På jakt efter barns delaktighet och inflytande i högläsningen : en diskurspsykologisk studie om förskollärares berättande om delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna.

Förskollärarprogrammet 210 hp

På jakt efter barns delaktighet och inflytande

i högläsningen

- en diskurspsykologisk studie om förskollärares

berättande om delaktighet och inflytande i

högläsningsstunderna.

Examensarbete för förskollärare 15 hp

Halmstad 2020-06-05

Akademin för lärande, humaniora och samhälle VT 2020

På jakt efter barns delaktighet och

inflytande i högläsningen

- en diskurspsykologisk studie om förskollärares berättande om delaktighet

och inflytande i högläsningsstunderna.

Författare: Pernilla Ewald och Evelina Angel Examinator: Jonnie Eriksson

Abstract

Studien tar avstamp i vad förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Denna studies problemområde grundar sig i att det finns lite forskning om delaktighet och inflytande i

högläsningsstunderna. Vidare har det blivit mer aktuellt sedan läroplanen reviderades och barnkonventionen blivit lag. Syftet med denna studie är attundersöka vilka tolkningsrepertoarer som framkommer när förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Vi vill också ta reda på hur förskollärare beskriver de samarbetsformer de erbjuder barnen under högläsningsstunderna i diskurserna.

Syftet kommer att besvaras genom frågorna; Hur talar förskollärare om barns delaktighet och inflytande i högläsningen? Och vad berättar förskollärare om förutsättningarna de ger barnen för att de ska kunna interagera med varandra under högläsningsstunden?

Studien vilar på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i diskurspsykologi och är analyserad utifrån centrala begrepp inom detta perspektiv. Studiens empiriska material samlades in i form av

semistrukturerade intervjuer som utfördes via mejl, där nio förskollärare deltog. De gemensamma

tolkningsrepertoarerna som framkom i studien var: Aktiva barn och demokrati, Högläsning med utgångspunkt i

barngruppen, Förskollärarnas berättande om interaktion och Förskollärares resonemang kring delaktighet och inflytande. I resultatet av denna studie framkom det att demokrati är viktigt att förhålla sig till. Att möjliggöra så

att barnen blir aktiva anses betydelsefullt för att främja delaktighet och inflytande i högläsningen. Vidare framkom det att förskollärare har olika uppfattningar om hur interaktion ska prioriteras i högläsningsstunderna. Det framkom också att begreppen delaktighet och inflytande är svåra och förhålla sig till. Slutsatsen av denna studie är att det finns en variation i förskollärarnas sätt att tala om begreppen delaktighet och inflytande samt hur de arbetar med dessa. Gemensamt framkom det i förskollärarnas berättande att det är deras uppgift att

synliggöra delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.

Förord

Vi vill inleda med att tacka alla förskollärare som deltagit i vår studie och delat med sig av sina erfarenheter och tankar. Tack för att ni gav oss så utförliga svar trots dessa annorlunda förhållanden (Covid-19) som råder i samhället idag. Vi vill också tacka våra handledare Kalle Jonasson och Carina Stenberg som stöttat och gett oss värdefull feedback under denna

skrivprocess.

Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett bra samarbete genom hela processen där vi genomgående drivit varandra framåt, mot målet: förskollärare.

Högskolan i Halmstad, juni 2020.

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 2

1.2 Frågeställningar ... 2

2. Tidigare forskning: ... 2

2.1 Barns delaktighet och inflytande i förskolan ... 2

2.2 Högläsningens betydelse för barns delaktighet och inflytande ... 3

2.3 Metoder som främjar delaktighet ... 4

2.4 Metoder som främjar interaktion mellan barnen ... 5

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning... 6

3.Teori: ... 6 3.1 Socialkonstruktionism ... 6 3.2 Diskursanalys ... 7 3.3 Diskurspsykologi ... 8 4. Metod: ... 9 4.1 Urval/Genomförande ... 9 4.2 Kvalitativ metod... 10 4.3 Intervju ... 10

4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet... 11

4.5 Etiska överväganden ... 11

4.6 Analysverktyg ... 12

4.7 Bearbetning av empiri ... 13

5. Resultat och analys ...14

5.1 Aktiva barn och demokrati... 15

5.2 Högläsning med utgångspunkt i barngruppen ... 18

5.3 Förskollärarnas berättande om interaktion ... 20

5.4 Förskollärares resonemang kring inflytande och delaktighet ... 23

5.5 Sammanfattning av resultat... 26

6. Diskussion ...27

6.1 Aktiva barn och demokrati... 27

6.2 Högläsning med utgångspunkt i barngruppen ... 29

6.3 Förskollärarnas berättande om interaktion ... 30

7. Slutsats ...33

8. Metoddiskussion ...33

9. Didaktiska implikationer ...34

10. Fortsatt forskning ...34

1 sex år går i förskola. Detta ställer krav på den pedagogiska verksamheten och får stor

påverkan på barns utveckling och lärande.

Demokrati är ett ämne som värderas högt i samhället idag och blir därmed något som ska föras vidare till barnen på förskolan redan i tidig ålder. I läroplan för förskolan står det att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skolverket, 2018). Åberg & Lenz Taguchi (2005) styrker detta genom att skriva att förskolan har en stor roll i att barn ska få utveckla sin förståelse för de demokratiska rättigheter de har, vilket innebär att barn ska ges möjligheter att uttrycka sig på skilda sätt i olika möten.

Demokratifrågan är alltså en del av det uppdrag som förskolan har att förhålla sig till. Ribaeus (2014) menar att begreppen delaktighet och inflytande är viktiga aspekter av demokratibegreppet.

Delaktighet och inflytande har blivit mer aktuellt i dagens samhälle i och med att

barnkonventionen har blivit lag sedan den 1/1-2020. I barnkonventionen står det att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad (UNICEF, 2009). Läroplanen lyfter också tydliga mål kring barns inflytande, då det står att barn ska få möjlighet att utveckla förmågan att uttrycka sina idéer och åsikter samt kunna påverka sin situation i verksamheten (Skolverket, 2018).

Högläsningen har över tid förändrats då den har gått från att enbart vara en lustfylld stund för barnen i förskolan till att vara ett tillfälle som utvecklar kunskaper på olika sätt.

Forskning visar att högläsningsstunderna är ett tillfälle som förskollärarna bör ta tillvara på för att arbeta med delaktighet och inflytande i barngruppen (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013; Norlin, 2013; Westlund & Alatalo, 2019).

När läroplanen reviderades fick högläsning en mer betydande roll än tidigare. Under kommunikation och skapande står att barn ska erbjudas en stimulerande miljö där de ska få förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter (Skolverket, 2018).

Samtidigt visar forskning på att förskollärare inte använder högläsningsstunderna för att arbeta med delaktighet och inflytande. Detta tar Omar (2016) upp i sin studie där han skriver att många förskollärare finner det svårt att läsa högt för barnen samtidigt som de samtalar om

2 boken och lyssnar till deras frågor. För att barn ska få utöva sitt inflytande i

förskoleverksamheten har pedagogerna en viktig roll i att skapa möjligheter för detta (Arnér, 2006; Åberg & Lenz Taguchi, 2005).

Det finns en avsaknad av forskning om barns delaktighet och inflytande i högläsning, då den mesta forskningen handlar om högläsning i samband med språkutveckling.

Utifrån ovanstående bakgrund och problemområde vill vi ta reda på vad förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka tolkningsrepertoarer som framkommer när förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Vi vill också ta reda på hur förskollärare beskriver de samarbetsformer de erbjuder barnen under

högläsningsstunderna i diskurserna.

1.2 Frågeställningar

- Hur talar förskollärare om barns delaktighet och inflytande i högläsningen?

- Vad berättar förskollärare om förutsättningarna de ger barnen för att de ska kunna interagera med varandra under högläsningsstunden?

