Namn: Aneta Stos och Catherine Moberg
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT2021
Nivå: Grundnivå
Handledare: Lilian Pohlkamp Examinator: Gail Dunberger
Transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården
En litteraturöversikt
Transgender person´s experiences in healthcare
A literature review
Sammanfattning
Bakgrund: Transpersoner är en utsatt grupp som har större risk att drabbas av diskriminering, hot och våld än andra minoritetsgrupper. Det leder till konsekvenser i transpersoners välmående, psykiska och fysiska hälsa samt i det sociala livet. Diskrimineringen visar sig i sämre
tillgång till resurser i samhället som till exempel arbets- och
bostadsmarknaden, rättsliga skydd och svårigheter att få försäkringar. Även diskriminering i form av fysiskt och verbal misshandel. Diskrimineringen leder till bland annat psykisk ohälsa, hälsoskadliga beteende, isolering och minoritetsstress hos transpersonerna.
Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården
Metod: En litteraturöversikt av tio kvalitativa respektive kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna beskrev transpersoners upplevelser i hälso- och
sjukvården.
Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade att transpersoner upplevde brister i vårdpersonalens bemötande i form av kunskapsbrist som resulterade till bristande kommunikation och feltolkningar. Resultat bestod av två huvudteman: Diskriminering relaterad till transpersoners
könsidentitet och Vårdpersonalens kunskapsbrist. Diskrimineringen inom hälso- och sjukvården visade sig i form av ojämlik eller nekad vård och kunde leda till att transpersoner sköt upp eller avstod från att söka vård fastän behovet fanns. Kunskapsbristen resulterade ofta i att transpersonerna fick undervisa vårdpersonalen. Att få sin könsidentitet erkänd och
respekterad av vårdpersonalen var viktigt för transpersonerna.
Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården. Det ökar vårdpersonalens medvetenhet om hur transpersoner
vilket kan leda till godare vård och bättre hälsa för transpersoner.
Nyckelord: Transpersoner, upplevelse, hälso- och sjukvård.
Abstract
Background: Transgender people are a vulnerable group who are at a larger risk of discrimination, threats and violence than other minority groups. This leads to consequences in well-being, mental and physical health of transgender people and in social life. Discrimination is manifested in poorer access to resources in society, such as the labor and housing market, legal protection, and difficulties in obtaining insurance. Even discrimination in the form of physical and verbal abuse. Discrimination leads to mental health illness, harmful behavior, isolation and minority stress among transgender people.
Aim: To describe transgender people's experiences in healthcare.
Method: A literature review of ten qualitative and quantitative scientific articles The articles described transgender people's experiences in healthcare.
Results: The results of the literature review shows that trans people experienced deficiencies in the care staff´s treatment in forms of lack of knowledge which resulted in a lack of communication and misinterpretations.
Results consisted of two main themes: Discrimination related to
transgender people's gender identity and Nursing staff's lack of knowledge.
Discrimination in health care manifested itself in the form of unequal or denied care and could lead to transgender people postponing or refraining from seeking care even though the need existed. The lack of knowledge often resulted in the transgender people having to teach the care staff.
Getting their gender identity recognized and respected by healthcare professionals was important for transgender people.
Conclusion: It is important to pay attention to transgender people´s experiences in health care. It raises the care staff´s awareness of how transgender people
experience healthcare and how their experiences can be improved which can lead to better care and better health for transgender people.
Keywords: Transgender, experience, healthcare.
Innehåll
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
BEGREPPINOMHBTQIOCHTRANSPERSONERISVERIGE ... 1
TRANSPERSONERISAMHÄLLET ... 2
Sociala förhållanden ... 2
Transfobi ... 2
SJUKSKÖTERSKANSPROFESIONELLAYRKESROLL ... 3
God vård ... 3
Jämlik vård ... 3
DISKRIMINERING ... 4
Hatbrott, stigmatisering och utsatthet ... 4
Minoritetssstress och psykisk ohälsa hos transpersoner ... 4
PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 TEORETISK REFERENSRAM 5 METOD 6 URVAL ... 6
DATAINSAMLING ... 7
DATAANALYS ... 7
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 8 RESULTAT 9 DISKRIMINERINGRELATERADTILLTRANSPERSONERSKÖNSIDENTITET ... 9
Kränkande behandling ... 9
Ojämlik och nekad vård ... 10
Förväntan att bli dåligt bemött ... 10
VÅRDPERSONALENSKUNSKAPSBRIST ... 11
Kunskapsbrist om transpersonens vårdbehov och upplevelser ... 11
Bördan av ansvar att ta en undervisande roll ... 11
Att få sin könsidentitet ifrågasatt ... 11
DISKUSSION 12 METODDISKUSSION ... 12
RESULTATDISKUSSION ... 14
Vikten att bekräfta könsidentiteten hos transpersoner ... 16
KLINISKA IMPLIKATIONER 17
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 17
SLUTSATS 18
REFERENSFÖRTECKNING 19
BILAGA 1. SÖKMATRIS 23
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT 24
INLEDNING
Vi har arbetat som undersköterskor i många år och har båda någon gång under våra arbetsliv upplevt egen eller kollegors ovana att vårda patienter som är transpersoner som kan relateras till okunskap om denna patientgrupp. De flesta människor behöver någon gång i livet söka vård. Vi ansåg därför att det var viktigt att undersöka transpersoners erfarenheter och upplevelser från hälso- och sjukvården är och inspirerades att skriva om det.
BAKGRUND
BEGREPP INOM HBTQI OCH TRANSPERSONER I SVERIGE
HBTQI är ett samlingsnamn för homosexuell, bisexuell, transperson, queer och ickebinär (www.rfsl.se). Transperson är ett samlingsnamn för personer som har en könsidentitet och/eller ettkönsuttryck som skiljer sig från det juridiska kön de blivit tilldelade vid födseln.
Ordet trans kommer från latin och betyder överskridande.Transsexuell eller transsexualism är den medicinska diagnosen som måste ställas för att få möjlighet till könsbekräftande vård och behandling samt det som krävs för att kunna ändra juridisk kön och för att få
underlivskirurgi (www.socialstyrelsen.se). Transpersoner kan drabbas avkönsdysfori vilket innebär att personens känsla att kroppen och könsidentiteten inte stämmer överens är så stark att det leder till psykiskt lidande som hindrar personen att fungera i vardagen.
Transkvinnainnebär att ha en kvinnlig könsidentitet men ha tilldelats det juridiska könet man vid födseln och transman innebär att ha en manlig könsidentitet men ha tilldelats det juridiska könet kvinna vid födseln. Ickebinär är en person vars könsidentitet inte är kvinna eller
man och kan innebära att en del känner sig som både tjej och kille och för andra att man befinner sig mellan de två kategorierna. Cisgender är en person vars könsidentitet stämmer överens med det kön personen fick vid födseln (www.socialstyrelsen.se).
År 1972 fick Sverige en lag om könsbyte som första land i världen. Lagen angav vilka villkor patienten skulle uppfylla för att kunna opereras (www.folkhalsomyndigheten.se). Idag är kraven för att kunna genomgå könsbekräftande behandling att vara folkbokförd i Sverige, fyllt 18 år, bytt sin juridiska kön och ha genomgått utredning från läkare som visar att personen lider av könsdysfori samt fått intyg på det. Personen som ansöker om könsbekräftande behandling ska även sen en tid, ungefär ett år ha levt i det kön som den känner sig som (www.umo.se). År 1979 bildades en förening för transsexuella, vid namn Benjamin.
Föreningens syfte var att hjälpa, stödja och informera om transsexualism. År 1997 togs
föreningen över av Riksförbundet för transsexuella (Seppänen Sterky, 2005). År 2005 var en av 100.000 personer i Sverige transpersoner. Tio år senare, år 2015 så hade antalet
transpersoner ökat till åtta av 100.000 (www.folkhalsomyndigheten.se).
