Paraffinbadsbehandling mer än en
behandling för händerna
- Personer med reumatiska sjukdomars upplevelser
Paraffin wax bath more than a treatment for
the hands
- People with rheumatic diseases experiences
Författare: Isabelle Fahlander och Linn Olsson
Termin 5 2018 Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet
Handledare: Cathrine Widehammar, doktorand, Örebro universitet Examinator: Marie Holmefur, professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Paraffinbadsbehandling mer än en behandling för händerna - Personer med reumatiska sjukdomars upplevelser
Engelsk titel: Paraffin wax bath more than a treatment for the hands - People with rheumatic diseases experiences
Författare: Isabelle Fahlander och Linn Olsson Datum: 2018-12-14
Antal ord: 7322 Sammanfattning:
Bakgrund Personer med reumatiska sjukdomar har enligt tidigare forskning visat en förbättring
i handfunktioner efter paraffinbadsbehandling. Eftersom tidigare studier endast undersökt vilken effekt paraffinbadsbehandling har på handfunktion så skulle en beskrivning av personernas egna upplevelser av behandlingen och vilken inverkan den har på deras vardag ge en mer heltäckande bild av paraffinbadsbehandling. Mer kunskap kring detta skulle kunna göra bland annat vården och personer med reumatiska sjukdomar mer medvetna om paraffinbad som behandlingsmetod.
Syfte Att beskriva hur personer med reumatiska sjukdomar upplever paraffinbadsbehandling och
vilken inverkan behandlingen har på deras vardag.
Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data.
Åtta personer med reumatiska sjukdomar och erfarenhet av paraffinbadsbehandling
intervjuades. Dessa personer rekryterades utifrån ett ändamålsenligt urval. För att analysera intervjuerna användes Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Resultatet presenteras utifrån sex kategorier och ett övergripande tema. De sex kategorierna är: Upplevelsen av att genomföra behandlingen, Upplevda känslor i samband med
behandlingen, Upplevelsen av handens funktion efter behandlingen, Behandlingens inverkan på vardagsaktiviteter, Behandlingens inverkan på fritidsaktiviteter och Behandlingens sociala betydelse. Dessa kategorier ledde till ett övergripande tema: Paraffinbadsbehandling mer än en behandling för händerna.
Slutsats Deltagarna upplever att paraffinbadsbehandlingen är mer än en behandling för
händerna. Behandlingen bidrar till avslappning och smärtlindring men har också en social betydelse och bidrar till en kortvarig förbättring i aktivitetsutförande i vardagen.
Sökord: Aktiviteter i dagliga livet, arbetsterapi, paraffinbadsbehandling, reumatiska sjukdomar Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1 2. BAKGRUND ... 1 2.1
REUMATISKA SJUKDOMAR ... 1
2.1.1 Reumatiska sjukdomars konsekvenser i vardagliga aktiviteter ... 1
2.2ARBETSTERAPI ... 2
2.2.1 Arbetsterapi vid reumatiska sjukdomar ... 2
2.3PARAFFINBADSBEHANDLING ... 3 2.4PROBLEMOMRÅDE ... 3 3. SYFTE ... 4 4. METOD ... 4 4.1URVAL ... 4 4.2BESKRIVNING AV DELTAGARE ... 5 4.3DATAINSAMLING ... 5 4.4 DATAANALYS ... 5 5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 7 6. RESULTAT ... 7 6.1ÖVERGRIPANDE TEMA ... 7
6.2UPPLEVELSEN AV ATT GENOMFÖRA BEHANDLINGEN ... 8
6.3UPPLEVDA KÄNSLOR I SAMBAND MED BEHANDLINGEN ... 8 6.4UPPLEVELSEN AV HANDENS FUNKTION EFTER BEHANDLINGEN ... 9 6.5BEHANDLINGENS INVERKAN PÅ VARDAGSAKTIVITETER ... 10
6.6BEHANDLINGENS INVERKAN PÅ FRITIDSAKTIVITETER ... 10
6.7BEHANDLINGENS SOCIALA BETYDELSE ... 11
7. DISKUSSION ... 12 7.1.RESULTATDISKUSSION ... 12 7.2. METODDISKUSSION ... 14 8. SLUTSATS ... 16 9. REFERENSER ... 16 BILAGA 1 ...
1. INLEDNING
Personer med reumatiska sjukdomar har ofta behov av att träffa en arbetsterapeut (1). De som har reumatiska sjukdomar lider ofta av trötthet, smärta samt sämre kraft och rörlighet i leder, senor, muskler eller skelett (2). Detta kan leda till svårigheter i aktivitetsutförande som exempelvis i matlagning, personlig hygien och städning. För att personer med reumatisk sjukdom ska bibehålla eller förbättra aktivitetsutförandet i vardagen(3), kan arbetsterapeuten erbjuda olika åtgärder, såsom utprovning av hjälpmedel, bostadsanpassning, handträning och
paraffinbadsbehandling (3,4). Tidigare forskning har undersökt paraffinbadsbehandlings effekt på personer med reumatiska sjukdomars handfunktion, men hur personerna själva upplever paraffinbadsbehandling har inte studerats vad författarna vet. I och med bristen på studier, kunskap och förståelse för hur personer med reumatiska sjukdomar upplever
paraffinbadsbehandling, har nyfikenhet och ett intresse väckts att undersöka detta. En ytterligare anledning till att ett intresse väckts var en av författarnas egna erfarenhet av att genomföra paraffinbadsbehandling, som fick författaren att reflektera kring personernas upplevelser av behandlingen. Denna studie beskriver hur personer med reumatiska sjukdomar upplever paraffinbadsbehandling och vilken inverkan behandlingen har på deras vardag.
