Teamarbete – en kartläggning av svensk offentlig hörselvård

Örebro universitet

Inst. för hälsovetenskap och medicin Examensarbete i Hörselvetenskap Vt 2012

Teamarbete

– en kartläggning av svensk offentlig hörselvård

Författare: Johanna Jäverskog Perkins

Pirjo Olsson

Örebro universitet

Inst. för hälsovetenskap och medicin Audionomprogrammet

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, C-nivå, inom ramen för Audionomprogrammet, 180 högskolepoäng

Svensk titel: Teamarbete – en kartläggning av svensk offentlig hörselvård Engelsk titel: Teamwork – a survey of Swedish public audiology services.

Författare: Johanna Jäverskog Perkins & Pirjo Olsson Handledare: Emelie Rydberg

Datum: 2012-06-12 Antal sidor: 35

Sökord: hörselvård, offentlig, teamarbete, team, audionom, interprofessionell, audiology

services, team, teamwork, public, interprofessional, audiologist

Sammanfattning

Modern sjukvård har blivit fragmenterad vilket medför nackdelar för patienter och personal. Teamarbete över professionsgränserna har identifierats som ett sätt att motverka

fragmentering och erbjuda god heltäckande vård. Detta har relevans för hörselvården där många patienter behöver insatser från olika professioner.

Arbetets syfte var att göra en kartläggning av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård samt att undersöka hur teamarbetet ser ut.

En totalundersökning har gjorts av Sveriges 21 landsting/regioner. Strukturerade intervjuer har genomförts med personer med kunskap om teamarbete inom varje

landsting/region. Resultatet visar att teamarbete förekommer inom samtliga landsting/regioner men att både antalet team och deras arbetssätt varierar. De vanligaste är barnteam och team för hörselnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. De flesta team gör målsättning, planering och utvärdering gemensamt. I två av tre team uppges teammedlemmarna delvis kunna ersätta varandra. Olika professioner förekommer i hörselvårdens team. De som förekommer i störst utsträckning är audionomer, pedagoger och kuratorer. 69 % av teamen

har en formell teamledare. Audionomer, läkare, kuratorer respektive chefer är teamledare i ungefär samma utsträckning.

Interprofessionella aspekter dominerar men det går inte att kategorisera teamen som multi-, inter- eller tvärprofessionella då deras arbetssätt överlappar. Teamarbete upplevs som

Arbetsfördelning

En mall för initial kartläggning utarbetades av författarna tillsammans. Samtliga

intervjufrågor och informationsbrevet skrevs gemensamt. För intervjuerna delade författarna upp landstingen/regionerna i varsin del om 10 respektive 11. Både initial kartläggning och intervjuer utfördes separat. Totalt utfördes 18 intervjuer var. Materialet sammanställdes och bearbetades av författarna tillsammans.

Författarnas tack

Författarna vill tacka samtliga intervjupersoner för medverkan och visat intresse. Ett stort tack till vår handledare för stöd, tips och engagemang. Vi vill också tacka varandra för ett gott samarbete.

Innehållsförteckning

2.4 Teamarbete inom hörselvården ... 10

2.5 Audionomens perspektiv ... 10 3 Syfte ... 11 3.1 Frågeställningar: ... 11 4 Metod ... 11 4.1 Urval ... 11 4.2 Mätinstrument ... 11 4.3 Tillvägagångssätt ... 12 4.4 Etiska överväganden ... 13 4.5 Statistisk bearbetning ... 13 6 Resultat ... 14

6.1 Förekomst av teamarbete i landsting/regioner ... 14

6.2 Professioner ... 18

6.3 Teamens samarbete ... 20

6.4 Audionomen som teamledare ... 23

6.5 Varför man valt att arbeta i team ... 24

7 Metoddiskussion ... 25

8 Resultatdiskussion ... 26

8.1 Teamarbete ... 26

8.2 Teamens förekomst i olika landsting/regioner ... 26

8.3 Förekomst av teamtyper ... 27

8.4 Professioner ... 27

8.5 Samarbetssätt ... 28

8.6 Audionomen ... 29

8.7 Varför teamarbete? ... 29

9 Förväntningar och förhoppningar ... 30

Referenser ... 32 Bilaga 1 ... 36 Bilaga 2 ... 38

1 Inledning

Att arbeta i team över professionsgränser är ett sätt att skapa en kostnadseffektiv sjukvård (World Health Organization [WHO], 2007) men det är också ett arbetssätt som ger fördelar för både patienter och vårdpersonal. En säker vård av högre kvalitet med färre besök och kontakter erbjuds patienterna av personal som ger varandra stöd och delar ansvar, kunskap och erfarenheter (Kvarnström, 2007; Kvarnström & Wallin, 2001). Det framgår även att teamarbete ger en möjlighet att få det helhetsperspektiv som föreskrivs för dagens sjukvård (SFS 1982:763, WHO, 2007). En hörselnedsättning innebär att den person som drabbats behöver insatser av väldigt olika slag t.ex. medicinska, pedagogiska, tekniska och

psykosociala (Smeds & Leijon, 2000; Tye-Murray, 2009). Ett sätt att möta multifacetterade behov som dessa är att arbeta i team sammansatta av olika professioner som bidrar med sina olika kompetenser (WHO, 2007). I modern svensk sjukvård finner man sådana team inom en mängd olika områden (Kvarnström, 2007; Kvarnström & Wallin, 2001) men det framgår inte i hur stor utsträckning de förekommer inom hörselvården.

2 Bakgrund

2.1 Fragmenterad sjukvård

I modern hälso- och sjukvård förespråkas ett synsätt som bygger på att se hela människan utifrån ett biopsykosocialt perspektiv (WHO, 2007). Detta är en helhetssyn där hälsa och vård förstås utifrån det komplexa samspelet mellan biologiska, psykologiska och sociala element (University of Rochester Medical Center, n.d.). Att erbjuda en personcentrerad sjukvård framhålls som väsentligt och regleras i Sverige i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Vård måste ha ett perspektiv som fokuserar på individen och dennes allmänna hälsa och välmående (Socialstyrelsen, 2011; WHO, 2007). För att uppnå detta krävs ett holistiskt synsätt där: ”…the individual who needs care is viewed and respected as a whole person with multidimensional needs” (WHO, 2007, s.11).

Det finns dock en tendens mot ökad specialisering inom sjukvården idag (Repstad, 2005; WHO, 2007). En anledning till detta är att det i takt med utvecklingen inom vården har vuxit fram olika professioner med avgränsade arbets- och ansvarsområden (Cooper & Craddock, 2006). Denna specialisering leder till att vården fragmenteras vilket får negativa konsekvenser för patienter, vårdgivare och i förlängningen för hela samhället (Repstad, 2005; WHO, 2007).