TRANSPERSONER I SAMHÄLLET
Sociala förhållanden
Transpersoner utsattes för en diskriminering i samhället i samband med sociala livet, vilket har påverkat transindividers hälsa och välmående negativt och gett upphov till psykologiska, sociala samt fysiska hälsorelaterade konsekvenser (McCann & Brown, 2017; Austin &
Goodman, 2017; Walter, Coleman, Deutch, Guillamo, Meyer, Reiner, Sevelius & Ettner, 2017; Bradford, Reisner, Honnold &Xavier;2013; Klein, Mountz & Bartle, 2018; Miller &
Grollman, 2015; Winter, Diamond, Green, Karasic, Reed, Whittle, & Wilye, 2016; Carmel &
Erickson-Schroth, 2016). Orättvisor mot transpersoner i form av begränsade möjligheter till anställning, svårighet att få bostad har rapporterats i flera studier (Winter m.fl., 2016: McCann
& Brown, 2017; Bradford m.fl.,2013: Bockting m.fl. 2016; Klein m.fl., 2018) och
försäkringar (Klein m.fl., 2018). Även diskriminering i samband med utbildning (McCann &
Brown, 2017) med negativa erfarenheter i gymnasiet i form av fientlighet från kamrater och skolpersonal (Bradford m.fl., 2013). Av dem som kom ut med sin könsidentitet upplevdes brist på stöd från familj och vänner (Bradford m.fl., 2013; Bockting, Coleman, Deutsch, Guillamon, Meyer, Meyer, Reisner, Sevelius & Ettner, 2016; Walters m.fl., 2017). Forskning visar också att transpersoner blivit avvisade från sina familjer och att det även förekommit våld (Bockting, 2016). Könsöverensstämmelse spelade en viktig roll i transpersoners sociala interaktioner i samhället och för hälsa och välmående. Transpersoner råkade ofta ut för att missuppfattas för sin könsidentitet vilket ledde till konsekvenser i sociala sammanhang som i sin tur kunde resulterar med trakasserier och kroppskador (Miller & Grollman, 2015).
Transfobi
Transfobi är en irrationell reaktion på något som inte stämmer överens med det samhälleliga idésystemet om könsnormer och könsuttryck. När könsnormer hotas eller tas bort, exempelvis när transpersoner yttrar sin könsidentitet eller uttryck, får det vissa individer att reagera.
Reaktionerna kan visa sig i negativa attityder som hat, ilska och avsky mot transpersoner (Walters m.fl., 2017). Nästan alla transpersoner har upplevt transfobi i sin vardag (Miller &
Grollman, 2015; Austin & Goodman, 2017; Walters m.fl., 2107; Bockting m.fl., 2016;
Carmel & Erickson-Schroth, 2016). Studier beskriver också att transpersoner upplever mindre
förtroende till polis och åklagarmyndigheter och många beskriver att polis inte skulle arbeta lika effektiva när de gäller brott mot transpersoner. Det framkom också att transpersoner inte upplevde stöd från brottsbekämpande myndigheter (Walters m.fl., 2017). De upplevde även en känsla av att få ett sämre rättslig skydd (Carmel & Erickson-Schroth, 2016; McCann &
Brown, 2017; Walters m.fl., 2017). Trots att rapporter visar att transpersoners utsatthet i samhället är stor har många utvecklat en motståndskraft som stödjer dem i deras hantering av den vardagliga stigmatisering och diskriminering. Motståndskraften stärkte även
transpersonernas självförtroende och självbild (McCann & Brown, 2017; Bockting m.fl., 2016; Austin & Goodman 2017; Carmel & Erickson-Schroth, 2016).
SJUKSKÖTERSKANS PROFESIONELLA YRKESROLL God vård
Sjuksköterskans ansvar är att självständigt kunna ta kliniska beslut som erbjuder människor en möjlighet att återfå, bibehålla eller få en bättre hälsa. Sjuksköterskans ansvar är även ansvar att hjälpa till att hantera patienters hälsoproblem, sjukdom och att hjälpa till för att åstadkomma bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan ska ha relevant och evidensbaserad kunskap inom medicinsk vetenskap och beteendevetenskap för att ge
patienten bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete ska utföras enligt gällande lagar och författningar och präglas av ett etiskt och kritiskt reflekterande förhållningssätt.
Omvårdnad ska utgå från respekt för mänskliga rättigheter, människors värderingar, vanor, tro, autonomi, integritet och värdighet (www.swenurse.se). De etiska koder som gäller för sjuksköterskor innehåller grundläggande principer där patientens hälsa är högsta målet samt principen om alla människors lika värde (Arwidsson & Eriksson, 2014).
Jämlik vård
Svensk sjuksköterskeförening betonar att varje människa har rätt till adekvat vård och den ska ges på samma sätt till alla som är i behov av den (Arwidsson & Eriksson, 2014). Rätten till hälsa är en av de viktiga mänskliga rättigheter som Sverige har förpliktat sig med att
respektera. Det innebär att man som sjuksköterska inte ska förhindra individers möjlighet att utnyttja hälso- och sjukvård (Arwidsson & Eriksson, 2014). Svensk hälso- och sjukvård ska enligt lag vara jämlik, det innebär att vård, behandling och bemötande ska ske på lika villkor till alla människor oberoende ålder, ras, social ställning, kön eller sexuell läggning. Att ge vård på lika villkor betyder att alla ska vårdas lika men kan ibland också betyda att individer
med olikheter måste bemötas olika som när man till exempel träffar en transperson vars könsidentitet inte bör ifrågasättas (Dahlborg Lyckhage, Lau & Tengelin, 2015).
DISKRIMINERING
Hatbrott, stigmatisering och utsatthet
Hatbrott innebär att mänskliga rättigheter angrips och går emot principen om alla människors lika värde. Hatbrott kännetecknas av att den som utför brottet har en negativ ställning till en viss grupp (https://www.polisen.se). Transpersoner som utsätts för hatbrott har rapporterat upplevelser som chock, ångest, rädsla, ilska och depression (Walter m.fl., 2017; Miller &
Grollman, 2015; Bockting m.fl., 2016; Carmel & Erickson-Schroth, 2016; Autin & Goodman, 2017). Dessa psykologiska effekter höll i sig längre tid än vad det gjorde hos andra individer (Walters m.fl., 2017). Upplevelsen av hatbrott påverkade transpersonernas självförtroende till det sämre (Walter m.fl, 2017; Austin & Goodman., 2017). Den dåliga självkänslan ledde till att vissa transpersoner kände sig obekväma i offentliga platser och velat dölja sin
könsidentitet för att slippa drabbas av ytterligare hatbrott (Walter m.fl, 2017). En stor del av transpersonerna utvecklade suicidala tankar och suicidförsök (Miller & Grollman, 2015;
Austin & Goodman, 2017; Walters m.fl, 2017; Carmel & Erickson-Schroth, 2016).
Transpersoner drabbades av diskriminering, stigmatisering och utsatthet i stor utsträckning i flera av studierna (Carmel & Erickson-Schroth, 2016; Walters m.fl., 2017; Bockting m.fl., 2016; Bradford, 2013; McCann & Brown, 2017; Winter m.fl., 2016; Austin & Goodman 2017; Miller & Grollman., 2015; Klein m.fl., 2018). Det har resulterat i att transpersoner har sämre psykisk hälsa än andra minoritetsgrupper, det visar sig i form av depression, ångest, oro och substansmissbruk (Carmel & Erickson-Schroth, 2016; Walters m.fl., 2017; Bockting m.fl., 2016; McCann & Brown, 2017; 2015; Austin & Goodman 2017; Miller & Goodman., 2015; Klein m.fl., 2018). Den fysiska hälsan påverkades också negativt i form av astma, hypertoni, nedsatt hjärtfunktion och diabetes (Bockting m.fl., 2016).