2. BAKGRUND
2.1 Reumatiska sjukdomar
Reumatiska sjukdomar kan drabba personer i alla åldrar och vara akuta, återkommande eller kroniska. Sjukdomarna kan orsakas av olika faktorer, exempelvis miljö, hereditet eller inflammation (2). Det är vanligare att kvinnor drabbas av reumatiska sjukdomar än män. Forskning har hittills inte kunnat ge några tydliga svar på varför fler kvinnor drabbas, men en teori är att det skulle kunna bero på högre halter av östrogen(5). Reumatiska sjukdomar är sjukdomar som involverar muskler, senor, leder eller skelett. De reumatiska sjukdomarna delas in i fyra huvudgrupper. Första gruppen är inflammatoriska ledsjukdomar, där reumatoid artrit är vanligast förekommande och ledvärk är huvudsymtomet. Andra gruppen är reumatiska
systemsjukdomar och innebär att vävnader och organ inflammeras. De vanligaste systemsjukdomarna är Sjögrens Syndrom och systematisk lupus erythematosus (SLE). Sjukdomsbilden domineras av symtom från andra organ än rörelseorganen, men ledsymtom ingår också i sjukdomsbilden. Tredje gruppen är ledsjukdomar som artros och spondylos, vilka karaktäriseras av att brosk och ben bryts ned. Denna grupp är den vanligaste reumatiska
sjukdomsgruppen. I den fjärde gruppen ingår generella och lokala smärttillstånd i
rörelseorganen. I denna grupp utesluts förekomst av sjukdomarna i de tre ovanstående grupperna och diagnosen baseras istället på personens självupplevda smärta i rörelseorganen. En sjukdom som tillhör denna grupp är fibromyalgi (6). Gemensamma symtom för de reumatiska
sjukdomarna är smärta, trötthet samt nedsatt muskelstyrka och ledrörlighet(2).
2.1.1 Reumatiska sjukdomars konsekvenser i vardagliga aktiviteter
symtomen smärta, trötthet, nedsatt kraft och rörlighet kan ge negativa konsekvenser i vardagliga aktiviteter, exempelvis vid matlagning, städning och tvättning. Dessa begränsningar kan också leda till minskat deltagande i sociala sammanhang(3). I en tidigare studie av Plach m.fl.(7) framgick att vardagen blev problematiskt för personer med reumatiska sjukdomar. Vardagliga aktiviteter som att uppfostra barn, arbeta, underhålla relationer, städa och laga mat blev svåra att balansera i och med den trötthet och smärta som sjukdomen medförde. För att underlätta
aktiviteterna beskriver Lutze och Archenholtz (8) att personer med reumatisk sjukdom använder sig av strategier, exempelvis genom att förenkla eller dela upp aktiviteten i delaktiviteter och använda sig av hjälpmedel.
Andra konsekvenser i vardagliga aktiviteter påverkas av tilliten till kroppen. Reumatiska sjukdomar kan medföra att tilliten och självförtroendet till kroppen kan minska
(9) Det kan även ske en omställning inom sociala och privata områden då personen kan behöva inta nya roller bland vänner och familj. Detta på grund av att de blivit begränsade och inte kan utföra de aktiviteter de tidigare utfört eller att personen är i behov av hjälp från sina närstående (8,9) Detta medför att personen kan behöva anpassa sitt liv efter att hen diagnostiserats med sjukdomen, till exempel genom att anpassa fritidsintressen och den sociala tillvaron. 2.2 Arbetsterapi
I arbetsterapi är målet att främja aktivitet genom att stötta personer och utifrån deras
utförandekapacitet underlätta förmågan till att vara delaktig. Aktivitet är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och kan delas in i tre delar: aktiviteter i dagliga livet, produktivitet och lek. Aktiviteter i dagliga livet är de aktiviteter som personen gör för att ta hand om sig själv och klara av vardagen till exempel att städa, sköta personlig hygien och att äta. Produktivitet avser de aktiviteter där personen utför och delar med sig av tjänster eller produkter till andra exempelvis hjälp, idéer och kunskap. Lek är de aktiviteter personen väljer att göra för sitt eget välmående till exempel umgås med vänner, idrotta och måla (10). Kielhofner (10) beskriver utifrån sin modell Model of Human Occupation (MOHO) att människans aktivitetsutförande bygger på tre
grundstenar; viljekraft, utförandekapacitet och vanebildning. Viljekraft är personens motivation till att utföra aktiviteter utifrån värderingar, uppfattning av kapacitet och intresse (10).