2. Tidigare forskning:

Nedan kommer det presenteras forskning som tar ansats i olika teorier och grundar sig i studier som är genomförda i olika länder, detta för att ge en vidgad bild av hur det rådande forskningsfältet ser ut just nu. Forskningen har delats in i olika teman, vilka är: Barns delaktighet och inflytande i förskolan, Högläsningens betydelse för barns delaktighet och inflytande, Metoder som främjar delaktighet och Metoder som främjar interaktion mellan barnen.

2.1 Barns delaktighet och inflytande i förskolan

Eftersom studien till stor del handlar om delaktighet och inflytande kommer här presenteras hur begreppen synliggörs och används i förskolans praktik enligt den forskning studien baseras på.

3 “Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.” UNICEF, 2009.

Begreppen delaktighet och inflytande är begrepp som kan tolkas och förstås på många olika sätt. Westlund (2011) skriver att barns inflytande kan innebära att ta ansvar, uttrycka åsikter, delta i samarbete, delta i beslutsfattande, samt att ha rättigheter och skyldigheter. Enligt författarna Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) handlar inflytande om att barn blir respekterade och får förtroende, samt att barns uttryck och handlingar blir något som vuxna anstränger sig för att tolka och förstå. Delaktighet och inflytande är då inte begränsat till att barnen får bestämma, eller att vuxna lyssnar på barnen. Att skapa en förskola som bygger på demokrati och delaktighet handlar inte om att alla får göra som de vill, utan om att ge utrymme för att tänka fritt och respektera allas olika åsikter (Åberg & Lenz Taguchi 2005). Arnér (2009) beskriver begreppet inflytande som att barn ska ges möjlighet att på ett påtagligt sätt kunna påverka sin tillvaro på förskolan.Enligt Arnér (2009) är delaktighet att ta del av något som andra redan bestämt. Författaren menar att det är mer vanligt att barnen får vara delaktiga i vardagen på förskolan, än att de har inflytande över verksamheten (Arnér, 2009).

2.2 Högläsningens betydelse för barns delaktighet och inflytande

För att arbeta med delaktighet och inflytande som metod kommer här presenteras forskning om högläsningens betydelse. Heimer (2016) skriver att högläsning handlar om mycket mer än att bara läsa. Enligt Heimer (2016) och Körling (2012) uppfattas högläsning som en

gemensam aktivitet som präglas av närhet och samtal. Högläsningen blir central för att tillsammans upptäcka nya världar, reflektera över olika perspektiv samt att utveckla sina tankar (Heimer, 2016; Körling, 2012; Lindö, 2009).

I en undersökning gjord av Damber, Nilsson & Ohlsson (2013) framkommer det att

högläsning förekommer för lite i förskolor idag, samt att när den väl gör det är det i samband med vila eller för att samla gruppen. Högläsningen blir då inget lärtillfälle (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013). Detta kan leda till vad Mariani (1997) beskriver som en uttråkningszon, där barnen kan få för låg kognitiv utmaning, då sker heller inget lärande.

Samtidigt menar Westlund & Alatalo (2019) att högläsning skapar mening och förståelse för barnen även när pedagogerna läser för att fylla ut tiden, lösa konflikter eller för att barnen ska vila.

4 På en del förskolor är böckerna inte tillgängliga för barnen enligt Norlin (2013). Damber, Nilsson & Ohlsson (2013) styrker detta genom att de skriver fram att många pedagoger är rädda för att böckerna ska förstöras och därför är de inte heller tillgängliga för barnen. Vidare skriver Norlin (2013) att många pedagoger inte tycker att de hinner läsa för barnen samt att de ser på läsning mer som ett tidsfördriv eller för att lugna ner barnen än som ett lärtillfälle. Forskning visar att om högläsningen ska bli ett lärtillfälle måste pedagogerna förbereda sin läsning. Kindle (2011) skriver att läsa en bok för barnen utan förberedelser minskar barnens lärande under högläsningen. Det är lätt att uttala orden fel och att läsa med fel intonation vilket leder till ett missförstånd i texten för barnen. Damber, Nilsson & Ohlsson (2013) menar att pedagoger måste förbereda sin läsning genom att granska textens innehåll innan. Detta för att kunna utmana de uppfattningar och erfarenheter barnet redan har, vilket i sin tur leder till att ett lärtillfälle kan uppstå (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013).

Samtlig forskning vi tagit del av inom detta område visar att högläsning har en betydande roll för barns språkutveckling. Den främsta utvecklingen som forskning tar upp är högläsningens betydande roll för ordförrådets utveckling.

Det är även viktigt att pedagogerna samtalar med föräldrarna om vikten av högläsning enligt Levy, Hall & Preece (2018) eftersom studier visar att barnen inte alltid har tillgång till böcker eller blir lästa för i hemmet (Wu & Honing, 2010).

Forskning visar att pedagoger som arbetar på förskolan behöver ytterligare kunskap om hur de kan använda högläsningen som en undervisningsmetod (Westlund & Alatalo, 2019). Vidare betonar Westlund & Alatalo (2019) vikten av att alla pedagoger som arbetar i förskolan borde få ta del av fortbildning.

2.3 Metoder som främjar delaktighet

För att göra barn delaktiga i högläsningen visar forskning en del metoder som kan användas för att främja detta. Detta avsnitt lyfter några av dessa.

Forskning visar att en del barn behöver stöttning för att vara delaktiga i högläsningen. Därmed blir förskollärarens roll ännu viktigare i dessa möten med texter. I en undersökning gjord av Christenson (2016) framkom att beroende på barnens behov bör pedagogen anpassa sin stöttning och också valet av frågor. De barn som har svårare att komma till tals kan gynnas av att till en början svara på stängda frågor för att senare gå över till öppna frågor.

5 Detta är ett sätt att göra barnen delaktiga i högläsningen samtidigt som deras kritiska

tänkande utmanas och utvecklas (Christenson, 2016).

Forskning visar att samtal och frågor är viktiga i högläsningsstunden för att göra barnen delaktiga. Forskning visar även att en del förskollärare väljer att ignorera barnens frågor under högläsningen och istället ta upp dessa när boken är slut eller inte alls. Detta kan leda till att barnens nyfikenhet och intresse hämmas. Åberg & Lenz Taguchi (2005) menar att barns frågor blir viktiga för att behålla deras nyfikenhet. Vidare menar de även att dessa frågor blir centrala för att främja samtalet mellan barn/barn (Åberg & Lenz Taguchi, 2005; Williams, 2006).

När högläsning sker är det även viktigt att barnen tillåts vara delaktiga genom samtal kring det som lästs. Får inte barnen delta i något efterarbete påverkas inte språkutvecklingen på samma sätt då det inte sker någon större utveckling av barnens läs-och skrivförmåga (Damber, Nilsson & Olsson, 2013).

En metod som forskning också påvisar är vikten av att läsa samma bok flertalet gånger. I en studie gjord av Tal & Segal-Drori (2014) framkom det att läsa böcker upprepade gånger för barnen underlättar deras förståelse av texten. Genom denna metod uppmuntras barns deltagande i diskussioner, samtalen mellan barn uppkommer spontant och deras kritiska tänkande sätts igång (Tal & Segal-Drori, 2014).

En annan metod för delaktighet är att använda sig av olika estetiska uttrycksformer. Förskolan bör med sin rikedom av arbetsformer ha stora möjligheter att berika

högläsningsstunderna genom att låta lek, skapande, samtalande och andra aktiviteter bli delar av litteraturteman eller projektarbeten som inspireras av böcker. Leken i andra sammanhang kan därmed utvecklas med stöd i litteraturen (Norlin, 2013). Damber, Nilsson & Ohlsson (2013) styrker detta genom att skriva att får barnen vara delaktiga i högläsningen genom dramatisering, sånger och lek knyts bokens innehåll till deras livsvärldar och på så sätt uppstår också en fördjupad upplevelse och kunskap.

2.4 Metoder som främjar interaktion mellan barnen

För att barnen ska få möjlighet till att interagera med varandra, finns det forskning som visar vikten av att använda olika metoder. Nedan skrivs fram några av dessa metoder.

