Sida 1 av 44
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Johan Olsson OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11982
Kristin Ljungkvist Beteckning Kurskod
1OP415
SVENSKA CYBERSOLDATER OCH TRADITIONELLA KRIGARIDEAL
ABSTRACT:
There is a scholarly debate regarding in what ways traditional martial values are relevant for con-temporary, technological military trades that in various aspects are different from traditional military professions. Some scholars argue that certain martial virtues and values, e.g. courage, loyalty, strength, and honour, occur in most military organisations and societies regardless of historical and cultural context. Others argue that as the characteristics of military operations change, so does what skills and virtues that are held desirable for soldiers. The purpose of this thesis was to contribute with insights on how Swedish cyber soldiers are represented in relation to traditional martial values within a Swedish context. This was achieved by conducting a qualitative text analysis using ideal types, reviewing material from the Swedish Armed Forces as well as Swedish newspapers. The main analytical results were that traditional martial values are only reflected to a limited extent in repre-sentations of Swedish cyber soldiers. The cyber soldiers were not explicitly portrayed as courageous, loyal, strong, nor honourable. Instead, they were primarily depicted as intelligent keyboard-warriors that are proficient in IT, which has little relation to traditional martial values.
Nyckelord:
Sida 2 av 44
Innehållsförteckning
INLEDNING... 3
PROBLEMFORMULERING ... 3
FORSKNINGSÖVERSIKT ... 4
SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA ... 8
AVGRÄNSNINGAR ... 9 DISPOSITION ... 9 TEORI ... 10 TRADITIONELLA KRIGARIDEAL ... 10 TEKNOLOGISKA KRIGARIDEAL ... 11 TEORIDISKUSSION ... 15 METOD ... 16 FORSKNINGSDESIGN ... 16 ANALYSMETOD ... 17 METODDISKUSSION ... 18 MATERIALDISKUSSION ... 19 FORSKNINGSETIK ... 19 OPERATIONALISERING ... 20 ANALYS ... 23 RESULTAT ... 35 AVSLUTNING ... 37
SAMMANFATTNING OCH SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGAN ... 37
SLUTSATSER ... 38
VIDARE FORSKNING... 40
RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 41
Sida 3 av 44
Inledning
Problemformulering
Många av krigets transformationer härstammar från teknologisk utveckling. Exempelvis har stridsvagnar, hangarfartyg, och radioapparater förändrat sättet att föra krig.1 Då teknologin
dessutom medger att soldaten inte behöver befinna sig på slagfältet utsätts personalen inte heller för de risker som traditionellt förknippas med krig, vilket är fallet med exempelvis drönartek-nologi.2 Cyberkrigföring kan också förstås som ett sätt som teknologi förändrat sättet att föra
krig. Butler framhåller att cyberkrigföringsmiljön skiljer sig markant från de fysiska mark-, sjö- och luftarenorna, genom cyberdomänens virtuella beskaffenhet. Detta exemplifieras genom att jämföra cyberoperationers särart i termer av operationernas hastighet, att motståndare inom cy-berdomänen aldrig träffas på slagfältet, och att befälhavare kan acceptera större risktagningar i cyberoperationer eftersom personalen utsätts för mindre fysiska risker.3 Enligt Varin ställer
moderna krig där soldater inte befinner sig på det fysiska slagfältet annorlunda krav på färdig-heter och värderingar hos dessa, jämfört med vad som historiskt förväntats av soldater som befinner sig på slagfältet.4
Den teknologiska utvecklingen medför att nya befattningar införs i den militära professionen, vilka fyller annorlunda funktioner och arbetar utifrån andra metoder jämfört med traditionella militära yrken. Ett för Sverige aktuellt exempel är cybersoldater. Sommaren 2020 startar För-svarsmaktens cybersoldatutbildning vilken skall förstärka cyberförsvarsförmågan genom per-sonalförsörjning.5
Förändringar i militära operationers karaktär har väckt frågan om vissa militära dygder förlorat sin relevans till förmån för andra.6 Samtidigt menar flera författare att även om viss variation
1 Max Boot, War made new: Technology, warfare, and the course of history, 1500 to today
(New York: Gotham Books, 2006), 295.
2 Carolin Varin, ”Flying without risk”, St Antony’s International Review 13:1 (2017):105. 3 Sean C. Butler, ”Refocusing Cyber Warfare Thought”, Air & Space Power Journal vol. 27:1
(2013):46, 50-53.
4 Varin, 2017, 116-117.
5 ”Cyberförsvar”, Försvarsmakten, hämtad 2020-03-09,
https://www.forsvarsmak-ten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/cyberforsvar/.
6 Peter Olsthoorn, Military Ethics and Virtues: An interdisciplinary approach for the 21st century (London: Routledge, 2011), 1, 7.
Sida 4 av 44 förekommit, så finns ett antal traditionella krigarideal och dygder, såsom mod, styrka, ära, och lojalitet. Dessa krigarideal hävdas huvudsakligen vara stabila över varierande tidsepoker och kulturer.7 Trots att modern krigföring ställer annorlunda krav på eftersträvansvärda
soldatkom-petenser, menar Toiskallio att soldatyrket i sin grundläggande form sett mer eller mindre upp-fyller samma syfte oavsett historisk kontext.8
Å ena sidan finns alltså indikationer på att förändringar i militära operationers karaktär medför att annorlunda krav ställs på vilka kompetenser som är eftersträvansvärda för soldater, samt vilka militära dygder och krigarideal som är relevanta. Teknologisk utveckling har gjort att krig numera även förs i cyberdomänen, vilken i flera avseenden särskiljer sig från de konventionella krigföringsarenorna. Å andra sidan menar flera forskare att det finns traditionella krigarideal som är förhållandevis oberoende av tidsmässig och kulturell kontext. Således står det inte helt klart på vilket sätt traditionella krigarideal är relevanta även för en modern och teknologisk befattning som exempelvis cybersoldat.
Därför är det intressant att undersöka i vilken utsträckning traditionella krigarideal förekommer i framställningar av den för Sverige nya befattningen cybersoldat, eftersom befattningen i många avseenden troligtvis skiljer sig från konventionella soldatyrken. Möjligen är de tradit-ionella idealen rådande, eller också har den teknologiskt förändrade krigföringen medfört att andra ideal istället framhävs.
Forskningsöversikt
Nedan presenteras forskning avseende nya militärbefattningars relation till traditionella krigar-ideal och militära dygder. Få undersökningar återfanns som sammankopplar cybersoldatsbe-fattningen med traditionella krigarideal, varför några artiklar istället fokuserar på drönarpiloter som också är en förhållandevis ny befattning.
Eftersom militäretik skall ge vägledning för specifika roller finns enligt Schulzke anledning att ifrågasätta om etikmodeller utvecklade för soldater som är fysiskt närvarande på slagfältet är tillämpbara för soldater som inte är det, t.ex. drönarpiloter. Eftersom drönarpiloter inte utsätts
7 Boot, 2006, 59; Joshua S. Goldstein, War and Gender, 2. uppl. (Cambridge: Cambridge
University Press, 2004), 266; Olsthoorn, 2011, 7-8, 133.
8 Jarmo Toiskallio, Identity, Ethics, and Soldiership (Helsingfors: Finnish National Defence
Sida 5 av 44 för samma fysiska risker som konventionella befattningar i stridssituationer, blir det svårare för drönarpiloter att uppvisa dygder som mod och lojalitet, vilka traditionellt förknippats med den militära professionen.Även om drönarteknologi används som specifikt exempel, kan teknolo-gisk utveckling i allmänhet tvinga militärorganisationer att revidera och möjligen överge trad-itionella krigarideal, eftersom dygderna i framtiden kommer vara svåra att uppnå. Därför borde militärorganisationer, enligt Schulzke, skifta fokus från dygdetik till deontologi med striktare handlingsregler som huvudsaklig etisk modell. Schulzke understryker att drönarpiloter inte be-höver handla i självförsvar, och förmodligen har bättre förutsättningar att undvika sömnbrist jämfört med andra soldater. Därför påstås de kunna avkrävas större ansvar att handla moraliskt rätt.9 Artikeln uppfattas överlag något spekulerande, och argumentationen kunde stärkts av
yt-terligare empiriska belägg.
Likt Schulzke menar Varin att krigets risker avsevärt reducerats för teknologiskt avancerade militärmakter, och hon argumenterar utifrån en normativ ansats för att drönarpiloter bör få större acceptans. Drönaranvändningens påverkan på modern krigföring ställer nya krav på vilka sorters soldater som behövs för att utkämpa sådana konflikter. Men normerna som legitimerar dessa krigare har inte förändrats. Samtidigt som krigföringen genom drönarteknologi blivit mindre riskfylld, finns fortfarande normerande traditionella krigarideal kvar. Eftersom drönar-piloter inte utsätts för samma faror har de påståtts inte kunna uppfylla traditionella krigarideal som exempelvis mod, lojalitet, och uppoffring. Därför får de inte samma uppskattning som andra soldater, vilket Varin kritiserar eftersom hon anser att alla soldater behöver ges vördnad från sin omgivning. Drönarpiloter hävdas utstå psykologiska och moraliska risker, och genom att hantera dessa kan de uppvisa mod trots den traditionella föreställningen att fysisk risktag-ning är en förutsättrisktag-ning för att uppvisa mod.10
Både Schulzkes och Varins artiklar utgår från en amerikansk kontext, med argumentet att USA är det land som i störst utsträckning använt militära drönare.11 Hade artiklarna kompletterats
md empiri från andra länder och kontexter hade slutsatserna blivit mer generaliserbara.
