Betydelsen av föräldrars engagemang - lärares, föräldrars och elevers uppfattningar

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Kultur, språk och medier

Examensarbete

15 högskolepoäng

Betydelsen av föräldrars engagemang

– lärares, elevers och föräldrars uppfattningar

The importance of parental involvement

- The perceptions of teachers, pupils and parents

Ida Kjell

Annie Svensson

Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare

Samhällsvetenskap och lärande Svenska i ett mångkulturellt samhälle

2008-12-17

Examinator: Jonas Aspelin

Sammandrag

Denna uppsats syftar till att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. Vi anser ämnet högst relevant inför vår kommande profession då läraren förväntas samverka med föräldrarna.

Vi har inledande i undersökningen använt oss av kvantitativa enkäter med elever samt föräldrar från fyra olika klasser. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jämnt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar.

För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrån tre frågeställningar vilka behandlar lärares, elevers samt föräldrars uppfattningar kring föräldrars engagemang samt dess betydelse beträffande elevens skolsituation. Vår undersökning visar att lärare, elever och föräldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. Lärarna i vår studie är övertygade om att föräldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation. Föräldrarna å sin sida hoppas och tror att deras engagemang påverkar eleven i positiv riktning, eleverna själva tycks dock ha svårt att uppfatta om och i så fall hur de påverkas av föräldrarnas engagemang.

Vi anser att denna uppsats tydligt visar på vikten av att som lärare sträva efter en god relation samt ett gott samarbete mellan hem och skola. Genom att som lärare skapa en medvetenhet kring föräldrars betydelse för eleven i skolan, kunskapsmässigt och socialt, menar vi att förutsättningar för en gynnsam verksamhet skapas.

Nyckelord: engagemang, skolsituation, samarbete, samverkan, lärare, elever, föräldrar,

Förord

Vi vill tacka samtliga lärare, elever och föräldrar som gjort denna undersökning möjlig att genomföra. Tack vare er har uppsatsen kunnat skrivas ur de tre ovan nämnda, önskvärda perspektiven.

Utöver det vill vi även rikta ett stort tack till våra handledare Camilla Ekberg samt Jan-Anders Jan-Andersson. Tack för all konstruktiv kritik samt alla goda råd under arbetets gång.

Vi vill slutligen tacka varandra för en lärorik och givande hösttermin, ett gott samarbete samt för de många samtalen över ”en god kopp”.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 9 2 Syfte ... 11 3 Litteraturgenomgång ... 12 3.1 Bakgrund ... 12 3.2 Litteratur ... 13 4 Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16

4.2 Urval och bortfall ... 17

4.3 Procedur ... 18 4.3.1 Enkäter ... 18 4.3.2 Intervjuer ... 19 4.4 Databearbetning ... 20 4.5 Forskningsetik ... 21 5 Resultat ... 22 5.1 Lärare ... 22 5.1.1 Resultat intervjuer ... 22 5.2 Elever ... 24 5.2.1 Resultat enkäter ... 24 5.2.2 Resultat intervjuer ... 27 5.3 Föräldrar ... 28 5.3.1 Resultat enkäter ... 28 5.3.2 Resultat intervjuer ... 33 6 Analys ... 37

6.1 Relationen lärare - förälder ... 37

6.2 Föräldrarollen ... 38

6.3 Samarbete – en förutsättning? ... 39

6.3.1 Hinder för samarbetet ... 40

6.4 Engagemangets betydelse ... 41

6.4.1 Engagemang – utmaning eller belastning? ... 42

7 Slutsats och diskussion ... 43

7.1 Konklusion ... 43

7.2.1 Diskussion kring använda metoder ... 46

7.2.2 Generaliserbarhet ... 47

7.2.3 Tillförlitlighet ... 47

7.2.4 Konsekvenser för vår framtida yrkesroll ... 48

Referenser...50

1 Inledning

Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda individens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet (Lpo 94, §2.4, Skolverket, 2008).

Citatet ovan pekar på styrdokumentens krav på ett väl fungerande samarbete mellan hem och skola. Då vi som blivande lärare i grundskolans tidigare år har styrdokumenten att arbeta utifrån är det viktigt att vi utvecklar en kompetens att skapa och upprätthålla ett fungerande samarbete med våra elevers föräldrar. Då vi under vår verksamhetsförlagda tid varit delaktiga vid ett flertal föräldramöten samt utvecklingssamtal har vi kommit i kontakt, inte enbart, med lärare och elever utan också med elevernas föräldrar. Det finns tydliga direktiv i styrdokumenten angående lärares skyldighet att informera föräldrar om vad som sker i skolan. Föräldrarna har däremot ingen skyldighet att göra mer än ta emot informationen. Vid samverkan mellan lärare och föräldrar samt vid samarbete mellan hem och skola krävs alltså av läraren att ta ansvar för detta.

Den undersökning vi fann som specifikt belyser föräldrars engagemang är gjord endast ur ett elevperspektiv (Åslycke & Myhrborg, 2008). Vi anser det viktigt att undersöka ämnet även ur lärares samt föräldrars perspektiv, då det är dessa parter som förväntas samverka och samarbeta. Vi kommer därför i denna undersökning belysa föräldrars engagemang ur tre perspektiv: lärares, elevers samt föräldrars. Med begreppet engagemang menar vi huruvida föräldrar tar ansvar för samverkan samt samarbete med skolan trots att det ej är deras skyldighet. Vi anser ämnet relevant för vårt kommande yrke då läraren har ansvar för att kommunikation och kontakt med elevens hem fungerar väl.

Vår ambition med studien är att ta reda på vilka uppfattningar lärare, elever och föräldrar har kring betydelsen av föräldrars engagemang för elevens skolsituation. Medvetenhet kring dessa uppfattningar menar vi är viktigt för oss som blivande lärare då vårt uppdrag är att främja elevernas kunskapsutveckling samt förbereda dem för att delta i samhällslivet (Lpo 94).

I Lpo 94 exemplifieras begreppet skolsituation med elevens trivsel samt kunskapsutveckling. Detta tycker vi överensstämmer med det vi ämnar undersöka då vi

inte enbart vill fokusera på elevens prestationer i skolan utan även på det sociala samspelet. Vi har funnit annan forskning som använder sig av begreppet skolsituation. Andersson (2004) syftar till att studera föräldrars upplevelser kring barnens skolsituation och har därmed fokuserat på prestationer under lektioner men även kring det sociala samspelet. Under vår arbetsprocess har vi kommit i kontakt med andra begrepp som belyser liknande innehåll. Vi har dock valt att använda oss av begreppet skolsituation, främst då detta överensstämmer med det vi ämnar undersöka men också då det använts i tidigare relevant forskning inom ämnet.

Vid den avslutande terminen på lärarutbildningen känner vi oss redo att ge oss ut i arbetslivet. Vi anser oss dock sakna en del kunskap samt verktyg man bör ha med sig inför kontakten med elevernas föräldrar. Vi vill således med denna uppsats öka vår medvetenhet kring relationen mellan hem och skola, med fokus på föräldrars engagemang. Ur detta växte vårt syfte fram samt de frågeställningar vi kommer att arbeta utifrån.

2 Syfte

Uppsatsens syfte är att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation.

För att uppnå vårt syfte har vi valt att i undersökningen arbeta efter tre frågeställningar:

 Hur anser lärarna i respektive klass att föräldrars engagemang visar sig?

 Hur uppfattar eleverna sina föräldrars engagemang?

 Anser sig föräldrarna vara engagerade i sitt barns skolsituation, om ja, på vilket sätt samt i vilken utsträckning?

3 Litteraturgenomgång

3.1 Bakgrund

I Lpo 94 (Skolverket, 2008) står skrivet att alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare för att på så sätt utveckla skolans innehåll och verksamhet. Samarbete mellan hem och skola tydliggörs ytterligare genom följande citat, hämtat från Skollagen 2 §:

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Skolverket, 2008, 2 §).

Vi kommer i denna undersökning att definiera begreppet samarbete med hur läraren tillsammans med föräldrarna arbetar mot ett gemensamt mål. Som vi tolkar styrdokumenten så handlar samverkan snarare om ett uppdrag och en skyldighet läraren har att informera föräldrarna om elevens skolsituation. Vi menar att vid ett samarbete ligger ansvaret hos båda parter, lärare och föräldrar, i större utsträckning än vid samverkan då det är något läraren till största del ansvarar för.