6 I en studie gjord av Honchell & Schulz (2012) pratar de om det engelska begreppet shared reading. Detta är en högläsningsmetod pedagogerna kan använda för att ge barnen möjlighet att starta samtal, inte bara med pedagogen utan även barnen sinsemellan.

Tjernberg (2013) och Brannon & Dauksas (2014) tar upp en liknande högläsningsmetod som heter ”den dialogiska interaktionen”. I den här metoden är pedagogen lyhörd på barnens åsikter och kommentarer om en saga, pedagogen använder barnens idéer och kommentarer och ställer dem mot varandra. Dessa olika metoder har visat sig ha goda effekter för att främja interaktion. Forskning visar även att samtal mellan barnen och med pedagogen ökar barns möjlighet till att utveckla deras kritiska tänkande, deras språk och förståelse för texten. (Breit-Smith, Busch, Schneider Dinnesen & Guo, 2017).

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

I arbetet med högläsning är delaktighet och inflytande två centrala begrepp att förhålla sig till, dock definieras begreppen på olika sätt. Forskning tar upp olika fördelar med att använda högläsning i undervisningen. Samtliga forskare är eniga om att högläsning har en betydande roll för barns språkutveckling men de anser samtidigt att förskollärare behöver mer kunskap inom området. Forskning visar att det finns olika metoder att använda sig av för att främja delaktighet och interaktion mellan barnen.

3.Teori:

Nedan presenteras det valda vetenskapsteoretiska perspektivet som används för att analysera intervjuerna. Socialkonstruktionismen ligger till grund för studien och inom denna kommer diskursanalys att användas. Diskursanalys är en analysmetod där en skapandeprocess är i fokus.

3.1 Socialkonstruktionism

Grundtanken för socialkonstruktionismen är att vår förståelse för de fenomen vi ser som självklara och av naturen givna, är skapad i social interaktion och är en produkt av

kommunikationsprocesser i det samhälle vi lever i (Allwood & Erikson, 2017). Vidare menar Allwood & Erikson (2017) att dessa konstruktioner handlar om våra antaganden om begrepps innebörder. Konstruktion är ett centralt begrepp inom detta perspektiv, med detta menas att individer konstruerar kunskap genom sina erfarenheter. Detta kan i sin tur leda till att vi

7 skapar förståelse om vår omvärld (Allwood & Erikson, 2017). Inom socialkonstruktionismen argumenterade Wittgenstein för att ord och satser i språket får sin mening och innebörd i sin användningskontext (Allwood & Erikson, 2017). Kommunikation och språk är de centrala begreppen i detta perspektiv, språket är enligt socialkonstruktionismen dessutom det kraftfullaste verktyg som människan har och har en betydande roll för den sociala interaktionen (Allwood & Erikson, 2017).

Eftersom språk och kommunikation har en stor betydelse i vårt arbete, kommer studien att ha utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Detta för att studien fokuserar på förskollärarnas beskrivningar om hur de arbetar med delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna. Eftersom studien utgår från intervjuer där språket kommer att analyseras anses

socialkonstruktionismen vara ett lämpligt perspektiv.

3.2 Diskursanalys

En diskurs innebär på vilket sätt det talas om ett fenomen samt sociala förväntningar på det som sägs och hur det ska sägas. Dessa förväntningar inkluderar även antaganden om

underförstådda betydelser av de ord och begrepp som används (Allwood & Erikson, 2017). I den insamlade empirin kommer konstruktionerna att analyseras för att kunna söka efter olika tolkningsrepertoarer. Vidare kommer dessa tolkningsrepertoarer bearbetas och tematiseras. En diskurs bestäms av hur sanningarna skapas, det vill säga hur våra tankar och handlingar kan visa sig rimliga. I en diskursanalys ligger fokus på hur olika tankegångar skapas i sammanhang och hur sanningarna bildas socialt samt hur det diskuteras fram i det som sker (Winther Jørgensen & Phillips, 2002). Språket är makt i en diskursanalys, där människan vill avslöja hur den andra människan tänker genom att analysera de signaler som uttrycks och orden som används (Allwood & Erikson, 2017). Med utgångspunkt i detta kommer studien i resultatdelen att analysera förskollärarnas konstruktioner utifrån deras uttryck och ord, detta för att vi ska kunna komma så nära förskollärarnas verklighet som möjligt. I studien kommer förskollärarnas diskurser att analyseras. I den insamlade empirin kommer studien fokusera på att arbeta med förskollärarnas olika konstruktioner för att sedan undersöka de

8

3.3 Diskurspsykologi

Studiens resultat kommer att analyseras med hjälp av analysmetoden diskurspsykologi som är en inriktning i diskursanalysen. I den här analysmetoden ligger fokus på hur människan i sociala interaktioner utformar sin egen verklighet (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Syftet med studien är att undersöka vilka tolkningsrepertoarer som framkommer när förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Studien kommer också att undersöka hur förskollärare beskriver de samarbetsformer de erbjuder barnen under högläsningsstunderna i diskurserna. Utifrån syftet ses diskurspsykologi som en användbar analysmetod då detta utgår från människans egen förståelse och förklaringar (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Inom denna form av diskursanalys är meningen att söka efter mönster i diskursen. I den insamlade empirin kan dessa mönster vara återkommande ord eller ett varierande ordförråd. Dessa mönster är främst i form av sådant som för en utomstående kan verka vara motsättningar och självmotsägelser men som upplevs som självklara för de som befinner sig inom diskursen (Allwood & Erikson, 2017). Dessa mönster eller

återkommande sätt att uttrycka sig kring en händelse kan beskrivas som en

tolkningsrepertoar. Begreppet tolkningsrepertoar definieras som olika begrepp eller

förklaringar. Dessa begrepp eller förklaringar blir verktyg att använda för att kategorisera och se mönster som sedan leder till ett genomgående tema (Potter & Wetherell, 1987).

Tolkningsrepertoarer kommer användas i vår studie då fokus ligger på mindre diskurser i sociala interaktioner. Genom att använda tolkningsrepertoarer i sitt material lägger forskaren fokus på diskurser som social praktik och då synliggörs också vardagsspråkets flexibilitet (Potter & Wetherell, 1987). För att studien ska urskilja ett vardagsspråk kommer enskilda ord som förskollärarna använder sig av att ha betydelse i bearbetningen av empirin. När empirin bearbetas kommer fokus vara att försöka se vad som är återkommande i förskollärarnas tal eller text, om det går att kategorisera och identifiera mönster samt vad som slutligen framkommer som ett genomgående tema.

Det insamlade materialet kommer att analyseras med hjälp av analysverktygen funktion, effekt, variation och konstruktion. Dessa begrepp kommer att definieras under rubriken analysverktyg 4.6.

9 4. Metod

I detta avsnitt beskrivs tillvägagångssättet som använts för att besvara studiens

frågeställningar. Vid valet av metod gjordes en del efterforskning för att finna det lämpligaste tillvägagångssättet. Då studien kommer att synliggöra förskollärarnas egna tankar kring ämnet blev det naturligt att välja intervju som metod. Nedan kommer studiens

tillvägagångssätt att presenteras.

4.1 Urval/Genomförande

Inför studien diskuterade vi hur många intervjuer som skulle behövas för att få fram relevant material till att besvara våra frågeställningar. Vi kom fram till att åtta till tio förskollärare skulle vara lagom. Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015) skriver att om man intervjuar sex till åtta personer ur en särskild grupp ökar sannolikheten att man får ett säkert material som är oberoende av förskollärarnas personliga idéer och uppfattningar. Då vi ville vara säkra på att få ett tillräckligt brett material bestämde vi oss för att mejla 15 förskollärare. Dessa

förskollärare fick frågan om de arbetade med delaktighet och inflytande i

högläsningsstunderna, detta för att få så utförliga svar som möjligt. Den forskningsfråga som man har är helt avgörande för vilken grupp personer man är intresserad av att intervjua (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Vi valde att endast höra av oss till förskollärare som arbetar aktivt i verksamheten idag. Nio förskollärare svarade att de arbetar aktivt med delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna. Två av de tillfrågade svarade att de inte arbetade med delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna, dessa valdes bort från vår studie. Fyra förskollärare uppgav att de inte hade tid att delta.