9 Marcus Schulzke, ”Rethinking Military Virtue Ethics in an Age of Unmanned Weapons”, Journal of Military Ethics 15:3 (2016):187-188, 194-195, 198-201.
10 Varin, 2017, 105-107, 116-117.
Sida 6 av 44 För att uppvisa mod måste soldater ha rättfärdiga syften, rättfärdiga avsikter, och ställas inför risker de själva inser, enligt Kirkpatrick. Likt Varin kritiserar Kirkpatrick att drönaroperationer är riskfria och att drönarpiloter inte kan uppvisa mod. Det huvudsakliga argumentet för detta är att sådana ståndpunkter utgår från alltför snäva definitioner av risk och mod. Drönarpiloter ut-sätts för psykologiska och moraliska risker, och såvida drönarpiloter i kombination med detta uppfyller kriterierna för rättfärdiga syften och avsikter kan de likt andra soldater uppvisa mod. Dessutom menar Kirkpatrick att vad som förut uppfattats modigt, har omformats av militärtek-nologiska utvecklingar. Så kan även ske i framtiden genom ökad användning av drönare.12
Slut-satsen att drönaranvändning på sikt kan leda till en ny förståelse av mod är rimlig, men eventu-ellt förhastad eftersom endast tiden kan utvisa om sådan förståelse infinner sig eller inte.
En annan fråga som undersökts är huruvida bilden av militär maskulinitet förändrats av att krigföring i större utsträckning är teknikinriktad och pågår i en virtuell domän. Militärteknolo-gisk utveckling kombinerat med fokusskifte till fredsbevarande insatser har enligt Mellström förändrat de sociala föreställningarna av innebörden i att vara soldat, även ur ett genusperspek-tiv. Vidare hävdas cybersoldater kunna utmana den tidigare maskulina bilden av soldater. Ett argument för detta är att USAs främsta cybersoldat, Shannen Rossmiller, är kvinna och ändå framgångsrik inom ett område som historiskt ansetts maskulint både eftersom det är tekniskt och militärt. Rossmiller bevisar enligt Mellström att framgångsrika soldater inte behöver vara män, och att cybersoldaters könstillhörighet är irrelevant. Detta betyder dock inte automatiskt att militären förlorar sina historiskt maskulint kodade attribut.13 En metodologisk brist med
artikeln är att det inte presenteras hur eller varför urvalet av källmaterial gått till, vilket gör slutsatserna mindre hållbara. Samtidigt artikelns huvudsyfte att belysa hur representationer kopplade till maskulinitet och femininitet avseende teknologi kan förändras, snarare än att pre-sentera definitiva svar.14
Privata militära företags roll i cyberoperationer är ett område som undersökts ur ett etikper-spektiv. Att använda civila dataspecialister i militära cyberoperationer kan enligt Barett vara
12 Jesse Kirkpatrick, ”Drones and the Martial Virtue Courage”, Journal of Military Ethics
14:3-4 (2015):202, 213.
13 Ulf Mellström, ”Changing affective economies of masculine machineries and military
masculinities? From Ernst Jünger to Shannen Rossmiller”, Maculinities and Social Change 2:1 (2012):1, 4, 10, 13-15.
Sida 7 av 44 ekonomiskt fördelaktigt, men etiskt sett problematiskt eftersom civila aktörer kan hamna i in-tressekonflikter mellan företagets målsättningar och traditionella soldatdygder. Risken finns att vad som i den ena organisationen är dygdigt inte nödvändigtvis är det i den andra. Utifrån detta hävdar Barrett att beslutsfattande avseende utnyttjandet av cyberförmågor, inklusive hot-analyser och utbildningsverksamhet, bör ske under övervakning av militär personal. Barrett menar att artikeln huvudsakligen bidragit med att bredda diskussionen om hur etiska perspektiv kompletterar analyser av cyberoperationer, snarare än att djuplodande undersöka avgränsade frågeställningar. Därför föreslås att fortsatt forskning istället anlägger ett snävare och djupare analysperspektiv.15 Precis som Barett själv framhåller ligger artikeln på ett teoretiskt och
över-gripande plan, snarare än att genom empiriska belägg fastslå specifika slutsatser. Det sist-nämnda hade dock gjort Baretts reflexioner mer övertygande.
Zavaliy och Aristidou diskuterar huruvida mod fortfarande är en relevant dygd för dagens mo-derna militära profession, och de menar att mod av vissa anses vara ett antikt och mystiskt koncept. Samtidigt finns enligt författarna en inflation i att tillskriva alltför många personer och organisationer mod. Båda synsätten avfärdas. Författarna problematiserar klassiska tolkningar av mod som fenomen, men även militäretiska aspekter av hur rädslor påverkar människors be-teenden, och slutsatsen är att mod är relevant även idag. En modig handling kännetecknas enligt Zavaliy och Aristidou av att förhindra skada gentemot andra i en situation där den modige per-sonen utsätts för risker, samtidigt som sakförhållanden som inverkar på sannolikheten för fram-gångsrikt utfall tas i beaktning.16 Författarnas argumentation är huvudsakligen övertygande,
men hade stärkts av fler nutida, militära, empiriska belägg för att tydligare befästa varför mod trots allt är relevant även för dagens militärorganisationer.
Som tidigare nämnt finns en skillnad mellan den moraliska och fysiska aspekten av militära dygder. Dunlap menar att cybersoldater inte nödvändigtvis behöver samma fysiska mod som konventionella soldater, men däremot behövs möjligen ett större moraliskt mod eftersom cy-beroperationer hittills inte utförts i sådan omfattning att beprövad erfarenhet finns som inom traditionella krigföringsarenor. Dessutom framhäver Dunlap yrkeskompetens och öppenhet
15 Edward T. Barrett, ”Warfare in a new domain: the ethics of military cyber-operations”, Journal of Military Ethics 12:1 (2013):4, 12-14.
16 Andrei G. Zavaliy och Michael Aristidou ”Courage: A Modern Look at an Ancient Virtue”, Journal of Military Ethics 13:2 (2014):174-175, 185-186.
Sida 8 av 44 som viktiga dygder för cybersoldater, eftersom de, likt drönarpiloter, utövar tekniskt betonade yrken långt ifrån det fysiska slagfältet. 17 Artikeln belyser på ett övergripande plan hur juridiska
och etiska perspektiv på krigföring samspelar för att förstå hur krigets lagar skall förstås i cy-beroperationer. Argumentationen kunde emellertid förstärkts av ytterligare empiriska belägg.
Forskningsöversikten visar att det finns delade åsikter avseende på vilket sätt traditionella krigarideal och militära dygder är relevanta för dagens militära profession. Det är omdiskuterat huruvida moderna soldater vilka inte befinner sig på det fysiska slagfältet ändå kan betraktas som modiga trots att de inte utsätts för påtagliga fysiska risker. Beroende på vilka kriterier som ställs för att klassificera vad som räknas som modigt, når forskarna olika svar. Huvuddelen av forskningen utgår från amerikanska exempel, och argumenterar primärt på ett teoretiskt och övergripande sätt för sina slutsatser. Emellertid uppfattas ingen av studierna ovan gå på djupet med att analysera hur en modern militär befattning framställs i förhållande till traditionella krigarideal utanför en amerikansk kontext. Denna uppsats ämnar bidra till att börja fylla denna forskningslucka, genom att undersöka hur den för Sverige nya befattningen cybersoldat fram-ställs i förhållande till traditionella krigarideal.
Syfte och forskningsfråga
Uppsatsens syfte är att bidra med fördjupad kunskap om på vilket sätt cybersoldater, som är en modern militär befattning vilken troligtvis särskiljer sig från konventionella militära yrken i flera avseenden, framställs i förhållande till traditionella krigarideal i en svensk kontext. För att belysa den svenska kontexten undersöktes Försvarsmaktens eget material för befattningen, men även hur cybersoldater framställts i svenska tidningar. Genom att inkludera pressmaterial kan en bredare bild infångas avseende hur cybersoldatbefattningen framställs.
För att nå detta syfte har följande forskningsfråga formulerats:
• I vilken utsträckning återspeglas traditionella krigarideal i Försvarsmaktens och den
svenska pressens framställningar av cybersoldater?
17 Charles Dunlap, ”Some Reflections on the Intersection of Law and Ethics in Cyber War”, Air & Space Power Journal 27(1) (2013):22-23, 30-33, 36, 38.