Människor har komplexa behov och uppsplittrade vårdinsatser kan inte möta dessa på ett korrekt sätt (Kvarnström, 2007). Det framhålls att en fragmenterad vård kan leda till att patienten måste vända sig till många olika vårdgivare och upprepa sin historia. Kontinuiteten och långsiktigheten i vårdarbetet kan försvinna (Repstad, 2005). Både patienter och anhöriga förlorar då i trygghet. Risken för felbehandlingar och andra misstag är större när de olika vårdgivarna utför sina arbetsuppgifter separat utan att ha en komplett bild av patientens hälsotillstånd. Onödiga vårdinsatser och felbehandlingar leder inte bara till besvär för patienten utan innebär också stora kostnader för samhället (Krohwinkel Karlsson, 2012). Fragmenteringen innebär alltså ett avsteg från den helhetssyn sjukvården ska arbeta utifrån (SFS 1982:763; Socialstyrelsen, 2011; WHO, 2007). Enligt WHO bör

sjukvårdsorganisationer åtgärda detta och man rekommenderar bl. a skapande av

multidisciplinära samarbeten (för vidare förklaring av typer av samarbete se definition nedan). Ett vårdarbete som sker i team där flera olika professioner ingår kan skapa vinster för både patienter, anhöriga och vårdgivare (Repstad, 2005; WHO, 2007) samtidigt som det tillåter en återgång till den biopsykosociala helhetssyn Engel (1977) redan på 70-talet förespråkade.

2.2 Definitioner

I detta arbete definieras teamarbete som samverkan mellan personer från fler än en profession. Samarbete över professionsgränserna kan dock delas in på olika sätt. Multidisciplinära eller multiprofessionella team innebär att olika professioner arbetar individuellt med att sätta mål och möts för att diskutera hur arbetet framskrider. I interdisciplinära eller interprofessionella team sätts målen upp av teamet tillsammans och medlemmarnas insatser koordineras i en gemensam planering av vården. Tvärdisciplinära/tvärprofessionella team har inte bara ett gemensamt mål utan delar också kunskaper och i viss del arbetsuppgifter över

professionsgränserna (Cooper & Craddock, 2006; Thylefors, 2007). Olika team definieras också genom i hur stor grad de är ledarstyrda. Multiprofessionella team är styrda i större utsträckning än interprofessionella, och tvärprofessionella team har oftast inte någon klart definierad ledare alls (Thylefors, 2007).

Team förekommer som både fasta och flexibla. I fasta team ingår samma personer och/eller professioner i stort sett hela tiden. Flexibla team sätts ihop efter behov och både deltagarna och professionerna varierar (Kvarnström & Wallin, 2001). Professionell kan definieras på olika sätt men i detta arbete används en allmängiltig betydelse där en professionell är en yrkesutövare som får betalt för att utföra vissa definierade uppgifter. Utbildningsnivå som

ibland ligger till grund för begreppet profession har här alltså ingen betydelse (Thylefors, 2007).

2.3 Teamarbete i sjukvården

I dagens sjukvård anses förmågan att arbeta i team vara en nödvändig förutsättning. Ett bra team sägs kunna åstadkomma mer än summan av arbetet som utförs av de individuella medlemmarna (Cooper & Craddock, 2006). Andra fördelar med teamarbete inom sjukvården är att helhetsperspektivet som man i team kan arbeta utifrån innebär ökad patientsäkerhet, högre vårdkvalitet och ökad trygghet. Fördelarna gäller inte bara patienter och deras anhöriga utan också vårdgivarna ser vinster i form av ökat patientförtroende och lojalitet. Teamarbete kan också skapa en kostnadseffektiv sjukvård där adekvata resurser sätts in vid rätt tillfälle för att möta patientens behov (WHO, 2007). I undersökningar kring teamarbete har deltagarna angett att man kan ta vara på varandras kunskap och erfarenhet, och att deras delade ansvar för beslut gör att man upplever mindre stress (Kvarnström & Wallin, 2001). Deltagare i team menar också att arbetssättet är mer stimulerande och roligare än ett traditionellt mer uppdelat vårdarbete. Man upplever ökad trivsel och tycker sig ha en bättre arbetsmiljö (Kvarnström, 2007).

Vissa problemområden har dock identifierats med teamarbete inom sjukvården. Risk finns för att man arbetar på olika villkor inom teamet om vissa starkare medlemmar dominerar arbetet medan andra blir mer passiva och fungerar främst som lyssnare (Kvarnström & Wallin, 2001). Medlemmarnas inbördes status- och maktförhållanden kan ha stor inverkan på hur arbetet fungerar (Thylefors, 2007). Team kan i vissa fall bli så sammansvetsade att man utvecklar egna mål och arbetar mot resten av organisationen. Man får egna normer som gör att man särskiljer sig och detta kan leda till att man konkurrerar med andra på arbetsplatsen istället för att samarbeta. För att undvika dessa negativa utvecklingar anses ledningen ha en central roll genom att man ger struktur, stabilitet och hela tiden för en dialog med teamen. I vissa

avseenden kan teamarbete vara tidskrävande, t.ex. vad gäller deltagande i regelbundna möten, men det framgår att både patienter och personal i slutändan gör vinster i både effektivitet och kvalitet (Kvarnström & Wallin, 2001).

2.4 Teamarbete inom hörselvården

Hörselskadades Riksförbund [HRF] framhåller i Hörselvårdsrapport 2009 att det inom hörselvården bör finnas ett nära samarbete mellan professionerna för att man ska kunna erbjuda heltäckande insatser utifrån patienternas behov. Projekt har genomförts med syfte att göra hörselvården mer sammanhållen och främja en helhetssyn av patienternas behov (HRF, 2004; Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010). Andra projekt har utförts som påvisat betydelsen av teamarbete för vissa av hörselvårdens brukare (Edberg, Wahlquist, Larsby & Hällgren, 2008; HRF, 2004).

I litteraturen (Cooper & Craddock, 2006; Tye-Murray, 2009; Valente, Hosford-Dunn & Roeser, 2008) framhålls vikten av att arbeta i team inom hörselvården för att på så vis erbjuda bästa möjliga insatser utifrån ett helhetsperspektiv. Cooper och Craddock (2006) menar att några av de mest framgångsrika teamen inom modern sjukvård finns inom hörselvården. I Sverige är hörselvården indelad i 21 landsting och regioner (Sveriges Kommuner och

Landsting, 2009). Den är uppdelad i privata och offentliga aktörer (Hjälpmedelsinstitutet [HI], 2010b). Olika kartläggningar och studier (Blomquist, 2004; HI, 2010a; HI, 2010b; HRF, 2004; Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010) har gjorts med relevans för hörselområdet där man t.ex. fokuserat på att ta fram statistik över hörapparatsförskrivning samt utrett

tillgången på hörselpedagogiskt stöd till barn och ungdomar. Inga kartläggningar har dock gjorts utifrån perspektivet teamarbete. Då detta saknas och samtidigt upplevs som en relevant aspekt inom hörselvården finns utrymme för en kartläggning av teamarbete inom

hörselvården i Sverige. Fokus för detta arbete är den offentliga hörselvården då denna har funnits längre än den privata. Dessutom ingår svensk offentlig hörselvård som en del i större organisationer där man har tillgång till flera olika professioner som kan medverka i team. Denna kartläggning fokuserar främst på de fasta team som förekommer i svensk offentlig hörselvård samt på hur de arbetar tillsammans. Team bestående av olika professioner kan som tidigare nämnts arbeta på olika sätt. Denna aspekt ansågs vara intressant att inkludera i

undersökningen.

2.5 Audionomens perspektiv

Det framstår som väsentligt att audionomer måste ha förmågan att arbeta i team inom hörselvården. Detta framhävs både i audionomens etiska kod (SRAT, n.d) och

audionomprogrammets utbildningsplan (Örebro universitet, n.d) och därför är det relevant att undersöka i vilken utsträckning audionomer ingår i hörselvårdens olika team. I en del team är

audionomens roll central och ibland ledande, (Cooper & Craddock, 2006; Tye-Murray, 2009; Valente et al., 2008) vilket medför att detta också är en relevant aspekt att utforska.