Vi valde att testa våra intervjufrågor, som två av de nio förskollärare fick besvara. Eftersom svaren vi fick kändes relevanta för vår studie, bestämde vi oss för att skicka ut intervjufrågorna till resterande sju förskollärare. Frågorna skickades ut samma dag till

samtliga. Alla fick samma frågeschema med 14 frågor (se bilaga 1) och hade en vecka på sig att svara på frågorna. Vi fick svar av alla nio förskollärare och deras svar blev underlaget till vårt material. Dessa nio förskollärare arbetar i olika rektorsområden. Alla förskollärare är kvinnor i åldern 25 till 65 år.

10

4.2 Kvalitativ metod

I studien används en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer, för att på så sätt nå studiens syfte och kunna svara på forskningsfrågorna. En kvalitativ metod bygger på intervjuer, observationer eller annan analys av texter (Ahrne & Svensson, 2015). Kvalitativa metoder genererar eller producerar kvalitativt empiriskt material, det vill säga material som lämpar sig för kvalitativa analyser (Ahrne & Svensson, 2015).

4.3 Intervju

Intervjuer valdes som metod i studien för att komma så nära förskollärarnas sanningar som möjligt genom att synliggöra ordvalen i deras konstruktioner. Intervjuer är det bästa sättet för att få kunskap då den ses som en smidig och effektiv metod (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Vidare skriver de att på kort tid kan man få en inblick i den intervjuades horisont (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Johansson & Karlsson (2013) skriver att delta i en intervju är att dela en annan individs tid, om så för en liten stund, är det tillåtet att berika och berikas av varandra och att då gå ifrån intervjun lite klokare än de var när de kom. Bjørndal (2005) framhäver intervjuer som en fördelaktig metod. Genom intervjuer är det lättare att förstå den intervjuades perspektiv samt att metoden kan vara en möjlighet att få svar på många frågor (Bjørndal, 2005). Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015) menar att intervju är en bra metod för att samla in något av de intervjuades språkbruk, normer och emotioner. I studien används semistrukturerade intervjuer vilket enligt Bryman (2011) innebär att intervjuaren har en uppsättning frågor som generellt sett kan beskrivas som ett frågeschema. Frågorna är allmänt formulerade och intervjuaren har en viss benägenhet att ställa

uppföljningsfrågor till det som uppfattas vara viktiga svar (Bryman, 2011). Då frågorna mejlades ut skickades ytterligare ett mejl om det uppstod uppföljningsfrågor eller om något svar behövde utvecklas. Intervjufrågorna formulerades med hjälp av centrala begrepp i studien. De nio första frågorna formulerades generellt om högläsning och de fem sista formulerades med en tydlig inriktning på delaktighet och inflytande.

11

4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet

För att öka studiens trovärdighet har vi försökt ha en röd tråd och ständigt försökt hålla oss till syfte och frågeställning genom studiens alla delar. Vidare stärks studiens trovärdighet genom att det är deltagarnas egna ord som används.

Tillförlitlighet gäller huruvida man observerar, identifierar eller undersöker det man säger sig undersöka (Bryman, 2011). Studien anses ha uppnått tillräckligt hög tillförlitlighet i vår studie. Vår uppfattning är att vi undersökt det vi avsett undersöka då resultatet som framkommit i studien gett svar på våra forskningsfrågor samt tydligt kan kopplas till vårt syfte. Trovärdighet innebär att det resultat som presenteras är tillförlitligt samt att

undersökningen ska kunna göras på nytt för att få fram ett liknande resultat (Bryman, 2011). Då vi utfört en kvalitativ studie med intervjuer är vi medvetna om att svaren aldrig skulle bli exakt samma igen. Samtidigt anser vi att vi varit noggranna vid transkribering samt att vi haft en kritisk inställning till vår egen påverkan av materialet.

4.5 Etiska överväganden

Under arbetets gång har vi följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer och anvisningar för att värna om deltagarnas integritet. Detta innefattar:

Informationskravet, vilket innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

Samtyckeskravet, deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

Konfidentialitetskravet, uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på̊ ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

Nyttjandekravet, uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002).

Alla namn som förekommer i denna undersökning är fiktiva.

I samband med att förskollärarna tillfrågades via mejl, informerades de om studiens inriktning samt de etiska aspekterna. De informerades om att allt material är konfidentiellt samt att inget av materialet kommer att kunna ledas till dem eller förskolan. Till slut

informerades förskollärarna att det var frivilligt att delta och att de närsomhelst kunde avbryta sin medverkan. Ahrne & Svensson (2015) skriver att detta är viktiga aspekter som man måste informera de som deltar om. Efter studiens godkännande kommer allt material att förstöras.

12

4.6 Analysverktyg

Holmberg (2010) beskriver diskurspsykologin som en flexibel metod med flera analysverktyg som kan varieras beroende på studiens syfte. Utifrån syfte och forskningsfrågor kommer studiens material att analyseras med följande begrepp: Konstruktion, Funktion, Effekt och Variation. Detta för att få en djupare förståelse för förskollärarnas diskurser om delaktighet och inflytande. Dessa analysverktyg valdes ut för att underlätta analysen av förskollärarnas konstruktioner. Analysverktygen är en hjälp att synliggöra och tolka de ord som

förskollärarna använder. Analysverktygen kan även användas för att alla konstruktioner ska få möjlighet att tolkas likvärdigt.

Konstruktion

Förskollärares olika sätt att använda språket på, blir deras konstruktion av sin verklighet. Av samma fenomen kan människan konstruera olika versioner inom diskurspsykologin, alla texter kan sägas vara en konstruktion av verkligheten (Holmberg, 2010). Vidare beskriver Holmberg (2010) att ett verktyg kan bestå av att ställa frågor till det insamlade materialet utifrån olika utvalda teman. Resultatet blir då olika konstruktioner fast av samma tema. I vår studie blir förskollärarnas konstruktioner deras resonemang kring

delaktighet och inflytande. Här följer ett exempel på en konstruktion:

Inflytande är att inkludera barnens familjer för att visa barnens styrkor. -Kristina.

Funktion

Begreppet funktion innebär en möjlighet att skapa en djupare förståelse av ett uttalande som ska analyseras, detta sker genom att forskaren utformar en hypotes (Holmberg, 2010). Vidare blir dessa hypoteser ett sätt att närma sig de strategier som förskollärarna förklarar genom sina uttalanden. För att synliggöra en funktion använder människor språket för att konstruera versioner av den sociala världen (Holmberg, 2010; Potter & Wetherell, 1987). Med hjälp av funktionen kommer studien få en djupare förståelse för förskollärarnas uttalanden.

Funktionen utifrån exemplet ovan kan bli att Kristina menar att förskollärare kan behöva ta hjälp av barnens familjer för att de ska få möjlighet till inflytande.

13 Effekt

Effekt är ett annat analysverktyg där man likt begreppet funktion också ställer hypoteser kring de konsekvenser som olika uttalande kan få (Holmberg, 2010). Vidare menar Holmberg (2010) att om man relaterar dessa två begrepp till varandra i en hypotes kan det leda till att uttalandet får ett annat syfte än om man enbart ser till meningen och inte till sammanhanget. Effekten kommer i vår studie att hjälpa oss att skapa en uppfattning och vilken följd

uttalandet kan leda till. Effekten utifrån exemplet ovan kan bli att varje barn på sitt sätt känner sig uppmärksammad och delaktig i förskolans verksamhet.

Variation

Berättelser och uttalanden kan variera då språket används för att utföra olika ändamål. Detta anses inte som ett problem inom diskursanalysen då detta blir en följd av att språket

konstrueras olika (Holmberg, 2010). I vår studie syftar variation på förskollärarnas olika sätt att tala om delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna. Ett exempel från vår empiri är att förskollärarna är eniga om att det behövs komplement till högläsningen men vilka

komplement som ska användas varierar.