Minoritetssstress och psykisk ohälsa hos transpersoner
Minoritetsstress teorin innebär att transpersoner och personer ur andra minoritetsgrupper upplever kronisk stress på grund av otrevliga möten i sin vardag. Samhällets sociala miljö gav upphov till kronisk minoritetsstress hos transpersoner som i sin tur ledde till negativa
hälsoresultat, främst på den psykiska hälsan (Miller & Grollman., 2015; Austin & Goodman 2017). Transpersoner är den minoritetsgruppen i samhället som var mest utsatt för direkta och
indirekta hatbrott. Hatbrotten förekommer oftare och det våld som användes resulterade ofta med skada (Walters m.fl., 2017). Våldet som transpersoner utsattes för var fysiskt övergrepp och verbal misshandel (Carmel & Erickson-Schroth, 2016; Walters m.fl., 2017; Bockting m.fl., 2016; Bradford, 2013; McCann & Brown, 2017; Winter m.fl., 2016; Austin &
Goodman 2017). Transpersoner var benägna att utveckla suicidrisk, ångest och depression (Carmel & Erickson-Schroth, 2016; McCann & Brown, 2017; Klein m.fl., 2018; Walters m.fl., 2017; Austin & Goodman 2017; Miller & Goodman., 2015; Bockting m.fl., 2016) även posttraumatisk stress (Carmel & Erickson-Schroth, 2016). Transpersoner utvecklade också hälsoskadliga beteende som självskada och missbruk av olika substanser. De fick även mindre stöd och resurser för att ta sig ur dessa hälsoskadliga beteende och saknade själva energin och viljan för att skapa hälsosammare vanor (Carmel & Erickson-Schroth, 2016; Miller &
Grollman., 2015). Minoritetsstressen påverkade transpersonernas relationer med omgivningen och de intima relationerna negativt (McCann & Brown, 2017).
PROBLEMFORMULERING
Transpersoner är en utsatt grupp som är mer benägna att drabbas av ojämlikheter,
diskriminering, misshandel och hatbrott än andra minoritetsgrupper i samhället. Det leder till att många transpersoner lider av depression, ångest, isolering, stigmatisering och suicidala tankar. Vården är en viktig del i samhället som de flesta människor kommer i kontakt med någon gång i livet. Attityder som finns i samhället kan speglas på samma sätt i vården och vårdpersonalens bemötande är viktigt för transpersoner, som ofta känner otillräckligt stöd från samhället. Det finns en kunskapsbrist gällande transpersoners behov, därför är det viktigt att belysa transpersoners upplevelser så att vårdpersonal vet vad de kan tänka på vid bemötandet när de ska ge god vård.
SYFTE
Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården.
TEORETISK REFERENSRAM
Leiningers omvårdnadsteori beskrivs som en kulturbaserad modell som innehåller
grundläggande sociala och kulturella omständigheter med inflytande på hälsovårdssystem.
Modellen har som utgångspunkt att ge vårdpersonalvägledning inom olika kulturer (Johnson- Lutjens, Reynolds, Leininger, Reed, 1995). Leiningers teori om mångfald och universalitet i kulturrelaterad omsorg-transkulturell omvårdnad (2014) beskriver att samhället är
mångkulturellt och patienter och vårdpersonal kan ha olika kulturella bakgrund som ger olika syn på vad god omvårdnad innebär. Leninger påpekar att transkulturell omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen för att få bättre förståelse för olika människors aspekter såsom kultur, religion, sexuell läggning eller kön och som är grunden för holistisk vård.
Leiningers teori vägleder sjuksköterskor så att de ska kunna ge god vård och omsorg samt för att slippa uppleva hjälplöshet när de möter människor med skilda tankesätt om hälsa och omvårdnad. Transpersoner är en minoritetsgrupp som utsätts för diskriminering och
utanförskap i samhället (Wiklund-Gustin och Lindwall, 2014). Leiningers omvårdnadsteori kan kopplas till litteraturöversikten då Leininger beskriver människan som en kulturvarelse och belyser miljön den lever i som ett “miljömässigt sammanhang”. Livshändelser och upplevelser som människan varit med om och som finns i dess omgivning påverkar hur
interaktionen med omgivningen blir samt hur de tolkar och yttrar livsvärlden (Wiklund-Gustin och Lindwall, 2014). Genom att applicera Leiningers omvårdnadsteori i vården kan
sjuksköterskan se likheter och skillnader i individers levnadssätt och använda kunskapen för att ge en vård som är centrerad och anpassad till individen. Teorin kommer att användas i resultatdiskussionen eftersom Leininger har fokus i transkulturell omvårdnad, där man ska bemöta individer med kunskap om inverkan av kultur och miljö.
METOD
Att använda metoden litteraturöversikt innebär att man kartlägger kunskapsläget inom ett visst område (Segesten m.fl., 2017) och får en helhetsblick över den kunskap som finns inom ett visst område eller problem samt en tolkning över vad som studerats (Friberg et al., 2017).
Urval
Artiklar som användes för att hämta data till denna översikt var vetenskapliga originalartiklar som rapporterade om transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården. Artiklarna var högst elva år gamla och skrivna på svenska eller engelska. Artiklarna skulle ha genomgått
“peer review” vilket innebär en avgränsning som indelar de artiklar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter (Östlundh m.fl., 2017). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Inklusionskriterier var transpersoner i alla åldrar och från hela världen.
Exklusionskriterier var artiklar som rörde samtliga HBTQI- gruppers upplevelse i hälso- och sjukvården.
Datainsamling
Data hämtades från tre olika databaser, PubMed, CINAHL och Nursing & Allied Health Database. PubMed är en tillförlitlig databas och innehåller vetenskapliga artiklar inom medicin men också omvårdnadsrelaterade artiklar. Databasen CINAHL innehåller främst omvårdnadsvetenskapliga artiklar (Östlundh m.fl., 2017). Nursing & Allied Health Database som innehåller referenser till vetenskapliga artiklar inom omvårdnad, alternativ- och
komplementärmedicin användes också (www.esh.se). Sökorden som användes relaterade till syftet i arbetet och var transgender, experience, life experiences, healthcare, healthcare delivery, person och patient. Söktekniker var fritextsökning, Cinahl Subjects Headings, Medical Subjekts Headings (MeSH), sökhistorik och boolesk söklogik. Boolesk söklogik innebär att man använder ord för att kombinera de olika sökorden för att koppla ihop söktermer (Östlundh m.fl., 2017). Författarna använde sökoperatorena “OR” och “AND”.
I Cinahl Complete användes ämnesordssökning på sökorden transgender persons, healthcare delivery och life experiences. Fritextsökning gjordes på orden healthcare och experience. I Nursing Allied Health Database användes endast fritextsökning av orden transgender, experience och healthcare. I PubMed användes MeSH-termer till ordet transgender persons och även fritextsökning till orden experience, health care, person och patient. De slutliga sökorden beskrivs i Bilaga 1. Författarna läste artiklarnas titlar, om titeln stämde överens med arbetets syfte lästes abstrakt, om artikeln kändes relevant lästes även resultat och om något av dess innehåll stämde överens med arbetets syfte lästes hela artikeln.
Dataanalys
Det artiklar som valdes lästes flera gånger och kvalitetsgranskades av författarna genom att noggrant undersöka artiklarnas resultat och hur resultatet tagits fram samt granskade
artiklarnas teoretiska utgångspunkter med hjälp av granskningsmallar. Författarna granskade och analyserade samt sammanställde resultatet i samtliga resultatartiklar. Likheter och skillnader mellan dessa identifierades för att slutligen utforma nya teman och underteman
(Friberg m.fl., 2017). Sedan togs delar från texten som svarade på syftet för att med hjälp av dessa kunna strukturera upp innehåll och kategorier för analysarbetet (Aveyard, 2014; Polit &
Beck, 2016, refererad i Henricson & Billhult m.fl.,2017). Trovärdiga vetenskapliga artiklar som genomförligt redogör för hur urvalet, datainsamling, dataanalys och slutsatser tagits fram kan ses som artiklar med bra vetenskaplig kvalitet (Carlander m.fl., 2011 refererat i
Wallengren & Henricson, 2014). Författarna bestämde sig för två huvudteman och sex underteman som resultatet består av.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskningsetiska övervägande gjordes genom att endast använda vetenskapliga artiklar där författarna bedömde att de etiska principerna autonomiprincipen, godhetsprincipen,
rättviseprincipen och principen att inte skada hade följts. Författarna granskade att artiklarnas innehåll hade tagits fram på ett gott och rättvis sätt som inte skadade deltagarna eller kränkte deras autonomi. De etiska principerna används för att utvärdera samt spegla de etiska problem som finns inom vården och är grundläggande om hur vårdandet och behandling ska se ut (Sandman och Kjellström, 2014). Författarna höll ett kritiskt tänkande och förhållningssätt genom att ständigt granska och bedöma om det som skrevs var korrekt (Eriksson, 2018).