3 Syfte

Syftet med undersökningen är att kartlägga förekomsten av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård samt att redogöra för hur teamarbetet ser ut.

3.1 Frågeställningar:

Förekommer teamarbete inom svensk offentlig hörselvård? Om ja, i vilken utsträckning?

Vilka professioner ingår i teamen?

Hur ser samarbetet mellan teamens olika professioner ut? Hur ofta ingår audionomer i teamen?

Förekommer audionomer som teamledare? Varför väljer man att arbeta i team?

4 Metod

I detta arbete har en totalundersökning av Sveriges 21 landsting och regioner gjorts.

Kartläggningen har gett en ögonblicksbild av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård vid undersökningstillfället. Totalt deltog 36 intervjupersoner från Sveriges 21 landsting och regioner.

4.2 Mätinstrument

En deskriptiv forskningsdesign har valts för kartläggningen av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård. Vid genomgång av litteratur i ämnet har inga liknande undersökningar eller ett befintligt relevant mätinstrument hittats och därför har ett eget instrument skapats i form av en strukturerad intervju. Intervjufrågor utarbetades till störst del som slutna frågor av kvantitativ typ. Intervjun var strukturerad och standardiserad och exakt samma frågor ställdes till alla intervjupersoner. Telefonintervjuer valdes p.g.a. att skickade enkäter ofta har större bortfall och kräver flera påminnelser (Trost, 2007). Intervjuerna beräknades ta maximalt 30

minuter per intervjuperson. Med tanke på framtida databearbetning innehöll intervjuerna enbart en öppen fråga där kvalitativa svar efterfrågades.

En pilotstudie ska helst göras efter man har konstruerat egna frågor. Vid pilotstudien ska man välja en grupp som liknar undersökningsgruppen men den får inte vara samma. Frågorna ska testas i gruppen och utvärderas (Notter & Hott, 1996). I denna kartläggning gjordes en totalundersökning och därför kunde inte någon av våra potentiella intervjupersoner delta i pilotstudien. Däremot har en verksamhetschef från en auktoriserad privat

audionommottagning med lång erfarenhet från offentlig hörselvård läst igenom samtliga intervjufrågor.

4.3 Tillvägagångssätt

Författarna delade upp landstingen/regionerna i varsin del om 10 respektive 11. Inledningsvis undersöktes hörselvårdens organisation i de enskilda landstingen/regionerna genom

informationsökning på internet samt via telefonkontakter. För detta användes samtliga landsting/regioners hemsidor där information och kontaktdetaljer hittades. I vissa fall angavs telefonnummer till en reception och i andra fanns enskilda personer namngivna som

kontakter. För att säkerställa att denna initiala kontakt och presentation av undersökningen skulle göras på samma sätt hade en mall för samtal utarbetats. Enligt mallen efterfrågades vid telefonsamtalen en eller flera personer med god kunskap om och insikt i den berörda

hörselvårdens teamarbete. I de flesta fall resulterade denna initiala kontakt i en hänvisning till en annan person som i sin tur kontaktades per telefon. I de fall där hörselvården var indelad i olika enheter och/eller en person inte kunde svara för hela verksamheten intervjuades flera personer. Intervjupersonerna var i störst utsträckning enhets- och verksamhetschefer. I övriga fall intervjuades chefsaudionomer och audionomer.

Då det bekräftats vem/vilka de relevanta intervjupersonerna var togs kontakt med dessa per telefon för att presentera undersökningen och boka tid för intervju.

Ett informationsbrev (bilaga 1) skickades sedan ut tillsammans med samtliga intervjufrågor (bilaga 2). Detta gjordes via e-mail vilket sparade portokostnader och tid. Intervjupersonerna fick utskicket 1-7 arbetsdagar innan intervjutillfället vilket gav dem möjlighet att läsa

frågorna innan intervjun och se till att de hade all relevant information tillgänglig. Under fyra veckor genomfördes intervjuerna per telefon. Dessa tog mellan 5 och 30 minuter per

Svaren skrevs ned manuellt på en intervjuguide som bestod av listan med intervjufrågor där sida 2 med frågor 5-8 kopierats i ett större antal för att ha ett papper för varje team. Både initial kartläggning och intervjuer utfördes av författarna var för sig. Materialet

sammanställdes sedan och bearbetades av författarna tillsammans.

4.4 Etiska överväganden

Detta arbete är en kartläggning där inga personliga konfidentiella uppgifter lämnas ut och kan därmed inte ge personliga konsekvenser för intervjupersonerna. Intervjupersonerna

informerades om undersökningens syfte och innehåll. Samtliga gav muntligt samtycke till medverkan. Uppgifterna som efterfrågades är offentlig information som i enlighet med offentlighetsprincipen ska göras tillgänglig: ”Handlingsoffentligheten ger var och en rätt att begära att få del av allmänna handlingar och vanligtvis utan att behöva tala om varför eller vem man är” (Offentlighetsprincipen, Regeringskansliet, 2011).

4.5 Statistisk bearbetning

De färdiga svaren matades in manuellt i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 20. Deskriptiv statistik i form av frekvenstabeller och korstabeller producerades. Diagram utformades med hjälp av Microsoft Office Excel 2010.

6 Resultat

6.1 Förekomst av teamarbete i landsting/regioner

Tabell 1 visar att teamarbete förekommer i samtliga landsting/regioner. Totalt finns 97 team i svensk offentlig hörselvård. De landsting/regioner med störst befolkning är de som har flest team dvs. Stockholm och Västra Götaland.

Tabell 1 - Frekvenstabell över befolkning, antal patienter och antal team i olika landsting

1 _{Statistiska Centralbyrån, 2012} 2 _{HI, 2011}

Län Befolkning1 Antal patienter enligt HI2 Antalet team

Stockholm 2091473 15927 11 Uppsala 338630 2648 5 Sörmland 272563 2135 5 Östergötland 431075 2748 6 Jönköping 337896 3115 4 Kronoberg 184654 1275 5 Kalmar 233090 1749 3 Gotland 57308 575 2 Blekinge 152979 1589 4 Skåne 1252933 10292 4 Halland 301724 2877 6 Västra Götaland 1590604 12771 11 Värmland 272736 1826 3 Örebro 281572 2444 4 Västmanland 254257 2056 3 Dalarna 276565 3472 5 Gävleborg 276130 2165 3 Västernorrland 242155 1957 2 Jämtland 126299 957 1 Västerbotten 259667 2114 5 Norrbotten 248545 2794 5

Flexibla team

Skåne som är Sveriges tredje största landsting/region har 4 fasta team. I övrigt förekommer teamarbete i flexibla team och dessa anges inte i tabell 1.

I Gävleborg och Sörmlands landsting förkommer också flexibelt teamarbete i viss utsträckning men även dessa team står utanför sammanställningen.

För samtliga flexibla team uppgavs att dessa skapas utifrån patientens behov och man sätter in de kompetenser som behövs. Anledningen till att man arbetar på detta sätt angavs vara att man velat komma ifrån ett tänk med fasta team för att ha en större flexibilitet. Man menar att det ger ökad kvalitet för patienterna då det är helt deras behov som styr.

