Influencers, social jämförelse och kroppsuppfattning

(1)

Influencers, social jämförelse och

kroppsuppfattning

En kvantitativ studie om kopplingarna mellan influencers på Instagram, social jämförelse och kroppsuppfattning hos kvinnor

Författare: Elsa Scilla Skogsborg &

Sara Svensson

Handledare: Björn Persson Examinator: Rickard Carlsson Termin: HT20

(2)

Abstrakt

I takt med Instagrams ökade popularitet har även det nya yrket influencer vuxit fram. En influencer delar personlig information i syfte att skapa en online-identitet som fungerar som ett varumärke. Deras bilder är ofta idealiserade, en sorts innehåll som har visat sig korrelera med att fler sociala jämförelser görs. Tidigare studier har även visat att innehåll som anspelar på skönhetsideal kan leda till sämre kroppsuppfattning, vilket i den här studien undersöks i en svensk urvalsgrupp. Sammanlagt 176 kvinnor deltog i studiens enkät bestående av Body Esteem Scale for Adolescents and Adults, Iowa-Netherlands Comparison Orientation Scale, frågor om antalet influencers de följer samt intresset för deras innehåll för att undersöka eventuella kopplingar sinsemellan. Genom en multipel regressionsanalys framkom det att tendens till social jämförelse kan predicera sämre kroppsuppfattning, men antal influencers eller specifikt innehåll inte kunde kopplas till sämre kroppsuppfattning.

(3)

1 (36) Inledning

Tiden som människor spenderar på sociala medier har ökat de senaste åren. I Sverige växer Instagram i stadig takt och utmanar Facebook som det mest använda sociala mediet (Internetstiftelsen, 2019). I takt med att användningen av Instagram har ökat har även det nya yrket influencer vuxit fram. Influencers är individer som har ett stort antal följare på sociala medier och därmed ofta kan försörja sig på dessa plattformar genom att exempelvis ha sponsorer eller ingå i betalda samarbeten där de marknadsför olika produkter. Influencers ökade landvinning har bland annat setts då den finska regeringen under Corona-pandemin valde att klassa dessa som ett samhällsviktigt yrke på grund av deras förmåga att nå ut till och påverka ett stort antal människor (Förenta Nationerna, 2020).

(4)

2 (36) Studiens ramverk

Studien presenterar först en bakgrund som redovisar relevant forskning som bidrar till att skapa goda förutsättningar för att besvara studiens frågeställning. Bakgrunden består av avsnitten sociala medier och influencers på Instagram, teorin om social jämförelse och kroppsuppfattning. Bakgrunden mynnar ut i studiens hypoteser och därefter beskrivs studiens metod. Metoden består av studiens deltagare, som följs av studiens instrument där pilotstudien först beskrivs. I avsnittet om studiens instrument beskrivs även studiens enkät som består av frågor om demografi, Instagram-användning, intresse för influencers innehåll, Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure och Body-Esteem Scale for Adolescents and Adults. Studiens procedur redovisas där distribution av enkäten beskrivs, val av de statistiska testerna, statistiska antaganden och studiens multipla regressioner. Metoden avslutats med en beskrivning av de etiska övervägandena. Metodavsnittet följs av studiens resultat som består av deskriptiv statistik och resultatet baserat på studiens hypoteser. Studien avslutas med en diskussion om resultatet utifrån teori inklusive praktiska implikationer, en metodologisk diskussion som innehåller en diskussion om kvantitativa studier, datainsamling och databearbetning, självskattningar samt urvalsmetod. Avslutningsvis innehåller diskussionen ett avsnitt om framtida forskning.

Bakgrund

Sociala medier och influencers på Instagram

Sociala medier är ett sätt att knyta och upprätthålla kontakter såväl som att skapa en egen profil där personer bland annat kan lägga upp information och bilder på sig själva (Vogel et al., 2015). Det som skiljer social media från traditionell media är främst den interaktiva aspekten där individer är både mottagare och skapare, samt att individen själv kan välja hur den vill framställa sig själv genom sina kanaler. Instagram är en form av social media där användaren utöver att ladda upp bilder och korta videoklipp kan följa andras konton som till exempel vänner, familj, kändisar, företag och organisationer. Innehållet från dem som användaren följer hamnar i flödet och går att “gilla” eller kommentera.

(5)

3 (36) utifrån själv-presentation som utövats i specifikt syfte att dra till sig följare genom att på ett strategiskt sätt dela personlig information. Detta görs ofta i ett marknadsförande syfte, alltså för att skapa en online-identitet som i sig själv är ett varumärke (Senft, 2013). Enke och Borchers (2019) definierade influencers på sociala medier som en aktör som har fått ett stort antal relevanta relationer av en viss kvalitet för att kunna påverka intressenter genom att producera innehåll, distribuera detta innehåll och interagera via sina kanaler. Influencers är enligt Lowe-Calverley och Grieve (2020) effektiva marknadsförare eftersom de tenderar att förmedla autenticitet samt kännas mer trovärdiga än traditionella kändisar. Den unika position som influencers håller, någonstans mellan en bekant och en traditionell kändis, gör också att en social jämförelse skulle kunna bli starkare än mot en vanlig känd person eftersom vi upplever dem som mer tillgängliga och mer lika oss själva (Chae, 2017).

Innehållet som influencers väljer att dela är ofta idealiserat, det vill säga ger ett intryck av framgång och att “ha allt” (Hurley, 2019). Bland kvinnliga influencers förmedlas ofta ett skönhetsideal som går ut på att vara ung, vältränad och feminin (Lowe-Calverley & Grieve, 2020). En sorts idealiserat innehåll som influencers lägger upp kallas “fitspiration” och handlar specifikt om att visa upp en hälsosam livsstil bestående av träning och hälsosam mat vilket i en studie av Tiggeman & Zaccardo (2015) visade sig leda till sämre sinnesstämning och kroppsmissnöje hos de som såg bilderna. Inom denna uppsats syftar begreppet influencer specifikt till de som är verksamma på det sociala mediet Instagram.

Teorin om social jämförelse

(6)

4 (36) I takt med att användande av sociala medier ökar får människor tillgång till en stor mängd information att jämföra sig själva med (Hendrickse et al., 2017). Jämförelser relaterade till utseende kan ske i olika kontexter såsom tidningar, TV eller i verkliga livet, men det tycks som att uppåtriktade jämförelser som sker över sociala medier kan kopplas till en sämre sinnesstämning än tidigare nämnda kontexter (Fardouly et al., 2017). I en studie av Vogel et al. (2015) uppgav personer som ägnat sig åt mer jämförelse på det sociala mediet Facebook att de hade lägre självkänsla och sämre affektiv balans än de som jämfört sig mindre. Att ofta jämföra sig med andra på sociala medier tycks även påverka sinnesstämning och livstillfredsställelse negativt (Midgley, 2020). En studie av Chae (2017) fann dessutom stöd för att mer exponering av influencers sociala medier ledde till att mer jämförelse gjordes. En del fynd tycks även visa en skillnad mellan könen där kvinnor tenderar att jämföra sig mer med influencers på sociala medier än män (Boyd, 2019).

Kroppsuppfattning

Kroppsuppfattning syftar till hur en person utvärderar sin egen kropp eller utseende utifrån olika aspekter. Dessa olika aspekter av kroppsuppfattning kan delas in i vikt, attribution och allmänna känslor kring utseende (Mendelson et al, 2001). Kroppsuppfattning kan också ses som en aspekt inom det övergripande begreppet självkänsla (Mendelson et al., 2002).