Det begrepp som kommer att stå i fokus i vår undersökning är engagemang. Vi finner det lämpligt att våra respondenter själva definierar detta begrepp då vi menar att det kan innefatta olika saker för olika personer. Vi har dock valt att i inledningen redogöra för vår definition av engagemang med huruvida föräldrar tar ansvar för samverkan samt samarbete med skolan trots att det ej är deras skyldighet. Vi har som tidigare nämnt tittat på en uppsats från Göteborgs universitet som behandlar elevers upplevelser av föräldraengagemang (Myhrborg & Åslycke, 2007). Författarna utgår från ett elevperspektiv, då fokus i deras uppsats ligger vid hur eleverna ser på sina föräldrars engagemang. Skribenterna intresserar sig utöver det för vilken form av engagemang eleverna anser vara viktigast. I deras undersökning finns elever i år ett till år fem representerade. Deras resultat visar att eleverna upplever sina föräldrar som engagerade samt att detta engagemang i viss mån påverkar elevernas studieresultat. Vi finner denna uppsats relevant då vår undersökning kommer att göras från ytterligare två perspektiv; lärares och föräldrars.

3.2 Litteratur

Vi har funnit en begränsad andel forskning kring det område vi valt att undersöka, föräldrars engagemang. Det har dock visat sig att den forskning som berör samarbete mellan hem och skola tar upp föräldrars engagemang som en viktig förutsättning för upprätthållandet av detta samarbete. Av denna anledning har vi valt att fokusera på den forskning vars huvudsyfte är att belysa samarbete mellan hem och skola för att därigenom komma åt de aspekter vilka berör vårt undersökningsområde.

Avhandlingen Samarbete mellan hem och skola – erfarenheter från elevers, föräldrars

och lärares arbete (Johansson & Wahlberg Orving, 1993) är genomförd i det som tidigare

hette låg- och mellanstadiet. Resultatet visar på att föräldrar kan vara en resurs i skolan under förutsättning att de ges möjlighet till inflytande. Författarna drar slutsatsen att läraren innehar en viktig roll för att samarbetet ska fungera. Eleverna i undersökningen är positiva till föräldrarnas engagemang, de ser dock att föräldrarna kunde ha varit än mer engagerade. Ytterligare en slutsats urskönjs av författarna:

I en demokratisk skola torde elever, föräldrar och lärare gemensamt planera och delta i arbete och beslutsfattande i så stor utsträckning som möjligt (1993:155).

I boken Relationskompetens – i pedagogernas värld (Juul & Jensen, 2003) tas upp hur föräldrar kommit att bli samarbetspartners till skolan i större utsträckning än tidigare. Författarna skriver om hur lärare idag ständigt försöker förhålla sig till föräldrarna. Författarna hävdar dock att lärare till skillnad från exempelvis förskolelärare har färre tillfällen till en kontinuerlig och informell kontakt med föräldrarna. Författarna skriver om hur lärare verkar hysa en rädsla för föräldrar: ”Det är nog bara en fråga om tid innan grundskolan måste utveckla en annan stil och dämpa sin ångest för närhet till föräldrar”(2003:195). Juul & Jensen beskriver hur det dagliga samarbetet mellan hem och skola måste byggas upp av meningsfulla relationer som gagnar alla parter.

Att skapa en relation mellan hem och skola är något som även betonas av Lars Erikson (2004). Han menar att kraven och förväntningarna på lärare och föräldrar att samverka och samarbeta har blivit större på senare år, främst i och med införandet av Lpo 94. Eriksson har med internationell forskning som grund utvecklat fyra principer för relationen mellan hem och skola. Den princip som kommit att bli relevant för vår undersökning är partnerskapsprincipen, vilken innebär att man strävar efter att minska gapet mellan hem och skola. Genom en starkare partnerskapsrelation vill man höja

kvalitén på barns lärande. Erikson refererar här bl.a. till Plowdenrapporten vars resultat kom att visa på hemmets betydelse för barnets skolframgång. Plowdenrapporten (www.dg.dial.pipex.com) är genomförd i England på låg- och mellanstadiet. Den visar på att föräldrars engagemang kring skolarbetet påverkar elevers studieresultat positivt. Utredningen framhåller även att det är skolan som ska vara initiativtagare till föräldrakontakten. Andra aspekter kring relationen mellan hem och skola tas upp av Flising, Fredriksson & Lund (1996) vilka menar att föräldrars engagemang är beroende av om läraren ser att föräldrarna har något att tillföra verksamheten. Författarna beskriver vikten av att som lärare ta föräldrarna på allvar samt att som förälder vara intresserad av sitt barns skolutveckling. Flising, Fredriksson & Lund påpekar att rollen som förälder kräver tid och engagemang. De anger hur föräldrars engagemang i internationell forskning ofta delas upp i olika föräldraroller, en indelning vi finner relevant för kommande analys och tolkning. Författarnas slutsats är att föräldrars livssituation tycks vara avgörande för graden av engagemang kring barnens skolsituation.

Föräldrars upplevelser kring relationen mellan hem och skola tas upp i boken Lyssna på

föräldrarna – om mötet mellan hem och skola (Andersson, 2004). Författaren redogör

bl.a. för de föräldrar vilka har positiva upplevelser kring elevens skolsituation vilka säger sig ha en god relation med lärarna. Föräldrarna vill ha en rak, tydlig och ärlig kommunikation. De vill ha information kring hur barnet har det i skolan, både kunskapsmässigt och socialt och de vill ha denna information i ett tidigt skede. Majoriteten av föräldrarna i Anderssons undersökning visar på stort engagemang i barnens skolsituation, en del tycks dock ha lämnat över ansvaret och litar på att skolan gör sitt. Att ta sig tid med barnen lyfts av föräldrarna i undersökningen fram som en viktig del av engagemanget från deras sida. De anser också att man som förälder bör säga vad man tycker samt ta egna initiativ för att på så sätt bli delaktig i vad som händer i skolan. Att som förälder ha ett positivt förhållningssätt till skolan lyfts av Kimber (2008) fram som en viktig utgångspunkt för att gynna elevens prestationer: ”Elever med föräldrar som av olika skäl inte har involverats i skolarbetet får inte samma förutsättningar att klara skolan som elever med aktiva och skolintresserade föräldrar” (2008:4). Lars Grosin (2001) tar i skriften Alla föräldrar kan! Hemmets läroplan – vad föräldrar kan göra för

att deras barn ska klara sig bra i skolan upp hur man som förälder bör agera för att få sitt

barn att förstå att skolan är viktig. Grosin lyfter bl.a. vikten av att som förälder prata med sitt barn om skolan och på så sätt visa intresse. Det är viktigt att också visa intresse för

samt diskutera barnens framtid med dem. Föräldrarna bör hålla kontakt med skolan för att hålla sig uppdaterade om hur det går. Om föräldrarna har möjlighet att besöka skolan är det positivt då det ytterligare bekräftar för barnet att skolan är viktig. Elevens skolprestationer kan med största sannolikhet påverkas positivt om dessa råd följs, menar Grosin.

I boken Föräldrarna och skolan (Flising & Kärrby, 1983) sammanfattas de mest väsentliga resultaten från ett projekt kallat POSLEF. Projektet innefattade problemorienterad samverkan mellan lärare, elever och föräldrar. I boken presenterar författarna några av de frågor de ställt till sina respondenter vilka överensstämmer med de aspekter vi belyst i enkäter samt intervjuer. Frågorna gäller bl.a. om föräldrarna anser sig kunna påverka elevens skolsituation:

I Göteborgsundersökningen ställdes frågan: ”Tror Du att Du som förälder kan påverka skolsituationen för Ditt barn?” Svaren visar att en stor majoritet av föräldrarna var optimistiska i detta avseende, dvs. cirka 75 % uppgav att de trodde sig kunna göra detta i högre eller mindre grad (1983:33).

Författarna menar generellt sett att om föräldrarna upplever att de kan påverka skolan finner de ett större engagemang och en större delaktighet i samarbetet. Frågor ställdes också till lärarna vilka handlade bl.a. om huruvida de eftersträvade ett samarbete med föräldrarna varav det framgick att lärarens personliga intresse för samarbetet spelar en viss roll.

De intervjuer vi i vår undersökning genomfört har gett samtliga respondenter möjlighet att reflektera kring huruvida föräldrars engagemang kan te sig negativt. Detta tas även upp av den danska författaren Brun Hansen (2006) i boken Kompetenta föräldrar. Hon tar upp positiv och negativ stress och menar att det handlar om att finna en balans mellan utmaning och belastning. Brun Hansen åsyftar att en positiv stress utmanar och taggar eleven till att prestera medan en negativ stress snarare belastar eleven.