Privat auktoriserad hörselvård

I tre av Sveriges landsting/regioner, Skåne, Stockholm och Uppsala, sköts den basala hörselrehabiliteringen av privata auktoriserade aktörer. I Region Skåne finns också en

audionommottagning i offentlig regi. Denna region har en offentlig hörselvård som är indelad i fyra audiologiska avdelningar belägna på fyra olika sjukhus. Här ingår samtliga patienter under 20 år samt de vuxna som har behov av medicinsk kompetens. Utöver dessa finns också en regional habiliteringsverksamhet för vuxna och barn där dövblindenhet och dövenhet ingår (Region Skåne, 2011).

I Stockholms läns landsting är Hörsel- och Balanskliniken vid Karolinska

Universitetssjukhuset ansvarig för den utvidgade hörselrehabiliteringen samt alla länets barn och ungdomar. Den utvidgade hörselrehabiliteringen ansvarar för patienter där behovet för hörselrehabilitering är mera omfattande, kräver insatser från flera vårdgivare och tar längre tid. I Uppsala sköter den privata auktoriserade hörselvården den basala hörselrehabiliteringen men det finns fortfarande enheter kvar som landstinget driver utanför Uppsala. Hörcentralen och Akademiska sjukhuset sköter den utvidgade hörselrehabiliteringen. Kriterierna mellan den basala och den utvidgade är samma som i Stockholm och beskrivs i ett avtal från Stockholms läns landsting (Stockholms Läns Landsting, 2012).

Tabell 2 – Alla typer av team som identifierats i kartläggningen

Team

Audiologen HDV Barn och CI *team Barn- och ungdomsteam Barnteam CI* barn CI* team CI* vuxen Dövblindteam Dövteam Fördjupad rehabteam Förskoleteam Grav hns**

Grav hns** med CI*

Hörsel + ytterligare funktionsnedsättning

Hörsel och tinnitus vuxna Hörselvårdsteam

Skolteam Syn/Hörsel Teknikteam

Text och bildtelefoniteam Tinnitus vuxen

Tinnitusteam barn Ungdomsteam Vuxen och CI* Vuxenteam Yrsel Öronteam

*Ett cochlea implantat (CI) är en elektronisk enhet som implanteras under huden bakom örat. Den har elektroder som placeras i cochlean för att direkt stimulera hörselnerven (Cooper & Craddock, 2006).

**Hns står som förkortning av hörselnedsättning.

Som framgår i tabell 2 har kartläggningen resulterat i 27 olika sorters team. I bearbetningen här nedan har dessa 27 teamtyper delats in i 9 kategorier utifrån verksamhetsområde och professioner som ingår.

Följande kategorier har identifierats: CI – CI barn, CI vuxen, CI team

Barn – Barn- och ungdomsteam, Barnteam, Ungdomsteam, Audiologen HDV, Förskoleteam, Skolteam Tinnitus – Tinnitusteam barn, Tinnitus vuxen, Hörsel och tinnitus vuxna,

Hörsel + ytterligare funktionsnedsättning – Hörsel + ytterligare funktionsnedsättning, Syn- och hörsel,

Dövblindteam,

CI+hns – Grav hns med CI, Barn och CI, Vuxen och CI Teknik – Teknikteam, Text- och bildtelefoniteam, Döv – Dövteam, Grav hns

Vuxenteam

De vanligast förekommande teamen är de som arbetar med barn (24 stycken) och därefter team som arbetar med hörselnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning (17 stycken) samt tinnitusteam (13 stycken). Teknikteam är de minst vanliga inom den offentliga hörselvården (2 stycken).

6.2 Professioner

Tabell 3 - Alla typer av professioner som identifierats i kartläggningen

Professioner

Arbetsterapeut Audiolog Audionom Barnskötare

Bild- och texttelefoniförskrivare Bild-och texttelefoniingenjör Bildtelefoniadministratör Biomedicinsk analytiker Dövblindtolk Enhetschef Hörselingenjör Hörsellärare Hörselpedagog Hörselvårdstekniker

Kommunikationspedagog, taktil och tecken Kurator Logoped Lärare Psykolog Sekreterare Sjukgymnast Sjuksköterska Specialpedagog

Syn- och hörselinstruktör Synpedagog Talpedagog Teckenspråkslärare Teckenspråkstolk Tinnitusterapeut Undersköterska Verksamhetschef Vestibulärassistent Vuxen dövtolk Ögonläkare ÖNH läkare Öronkirurg

Tabell 3 visar att totalt 36 olika professioner förekommer i teamen. Dessa har i likhet med teamen kategoriserats i fortsatt bearbetning.

Följande kategorier har identifierats: Audionom

Ingenjör – Hörselingenjör, Bild- och texttelefoniingenjör, Hörselvårdstekniker Kurator

Logoped

Läkare – Audiolog, ÖNH läkare, Ögonläkare, Öronkirurg,

Administration – Sekreterare, Biltelefoniadministratör, Bild- och texttelefoniförskrivare

Pedagog – Hörselpedagog, Specialpedagog, Talpedagog, Teckenspråkslärare, Synpedagog, Hörsellärare, Syn-

och hörselinstruktör, Kommunikationspedagog (taktil och tecken), Lärare, Barnskötare

Psykolog

Vårdyrken – Vestibulärassistent, Undersköterska, Sjukgymnast, Tinnitusterapeut, Arbetsterapeut, Biomedicinsk

analytiker, Sjuksköterska

Chef – Enhetschef, Verksamhetschef

Figur 2 visar hur ofta de olika kategorierna av professionerna förekommer i det totala antalet team. De professioner som förekommer oftast är audionom och kurator, dessa ingår i 90 % av teamen. Därefter pedagoger (84 %) och läkare (67 %). Den profession som återfinns i minst utsträckning är tolk (3 %).

Figur 2 – Förekomst av olika professioner i det totala antalet team.

Figur 3 visar hur ofta de olika professionskategorierna förekommer i de olika typerna av team (totalt 9 teamtyper). Audionomer och pedagoger finns i samtliga teamtyper. Kurator, ingenjör och läkare förekommer i 89% av teamtyper. I flera landsting/regioner angavs att man inom teamen ibland köper in tjänster från vissa professioner då särskilda behov uppstår. Man tydliggjorde dock att dessa inte ingick som medlemmar i teamen. Exempel på dessa professioner var psykolog, läkare, tolk och logoped.

Figur 3 – Förekomst av professioner i teamtyperna.

6.3 Teamens samarbete

I intervjuerna angav flera intervjupersoner gällande målsättning, planering och utvärdering att arbetet utförs både gemensamt och enskilt. I dessa fall antecknades båda svaren och

bearbetades som ”både och”.

Samarbetssätt i de olika teamen

Tabell 4 visar hur de enskilda teamen (n=97) arbetar med målsättning, planering av insatser och utvärdering. Den största andelen team arbetar gemensamt med målsättning, planering och utvärdering. Gemensamma målsättningar sätts upp i 60% av teamen. Utvärdering är det som i störst utsträckning görs enskilt.

Figur 4 – Samarbetssätt (%).

Målsättning per teamtyp

Majoriteten av alla team arbetar med gemensam målsättning. Endast teknikteamen arbetar gemensamt och enskilt i lika stor utsträckning. Dövteam är den enda teamtypen som endast arbetar med gemensam målsättning.