Sida 9 av 44 Avgränsningar
Anledningen till att den svenska kontexten står i fokus beror på att Sverige först år 2020 inför sin cybersoldatutbildning, vilket gör det till ett lämpligt exempel för att undersöka hur en ny befattning framställs. Dessutom är valet av Sverige och Försvarsmakten relevant eftersom cy-bersoldatbefattningen har uppmärksammats och diskuterats i media. De undersökta tidningsar-tiklarna publicerades mellan januari 2019 till mars 2020. Denna specifika tidsavgränsning beror på att införandet av cybersoldatutbildningen tillkännagavs i överbefälhavarens tal vid Folk och Försvars Rikskonferens 14 januari 2019.18 Den bortre tidsgränsen beror på att det var då denna
undersökning påbörjades. Disposition
Teorikapitlet redovisar uppsatsens teoretiska ramverk, d.v.s. beskrivningar av traditionella krigarideal men även en teoretisk motpol i form av teknologiska krigarideal. Metodkapitlet be-skriver undersökningens metodologiska utgångspunkter. Där förklaras även varför teknolo-giska krigarideal beskrivs. I analyskapitlet genomförs den empiriska undersökningen, och re-sultaten presenteras. I avslutningskapitlet besvaras forskningsfrågan, samt att undersökningens resultat och slutsatser diskuteras.
18 ”ÖB Micael Bydén Rikskonferens Folk och Försvar”, Försvarsmakten, hämtad 2020-03-18,
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-organisation-forband/overbefalhavaren/tal-och- debattartiklar/nuvarande-obs-tal-och-debattartiklar/190114-ob-general-micael-byden-tal-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens-i-salen-2019.pdf.
Sida 10 av 44
Teori
Det finns ingen självklar och fulländad teori att använda som utgångspunkt för uppsatsens ana-lys, varför olika teoriperspektiv beskrivs. Eftersom uppsatsen syftar till att bidra med fördjupad kunskap om hur cybersoldater framställs i förhållande till traditionella krigarideal i en svensk kontext, beskrivs nedan traditionella krigarideal. Dessutom presenteras ideal och eftersträvans-värda egenskaper för moderna, teknologibetonade militärbefattningar vilket spontant kan verka märkligt. Anledningen till detta är att undersökningens forskningsdesign är idealtypsanalys, och vid idealtypsundersökningar kan analysen nyanseras av att använda mer än en jämförelse-punkt för empirin.19 Detta resonemang vidareutvecklas i metodkapitlet. Där operationaliseras
även teoriramverket för att skapa idealtyperna. Traditionella krigarideal
Enligt Goldstein använder alla kulturer genus som ett sätt att konstruera sociala roller vilka möjliggör krig. Även om kulturer i sig inte utför handlingar påverkar kulturella faktorer män-niskor som handlar. Historiskt har detta lett till att maskulinitet relaterats till manliga soldaters förmåga att bli effektiva kombattanter. Kulturell påverkan har exkluderat kvinnor från stridande befattningar, och kvinnor i krig har generellt fyllt feminina roller som exempelvis sjuksköters-kor, våldtäktsoffer, eller fredsaktivister. Kultur växelverkar med bl.a. biologiska och psykolo-giska faktorer, vilket lett till att roller i krig blivit genuskodade, även om detta inte nödvändigt-vis är eftersträvansvärt. Vidare hävdas kulturellt betingade föreställningar om maskulinitet och femininitet vara nästintill lika rigida som biologiska förutsättningar, eftersom kulturen använ-der mäns och kvinnors biologiska skillnaanvän-der som en språngbräda för att ytterligare särskilja könen från varandra. Kulturen skapar därigenom en manlig-kvinnlig dualism som tvingar in individer i kategorier.20
Vidare hävdas kulturer forma män till krigare genom att manlighet och maskulinitet tillskrivs egenskaper förknippade med effektiva krigare. Eftersom krig inte ligger i människans natur, krävs intensiv social påverkan för att få människor att strida effektivt, vari genusidentiteter är ett verktyg som flertalet kontextuellt olika samhällen använt för att förmå människor att kriga. Andra verktyg är exempelvis materiell ersättning, och icke-materiella statusmarkörer såsom
19 Peter Esaiasson et al. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad,
5. uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017), 140-144.
Sida 11 av 44 mod, utmärkelser, och titlar. De flesta kulturer har ritualer där manlighet är ett tillstånd som måste uppnås genom att avklara prövningar som oftast handlar om att utsättas för fara, rädsla, och smärta, t.ex. att genomföra militärtjänstgöring. I senare skeden, t.ex. under krig, används exempelvis alkohol och religion som verktyg för att få människor att tränga bort fysiska och psykologiska obehagskänslor och kortsiktigt sett därför bli effektivare krigare.21
Goldstein menar att även om maskulinitet av vissa uppfattas som en godtycklig och kontextuell social konstruktion, så finns likväl återkommande element som återspeglas i majoriteten av alla kulturer, oavsett tidsepok eller plats. Detta beror på att krig som fenomen frammanar särskilda eftersträvansvärda egenskaper för de som skall delta i kriget. Krig kräver inte aggressivitet eller blodtörst, utan snarare förmågan att krigare överkommer smärtsamma och obehagliga situat-ioner för att inte följa sina flyktinstinkter. Krigarrollen centralt i maskulinitet, eftersom flera av de kvalitéer som är maskulina ideal även är krigarideal. De primära eftersträvansvärda egen-skaperna som återfinns i flertalet kulturer över tid är enligt Goldstein fysiskt mod, uthållighet,
styrka och skicklighet, samt ära. Andra krigarideal, t.ex. altruism, generositet, och
målmedve-tenhet, hävdas vara sekundära eller ingående i de förstnämnda idealen.22
Fysiskt mod avser att krigaren uppskattar strid och är beredd att riskera personliga skador eller
döden. Fysiskt mod gör att krigaren inte underlåter att anfalla överlägsna motståndare om så krävs. Då döden är oundviklig möter krigaren denna tappert och tveklöst. Uthållighet innebär att krigaren kan utså extremt klimat, hunger, törst, smärta, och trötthet. Uthållighet gör att kri-garen fortsätter striden även efter motgång och nederlag, utan försvagad moral. Styrka och
skicklighet innebär att krigaren är fysiskt vältränad, robust, och skicklig på att hantera sina
va-pen. Krigaren är även en skicklig taktiker och planerare, och inte endast en bärsärk. Ära avser att krigaren är en pålitlig individ som håller sitt ord, är lojal mot ledare och kamrater, och en person som strider hederligt.23
Teknologiska krigarideal
Coker menar att vad som historiskt högaktats i krig är kvalitéer som mod, styrka, självbehärsk-ning, och framåtanda. För befälhavare har särskilt intelligens och uppfinningsrikedom
21 Goldstein, 2004, 252-253, 257-258, 264-265, 283. 22 Ibid., 266-267.
Sida 12 av 44 hävts, medan soldaters vilja till uppoffring högaktats. I synnerhet har mod och uppoffring vär-derats eftersom involvering i krig krävt fysiska risktagningar. Dessutom har krig varit ett trad-itionellt manlighetsprov, och det grekiska ordet för ’mod’ och ’manlighet’ påstås vara det-samma. Vidare har krig i alla tidsepoker ställt kravet att soldater överkommer rädslor, vilket är essensen av mod.24 Detta stämmer huvudsakligen överens med Goldsteins beskrivningar ovan.
Vidare hävdar Coker att krig blir mindre riskfyllt, och i cyberdomänen är de främsta riskerna psykologiska påfrestningar, eftersom soldaterna befinner sig långt borta från det fysiska slag-fältet. Krigföring som huvudsakligen bedrivs i cyberdomänen eller med hjälp av drönare ställer nya krav på eftersträvansvärda soldategenskaper, eftersom sådana teknikbetonade metoder för-ändrar krigets karaktär. Denna typ av teknologi och metoder används bl.a. eftersom den avse-värt minskar riskerna för den egna personalen. Moderna soldater kan därför inte vara uppoff-rande på samma sätt som tidigare. I förlängningen kan detta orsaka att individers och enheters enskilda prestationer inte uppfattas som lika viktiga som tidigare, och att det militära systemets helhet får större fokus jämfört med förut. Detta kan i sin tur bidra till att mod blir ett förlegat ideal. Samhället kan komma att uppskatta detta, och föredra att datorsystem snarare än soldaters liv riskerar fara.25
Coker menar också att teknologin i sig inte är det viktigaste i cyberdomänen, utan snarare per-sonalens kompetens. Cyberkrigare utmärks av deras skicklighet, och inte materiella resurser. Hackare, vilka såväl kan vara statliga cybersoldater som icke-statliga aktörer, behöver färdig-heter inom vilseledning och bedrägeri eftersom deras vapen består av virtuella datorkoder vilka bl.a. kan användas för att angripa motståndarens datasystem. Angreppen kan bl.a. innebära att desinformation planteras i systemen, vilken motståndaren uppfattar vara sann. Dessutom behö-ver cybersoldater kunskaper i hur egna datasystem effektivt skyddas.26
24 Christopher Coker, Warrior Geeks: How 21st Century Technology is Changing the Way We Fight and Think About War (New York: Oxford University Press, 2014), 25-26, 73, 75-76,
Oxford Scholarship Online.