4 Metod

Nedan följer en redogörelse för metodval och avgränsningar vilket efterföljs av en beskrivning av hur enkäter och intervjuer genomförts, hur resultaten bearbetats samt en redogörelse för de forskningsetiska aspekter vi under undersökningen förhållit oss till.

4.1 Metodval

Vi har valt att i vår undersökning kombinera två metoder för att eftersträva ett bredare och säkrare dataunderlag för vidare tolkning samt analys av resultaten (Repstad, 1999). Vi har använt oss av en kvantitativ samt en kvalitativ metod för att besvara syftet med undersökningen.

Vi har valt att som ingång i undersökningen använda oss av kvantitativa enkäter (Bilaga 1 - 3). Enkäterna, vilka genomförts av elever och föräldrar, har använts som en screening-metod då de gett oss variation i urvalet respondenter vi senare i processen valt att intervjua. Frågorna i enkäterna besvarades med slutna svar, med undantag för två frågor i föräldraenkäten vilka gav möjlighet till öppna svar (Trost, 2007). Enkäterna har använts som utgångspunkt för vilka elever och föräldrar vi kontaktat för efterföljande intervjuer. Då vår definition av engagemang är huruvida föräldrar tar ansvar för samverkan samt samarbete med skolan trots att det ej är deras skyldighet är det denna definition vi utgått från vid utformningen av enkäterna. Frågornas innehåll anser vi behandlar föräldraengagemang då samtliga frågor berör relationen och kontakten mellan hem och skola. Vi ville genom frågorna i enkäterna få en inblick i, om och i så fall hur ofta, föräldrarna vistas i skolan samt föräldrarnas respektive skolans eventuella initiativ till samarbete. Vi ville även genom enkäterna få en bild av, om och i så fall hur, föräldrars engagemang visar sig i hemmen.

De kvalitativa intervjuerna kompletterar enkäterna. Vi anser intervjuerna relevanta då vi ämnar undersöka människors sätt att tänka och resonera kring ett visst fenomen. Vi vill också besvara samt hitta möjliga mönster kring våra problem/frågeställningar, vi vill ha svar på frågan hur snarare än varför (Trost, 2005). För att få en djupare kännedom kring vårt undersökningsområde har vi valt att utföra undersökningen i ett fåtal miljöer. Vi får på så sätt möjlighet att komma närmare och få ett direkt förhållande till våra respondenter

(Repstad, 1999). Under samtliga intervjuer berördes områden kring bakgrund, relation till skolan, föräldrars engagemang, dess betydelse samt huruvida de har visioner kring relationen hem och skola (Bilaga 4 – 6).

4.2 Urval och bortfall

Vi har valt att använda oss av ett icke slumpmässigt urval i denna undersökning. Under utbildningens gång har vi lärt känna lärare, elever samt till viss del elevernas föräldrar på våra respektive partnerskolor, båda belägna i Skåne. Vi har utnyttjat våra kontakter där och med deras medgivande genomfört undersökningen på dessa skolor (Trost, 2007).

Skola A är en relativt liten F-6 skola belägen utanför en mellanstor stad med ett elevantal

på ca 200 elever. Skola B ligger i en mindre ort och är en större F-6 skola med ett elevantal på ca 400 elever. De elever som finns representerade i undersökningen går i år ett upp till år fyra.

Inledande i undersökningen lämnade vi ut föräldraenkäter. Vi lämnade ut 91 enkäter då en del elever med separerade föräldrar önskade två exemplar. Av dessa fick vi tillbaka 53 genomförda enkäter, vilket motsvarar ungefär 58 %. Elevenkäterna genomfördes av sammanlagt 80 elever fördelade i fyra olika klasser. Då vi genomförde elevenkäterna uppstod ett visst bortfall då totalt fem elever inte genomförde enkäten vilket i tre av fallen berodde på frånvaro. Övriga bortfall orsakades dels av att en förälder insisterade på att dennes barn inte fick delta i undersökningen och dels av att en elev valde att inte besvara enkäten.

De genomförda enkäterna sammanställdes och ytterligare ett urval inför kommande intervjuer följde. Detta utgick främst från de svar respondenterna angett på enkäterna. För att få variation i resultatet valde vi således ut de respondenter vars svar skiljde sig åt. Inför elevintervjuerna togs därefter hänsyn till hur de, av oss utvalda eleverna, skulle hantera en intervjusituation, en diskussion vi förde med respektive lärare. Gällande föräldrarna togs utöver svaren på enkäterna hänsyn till om de tackat ja till intervju eller ej, något 31 föräldrar gjort. De fyra lärarna genomförde ej någon enkät då urvalet av dem föll sig naturligt eftersom de är ansvariga för de klasser där undersökningen genomfördes.

4.3 Procedur

Vi inledde undersökningen med att ta kontakt med rektorn på respektive skola för att få ett godkännande av dem att genomföra undersökningen, ett bemötande som var positivt. Vi kontaktade således de lärare vars klasser vi hade intresse av att utföra undersökningen i. Detta val gjordes av oss dels utifrån de kontakter vi skapat under den verksamhetsförlagda tiden, men hänsyn togs också till begränsningen till de tidiga skolåren. Vi berättade kort för de utvalda lärarna om undersökningens syfte och de blev därefter tillfrågade om de och klassen kunde tänka sig att ställa upp. En av lärarna var positivt inställd till att medverka, resterande tre tackade ja utan större entusiasm.

4.3.1 Enkäter

Nedan följer en redogörelse för hur vi gick tillväga då vi informerade om samt genomförde enkäter med föräldrar och elever. Inledande i undersökningen genomfördes föräldraenkäterna varav de presenteras först.

4.3.1.1 Föräldraenkäter

Då enkäterna delades ut till föräldrarna blev samtliga informerade om undersökningen via respektive klass veckobrev. I en av klasserna blev föräldrarna förutom veckobrevet informerade via elevernas kontaktböcker. Två av föräldragrupperna blev utöver detta informerade via föräldramöten där vi presenterade vår undersökning och vikten av deras medverkan. Vi upplevde då att flera av föräldrarna var villiga att delta då de nickade instämmande. Med enkäten följde ett missivbrev, vilket gav ytterligare information om undersökningen, dess syfte samt hur den skulle komma att genomföras (Bilaga 1). Enkäterna samlades in av läraren i respektive klass och hämtades av oss en vecka senare.

4.3.1.2 Elevenkäter

Eleverna informerades om undersökningen i samband med att föräldraenkäterna lämnades hem. Vi berättade för eleverna vad undersökningen handlade om och att de vid ett senare tillfälle skulle få besvara en liknande enkät. Eftersom eleverna redan var informerade om undersökningen valde vi att endast kort presentera den igen vid tiden för genomförandet. De elever vilka hade fått tillåtelse av sina föräldrar att medverka tillfrågades om de ville besvara enkäten. Bemötandet från eleverna var till största del positivt och vi upplevde att

de flesta var ivriga att besvara frågorna. Vi tydliggjorde vikten av att svara så precist som möjligt och att inte påverkas av vad grannen bredvid svarade. Vi berättade att enkäten endast innehöll fem frågor och att de därför inte behövde stressa. De ombads att ta god tid på sig att tänka efter för att sedan ringa in det svar som stämde överens med dem.

I tre av klasserna genomfördes enkäterna i helklass. Vid genomförandet fanns ett varierande antal vuxna närvarande i klasserna. Det uppstod frågor under genomförandet vilka vi fanns där för att besvara. En del frågor gällde enkätfrågornas innehåll, andra handlade om svar som inte fanns att ange. En fråga som uppkom i samtliga klasser var om man fick räkna med besök av föräldrar i tidigare årskurser, vilket vi besvarade att man fick. Andra frågor som uppkom var vad man skulle fylla i om man åkte skolbuss samt vad man skulle svara om ens föräldrar packade gymnastikkläder och frukt åt en. Dessa frågor besvarades med att man fick skriva till i marginalen att man åkte skolbuss samt att föräldrarna packade åt en.

I den fjärde klassen valde vi ej att genomföra enkäten i helklass. Detta då vi var medvetna om att flera av eleverna inte kunde läsa själva. Eleverna fick istället två och två komma till ett mindre rum där vi placerat oss. Vi läste en fråga samt dess svarsalternativ högt tillsammans med eleverna. Vi lät de fundera en stund för att sedan enskilt fylla i sitt svar innan vi gick vidare till nästa fråga. De elever vilka önskade skriva mer utförliga svar hjälpte vi med detta.