Innehåll i media tycks kunna påverka kroppsuppfattningen negativt, främst när det gäller utseende-relaterat innehåll som kan leda till ökad social jämförelse (Tiggeman & Slater, 2004). I en studie av van den Berg et al. (2002) visade det sig att media var tydligt kopplat till jämförelser som därefter predicerade kroppsmissnöje. Deras slutsats pekade mot jämförelse som en av de viktigaste variablerna i att förstå omgivningens påverkan på kroppsmissnöje. Media kan bidra till kroppsmissnöje antingen genom internalisering av det rådande skönhetsidealet eller genom social jämförelse (Fardouly et al., 2017). Internalisering kan ske i olika stor utsträckning och beror på vilken grad en individ omfamnat det ideal som finns i samhället och betraktar det som ett meningsfullt mål. Att i högre grad internalisera rådande ideal innebär också att det finns större risk för kroppsmissnöje och ätstörningar (Fardouly et al., 2017). I linje med detta visade det sig i en studie av Mellor et al. (2010) att konsekvenserna av kroppsmissnöje oftare leder till allvarliga konsekvenser för kvinnor, som exempelvis ätstörningar. En studie av Turner och Lefevre (2017) har också påvisat samband mellan mer Instagram-användning och ökade symptom av ätproblematiken ortorexia nervosa.

(7)

5 (36) dock inte påverka likadant, utan uppladdning och betraktande av bilder tycks främst kunna kopplas till sämre kroppsuppfattning (Holland & Tiggemann, 2015). Användande av sociala medier som i högre grad är visuella, såsom Instagram, har kunnat kopplas till sämre kroppsbild (Marengo et al., 2018). Att spendera mer tid på sociala medier tycks även kunna kopplas till större missnöje med den egna kroppens utseende (Fardouly et al., 2015). Fotobaserade aktiviteter på Instagram kan genom sociala jämförelser predicera en vilja att bli smal samt ett ökat kroppsmissnöje (Hendrickse et al., 2017). Även just influencers bilder med smalhetsideal har kunnat kopplas till ökat kroppsmissnöje (Lowe-Caverley & Grieve, 2020). En studie av Modica (2019) fann att exponering för utseenderelaterat innehåll kunde kopplas till kroppsövervakning, samt att jämförelser av utseende utifrån sociala medier var signifikant kopplat till kroppsuppfattning.

Kvinnor tenderar att ha sämre kroppsuppfattning än män (Mendelson et al., 2001). Kvinnor spenderar överlag mer tid och ansträngning på att försöka uppnå det kroppsliga ideal som finns inom samhället (Murnen, 2011). Det har även påvisats skillnader mellan kvinnors kroppsuppfattning som beror på ålder, eftersom yngre kvinnor tenderar att lägga större vikt vid sitt utseende än äldre kvinnor (Modica, 2019). Unga kvinnor uppvisar dessutom större missnöje med den egna kroppen än unga män och internaliserar i större utsträckning skönhetsideal (Lawler & Nixon, 2011).

Studiens hypoteser

(8)

6 (36) Metod

Deltagare

Baserat på bakgrunden ovan som belyser att kvinnor använder sig av sociala medier i högre grad, jämför sig mer socialt samt generellt har sämre kroppsuppfattning än män, riktar sig följande studie till att undersöka kvinnor. Bakgrunden visade även att ålder är en aspekt som hänger ihop med kroppsuppfattning där yngre kvinnor tycks ha sämre kroppsuppfattning. Därmed var även yngre kvinnor av intresse att undersöka utifrån studiens syfte. Deltagarna i studien är således kvinnor över 15 år med ett konto på Instagram och som följde minst en influencer. Deltagarna nåddes främst via Facebook-sidor med ett stort antal medlemmar. Många av dessa väljer att inte medverka i studien och således blir svarsfrekvensen låg och det externa bortfallet högt, som på grund av snöbollsurvalet dessutom blir svårt att fastställa. 189 respondenter fyllde i enkäten och efter exkludering av män (n = 2), individer utan Instagramkonto (n = 3) och individer som inte följde någon influencer (n = 8) kvarstod det slutgiltiga antalet respondenter som var 176 deltagare. Det interna bortfallet var således 13 personer. I tabell 1 redovisas deltagarnas medelålder som var 31 år med en standardavvikelse på 11,5 år. Antalet konton som respondenterna följde på Instagram var i genomsnitt 370 med en standardavvikelse på 378 personer. Medelvärdet av antalet följare som respondenterna hade på Instagram var 508 med en standardavvikelse på 1826.

Tabell 1

Respondenternas ålder, antalet de följer på Instagram och antalet följare de har på Instagram

Ålder Följer Följare

Median 26 300 300

M 31 370 508

SD 11,5 378 1826

Min 15 5 0

Max 71 4400 24000

(9)

7 (36) spenderade mellan två och tre timmar per dag och resterande 14 spenderade mer än tre timmar på Instagram per dag.

Tabell 2

Respondenternas sysselsättning och spenderad tid på Instagram

Antal Procent

Arbetande 89 50,6%

Studerande 80 45,5%

Pensionär 3 1,7 %

Arbetslösa 2 1,1 %

Livnär sig på sociala medier 0 0 %

Annat 2 1,1 % Totalt 176 100% Under 10 minuter 5 2,8% 10–30 minuter 39 22,2% 30–60 minuter 46 26,1% 1–2 timmar 55 31,2% 2–3 timmar 17 9,7% Mer än 3 timmar 14 8% Totalt 176 100% Instrument Pilotstudie

(10)

8 (36) Studiens enkät

Efter korrigering utifrån pilotstudiens utfall publicerades enkäten via Google Forms. Enkäten bestod av sammanlagt 49 frågor som var uppdelade i 5 kategorier: demografiska frågor, Instagram-användning, influencers, social jämförelse och kroppsuppfattning (se bilaga I för enkäten i sin helhet). Enkäten inleddes med ett missivbrev (Trost, 2012) där studiens syfte beskrevs, samt att deltagande var helt frivilligt och att respondenterna när som helst kunde avbryta deltagandet. Det förklarades även vad studiens data skulle användas till och av vilka.

Demografiska frågor

Demografin bestod av att deltagarna fick ange kön, ålder samt primär sysselsättning. Fasta svarsalternativ för kön var kvinna, man, annat och vill ej svara. Denna fråga fungerade som en kontrollfråga för att endast inkludera studiens målgrupp. För att ange ålder fanns ett öppet svarsalternativ där deltagarna fick skriva sin ålder. Denna fråga kontrollerar dessutom för att ingen respondent var under 15 år. Primär sysselsättning angavs genom att deltagarna valde bland de fasta svarsalternativen arbetande, studerande, pensionär, livnär mig på sociala

medier, arbetslös och annat. Alternativet livnär mig på sociala medier inkluderades för att

kunna utesluta influencers och därmed undvika att de svarar på frågor om sig själva vilket eventuellt hade kunnat leda till ett missvisande resultat.

Instagram-användning

Deltagarnas aktivitet på Instagram undersöktes med fyra frågor. Den första frågan var en kontrollfråga och efterfrågade huruvida deltagaren hade ett Instagramkonto. Svarsalternativen var ja och nej. En annan fråga riktade sig till hur ofta deltagarna använde sig av Instagram: I förra veckan, ungefär hur många minuter per dag spenderade du på

Instagram? där svaren angavs utifrån fasta svarsalternativ. Svarsalternativen var mindre än 10 minuter, 10–30 minuter, 30–60 minuter, 1–2 timmar, 2–3 timmar och mer än 3 timmar.

Deltagarna ombads även att med öppna svarsalternativ ange antal följare och hur många de följde, för att få en bättre demografisk bild av respondenternas Instagram-användning.