Figur 5 – Målsättning/teamtyp (%)

Planering av insatser per teamtyp

Teamen för CI, barn, hörsel + ytterligare funktionsnedsättning, CI + hörselnedsättning, döv samt vuxna planerar sina insatser mestadels gemensamt. Tinnitusteamen däremot använder

sig i stort sett lika mycket av de olika arbetssätten. Det gäller även för teamen i kategorin övrigt. Inga av teknikteamen arbetar med gemensam planering av insatser.

Figur 6 – Planering av insatser/teamtyp (%)

Utvärdering per teamtyp

De flesta dövteam och team som arbetar med hörsel + ytterligare funktionsnedsättning gör en gemensam utvärdering. CI-teamen och teamen i kategorin övrigt utvärderar oftare enskilt än gemensamt. Tinnitus-, teknik- och vuxenteamen utvärderar i ungefär lika stor utsträckning gemensamt och enskilt.

Sammanfattning av arbetssätt:

I figur 5-7 redovisas hur de olika teamtyperna arbetar. Dövteam och team som arbetar med hörsel + ytterligare funktionsnedsättning är de som i störst utsträckning sätter upp mål, planerar och utvärderar insatser gemensamt.

Överlag är det utvärdering som sker gemensamt i minst utsträckning och målsättning som görs gemensamt av flest teamtyper.

Andel av team där medlemmarna kan ersätta/täcka upp för varandra

I ungefär två tredjedelar av barnteamen och CI-teamen angavs att professionerna delvis kan täcka upp för varandra. I hälften av teknikteamen och övriga team kan man delvis ersätta varandra. Endast i teamen för hörsel och ytterligare funktionsnedsättning anger fler team att man inte delvis kan täcka upp för varandra. I nästan tre fjärdedelar av vuxenteamen kan man delvis ersätta varandra. I 80 % av dövteam uppges att professionerna kan täcka upp för varandra.

I totalt 63 % av de 97 enskilda teamen angavs att medlemmarna delvis kan täcka upp för/ersätta varandra.

Figur 8 – ersätta/täcka upp för varandra (%)

6.4 Audionomen som teamledare

I 69 % av teamen finns en formell teamledare d.v.s. i 67 av 97 team. Audionomer

förekommer som teamledare i 12 team d.v.s. i 12 % av det totala antalet team samt i 18 % av de team som har en teamledare. Audionomer är teamledare i dövblindteam, skolteam,

tinnitusteam, grav hörselnedsättning, barnteam, CI-team och vuxenteam. Läkare, kurator respektive chef har uppgetts vara teamledare i ungefär 20 % vardera av de team där teamledare finns.

I tre landsting/regioner angavs att man valt att inte ha formella teamledare i sina team för att uppmuntra ett lika stort engagemang från alla medlemmar. Ingen har ensamt övergripande ansvar utan alla måste hjälpa till och dela ansvaret. I två landsting/regioner uppgavs att teamledarrollen roterar mellan medlemmarna också här i syfte att skapa delaktighet och ett gemensamt ansvar.

6.5 Varför man valt att arbeta i team

Fråga 9 gällde teamarbete och löd: Varför har ni valt att arbeta på detta sätt? I analysen har fyra kategorier av svar framstått som de mest frekventa.

För att det ger en helhetssyn på patienten.

Det ger en möjlighet att erbjuda en heltäckande vård, att möta alla patientens behov. Det gör det lättare för patienten med färre besök, färre kontakter och de slipper

upprepa sig.

Personalen får stöd och hjälp samt får möjlighet att lära av varandra.

Nästan alla intervjupersoner framhävde att helhetssynen gav vinster för både patienten och verksamheten. De flesta menade att fokus dock ligger främst på patienten och dennes behov. Flera angav att teamarbete ger möjlighet att kvalitetssäkra arbetet. Det upplevdes av flera intervjupersoner att teamarbete ger en större kontinuitet i vården. Intervjupersoner från en tredjedel av alla landsting/regioner angav att man arbetar med utveckling av fler team. Detta görs för att det är ett arbetssätt som man uppger sig vilja sträva mot. I vissa av

landstingen/regionerna angav man dock att en utveckling av vidare teamarbete inte är möjlig pga. geografiska avstånd.

7 Metoddiskussion

För datainsamling användes strukturerade intervjuer. Frågorna hade till stor del fasta

svarsalternativ. För att minimera förekomsten av felaktiga svar utfördes intervjuerna efter en gemensamt utarbetad mall. Frågorna ställdes i största möjliga mån i samma ordningsföljd för alla intervjupersoner. Strukturerade intervjuer är lättare att analysera och blir mera objektiva. Intervjuerna liknade enkät i sin struktur men frågorna ställdes vid personlig kontakt, vilket gav möjlighet att förtydliga om något inte uppfattats korrekt (Notter & Hott, 1996).

Intervjufrågorna baserades på relevant litteratur gällande både teamarbete i stort (Thylefors, 2007) och hörselvården mer specifikt (Tye-Murray, 2009; Valente et al., 2008; Cooper & Craddock, 2006). Svaren skulle ha kunnat insamlas med en enkät men för att undvika de vanliga nackdelarna vid enkäter valde författarna att samla in svaren via telefonintervjuer. De vanligaste fallgroparna vid enkätsstudier är att svarfrekvensen är låg, att alla frågor inte besvaras samt att frågorna tolkas olika. Det går också fortare att samla in material genom att intervjua (Notter & Hott, 1996).

Frågor 1-3 i intervjumallen gällde bakgrundsinformation som efterfrågades för att presentera landstingen/regionerna samt att se om eventuella samband mellan landstingen/regionerna kunde urskiljas. Då verksamheterna är uppbyggda på så olika sätt och då tre

regioner/landsting har privat auktoriserad hörselvård för basal rehabilitering upplevdes en jämförelse inte vara möjlig. Fråga 1 som avsåg antal patienter som genomgått d.v.s. avslutat hörselrehabilitering uppfattades olika av intervjupersonerna och i flera fall fanns inte denna information tillgänglig. Pga. av detta valdes istället Hjälpmedelsinstitutets statistik från 2010 där antalet patienter som fått hörapparater utprovade anges. Siffror för samtliga

landsting/regioner finns presenterade i detta dokument (HI, 2011).

Frågor 7 och 8 i intervjumallen behandlar aspekter som kan särskilja teamen i fråga om hur de definieras, d.v.s. multi-, inter- eller tvärprofessionella. Dessa har angetts som hur man jobbar med målsättning, planering och utvärdering samt om man mellan professioner delvis kan täcka upp för varandra (Thylefors, 2007). Fokus ligger på hur dessa uppgifter utförs kring patienten. Anledningen är att vården idag ska vara person-centrerad (SFS 1982:763, WHO, 2007) och därför upplevdes detta mer väsentligt än att ha ett verksamhetsperspektiv.

Svarsalternativen för fråga 7 angavs som gemensamt eller enskilt med syfte att kunna urskilja arbetssättet enligt tidigare angiven definition (Thylefors, 2007). Då vissa intervjupersoner angav ”både och” bearbetades detta som ett tredje svarsalternativ.

