• No results found

SBS-bitumenmattors vidhäftning mot betong : Förslag till kalibreringskurva för vidhäftningsprovnig i fält

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SBS-bitumenmattors vidhäftning mot betong : Förslag till kalibreringskurva för vidhäftningsprovnig i fält"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTInotat

Nummer: v 158

Datum: 1991-11-29

Titel:

SBS-bitumenmattors vidhäftningmot betong. Förslag till

kalibreringskurva för vidhäftningsprovning i fält.

Författare: ylva Colldin

ft'Hull

H i m l u t _ ny l 11 1 i p t 1 t * h I l 4. | lib || l 1 Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer:

Projektnamn: Isolering och beläggning på vägbroar - Isoleringsmattor

Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: fri

& h

.

Statens väg- och trafikinstitut

v, Väg-och Trafik-

Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORIENTBRING 2 PRÖVNING 2.1 Undersökta produkter 2.2 Laboratorieprovning 2.3 Fältprcvning

3

FÖRSLAG TILL NALIBRERINGSKURVA

REFERENSER

BILAGOR

Sid

(3)

1 ORIENTERING

Isoleringens vidhäftning till underlaget såväl som till överliggande skyddslager är av stor betydelse för isoleringens funktion. Vidhäft-ningens styrka och beständighet varierar med betongens beskaffenhet, typ av primer, isolering och skyddslager samt inte minst med applicerings-och utläggningsarbetets kvalitet. [1]

För isoleringssystem.med isoleringsmatta säkerställs vidhäftningen till betongunderlaget via primern. För att uppnå god vidhäftning mellan primer och betong krävs väl förbehandlad betongyta.

Vid laboratorieprovning av ett isoleringssystems vidhäftning mot betong-underlag är provningstemperaturen normalt 20 i1°C (bilaga 1). Vidhäft-ningskravet enligt Bronorm 88 är härvid 31,0 N/mmz. [2]

Vid provning i fält är motsvarande krav enligt Bronormen 20,5 N/mmz. God vidhäftning i fält kan som nämnts erhållas med normenligt betong-underlag, lämplig primer och isoleringsprodukt samt väl utförd appli-cering. Vidhäftningsresultatet varierar dock med temperaturen vid prov-ningstillfället.

För SBS-modifierade bitumenmattor gäller normalt att vidhäftningen ökar när temperaturen sjunker.

Vidhäftningsprovning i fält utförs med speciell fältprovningsutrustning (figur 1), i överensstämmelse med provningsmetodik som används vid la-boratorieprovning. Dragkraftsökningen 200 N/s erhålles i fält med hjälp av manuell pump. Den aktuella fältprovningsutrustningen har framtagits vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. [3].

På grundval av vidhäftningsresultat erhållna vid laboratorieprovning och provning utförd i fält har en kalibreringskurva för vidhäftningsprovning i fält konstruerats. Kurvan föreslås gälla som minimikravgräns för SBS-modifierade bitumenmattor vid isolering av betongbroar.

(4)

Figur 1 Fältprovningsutrustning för vidhäftningsprovning.

2 PROVNING

Vidhäftningsprovning har utförts på laboratoriet vid olika temperature: (avsnitt 2.2). Erhållna provningsresultat har jämförts med vidhäftnings-resultat från vidhäftningsprovning utförd i samband med ett antal prov-läggningar på provbroar (avsnitt 2.3).

2.1 undersökta produkter

Följande två SBS-modifierade bitumenmattor har ingått i undersökningen: - Force Pont 5000 (VTI nr 90084) med primer Isoglasyr llP. I mattan

(5)

ingående stomme är av polyester (250 g/mz). Mattans ovansida är för-sedd med sand.

- Beta SA 250 N (VTI nr 90076) med primer BL20RK. I mattan ingående

stomme är "dubbel", av glasfiberväv (50 g/m2) och polyester (200 g/m3). Mattans ovansida är försedd med sand.

Aktuella mattor har efter laboratorie- och fältprovning, godtagits av Vägverket för isolering av betongbroar. De ingår i Bronormen del 8, som

bl a innehåller en förteckning över godtagnaprodukter.

2.2 Laboratorieprovning

Laboratorieprovning har utförts i enlighet med metod beskriven i bilaga 1 (provplattorna har ej åldrats).