4.7 Bearbetning av empiri

De intervjuer som gjordes har bearbetats grundligt för att bidra till studiens tillförlitlighet. Samtliga intervjuer, som bestod av 18 sidor, har skrivits ut för att lättare få en överblick av det som sagts i intervjuerna och hitta eventuella mönster. Vi läste igenom materialet flera gånger. Bryman (2011) skriver att kodningen av en öppen fråga innebär att man får läsa igenom respondenternas svar flera gånger och utifrån detta formulera olika teman. Vi började med vad Rennstam & Wästerfors (2015) kallar för initial eller öppen kodning, där vi strök över de delarna i intervjuerna vi tyckte var intressanta. Sedan gick vi över till en selektiv och fokuserad kodning där vårt mönster började ta form (Rennstam & Wästerfors, 2015). Vi använde oss av överstrykningspennor i olika färger för att skapa olika kategorier, utifrån detta skapade vi ett kodningsschema för att vi lättare skulle få en överblick. Kodningsschema kan användas för att få en bild när man hänför ett svar till ett visst tema (Bryman, 2011). Två sidor av materialet valdes bort då vi ansåg att det inte gick att urskilja några mönster. Utifrån de samband vi kunde se i intervjumaterialet skapades fyra kategorier: Aktiva barn och demokrati, Högläsning med utgångspunkt i barngruppen, Förskollärarnas berättade om interaktion och Förskollärares resonemang kring delaktighet och inflytande. Under dessa

14 kategorier presenteras sedan de resultat som kommit fram i intervjuerna med förskollärarna och våra analyser av dessa. Ahrne & Svensson (2015) skriver att arbeta med ett material innebär att man aktivt sorterar, ordnar och kategoriserar sitt material för att finna svar på sina frågeställningar.

Det empiriska materialet sätter gränser för analysen, det är även viktigt att uppsatsförfattaren tydliggör kopplingen mellan sin analys och det empiriska materialet (Ahrne & Svensson, 2015). Vidare skriver Ahrne & Svensson (2015) att analysen av det empiriska materialet blir som tydligast i kvalitativ forskning.

4.8 Analysprocess

Vårt material bearbetades i sin helhet utifrån syfte, frågeställningar och det teoretiska perspektivet. Den insamlade empirin lästes igenom upprepade gånger, där vi kunde se mönster och även variationer i förskollärarnas konstruktioner. Utifrån dessa mönster och variationer skapades olika kategorier i olika färger, med hjälp av överstrykningspennor. Dessa kategorier blev studiens teman och uppkom utifrån studiens syfte. För att analysera materialet har diskurspsykologi använts som verktyg. Då analyseras förskollärarnas olika tankesätt (Holmberg, 2010). Utifrån studiens syfte, frågeställningar och det teoretiska perspektivet hålls också våra teman samman.

5. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer resultatet från intervjuerna att presenteras. Syftet med studien är att undersöka vilka tolkningsrepertoarer som framkommer när förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Vi vill också ta reda på hur förskollärare beskriver de samarbetsformer de erbjuder barnen under högläsningsstunderna i diskurserna.

Våra frågeställningar är:

- Hur talar förskollärare om barns delaktighet och inflytande i högläsningen?

- Vad berättar förskollärare om förutsättningarna de ger barnen för att de ska kunna interagera med varandra under högläsningsstunden?

Utifrån analys av vårt material har vi valt att kategorisera resultatet av vår empiri i fyra olika teman, dessa är: Aktiva barn och demokrati, Högläsning med utgångspunkt i barngruppen, Förskollärarnas berättande om interaktion och Förskollärares resonemang kring inflytande och delaktighet. När vi bearbetade vårt material såg vi olika mönster. Begreppen delaktighet och inflytande genomsyrade intervjusvaren eftersom vi använde dessa begrepp i våra

15 intervjufrågor. Trots detta kunde vi även finna andra likheter och variationer i vår empiri. Vi använde oss av dessa likheter och variationer för att skapa temana i vårt resultat.

Våra resultat är analyserade utifrån diskurspsykologi, vi kommer även ha med citat från förskollärarna för att våra resultat ska bli så tydliga som möjligt. Resultatavsnittet kommer att avslutas med en sammanfattning.

5.1 Aktiva barn och demokrati

I den här tolkningsrepertoaren kommer vi att presentera hur förskollärarna berättar om barns roll i högläsningen samt hur demokratin får en plats i förskolan.

Nedan följer fem varierande utdrag ur empirin från fyra intervjuer.

Vi ställer frågor, lämnar utrymme för barnen att berätta, låter barnen berätta vidare på sagan. Upprepar sagan många gånger, låter barnen berätta till bilder. - Camilla

Camilla uttrycker i sin konstruktion kring delaktighet i högläsningen med orden lämnar utrymme för barnen att berätta. Funktionen med det här uttrycket kan förstås som att det är viktigt för Camilla att vara lyhörd. Utsagan kan även tolkas som att Camilla ger barnen en betydande roll i högläsningen. Effekten av detta kan vara att barnen får komma till tals och på så sätt bli delaktiga i högläsningen. Vidare uttrycker Camilla flera gånger att de låter barnen berätta. Funktionen av detta upprepade uttryck kan vara att Camilla tycker att det är viktigt att barnen får komma till tals och att de får uttrycka sig. Effekten kan vara att barnen ska få en central roll i högläsningsstunden. En annan effekt kan vara att de ska få en aktiv roll i sitt eget lärande.

Vidare berättar Camilla att de upprepar sagan många gånger. Funktionen av denna utsaga kan bli att det är viktigt för Camilla att läsa en saga upprepade gånger. Detta kan tolkas som att Camilla har erfarenhet och kunskap om upprepningens betydelse för barnen i

högläsningssituationer. Effekten av detta kan bli att barnen får en större förståelse av sagan och får därmed möjlighet till att bli aktivt delaktiga i högläsningen. En annan effekt skulle kunna vara att barnen tröttnar på sagan och att barnen inte längre befinner sig i

16 Även Kristina berättar om barns roll i högläsningen:

Den grupp som är yngst och också med äldre barn som ingår använder oftare flanosagor, där barnen får fästa bilderna under tiden som det läses. Vi kan också använda drama, musik och utklädningskläder och handdockor som stöd till läsningen. - Kristina

Kristina uttrycker i sin konstruktion där barnen får fästa bilderna under tiden som det läses. I hennes uttalande kan funktionen tolkas som att hon vill framhäva vikten av att barnen är aktivt delaktiga under själva högläsningsstunden. En effekt av Kristinas uttalande kan bli att läsningen blir mer lustfylld för barnen och att intresset kan fångas på ett lekfullt sätt. Vidare berättar Kristina i sin konstruktion att vi kan också använda drama, musik och

utklädningskläder och handdockor som stöd till läsningen. Funktionen av detta blir att Kristina använder sig av olika estetiska uttrycksformer i högläsningsstunderna. Effekten av Kristinas konstruktion kan vara att hon vill ta tillvara på barns individualitet för att fånga deras intresse. Effekten kan också bli att hon kan få fler barn delaktiga i

högläsningsstunderna genom de olika estetiska uttrycksformerna. I samma konstruktion uttrycker Kristina som stöd till läsningen. Funktionen av detta uttalande blir att Kristina anser att det är viktigt att barnen får någon form av stöd i högläsningen. Kristinas uttalande kan även tolkas som att hon har erfarenhet av stöttningens betydelse för barns lärande. Genom Kristinas agerande kan effekten bli att hon på så sätt kan utmana barnen i deras proximala utvecklingszon.

Den vuxne kan vara den som placerar ut ca tre böcker på

golvet/mattan framför barnen, varefter barnen röstar individuellt på vilken bok de vill skall läsas. Bok med flest röster läses först, ibland enbart en bok, ibland också bok nummer två med näst mest röster. Men det kan också vara så att den vuxne stöder tre barn som valt ut varsin bok att placera fram dem med fronten och tala om varför de valt just den boken. -Kristina.