Professioner och team har som tidigare nämnts delats in i kategorier för viss bearbetning. Detta har gjorts för att möjliggöra relevant bearbetning och för att ge en tydligare överblick av ett heterogent material. För professionerna gjordes detta också därför att det var antalet typer av professioner som skulle undersökas, inte antalet audionomer eller pedagoger i varje team. Teamen indelas i kategorier utifrån professioner som ingår samt verksamhetsområde. Detta görs därför att verksamhetsområdet definieras efter patientgrupp och fokus ligger på hur man arbetar med insatser gentemot patienter. Med hjälp av kategoriseringen har vissa jämförelser kunnat göras av hur samarbetssätten skiljer sig utifrån arbetsområde.

8 Resultatdiskussion

8.1 Teamarbete

I litteratursökningar har inga vetenskapliga undersökningar av förekomsten av team inom hörsel/sjukvård hittats. Vetenskapliga studier av effekterna av teamarbete har inte heller hittats.

Vissa negativa aspekter av teamarbete har identifierats (Kvarnström & Wallin, 2001; Thylefors, 2007) men samtidigt har undersökningar som gjorts kring teammedlemmar och patienter inom olika vårdområden framhävt att detta arbetssätt ger tydliga fördelar (Eklund-Grönberg et al., 2008; Kvarnström & Wallin, 2001). Denna kartläggning visar att team finns inom samtliga landsting/regioner men att de förekommer i olika utsträckning. Flera

intervjupersoner angav att man vill sträva mot att skapa flera team vilket tyder på att man upplever arbetssättet som positivt.

8.2 Teamens förekomst i olika landsting/regioner

I Sveriges landsting/regioner bor mellan ca 57000 till över 2 miljoner invånare. Detta medför att antalet personer som har behov av hörselvård skiljer sig mycket och detta skulle kunna ha en inverkan på förekomsten av team inom landstinget/regionen. Som tidigare nämnts ser den offentliga hörselvårdens organisation väldigt olika ut och då 3 landsting/regioner har privata auktoriserade aktörer som är ansvariga för den basala hörselvården är det inte möjligt att göra jämförelser eller urskilja mönster. Antalet team varierar och det finns mellan 1 och 11 team per landsting/region. Varken befolkning eller patientantal kan relateras direkt till antalet team. Geografiska faktorer kanske spelar in här då vissa av Sveriges landsting/regioner har stora

ytor med relativt få invånare. Teamarbete kan vara tidskrävande för alla. Om restid dessutom läggs till detta kanske man inte alltid upplever att fördelarna med arbetssättet överväger. Ett antal intervjupersoner har angett geografiskt avstånd som ett hinder för att teamarbete utvecklas.

8.3 Förekomst av teamtyper

Det är inte helt förvånande att team som arbetar med hörsel och ytterligare

funktionsnedsättning är vanligt förekommande. Denna patientgrupp har komplexa behov som gör att många kompetenser behövs (Edberg et al. 2008). Även barnteam är vanliga och detta kan också tyckas logiskt då barn och deras familjer behöver hjälp och stöd inom olika områden som t.ex. hem-, förskol- och skolmiljö, samt hjälp med språkutveckling och kommunikation (Tye-Murray, 2009; Uhlén, 2011). Totalt 21 av de 97 teamen som identifierats arbetar med CI-patienter. Det framgår att också denna patientgrupp behöver insatser från många olika professioner då man genomgår en lång och komplicerad procedur inför implantat samt har behov av en fördjupad habilitering och/eller rehabilitering (Cooper & Craddock, 2006; Tye-Murray, 2009). Man räknar med att 10-15% av befolkningen har

tinnitus i viss mån, men totalt 0.5-3% anges besväras av det i större grad (Andersson, Baguley, McKenna & McFerran, 2005). Då tinnitus kan orsakas och/eller förvärras av

exempelvis högt blodtryck, stress och sjukdomar som Morbus Menières är det viktigt att man arbetar i team kring patienterna. Insatser av t.ex. medicinsk, teknisk och psykologisk art kan behövas vilket gör att olika professioner bör bidra med sina kompetenser (Valente et al., 2008). Tinnitusteam är också ett av de vanligast förekommande i svensk offentlig hörselvård.

8.4 Professioner

En mängd olika professioner ingår i de team som finns inom svensk offentlig hörselvård. Det framgår utav resultatet att de som förekommer oftast är audionomer, kuratorer och pedagoger. Med tanke på de varierande behov som identifierats hos hörselvårdens patienter upplevs det som relevant att dessa professioner finns i många team. Hörselvårdens patienter kan ju ha behov av t.ex. medicinska, tekniska, pedagogiska, psykologiska och sociala insatser (Tye-Murray, 2009; Smeds & Leijon, 2000) och ovannämnda professioner kan på olika sätt bidra till att täcka dessa behov.

Det framgår i många intervjupersoners svar att just strävan mot denna heltäckande vård ären anledning till att man arbetar i team. Administrativ personal förekommer i viss utsträckning men är inte en regelbunden profession i hörselvårdens teamarbete. Detta kan tänkas bero på att den administrativa organisationen ser olika ut, men kan tyda på att övriga professioner sköter de administrativa uppgifterna i många team. Det finns en stor variation i hur teamen är sammansatta vad gäller professioner. Detta samt det faktum att vissa team köper in kompetens vid behov gör att en jämförelse mellan teamtyper och professioner inte ger tydlig eller

relevant information.

8.5 Samarbetssätt

Då det framkommit ett stort antal olika teamtyper med väldigt skilda arbetssätt har en kategorisering utifrån multi-, inter- och tvärprofessionella begrepp inte kunnat göras. Vissa team har angett att man arbetar gemensamt i stor utsträckning men att en viss uppgift görs enskilt och en tydlig definiering har alltså inte kunnat göras. Denna kartläggning har i likhet med den studie Thylefors, Persson och Hellström (2005) gjort av olika vårdverksamheter funnit att arbetssätt med interprofessionell betoning dominerar men att det är svårt att göra tydliga indelningar därför att gränserna ofta är flytande och arbetssätten delvis överlappar. Det faktum att många intervjupersoner svarade ”både och” gällande arbetssätt är en annan

anledning till att en definition som multi-, inter- och tvärprofessionellt inte har varit möjlig. Graden av styrning är en annan aspekt som kan definiera ett team. Även om

multiprofessionella team är de som i teorin ska ha det tydligaste och mest formella

ledarskapet (Thylefors, 2007) har resultaten inte återspeglat detta. Inga tydliga mönster har kunnat urskiljas mellan arbetssätt och förekomsten av teamledare. Även detta stämmer överens med resultat från Thylefors et al. (2005) då man också funnit att de olika typerna av team inte tydligt kan definieras utifrån ledarskapet. Vissa intervjupersoner angav att man inte har formella teamledare eller att man roterar ledarskapet. För samtliga var syftet med detta att skapa större delaktighet och ett i större grad delat ansvar. Att låta ledarskapet rotera skulle också kunna vara ett sätt att motverka att vissa medlemmar blir dominanta eller att makt och status inverkar.

I 63 % av alla team anger man att professionerna delvis kan täcka upp för varandra och denna aspekt hör till det tvärprofessionella arbetssättet. Det har dock inte varit möjligt att urskilja teamtyper som arbetar på ett renodlat tvärprofessionellt sätt. För att göra en sådan definition

krävs också ett genomgående gemensamt arbete samt att ingen egentlig formell teamledare finns (Thylefors, 2007).