Intresse för influencers innehåll

Detta avsnitt undersökte i vilken utsträckning deltagarna kommer i kontakt med influencers och hur intresserade de var av olika sorters innehåll. Första frågan var Ungefär hur

(11)

9 (36) föredrogs framför skalor med förhoppningen att få mer specifika svar och för att undvika en takeffekt (Borg & Westerlund, 2012). Antal influencers deltagarna följde användes som en av studiens oberoende variabler. De som inte följde någon influencer exkluderades. Intresse för specifikt innehåll på Instagram mättes genom sju frågor om olika innehåll som var mat, resor, mode, smink, inredning, vardagsliv och träning. Svaren på de sju frågorna angavs utifrån en 5-gradig skala från 1 (inte alls intresserad) till 5 (väldigt intresserad). Frågorna ställdes på följande vis: Hur intressant tycker du det är när influencers lägger upp innehåll om X? Utformningen på dessa frågor om intresse kommer från en studie av Chae (2017) som undersökte influencers och social jämförelse bland kvinnor. Utöver de kategorier som användes av Chae (2017) lades även kategorin träning till då detta ansågs relevant inom ramarna för studiens syfte. Genom en reliabilitetsanalys undersöktes det om de sju intressekategorierna kunde sammanslås till ett mått, men Cronbachs alfa var 0,60 vilket betraktas som för lågt då 0,80 är ett tröskelvärde för god intern konsistens (Price et al., 2017). Detsamma gällde vid undersökningen om intresse för kroppsrelaterat innehåll kan sammanslås till ett mått, men Cronbachs alfa för kategorierna mode, smink, träning och mat var endast 0,39 och därför aggregerades inte variablerna utan användes var för sig.

Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure

Individuella skillnader i benägenhet till social jämförelse, SCO, mättes med Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure (INCOM; Gibbons & Buunk, 1999). Denna enkät består av 11 frågor där respondenten besvarar olika påståenden om hur de jämför sig med andra. Svaren gavs på en skala med fem alternativ: 1 (instämmer inte alls), 2 (instämmer inte), 3 (varken eller), 4 (instämmer) och 5 (instämmer helt). Påståenden som ges är exempelvis “Jag

gillar att alltid veta vad andra i en liknande situation skulle göra”. Fråga 6 och fråga 11 är

(12)

10 (36) Body-Esteem Scale for Adolescents and Adults

Kroppsuppfattning mättes med Body-Esteem Scale for Adolescents and Adults (BESAA; Mendelson et al., 2001). Studien har utgått ifrån den svenska översättningen av enkäten (Erling & Hwang, 2004). Översättningen lästes igenom i sin helhet och vidare analyserades varje fråga separat. Detta gjordes för att undersöka om de var enkla att förstå och baserat på detta ändrades några ord i två av frågorna, se bilaga I (Bryman & Bell, 2011). BESAA testar kroppsbild på 3 olika nivåer: utseende och allmänna känslor kopplade till detta, tillfredsställelse kring vikt samt attribution, vilket syftar till utvärderingar om den egna kroppen samt utseendet som attribueras av andra (Mendelson et al., 2001). Delskalorna som ingår har visat sig ha en hög intern validitet och god reliabilitet (Mendelson et al., 2001). Svaren sammanslås till ett mått som mäter kroppsuppfattning vilket även genomfördes i denna studie, med Cronbachs alfa på 0,95. Enkäten består av 23 påståenden där individer anger i vilken utsträckning de håller med om påståendet på en 5-poängsskala från 1 (aldrig) till 5 (alltid). Nio av frågorna i BESAA är skrivna så att en hög poäng innebär en sämre kroppsuppfattning och således bör svaren reverseras. Efter reversering indikerar lägre poäng en sämre kroppsuppfattning och högre poäng en bättre kroppsuppfattning. Utifrån svaren räknas deltagarnas totala summa av poängen fram på ett spann mellan 23–115. Exempel på påståenden som används är “Jag är ganska nöjd med mitt utseende” och “Jag tycker att jag har en fin

kropp”. Exempel på ett reverserat påstående är: “Jag skulle ändra på många saker i mitt utseende om jag kunde”.

Procedur Distribution

För att nå ut till målgruppen användes primärt det sociala mediet Facebook eftersom det möjliggör för en smidig distribueringen av enkäter. För att nå respondenter delades enkäten via författarnas egna kontaktnät på Facebook, alltså ett bekvämlighetsurval (Bryman & Bell, 2011). Ytterligare distribution skedde via grupper på Facebook med stort antal kvinnliga medlemmar, såsom Pinkroom, Endast Kvinnor, Kvinnor stöttar kvinnor, Kvinnor inom

kommunikation, Mammor i Uppsala och Girl-Talk Sweden. Vidare delades enkäten via andra

grupper med stort antal medlemmar av båda könen, såsom Psykologi- och psykologstudenter i

(13)

11 (36) tackades respondenterna för deltagandet och uppmanades att dela enkäten vidare via en länk, vilket kan betraktas som ett snöbollsurval (Bryman & Bell, 2011).

Val av statistiska tester

Studiens statistiska tester genomfördes i Jamovi version 1.2.27. För att undersöka hypoteserna 1 till och med 5 användes Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient. För att undersöka hypotes 6 användes multipel regressionsanalys. De statistiska testerna som valdes var samtliga parametriska. I studien användes främst Likertskalor, vilket kan betraktas som en kvasi-intervallskala och brukar således anses acceptabelt vid exempelvis multipla regressioner (Navarro & Foxcroft, 2019). För att säkerställa en kontinuerlig skalnivå har ordinalskalor vid databearbetningen sammanslagits till ett index, som med ett aritmetiskt medelvärde kan betraktas som en kvotskala enligt Trost (2012). För att möjliggöra för detta har en noggrann analys av frågorna gjorts och undersökts om de bör reverseras (Trost, 2012). Se bilaga I för reverserade frågor (R).

Statistiska antaganden

Följande statistiska antaganden har undersökts i studien för att säkerställa att rätt statistiska tester genomförts. I studien har en 5 procentig alfanivå använts på samtliga tester. För Pearsons korrelationskoefficient krävs det parametrisk data och kontinuerlig skalnivå (Navarro & Foxcroft, 2019). Ytterligare antaganden för enkla och multipla regressioner har undersökts och det första antagandet berör normaliteten (Navarro & Foxcroft, 2019). Detta antagande undersöker om residualerna är normalfördelade, vilket kontrollerades genom att Wilks test genomfördes med samtliga variabler (Navarro & Foxcroft, 2019). Shapiro-Wilks test visade en signifikant avvikelse från normalitet, W = 0,98, p = 0,03 och därför genomfördes ytterligare kontroller. Den beroende variabeln, de oberoende variablerna och ålder undersöktes gällande bland annat skewness. Det visade sig att oberoende variabeln

antalet influencers hade en skewness på 4 och accepterat värde brukar som högst vara 2

(14)

12 (36) mönster vilket också tyder på någorlunda normalfördelning, se figur 2 (Navarro & Foxcroft, 2019). Eftersom stickprovsstorleken var stor med 176 respondenter ansågs efter en okulär inspektion normaliteten som måttlig, vilket bidrog till en fortsatt kontroll av resterande antaganden.

Figur 1. Q-Q-plot för regressionsanalysen, som visar att residualerna följer någorlunda

normalfördelning.

Figur 2. Residualplott för regressionsanalysen, som visar att residualerna följer någorlunda

normalfördelning.