Provning har utförts vid 5, 10, 15, 20, 25 och 30°C.

Isoleringsmatta har applicerats på betongplattor vid rumstemperatur i enlighet med nämnd provningsmetod. Provplatta har sedan tempererats vid aktuell provningstemperatur under minst 6 timmar i klimatrum, varefter vidhäftningsprovning utförts i klimatrummet.

Vid provningen har fältprovningsutrustning använts (figur 1). Erhållna provningsresultat framgår av tabell 1 och figur 2.

Vidhäftningen uppgår vid 5°C till cirka 2 N/mmz, men sjunker i takt med att temperaturen stiger, till cirka 0,5 N/mm2 vid 30°C.

2.3 Fåltprovning

Vidhäftningsprovning har utförts i fält, i samband med provläggning av aktuella isoleringsmattor och -system på provbroar.

(6)

Provning har utförts med fältprovningsutrustningen, i överensstämmelse med provningsmetodik beskriven i bilaga 1. Temperaturen på betongunderla-get har vid de olika provningstillfällena varierat mellan 10 och 25°C. Erhållna vidhåftningsresultat framgår av tabell 1 och figur 2.

Vidhäftningen varierar från cirka 1,5 N/mm2 vid 10°C till cirka 0,5 N/mm2

vid 25°C.

Tabell 1 Vidhäftningsprovning vid varierande temperatur, på bro och i laboratorium.

VIDHÃFTNING MOT BETONG (N/nmz) **

Temp* Force Pont 5000 med Isoglasyr 11P Beta SA 250 N

(°C)

med BLZORK

Bro Lab Lab

Y95 D14 5 1,9 >1,8 (1,7-1,9) 10 1,5 1,8 >1,6 (1,3-1,8) (1,7-1,9) 15 1,0 1,2 1,1

(OJ-1,3)

(LO-1,3)

20 0,9 0,9 25 0,5 0,8 0,7 (OI 5'01 7) 30 0,5 0,4 * i1°C

** Dragkraftsökning: cirka 200 N/s (manuell pump) Provytans diameter: 5 cm

(7)

3 FÖRSLAG TILL KALIBRERINGSKURVA

Utifrån erhållna vidhäftningsreusltat på laboratoriet (avsnitt 2.2) och i fält (avsnitt 2.3) har ett förslag till kalibreringskurva för vidhäft-ningsprovning i fält tagits fram (figur 2 och bilaga 2).

Den Övre kurvan i figur 2 illustrerar vidhäftningsresultat som erhållits vid provning på laboratoriet. Den mittersta kurvan härrör från provning utförd i samband med provläggning på två provbroar. Den nedre kurvan har sedan konstruerats utifrån de båda övre kurvornas utseende samt aktuellt vidhäftningskrav på bron (0,5 N/mm2 vid 20°C, enligt Bronorm 88). Prov-ningsresultaten avser matta Force Pont 5000. För matta Beta SA 250 N har vid laboratorieprovning liknande relation mellan vidhäftning och tempera-tur erhållits.

Justering av gränskurvan kan bli aktuellt mot bakgrund av ytterligare vidhäftningsresultat från provläggningar. I samband med att nya produkter godtages av VV kan likaså justeringar av gränskurvan bli aktuellt eller framtagande av ytterligare kalibreringskurvor.

-I- Loboroton'eprovning

-0- Provning pd bro

+ Förslag till minimikrovgröns för Vidhäftningsprovning pö bro

O Aktuellt krov enligt Bronorm-88

A 2._ N E E \\2: 01 .E .S

:5 1

.C 'D E; 0 0 5 10 15 20 25 30

Tennperotur ( 'C )

Figur 2 Vidhäftningsprovning vid varierande temperaturer för SBS-bitumenmatta Force Pont 5000.

(8)

REFERENSER

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Waterproofing of Concrete Bridges. Characteristic and per-formance testing of polymer bitumen sheets, Licentiate Thesis 1991:13L, Tekniska Högskolan i Luleå, 1991.

Bronorm 88, Vägverket, Serviceavdelningen Väg- och Brokonstruk-tion, Borlänge 1989, 406 PB 30-A 89:324.

Lindgren, K. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Byggnadsstatik, Personlig konsultation.

Colldin, Y. Isolerings- och beläggningsarbete på bro Y95 över Indalsälven, väg 86 vid Kävsta VTI-notat V119, Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1989.