I denna konstruktion uttalar Kristina barnen röstar individuellt på vilken bok de vill ska läsas. Funktionen av detta blir att barnen får inflytande i sina val utan att påverkas av resten av barngruppen. Effekten av detta kan bli att fler olika böcker läses i barngruppen samt att barnen får känna att deras åsikter är viktiga. Å andra sidan kan detta ses som en stressfull situation och att det blir ett påtvingat val, effekten blir därmed inte som förväntat. Kristina

17 berättar vidare i sin konstruktion att Bok med flest röster läses först…. Funktionen av detta blir att Kristina lyfter fram demokrati i förskolan. Effekten av detta kan bli att barnen lär sig att respektera andras åsikter samt att det enskilda barnets röst är viktig. I samma

konstruktion berättar Kristina att barnen får …tala om varför de valt just den boken. Funktionen av denna utsaga kan bli att barnen lär sig argumentera för sina val vilket är viktigt att kunna för barns framtida skolgång. Effekten av detta kan bli att barnen vågar stå för sina åsikter och val. Detta kan också leda till en förståelse för att människor gör olika val och att det inte finns något som är rätt eller fel. Vidare kan barnen få en förståelse om att det är okej att inte följa gruppen/majoriteten.

Även Pamela berättar om röstning:

Vi kan även ibland rösta om vilken bok vi ska läsa, då väljer vi (oftast pedagogen) först ut tre till fyra böcker som man kan rösta på.

- Pamela

I konstruktionen ovan uttrycker Pamela att vi kan även ibland rösta om vilken bok vi ska läsa. Funktionen av detta uttalande kan vara att Pamela vill göra barnen medvetna om demokrati genom röstning. Effekten kan bli att barnen uppmärksammas tidigt på vad demokrati innebär. En annan effekt kan bli att barnen får lära sig ta hänsyn till hela barngruppen och att varje barns röst är viktig i ett större sammanhang.

I konstruktionen skriver Pamela upprepande gånger ordet vi. Detta kan ses som att Pamela uppfattar barnen som kompetenta och ser sig själv som en del av barngruppen.

Sandra berättar om hemmets betydande roll:

Vi pedagoger har valt ut en bok som vi jobbar med under terminen och den läser vi många gånger och arbetar mycket med innehållet, den kopieras även hem och läses hemma av föräldrarna på barnens modersmål för att de ska få en så bred uppfattning som möjligt av bokens innehåll. - Sandra.

Sandra uttrycker i konstruktionen att boken läses hemma av föräldrarna på barnens

modersmål för att de ska få en så bred uppfattning som möjligt av bokens innehåll. I Sandras uttryck visar funktionen på vikten att alla barn får samma förutsättningar oavsett modersmål.

18 Effekterna blir att barnen får en större förståelse av boken och på så sätt får barnen möjlighet till att bli aktivt delaktiga i högläsningen oavsett modersmål. Å andra sidan kan det leda till att barnen ändå får olika förutsättningar då böckerna kanske inte läses hemma.

Sammanfattning

Utifrån de fem ovanstående uttalandena går det att utläsa en gemensam tolkningsrepertoar i förskollärarnas berättande kring barnens roll i högläsningen. De lyfter alla fram att det behövs olika komplement till högläsningen för att möjliggöra barns delaktighet. Förskollärarna tar tillvara på barns inflytande genom demokratin men samtidigt begränsas detta inom vissa ramar. Gemensamt är att förskollärarna vill på olika sätt göra barnen aktiva i högläsningen för att på så sätt lyfta delaktighet och inflytande.

5.2 Högläsning med utgångspunkt i barngruppen

I den här tolkningsrepertoaren kommer vi att presentera hur förskollärarna berättar om hur de anpassar högläsningen utifrån barngruppens behov för att främja barns delaktighet och inflytande. Nedan följer fyra varierande utdrag ur empirin från fyra intervjuer.

Vi delar alltid in oss i grupper med endast två till tre barn när vi läser under våra planerade tillfällen, det för att varje barn ska få chans att svara på frågor och känna sig sedda, hörda och delaktiga i läsningen och boksamtalet. - Sandra.

Vi delar alltid in oss i grupper med endast två till tre barn när vi läser... funktionen i denna konstruktion kan tolkas som att Sandra anser att små grupper är viktigt i

högläsningsstunderna för hennes barngrupp. Effekten skulle kunna bli att mindre grupper kan gynna barns delaktighet och inflytande då barnen får mer utrymme att komma till tals. Mindre grupper kan även ha en god effekt för de barn som inte tar plats i större sammanhang. Sandra uttrycker även att varje barn ska få chans att svara på frågor och känna sig sedda, hörda och delaktiga i läsningen och boksamtalet. Funktionen av denna konstruktion kan vara att Sandra belyser vikten av att vara lyhörd och uppmärksamma det enskilda barnet. Effekten kan bli att barnen känner sig respekterade samt delaktiga i ett meningsfullt sammanhang. En annan effekt kan vara att barnen får inflytande över innehållet i boksamtalet.

19 Camilla berättar om ett sätt hon väljer att högläsa på:

Ibland efter frukost lägger sig en pedagog på magen för att skapa en nyfikenhet och gemenskap för högläsningen. - Camilla.

Funktionen av Camillas uttryck är att hon är medveten om att lägga sig på mage skapar en effekt hos barnen. Denna effekt kan tillföra att barnen får en annan upplevelse av boken och att barnen känner en samhörighet med gruppen och förskolläraren, vilket i sin tur kan leda till delaktighet. Detta visar Camilla genom att i sin utsaga använda ordet gemenskap.

Genom att använda ordet nyfikenhet visar Camilla att hon är medveten om fördelarna med hennes agerande och hur detta kan gynna barnen.

Kristina resonerar kring mindre läsgrupper:

Barngruppen delas in i tre mindre grupper där barnen ingår efter språkförståelse. Läsgrupperna finns på tre olika platser inne på avdelningen. Vi utvärderar läsgrupperna cirka varannan månad ibland oftare och ändrar i dem efter förståelse och behov bland barnen som ingår. - Kristina.

När Kristina uttrycker i konstruktionen att barngruppen delas in i tre mindre grupper där barnen ingår efter språkförståelse kan funktionen tolkas som att Kristina har förstått att barn har olika förutsättningar och behöver därmed ses utifrån dessa. Effekten av detta kan

medföra att det blir lättare att utmana barnen utifrån deras språkkunskaper. En annan effekt kan bli att de mindre grupperna gör att barnen kan och vågar utmana sig själva.

Vidare berättar Kristina att vi utvärderar läsgrupperna cirka varannan månad ibland oftare och ändrar i dem efter förståelse och behov bland barnen som ingår. Funktionen av denna utsaga blir att Kristina vet att barnen utvecklas i olika takt och därmed kan de behöva byta grupp. Effekterna blir att barnen alltid utmanas i sin språkutveckling och att

högläsningsstunderna ständigt blir betydelsefulla och lärorika. Att byta grupp ofta kan även ha en negativ effekt på barnen då det kan ta tid att finna trygghet i en ny grupp.

20 Pamela berättar om vad som är viktigt för henne vid högläsningsstunderna:

Det som jag anser är viktigast när vi organiserar för högläsning är att vi hittar en plats som är lite avskild, där vi inte blir störda och behöver avbryta vår högläsning. Den spontana läsningen sker efter barnens vilja och intresse och då organiserar vi efter just den situationen. - Pamela.

Pamela uttrycker i konstruktionen att …vi hittar en plats som är lite avskild, där vi inte blir störda och behöver avbryta vår högläsning. Funktionen av detta uttalande kan tolkas som att Pamela har förstått vikten av att inte bli avbruten i högläsningen. Detta kan tolkas som att Pamela har negativa erfarenheter av att bli avbruten i högläsningen och en effekt av detta kan vara att barnen har svårt att hitta tillbaka till sagan. Genom att Pamela väljer en avskild plats att läsa på kan det bli lättare för barnen att behålla sin koncentration, vilket också kan leda till att det blir ett mer gynnsamt lärtillfälle. Vidare berättar Pamela att den spontana läsningen sker efter barnens vilja och intresse och då organiserar vi efter just den situationen. I Pamelas utsaga blir funktionen att hon är medveten om fördelarna med att organisera högläsningen utifrån barnens intressen och erfarenheter. Effekten av detta kan bli att barnen blir införstådda med att förskollärarna är lyhörda, därmed får barnen också inflytande i verksamheten.