(15)

13 (36) var för starkt korrelerade med varandra (Navarro & Foxcroft, 2019). För att undersöka multikollinearitet undersöktes VIF som högst var 1,60. Värdet var under 10 vilket innebar att prediktorerna inte var för högt korrelerade (Borg & Westerlund, 2012; Navarro & Foxcroft, 2019). Det femte antagandet berör residualernas oberoende och det sjätte antagandet undersöker att inga extremvärden har för stor påverkan på regressionslinjen (Navarro & Foxcroft, 2019). Detta kontrollerades genom att undersöka Cook’s distance. Eftersom Cook’s distance som störst var 0,05, alltså mindre än gränsvärdet 1, dras slutsatsen att det inte fanns någon outlier som kraftigt påverkade resultaten (Navarro & Foxcroft, 2019). För multipla regressioner med sju prediktorer bör stickprovet vara större än 106 deltagare (Borg & Westerlund, 2012). Sammanfattningsvis fanns det en signifikant avvikelse från normalitet som dock bedöms som liten enligt visuell inspektion och då resterande antaganden var uppfyllda genomfördes den multipla regressionen.

Studiens multipla regressioner

För att besvara hypotes 6 genomfördes en multipel regression där den beroende variabeln var kroppsuppfattning som mättes genom BESAA. De oberoende variablerna var respondenternas ålder, antalet influencers respondenterna följde på Instagram, social jämförelse som mättes genom INCOM och intresse för influencers olika innehåll gällande mode, smink, träning och mat. I samband med detta genomfördes ytterligare en multipel regression som dessutom innehöll respondenternas intresse för influencers innehåll om inredning, resor och vardagsliv. Detta genomfördes för att undersöka om förklaringsgraden av kroppsuppfattning skiljde sig när de ytterligare variablerna inkluderades, se tabell 7 i resultatavsnittet.

Etiska överväganden

(16)

14 (36) författarna som har åtkomst till det anonymiserade materialet. Missivbrevet avslutades med kontaktuppgifter till författarna för att deltagarna skulle kunna höra av sig om de ville ställa frågor eller få tillgång till den färdiga uppsatsen. Även personer som är minderåriga, alltså mellan 15–18 år, har inkluderats i studien eftersom de anses som väsentliga för att ge en så god helhetsbild av ämnet som möjligt. Risken för eventuell skada anses vara mycket liten och därmed har bedömningen gjorts att det är rimligt att ha med dessa personer. Denna avvägning har gjorts utefter det Vetenskapliga rådets riktlinjer (2002).

Resultat

Följande avsnitt presenterar deskriptiv statistik samt studiens resultat som ämnade undersöka eventuella kopplingar mellan hur många influencers som följs, intresse för olika sorters innehåll på Instagram, social jämförelse och kvinnors kroppsuppfattning. Resultatavsnittet redovisas utefter studiens 6 hypoteser.

Studiens deskriptiva statistik redovisas i tabell 3 som summerar resultatet för BESAA, antalet influencers deltagarna följer, INCOM samt poäng på alla frågor gällande intresset för influencers olika innehåll. Ingen variabel saknade data, vilket innebär att alla 176 deltagare svarat på alla frågor. Tabell 3 visar att medelvärdet på BESAA var 75,6 och antalet influencers respondenterna följde var i genomsnitt 33,9. På INCOM var medelvärdet 35,8 och ur tabellen går det att utläsa att medelvärdet för respondenternas intresse för innehåll om inredning var högst.

Tabell 3

Studiens deskriptiva statistik

Median M SD Min Max

BESAA 78,50 75,60 18,30 26 111 Influencers 10,00 33,90 62,90 1 400 INCOM 36,50 35,80 7,81 11 53 Mode 3 3,10 1,26 1 5 Smink 2 2,34 1,26 1 5 Träning 3 2,80 1,41 1 5 Mat 3 3,08 1,29 1 5 Resa 2 2,61 1,24 1 5 Inredning 3 3,30 1,31 1 5 Vardagsliv 3 3,20 1,25 1 5

Note. n = 176. Body-Esteem Scale for Adolescents and Adults (BESAA) kommer från Mendelson, Mendelson & White (2001); Iowa-Netherlands Comparison Orientation

(17)

15 (36) Hypotes 1 undersökte om det fanns ett positivt samband mellan antal influencers som följs och social jämförelse. Resultatet visade r = -0,07, p =0,35. I hypotes 1 var resultatet inte statistiskt signifikant vilket resulterar i att hypotes 1 förkastas. I tabell 4 kan korrelationerna i hypotes 1 till och med hypotes 5 utläsas.

Tabell 4 Studiens korrelationer Mått 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1. BESAA ⎯ ,02 -,38** -,05 -,12 ,02 -,01 -,05 -,09 -,09 2. Influencers ,02 ⎯ -,07 ,24** ,24*** ,11 ,19* ,25*** ,14 ,15* 3. INCOM -,38** -,07 ⎯ ,22** ,21** -,05 -,10 ,10 ,20** ,17* 4. Mode -,05 ,24** ,22** ⎯ ,37*** -,03 ,08 ,33*** ,50*** ,07 5. Smink -,12 ,24*** ,21** ,37*** ⎯ ,05 ,11 ,17 ,28*** ,14 6. Träning ,02 ,11 -,05 -,03 ,05 ⎯ ,29*** ,23** -,05 ,00 7. Mat -,01 ,19* -,10 ,08 ,11 ,29*** ⎯ ,18* ,13 ,11 8. Resor -,05 ,25*** ,10 ,33*** ,17 ,23** ,18* ⎯ ,30*** ,27*** 9. Inredning -,09 ,14 ,20** ,50*** ,28*** -,05 ,13 ,30*** ⎯ ,21** 10. Vardagsliv -,09 ,15* ,17* ,07 ,14 ,00 ,11 ,27*** ,21** ⎯

Note. n = 176. För alla skalor indikerar ett högre värde ett mer extremt svar i riktningen som konstruktet avser. Body-Esteem for Adolescents and Adults (BESAA) kommer från Mendelson, Mendelson & White (2001); Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure (INCOM) kommer från Gibbons och Buunk (1999). * p <0,05 ** p <0,01 ***p <0,001

(18)

16 (36) ett signifikant resultat. I den femte korrelationen undersöktes sambandet mellan influencers innehåll om resor och social jämförelse, där resultatet var r = 0,10, p =0,20, vilket inte visade på ett signifikant resultat. I den sjätte korrelationen undersöktes sambandet mellan influencers innehåll om inredning och social jämförelse, där resultatet var r = 0,20, p =0,01. I denna korrelation fanns det ett svagt och positivt signifikant samband. I den sjunde korrelationen undersöktes sambandet mellan influencers innehåll om vardagsliv och social jämförelse, där resultatet var r = 0,17, p =0,02. I denna korrelation fanns det ett svagt och positivt signifikant samband. Baserat på föregående sju korrelationer, med fyra statistiskt signifikanta resultat kan hypotes 2 delvis accepteras.

Hypotes 3 undersökte om det fanns ett negativt samband mellan antal influencers som följs och kroppsuppfattning. Resultatet visade r =0,02, p =0,77. Detta resultat var inte statistiskt signifikant vilket resulterar i att hypotes 3 förkastas.

Hypotes 4 undersökte om det fanns ett negativt samband mellan social jämförelse och kroppsuppfattning. Resultatet visade r = -0,38, p <0,01. Detta resultat var statistiskt signifikant och det visar på att det fanns ett medelstarkt och negativt samband mellan social jämförelse och kroppsuppfattning. Detta resulterar i att hypotes 4 accepteras.