Vi tackade eleverna i samtliga klasser efter genomförandet och berättade att vi skulle återkomma för efterföljande intervjuer med ett fåtal elever.

4.3.2 Intervjuer

Nedan följer en redogörelse för hur vi gick tillväga då vi kontaktade samt genomförde intervjuer med lärare, elever samt föräldrar.

4.3.2.1 Lärarintervjuer

Vi kontaktade lärarna inför genomförandet av intervjuerna för att bestämma en tidpunkt för detta. Vid tre av intervjuerna hade vi bokat ett rum vilket gav möjlighet att genomföra intervjuerna ostört. Vid den fjärde intervjun visade det sig att det inte fanns något rum tillgängligt på skolan. På initiativ av läraren placerade vi oss därav i ett klassrum, något vi tror kan ha påverkat resultatet. Under intervjuns gång uppstod störningsmoment, vilka i

sin tur flertalet gånger ledde till att både vi och läraren tappade fokus. Trost (2005) tar upp platsens betydelse vid intervjuer och menar att de flesta platser har både för- och nackdelar.

4.3.2.2 Elevintervjuer

Inför genomförandet av intervjuer med eleverna kontaktade vi respektive lärare för att i samråd med dem välja en lämplig tid. Vi bokade därefter ett rum på respektive skola där intervjuerna kunde genomföras. När vi kom till respektive klass var de utvalda eleverna förberedda då vi hade bett lärarna att berätta kort för dem att vi skulle komma samt vad vi skulle göra. Intervjuerna med eleverna har enligt oss varit oproblematiska att få till stånd då de tillfrågade med glädje har ställt upp. Vi upplevde en viss avundsjuka bland de klasskamrater vilka inte blev intervjuade.

4.3.2.3 Föräldraintervjuer

Det visade sig vara 31 föräldrar som kunde tänka sig att ställa upp på en efterföljande intervju, av vilka vi kontaktade fyra. Vi tog kontakt med dem via e-post där de åter igen tillfrågades om de ville ställa upp varefter vi bestämde tidpunkt och plats. Vi föreslog att träffas på den skola vilken de genom sitt barn hade anknytning till, eller om de föredrog, på sin arbetsplats. Tre av föräldrarna valde att träffa oss på skolan, den fjärde på sin arbetsplats. Inför intervjuer som genomfördes på skolan hade vi bokat ett rum för detta.

4.4 Databearbetning

Efter genomförandet av samtliga enkäter sammanställdes dessa procentuellt. För att få en överblick samt för att förtydliga resultaten har vi valt att redovisa dem med hjälp av stapeldiagram. De frågor som i föräldraenkäten gav möjlighet till öppna svar sammanställdes och redovisas i löpande text.

Intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades i efterhand av oss, en process vilken skedde parallellt med genomförandet av intervjuerna. Efter transkribering av samtliga intervjuer sammanfattades respektive intervju enligt den för respondenten följda intervjuguiden (Bilaga 4 – 6).Avslutningsvis sammanfattades respektive respondentgrupp för att på så sätt finna mönster samt svar på undersökningens syfte och frågeställningar.

4.5 Forskningsetik

Vi vill visa respekt för samtliga respondenter genom att beakta de forskningsetiska principerna. Vi vill att respondenterna ska känna att undersökningen genomförs på ett seriöst och genomtänkt vis varav vi hoppas att de medverkar konstruktivt.

Vi har därför tydligt informerat de medverkande om undersökningens syfte samt hur den kommer att genomföras. Vi bad de medverkande att kontakta oss om de hade frågor eller synpunkter varav vi angav tydliga kontaktuppgifter på enkäternas medföljande missivbrev (Bilaga 1). Vi informerade respondenterna om att deras deltagande var högst frivilligt och att deras anonymitet skulle komma att skyddas. Vi informerade i missivbrevet att enkäten kommer att följas upp av intervjuer med ett fåtal respondenter. Det fanns möjlighet för föräldrarna att genomföra enkäten utan att ange sitt namn, namn angavs endast om de kunde tänka sig att ställa upp på efterföljande intervju. I egenskap av målsman hade föräldrarna möjlighet att säga ifrån beträffande sitt barns medverkan i undersökningen. Vi har tydligt påvisat att det material vi får in kommer att behandlas konfidentiellt och endast kommer att användas till denna undersökning.

Vid intervjutillfällena har vi tydligt presenterat de forskningsetiska principer vi förhåller oss till. Vi berättade för respondenterna att det inspelade materialet skulle komma att raderas efter utförd undersökning samt att inga namn kommer att bli synliga i den slutgiltiga uppsatsen. Samtliga respondenter har också upplysts om att de har möjlighet att avbryta sin medverkan när de vill, utan att detta ska få några som helst negativa konsekvenser. (www.vr.se, 2008-11-13)

5 Resultat

I denna del av uppsatsen redovisar vi resultatet av vår empiriska undersökning. Syftet med undersökningen har varit att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. De frågeställningar vi arbetat utifrån berör var sin respondentgrupp varav vi valt att presentera respektive grupp för sig.

5.1 Lärare

Den frågeställning vi arbetat utifrån vad gäller lärarna är hur de anser att föräldrars engagemang visar sig. Vi har även ämnat undersöka lärarnas uppfattningar om betydelsen av föräldrars engagemang kopplat till eleven i skolan.

5.1.1 Resultat intervjuer

Lärarna i undersökningen har ej genomfört någon enkät varav följande resultat framkommit ur intervjuer med lärarna.

5.1.1.1 Föräldrarnas ansvar

Lärarna är eniga om att föräldrarna generellt är intresserade och bryr sig om sitt barns skolsituation. Detta menar lärarna visar sig bl.a. genom att föräldrarna i samband med lämning/hämtning ofta byter några ord med läraren. Samtal som till största del handlar om den enskilda individen. Engagemanget från föräldrarnas sida kan också visa sig genom att de tar kontakt vid frågor, via kontaktbok eller telefon. Betydelsen av att som förälder dagligen tala om skolan hemma med sitt barn lyfts fram som en viktig aspekt från lärarna. Två av lärarna betonar hur läxor kan fungera som en sammanlänkning mellan hem och skola. Lärarna anser att några av ovanstående exempel av engagemang från föräldrars sida, samtliga eller vart och ett för sig, skapar en förståelse hos eleven att skolan är viktig.

5.1.1.2 Lärarnas ansvar

Lärarna ser alla sitt ansvar att främja föräldrars engagemang i elevens skolsituation genom att eftersträva en god relation till, samt ett gott samarbete med, föräldrarna. Detta

säger sig lärarna göra genom att t.ex. bjuda in föräldrarna till skolan för att berätta om något eller hälsa på sitt barn och därmed få en djupare inblick i elevens vardag. På detta sätt tror lärarna att föräldrarnas intresse för skolan kan öka. En av lärarna förtydligar vikten av föräldrars engagemang och berättar vid intervjutillfället att hon påpekat detta för föräldrarna vid ett flertal föräldramöten.

5.1.1.3 Arbetslivets förändringar

Lärarna hävdar att föräldrars besök har minskat avsevärt sedan de började arbeta som lärare, vilket samtliga gjorde för mer än tio år sedan. Tre av dem framhåller en önskan om fler besök av föräldrar men förstår att åtskilliga föräldrars arbetssituation inte möjliggör detta. En lärare uttrycker det såhär:

[…]idag är det så att, det är tufft på arbetsmarknaden så en del föräldrar tror jag, att bara säg att jag ska vara ledig för att jag ska hälsa på mitt barn i skolan det kanske inte är så populärt alltid (lärare 3, 2008-11-12).

Vid våra intervjuer med lärarna framkommer att stort engagemang visar sig vid större evenemang som skolan arrangerar då majoriteten av föräldrarna besöker skolan vid dessa tillfällen. En lärare tycker dock ej att dessa tillställningar är representativa för elevens vardag i skolan.

5.1.1.4 Föräldrarnas inställning påverkar

Samtliga lärare framhåller att graden av engagemang från föräldrarna beträffande elevens skolsituation är betydande:

I: Tror du att engagemanget påverkar barnen?

R: Ja jag inte bara tror, jag vet att det är så. Jag vet, är det något jag vet så är det det (lärare 1, 2008-11-06).