Det har även i undersökningen framgått att man inom svensk offentlig hörselvård arbetar i både fasta och flexibla team. Förekomsten av dessa skiljer sig i landstingen/regionerna. Flexibla team anses ge hela organisationen ökad flexibilitet och större möjligheter att ta tillvara på personalens kompetens. Dessa team kräver dock mer ledning där mål, ansvar och befogenheter tydligt fastställs. Fasta team gör att kommunikationen blir lättare då man känner varandra och får ökad kunskap om de andras kompetens. En risk är dock att man fastnar i invanda mönster och arbetssätt samt att nya medlemmar får svårt att ta sig in. Här gäller att ledningen arbetar med ständig kompetensutveckling och uppföljning (Kvarnström & Wallin, 2001). I tre landsting/regioner har man tagit fasta på ett mer flexibelt arbetssätt där team hela tiden skapas kring patientens behov. Anledningen till detta har angetts vara just den ökade flexibiliteten, men här har man främst framhållit att detta ger en större kvalitet för patienten.

8.6 Audionomen

Litteraturen framhäver audionomens roll i hörselvårdens teamarbeten (Cooper & Craddock, 2006; Tye-Murray, 2009; Valente et al., 2008) och detta återspeglas i resultaten.

Kartläggningen visar att audionomer ingår i 90 % av teamen samt att professionen finns representerad i samtliga teamtyper. Pedagoger är den enda andra profession som också ingår i alla typerna av team. Som teamledare återfinns audionomen i 18 % av alla team där en

formell teamledare finns. Dessa resultat visar att audionomen förekommer i en väldigt stor andel av den offentliga hörselvårdens team men att professionen inte har ledarrollen i alls samma utsträckning. Läkare, kurator respektive chef har alla uppgetts vara teamledare i ungefär lika många team var som audionomen. Detta tyder på att det inte finns en viss profession som dominerar vad gäller ledarskapet.

8.7 Varför teamarbete?

I likhet med svaren som angavs av intervjupersonerna har undersökningar visat att

teammedlemmar upplever att teamarbete ger bred kunskap om patienten. Likheten fortsätter också i att man menar att de olika perspektiv som finns inom teamet gör att man kan få en helhetssyn på patienten och dennes behov (Kvarnström & Wallin, 2001).

Ett team kan vara en utbildningsresurs inte bara för dess medlemmar utan också för andra kollegor (Cooper & Craddock, 2006; Kvarnström, 2007). Detta framgår också i

intervjupersonernas svar. Samtliga intervjupersoner upplever att teamarbete är mycket värdefullt och de flesta framhöll det som väsentligt för verksamheten. Person-centrerad sjukvård där man arbetar utifrån helhetsperspektiv regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och då teamarbete är ett verktyg för att nå fram till detta kan strävan att utveckla fler team ses som ett sätt att arbeta i enlighet med lagen.

9 Förväntningar och förhoppningar

Förväntningarna inför kartläggningen var att samtliga av Sveriges olika landsting och regioner skulle ha teamarbete men att detta skulle finnas i olika stor omfattning. Detta baserades på författarnas personliga erfarenheter (vid praktik etc.) samt det faktum att

landstingen/regionerna har stora skillnader i befolkningsunderlag. Det fanns också förväntningar om att teamen troligtvis arbetade på ett likande sätt i enlighet med både internationella riktlinjer (WHO, 2007) och svensk lag (SFS 1982:763).

Förhoppningen var att kartläggningen skulle kunna bidra till en tydligare bild av hur

hörselvården ser ut i Sverige och att landsting och regioner skulle kunna använda resultaten för att inspireras till att bilda flera team. Förhoppningen var också att brukare och deras intresseorganisationer skulle kunna använda den information som kom fram för att kunna jämföra hur mycket olika hörselområden arbetar med team.

Precis som förväntades visar kartläggningen att teamarbete förekommer i samtliga Sveriges landsting/regioner och även att skillnader i antal team skulle finnas visade sig stämma. Arbetssätten skiljer sig däremot mer än förväntat mellan teamtyperna och detta kanske pga. att man i flera landsting/regioner säger sig just nu arbeta mot att utveckla fler team. En

anledning kan också vara att hörselvården är upplagd på olika sätt i landstingen/regionerna då 3 av 21 har en delvis privatiserad hörselvård med auktoriserade privata aktörer.

Responsen från intervjupersonerna var överlag mycket positiv. De flesta vill ta del av uppsatsen och har visat ett stort intresse för resultaten. Detta styrker till viss del de förhoppningar författarna haft med detta arbete.

10 Förslag på framtida forskning

Som förslag på framtida forskning vill vi framhålla värdet av att göra en större intervjustudie med hörselvårdspatienter för att få ett rent patientperspektiv på teamarbete inom svensk hörselvård. Teamarbete förordas av WHO (2007) men även av HRF (2009) som ju representerar hörselvårdens patienter och det vore därför relevant att undersöka vad patienterna själva tycker.

I litteratursökningarna hittade vi inga vetenskapliga studier av effekterna som teamarbete har inom vården och detta skulle vara intressant att undersöka både vad gäller organisationens och den enskilda medarbetarens perspektiv.

Referenser

Andersson, G., Baguley, D.M., McKenna, L., & McFerran, D. (2005). Tinnitus. A

multidisciplinary approach. London: Whurr.

Blomquist, U. (2004) Gemensam nämnd inom hjälpmedelsområdet. Lägesrapport december

2003. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Hämtad 11 mars, 2012, från

http://www.hi.se/Global/pdf/2004/04308-pdf.pdf

Cooper, H.R., & Craddock, L.C. (Eds.). (2006). Cochlear Implants. A Practical Guide (2nd ed). London: Whurr.

Edberg, P.O., Wahlquist, U.P., Larsby, B. & Hällgren, M. (2008). Projektrapport: Allvarlig

kombination av hörsel- och synnedsättning hos personer över 65 år.

Linköping: LiU-tryck. Hämtad 11 mars, 2012, från

http://www.cfd.dk/Files/System/pdf/Andres%20udgivelser/kahs.pdf

Engel G.L. (1977). The need for a new medical model: a challenge for biomedicine. Science,

196, 129-136.

Hjälpmedelsinstitutet. (2010a). Hjälpmedelsverksamheten i Sverige. Hämtad 11 mars, 2012, från http://www.hi.se/Global/Dokument/utredningar/Hjalpmedelsverksamheten- 2010.pdf

Hjälpmedelsinstitutet. (2010b). Statistik hörselområdet 2009. En sammanställning av

uppgifter från hörselvården rörande 2008 års verksamhet. Hämtad 11 mars,

2012, från http://www.hi.se/Global/pdf/2010/093115-horselstatistik.pdf Hjälpmedelsinstitutet. (2011). Statistik hörselområdet 2010. Hämtad 11 mars, 2012, från

http://www.hi.se/sv-se/Nyheter/Nyhetsarkiv/Antalet-forskrivna-horapparater-okar/

Hörselskadades Riksförbund. (2004). Hörselvårdsprojektet. Värmland och Västmanland

2000-2004. Slutrapport, december 2004. Hämtad 11 mars, 2012, från

http://www.hrf.se/upload/10178/VoV_slutrapport_webb.pdf

Hörselskadades Riksförbund. (2009). Hörselvårdsrapport 2009. Hämtad 11 mars, 2012, från http://www.hrf.se/templates/kampanj2284.aspx

Krohwinkel Karlsson, A. (2012) På väg mot en värdefull styrning. Hur kan

ersättningssystemen anpassas (LHC Rep. no. 1, 2012). Stockholm: Leading

http://www.leadinghealthcare.se/Upload/ContentItem/%C3%84ldrerapporten_k orr%203.pdf#page=12.