Hypotes 5 undersökte om det fanns ett negativt samband mellan innehåll som relaterar till kroppen, det vill säga mode, smink, träning och mat, och kroppsuppfattning. För att undersöka hypotes 5 genomfördes fyra korrelationer. I den första korrelationen undersöktes om det fanns ett negativt samband mellan influencers innehåll om mode och kroppsuppfattning. Resultatet var r = -0,05, p =0,48, vilket inte visade på ett signifikant resultat. I den andra korrelationen som genomfördes undersöktes om det fanns ett negativt samband mellan influencers innehåll om smink och kroppsuppfattning. Resultatet var r = -0,12, p =0,13, vilket inte visade på ett signifikant resultat. Den tredje korrelationen undersökte om det fanns ett negativt samband mellan influencers innehåll om träning och kroppsuppfattning. Resultatet var

r = 0,02, p =0,75, vilket inte visade på ett signifikant resultat. I den fjärde korrelationen

undersöktes sambandet mellan influencers innehåll om mat och kroppsuppfattning, där resultatet var r = -0,01, p =0,88, vilket inte visade på ett signifikant resultat. Eftersom ingen av de fyra korrelationerna visade på ett statistiskt signifikant resultat förkastas hypotes 5.

(19)

17 (36) 0,153 som innebär att 15,3 % av all variation i kroppsuppfattning kunde förklaras av modellen. Vidare undersöktes variablerna separat om de predicerade för kroppsuppfattning. Tabell 5 visar resultatet från regressionsanalysen. Endast social jämförelse var statistiskt signifikant och predicerade kroppsuppfattning negativt, B= -0,44 (SE=0,09), p <0,01. Detta innebär att individer med högre grad av SCO också tenderar att skatta sämre kroppsuppfattning. Mer specifikt innebär resultatet att en person med 1,0 poängs högre social jämförelse kommer ha 0,40 poäng sämre kroppsuppfattning (i standardiserade enheter). Social jämförelse som prediktor hade β= -0,40 (95% KI[-0,55; -0,24]), vilket är ett starkt samband. Figur 3 illustrerar sambandet mellan social jämförelse och kroppsuppfattning.

Tabell 5

Prediktorerna av kroppsuppfattning som undersöks i hypotes 6

Variabel B SE t β 95% KI Konstant 4,82*** 0,46 10,53 Ålder -0,00 0,01 -0,27 -0,02 -0,18; 0,14 Antal influencers -0,00 0,05 -0,01 -0,00 -0,15; 0,15 INCOM -0,44*** 0,09 -5,00 -0,40*** -0,55; -0,24 Mode 0,04 0,05 0,68 0,05 -0,10; 0,21 Smink -0,03 0,05 -0,69 -0,05 -0,22; 0,11 Träning 0,02 0,04 0,36 0,03 -0,12; 0,18 Mat -0,03 0,05 -0,75 -0,06 -0,21; 0,09 R2 _0,153 F 4,34***

(20)

18 (36)

Figur 3. Scatterplot med kroppsuppfattning (BESAA) och social jämförelse (INCOM).

Som modell prediceras kroppsuppfattning av antalet influencers, intresse för innehåll som relateras till kroppen, ålder och social jämförelse. Resultatet innebär att hypotes 6 accepteras.

Som tidigare nämndes i metodavsnittet genomfördes ytterligare en multipel regression som dessutom innehöll intresse för influencers innehåll om resor, inredning och vardagsliv. Resultatet av regressionen kan utläsas i tabell 6 som visar att INCOM, utöver konstanten, var den enda signifikanta variabeln på en 5 procentig alfanivå. F(10, 165) = 3.00, p = 0.01 och R2

var 0.154 vilket innebär att 15,4 % av all variation i kroppsuppfattning kan förklaras av modellen.

Tabell 6

Prediktorerna av kroppsuppfattning med samtliga variabler

Variabel B SE t β 95% KI Konstant 4,85 *** 0,48 10,17 Ålder -0,00 0,01 -0,30 -0,03 -0,19; 0,14 Antal influencers 0,00 0,05 0,03 -0,00 -0,15; 0,16 INCOM -0,44 0,09 -4,86 -0,39 *** -0,55; -0,23 Mode 0,04 0,06 0,76 0,07 -0,11; 0,25 Smink -0,03 0,05 -0,65 -0,05 -0,21; 0,11 Träning 0,02 0,04 0,36 0,03 -0,13; 0,18 Mat -0,03 0,05 -0,68 -0,05 -0,21; 0,10 Resor -0,01 0,05 -0,15 -0,01 -0,18; 0,15 Inredning -0,02 0,05 -0,30 -0,03 -0,20; 0,14 Vardagsliv -0,01 0,05 -0,11 -0,01 -0,16; 0,15 R2 0,154 F 3,00**

Note. n = 176. Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure (INCOM) kommer från Gibbons och Buunk (1999). KI=Konfidensintervall. *p <0,05 **p <0,01 *** p <0,001

(21)

19 (36) förklarad variation i kroppsuppfattning är mindre i modell 2. Modell 1 som redovisar resultatet från hypotes 6 innefattar således en högre andel förklarad variation i kroppsuppfattning än modell 2.

Tabell 7

Skillnaden mellan den första och den andra multipla regressionen

Modell R _R2 _{Justerat R2} F df1 df2 p

1 0,391 0,153 0,118 4,34 7 168 <0,001

2 0,392 0,154 0,103 3,00 10 165 0,002

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns några kopplingar mellan hur många influencers som följdes, intresse för olika sorters innehåll på Instagram, social jämförelse och kvinnors kroppsuppfattning. Studiens resultat visade att antalet influencers som kvinnor följde varken korrelerade med nivå av social jämförelse eller kroppsuppfattning. Däremot upptäcktes positiva samband mellan social jämförelse och intresse för kategorierna mode, smink, inredning och vardagsliv. Dessutom fanns det ett samband mellan social jämförelse och kroppsuppfattning. Social jämförelse var också en signifikant prediktor för nivå av kroppsuppfattning inom studiens modell. I studien visade det sig att social jämförelse på egen hand kunde predicera en stor del av kvinnors kroppsuppfattning.

(22)

20 (36) motsats till tidigare studier som visat att exponering för influencers idealiserade bilder som exempelvis följer skönhetsideal kan kopplas till större kroppsmissnöje (Lowe-Calverley & Grieve, 2020).

Den andra hypotesen gällde om det fanns något samband mellan intresse för influencers olika innehåll och social jämförelse. Här visade resultatet positiva samband mellan social jämförelse och mode, smink, inredning och vardagsliv. Detta resultat tyder på att personer som i högre grad jämför sig med andra är mer intresserade av influencers innehåll som är relaterat till dessa kategorier. Intressant att notera var att resor, mat och träning inte visade signifikanta samband med social jämförelse. Att just mode och smink korrelerar med mer jämförelse skulle kunna förklaras genom att det är innehåll som är kopplat till det egna utseendet. Just innehåll som relaterar till utseende har vid förekomst i media kunnat kopplas till fler sociala jämförelser (Tiggeman & Slater, 2004). Inredning och vardagsliv är inte direkt kopplat till det egna utseendet, men det är dock fortfarande kopplat till hur vi väljer att framställa oss själva. Att kunna visa upp ett fint hem är något som troligen många ser som viktigt eftersom det kan kopplas till den egna identiteten. Chae (2017) resonerade kring just vardagsliv som en kategori som eventuellt leder till mer social jämförelse eftersom den inte direkt ger någon praktisk information till skillnad från exempelvis mat eller träning. Mat och träning är kanske oftare i en mer rådgivande form såsom recept eller motionsövningar och resulterar därför eventuellt inte i jämförelser i lika hög utsträckning. Därmed blir syftet och funktionen med innehåll om vardagsliv annorlunda eftersom deras liv ofta framställs på ett förskönat sätt i syfte att stärka deras varumärke. Möjligen kopplar vi heller inte mat, träning och resor lika mycket till den egna identiteten eller vårt personliga varumärke och därför finns det heller inget samband mellan dessa kategorier och social jämförelse. Kategorin träning går också eventuellt att tolka på olika sätt för deltagarna, där vissa kanske associerar denna innehållskategori med att influencers visar upp träningskläder och en vältränad kropp medan andra kopplar det till bilder med just rådgivande syfte som inte lika idealiserade. Att tolka som i det andra fallet kan därmed eventuellt förklara att ett samband inte hittades.