Colldin, Y., Nilsson, Å. Isolerings- och beläggningsarbete på bro D14 vid Stallarholmen, VTI-notat V124, Statens väg- och trafikinstitut, Linköping 1990.

(9)

Bilaga 1 Sid 1 (2)

PROVKINGSHBTOD FÖR SVETSBARA POLIMERMDDIFIERADE BITUHENMBTTOR -ISOLERINGSSYSTHH

Vidhåftning

Isoleringsmattans vidhäftning mot betong, mot skyddslager av asfaltbetong (MAB 4T) respektive gjutasfalt samt mot kantförseglingsprodukt kan

undersökas.

Metod:

Provning utförs vid 20 11°C.

Före provning limmas stålstämplar (diameter 50 mm) fast på isoleringen med hjälp av epoxilim. Runt stålstämpeln genomskärs sedan mattan ner till underlaget. Vid provningen dras stålstämpeln loss med dragkraftsökningen 200 N/s och dragkraften applicerad lodrätt mot provplattan. Dragkraften vid brott liksom typ av brott registreras. Tre provdragningar utförs på varje provplatta (figur).

1 \: 1

§2 ' a

7 kw Ä D A I D <1 p A D D A A D A

z//,f7/r7

k

:T2 1

W

(10)

Bilaga 1 Sid 2 (2)

Isolering - Betong

Provbitar av isoleringsmatta (200 mm x 400 mm) appliceras på

sandbläst-rade och väl borstade betongplattor (175 mm x 350 mm x 40 mm) av

stan-dardkvalitet" (trädgårdsplatta). Lämplig mängd primer (normalt cirka 200-300 g/m2) fördelas jämnt Över provplattan med hjälp av en borste. Efter viss torktid, rekommenderad av tillverkaren eller cirka 24 timmar, appliceras isoleringsmattan (svetsning eller klistring) varefter den

trycks till" genom att en sandfylld cylinder (vikt ca 3,5 kg) rullas tio gånger fram och tillbaka över provplattan. På provplattans isolerade sida lägges slutligen en tyngd (betongplatta, ca 6 kg).

(11)

Bilaga 2

FÖRSLAG TILL 'KALIBRERINGSKURVA FÖR PRÖVNING I rim' AV sas-mDIrIERADE svarsanumummns VIDHÃFTNING MOT BETONG

Vi

dh

äf

tn

in

g

(N

/m

mz)

0

5

10

15

20

25

30

Temperatur (°C)

(12)

Figure

Figur 1 Fältprovningsutrustning för vidhäftningsprovning.
Tabell 1 Vidhäftningsprovning vid varierande temperatur, på bro och i laboratorium.
Figur 2 Vidhäftningsprovning vid varierande temperaturer för SBS- SBS-bitumenmatta Force Pont 5000.

References

Related documents

För noggrann bestämning av vidhäftningsegenskaper ska undersökning göras enligt FAS metod 455, Bestämning av vidhäftning mellan sten och bitumen i närvaro av vatten

Här finns två hypoteser att välja mellan: antingen har vi nått en gräns där fältbegreppet inte längre duger och måste ersättas med andra verktyg, eller också präglas även

Ett inte lika vanligt förekommande argument, som skulle kunna ges namnet ​det tekniska       användes av främst av Sara Danius och Ola Holmgren för att betona Dylans tekniska  

Crack-Awares störningskänslighet bedöms vara dålig, eftersom implementationen har begränsats till att detektera kraftiga sprickor under tolerans av vägmarkeringar. Det finns

men först den stränga vintern 1838 då en delega- tion studenter från Köpenhamn kunde ta sig till fots hela vägen till Lund hade ett större utbyte tagit sin början.. Året

Ibland får läsaren intrycket att Alsheimer bekämpar en ond, mäktig konspiration med förgreningar över- allt: politiker saknar bildning (verkligen?), lärar- utbildningen

När avsnitt ur boken publicerades i BLM 1935 (nr 5) presenterades materialet som hemmahörande i ”[e]n ro­ man under arbete”. Martinson ville dock själv inte ha

Dessa brukas dock inte för att ta reda på information om soldaterna i sig utan snarare för att urskilja förändringar i korporalskapets sammansättning i samband med inkallelse till