Om eleven hör negativa åsikter om skolan från sina föräldrar, menar en lärare att detta kan påverka eleven negativt. Hon lyfter fram att om en lärare hamnar i konflikt med en föräldragrupp kan detta föra med sig att elevens inlärningssituation rubbas. Ytterligare en lärare tar upp negativa följder av föräldrars engagemang. Hon tycker sig se att om föräldrar har en negativ inställning och endast fokuserar på det som inte varit bra under skoldagen kan detta få negativa konsekvenser. Denne lärare uppger att ett normalt fungerande barn i skolan inför föräldrarna då kan framstå som ett barn i utanförskap. Läraren har erfarenhet av detta och berättar hur det kan leda till allvarliga konsekvenser för eleven. En förklaring till denna typ av beteende tror hon kan vara föräldrar vilka har

personliga problem och därmed förutsätter att deras barn inte heller mår bra. Ytterligare en negativ aspekt av föräldrars engagemang tas upp av en lärare som uppger att vissa föräldrar har för höga krav på sina barn, hon menar att dessa krav kan leda till en negativ press hos eleverna.

Samtliga lärare framhåller att om föräldrarna visar att skolan är viktig påverkas eleverna positivt både kunskapsmässigt och socialt. På samma sätt påverkas eleverna om föräldrarna visar intresse för och bryr sig om hur de har det i skolan, under lektionerna samt med kompisar:

Att om föräldrarna har en positiv inställning och är engagerade och intresserade så tror jag också att barnen förstår att då tycker föräldrarna att skolan är viktig. Och då tror jag att, då vill man göra bra ifrån sig. Då vill man göra sina läxor och då vill man att det ska fungera, också med kompisar. Och då är det ju ett svar tillbaka på nåt sätt att det här är, de bryr sig (lärare 3, 2008-11-12).

5.2 Elever

De frågeställningar vi valt att utgå från vad gäller eleverna är hur de uppfattar sina föräldrars engagemang. Vi har även fokuserat på elevernas uppfattningar kring vilken betydelse föräldrars engagemang har för dem i skolan. Nedan följer resultat av enkäter samt intervjuer med eleverna.

5.2.1 Resultat enkäter

Vi har valt att redovisa resultatet från elevenkäterna (Bilaga 3) med hjälp av diagram, vilka följer nedan. Totalt 80 elever genomförde enkäten, varav 47 % var flickor och 52 % var pojkar. 1 % angav ej sitt kön.

Fråga 1

Blir du lämnad och hämtad till och från skolan av dina föräldrar?

En del elever har angett att de åker skolbuss till skolan. Några har skrivit att de enbart blir lämnade eller enbart hämtade. Av de som har separerade föräldrar har ett fåtal skrivit att det är olika beroende på vem de är hos.

Fråga 2

Fråga 3

Brukar du prata med dina föräldrar om vad som hänt i skolan under dagen?

Det är 2 % som inte har besvarat denna frågan.

Fråga 4

Gör du dina läxor själv eller tillsammans med en förälder?

Fråga 5

Brukar du och dina föräldrar hjälpas åt att komma ihåg till exempel gymnastikkläder och frukt?

Ett fåtal av de elever vilka angett att de hjälps åt har skrivit dit att deras mamma packar åt dem. Några få har satt ett kryss mitt emellan de två alternativen (2 %).

5.2.2 Resultat intervjuer

Nedan följer en sammanställning av resultatet från intervjuerna med eleverna.

5.2.2.1 Elevernas uppfattningar

Samtliga elever vi intervjuat bor tillsammans med mamma, pappa och syskon. Två av eleverna tar sig till och från skolan på egen hand. De resterande två tar följe med en förälder minst en väg. Eleverna berättar om hur deras föräldrar brukar prata med skolpersonal i samband med lämning/hämtning. Eleverna uppfattar att samtalen då handlar om sådant de inte förstår eller om ändring av tider: ”[…]de pratar också om annat som jag inte förstår” (elev 1, 081103). De föräldrar som ej vistas i skolan tar kontakt med skolpersonal på annat sätt, anger eleverna. Hemma får två av eleverna hjälp med sina läxor, resterande två sitter själva med hemuppgifterna men tar hjälp av någon förälder vid behov. Tre av eleverna säger sig själva ta ansvar för att visa kontaktbok och veckobrev.

Endast en av eleverna har fått besök av sina föräldrar i skolan. Eleverna är dock eniga om att det vore kul om föräldrarna kom, någon tror att föräldrarnas arbetssituation kanske inte gör det möjligt: ”Det är svårt att hinna med, ja mamma jobbar i x och så pappa han har bara möten” (elev 3, 081112). Vad gäller föräldramöten och utvecklingssamtal anger en elev att det endast är mamman som går på dessa, en annan elev berättar att föräldrarna

turas om. En elev tror att dennes mamma är med i skolrådet: ”Min mamma är med i något sånt skolråd tror jag” (elev 4, 081112).

5.2.2.2 Socialt samspel i fokus

Samtliga elever tycks vara nöjda med sina föräldrars intresse för skolan och tror att detta påverkar dem positivt men har svårt att sätt ord på hur denna påverkan ter sig. Tre elever säger att föräldrarna frågar kring det sociala samspelet i klassen. De beskriver att deras föräldrar snarare frågar hur det sociala samspelet fungerat under dagen än vad de presterat och lärt sig. Endast en elev framhåller att dennes föräldrar frågar kring skolarbetet och menar att detta i sin tur bidrar till ökade prestationer: ”Jag tror att jag jobbar bättre kanske på lektionerna eftersom mamma och pappa frågar och så” (elev 3, 081112).

5.3 Föräldrar

De frågeställningar vilka berör föräldrarna är på vilket sätt samt i vilken utsträckning de anser sig vara engagerade i sitt barns skolsituation. Vidare har vi berört föräldrarnas uppfattningar kring betydelsen av engagemanget kopplat till elevens skolsituation. Nedan följer resultatet av enkäter samt intervjuer med föräldrar.

5.3.1 Resultat enkäter

Vi har valt att redovisa resultatet från föräldraenkäten (Bilaga 2) med hjälp av diagram, vilka följer nedan. Fråga ett till fem är slutna frågor med fasta svarsalternativ medan fråga sex och sju är öppna frågor och gav därav möjlighet till skrivna svar (Trost, 2007). Det var totalt 53 föräldrar som genomförde enkäterna varav 17 % män och 83 % kvinnor. Medelåldern på de deltagande var ca 39 år.

Fråga 1

Följer du ditt barn till skolan?

Fråga 2

Hämtar du ditt barn från skola/fritids?

Fråga 3

Hur ser du på tillgängligheten att vid lämning/hämtning samtala med skolpersonal?

Ett fåtal har här angett att de anser det vara stor tillgänglighet vid hämtning dock inte vid lämning. 9 % har inte besvarat denna frågan.

Fråga 4

Fråga 5

I vilken utsträckning känner du att skolan eftersträvar ett samarbete med dig som förälder?

En respondent uppger här att en mer relevant fråga vore om skolan har ett gott samarbete med föräldrarna. 2 % har inte besvarat denna frågan.

Fråga 6

Känner du dig delaktig på något sätt i ditt barns skolgång?

4 % har inte besvarat denna fråga.

Läxor, intresse och en öppen relation

De föräldrar som svarat ja säger sig vara delaktiga genom att de hjälper sina barn med läxor samt att de får god information från skolan. Delaktigheten anses av majoriteten vara viktig, att engagera sig och vara intresserad av vad som händer i skolan samt att vara öppen och samtala med skolpersonal. Informationen de anser sig behöva får de via

föräldramöten, utvecklingssamtal, veckobrev och kontaktböcker. Några föräldrar har uppgett att de medverkar i föräldraråd och därmed känner sig delaktiga.

Några föräldrar redogör för de dagliga samtal de har med sitt barn gällande skoldagen, om hur de haft det i skolan och vad de lärt sig. En del föräldrar frågar sitt barn medan andra barn berättar självmant. Vikten av att stötta eleven i sociala situationer lyfts också fram av ett flertal föräldrar. En öppen relation med läraren ses som en aspekt på föräldrarnas möjlighet till delaktighet. Möjlighet till deltagande i undervisningen uppskattas av en del föräldrar. Somliga efterfrågar mer kontakt i form av formella/informella samtal men förstår att detta inte är genomförbart tidsmässigt. Föräldrar, vilka har barn med diagnoser, har en tät kontakt med skolan vilket de menar bidrar till delaktighet. De som angett att de inte känner sig delaktiga har här inte lämnat några kommentarer.