25 Coker, 2014, 101, 111, 120-122, 142. 26 Ibid., 112-114.
Sida 13 av 44 En godtycklig 18-årig hemmahacker kan enligt Coker vara vad militären eftersöker som cyber-soldat. Hackare kännetecknas av hög intelligens och goda kunskaper i naturvetenskapliga äm-nen. Obehöriga intrång i datasystem kan vara kriminellt, men genom att rekryteras till en mil-itärorganisation kan sådana personer ändå utöva sin kompetens lagenligt. Vidare hävdar Coker att de flesta hackare är män, och att cybersoldater och drönarpiloter som hittills rekryterats huvudsakligen varit män. Detta kan göra att militärorganisationer även fortsättningsvis kommer vara manligt överrepresenterade.27
För drönarpiloter menar Coker att den mest eftersträvansvärda egenskapen är god simultanka-pacitet, d.v.s. att kunna utföra flera uppgifter samtidigt. Detta innebär bl.a. att kunna förhålla sig till förändrade målsättningar, att snabbt lära sig från erfarenheter, och att snabbt organisera stora informationsmängder. Bristande simultankapacitet kan exempelvis leda till kognitiv över-belastning, d.v.s. att för mycket information erhålls i förhållande till individens förmåga att lagra och bearbeta informationen. Överbelastningen gör att information glöms eller misstolkas, och att koncentrationsförmågan nedgår.28
Coker diskuterar även huruvida cybersoldater förtjänar att kallas krigare. Å ena sidan innebär tjänsten krävande arbetsförhållanden (t.ex. genom långa arbetspass) och emotionellt påfres-tande situationer, och därigenom personliga uppoffringar. Men termen krigare har historiskt endast inbegripit personer som genomgår fysiska risker i tjänstgöringen. Vidare är cybersolda-ters huvudsakliga angreppsmål system av olika slag, och inte människor, vilket gör att cyber-soldater inte konkret kan se den mänskliga och känslomässiga skada som åsamkas genom cy-berangreppen.29
Delar av Cokers resonemang återfinns även i vissa av artiklarna presenterade i forskningsöver-sikten. Exempelvis menar Dunlap att stor yrkeskompetens avkrävs cybersoldater eftersom cy-beroperationer ur tekniskt hänseende är synnerligen komplexa. Vidare hävdas cybersoldater
27 Coker, 2014, 115. 28 Ibid., 136, 139.
Sida 14 av 44 p.g.a. cyberdomänens skillnader från det konventionella slagfältet primärt utsättas för psykolo-giska risker. Avsaknaden av fysiska risker gör att cybersoldater huvudsakligen kan uppvisa moraliskt och inte fysiskt mod.30
Schulzke menar också, likt Coker, att drönarpiloter till skillnad från traditionella militärbefatt-ningar svårligen kan uppfattas som modiga då de inte befinner sig på det fysiska slagfältet.31
Kirkpatrick och Varin erkänner att drönarpiloter möjligen inte kan uppvisa fysiskt mod ef-tersom de inte utsätts för samma fysiska risker och faror, men hävdar också att drönarpiloter utstår omfattande psykologiska och moraliska risker och genom att hantera dessa kan drönar-piloter anses uppvisa moraliskt och psykologiskt mod.32 Exempelvis riskerar drönarpiloter att
drabbas av psykisk ohälsa i lika stor utsträckning som konventionella piloter, och att tjänstgöra trots denna risk kan förstås som psykologiskt mod. Moraliskt mod kan exempelvis innebära att vägra utföra juridiskt eller etiskt felaktiga order.33
Som ovan nämnt understryker Goldstein att lojalitet gentemot kamrater och ledare är en ett sätt som det traditionella krigaridealet ära manifesteras. Enligt Schulzke är lojalitet en militär dygd förekommande i flertalet nutida militärorganisationer. Lojalitet har traditionellt inneburit att exempelvis utsätta sig själv för fysiska risker för att skydda andra, eller att motstå förhör vid fångenskap. Detta påstås inte vara aktuellt för drönarpiloter eftersom de inte befinner sig på det fysiska slagfältet. De kan snarare uppvisa lojalitet genom att förbli trogna gentemot staten och att de genom sina uppdrag ökar säkerheten för soldaterna som fysiskt befinner sig i stridssitu-ationer. Detta innebär att lojalitet i praktiken betyder olika saker för drönarpiloter och konvent-ionella soldater.34 30 Dunlap, 2013, 31-33, 36, 38. 31 Schulzke, 2016, 187-188. 32 Kirkpatrick, 2015, 202, 213; Varin, 2017, 105-107, 116-117. 33 Kirkpatrick, 2015, 209-212; Varin, 2017, 110-111, 117. 34 Schulzke, 2016, 195-196.
Sida 15 av 44 Teoridiskussion
Det huvudsakliga skälet till att Goldsteins War and Gender valdes för beskrivning av tradition-ella krigarideal var dess tydliga framställning, och att begreppsbeskrivningarna intuitivt före-faller rimliga, d.v.s. att teorin har hög face validity.35 Cokers Warrior Geeks valdes som
huvud-saklig utgångspunkt för beskrivning av teknologiinriktade krigarideal, eftersom perspektivet på ett tydligt sätt framför ståndpunkten att moderna, tekniskt inriktade militärbefattningar har an-norlunda eftersträvansvärda soldategenskaper och krigarideal än konventionella militäryrken. Detta medger att perspektivet kan kontrastera de traditionella idealen. För att ge Cokers per-spektiv ytterligare bärkraft relaterades det även till ståndpunkter framförda i artiklar presente-rade i forskningsöversikten av teoretikerna Schulzke, Varin, Kirkpatrick, och Dunlap.
En kritik som kan framföras oavsett vilken teori som används är att andra teoriperspektiv auto-matiskt utesluts. En annan potentiell teoretisk utgångspunkt för denna uppsats var postmoderna krigarideal, där soldaten i korthet beskrivs som en diplomat eller fredsbevarare.36 Detta
per-spektiv uteslöts eftersom det inte bedömdes lika användbart för den empiriska analysen som de valda perspektiven, samt p.g.a. undersökningens begränsade omfattning. Utifrån uppsatsens syfte och omfattning bedömdes det lämpligare att använda två teoriperspektiv jämförelsevis djuplodande, än tre perspektiv mer brett.
35 Esaiasson et al., 2017, 62.
36 Se exempelvis Remi M. Hajjar, ”Emergent Postmodern US Military Culture”, Armed For-ces & Society 40(1) (2014):118-145.
Sida 16 av 44
Metod
Forskningsdesign
Undersökningen genomfördes som en beskrivande idealtypsanalys. Idealtypsanalyser förknip-pas med sociologen Max Weber, och kan användas då undersökningens fokus är gradskillnader snarare än definitiva klassificeringar av fenomen.37 Utifrån uppsatsens forskningsfråga föreföll
därför denna forskningsdesign lämplig. Empirin som undersöktes var Försvarsmaktens material, samt tidningsartiklar rörande svenska cybersoldater. Undersökningsmaterialet bear-betades med ett analysverktyg bestående av operationaliserade frågeställningar samt idealty-piska svar på analysfrågorna. Utifrån uppsatsens teoretiska ramverk skapades två idealtyper; idealtyp A motsvarar traditionella krigarideal, och idealtyp B teknologiska krigarideal.
Idealtyper skapas genom att karaktärisera ett fenomens särpräglande egenskaper. Idealtyperna finns inte nödvändigtvis i verkligheten, utan är tänkta ytterligheter av samhällsfenomenet som undersöks. De kan också förstås som överdrifter eller extrembilder, utan att vara förfalskningar. Genom extrembilderna skapas förenklade och distinkta beskrivningar som medger ökad förstå-else av komplexa företeförstå-elser. Idealtyper kan skapas med utgångspunkt i tidigare forskning, lo-giska resonemang, eller empiriska observationer, och deras syfte är att framhäva det typiska för ett fenomen. Vad som sedan analyseras är i vilken mån det undersökta materialet efterliknar idealtypen; syftet är inte att intvinga undersökningsmaterialet i förutbestämda klassificeringar. Idealtyper är inte att förstå som medelvärden eller ”sanna” verklighetsrepresentationer, utan de skapas p.g.a. deras analytiska användbarhet. Idealtyper handlar inte nödvändigtvis om ideal i normativ mening, även om så är fallet i denna undersökning.38 Utifrån uppsatsens teoretiska
ramverk och logiskt resonerande skapades idealtypiska svar på vad som utgör traditionella re-spektive teknologiska krigarideal. Genom att traditionella rere-spektive teknologiska krigarideal utgjorde varsin idealtyp, kunde Försvarsmaktens och pressens framställningar av cybersoldater jämföras med idealtyperna för att belysa i vilken utsträckning traditionella krigarideal åter-speglas i materialet.
