undersöka detta fenomen. Det hade även varit av intresse att jämföra yngre personer med äldre för att kunna dra adekvata slutsatser om vilka attityder det finns gentemot incels samt för att belysa om vilken problematik dessa personer kan skapa om grupper fortsätter att betrakta dessa som utgrupper.
Mer forskning behövs för att kunna förstå varför dessa våldshandlingar utförs men även varför det uppstår en frustation, ett utanförskap och aggression mot olika folkgrupper. Samhället behöver mer resurser för att minska viljan av att utföra våldshandlingar på grund av ofrivilligt celibat. Det är även av vikt att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför kvinnliga incels inte är lika motbjudande men även varför män är mer benägna att känna empati för incels. Därav är det av störst vikt att forska om vilka stöd som kan ges till dessa personer samt hur psykologer kan fånga upp, förebygga det destruktiva tänkandet samt arbeta mot den psykiska ohälsan innan det blir för sent.
Allsop, K., Fifield, K., & Seiter, J. S. (2002). Empathy and generalized reciprocity in compliance with requests for help. Psychological Reports, 91(1), 241-242. https://doi.org/10.2466/pr0.2002.91.1.241
Ang, S., & Dyne, L. V. (2008). Handbook of Cultural Intelligence: Theory, Measurement, and
Applications. Routledge.
Antonetti, P., & Crisafulli, B. (2021). “I will defend your right to free speech, provided I agree with you”: How social media users react (or not) to online out-group aggression. Psychology
& Marketing.1-18. https://doi.org/10.1002/mar.21447
Baele, S. J., Brace, L., & Coan, T. G. (2019). From “Incel” to “Saint”: Analyzing the violent worldview behind the 2018 Toronto attack. Terrorism and Political Violence, 1–25. https://doi.org/10.1080/09546553.2019.1638256
Batson, C. D., Early, S., & Salvarani, G. (1997). Perspective taking: Imagining how another feels versus imagining how you would feel. Personality & Social Psychology Bulletin,
23(7), 751-758. https://doi.org/10.1177/0146167297237008
Bhatia, N., & Bhatia, S. (2021). Changes in gender stereotypes over time: A computational analysis. Psychology of Women Quarterly, 45(1), 106-125. https://doi.org/10.1177/0361684320977178
Bozkurt, V., Tartanoglu, S., & Dawes, G. (2015). Masculinity and Violence: Sex roles and violence endorsement among university students. Procedia - Social and Behavioral
Sciences, 205, 254-260. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2015.09.072
Cadinu, M. R., & Rothbart, M. (1996). Self-anchoring and differentiation process in the minimal group setting. Journal of Personality and Social Psychology, 70(4), 661-667. https://doi.org/10.1037//0022-3514.70.4.661
Cheng, C., Hanek, K. J., Odum, A. C., Lee, F. (2021). Divided Loyalties: Identity integration and cultural cues predict ingroup favoritism among biculturals. International Journal of
Cultural Relations, 80, 321-335. https://doi.org/10.1016/j.ijintrel.2020.10.003
Donnelly, D., Burgess, E., Anderson, S., Davis, R., & Dillard, J. (2001). Involuntary celibacy: A life course analysis. The Journal of Sex Research, 38(2), 159-169.
Dynel, M. (2020). Vigilante disparaging humour at r/IncelTears: Humour as critique of incel ideology. Language & Communication., 74, 1-14. https://doi.org/10.1016/j.langcom.2020.05.001
Eagly, A. H., & Karau, S. J. (2002). Role congruity theory of prejudice toward female leaders.
Psychological Review, 109(3), 573-598. http://doi.org/10.1037/0033-295X.109.3.573
Eagly, A., Mladinic, A., & Otto, S. (1994). Cognitive and affective bases of attitudes toward social groups and social policies. Journal of Experimental Social Psychology, 30(2), 113-137. https://doi.org/10.1006/jesp.1994.1006
Eriksson, M., & Gottzén, L. (2020). Genus (1 uppl). Stockholm: Liber
Fernquist, J., Pelzer, B., Cohen, K., Kaati, L., & Akrami, N. (2020). Incels i digitala miljöer (FOI Memo 7040). Totalförsvarets forskningsinstitut.
Fultz, J., Batson, C. D., Fortenbach, V. A., McCarthy, P. M., & Varney, L. L. (1986). Social evaluation and the empathy–altruism hypothesis. Journal of Personality and Social
Psychology, 50(4), 761-769. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1037/0022-3514.50.4.761
Ging, D. (2019). Alphas, betas, and incels: Theorizing the masculinities of the
manosphere. Men and Masculinities, 22(4), 638-657. https://doi.org/10.1177/1097184X17706401
Glace, A. M., Dover, T. L., & Zatkin, J. G. (2021). Taking the black pill: An empirical analysis of the “incel”. Psychology of Men & Masculinities, 22(2), 288-297. https://doi.org/10.1037/men0000328
Golec de Zavala, A., Federico, C., Sedikides, C., Guerra, R., Lantos, D., Mroziński, B., Cypryańska, M., & Baran, T. (2020). Low self-esteem predicts out-group derogation via
collective narcissism, but this relationship is obscured by in-group satisfaction. Journal of
Personality and Social Psychology, 119(3), 741–764. https://doi.org/10.1037/pspp0000260
Goodey, J. (1997). Boys don´t cry: Masculinities, fear of crime and fearlessness.