Fråga 7

Tar du eget initiativ till att påverka ditt barns skolgång?

2 % har inte besvarat denna fråga.

Inspiration, uppmuntran och stimulans

De föräldrar som angett att de tar eget initiativ till att påverka menar att de gör det bl.a. genom att vara med i föräldraråd och skolkonferenser, hjälpa till med läxor samt uppmuntra och stötta sitt barn. Vikten av att som förälder försöka förankra en positiv bild av skolan hos sitt barn genom att förklara att skolan är viktig och genom att inspirera barnet att göra sitt bästa blir tydligt. Initiativ till att påverka elevens läxor är ytterligare en aspekt då några föräldrar angett att de bett om mer avancerade läxor. Andra föräldrar säger sig ha påpekat behov av extra stöd vilket lett till specialundervisning.

Ytterligare en aspekt som blir tydlig är vikten av att delta på föräldramöten och utvecklingssamtal för att där kunna ta upp sådant som man funderat över som förälder. Flera föräldrar antyder dock att de även tar kontakt med läraren utöver dessa träffar om det uppstår problem. I vissa fall kontaktas även rektor av föräldrarna. Att hålla sig uppdaterad via hemsidan är en annan typ av initiativ från föräldrarna. Ett fåtal föräldrar anger att de samtalar med sina barn för att försöka fördjupa deras kunskaper kring olika ämnen och intressen. Det handlar t.ex om att stimulera till läsning, lösa matematiska problem, lära sig att ta ansvar och få allmänbildande kunskaper samt ta del av samhällsinformation. Av de som angett att de inte tar något initiativ till att påverka har inte här lämnat några kommentarer.

5.3.2 Resultat intervjuer

Nedan följer en sammanställning av resultatet från intervjuerna med föräldrarna.

5.3.2.1 Föräldrarnas relation till läraren

Samtliga föräldrar beskriver sin relation till skolan och respektive lärare som god. Ingen av dem tycks se det som något bekymmer att ta kontakt med respektive lärare då det är något de vill diskutera. De tar denna kontakt antingen genom att prata med respektive lärare då de lämnar/hämtar eller vid speciella situationer via telefon. Två av föräldrarna uppger att lärarna inte tycks eftersträvar ett samarbete med dem. Detta medan de resterande två föräldrarna säger att respektive lärare är inbjudande och gärna vill att de tar del av vad som händer i skolan. De två sistnämnda föräldrarna uppger att läraren alltid tar sig tid att lyssna om de har synpunkter på någonting gällande sitt barn.

5.3.2.2 Föräldrarna som initiativtagare

Föräldrarna lyfter vikten av att visa intresse och ta reda på vad som händer i skolan: ”Ha lite koll på vad som händer i skolan” (förälder 1, 081106). Två föräldrar uppger hur det blivit mer deras eget ansvar att ta kontakt med skolan ju äldre eleverna blir. De säger sig kunna se en tydlig förändring gentemot förskolan: ”Men visst är det väl lite så i skolvärlden, att man som förälder måste ta sig hit och fråga och vara lite engagerad[…]” (förälder 2, 081110). Dessa två föräldrar uppger också att om man inte som förälder själv tar kontakt sker vanligtvis kontakten enbart genom de sedvanliga föräldramötena och utvecklingssamtalen. Samtliga föräldrar tycker sig vara intresserade av vad som händer i skolan och anger att de med glädje tar del av elevens skola t.ex.

genom att läsa veckobreven. Som vi tolkar det ser en av föräldrarna engagemang som något naturligt:

[…] det handlar ju egentligen om allt från vilka ämnen och hur det går för barnen i skolan och, men också om vilka lärarna är och vad de gör på raster och sådär va, så egentligen tycker jag det handlar väldigt mycket om information. För att engagerad i sina barn det är man ju ändå, det krävs inget särskilt så att det handlar egentligen om att se till att man har en rimlig, en rimlig insyn i och information om vad som händer (förälder 4, 081113).

De fyra föräldrarna tycker sig vara engagerade i sitt barns skolsituation på så sätt att de försöker hålla koll på vad som händer. De uppger att de tar reda på vad eleven har för läxor och talar mycket med sitt barn om skolan, om vad de lär sig på lektionerna men även om det sociala beteendet. En förälder framhåller att engagemang handlar om att hålla sig informerad, utöver det uppger föräldern att ansvaret är överlämnat till skolan, en inställning vilken föräldern tror är ovanlig och kan av andra tyckas vara: ”[…]lite extrem eller fatalistisk[…]” (förälder 4, 081113). En annan förälder förtydligar sitt engagemang och tror sig vara en av de mest engagerade föräldrarna i klassen. Föräldern tycker det är viktigt att ställa upp t.ex. som klassförälder samt att följa med på utflykter. Föräldern anser sig på detta sätt få möjlighet till en inblick i skolans värld: ”Detta är jätteviktigt, jo men det är ju det viktigaste vi har, våra barn” (förälder 3, 081110).

Två av föräldrarna belyser vikten av att inte bara fråga om läxorna utan att också engagera sig i dessa genom att hjälpa till och stötta om det är något eleven inte förstår, en av dem säger följande:

[…] ibland så har jag lagt då va en liten stund på att då kanske förklara nånting på ett annat sätt än kanske vad lärarna har gjort. Och det har ju hjälpt vid nåt tillfälle och sådär va. Men det är väl det det handlar om att visa intresse att hjälpa och stötta barnen med läxorna (förälder 4, 081113).

5.3.2.3 Föräldrarnas möjlighet till påverkan

En förälder tror att om det existerat en mer kontinuerlig kontakt vid eventuella problem, kring en enskild elev, så hade engagemanget möjligtvis ökat från föräldrars sida. Genom att få information i ett tidigt skede ökar möjligheten att som förälder vara med och påverka, menar föräldern:

Jag har en erfarenhet av att lärare är ganska försiktiga med att komma med sådant som de tror att man som förälder ska uppfatta som kritik. Sen får man inte veta någonting förrän det har gått liksom far away över lärarnas gräns och då kommer det som en ”bloupp” (förälder 3, 081110).

Tre av föräldrarna berättar om hur de fått till stånd individanpassade åtgärder vid behov. Genom att föra en dialog med läraren, tycker två av dessa föräldrar, att deras engagemang har gett resultat. En förälder anser sig inte ha den tid och kraft som krävs för att få önskade åtgärder genomförda. Denne berättar hur lärarna tycks arbeta på samma sätt med samtliga elever: ”Det är svårt att veta varför men jag tycker det har varit svårt generellt att få till stånd liksom mer individuellt anpassade åtgärder när det har behövts” (förälder 3, 081110). Föräldern anser sig vara engagerad i stor utsträckning, men menar att detta inte alltid räcker för att påverka elevens situation. Ytterligare en förälder framhåller att kommunikationen mellan lärare och föräldrar kan brista. Föräldern har erfarenhet av att sypunkter vid t.ex. föräldramöten inte alltid tas på allvar av lärarna: ”[…]jag tror att många kände att det var ett litet problem redan då, men det viftades bort av x” (förälder 1, 081106).

5.3.2.4 Engagemangets betydelse

Föräldrarna hoppas och tror att deras engagemang kring elevens skolsituation påverkar deras barn i positiv riktning. En förälder uttrycker det på följande sätt: ”Jag tror absolut det påverkar. Att visa intresse för deras vardag måste ju va, måste va positivt på alla sätt” (förälder 4 – 081113). Föräldrarna tror att så länge man som förälder är engagerad och intresserad bör detta med största sannolikhet påverka barnen positivt. Föräldrarna lyfter också vikten av att finnas tillgänglig för att hjälpa till med läxor för att på så sätt förhindra att eleven hamnar efter eller inte förstår. En av föräldrarna för dock ett resonemang kring hur föräldrars engagemang kan upplevas som press för eleven och att det därför handlar om att hitta en balans.

En förälder är själv uppväxt i tankegångarna att skolan är viktig och säger sig därför sträva efter att skapa samma förståelse hos sitt barn. Föräldern uppger att denne talar om för sitt barn att skolan kommer att ha betydelse i framtiden eftersom möjligheten att påverka sin framtid blir större om man sköter skolan: ”Varje dag är en chans att lära sig något nytt, liksom du måste anstränga dig i skolan” (förälder 1, 081106).