Texterna lästes flera gånger och granskades med varandra genom diskussion. Enligt
Kjellström (2014) ska källmaterial inte manipuleras genom att text förvrängs, fabriceras eller plagieras.
RESULTAT
Tema Undertema
Diskriminering relaterad
till transpersoners könsidentitet
Kränkande behandling
Ojämlik och nekad vård
Förväntan att bli dåligt bemött
Vårdpersonalens kunskapsbrist Kunskapsbrist om transpersonens vårdbehov och upplevelser
Bördan av ansvar att ta en undervisande roll
Att få sin könsidentitet ifrågasatt
DISKRIMINERING RELATERAD TILL TRANSPERSONERS KÖNSIDENTITET
Kränkande behandling
De flesta av deltagarna i studierna uppgav att de någon gång upplevt diskriminering i mötet med hälso- och sjukvården. Diskrimineringen kunde vara verbalt, fysisk eller att inte få sin könsidentitet erkänd (Perssoon Tholin & Broström, 2018; Chandran & Kuttappan, 2019;
Hendrickson, Contreras, Schiller & Walsh, 2020; Shires & Jaffee, 2015; Kachan & Pharr, 2020; Kosenko, Rintamaki, Raney & Maness, 2013; Rivera, 2019). Transpersoner upplevde kränkande behandling i mötet med hälso- och sjukvården (Baldwin m.fl., 2018; Persson Tholin & Broström, 2018; Westerbotn m.fl., 2017; Kachen &Pharr, 2020; Hendrickson m.fl., 2020; Shires & Jaffe, 2015; Chandran & Kuttappan, 2019; Kosenko m.fl., 2013; Howard, Lee, Nathan, Wenger, Chin, & Cook, 2019; Rivera, 2019). Deltagare upplevde även verbala trakasserier i samband med vårdmöten (Shires & Jaffe, 2015; Kosenko m.fl., 2013). I en studie rapporterade 20 deltagare av totalt 1711(12%) att de hade utsatts för fysisk misshandel av vårdpersonal någon gång (Shires & Jaffe, 2015). Deltagarna rapporterade även att det var dålig kvalitet på den vården de fick (Kosenko m.fl.,2013). Vårdpersonal kunde vara grova under undersökningar och inte reagera på patienters rop på hjälp. Vissa patienter blev hånade och hade fått utså svordomar, hot och förolämpande kommentarer av vårdpersonal. Deltagare rapporterade att de hade blivit tvingade att genomgå behandlingar och förfarande av
vårdpersonal. Upplevelse av kränkande stereotypa synsätt hos vårdpersonalen som var
kopplade till könsroller om hur transpersoner ska vara samt kränkande uttryck som att alla transpersoner skulle vara sexuella fetischister eller sexarbetare förekom. Antagande om att transpersoner har HIV eller andra sexuellt överförbara sjukdomar förekom (Howard m.fl., 2019). Kränkningar baserade på religiösa fördömande och hatiska tilltal som uteslöt
transpersoner (Hendrickson m.fl., 2020). Vårdpersonalens egna religiösa synsätt och åsikter utgjorde ibland en barriär i kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienter vilket hindrade information och förståelse mellan de (Rivera, 2019; Baldwin m.fl., 2018).
Ojämlik och nekad vård
Deltagare i de olika studierna upplevde att de inte fick lika vård som andra patienter
(Hendrickson m.fl., 2020; Shires & Jaffe, 2015; Kachen & Pharr, 2020; Kosenko m.fl., 2013;
Howard m.fl., 2019). Det framkom även att transpersoner blivit nekade vård och därmed fått sin rätt till säker hälsa hotad (Baldwin m.fl., 2018; Westerbotn m.fl., 2017; Chandran &
Kuttappan, 2019; Shires & Jaffe, 2015; Kosenko m.fl.,2013). Howard m.fl. (2019) beskrev hur transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården vilket visade att alla deltagare i studien upplevde sämre vård på grund av ras och etnicitet. En tredjedel av deltagarna föredrog att träffa vårdpersonal som hade samma ras eller etnicitet som de själva eftersom de upplevde en mer autentisk tillhörighet med dem och upplevde att de erhöll större empati från dem jämfört med annan vårdpersonal (Howard m.fl., 2019).
Förväntan att bli dåligt bemött
Det visade sig i flera av studierna att transpersoner ofta hade en förväntan att bli dåligt bemötta av vårdpersonal. Det resulterade i en fördröjning med att söka vårdtjänster som rutinmässiga hälsoundersökningar (Baldwin m.fl., 2018; Westerbotn m.fl., 2017; Persson Tholin & Broström, 2018). Vissa deltagare väntade så länge med att söka vård att det till och med försämrade deras hälsotillstånd (Baldwin m.fl., 2018; Persson Tholin & Broström, 2018).
Känslor av oro av ångest hos transmän över vårdpersonalens rektion vid gynekologiska rutinundersökningar resulterade i ett hinder att ta sig till dessa och därmed ökade deras risk att drabbas av cancer samt en sämre hälsa (Hussey, 2006, refererad i Shires & Jaffe, 2015). En hel del av deltagarna upplevde ett överraskande positivt bemötande med vårdpersonal (Baldwin m.fl., 2018; Westerbotn m.fl., 2017).
VÅRDPERSONALENS KUNSKAPSBRIST
Kunskapsbrist om transpersonens vårdbehov och upplevelser
Kunskapsbrist hos vårdpersonalen om transpersoners vårdbehov var något som framkom nästan i alla studier. Deltagarna förväntade sig inte att vårdpersonalen skulle ha kunskap om transpersoner inför sina besök (Baldwin m.fl., 2018; Persson Tholin & Broström, 2018;
Chandran & Kuttappan, 2019; Hendrickson, Contreras, Schiller & Walsh, 2020; Shires &
Jaffee, 2015; Kachen & Pharr, 2020; Westerbotn m.fl., 2017; Kosenko m.fl., 2013; Rivera, 2019). Transpersoner upplevde att vårdpersonal syftade på att anledningen till deras fysiska och psykiska ohälsa var för att de var just transpersoner eller led av könsdysfori (Persson Tholin & Broström, 2018). Vid oro blev de avfärdade och blev istället klassade som personer med psykiska störningar (Kosenko m.fl.,2013). Irrelevant fokus över personens könsidentitet tog ibland större plats än den egentliga anledningen till besöket, därför ansågs det bättre om vårdpersonal erkände sin brist på kunskap om transpersoners behov. Vårdpersonalens egna känslor om transpersoner påverkade sättet de behandlade dem på (Westerbotn m.fl., 2017).
Bördan av ansvar att ta en undervisande roll
Bördan av att få ta en undervisande roll gentemot vårdpersonal i mötena med hälso- och sjukvården var en återkommande upplevde många transpersoner hamnade i (Rivera, 2019;
Baldwin m.fl., 2018). En del upplevde det som positivt att vårdpersonal var öppna och nyfikna men många beskrev det som tröttsamt att behöva svara på frågor, speciellt de som upplevdes irrelevanta (Persson Tholin & Broström 2018; Westerbotn m.fl., 2017). Med tanke på att de sökte vård på grund av sjukdom och redan var i en sårbar situation upplevdes det som utmattande och energikrävande att svara på frågor som inte var relevanta och att behöva utbilda vårdpersonal. Deltagare upplevde att de ofta var tvungna att ta mycket ansvar själva och behövde vara på sin vakt så att inget medicinskt av betydelse skulle råka bortses eller att något medicinskt irrelevant skulle påverka deras vård och behandling (Persson Tholin &
Broström, 2018).
Att få sin könsidentitet ifrågasatt
Att få sin könsidentitet bekräftad var en viktig faktor för deltagarna i många av studierna.
Vårdpersonalens val av ord vid tilltal var viktigt för att få sin könsidentitet bekräftad (Baldwin m.fl., 2018; Westerbotn m.fl., 2017; Persson Tholin & Broström, 2018; Howard, 2019).