37 Esaiasson et al., 2017, 139-140.
38 Björn Badersten, Medborgardygd (Stockholm: Natur och Kultur, 2002), 31-34, Docplayer;
Esaiasson et al., 2017, 140-142; Richard Swedberg, ”How to use Max Weber’s ideal type in sociological analysis”, Journal of Classical Sociology 18(3) (2018):184, 188-189.
Sida 17 av 44 För djupare analyser och tydligare slutsatser är det fördelaktigt att använda två idealtyper som är varsin ytterlighet på ett tänkt spektrum, jämfört med att endast nyttja en idealtyp. Idealtyp A kan vändas i sin motsats och därmed konstrueras idealtyp B. Genom analysen kan slutsatser dras om var på spektrumet undersökningsmaterialet befinner sig, d.v.s. om materialet befinner sig närmre eller längre ifrån endera idealtyp.39 Som ovan nämnt utgör idealtyperna svar på
ana-lysverktygets operationaliserade frågeställningar, där idealtyp A motsvarar traditionella krigar-ideal och krigar-idealtyp B teknologiska krigarkrigar-ideal. Undersökningsmaterialet analyserades utifrån hur framställningar av svenska cybersoldater efterliknade och särskildes från idealtyperna. Hade endast idealtyp A använts, hade det blivit svårare att beskriva i vilken utsträckning fram-ställningar av svenska cybersoldater återspeglar traditionella krigarideal. Idealtypernas skap-ande presenteras i operationaliseringsavsnittet nedan.
Analysmetod
Undersökningsmaterialet analyserades genom kvalitativ textanalys, d.v.s. att texters helhet, de-lar, och sammanhang närlästes för att hitta väsentligt innehåll och underliggande budskap.40
Detta skedde genom att preciserade analysfrågor ställdes textmaterialet. Genom att besvara dessa kan även uppsatsens huvudsakliga forskningsfråga besvaras.41 De operationaliserade
ana-lysfrågorna utgick från hur jag tolkade att det teoretiska ramverket kunde konkretiseras och fruktbart appliceras på undersökningsmaterialet. Som tidigare nämnt innefattar analysverktyget även idealtypernas svar på de operationaliserade analysfrågorna. Analysen innebar även att em-pirin jämfördes med detta raster för att avgöra i vilken mån materialet efterliknade eller skiljde sig från idealtyperna.42 Analysverktyget presenteras i operationaliseringsavsnittet.
Analysen var av systematiserande karaktär, vilket innebär att tematisera och belysa textens me-ning. Detta lämpar sig för forskningsfrågor inriktade på hur ett fenomen framställs i ett specifikt sammanhang.43 Detta var fallet i denna undersökning, och vad som stod i fokus var i vilken
utsträckning undersökningsmaterialets framställningar av cybersoldater relaterade till de olika idealtyperna.
39 Badersten, 2002, 31-34; Esaiasson et al., 2017, 140-142; Swedberg, 2018, 184, 188-189. 40 Asbjörn Johannessen och Per Arne Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod
(Malmö: Liber, 2003), 72, 105, 262; Esaiasson et al., 2017, 211.
41 Esaiasson et al., 2017, 216-222. 42 Ibid., 141.
Sida 18 av 44 Metoddiskussion
Uppsatsens syfte och frågeställning gjorde kvalitativ textanalys till en adekvat metod. Förde-larna med kvalitativ textanalys är att metoden passar djuplodande studier av begränsade och komplicerade företeelser. Jämfört med i kvantitativa metoder kan motsägelser och osäkerheter i empirin enklare hanteras. Nackdelarna är bl.a. att kvalitativa ansatser i större utsträckning påverkas av uppsatsförfattarens förförståelse, vilket leder till mindre objektivitet i analys- och datainsamlingsprocessen.44 Detta hör även samman med reliabilitet, vilket förutom
begrepps-validitet är viktigt i denna uppsats.
En alternativ metodologi och forskningsdesign som övervägdes för uppsatsen var diskursana-lys. Denna valdes dock bort eftersom en idealtypsanalys bedömdes bli mer transparent och re-liabel. Reliabilitet kan säkerställas genom att en undersökning leder till samma resultat vid upp-repade genomföranden, av såväl samma som flera forskare. Reliabilitet underlättas genom transparent redogörelse för hur undersökningen genomförts och hur slutsatser beläggs.45
Am-bitionen är att hela denna uppsats genomsyras av transparens och tydlighet, framförallt avse-ende materialurval och tolkningsarbete, för att uppnå reliabilitet. Citat användes i stor utsträck-ning i analyskapitlet. Genom att presentera empirin med citat tydliggörs hur mina tolkutsträck-ningar separeras från källmaterialet. Därigenom åskådliggörs att min förförståelse inte färgat materi-alet, varför citering genererar ökad transparens.46
Intern validitet handlar om att fastställa orsakssamband mellan variabler, varför det inte är re-levant i denna undersökning.47 Extern validitet åsyftar i kvalitativa studier huruvida
undersök-ningsresultat är överförbara till kontexter utanför undersökningen, t.ex. huruvida resultat och slutsatser är användbara i andra forskningssituationer.48 Denna undersökning kan inte säga
någonting om hur cybersoldater framställs i förhållande till traditionella krigarideal i någon annan kontext än vad som specifikt undersökts i denna uppsats. Dock är ambitionen att analys-verktyget kan komma till nytta i framtida undersökningar med liknande syften, och uppsatsen
44 Martyn Denscombe, Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom sam-hällsvetenskaperna (Lund: Studentlitteratur, 2014), 416-418.
45 Johannessen och Tufte, 2003, 26-29, 265. 46 Esaiasson et al., 2017, 232-233.
47 Johannessen och Tufte, 2003, 47, 192. 48 Ibid., 125, 259-260, 267-268.
Sida 19 av 44 har därför anspråk på att generera överförbara förtjänster. Begreppsvaliditeten diskuteras vidare i operationaliseringsavsnittet.
Materialdiskussion
Det är forskningsmässigt ofta omöjligt att analysera allt relevant material, varför urval görs. Ett kritiskt urval tillämpades, d.v.s. att materialet valdes utifrån att det säger någonting specifikt.49
Intressanta källor för denna undersökning var material innehållande framställningar av svenska cybersoldater. För att erhålla en så heltäckande bild som möjligt av den svenska kontexten val-des material från Försvarsmakten och svensk tryckt press.
Försvarsmaktsmaterialet var en rekryteringsfolder, två webbsidor i Befattningsguiden på För-svarsmaktens hemsida, samt en artikel från Försvarets forum. Majoriteten av de svenska tid-ningsartiklarna hittades genom databasen Mediearkivet med sökfrasen ’cybersoldat*’ med fil-ter för tidsperioden 2019-01-01 till 2020-03-13 samt att endast inkludera svensk tryckt press. Tidsavgränsningen motiverades i avgränsningsavsnittet ovan. Totalt analyserades sju artiklar från Mediearkivet, vilka publicerats i svenska tidningar. De utvalda artiklarna innehöll beskriv-ningar av svenska cybersoldater. Texter som endast konstaterar att cybersoldatutbildning in-förts, eller att ordet cybersoldat återfinns i Språkrådets nyordslista uteslöts. Dessutom analyse-rades två artiklar från Officerstidningen. Dessa valdes eftersom deras innehåll uppfattades vara relevant, även om de inte hittades via Mediearkivet.
Eftersom framställningarna av svenska cybersoldater stod i fokus för denna uppsats, snarare än utsagors sanningshalt eller att historiska förlopp återges korrekt, är de källkritiska kriterierna tendens, oberoende, och samtidighet av mindre vikt jämfört med i andra undersökningar. Dock togs äkthetskriteriet i beaktande, och allt inbegripet material bedömdes uppfylla detta.50
Forskningsetik
Eftersom undersökningen inte innefattade enskilda individer eller grupper, handlar forsknings-etiken i denna uppsats främst om transparens och tydlighet avseende tolkningar, för att mot-verka vinklade forskningsresultat. Dessutom finns ett forskaretisk krav på att separera käll-material från egna slutsatser. Genom att citera och referera förhindras plagiat av andra forskares
49 Esaiasson et al., 2017 , 226. 50 Ibid., 291-297.
Sida 20 av 44 arbeten.51 Vidare bör forskaren reflektera över om det är etiskt försvarbart att genomföra
under-sökningen utifrån dess potentiella framtida konsekvenser.52 Jag identifierade ingen etisk
pro-blematik med att genomföra undersökningen, och eftersträvade genom hela uppsatsen objekti-vitet och transparens i tolkningsarbete och referenshantering.
Operationalisering
Genom operationaliseringsprocessen görs ett generellt undersökningsfenomen mätbart.53
End-ast genom noggrann operationalisering säkerställs undersökningens begreppsvaliditet, d.v.s. att det finns samklang mellan teoretiska begreppsdefinitioner och empiriskt mätbara operationella indikatorer. Även analysfrågor kan förstås som empiriska indikatorer.54 I denna uppsats innebar
operationaliseringen att konstruera preciserade analysfrågor, samt tillhörande idealtypiska svar. Dessa utgör tillsammans analysverktyget.