Sammanfattning

Utifrån de fyra ovanstående konstruktionerna kan vi utläsa att förskollärarna anser det viktigt att utgå från barngruppen i högläsningen. En del av förskollärarna lyfter betydelsen av att både se till det enskilda barnet men även hela barngruppen.

Förskollärarnas arbetssätt varierar då de arbetar med olika barngrupper som alla har olika behov. Gemensamt är att de tillfrågade anser att det är viktigt att se till barngruppens behov och att utforma högläsningsstunden utifrån detta för att ge barnen möjlighet att bi mer delaktiga och få större inflytande.

5.3 Förskollärarnas berättande om interaktion

I den här tolkningsrepertoaren kommer vi att redogöra hur förskollärarna samtalar om hur de främjar interaktion mellan barnen. Nedan följer fyra varierande utdrag ur empirin från fyra intervjuer.

21 Barngruppens storlek har stor betydelse för samtalet. Jag anser att

det blir bäst samtal då man inte har så många barn för då kan jag lättare ge alla talutrymme. Min roll är att fördela ordet. Genom nyfikna frågor försöker jag lyfta de barnen som inte spontan pratar. Det är inte alltid så lätt men då får man prova olika strategier, till exempel berätta att jag är nyfiken på vad just du tänker och tycker. - Pamela.

I den här konstruktionen uttrycker Pamela jag anser att det blir bäst samtal då man inte har så många barn för då kan jag lättare ge alla talutrymme. Funktionen i den här meningen kan förstås som att hon har erfarenhet av både stora och små grupper och att hon har sett fördelarna med att ha färre barn i en grupp. Effekten skulle kunna bli att fler barn får möjlighet att komma till tals. Det blir även lättare för barnen att interagera och samtala med varandra i en liten grupp. Vidare berättar Pamela att genom nyfikna frågor försöker jag lyfta de barnen som inte spontan pratar. Funktionen kan förstås som att det är viktigt för Pamela att alla barn ska få möjlighet att komma till tals och delta i boksamtalen. Effekten kan leda till att alla barn känner sig sedda och hörda vilket kan leda till en vilja samt en glädje att delta i sammanhanget. Pamela styrker sitt uttalande genom att använda orden olika strategier. Funktionen av dessa ord kan tolkas som att Pamela är medveten om att barn är olika och därför behöver hon också använda sig av olika strategier för olika barn. Effekterna av detta kan medföra att fler barn interagerar med varandra.

Kristina berättar om vikten av samtal för interaktion:

Inbjuder till sammanfattande återberättande, där barnen är aktiva återberättare. Där deras egen uppfattning får komma till uttryck och dialog uppmuntras hos barnen själva. - Kristina.

I denna konstruktion har Kristina fokus på barnen genom att använda orden aktiva

återberättare och deras egen uppfattning får komma till uttryck. Funktionen av detta kan bli att Kristina tar ett steg tillbaka och vill därmed att barnen ska leda samtalen och föra dessa framåt. Effekterna av detta kan bli att barnen blir aktiva på ett spontant sätt. Det kan också leda till att barnen bli mer självsäkra och trygga i deras åsikter.

22 gynnas medan de barn som behöver stöttning kanske inte får den hjälp de behöver för att få möjlighet till att vara aktiva. I det här uttalandet framgår det inte om Kristina intar en passiv roll eller om hon stöttar de barn som behöver.

Agneta resonerar kring ett möjligt hinder för interaktion:

Tyvärr är vi olika så barnen vet inte alltid när de får vara aktiva eller bara ska vara tysta och lyssna. - Agneta.

I den här konstruktionen resonerar Agneta kring ett möjligt hinder för att främja interaktion mellan barn i högläsningsstunderna. Funktionen av detta kan tolkas som att Agneta är medveten om att hon och hennes kollegor arbetar olika. Hon har också förstått att detta kan inge en förvirring hos barnen. Att Agneta väljer att använda ordet tyvärr kan förstås som att hon tycker att arbetslaget borde ha en samsyn kring detta. Effekten av detta kan leda till att barnen hämmas i varje högläsningsstund, genom att de inte vågar uttrycka sina tankar. Vidare kan detta leda till att barnen hämmas även i andra lärtillfällen som till exempel om de arbetar med en bok i projektet.

Sandra berättar om hennes syn på interaktion:

Våra barn är ett till tre år gamla och de flesta pratar inte svenska så att samtala mellan barnen är inget vi lägger vikt vid. - Sandra.

Funktionen i den ovannämnda konstruktionen kan förstås som att Sandra inte prioriterar interaktion mellan barnen i högläsningsstunden. Genom att använda ord som de flesta pratar inte svenska, våra barn är ett till tre år gamla kan detta ses som att hon genom dessa ord försvarar sig till varför det inte är viktigt att främja interaktion mellan barnen. Å andra sidan kan detta tolkas som att Sandra uppmärksammat andra behov hos barnen som hon anser viktigare. Det framgår inte av uttalandet vad de lägger vikt vid istället. Effekten kan bli att barnen inte får möjlighet till att lära sig argumentera och stå för sina åsikter. Vilket i sin tur kan hämma deras språk och samtalsförmåga. Sandra använder även uttrycket ..inget vi lägger vikt vid. Genom att använda ordet vi synliggör hon att arbetslaget har en samsyn kring hur de

23 ska arbeta med interaktion i högläsningen. En effekt av Sandras uttryck kan vara att

pedagogernas samsyn leder till att barnen vet vad som förväntas av dem.

Sammanfattning

Här varierar förskollärarnas berättande kring att främja interaktion mellan barnen. En del tycker att interaktion mellan barnen är bland det viktigaste i högläsningen, medan några fokuserar på annat. Förskollärarna berättar att deras roll och strategier de använder är viktiga för att gynna interaktion mellan barnen. Några förskollärare berättar är det är viktigt att vara närvarande i barnens samtal och fördela ordet. Andra förskollärare tar ett steg tillbaka och låter barnen vara aktiva och leda deras samtal.

5.4 Förskollärares resonemang kring inflytande och delaktighet

Nedan följer det sista resultatavsnittet där förskollärarna talar om begreppen inflytande och delaktighet. Nedan följer fem utdrag från fyra intervjuer.

Camilla berättar om inflytande:

Ta tillvara och lyssna på barns förmågor både verbala genom att uttrycka sina åsikter men även kroppsliga och sinnliga uttryck. Genom 100 språkligheten, att barnen visar oss vägen i projektet. - Camilla.

I den här konstruktionen uttrycker Camilla orden …lyssna på barns förmågor och verbala, kroppsliga, sinnliga uttryck. Funktionen av detta kan förstås som att Camilla tycker det är viktigt att vara lyhörd för att barnen ska få möjlighet till inflytande. Camilla anser även att barns alla språk måste tas tillvara på för att skapa utrymme för inflytande på det sätt som passar varje barn bäst. Effekten kan innebära att barn som ännu inte kan uttrycka sig verbalt ändå får inflytande i förskolan. En annan effekt kan bli att barnen ser att deras åsikter är viktiga för förskollärarna. I konstruktionen ..att barnen visar oss vägen i projektet är funktionen att Camilla tar ett steg tillbaka och följer barnen i deras tankar och intressen. Effekten kan bli att projektet speglar barns tankar om omvärlden och blir därmed meningsfullt för barnen.

24 Även Pamela berättar om inflytande:

Möjligheten att kunna påverka. Barnens åsikter är viktiga och ska beaktas vid vuxnas beslut. Att ha inflytande handlar också om att vi alla befinner oss i ett kollektiv där allas önskningar måste tas tillvara på ett demokratiskt sätt. Förskolan har ett demokratiuppdrag som handlar om etik, inflytande, ansvar, samspel. - Pamela.