Många upplevde en rädsla av att frågor vid receptionen skulle ställas om att deras
personnummer inte överensstämde med deras könsidentitet och på så sätt få sitt födelsekön blottad inför andra patienter. Det fanns även en rädsla att de skulle bli tilltalade med fel pronomen eller vid deras födelsenamn som inte överensstämde med deras könsidentitet och uttryck (Westerbotn et al., 2017; Chandran & Kuttappan, 2019; Persson Tholin & Broström, 2018) eller att inte tas på allvar av vårdpersonalen och få sin könsidentitet avfärdad. Det fanns brist på respekt för deras könsidentitet vilket framkallade känslor av frustation, ilska, sorg, tomhet och utmattning (Persson Tholin & Broström, 2018; Kosenko m.fl.,2013). Det fanns deltagare som blev hänvisade till psykiatriska kliniker när de avslöjade sin könsidentitet för vårdpersonal eller utsattes för i deras ögon onödiga undersökningar (Kosenko m.fl., 2013).
Att vårdpersonal frågade transpersonerna om vilket namn eller pronomen de ville bli tilltalade med uppskattades av transpersonerna. Om den informationen dokumenterades i patientens journal kunde det hjälpa vårdpersonal att använda rätt pronomen inför framtida besök och var något som minskade transpersoners känslor av ångest (Westerbotn m.fl., 2017).
DISKUSSION
Diskussionen delades upp i metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen tar författarna upp litteraturöversiktens metod och reflekterar över styrkor och svagheter med den valda metoden. Diskussion fortsätter i en resultatdiskussion där författarna reflekterar över resultatet utifrån Leiningers omvårdnadsteori samt annan forskning och litteratur.
METODDISKUSSION
Litteraturöversikten består av både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.
Kvalitativ metod utgår från holistiska traditionen som inriktar sig på att beskriva personers egna erfarenheter av upplevelser. I kvalitativ metod sker datainsamling i form av intervjuer eller berättelser. Syftet med kvalitativ metod är att skapa en fördjupad förståelse av ett
fenomen (Henricson & Billhult, 2012). Kvantitativ metod utgör strukturerade mätningar eller iakttagelser för att besvara forskningsfrågor, data som samlas in kommer från stora grupper som valts ut slumpmässigt för att få en större variation och statistisk signifikans (Billhult &
Gunnarsson, 2012). Eftersom litteraturöversiktens syfte var att beskriva transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården föredrog författarna att inkludera kvalitativa artiklar främst då de innehåller upplevelser och berättelser som besvarade litteraturöversiktens
syfte. Att använda enkätundersökningar vid beskrivning av upplevelser kan ses som en nackdel, trots det uteslöt inte författarna
kvantitativa artiklar då de kan ge en generaliserbarhet i resultatet (Dahlborg Lyckhage, 2017).
Databaserna som användes var endast de som erhålls av Ersta Sköndal Högskola då de innehåller kvalitetssäker och relevant litteratur. Cinahl Complete, PubMed och Nursing &
Allied Health Database var de databaser som användes eftersom dessa innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnadsvetenskap och medicin (Östlundh, 2017). I
databaserna Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Data Base begränsade författarna sökningen med endast artiklar som genomgått peer-review och var svensk- och
engelskspråkiga. I databasen PubMed var en av begränsningarna engelsk och svenskspråkiga artiklar där använde författarna Swedish MeSH för att få en korrekt engelsk översättning av sökorden (Karlsson, 2012). Sökordet som översattes i Swedish MeSH var transgender
persons. Lexikon användes också som hjälpmedel för att underlätta språksvårigheter då ingen av författarna har engelska som modersmål (Östlundh, 2017). Författarna valde att inte välja fulltext som avgränsning på sina sökningar eftersom de då riskerar att missa relevanta artiklar. I alla tre databaser gjordes begränsning på artiklar som var skrivna senast år 2010 vilket ansågs lämpligt av författarna och gav relevant data som var aktuell och som stärkte artiklarnas validitet (Henricson, 2012). När författarna påbörjade resultatartikelsökningarna var det många artiklar som beskrev hela HBTQI-gruppers upplevelser vilket hindrade från att urskilja transpersoners specifika upplevelser. Författarna valde därför att sortera ut HBTQI- grupper och höll sig endast till artiklar om transpersoners upplevelser och fick därmed ett mer trovärdig resultat. Författarna reflekterade över att använda sökord som stigma men avstod från det då det skulle generera negativa upplevelser i resultatet och valde istället att hålla sig till neutrala sökord som inte kunde rikta resultatet åt varken positiva eller negativa
upplevelser. Inga geografiska begränsningar gjordes i valet av resultatartiklarna. De valda resultatartiklarna var från USA, Indien och Sverige. Sju av artiklarna var från USA, en var från Indien och två var från Sverige. Trots att artiklarna endast var från tre länder så var de från tre olika världsdelar vilket ändå gav författarna en bred inblick av transpersoners
upplevelser. Författarna läste de valda artiklarna flera gånger för att undvika feltolkningar, för att få bättre förståelse om artikelns innehåll och för att veta om de var relevanta till arbetets syfte samt om de var av god kvalitet. Genom detta utövade författarna en kritisk tänkande över artiklarnas innehåll (Friberg, 2017). Sedan färgmarkerades innehåll i texten som tycktes
vara passande för att kategorisera texten och urskilja olika tänkbara teman. Därefter kunde författarna bestämma sig för lämpliga teman och underteman. Att hitta korrekta
temabenämningar var svårt då flera teman gick in i varandra, författarna bestämde sig därför till att begränsa antalet teman till två teman och sex underteman. Antalet artiklar kan ses som en fördel då det gav författarna en bred översikt över transpersoners upplevelser. Däremot så kan artiklarnas geografiska utsträckning ses som en svaghet då mer än hälften var endast från USA. Tidsbegränsningen kan också ses som en svaghet då författarna inte kunde fördjupa sig i fler studier.
Samarbetet mellan författarna var bra, de planerade vad som skulle läsas i förväg och
träffades därefter för att tillsammans skriva litteraturöversiktens innehåll. Författarna arbetade systematiskt och respekterade varandras åsikter. Det kan ses som en fördel att vara två
författare då litteraturöversiktens innehåll granskas av två olika personer och ur två olika perspektiv.
RESULTATDISKUSSION
Litteraturöversiktens syfte var att beskriva transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården. Resultatet i litteraturöversikten visade att transpersonerna hade någon gång upplevt diskriminering i mötet med hälso- och sjukvården. Vårdpersonalens bekräftelse av transpersonernas könsidentitet var en viktig faktor som utgjorde grunden till god vård. En återkommande faktor i resultatet var vårdpersonalens kunskapsbrist som kunde leda till att transpersonerna avstod från att söka vård. Vårdpersonalens kunskap och bemötande
påverkade transpersonernas upplevelser av god vårdkvalitet och stärkte vårdrelationen. En bra vårdrelation var betydelsefull för att känna sig bekväma med att de skulle vara öppna med sin könsidentitet. Två fenomen som författarna ansåg var särskilt viktiga i resultatet var: Behovet av bättre kunskap om transpersoner hos vårdpersonal och Vikten att bekräfta könsidentiteten hos transpersoner.
Behovet av bättre kunskap om transpersoner hos vårdpersonal
Litteraturöversiktens resultat visade att kunskapsbrist hos vårdpersonalen om transpersoners specifika behov påverkade kommunikationen mellan patient och vårdpersonal som även bekräftas i en studie av Daly & Champion (2020). Kommunikationen är en viktig del i vårdandet som stärker den mellanmänskliga relationen (Johnson-Lutjens m.fl., 1995).