Idealtyper måste vara ömsesidigt uteslutande, d.v.s. att delkomponenterna som utgör idealtypen är väsentligt olika.55 Därför gavs de operationaliserade analysfrågorna olika fokus, samt att
ide-altypernas svar inte överlappar varandra. Eftersom idealtyper är inte återspeglingar av omvärl-den, kan de som teoretiskt verktyg inte förkastas eller verifieras genom insamlad data. En ide-altyp kan alltså inte beskyllas för att sakna empiriskt stöd, men däremot för att vara oanvändbar i empiriska analyser. Även om idealtyperna inte fullkomligen återfinns i verkligheten eller undersökningsmaterialet, måste de fortfarande i viss utsträckning innehålla element som är jäm-förbara med den empiriska verkligheten. Annars blir idealtyperna analytiskt oanvändbara.56
Detta innebär att den traditionella och teknologiska idealtypen måste vara tydligt förankrade i det teoretiska ramverket. Genom att ställa undersökningsmaterialet analysfrågor, ökar analys-verktygets användbarhet eftersom detta medger att materialet kommer till tals även ifall materi-alet endast i låg utsträckning relaterar till idealtyperna.
51 Ann-Marie Ekengren och Jonas Hinnfors, Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats
(Lund: Studentlitteratur, 2012), 108-110.
52 Johannessen och Tufte, 2003, 59-61. 53 Ibid., 264-265.
54 Johannessen och Tufte, 2003, 47-48, 257, 264-265; Esaiasson et al., 2017, 55-56, 59-60,
222.
55 Esaiasson et al., 2017, 141-144.
Sida 21 av 44 Analysfrågorna skapades utifrån min tolkning av hur det teoretiska ramverket på ett konkret sätt kunde brytas ned och bli mer överskådligt. Frågorna ger sammantaget en överblick av kän-netecknen för respektive krigarideal. De idealtypiska svaren baserades på vilka attribut som uppfattades mest centrala i det teoretiska ramverket. Idealtyp A och B motsvarar varsin poten-tiell ytterlighet som svarar för vad som återspeglar traditionella respektive teknologiska krigar-ideal. Direkta motsatstolkningar av de traditionella krigaridealen bedömdes vara ett olämpligt sätt att konstruera en idealtypisk motpol, eftersom det förefaller osannolikt att moderna mili-tärbefattningars ideal exempelvis skulle innebära att svaghet och feghet är eftersträvansvärda egenskaper hos cybersoldater. Därför användes teoretisk bakgrund som utgångspunkt för att konstruera den teknologiska idealtypen. Detta bedömdes generera jämförelsevis högre be-greppsvaliditet.
Avseende risker, uppoffringar, och mod bör det poängteras att även konventionella militärbe-fattningar sannolikt kan utsättas för psykologiska och moraliska risker, och genom att hantera dessa på så vis kan uppvisa psykologiskt och moraliskt mod. Emellertid är inte detta någonting som explicit diskuteras i forskningen presenterad ovan. För att göra idealtyperna ömsesidigt uteslutande tar den traditionella idealtypen fasta på hur fysiska faror påverkar dessa underkate-gorier, medan den teknologiska idealtypen istället utgår från de moraliska och psykologiska aspekterna. Liknande resonemang förs avseende huvudsaklig lojalitet; sannolikt är traditionella krigare lojala mot staten likväl som att moderna soldater är lojala mot personal i sin omgivning. Dock uppfattas en skillnad vara just vilken lojalitet som är huvudsaklig. Dessa avdömningar gjordes eftersom det uppfattades vara ett fruktbart sätt att särskilja idealtyperna, samt att det gör dem ömsesidigt uteslutande. För att förtydliga poängteras återigen att idealtyper inte nöd-vändigtvis återfinns i realiteten, utan är extrembilder som framhäver undersökningsfenomenets kärnpunkter.
Ära och hederlighet uppfattas vara mindre relevant för idealtyp B då vilseledning och bedräge-rier framhålls som effektiva metoder inom IT-angrepp, samt eftersom drönaroperationer och cyberangrepp kan uppfattas som mindre hederliga p.g.a. att personalen inte utsätts för samma risker som motståndaren. Soldatens verkansmiljö, samt eftersträvansvärda egenskaper och kompetenser utgick från hur de explicit beskrivs i det teoretiska ramverket. Analysverktyget presenteras nedan i matrisform.
Sida 22 av 44 Tabell 1, Analysverktyg. Idealtyp A, indikatorer för traditionella krigarideal Idealtyp B, indikatorer för teknologiska krigarideal Vilken är soldatens
ver-kansmiljö?
Det fysiska slagfältet; solda-ten är i fält.
Det virtuella slagfältet; sol-daten är framför datorn. Vilka egenskaper och
kom-petenser är eftersträvans-värda för befattningen?
Fysisk förmåga genom styrka och uthållighet; för-måga att motstå fysiska och miljömässiga påfrestningar; skicklighet i vapenhantering; goda taktik- och planerings-kunskaper; ära, hederlighet, och sanningsenlighet efter-strävas gentemot såväl kolle-gor som motståndare.
Intellektuell förmåga genom intelligens och kunskaper inom naturvetenskap och IT; god simultankapacitet; hög förmåga att snabbt bearbeta stora informationsmängder; lättlärdhet; färdigheter inom vilseledning och bedrägerier.
På vilket sätt relaterar be-fattningen till risker och uppoffringar?
Riskerna är stora och sanno-lika, eftersom soldaten per-sonligen skyddar sin omgiv-ning från fysisk fara.
Fysiska risker är små och osannolika, eftersom solda-ten inte utsätts för fysisk fara. Primära risker är av moralisk och psykologisk karaktär (t.ex. hög arbetsbe-lastning och moraliska di-lemman).
På vilket sätt relaterar be-fattningen till mod?
Genom uppoffringar och konfrontation av fysiska ris-ker kan fysiskt mod uppvi-sas.
Genom konfrontation av moraliska och psykologiska risker kan psykologiskt och moraliskt mod uppvisas. Vilken är soldatens
huvud-sakliga lojalitet?
Lojalitet mot omgivande sol-dater och befäl.
Sida 23 av 44
Analys
Vilken är soldatens verkansmiljö?
Enligt Försvarsmakten startade cybersoldatutbildningen för att förstärka cyberförsvarsför-mågan. Cyberförsvarets uppgift är att skydda Sverige och Försvarsmakten från cyberattacker, genom att övervaka och försvara IT-system. Cybersoldatutbildningen består av grundläggande militärutbildning samt cyberförsvarsutbildning. Kursernas huvudsakliga innehåll är teknik- och IT-relaterat, men innefattar även grundläggande säkerhetstjänst, allmänt säkerhetsmedvetande, samt värdegrund och etik inriktat på cyberförsvar.57 Vidare skrivs att
Kärnan i utbildningen är den kunskap som är nödvändig för att förstå cybersäkerhet, samt praktisk färdighet i hur samhällsviktiga it-system skyddas och försvaras mot angrepp. Du kommer att få lära dig om vanliga sårbarheter i it-system, hur de kan utnyttjas av en angri-pare och hur de åtgärdas. Som cybersoldat blir du utbildad att hantera it-säkerhetsrelaterade incidenter i Försvarsmaktens informationssystem.58
Utbildningen beskrivs likartat i Befattningsguiden. Där skrivs att ”[s]om cybersoldat är du ut-bildad för att upptäcka och hantera it-säkerhetsrelaterade incidenter i Försvarsmaktens inform-ationssystem.”59 Vidare skrivs att arbetet som cybersoldat innebär att identifiera och
vidarerap-portera cyberhot. Dessutom genomförs omvärldsbevakning, och rapportsammanställning av in-ternethändelser utifrån exempelvis media och bloggar. En annan arbetsuppgift är att upptäcka och vidarerapportera sårbarheter i komponenter och produkter i särskilda bevakningsobjekt. Cybersoldater arbetar även med installation och verifiering av säkerhetsuppdateringar i För-svarsmaktens system, samt att analysera drift- och säkerhetsloggar.60
Utifrån Försvarsmaktens beskrivningar av uppfattas cybersoldatens verkansmiljö primärt vara framför datorn och på det virtuella slagfältet. Inget explicit anger att befattningen innebär kine-tisk våldsutövning, eller att cybersoldater skall strida på ett fysiskt slagfält. Emellertid genom-förs grundläggande militärutbildning vilken sannolikt innehåller vissa sådana element. Dock
57 Försvarsmakten, rekryteringsfolder ”Bli cybersoldat”. 58 Ibid.
59 ”Cybersoldat”, Försvarsmakten, hämtad 2020-04-14,
https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/ut-bildning/befattningsguiden/cybersoldat/.