Föräldrarna har generellt svårt att se hur deras engagemang skulle kunna påverka det sociala samspelet i skolan. Tre av dem berättar att de talar mycket om det sociala hemma och hoppas därmed att eleven förstår vikten av att vara en god medmänniska. En förälder uttrycker det på följande sätt:

[…] jobbar stenhårt med den sociala biten då det finns barn som lätt faller för grupptrycket, om inte engagemanget finns där och det finns barn som lätt hänger med andra så, då har man nog det mer jobbigt (förälder 2, 081110).

Ytterligare en förälder är inne på samma linje då denne tror att så länge barnet känner stöttning hemifrån så skapas en trygghet som främjar även det sociala samspelet.

6 Analys

I denna del av uppsatsen analyserar vi resultatet av vår empiriska undersökning i ljuset av tidigare forskning. Vår intention är därmed att besvara undersökningens syfte samt de frågeställningar vi arbetat utifrån. Syftet har varit att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation.

6.1 Relationen lärare - förälder

Juul & Jensen (2003) tar upp hur föräldrar idag blivit samarbetspartners till skolan i större utsträckning än tidigare, samarbetspartners vilka lärarna ständigt strävar efter att förhålla sig till. Detta är något som lärarna i vår undersökning bekräftar då de säger sig eftersträva och ansvara för att en god relation och ett gott samarbete etableras. De understryker sitt ansvar för att kommunikation och relation mellan hem och skola ska fungera. Även Eriksson (2004) tar upp relationen mellan hem och skola och beskriver hur dessa parter har utvecklat en relation som partners. Eriksson beskriver partnerskapsprincipen som en form av relation vilken eftersträvar att minska avståndet mellan hem och skola för att på så sätt höja kvalitén på barns lärande (2004:77). För att betona vikten av relationen mellan hem och skola refererar Eriksson till Plowdenrapporten vilken kom att visa på hemmets betydelse för elevens skolframgång. Eriksson menar vidare att då lärare och föräldrar genom partnerskapsprincipen blir jämlika eftersträvas en effektivisering av elevens lärande. Som vi beskrivit ovan uppger lärarna i vår undersökning att de eftersträvar en relation till föräldrarna, de säger dock inte rakt ut att detta skulle leda till en effektivisering av elevens lärande. Föräldrarna i vår undersökning är inte eniga om lärarens eftersträvan av en god relation då en del föräldrar ej tycker sig se denna eftersträvan. Vi menar att relationen och samarbetet kan ha olika innebörder för lärare och föräldrar. Den goda relation vilken lärarna anser sig ha med föräldrarna kanske ej ses som densamma hos föräldrarna.

Andersson (2004) har undersökt föräldrars upplevelser av relationen till skolan. Majoriteten av föräldrarna i Anderssons undersökning säger sig ha en god kontakt med

lärarna. Föräldrarna vill ha information om hur barnet har det i skolan, både kunskapsmässigt och socialt och de vill ha information tidigt. Vidare visar Anderssons resultat att föräldrarna vill ha en rak, tydlig och ärlig kommunikation. Undersökningen visar också att föräldrarnas engagemang är stort i de flesta fall, en del tycks dock ha lämnat över ansvaret till skolan. Vi anser oss kunna dra paralleller mellan vår egen och Anderssons undersökning. Föräldrarna i vår undersökning uppger även de en önskan om information i ett tidigt skede samt en väl fungerande kommunikation och även i vår undersökning säger sig en av föräldrarna ha lämnat över ansvaret till skolan.

6.2 Föräldrarollen

Flising, Fredriksson & Lund (1996) skriver om hur man i internationell forskning ofta möter olika kategorier av föräldrars engagemang. Vi tycker oss utefter vårt resultat kunna placera föräldrarna i vår undersökning inom kategorierna ”föräldrar som medhjälpare/problemlösare”, ”föräldrar som publik” samt ”föräldrar som hjälplärare” (1996:72–74). Den först nämnda kategorin lyfter fram föräldrars roll som stöttare i skolarbetet t.ex. med läxor. Här tas också upp hur kontakter inte ska knytas när ett problem redan uppstått utan att istället i förebyggande syfte knyta kontakt. De föräldrar som deltagit i vår undersökning framhåller vikten av att stötta och hjälpa sina barn med läxor. De efterlyser också information i ett tidigt skede för att undvika att problem uppstår med den enskilda eleven. Eleverna själva uppger att deras föräldrar finns tillgängliga vid läxläsning. Grosin (2001) lyfter vikten av att som förälder ta reda på vad barnet har för läxor samt hjälpa dem med dessa. Ytterligare en aspekt som tas upp av Grosin är betydelsen av att ta sitt barn på allvar samt att kontakta klassföreståndaren vid behov. De elever vi samtalat med uppger att deras föräldrar kontaktar läraren om så behövs. Om denna kontakt förs i förebyggande syfte eller ej är svårt för oss att utläsa. Våra upplevelser av de samtal vi fört med samtliga respondenter ger oss dock uppfattningen att förebyggande kontakt mellan hem och skola ej förekommer. Både lärare och föräldrar i vår undersökning uppger att de kontaktar varandra då något har inträffat snarare än i förebyggande syfte.

I kategorin ”föräldrar som publik” framhäver Flising, Fredriksson & Lund vikten av att elevens skolarbete uppmärksammas. Detta innebär att föräldrarna frågar och är intresserade av det dagliga skolarbetet för att visa att skolan är viktig. Skolans betydelse

säger sig specifikt en förälder vilja förmedla vidare till sitt barn. Den sistnämnda kategorin, ”föräldrar som hjälplärare”, handlar om att man som förälder tillför undervisningen något genom att finnas till hands för läraren när så behövs. Vi anser att en av de föräldrar vi kommit i kontakt med faller inom denna kategori då denne gärna ställer upp vid skolaktiviteter av olika slag.

Åslycke & Myhrborg (2007) redovisar sitt resultat i ljuset av ovan nämnda kategorier. I sin undersökning finner de att den vanligaste form av engagemang är ”föräldrar som medhjälpare och problemlösare”. Deras resultat visar även på att eleverna anser att denna form av engagemang är den viktigaste. Eleverna i vår undersökning lyfter denna aspekt av föräldrars engagemang då de säger sig få hjälp hemma med t.ex. läxor. Vi har dock inte diskuterat med eleverna i vår undersökning vilken form av engagemang de anser vara den viktigaste varav vi inte kan uttala oss om vilken av kategorierna de anser vara den mest väsentliga.

6.3 Samarbete – en förutsättning?

Johansson & Wahlberg Orving (1993) upptäckte under sin studie att det finns föräldrar som inte visar något intresse för skolan. Författarna menar att en anledning till detta kan vara föräldrarnas upplevelser av att skolan inte eftersträvar något engagemang från dem som föräldrar. Ytterligare en författare menar att det finns starka skäl för lärare att få till stånd ett gott samarbete med hemmen (Kimber, 2008). Kimber menar att föräldrarna spelar en nyckelroll för elevernas skolresultat och att de därför bör bjudas in för att få ett förtroende till skolan. Om läraren inte har föräldrarna på sin sida, menar Kimber, att detta kan leda till att eleverna inte bryr sig om vad läraren säger. Juul & Jensen (2003) poängterar vikten av att som lärare invitera föräldrarna att delta i samarbetet. Samtliga lärare vi intervjuat säger sig göra detta genom att bjuda in föräldrarna till skolan. Flising, Fredriksson & Lund (1996) skriver att ett gott föräldrasamarbete är en förutsättning för att lyckas i sin lärarroll. De menar att läraren kan främja ett gott samarbete genom inställningen att föräldrar har något att tillföra verksamheten. De flesta lärarna i vår undersökning har dock inte uppgett denna aspekt då de främst säger sig se besöken som något som gynnar föräldrarna i första hand, de lyfter inte huruvida föräldrarna skulle kunna tillföra verksamheten något.