Resultatet visade att bristande kommunikationen ledde till feltolkningar som upplevdes kränkande. Kunskapsbristen hos vårdpersonalen kunde även leda till att onödiga frågor ställdes och att fokus lades på annat än den egentliga orsaken till besöket. Dessa frågor och onödig fokus kunde relateras till vårdpersonalens nyfikenhet och osäkerhet mer än en vilja att besvära eller kränka transpersonerna. Osäkerheten kring vårdpersonalens kunskap om
transpersoner skulle kunna minska om kunskapen förbättrades. Leininger (Leininger, 1995;
Leininger & McFarland, 2006 refererad i Wiklund Gustin & Lindwall, 2012) beskriver i sin omvårdnadsteori om hur viktigt det är för sjuksköterskor att utveckla sin kulturella kompetens genom att ständigt vidga sina kunskaper om olika kulturer som innefattar individers livsstil, egen syn på sig själv, individens sätt att leva i interaktion med sin omgivning samt de normer, värderingar och erfarenheter de har angående hälsa, ohälsa och omsorg. Litteraturöversiktens resultat visade att transpersoner ibland uppfattade förutfattade meningar och stereotypa antagande från vårdpersonalen om vad det innebär att vara transperson. Dessa antagande kunde skapa attityder hos vårdpersonalen som ledde till sämre, nekad eller fördröjd vård då transpersonerna själva väntade eller avstod från att söka vård och riskerade individernas hälsa till det sämre. Detta var mer förekommande i studierna från USA och Indien än de svenska studierna och kan ha en koppling till konservativa tankemönster eller religiösa värderingar.
Stereotypa synsätt och förutfattade meningar är faktorer som stärker stigmatiseringen av transpersoner och kan dra fokus från varför en patient söker vård. Enligt White Hughto, Reisner & Pachankis (2015) är stigma en av de vanligaste orsakerna till transpersoners negativa hälsa och en direkt stressfaktor som orsakar sjukdom och i sämsta fall död. Stigman innebar även indirekt hindrade på transpersonernas tillgång till hälsoskyddande resurser.
White Hughto m.fl., (2015) beskriver olika nivåer av stigma hos individer: strukturella, interpersonella och individuella stigman. Strukturella stigman innefattar sociala normer och den interpersonella stigman som innefattar dagliga interaktioner är sammankopplade med ojämlikheter i samhället och ojämlik vård. En god vård innebär en jämlik vård och Leininger anser att god vård innebär att kunna se skillnader om kultur och livsstil hos olika individer och är avgörande för sjuksköterskans omsorgsutövning. (Johnson-Lutjens, Reynolds,
Leininger, Reed, 1995). Jämlik vård innebär att alla ska ha tillgång till vård utifrån behov och på lika villkor samt ges med ett bra bemötande oavsett könsuttryck, könstillhörighet, sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller ekonomisk status. Begreppet jämlikhet tar även upp jämställdhet som handlar om relationen mellan könen medan jämlikhet syftar till lika värde hos alla individer och grupper
(www.swenurse.se).
Vikten att bekräfta könsidentiteten hos transpersoner
Litteraturöversiktens resultat visade att bekräftande av könsidentitet var en avgörande faktor i transpersoners upplevelse av hälso- och sjukvården och i samhället. Det var viktigt för
transpersoner att känna att könsidentitet och könsuttryck respekterades eftersom det påverkade deras upplevelse och mående. Transpersoners negativa upplevelser angående könsidentitet rörde oftast fel användande av pronomenen och könsidentitet som ifrågasattes.
Brist på respekt av könsidentitet och könsuttryck ledde till sämre psykisk hälsa hos
transpersoner och påverkade tilliten och samspelet med vården (Daly & Champion, 2020) samt transpersonernas samspel i samhället (Miller & Grollman, 2015). En vårdrelation som kännetecknas av bristande respekt, osäkerhet, okänslighet och paternalism är långt ifrån en vårdrelation som främjar till hälsa och välmående. En bra vårdrelation ska stärka patientens hälsoprocesser, lindra ohälsa och leda till nya vägar till välbefinnande för patienten (Dahlberg
& Segesten, 2010). Att inte respektera könsidentiteten hos transpersoner är detsamma som att inte respektera personens livsvärld och anses oprofessionellt och oacceptabelt av författarna då det påverkar tilliten och samspelet som är viktiga grunder i alla interaktioner. Livsvärlden är där hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom sker. Det är hur människor förstår sig själva, andra och världen vilket är unikt för varje individ. För att kunna ge bra ett bra vårdande måste livsvärlden respekteras, förstås och mötas av vårdpersonal (Dahlberg & Segesten, 2010).
Enligt Vårdhandboken (2021) är det en mänsklig rättighet reglerat i lag att alla som söker sjukvård ska känna sig trygga och att vårdpersonalens bemötande präglas med respekt för alla människors lika värde. Genom att ta hänsyn till vad resultatet visade angående
transpersonerna och könsidentitet så var det ett tecken på respekt om vårdpersonalen tog reda på önskvärda pronomen eller tilltalsnamn innan de tilltalade patienten. Det bekräftades även i studien av Daly & Champion (2020) där flera patienter beskrev positiva erfarenheter. Det kan öka känslan av att bli sedd och respekterad som person, vilket förbättrar tilliten och samspelet mellan sjuksköterska och patient. Dessutom kan det vara värdefullt för transpersoner som stöter på distans och motgångar från samhället, att skapa bra relation med vårdpersonalen som kan leda till bättre hälsa och välmående. Det är något som speglar Leiningers
soluppgångsmodell som är ett stöd för en kulturellt kompetent omvårdnadsprocess där Leininger uppmärksammar vikten av att koncentrera sig på alla de komponenter som är av betydelse för patientens upplevelser av välmående och hälsa (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
KLINISKA IMPLIKATIONER
Litteraturöversiktens syfte var att undersöka transpersoners upplevelser i hälso- och sjukvården. Resultatet visade ett behov på en välfungerande vård där det kan skapas bra vårdrelationer utan rädsla av att inte bli respekterad och sedd på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Mycket av det som kommit fram från litteraturöversikten kan användas i en klinisk verksamhet, till exempel genom vårdpersonalens språk och sätt att kommunicera.
Även användning av pronomen och tilltalsnamn. Något annat som kan användas i en klinisk verksamhet är den kännedomen litteraturöversikten ger om hur transpersoner upplever vårdpersonalens attityder och bemötande. Det kan öka en medvetenhet hos vårdpersonal över hur de agerar när de möter transpatienter och vad som upplevs negativt respektive positivt av transpersonerna. Det är viktiga faktorer som kan förbättra transpersoners
upplevelser i hälso- och sjukvården och leder till en bättre hälsa och välmående. Det hjälper vårdpersonalen att leverera bättre vård vilket i sin tur är bra för patienten, verksamheten, vårdpersonal och även anhöriga som får en friskare och välmående anhörig.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Författarna ansåg tidigt under litteraturöversiktens gång att transpersoner var en väldigt utsatt grupp som ofta fick uppleva negativt bemötande i hälso- och sjukvården och samhället. Det var därför förståeligt att de flesta av studierna som fanns handlade om det negativa som transpersoner upplever i sin vardag. Författarna ansåg ändå att det fanns en brist på studier som beskrev de positiva upplevelserna hos transpersoner och som förklarar mer genomgående vilka faktorer som gör det positivt. Detta skulle bidra med ökad kunskap hos vårdpersonalen som de skulle kunna ta del av och applicera i sitt vårdarbete. Författarna föreslår även studier från flertal länder än det som finns idag dels för att få ett bredare perspektiv ur olika länders syn på transpersoner och transpersonernas upplevelser i samhället samt hälso- och sjukvård.
Sverige är idag ett mer multikulturellt land än vad det någonsin har varit och som
sjuksköterska träffar man flertal patienter från olika kulturer, detta skulle öka förståelsen och underlätta vården. Studier som visar hur olika utbildningar om HBTQ personer i hälso- och sjukvården påverkar individernas upplevelser är också något som författarna anser behövs mer av.
SLUTSATS
Författarna anser att det är viktigt att beskriva transpersoners upplevelse i hälso- och sjukvården för att öka vårdpersonalens medvetenhet och kunskap samt för att kunna ge en bättre vård. Även om dagens samhälle har gjort stora framsteg gällande HBTQI personers rättigheter, så har transpersoner fortfarande sämre förutsättningar än andra grupper i samhället. Samhället är ständigt i förändring och samtidigt behöver sjuksköterskor kontinuerligt uppdatera och utveckla sina kunskaper under hela yrkeslivets gång.
Författarna tror att denna litteraturöversikt kan hjälpa vårdpersonal att reflektera angående de uppfattningar de har om transpersoner och agerande vid möten med transpersoner. Genom reflektion kan vårdpersonal bli mer medvetna om de uppfattningar och attityder som utgör en barriär och som leder till missförstånd mellan transpersoner och vårdpersonal.