Sida 24 av 44 uppfattas detta vara en begränsad del av utbildningen, och inte centralt i yrkesutövningen. För-svarsmaktens material återspeglar därmed i låg utsträckning traditionella krigarideal, men desto mer teknologiska krigarideal avseende soldatens verkansmiljö.
Cybersoldatens verkansmiljö förefaller även i svenska tidningars framställningar endast i låg utsträckning återspegla traditionella krigarideal. I Svenska Dagbladet anges i en artikel om cy-bersoldatutbildningen att
Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i världen - men de svenska datorsystemen behöver bättre skydd, även de som är viktiga för Försvarsmakten. I nästa vecka öppnar ett svenskt forskningscentrum för cyberförsvar - och i sommar ska personalen medverka i ut-bildningen av de första militära tangentbordskrigarna.61
Ordet ’tangentbordskrigare’ tolkas som att cyberslodatens verkansmiljö är framför datorn. Vi-dare skrivs att ”Man har förstått att cyberrymden har förvandlats till ytterligare ett slagfält”.62
Försvarsmakten och Kungliga tekniska högskolan (KTH) har startat Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet (CDIS). Centrats föreståndare, Pontus Johnson, intervjuas i samma artikel. Han uppger att ”[d]et finns en fjärde vapengren för cyberrymden, som är den fjärde krigsskådeplatsen. Då behöver man militära förmågor så att man kan operera även på den krigs-skådeplatsen.”63 Detta tolkas som att cyberkrigföringen inte äger rum på ett konventionellt,
fysiskt, slagfält. Dessa framställningar uppfattas därför ligga närmre idealtyp B än A.
I Språktidningen skrivs att
Inom kort börjar Sverige utbilda cybersoldater. De ska snarare kämpa vid tangentbord än på slagfält. Deras uppdrag blir att skydda och stärka såväl Försvarets egna som andra myn-digheters datasystem. […] En cybersoldat kämpar utan vapen i hand.64
61 Tomas Bengtsson, ”Sverige vässar stridskrafterna - ska utbilda cybersoldater”, Svenska Dagbladet, 2020-01-12, 28. Artikeln producerades av Nyhetsbyrån TT och publicerades med
varierande rubriksättning i flera svenska lokaltidningar i januari 2020.
62 Bengtsson, 2020, 28. 63 Ibid.
Sida 25 av 44 Här skrivs uttryckligen att cybersoldaterna kommer vara vid ett tangentbord och inte på slag-fältet, och att de inte använder vapen. Detta tolkas som att teknologiska krigarideal återspeglas påtagligt tydligare än traditionella krigarideal avseende soldatens verkansmiljö.
CDIS-föreståndaren Johnson intervjuas även av Jusektidningen Karriär, bl.a. angående cyber-soldatutbildningen. Johnson uppger att cybersoldaterna ”ska försvara landet på vad man inom Försvarsmakten kallar för ’det femte slagfältet’. Efter att strid genom tiderna bedrivits på land, till sjöss, i luften och i rymden förs de nu i allt större utsträckning i den digitala världen.”65
Snarlikt skrivs i Ny Teknik att ”[i]nom militären kallas cyberkrig ibland för det femte slagfältet - efter strid på land, till sjöss, i luften och i rymden.”66 Att cybersoldaterna beskrivs vara på den
fjärde krigsskådeplatsen (cyberrymden) och det femte slagfältet (den digitala världen), tolkas ligga närmre idealtyp B än idealtyp A.
I Nerikes Allehanda framförs att ”[n]är kriget flyttar från slagfältet till internet krävs en ny typ av militärer. Därför satsar Försvarsmakten på att utbilda cybersoldater”.67 Detta tolkas också
som att teknologiska krigarideal återspeglas i större utsträckning än traditionella krigarideal.
Sammanfattningsvis efterliknar framställningarna av cybersoldaters verkansmiljö huvudsakli-gen den teknologiska idealtypen. Det enda som tolkades efterlikna den traditionella idealtypen i Försvarsmaktens material är att grundläggande militärutbildning genomförs, medan övriga beskrivningar av utbildning och tjänstgöring primärt efterliknar den teknologiska idealtypen. I pressen beskrivs cybersoldater exempelvis vara vid tangentbordet, på internet, i cyberrymden, och i den digitala världen. Ingen av dessa beskrivningar kännetecknar traditionella krigarideal, men efterliknar de teknologiska krigaridealen desto mer. Sammantaget tolkas därför cybersol-datens verkansmiljö ligga närmre idealtyp B än A.
Vilka egenskaper och kompetenser är eftersträvansvärda för befattningen?
Försvarsmakten skriver att ”[d]et är viktigt att du är kreativ och analytiskt lagd och ha god logisk förmåga. Det är en styrka om du är intresserad av problemlösning och är motiverad att
65 Mårten Färlin, ”Han hackar för säkerhet”, Jusektidningen Karriär, no. 8-2019, 26.
66 Simon Campanello,”KTH ska utbilda de nya cybersoldaterna”, Ny Teknik, 2019-06-20, 22. 67 Gabriel Rådström, ”Nya cybersoldater ska ledas från Örebro”, Nerikes Allehanda,
Sida 26 av 44 utvecklas inom cybersäkerhetsområdet.”68 Detta liknar Befattningsguidens beskrivningar. Där
skrivs att ”[f]ör cybersoldater är det viktigaste vara [sic!] kreativ, analytisk och ha god logisk förmåga. Givetvis är det en styrka att vara motiverad av problemlösning och intresserad av cyberförsvarsområdet. Kvinnor och män som gillar matte kan passa för den här befattningen.”69
Försvarsmakten uppfattas eftersöka intellektuella individer intresserade av naturvetenskap och befattningens arbetsområde, vilket tolkas ligga närmre den teknologiska än den traditionella idealtypen.
Inför cybersoldatutbildningen sker utökad mönstring. Där testas kandidaternas teoretiska och praktiska kunskaper inom nätverk, datorer, och IT-säkerhet. Dessutom genomförs intervjuer i syfte att lära känna kandidaternas personlighet, intressen, om individen kommer gilla arbets-uppgifterna, samt hur sökanden föredrar att lära sig ny kunskap. Sökande rekommenderas ha genomfört ett antal rekommenderade programmeringskurser innan utbildningsstart, men sam-tidigt poängteras att kandidaterna kan välja andra förberedande kurser utifrån individuell för-kunskapsnivå.70 Detta tolkas som att IT-kunskaper är eftersträvansvärt i befattningen, vilket
kännetecknar idealtyp B.
I Befattningsguiden skattas befattningar på en femgradig skala inom kriterierna fysiskt, tek-niskt, teoretiskt, och stressigt. Cybersoldatbefattningen värderas fysiskt till 1/5, tekniskt 3/5, teoretiskt 5/5, och stressigt 4/5. Elektronik, IT, problemlösning, och säkerhet anges som upp-skattade intressen hos sökande. Vidare skriver Försvarsmakten att ”[d]et viktigaste är inte att du kan springa fort eller lyfta tungt, utan att du är kreativ, analytisk och har god logisk förmåga. Det är också en styrka om du är intresserad av problemlösning och vill utvecklas in cybersä-kerhetsområdet.”71 Logik och andra intellektuella färdigheter uppfattas därför vara
eftersträ-vansvärda. Dessutom poängteras att sökandes fysiska förmåga, vilket kännetecknar tradition-ella krigarideal, är jämförelsevis oviktigt jämfört med intellektutradition-ella förmågor. Detta tolkas som
68 Försvarsmakten, rekryteringsfolder ”Bli cybersoldat”.
69 ”Cybersoldat”, Försvarsmakten, hämtad 2020-04-14,
https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/ut-bildning/befattningsguiden/cybersoldat/.
70 ”Utökad mönstring cybersoldat”, Försvarsmakten, hämtad 2020-04-14,
https://jobb.fors-varsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/cybersoldat/utokad-monstring/.
71 ”Cybersoldat”, Försvarsmakten, hämtad 2020-04-14,
Sida 27 av 44 att teknologiska krigarideal återspeglas i betydligt större utsträckning än traditionella krigar-ideal.
I en intervju i Försvarets forum beskriver David Olgart från Försvarsmaktens ledningsstab Sve-riges cyberförsvar. Avseende vilka färdigheter, egenskaper, och kunskaper som avkrävs cyber-soldatrekryter uppger Olgart att
Utöver grundläggande egenskaper som gäller för alla personer som får genomgå grundut-bildning, tittar vi på förmåga till problemlösning, hur väl man tar till sig information under stress och hur bra man är på att känna igen mönster. Givetvis behöver de som utbildas till cybersoldater också få en god kunskap om informationssystem på olika nivåer.72
Detta tolkas som att intellekt, logik, samt förmåga till snabb informationsbearbetning är efter-strävavansvärt för cybersoldater. IT-kunskaper förstås som något som rekryterna skall läras. Sammantaget uppfattas detta ligga nära de teknologiska krigaridealen.