British Journal of Delinquency, 37(3), 401-418. https://doi.org/10.1093/oxfordjournals.bjc.a014177
Hall, S. (2013). Representation (2. uppl.). Sage.
Hovland, C. I., Rosenberg, M. J. (1960). Attitude organization and change: An analysis of
consistency among attitude components. Yale University Press.
Håkansson, J., & Montgomery, H. (2003). Empathy as an interpersonal phenomenon. Journal
of Social and Personal Relationships, 20(3), 267-284. https://doi.org/10.1177/0265407503020003001
Katz, D. (1960). The functional approach to the study of attitudes. Public Opinion Quarterly,
24(2), 163-204. https://doi.org/10.1086/266945
Klein, K. J. K., & Hodges, S. D. (2001). Gender differences, motivation, and empathic accuracy: When it pays to understand. Personality and Social Psychology Bulletin, 27(6), 720–730. https://doi.org/10.1177/0146167201276007
Koenig, A. M., & Eagly, A. H. (2014). Evidence for the social role theory of stereotype content: Observations of groups’ roles shape stereotypes. Journal of Personality and Social
Psychology, 107(3), 371–392. https://doi.org/10.1037/a0037215
Kotler, K., Armstrong, G., & Parment, A. (2013). Marknadsföring Teori, Strategi och
Praktik. Pearson Education Limited.
Lindholm, T. (1999). Group membership and eyewitness testimony. Univ.
Lorenz, M., Warner, R., & VanDeursen, M. (2015). Stated goals and their influence on helping behavior toward ingroups and outgroups: Stated goals and helping behavior. Journal of
Applied Social Psychology, 45(9), 498–508. https://doi.org/10.1111/jasp.12315
Luttrell, A., & Togans, L. J. (2021). The stability of moralized attitudes over time. Personality
and Social Psychology Bulletin, 47(4), 551-564. https://doi.org/10.1177/0146167220935737
Persson, M. & Ståhl, H. (2008). “Älska din nästa så som dig själv”: Samband mellan empati och självkänsla. C-uppsats, institution för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola, Eskilstuna/Västerås.
Rodger, E. (u.å.). My twisted world: The story of Elliot Rodger. Hämtad 29 april 2021, från https://assets.documentcloud.org/documents/1173619/rodger-manifesto.pdf
Scaptura, M., & Boyle, K. M. (2020). Masculinity threat, “incel” traits, and violent fantasies among heterosexual men in the United States. Feminist Criminology, 15(3), 278-298. https://doi.org/10.1177/1557085119896415
Solomon, M. R. (2011). Consumer behavior: buying, having, and being (9e uppl.). Pearson Prentice Hall.
Sparks, R. (1996). 'Masculinity and heroism in the Hollywood "Blockbuster": The culture industry and contemporary images of crime and law enforcement'. British Journal
of Criminology, 36(3), 348-360. https://doi.org/10.1093/oxfordjournals.bjc.a014099
Sulik, G. A., (2007). The balancing act: Care work for the self and coping with breast cancer.
Gender and Society, 21(6), 857-877
Sutton, R. M., Robinson, B., & Farrall, S. D. (2009). Gender, fear of crime, and self-presentation: An experimental investigation. Psychology, Crime & Law, 17(5), 421-433. https://doi.org/10.1080/10683160903292261
Thoman, S. E., & Zelin, A. I. (2020) Switching selves?: The effects of gender role behaviour on women’s work and relationships. Journal of Gender Studies, 29(7), 791-804. http://dx.doi.org/10.1080/09589236.2020.1795633
Turner, J. C., Brown, R. J., & Tajfel, H. (1979). Social comparison and group interest in ingroup favourtism. European Journal of Social Psychology, 9, 187-204.
Williams, D. J., Arntfield, M., Schaal, K., & Vincent, J. (2021). Wanting sex and willing to kill: Examining demographic and cognitive characteristics of violent “involuntary celibates.” Behavioral Sciences & the Law. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/bsl.2512 Witt, T. (2020). “If i cannot have it, i will do everything i can to destroy it.” the canonization
of Elliot Rodger: “incel” masculinities, secular sainthood, and justifications of ideological violence. Social Identities, 26(5), 675–689. https://doi.org/10.1080/13504630.2020.1787132