REFERENSFÖRTECKNING
Arwidson, C., Eriksson, A. (2014). Hälsö-och sjukvård till papperslösa och andra utsatta grupper i Sverige. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 497–511). Studentlitteratur.
Austin, A., & Goodman, R. (2017). The Impact of Social Connectedness and Internalized Transphobic Stigma on Self-Esteem Among Transgender and Gender Non-Conforming Adults. Journal of Homosexuality, 64 (6), 825–841. doi: 10.1080/00918369.2016.123658
*Baldwin, A., MPH, Dodge, B., Schick, V. R., Light, B., MS, . . . MD. (2018). Transgender and genderqueer individuals' experiences with health care providers: What's working, what's not, and where do we go from here? Journal of Health Care for the Poor and Underserved, 29(4), 1300–1318. doi:10.1353/hpu.2018.0097
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 115–
128). Studentlitteratur.
Bockting, W., Coleman, E., Deutsch, M. B., Guillamon, A., Meyer, I., Meyer, W., 3rd, Reisner, S., Sevelius, J., & Ettner, R. (2016). Adult development and quality of life of transgender and gender nonconforming people. Current opinion in endocrinology, diabetes, and obesity, 23(2), 188–197. doi:10.1097/MED.0000000000000232
Bradford, J., Reisner, SL, Honnold, JA, & Xavier, J. (2013). Experiences of transgender-related discrimination and implications for health: results from the Virginia Transgender Health Initiative Study. Amerikansk tidskrift för folkhälsa, 103 (10), 1820–1829. doi:
10.2105/AJPH.2012.300796
Carmel, T.C., Erickson-Schroth, L. (2016). Mental Health and the Transgender Population.
Psychosoc Nurs Ment Health Serv. 54(12):44-48. doi: 10.3928/02793695-20161208-09
*Chandran, L., & Kuttappan, S. M. (2019). The Stories Untold - Third Genders Navigating the Health Care System. Indian Journal of Community Health, 31(3), 423–426.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande: I teori och praxis. Natur & Kultur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examenarbeten (s. 25–36).
Studentlitteratur.
Dahlborg Lyckhage, E., Lau, M., & Tengelin, E. (2015). Normer som hinder för jämlik och rättighetsbaserad vård. I E. Dahlborg Lyckhage, G. Lyckhage & E. Tengelin (Red.), Jämlik vård: Normedvetna perspektiv (s. 37–60). Studentlitteratur.
Daly, A., & Champion, J. D. (2020). Creating inclusive health care environments: Health care stories from the transpopulation. Journal of the American Association of Nurse Practitioners,
00(2020), 1-8. doi: 10.1097/JXX.0000000000000383.
Eriksson, L. T. (2018). Kritiskt tänkande: Utan tvivel är man inte riktigt klok. Liber
Ersta Sköndal Bräcke Högskola (2021), 23 mars. Databaser och sökguider.
https://www.esh.se/biblioteket/databaser-och-sokguider.html
Folkhälsomyndigheten. (2020, 24 juni). Psykisk ohälsa, suicidalitet och självskada bland unga transpersoner. Hämtad 12 april, 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-suicidalitet-och-sjalvskada-bland-unga-
transpersoner/?pub=75747
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examenarbetet. I F. Friberg (Red). Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 37–48). Studentlitteratur.
*Hendrickson, S. G., Contreras, C. V., Schiller, E., & Walsh, D. (2020). Exploring health care experiences of transgender people living in Texas. Nursing Outlook, 68(4), 476–483. doi:
10.1016/j.outlook.2020.02.002
Henricson, M., (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 471–480). Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 129–138). Studentlitteratur.
*Howard, S. D., Lee, K. L., Nathan, A. G., Wenger, H. C., Chin, M. H., & Cook, S. C. (2019).
Healthcare experiences of transgender people of color. Journal of General Internal Medicine, 34(10), 2068–2074. doi:10.1007/s11606-019-05179-0
Hällström, Å. (2020, 28 maj). Bemötande i vård och omsorg, HBTQ-perspektiv - Översikt.
Vårdhandboken. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard- och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-hbtq-perspektiv/oversikt/
Johnson-Lutjens, L. R., Reynolds, C. L., Leininger, M., Reed, K. S. (1995). Omvårdnadsteorier III.
Callista Roy, Madeleine Leininger, Betty Neuman. Studentlitteratur.
*Kachen, A., & Pharr, J. R. (2020). Health Care Access and Utilization by Transgender Populations:
A United States Transgender Survey Study. Transgender Health, 5(3), 141–148.
doi:10.1089/trgh.2020.0017
Karlsson, E. K., (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från ide till examination inom omvårdnad (s. 95–114). Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2014). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 69–94). Studentlitteratur.
Klein, A., Mountz, S., & Bartle, E. (2018). Factors Associated With Discrimination in Social-Service Settings Among a Sample of Transgender and Gender-Nonconforming Adults. Journal of the Society for Social Work & Research, 9(3), 431–448. doi: 10.1086/699538
*Kosenko, K., Rintamaki, L., Raney, S., & Maness, K. (2013). Transgender Patient Perceptions of Stigma in Health Care Contexts. Medical Care, 51 (9), 819–822.
doi:10.1097/MLR.0b013e31829fa90d
McCann, E., & Brown, M. (2017). Discrimination and resilience and the needs of people who identify as Transgender: A narrative review of quantitative research studies. J Clin Nurs, 26(23–24), 4080–4093. doi: 10.1111/jocn.13913.
Miller, L.R., & Grollman, E.A. (2015). The Social Costs of Gender Nonconformity for Transgender Adults: Implications for Discrimination and Health. Sociologiskt forum (Randolph, NJ), 30 (3), 809–831. doi:10.1111/socf.12193
*Persson Tholin, J., & Broström, L. (2018). Transgender and gender diverse people's experience of non-transition-related health care in Sweden. International Journal of Transgenderism, 19(4), 424–435. doi:10.1080/15532739.2018.1465876
Polisen. (2019, 14 mars). Hatbrott-Lagar och fakta. https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och- fakta-om-brott/hatbrott/
RFSL. (2019, 2 december). Begreppsordlista. https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/
* Rivera, D.S. (2019). Care Without Assumption: The Perceptions of Transgender Persons
Regarding Their Experiences With Nursing Care. International Journal for Human Caring , 23 (3), 242–253. doi:10.20467/1091-5710.23.3.242
Sandman, L., & Kjellström, S. (2014). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 105–108). Studentlitteratur.
Seppänen Sterky, M. (Red.). (2005). Kärlekens pris. Några viktiga årtal i Svensk HBT-historia.
Atlas.
*Shires, D. A., & Jaffee, K. (2015). Factors Associated with Health Care Discrimination Experiences among a National Sample of Female-to-Male Transgender Individuals. Health & Social Work, 40(2), 134–141. doi:10.1093/hsw/hlv025
Socialstyrelsen. (u.å.). Ordlista för hbtq-begrepp. [Broschyr].
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument- webb/ovrigt/jamlikhet-hbtq-ordlista.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
[Broschyr].
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi: Jämlik Vård och Hälsa. [Broschyr].
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/j%C3%A4mlik
%20v%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa.pdf
Umo. (2021, 29 maj). Könsbekräftande vård och behandling. https://www.umo.se/jag/sexuell- laggning-och-konsidentitet/konskorrigering/
Wallengren, C., & Henricson, M. (2014). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481–498). Studentlitteratur.
Walters, M. A., Paterson, J., Brown, R., & McDonell, L. (2017). Hate Crimes Against Trans People:
Assessing Emotions, Behaviors and Attitudes Toward Criminal Justice Agencies. Sage Journals, 35(21–22), 4583–4613. doi:10.1177/0886260517715026.
*Westerbotn, M., Blomberg, T., Renström, E., Saffo, N., Schmidt, L., Jansson, B., & Aanesen, A.