Kvarnström, S. (2007). Interprofessionella team i vården. En studie om samarbete mellan

hälsoprofessioner. (Licenciatavhandling från Avdelningen för socialmedicin och

folkhälsovetenskap). Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Hämtad 13 mars, 2012, från

liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:24189/FULLTEXT01

Kvarnström, S., & Wallin, K. (2001) Multiprofessionella TEAM i vården. Fördelar och

fallgropar. OLIVIA-projektet. (Rapport nr 8, Dnr 525/99). Landstinget i

Östergötland. Hämtad 12 mars, 2012, från

http://www.hu.liu.se/kua/undervisningsavd30/bilder-pdf/1.56039/multipro.pdf Notter, E.L., & Hott, J.R. (1996). Forskningsmetodik inom omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

Regeringskansliet. (2011). Det demokratiska systemet. Offentlighetsprincipen. Hämtad 19 april, 2012, från http://www.regeringen.se/sb/d/504/a/3029

Region Skåne. (2011). Habilitering och hjälpmedel. Hämtad 8 maj, 2012, från http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Habilitering-Hjalpmedel/

Repstad, P. (2005). Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete (B. Lindqvist övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 2004).

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 12 mars, 2012, från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763

Smeds, K., & Leijon, A. (2000). Hörapparatutprovning. Bromma: Tegnér.

Socialstyrelsen (2011). Lägesrapport 2011. Hälso- och sjukvård och socialtjänst. Hämtad 13 mars, 2012, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18229/2011-2-1.pdf

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2010). Kartläggning av kommunernas

hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning i Stockholms län. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 12 mars, 2012,

från

3%B6rsel-d%C3%B6vforum/Rapport%20H%C3%B6rsel-d%C3%B6vforum%20april%202010.pdf

SRAT. (n.d). Etisk kod för audionomer. Hämtad 18 april, 2012, från

http://www.srat.se/foreningar/audionomerna/www.audionomerna.nu/Documents /Etisk%20kod.pdf

Statistiska Centralbyrån. (2012). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011 och

befolkningsförändringar 2011. Hämtad 8 mars, 2012, från

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx

Stockholms Läns Landsting. (2012). Primär hörselrehabilitering. Hämtad 8 maj, 2012, från http://www.uppdragsguiden.sll.se/Hantera-avtal/Auktorisering--Vardval-Stockholm/Vardvalsomraden/Vardval-Primar-horselrehabilitering/

Sveriges Kommuner och Landsting. (2009). Adresser till landstingen och regionerna. Hämtad 12 mars, 2012, från

http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_landsting_och_regioner/landsti ng

Thylefors, I. (2007). Arbetsgrupper. Från gränslösa team till slutna rum. Red. Stockholm: Natur och Kultur.

Thylefors, I., Persson, O., & Hellström, D. (2005) Team types, perceived efficiency and team climate in Swedish cross-professional teamwork. Journal of Interprofessional

Care, 19, (2), 102-114. Hämtad 8 maj, 2012, från

http://web.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&hid=1 06&sid=51af9778-cf9c-43a2-a0f0-a6183022f99a%40sessionmgr112

Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Tye-Murray, N. (2009). Foundations of Aural Rehabilitation: Children, Adults and Their

Family Members (3rd ed). Clifton Park, NY: Delmar.

Uhlén, I. (2011). Rosenlund kompetenscentrum för hela landet. Audionytt, 1-2,8-10.

University of Rochester Medical Center. (n.d.). The Biopsychosocial Approach. Hämtad 12 mars, 2012, från http://www.urmc.rochester.edu/education/md/prospective-students/curriculum/documents/biopsychosocial-model-approach.pdf

Valente, M., Hosford-Dunn, H., & Roeser, R.J. (2008). Audiology. Treatment (2nd ed.). New York: Thieme.

World Health Organization. (2007). People-Centred Health Care. A policy framework. Hämtad 12 mars, 2012, från http://www.wpro.who.int/nr/rdonlyres/55cba47e-9b93-4efb-a64e-21667d95d30e/0/peoplecentredheatlhcarepolicyframework.pdf

Örebro Universitet (n.d). Utbildningsplan Audionomprogrammet. Hämtad 18 april, 2012, från http://www.oru.se/Utbildning/Program/Utbildningsplan/?format=xml&epi=j&sp rak=sv&termin=20112&programkod=VAU1Y

Bilaga 1

Information om deltagande i undersökning gällande

teamarbete inom hörselvården

Du tillfrågas härmed om deltagande i en undersökning av svensk offentlig hörselvård då du i din tjänst har insyn i hur hörselvården organiseras i ditt landsting/region. Denna information har vi fått genom eftersökningar på landstingets/regionens hemsida samt genom telefonsamtal till dig.

Bakgrund och syfte

Teamarbete förekommer i olika utsträckning inom svensk offentlig hörselvård. En

totalundersökning av Sveriges landsting och regioner kommer att genomföras med syfte att kartlägga förekomsten av teamarbete och hur detta är organiserat.

Tillvägagångssätt

Ett dokument innehållande samtliga intervjufrågor skickas ut med e-post till dig några

arbetsdagar innan intervjun sker. Intervjun utförs per telefon enligt den struktur som angetts i ovannämnda dokument. Inget kommer att spelas in.

Detta gäller en undersökning av information som är offentlig.

Hur får jag information om undersökningens resultat?

Insamlad data kommer att sammanställas och analyseras och undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Örebro Universitet.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta Pirjo Olsson eller Johanna Jäverskog Perkins.

Ansvariga

Pirjo Olsson

pirjo.olsson@telia.com Tel: 070-4975442

Johanna Jäverskog Perkins

Audionomstudent, termin 6, Audionomprogrammet Örebro Universitet johjah092@studentmail.oru.se

Tel: 070 3922044

Emelie Rydberg

Handledare för uppsatsen

Fil. Doktor i Handikappvetenskap emelie.rydberg@oru.se

Bilaga 2

Undersökning av teamarbete inom svensk offentlig

hörselvård

1. Hur många patienter genomgick (avslutade) hörselrehabilitering hos er under 2011? Hur många av dessa var helt nya patienter?

Hur många av dessa var patienter som bytte hörapparater?

2. Hur många audionomtjänster finns inom hörselvården hos er?

3. Hur många geografiska enheter är hörselvården indelad i?

4. Förekommer teamarbete inom hörselvården i ert landsting/region/enhet? Om ja, vilka team finns hos er?

Frågor 5-8 ställs för varje team som identifieras i fråga 4

5. Vilka professioner ingår i teamet? 6. Finns en formell teamledare i gruppen?

Om ja, vilken av ovanstående professioner agerar som teamledare i gruppen?

7. Hur arbetar teammedlemmarna när det gäller planering, målsättning och utvärdering av insatser riktade mot patienter?

Gemensamt betyder att det utförs i gruppen gemensamt, enskilt betyder att gruppmedlemmarna arbetar självständigt inom sina egna kompetensområden.

Målen sätts upp: gemensamt enskilt

Planering av insatser utförs: gemensamt enskilt

Insatserna utvärderas: gemensamt enskilt

8. Kan professionerna delvis ersätta/täcka upp för varandra?