(23)

21 (36) Personer med lägre självkänsla verkar jämföra sig mer (Midgley, 2020) och eftersom kroppsuppfattning kan ses som en aspekt av detta är studiens resultat ytterligare ett fynd som talar för att så är fallet.

Studiens femte hypotes gällde om det fanns några samband mellan intresse för kroppsrelaterat innehåll på Instagram, det vill säga kategorierna mode, smink, träning och mat, och kroppsuppfattning. Några sådana samband upptäcktes inte, vilket är i motsats till tidigare forskning som funnit kopplingar mellan idealiserat innehåll i media och sämre kroppsuppfattning (Tiggeman & Slater, 2004). Tiggeman och Zaccardo (2015) kunde också koppla fitspiration-relaterat innehåll på Instagram till kroppsmissnöje. Utifrån denna bakgrund var syftet med den femte hypotesen att undersöka om även mer intresse för kroppsrelaterat innehåll kunde kopplas till sämre kroppsuppfattning vilket alltså inte kunde styrkas i denna studie.

Den sjätte hypotesen som uppsatsen undersökte var om antalet influencers som följs, intresse för olika sorters kroppsrelaterat innehåll, ålder och social jämförelse kan predicera kvinnors kroppsuppfattning. Modellen som helhet predicerade signifikant kroppsuppfattning, dock var endast social jämförelse som enskild variabel signifikant och predicerade kroppsuppfattning negativt. Personers kroppsuppfattning kan alltså till en viss del förklaras av deras tendens till social jämförelse. Detta är i linje med tidigare forskning som hävdar att jämförelse är tydligt kopplat till kroppsmissnöje. Van den Berg et al. (2002) fann i sin studie fynd som pekar mot att just jämförelse är en variabel som påverkar i vilken mån andra intryck i miljön, exempelvis olika sorters media, i sin tur påverkar människors uppfattning om sig själva. Att ha en tendens till att jämföra sig mer med andra tycks alltså innebära att individer påverkas mer av olika intryck som sedan har en effekt på hur vi känner inför vår egen kropp. Det leder till frågan om vilka intryck som i högre grad utlöser jämförandeprocessen och vad som påverkar grad av SCO. Som tidigare nämnt fanns svaga samband mellan intresse för mode, smink, inredning och vardagsliv och social jämförelse. Dock korrelerade ingen av dessa variabler med lägre kroppsuppfattning. Därför kan studien inte fastställa om någon viss typ av intresse för influencers olika innehåll ledde till sämre kroppsuppfattning.

(24)

22 (36) Tiggeman & Slater, 2004; van den Berg et al. 2002). En implikation utifrån studiens resultat skulle kunna vara att personer som har negativa känslor kring sina kroppar kan överväga att undvika att exponera sig för idealiserat innehåll eftersom jämförelser är mer förekommande i sådana sammanhang. Resultatet kanske även kan vara hjälpsamt inom behandling för personer som har problem som kan kopplas till deras kroppsbild. Att inkludera en medvetenhet om social jämförelse inom kliniskt arbete med sådan psykisk ohälsa skulle eventuellt kunna vara en aspekt inom behandling i vissa fall.

Metodologisk diskussion

Kvantitativa studier bidrar ofta till en större förståelse om ett ämne (Bryman & Bell, 2011) och föredras när generella svar efterfrågas (Trost, 2012), vilket anses lämpligt för denna studies forskningsfråga. Influencers påverkan och kopplingen mellan antal influencers som följs och deras innehåll, social jämförelse och kroppsuppfattning är ett relativt nytt område och kräver därför mer generell kunskap innan det kan börja studeras med kvalitativa metoder, som på ett mer djupgående sätt kan undersöka varför sambanden ser ut som de gör. En nackdel med kvantitativa studier är att de saknar möjligheten till förtydliganden om respondenten inte förstår frågan eller om den tolkar frågan annorlunda än vad som var ämnat (Bryman & Bell, 2011). Detta kan påverka studiens validitet om respondenten tolkar innehållet på annat sätt än det som avsetts av författaren (Trost, 2012), vilket motiverar genomförandet av pilotstudien där frågornas innehåll och formuleringar diskuterade med sju respondenter för att säkerställa att frågorna uppfattades på rätt sätt.

(25)

23 (36) svarade exempelvis att de följde mellan 5 till 10 influencers, vilket kodades om till medelvärde som avrundades uppåt och detta kan utgöra ett hot mot validiteten (Trost, 2012).

Studiens datainsamling skedde främst via självskattningar. En svårighet med kvantitativa studier som genomförs med hjälp av självskattningar är att det kan vara svårt att skilja mellan skattat beteende och faktiskt beteende (Bryman & Bell, 2011). Nackdelen med självskattningar är att de bland annat förutsätter att respondenterna har självinsikt samt förutsätter att respondenterna svarar ärligt (Breakwell, Hammond, Fife-Schaw & Smith, 2006). Gällande respondenternas Instagram-användning kan de själva kolla upp svaren genom sin profil på Instagram och genom sin skärmtidsstatistik, vilket även uppmanades. Respondenterna skattade antalet influencers de följer, vilket kan ha påverkat resultatet eftersom definitionen av en influencer kan skilja sig åt för olika individer. Det kan varit svårt för respondenterna att skatta sin sociala jämförelse och kroppsuppfattning. Social jämförelse mättes med INCOM och kroppsuppfattning mättes med BESAA, vilket är två väletablerade mått som anses har hög validitet. Vidare anses respondenterna själva vara mest lämpliga för att besvara studiens frågor och därför ansågs självskattningar som det mest lämpliga alternativet.

Studiens respondenter nåddes via bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Dessa metoder betraktas som icke-slumpmässiga urval, vilket bör beaktas gällande den externa validiteten (Borg & Westerlund, 2012). En brist med webbaserade enkäter är ofta att alla i populationen inte använder sig av sociala medier, eller forumet där enkäten distribueras. Detta är däremot ingen brist i denna studie, eftersom populationen som ämnades att undersöka var individer som använder sig av sociala medier. En risk med bekvämlighetsurval via författarnas egna nätverk är att urvalet blir snedvridet och att endast en viss typ av person nås, vilket inte är representativt för populationen. Exempelvis kan studiens respondenter i stor utsträckning vara i en viss typ av ålder eller inneha en viss socioekonomisk status som är närliggande författarnas egen. Risken är därmed att resultatet delvis formas av yttre variabler som strukturellt förekommer inom denna grupp.

(26)

24 (36) validitet hade kunnat stärkas genom fler respondenter, med 176 respondenter ansågs som högt nog. Vidare skilde sig deltagarnas primära sysselsättning och åldrar, vilket ökar den externa validiteten och minimerar risken för att dessa faktorer påverkar bland annat individers sociala jämförelse eller kroppsuppfattning.

Framtida forskning

I framtida forskning vore det av värde att studera vad mer på sociala medier som kan tänkas leda till mer social jämförelse och därmed sämre kroppsuppfattning. I framtida forskning kan det vara av intresse att, istället för eller i kombination med antalet influencers, undersöka olika typer av influencers. Studien undersökte intresse för olika innehåll, men framtida forskning kan undersöka det innehåll som respondenterna exponeras för och i vilken utsträckning. Exempelvis kanske respondenter har ett intresse för innehåll gällande smink, vilket också resulterar i att de i stor utsträckning blir exponerade för influencers som bidrar till kroppshets genom exempelvis marknadsföring för fillers och botox. Det vore således av värde att undersöka vilket innehåll de exponeras för på Instagram i kombination med vad de tycker är intressant. Framtida forskning kan därför undersöka om olika typer av influencers påverkar social jämförelse och kvinnors kroppsuppfattning. Respondenternas intresse för kroppsrelaterat innehåll fanns inget signifikant stöd för, däremot kanske annat än just intresse för kroppsrelaterat innehåll kan predicera kroppsuppfattningen. I framtida studier föreslås att andra aspekter relaterade till skönhetsideal studeras, såsom antalet inlägg gällande utseende och kroppen som influencers publicerar och vilken effekten blir för mottagaren.