(2017). Transgender people in swedish healthcare: The experience of being met with ignorance. Nordic Journal of Nursing Research, 37(4), 194–200.
doi:10.1177/2057158517695712
White Hughto, J. M., Reisner, S. L., & Pachankis, J. E. (2015).Transgender stigma and health: A critical review of stigma determinants, mechanisms, and interventions. Samhällsvetenskap &
medicin, 147, 222–231. doi: 10.1016/j.socscimed.2015.11.010
Wiklund-Gustin, L., & Lindwall, L. (2014). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur och kultur.
Winter, S., Diamond, M., Green, J., Karasic, D., Reed, T., Whittle, S., & Wylie, K. (2016).
Transgender people: health at the margins of society. Lancet, 388(10042), 390-400.
doi:10.1016/S0140-6736(16)00683-8.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examenarbeten (s. 59–82). Studentlitteratur.
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
Cinahl Complete (2021-04-08)
(MH
“Transgender Persons”) AND (MH “Healthcare delivery”) OR
“Healthcare”
AND (MH “Life experiences”) OR “Experience”
83 Peer reviewed
Publicerad 2010–2021.
Språk: Engelska
22 10 Kachen m.fl., (2020).
Hendrickson m.fl., (2020).
Chandran m.fl., (2019).
Persson Tholin m.fl., (2018).
Rivera (2019).
Shires m.fl., (2015).
Nursing & Allied Health Database
(2021-04-09)
Transgender AND Experience AND Healthcare
108 Peer reviewed
Publicerad 2010–2021 Språk: Engelska och Svenska.
39 5 Westerbotn m.fl.,
(2017).
Howard m.fl., (2019).
PubMed (2021-04-08)
("Transgender Persons"[Mesh]) AND
(experience)) AND (health care)) AND (person)) AND (patient)
222 Publicerad 2010–2021.
Språk: Engelska och Svenska.
92 4 Kosenko m.fl., (2013).
Baldwin m.fl., (2018).
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys)
Resultat
Baldwin, A., Dodge, B., Schick, V., Light, B.
Transgender and
Genderqueer Individuals' Experiences with Health Care
Providers:
What's Working, What's Not, and Where Do We Go from Here?
2018, USA,
Journal of Health Care for the Poor and Underserved,
Syfte med
undersökningen var att undersöka
transpersoners
upplevelser av vården och vad som behövs förbättras inom vården.
Metod: Kvalitativ Urval: 119 personer.
Datainsamling: Data samlades in genom att intervjua transpersoner om deras upplevelser av vården.
Analys: Data kodades och sedan tematiserade och diskuterade tills
konsensus kom fram.
Resultat av denna studie bekräftar att det fanns ett behov av att förbättra vården. En stor del av transpersoner hade negativa upplevelser kopplade till brist på kunskap hos vårdpersonal, transpersoners könsidentitet inte respekterades, användning av fel pronomen eller att vårdpersonal ställer irrelevanta frågor.
Chandran, L.,
& Kuttappan, S. M.
The Stories Untold - Third Genders Navigating the Health Care System
2019, Indien,
Indian Journal of Community Health.
Syfte med studien var att komma fram till de frågor transpersoner stöter på i hälso- och sjukvården och de förväntningar de har.
Transpersoners åsikter om det
nuvarande läget belystes och återspeglades i studien.
Metod: Kvalitativ Urval: Diskussioner i tre grupper med åtta personer i varje grupp. Totalt 24 deltagare.
Datainsamling:
Gruppdiskussioner.
Analys: Deltagarnas kollektiva åsikt granskades.
Resultatet var att transpersonerna kände ett missnöje med hälso- och sjukvårdens resurser samt
vårdpersonalens bristande kunskap.
Transpersoner drabbades av nekad vård, mental stress, fysisk plågande och stigmatisering i hälso- och
sjukvården. Stigmatisering från andra patienter förekom också.
G., Contreras, C. V., Schiller, E., & Walsh, D.
health care experiences of transgender people living in Texas.
USA,
Nursing Outlook,
vårdupplevelserna för transpersoner i Texas.
Man ville identifiera viktiga hälsorelaterade teman och hade som fokus att försöka förstå transpersoners
vårdupplevelser.
Urval: 14 deltagare gjorde online
undersökningar. Andra urvalet var på 12 deltagare.
Datainsamling:
ljudinspelade intervjuer och temaidentifiering.
Analys: Detta är en undersökande, sekventiell multimetodstudie i två olika faser.
identifierade hälso- och
sjukvårdspersonalen som okunniga om transpersoners behov av vård och omsorg, Intervju deltagare beskrev flera fall av diskriminering, dålig tillämpning av vård och förnekande av deras könsidentitet.
Howard, S. D., Lee, K. L., Nathan, A. G., Wenger, H. C., Chin, M. H., &
Cook, S. C.
Healthcare Experiences of Transgender People of Color
2019, USA,
Journal of General Internal Medicine
Syftet med studien var att undersöka
mörkhyade transpersoners upplevelser av hälso- och sjukvården och hur det formades beroende på ras, etnicitet och könsidentitet.
Metod: Kvalitativ, semi- strukturerad.
Urval: Totalt 39
deltagare. I individuella intervjuer deltog 22 personer och i fokusgruppen 17 personer.
Datainsamling:
Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.
Analys: Undersökningen fångade upp deltagarnas demografiska och upplevda hälso- och sjukvårdsupplevelser och analyserades med
beskrivande statistik.
Alla deltagare i studien beskrev hälso- och sjukvårds upplevelser där
vårdpersonalen hade negativ attityd till deras ras, etnicitet och/eller könsidentitet. Majoriteten av deltagarna trodde att de skulle fått bättre behandling om de varit cispersoner och vita. Deltagarna eftersträvade sjukvård som var trans vänlig för att undvika diskriminering och var rädda för att uppleva rasism.
När det kom till positiva upplevelser så beskrev deltagarna vårdpersonalens förmåga att respektera deras
könsidentitet.
Pharr, J. R. Access and Utilization by Transgender Populations: A United States Transgender Survey Study.
USA,
Transgender Health
var att undersöka de hälsoskillnader mellan transkvinnor, transmän och icke binära stöter på vid tillgång och
utnyttjande av vård samt att belysa dessa
transpersoners erfarenheter av
diskriminering i hälso- och sjukvården.
Urval: 27 715 personer deltog i undersökningen Datainsamling: Studien genomfördes online och bestod av frågor om vård åtkomsten, användningen av vård och om
diskriminering.
Analys: Logistisk regressionsanalys.
att transpersoner var mer benägna att uppleva diskriminering och att skjuta upp vårdbesök på grund av rädsla för att bli diskriminerade än icke binära.
Det fanns ett behov av medicinsk utbildning hos hälso- och
sjukvårdspersonalen, behov av införande policy och forskning.
Kosenko, K., Rintamaki, L., Raney, S. &
Maness, R.
Transgender patient
perceptions of stigma in health care contexts.
2013, USA,
Medical Care.
Syfte med denna studie var att utforska
transpersonernas erfarenheter av hälso- och sjukvården. Studien fokuserar i de negativa erfarenheterna.
Metod: Kvalitativ Urval: 152 vuxna
transpersoner intervjuades online.
Datainsamling:
Deltagarna svarade på frågor angående hur de behandlades inom vårdmiljöer Analys: svaren analyserades med
kvalitativ innehållsanalys.
Deltagarna berättar om felbehandling och bristande kunskap hos
vårdpersonal. Studiens data fastnade kring sex teman: könsokänslighet, obehag, förnekade tjänster,
undermålig vård, verbala övergrepp och tvångsvård. Resultatet gav insikt till transpersonernas uppfattning och känsligheten för felbehandling inom hälso- och sjukvården.
Persson Tholin, J., & Broström, L.
Transgender and gender diverse people´s experience of non-transition- related health
2018, Sverige,
International Journal of Transgenderism,
Syftet var att utforska transpersoner samt könsdiversa människors erfarenheter av att få vård i Sverige.
Metod: Kvalitativ
Urval: intervjuer med 12 självidentifierade trans- ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15–24.
Datainsamling:
Halvstrukturerade intervjuer
Resultaten i denna studie visade att det fanns ett behov av att utbilda personalen om transpersoner.
Upplevelser av vårdpersonal som gjorde cisnormativa antaganden om transpersonernas könsidentitet och hade ett könsokänsligt sätt att kommunicera. Transpersonerna