6.3.1 Hinder för samarbetet

Lärarna i vår undersökning efterfrågar fler besök då de framhåller att sådana initiativ till viss del visar på engagemang. Vi ställer oss då undrande till huruvida föräldrarna känner att de är välkomna till skolan eller ej? De efterlysta besöken, menar vi, kan tänkas ha flera orsaker. En förklaring kan vara det Johansson & Wahlberg Orving (1993) lyfter fram i sin avhandling. De menar att föräldrarna måste ges möjlighet till inflytande och delaktighet. Författarna upplever en kultur inom skolan vilken innefattar att föräldrar inte ska ha något inflytande. De anser att för att ett större engagemang från föräldrars sida ska komma till stånd är ett grundläggande villkor att dessa normer bryts. Under vår verksamhetsförlagda tid samt under undersökningens genomförande kan vi se spår av den kultur Johansson & Wahlberg Orving beskriver. Vår upplevelse är att lärarna verbalt bjuder in föräldrarna, en inbjudan vilken inte tycks nå fram till och införlivas av föräldrarna alla gånger. Juul & Jensen (2003) tar upp hur lärare idag hyser en rädsla för närhet till föräldrar och menar att skolan måste ändra inställning så att dessa normer bryts. En annan förklaring till föräldrarnas få besök i skolan kan vara det Flising & Kärrby (1983) tar upp. De hävdar att föräldrar engagerar sig mer om de känner att de kan påverka. Hade föräldrarna i vår undersökning besökt skolan mer frekvent om de hade större möjlighet till påverkan? Resultatet från det projekt Flising & Kärrby redogör för visar att när föräldrarna får tillfälle att sätta sig in i skolans arbetssätt, innehåll och krav ökar också deras engagemang vilket i sin tur leder till större motivation hos eleverna. Föräldrarnas arbetssituation skulle kunna vara en tredje betydande orsak till graden av engagemang, vilket är något både lärare och elever i vår undersökning reflekterat kring. Flising, Fredriksson & Lund (1996) bekräftar dessa reflektioner:

Vi har övertygande visat att föräldrarna visst bryr sig om sina barn och är angelägna om att de ska må bra, men den stressade livssituationen som så många lever i är en försvårande faktor för alla (1996:91).

Eleverna i vår undersökning har en önskan om att föräldrarna besökte skolan i större utsträckning. Resultatet från elevenkäterna visar att föräldrarna inte regelbundet besöker skolan. Då vi genomförde enkäterna uppkom frekvent frågan om tidigare årskurser fick räknas med gällande besök av föräldrarna. Detta anser vi kan ses ur två aspekter, dels som en bekräftelse på att föräldrarna lyser med sin frånvaro i skolan och dels att besök av föräldrarna är mer vanligt förekommande i tidigare årskurser. Johansson & Wahlberg Orving (1993) kommer i sin studie fram till att eleverna är positiva till föräldrarnas

engagemang, de anser dock att de hade kunnat vara än mer engagerade. Vi tolkar resultaten från eleverna i vår undersökning på liknande sätt, då de tycks vara positiva och nöjda med föräldrarnas intresse men önskar fler besök.

6.4 Engagemangets betydelse

Det lyfts fram i Plowdenrapporten (www.dg.dial.pipex.com) att föräldrarnas engagemang påverkar elevens studieresultat positivt. Att föräldrars engagemang har betydelse betonar även Flising, Fredriksson & Lund (1996). Föräldrarna i deras studie ser detta som självklart då de som haft möjlighet att jämföra mellan att ha barn i en klass med stort föräldraengagemang och i en klass som saknar detta, vet skillnaden. Föräldrarna i vår undersökning är dock inte lika övertygade om vilken betydelse engagemanget har. De hoppas och tror dock att engagemanget har betydelse för eleverna i positiv riktning. Föräldrarna säger sig lägga stor vikt vid att tala med sina barn kring skolan både vad gäller kunskapsinlärning samt socialt samspel. Dessa samtal hoppas och tror de ska vara betydande för elevens skolsituation.

Under intervjuer med eleverna bekräftades samtal om skolan hemma då samtliga elever uppgav detta. Eleverna uppfattar att deras föräldrar fokuserar på det sociala och inte frågar specifikt kring kunskapsinlärning. En elev framhöll att dennes föräldrar frågar kring kunskapsinlärning. Eleven tror att föräldrarnas intresse påverkar arbetet på lektioner. Enligt resultaten från elevenkäterna pratar tre fjärdedelar med sina föräldrar om skolan hemma, ibland eller varje dag. Då enkätfrågan inte berör innehållet i dessa samtal vet vi ej om samtalen handlar om skolarbetet, det sociala klimatet i klassen eller båda delar. Svaren framstår olika från elever och föräldrar vad gäller denna fråga, något vi tror kan ha olika förklaringar. Föräldrarna säger sig fråga kring båda aspekter, medan eleverna generellt uppger att föräldrarna inte gör det. Vi tror att föräldrarnas medvetenhet kring undersökningens syfte till viss del kan påverka deras svar så till vida att dessa inte blir tillförlitliga. Vi menar således att föräldrarna kan ha uppgett ett svar de ej infriar utan snarare strävar efter att uppnå. Om det är som eleverna uppger, att föräldrarna främst frågar kring det sociala, menar vi att det skulle kunna bero på att föräldrarna lämnat över en del av ansvaret till skolan. Föräldrarna litar på att läraren bidrar till kunskapsutveckling men inte i lika stor utsträckning fokuserar på elevens trivsel, varav föräldrarna oroar sig mer och därmed snarare frågar kring det sociala än kring skolarbetet.

Flising, Fredriksson & Lund (1996) menar att lärare är medvetna om att föräldrars engagemang har betydelse, det kan rent av vara en förutsättning för att lyckas i sin roll som lärare. Lärarna vi har intervjuat framhåller vikten av att som förälder visa intresse och engagemang kring skolan.

6.4.1 Engagemang – utmaning eller belastning?

Några lärare i vår undersökning tar upp negativa aspekter av föräldrars engagemang. En lärare lyfter att vissa föräldrar ställer för höga krav på sina barn vilket läraren menar i sin tur leder till att eleven känner sig pressad. Detta är något som tas upp av Brun Hansen (2006) då hon skriver att man kan skilja på negativ och positiv stress. Vid för höga krav utsätts eleven för en belastning vilket bidrar till en negativ stress. Författaren menar att man som förälder bör finna en balans genom att ge eleven en rimlig utmaning men inte så till vida att det blir en belastning för eleven. Under intervjuerna med föräldrarna togs denna aspekt upp av en av dem som framhöll att det var av största vikt att finna denna balans. Genom att finna denna balans menar Brun Hansen att eleven utvecklas och att föräldrarnas engagemang leder till skolframgång. En lärare vi intervjuat uppger att de föräldrar vilka har en negativ inställning till skolan påverkar barnen likaledes. Föräldrars inställning till skolan tas upp av Kimber (2008) som menar att en viktig utgångspunkt för elevens prestationer i skolan är föräldrars positiva inställning samt intresse för skolan.

7 Slutsats och diskussion

I detta avsnitt ämnar vi dra slutsatser kring samt diskutera resultatet av vår empiriska undersökning. Nedan följer även tankar om studiens generaliserbarhet samt tillförlitlighet. Vi kommer slutligen att resonera kring undersökningens betydelse för vår framtida yrkesroll samt ge förslag till vidare forskning.

7.1 Konklusion

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. Då enkäter med elever samt föräldrar endast fungerat som ett underlag för vidare intervjuer anser vi ej att dessa gett oss uttömmande svar på våra frågeställningar. Vi har därav valt att här redogöra enbart för de slutsatser vi kan dra utifrån resultatet av intervjuerna. För att besvara syftet har vi valt att arbeta utifrån tre frågeställningar vilka är riktade till respektive respondentgrupp: lärare, elever och föräldrar.

Den första frågeställningen vi arbetat utifrån berör lärarna och deras uppfattningar kring hur de anser att föräldrars engagemang visar sig. De slutsatser vi utifrån vårt resultat kan dra är att lärarna generellt uppfattar att föräldrarna är engagerade och bryr sig om hur barnet har det i skolan. Lärarna ser det som sitt ansvar att etablera en god relation till samtliga föräldrar för att därmed främja engagemanget. Lärarna resonerar kring föräldrarnas arbetssituation, och menar att denna inte alltid möjliggör engagemang i form av fysisk närvaro i skolan. Föräldrarna å sin sida tycks inte vara eniga om att läraren eftersträvar en god relation mellan hem och skola.

Den frågeställning vilken berör eleverna i vår undersökning fokuserar på deras upplevelser kring föräldrarnas engagemang. Eleverna säger att engagemanget visar sig genom hjälp med läxor, kontakt med lärare samt genom samtal om skolan hemma. Eleverna önskar dock att deras föräldrar besökte skolan mer frekvent men uppger att föräldrarnas arbetssituation kanske inte gör det möjligt. Vi upplevde det svårt att under intervjuerna med eleverna resonera kring föräldrarnas engagemang. En anledning till detta tror vi kan vara att relationen mellan hem och skola främst involverar föräldrar samt