(27)

25 (36) Referenser

Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare: Faktabok (3. uppl.). Liber. Boyd, N. (2019). Investigating the Association Between Social Media Influencers,

Personality, Body-Esteem and Self-Esteem [Examensarbete, National College of

Ireland] Norma Smurfit Library. http://norma.ncirl.ie/3784/1/nicolaboyd.pdf Breakwell, G. M., Hammond, S. E., Fife-Schaw, C. E., & Smith, J. A. (2006). Research

methods in psychology. Sage Publications, Inc.

Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods (3 uppl.). Oxford University Press Chae, J. (2017) Explaining Females’ Envy Toward Social Media Influencers, Media

Psychology, 21(2), 246-262. https://doi.org/10.1080/15213269.2017.1328312

Enke, N. & Borchers, N. S. (2019). Social Media Influencers in Strategic Communication: A Conceptual Framework for Strategic Social Media Influencer Communication.

International Journal of Strategic Communication, 13 (4), 261-277.

https://doi.org/10.1080/1553118X.2019.1620234

Erling, A. & Hwang, C. P. (2004). Body-esteem in swedish 10-year-old children. Perceptual

and Motor Skills, 99(2), 437-444.

Fardouly J., Diedrichs, P. C., Vartanian, L. R., & Halliwell, E. (2015). Social comparisons on social media: The impact of facebook on young women's body image concerns and mood. Body Image, 13, 38-45. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.bodyim.2014.12.002

Fardouly, J., Pinkus, R.T. & Vartanian, LR. (2017). The impact of appearance comparisons made through social media, traditional media, and in person in women’s everyday lives. Body Image, 2, 31-39. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2016.11.002

Fardouly, J. & Vartanian, L. R. (2015). Negative comparisons about one’s appearance mediate the relationship between Facebook usage and body image concerns. Body

Image, 12, 82-88. https://doi.org/10.1016/j.chb.2017.04.027

Fardouly, J. & Vartanian, L. R. (2016). Social media and body image concerns: Current research and future directions. Current Opinion in Psychology, 9, 1–5.

http://dx.doi.org/10.1016/j.copsyc.2015.09.005

Festinger, L. (1954). A theory of social comparison processes. Human Relations, 7, 117-140. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/001872675400700202

Förenta Nationerna. (23 april 2020). COVID-19: finska influencers deltar i kampen mot

(28)

26 (36) Gibbons, F. X., & Buunk, B. P. (1999). Individual differences in social comparison:

Development of a scale of social comparison orientation. Journal of Personality and

Social Psychology, 76(1), 129–142.https://doi.org/10.1037/0022-3514.76.1.129 Hendrickse, J. Arpan, L.M. Clayton, R. B. & Ridgway. (2017). Instagram and college

women’s body image: Investigating the roles of apparence-related comparisons and intrasexual competition. Computers in Human Behaviour, 74, 92-100.

https://doi.org/10.1016/j.chb.2017.04.027

Holland, G. & Tiggeman, M. (2015). A systematic review of the impact of the use of social networking sites on body image and disordered eating outcomes. Body Image, 17, 100-110. http://dx.doi.org/10.1016/j.bodyim.2016.02.008

Hurley, Z. (2019). Imagined Affordances of Instagram and the Fantastical Authenticity of Female Gulf-Arab Social Media Influencers. Social media + society, 5 (1), 1-16. https://doi.org/10.1177/2056305118819241

Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019.

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf

Lawler, M., & Nixon, E. (2011). Body dissatisfaction among adolescent boys and girls: The effects of body mass, peer appearance culture and internalization of appearance ideals. Journal of Youth and Adolescence, 40(1), 59-71.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s10964-009-9500-2

Lowe-Calverley, E. & Grieve, R. (2020). Do the metrics matter? An experimental

investigation of Instagram influencer effects on mood and body dissatisfaction. Body

Image, 36, 1-4. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2020.10.003

Marengo, D. Longobardi, C. Fabris, M. A. & Settanni, M. (2018). Highly-visual social media and internalizing symptoms in adolescence: The mediating role of body image

concerns. Computers in Human Behaviour, 82, 63-69. https://doi.org/10.1016/j.chb.2018.01.003

Mellor, D., Fuller-Tyszkiewicz, M., McCabe, M. P., & Ricciardelli, L. A. (2010). Body image and self-esteem across age and gender: A short-term longitudinal study. Sex

roles, 63, 672-681.

Mendelson, B. K., McLaren, L., Gauvin, L. & Steiger. (2002). The relationship of self-esteem and body esteem in women with and without eating disorders. International Journal

(29)

27 (36) Mendelson, B. K., Mendelson, M. J., & White, D. R. (2001). Body-esteem scale for

adolescents and adults. Journal of Personality Assessment, 76(1), 90-106. http://dx.doi.org/10.1207/S15327752JPA7601_6

Midgley, C. E. (2020). When every day is a high school reunion: Social media comparisons

and self-esteem (Publikationsnr. AAI13423414). [Doktorsavhandling, University of

Toronto]. ProQuest Information & Learning (US).

Modica, C. (2019). Facebook, body esteem, and body surveillance in adult women: The moderating role of self-compassion and appearance-contingent self-worth. Body

Image, 29, 17-30. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2019.02.002

Murnen, S. K. (2011). Gender and body images. I T. F. Cash & L. Smolak (Red.), Body

image: A handbook of science, practice, and prevention (s. 173–179). The Guilford

Press.

Myers, D., Abell, J. & Sani, F. (2014). Social Psychology. McGraw-Hill Education. Navarro, D., & Foxcroft, D. (2018). Learning statistics with jamovi: A tutorial for

psychology students and other beginners (Version 0.70). Doi: 10.24384/hgc3-7p15 Perloff, R. M. (2014). Social media effects on young women's body image concerns:

Theoretical perspectives and an agenda for research. Sex Roles, 71(11-12), 363-377. http://dx.doi.org/10.1007/s11199-014-0384-

Price, P. C., Jhangiani, R., Chiang, C. A., Leighton, D. C. & Cuttler, C. (2017). Research

methods in psychology (3 uppl.). https://opentext.wsu.edu/carriecuttler/ Schneider, S., & Schupp, J. (2011). The social comparison scale: testing the validity,

reliability, and applicability of the Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure (INCOM) on the German population. SOEPpapers, 360. Hämtad från: https://ssrn.com/abstract=1772742

Senft, S. (2013). Microcelebrity and the branded self. I Hartley, J. Burgess, J. & Bruns, A. (Red.) A companion to new media dynamics (s. 346-354). Wiley.

Tiggemann, M. & Slater, A. (2004). Thin ideals in music television: A source of social comparison and body dissatisfaction. International Journal of Eating Disorders,

35(1), 48-58.

Tiggemann, M., & Zaccardo, M. (2015). “Exercise to be fit, not skinny”: The effect of fitspiration imagery on women's body image. Body image, 15, 61-67.