Här ser vi en variation i Pamelas konstruktion om inflytande då hon först uttrycker att barnens åsikter är viktiga och ska beaktas vid vuxnas beslut, sedan uttrycker hon att ha inflytande handlar också om att vi alla befinner oss i ett kollektiv där allas önskningar måste tas tillvara på ett demokratiskt sätt. Funktionen kan ses i det här sammanhanget som att Pamela tycker att det är svårt att förhålla sig till begreppet inflytande. Vi tolkar Pamelas uttalande som att hon tycker det kan vara svårt för förskollärare att ge varje barn inflytande och samtidigt ta vara på hela gruppens åsikter på ett demokratiskt sätt. Effekten kan innebära att barnen får inflytande men samtidigt begränsas det av gruppen. Å andra sidan lär barnen sig att deras åsikter är viktiga men att alla barn som ingår i gruppen måste få sin röst hörd.

Inflytande är att inkludera barnens familjer för att visa barnens styrkor. - Kristina.

Funktionen i den här konstruktionen är att Kristina menar att förskollärare kan behöva ta hjälp av barnens familjer för att de ska få möjlighet till inflytande. Då Kristina använder orden barnens styrkor visar detta på att hon har ett intresse för varje barn och vill genom detta möjliggöra så att alla barn får inflytande. Effekten kan leda till att varje barn på sitt sätt känner sig uppmärksammad och delaktig i förskolans verksamhet. En annan effekt kan vara att familjerna upplever att de har inflytande i förskolans verksamhet. Å andra sidan krävs det att alla familjer vill bli inkluderade annars kan detta leda till olikheter mellan barnen.

25 Pamela resonerar kring begreppen inflytande och delaktighet:

Jag tänker att dessa två begrepp; inflytande och delaktighet är beroende av varandra. Vi måste ta tillvara barnens initiativ och intresse genom att ge dom möjlighet att uttrycka sina åsikter i barngruppen. - Pamela.

Pamela berättar i denna konstruktion att vi måste ta tillvara barnens initiativ och intresse genom att ge dom möjlighet att uttrycka sina åsikter i barngruppen. Funktionen av detta kan ses som att Pamela menar att det är upp till oss förskollärare att utforma en verksamhet där barnen får möjlighet till att vara delaktiga. Uttalandet kan tolkas som att det är viktigt för Pamela att hitta en balansgång mellan att följa och leda barnen. Effekten av detta kan bli att barnen blir lyssnade till samt får sina behov respekterade. Vidare kan detta leda till att barnens intresse speglar förskoleverksamheten.

Sandra resonerar kring vad delaktighet är:

När barnen upplever att de får utvecklas i sin egen takt, att vi inte skyndar fram något lärande. Alla barn är inne i sin egen

lärandeprocess och lär sig i olika takt. Genom att vi möjliggör situationer genom miljön och vårt handlande så kan barnen också uppleva att vi är här för deras skull och inte tvärtom. De är de viktigaste i verksamheten. - Sandra.

Sandra lyfter i denna konstruktion när barnen upplever att de får utvecklas i sin egen takt, att vi inte skyndar fram något lärande. Funktionen av detta kan ses som att Sandra anser att delaktighet och lärande går hand i hand. Uttalandet kan även tolkas som att Sandra menar att det är viktigt att bemöta barnen i den närmaste utvecklingszonen för att främja delaktighet. Effekten av att se varje barns behov gör att utvecklingen och delaktigheten blir mer

gynnsam. När Sandra säger att hon …möjliggör situationer genom miljön blir funktionen att Sandra upplever att miljön spelar en betydande roll i barns delaktighet. Effekten kan ses som att fler barn blir delaktiga när Sandra använder miljön som en tredje pedagog för att

26 Sammanfattning

Förskollärarna beskriver att det är svårt att särskilja begreppen delaktighet och inflytande då de berättar om begreppen på ett liknande sätt. Samtliga förskollärare berättar olika om vad delaktighet och inflytande innebär. Detta kan ses som att det inte finns några rätt eller fel när det kommer till arbetet med inflytande och delaktighet i förskolan. Samtidigt uppger dem att det är förskollärarnas roll att se till att delaktighet och inflytande synliggörs i förskolans verksamhet. En del av de tillfrågade lyfter också att delaktighet och inflytande hänger samman med barns lärprocesser.

5.5 Sammanfattning av resultat

I resultatet av våra intervjuer med förskollärarna framkom det att förskollärarna anser det viktigt att göra barnen aktiva i högläsningen för att på så sätt lyfta delaktighet och inflytande. De lyfter även fram att det behövs olika komplement till högläsningen för att möjliggöra barns delaktighet. Det framkommer även att demokrati är ett bra sätt att ta tillvara på barns inflytande men samtidigt synliggörs en begränsning. Förskollärarna berättar att det är viktigt att identifiera barngruppens behov och att utforma högläsningsstunden utifrån detta.

Förskollärarnas syn på interaktion varierar, för en del ses interaktion mellan barnen som något som ska främjas medan andra inte lägger någon större vikt på detta. I intervjuerna framkom även att förskollärarna intar varierande roller vid högläsningsstunderna, vissa tar ett steg tillbaka för att lyfta fram barnet medan andra anser att de behöver vara närvarande för att stötta. Förskollärarna berättar att det är svårt att särskilja begreppen delaktighet och

inflytande. Det finns en variation i deras sätt att beskriva innebörden av begreppen. Det framkom även att förskollärarna anser att det är deras uppgift att se till att delaktighet och inflytande synliggörs i förskolans verksamhet.

27 6. Diskussion

I detta av avsnitt kommer vi att diskutera studiens resultat i relation till syfte, forskningsfråga och tidigare forskning. Detta kommer att ge en djupare förståelse av vårt insamlade material. Syftet med vår studie är att undersöka vilka tolkningsrepertoarer som framkommer när förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Vi vill också ta reda på hur förskollärare beskriver de samarbetsformer de erbjuder barnen under

högläsningsstunderna i diskurserna. Syftet med vårt arbete kommer att prägla diskussionsdelen. Diskussionen kommer även att knytas till våra forskningsfrågor: - Hur talar förskollärare om barns delaktighet och inflytande i högläsningen?

- Vad berättar förskollärare om förutsättningarna de ger barnen för att de ska kunna interagera med varandra under högläsningsstunden?

Nedan diskuteras resultaten av våra fyra tolkningsrepertoarer som också utgör diskussionens rubriker: Aktiva barn och demokrati, Högläsning med utgångspunkt i barngruppen,

Förskollärarnas berättande om interaktion och Förskollärares resonemang kring inflytande och delaktighet.

6.1 Aktiva barn och demokrati

I konstruktionerna var förskollärarna eniga om att det behövs komplement till

högläsningsstunderna. Vidare i konstruktionerna kunde vi också se en variation kring hur förskollärarna resonerar om vilka dessa komplement ska vara. Gemensamt var att

förskollärarna betonar frågor och samtal som viktigt för att på så sätt bjuda in barnen till att vara aktiva. Forskning visar även att samtal mellan barnen och med pedagogen ökar barns möjlighet till att utveckla deras kritiska tänkande, deras språk och förståelse för texten (Breit-Smith, Busch, Schneider Dinnesen & Guo, 2017).

Å andra sidan tar Omar (2016) upp att pedagoger kan ha svårigheter att läsa högt för barnen och samtidigt samtala med dem om boken, speciellt om de har barn i gruppen som har svenska som andraspråk då samtalet måste passa alla barn som ingår i gruppen.

I konstruktionerna framkom vikten av upprepning. Några förskollärare berättade att de ofta läser samma bok om och om igen för att ge barnen möjlighet till att vara aktiva i

högläsningen. Forskning visar på vikten av att läsa samma bok flertalet gånger. I en studie gjord av Tal & Segal-Drori (2014) framkom det att om vi läser böcker upprepade gånger för barnen underlättar det barnens förståelse av texten. Barn uppmuntras då till att delta i