CDIS-föreståndaren Johnson skriver i Officerstidningen om det svenska cyberförsvaret, och hävdar att
Förmåga inom cyberdomänen är inte huvudsakligen beroende av antalet soldater eller av utrustningen. Istället krävs främst intellektuell kompetens. Det beror på det ovannämnda andra skälet till att det är svårt att bygga säker programvara: att utvecklarna, liksom alla människor, har begränsad intellektuell förmåga. Det betyder att de sårbarheter som finns i programvaran är så subtila att utvecklarna inte noterade dem vid uppbyggnaden. Men kanske angriparna har större förmågor och kan upptäcka dessa sårbarheter? Det leder till en sorts intellektuell kamp, där angripare och försvarare försöker överlista varandra. Både angripare och försvarare lägger intellektuell möda på att finna sårbarheter; angriparna för att utnyttja sårbarheterna och försvararna för att eliminera dem. Om angriparna har större förmåga kan de finna och utnyttja sårbarheter som försvararen inte ens vet existerar. An-gripare försöker också, när de väl har berett sig tillgång till ett system, dölja sin närvaro
Sida 28 av 44
genom att emulera legitima användare. Men en skarpsynt försvarare kan genomskåda cha-raden och därmed upptäcka intrånget. Den som vinner kampen är den som vet och förstår mer än sin motståndare.73
Intellektuella förmågor framförs vara det primärt viktigaste för att vinna den intellektuella kam-pen i cyberdomänen. Vidare beskrivs att angripare kan försöka dölja obehörig systemåtkomst genom att efterlikna behöriga användare. Detta tolkas som att angripare kan använda bedrägliga och vilseledande metoder. Samtidigt skrivs att skarpsynta försvarare kan upptäcka detta och avslöja angreppet. Därmed kan vilselednings- och bedrägerikunskaper vara eftersträvansvärt även för försvarare. Oavsett om svenska cybersoldater betraktas som anfallare eller försvarare finns alltså en nytta med sådana kunskaper. Förståelse för motståndaren samt IT-kunskaper framförs även av Olgart i en intervju i Ny Teknik. Han menar att ”[inom cyberförsvar] måste man förstå vilka angreppsmetoder motståndarna använder, och vilka sårbarheter och svagheter som finns i dagens it-system”.74 Sammantaget uppfattas detta återspegla eftersträvansvärda
kompetenser och egenskaper som hänförs de teknologiska krigaridealen. Även om intellekt och kunskap är en viktig dimension av intellektuella kampen, kan betydelsen av att förstå motstån-darens metoder förstås som taktisk kunskap. Detta tolkas därför samtidigt återspegla att taktiska kunskaper är eftersträvansvärt för cybersoldater, vilket hänförs traditionella krigarideal.
Cybersoldaters eftersträvansvärda egenskaper och kompetenser beskrivs även av svensk dags-press. I Svenska Dagbladet framförs exempelvis att ”[t]ill skillnad från andra vapengrenar - där mängden materiel och manskap är viktigast - bestäms stridsvärdet i cyberrymden mycket mer av kunskap och teknisk förmåga.”75 CDIS-föreståndaren Johnson intervjuas i artikeln och
me-nar att
Urvalet i rekryteringen [till cybersoldatutbildningen] sker i huvudsak utifrån intelligens och intellektuell förmåga […] Man vill jämföra det här med tolkskolan när det gäller hur tekniskt eller akademiskt avancerat det ska vara.76
73 Pontus Johnson, ”Cyberkrigföring är en intellektuell kamp”, Officerstidningen, nr.1/2020,
30-31.
74 Campanello, 2019, 22 75 Bengtsson, 2020, 28. 76 Ibid.
Sida 29 av 44 Även här framförs explicit intelligens och intellekt som eftersträvansvärt hos cybersoldater. Detta stöds även av ett uttalande av Överbefälhavaren. Han framför i Folkbladet att cybersol-datrekryter måste ha viss kompetens inom cyberförsvarsområdet från början, men att ”sedan kommer vi att höja dem till en helt annan nivå kopplat till våra system”.77 Detta tolkas som att
förkunskaper avkrävs rekryterna, vilka utbildningen ämnar vidareutveckla.
Wong hävdar i Svenska Dagbladet att ”[e]tt 30-tal värnpliktiga ska vara cybersoldater. Syftet är både att stärka it-säkerhet och locka en ny grupp ungdomar till militären.”78 Som tidigare
nämnt framförs även i Nerikes Allehanda att en ny typ av militärer krävs när kriget flyttar till internet. Även om artiklarna inte preciseras varför det är på detta vis, så tolkas detta som att något annat än eftersöks än vad som traditionellt gjorts. ’Nya sorters människor’ avser möjligen eftersträvansvärda egenskaper och kompetenser, men kanske också något annat.
Sammanfattningsvis framförs huvudsakligen eftersträvansvärda egenskaper och kompetenser som hänförs teknologiska snarare än traditionella krigarideal i såväl svenska tidningar som För-svarsmaktens material. Detta eftersom flera källor betonar att exempelvis intelligens, logik, och IT-kunskaper är viktigt för cybersoldater. Dessutom nedtonar Försvarsmakten betydelsen av fysisk förmåga, vilket innebär att ökat avstånd från den traditionella idealtypen erhålls. Dock framhålls att förståelse för motståndaren och dennes metoder är viktigt i cyberdomänen. Detta tolkas som ett uttryck för taktisk kunskap vilket är ett kännetecken för traditionella krigarideal. Sammantaget uppfattas materialet ligga närmre idealtyp B än A.
På vilket sätt relaterar befattningen till risker och uppoffringar?
Som tidigare nämnt framställs cybersoldatens verkansmiljö av Försvarsmakten och pressen som exempelvis vid datorn, tangentbordet, eller i cyberrymden. Inget explicit i undersöknings-materialet tyder på att cybersoldaters primära verkansmiljö är på ett fysiskt slagfält, eller att tjänstgöringen präglas av påtagliga fysiska risker eller uppoffringar. Vidare uppfattades
77 TT, ”Nästa år ska värnpliktiga ’cybersoldater’ utbildas”, Folkbladet, 2019-01-19, 12.
Arti-keln producerades av Nyhetsbyrån TT och publicerades med varierande rubriksättning i flera svenska lokaltidningar under januari 2019.
78 Ola Wong, ”Hundratusentals engagerade i Kinas cybermilis - Sverige får 30 it-soldater”, Svenska Dagbladet, 2019-03-07, 20.
Sida 30 av 44 alet framföra att fysisk förmåga är sekundärt jämfört med intellektuell förmåga hos cybersol-dater. Detta tolkas sammantaget som att fysiska risker och uppoffringar framställs som osan-nolika för cybersoldater, vilket efterliknar teknologiska snarare än traditionella krigarideal.
I undersökningsmaterialet finns vissa indikationer på att cybersoldatbefattningen innebär psy-kologiska risker och uppoffringar. Exempelvis framgår att utbildningen har högt utbildnings-tempo. David Olgart, utvecklingsledare i Försvarsmaktens cyberförsvar, säger i en intervju i
Officerstidningen att 20-25 veckor av den elva månader långa cybersoldatutbildningen tillägnas
ämnen inom informations- och cybersäkerhet. Vidare menar Olgart att
Soldaternas befattningsutbildning är utmaningsdriven och de kommer att läsa de här äm-nena komprimerat. Enligt professorerna på KTH motsvarar deras utbildning ett års heltids-studier på normalfart.79
Utbildningstempot uppfattas innebära hög arbetsbelastning, vilket kan utgöra en potentiell psy-kologisk påfrestning. Som tidigare nämnt eftersöks emellertid rekryter som är intelligenta samt intresserade och motiverade av ämnena, och rimligtvis rekryteras inte personer vilka inte be-döms kunna klara av det höga utbildningstempot. Men att ha goda förutsättningar klara av en utbildning innebär automatiskt inte att utbildningen inte upplevs psykologiskt påfrestande. Dessutom skattas cybersoldatbefattningen som tidigare nämnt till nivå fyra av fem inom stress i Befattningsguiden.80 Sammantaget tolkas dessa framställningar som att befattningen kan
in-nebära vissa psykologiska risker.
Som tidigare nämnt innefattar cybersoldatutbildningen kurser innehållande ”[v]ärdegrund och etik, med särskild anpassning för cyberförsvarsområdet.”81 Emellertid specificeras inte denna
utbildnings syfte eller innebörd. Men själva valet att ha en cyberförsvarsspecifik värdegrund- och etikutbildning tolkas som att det utifrån Försvarsmaktens perspektiv finns särskilda etik-aspekter av tjänstgöringen som är viktiga att cybersoldater förberedas inför. Sammantaget tol-kas detta därför som ett uttryck för att befattningen kan innebära att utsättas för moraliska risker.
79 Linda Sundgren, ”Nytt centrum ska utbilda cybersoldater”, Officerstidningen, nr.1/2020, 7. 80 ”Cybersoldat”, Försvarsmakten, hämtad 2020-04-14,
https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/ut-bildning/befattningsguiden/cybersoldat/.