(30)

28 (36) Turner, P. G. & Lefevre, C. E. (2017). Instagram use is linked to increased symptoms of

orthorexia nervosa. Eating and Weight Disorders, 22 (2), 277-284. doi:10.1007/s40519-017-0364-2

van den Berg, P., Thompson, J. K., Obremski-Brandon, K. & Coovert, M. (2002). The Tripartite Influence model of body image and eating disturbance: A covariance structure modeling investigation testing the mediational role of appearance comparison. Journal of Psychosomatic Research, 53 (5), 1007-1020. https://doi.org/10.1016/S0022-3999(02)00499-3

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet.

Vogel, E. A., Rose, J. P., Okdie, B. M., Eckles, K., & Franz, B. (2015). Who compares and despairs? The effect of social comparison orientation on social media use and its outcomes. Personality and Individual Differences, 86, 249-256.

(31)

29 (36) Bilaga I. Studiens enkät

Tack så mycket för att du klickade dig vidare till vår enkät - det är högt uppskattat!

Vi heter Elsa Scilla Skogsborg och Sara Svensson och distribuerar den här enkäten för att samla in data till vår kandidatuppsats i psykologi vid Linnéuniversitetet. Syftet med

kandidatuppsatsen är att undersöka influencers på Instagram, hur människor jämför sig och deras kroppsuppfattning. Vi vänder oss av denna anledning till dig som använder Instagram, följer minst en influencer och som är kvinna över 15 år.

Enkäten beräknas ta cirka 5–7 minuter att besvara. All data kommer bearbetas anonymt och konfidentiellt. Deltagandet i studien är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande närsomhelst. Datamaterialet kommer bearbetas på gruppnivå och kan därför inte spåras till dig som individ. Materialet kommer endast användas i forskningsändamål, men fler individer kan ha åtkomst till det anonymiserade materialet.

Vid frågor eller önskemål om att ta del av den färdiga uppsatsen, kontakta gärna oss på någon av våra mailadresser:

Elsa Scilla Skogsborg: es224dg@student.lnu.se Sara Svensson: ss223rg@student.lnu.com Stort tack på förhand för dina svar!

Demografiska frågor

I följande avsnitt besvarar du några frågor om dig.

1. Vilket kön har du? Kvinna

Man Annat Vill ej svara

2. Hur gammal är du? _______

3. Vad är din primära sysselsättning? Arbetande

Studerande Pensionär

Livnär mig på sociala medier Arbetslös

(32)

30 (36) Instagram-användning

I följande avsnitt besvarar du frågor om din Instagram-användning. Om det är svårt att uppskatta tidsanvändningen kan du använda dig av din telefons skärmtidsstatistik.

1. Har du ett Instagramkonto? Ja

Nej

2. I förra veckan, ungefär hur många minuter per dag spenderade du på Instagram? Mindre än 10 minuter 10–30 minuter 30–60 minuter 1–2 timmar 2–3 timmar Mer än 3 timmar

3. Ungefär hur många följer du på Instagram? ________ 4. Ungefär hur många följare har du på Instagram? _________

Influencers

I följande avsnitt besvarar du frågor om hur intresserad du är av olika innehåll som influencers lägger upp.

1. Ungefär hur många influencers följer du på Instagram? ________

2. Hur intressant tycker du att det är när influencers lägger upp innehåll om mat?

Inte alls intresserad Väldigt intresserad

3. Hur intressant tycker du att det är när influencers lägger upp innehåll om resor?

4. Hur intressant tycker du att det är när influencers lägger upp innehåll om mode?

5. Hur intressant tycker du att det är när influencers lägger upp innehåll om smink?

1 2 3 4 5

(33)

31 (36) 6. Hur intressant tycker du att det är när influencers lägger upp innehåll om inredning?

7. Hur intressant tycker du att det är när influencers lägger upp innehåll om träning?

8. Hur intressant tycker du att det är när influencers lägger upp innehåll om deras vardagsliv?

Social jämförelse

De flesta jämför sig med andra då och då. Till exempel jämför man kanske hur man mår, sina åsikter, förmågor och/eller sin situation med andras. Det finns inget direkt "bra" eller "dåligt" med sådana jämförelser, och vissa gör det mer än andra. Vi skulle vilja veta hur ofta du jämför dig med andra. För att göra det skulle vi vilja be dig fylla i hur mycket du instämmer med varje påstående nedan.

1. Jag jämför ofta mig själv med andra i avseende till vad jag har åstadkommit i livet.

1. Instämmer inte alls 2. Instämmer inte 3. Varken eller 4. Instämmer 5. Instämmer helt

2. Om jag vill veta mer om något, försöker jag ta reda på vad andra tycker om det

(34)

32 (36) 3. Jag ägnar alltid mycket uppmärksamhet åt hur jag gör saker jämfört med hur andra gör

saker

4. Jag jämför ofta hur det går för mina nära och kära (partner, familjemedlemmar, etc.) i jämförelse med andra

5. Jag gillar att alltid veta vad andra i en liknande situation skulle göra

6. Jag är inte den typ av person som jämför mig själv med andra (R)

7. Om jag vill veta hur bra jag har gjort någonting, jämför jag hur det har gått med hur det har gått för andra

8. Jag försöker ofta ta reda på vad andra, som har liknande problem som jag, tycker

(35)

33 (36) 9. Jag gillar ofta att prata med andra om gemensamma åsikter och upplevelser

10. Jag ställer aldrig min livssituation i förhållande till andra människors situation

11. Jag jämför ofta mina sociala färdigheter (t.ex. social kompetens, popularitet) med andra människor (R)

Kroppsuppfattning

I följande avsnitt besvarar du frågor om din kroppsuppfattning.

1. Jag tycker att jag blir bra på kort

Aldrig Alltid

2. Andra tycker att jag ser bra ut

Aldrig Alltid

3. Jag är stolt över min kropp

Aldrig Alltid

4. Jag tänker mycket på att ändra min vikt (R)

Aldrig Alltid

1 2 3 4 5

(36)

34 (36) 5. Jag tror att mitt utseende skulle hjälpa mig att få ett jobb (Originella svenska

översättningen: I framtiden tror jag att mitt utseende skulle kunna bidra till att jag får ett jobb)

Aldrig Alltid

6. Jag tycker om vad jag ser när jag ser mig själv i spegeln

Aldrig Alltid

7. Jag skulle ändra på många saker i mitt utseende om jag kunde (R)

Aldrig Alltid

8. Jag är nöjd med min vikt

Aldrig Alltid

9. Jag önskar att jag såg bättre ut (R)

Aldrig Alltid

10. Jag gillar verkligen min vikt

Aldrig Alltid

11. Jag önskar att jag såg ut som någon annan (R)

Aldrig Alltid

12. Människor i min egen ålder gillar mitt utseende (Originella svenska översättningen: Mina kamrater tycker o mitt utseende)

(37)

35 (36) 13. Mitt utseende stör mig (R)

Aldrig Alltid

14. Jag ser lika bra ut som de flesta

Aldrig Alltid

15. Jag är ganska nöjd med mitt utseende

Aldrig Alltid

16. Det känns som om jag har rätt vikt för min längd

Aldrig Alltid

17. Jag skäms för mitt utseende (R)

Aldrig Alltid

18. Jag blir deppig av att väga mig (R)

Aldrig Alltid

19. Min vikt gör mig olycklig (R)

Aldrig Alltid

20. Mitt utseende gör att killar/tjejer gillar mig

(38)

36 (36) 21. Jag oroar mig för mitt utseende (R)

Aldrig Alltid

22. Jag tycker att jag har en fin kropp

Aldrig Alltid

23. Jag ser så bra ut som jag skulle vilja

Aldrig Alltid

Avslut

Tack för att du deltog i vår studie!

Om du känner någon annan som skulle kunna hjälpa oss genom att besvara enkäten - tveka inte på att kopiera följande länk och dela vår enkät!

https://forms.gle/7sTh4z2xVdafKQLT6

1 2 3 4 5