Utförandekapacitet utgörs av underliggande psykiska och fysiska förmågor för att behärska aktiviteter (10). Vanebildning är vanor och roller som påverkar personens beteendemönster i olika miljöer (10). Kielhofner (10) beskriver dessutom att miljön är en väsentlig del i
arbetsterapi. Miljön inkluderar platser såsom hemmet, skolan och affären där personen bland annat kommer i kontakt med föremål, människor och möjligheter att utföra saker. Det som kan begränsa personen i miljön kan vara fysiska komponenter som trottoarer och trappor, men även kulturella, politiska, ekonomiska och sociala komponenter. För att underlätta i miljön kan
verktyg, instruktioner eller andra personers vägledning vara till hjälp. Miljön kan således vara en resurs och påverka personen genom att underlätta eller begränsa aktivitetsutförande (10).
2.2.1 Arbetsterapi vid reumatiska sjukdomar
Arbetsterapeuten strävar efter att personen trots reumatisk sjukdom ska bibehålla bästa tänkbara förmåga till aktivitetsutförande och medverkan i samhället. Genom åtgärder vill arbetsterapeuten minska personens smärta, öka hens styrka och rörlighet, samt förbättra personens förmåga att klara av dagliga aktiviteter(3).
Arbetsterapeuter erbjuder åtgärder till alla reumatiska sjukdomar oavsett om sjukdomen involverar övre eller nedre extremitet. De åtgärder som arbetsterapeuten kan erbjuda vid reumatisk sjukdom är bostads- och arbetsplatsanpassning, ergonomiska råd, handträning, hjälpmedel och ortoser (4) (3). Bostads- och arbetsplatsanpassning utförs för att underlätta framkomlighet och självständighet i aktivitet exempelvis genom att anpassa duschplats och ta bort trösklar (3). Ergonomiska råd som arbetsterapeuten ger varierar beroende på hur
funktionsnedsättningen ter sig. Några exempel på vanliga råd är att minska och fördela
belastningen samt att undvika små statiska grepp (11). För att underlätta vardagen för personer med reumatiska sjukdomar erbjuder arbetsterapeuten hjälpmedel som inte belastar den muskel, sena eller led som orsakar problem i aktivitetsutförandet, exempelvis rullstol och köksredskap med förstorade grepp (11). Att förbättra handens funktion är det område arbetsterapeuter främst fokuserar på vid reumatiska sjukdomar. Åtgärder som arbetsterapeuten kan erbjuda till
reumatiker med handproblematik är ortoser och handträning. Ortoser används för att stabilisera leder och minska smärtsamma rörelser (11,12). Handträning syftar till att förbättra eller bibehålla handens funktioner (13) och utförs ofta i samband med lättare aktiviteter (11). Muskelstyrka och ledrörelse är de funktioner som främst tränas (14), genom att bland annat föra tummen mot vardera fingertopp och klämma på skumgummi eller träningsdeg (15). Arbetsterapeuten kan också erbjuda paraffinbadsbehandling som är en form av ytlig värmebehandling (4) (3). 2.3 Paraffinbadsbehandling
Paraffinbad är en värmebehandling som funnits sedan tidigt 1900-tal (16) och ges främst av arbetsterapeuter. Badet är fyllt med paraffin, det vill säga en vaxblandning som värms upp till en temperatur mellan 49°C-54°C. Behandlingen ges främst till personer med funktionsnedsättning i händer, eftersom paraffinet enkelt formar sig runt handens kontur och ger värme till hela handens ytor (17). Behandlingen utförs även på andra delar av kroppen som exempelvis fötterna (18).
En värmebehandling med paraffinbad utförs genom att personen doppar ner handen i paraffinet i en till två sekunder och tar sedan upp handen och låter paraffinet stelna lite. Denna process upprepas åtta till tio gånger och sedan lindas handen in i papper eller plast och därefter stoppas den inlindade handen in i en handduk eller tygvante i cirka 20 minuter för att behålla värmen. Efter att värmen försvunnit tas lindningen med paraffinet bort och personen blir oftast mjukare och rörligare i händerna (19). Ofta kombineras behandlingen med ett träningsprogram för att förbättra funktioner som greppstyrka och rörlighet i händerna (20).
Det finns många fysiologiska fördelar med paraffinbad som behandling. När händerna kommer i kontakt med paraffinet så vidgas blodkärlen och bidrar till bättre blodcirkulation. Detta ökar
syretillförseln och näringsämnen till cellerna, samt rensar bort restprodukter som orsakar
inflammation och stelhet (18). Paraffinbadet är skonsamt för huden och gör den elastisk. Värmen som paraffinbadet ger kan även ha en smärtlindrande effekt, vilket är bra för de reumatiska systemsjukdomarna där påverkan på vävnader kan leda till att huden spricker (18).
2.4 Problemområde
Personer med reumatiska sjukdomar har länge varit en relativt undanskymd patientgrupp trots att sjukdomarna är vanliga (5). I och med att det är många som lever med reumatiska sjukdomar (5) är det viktigt att de är medvetna om olika behandlingsalternativ. Utifrån tidigare forskning har det visat sig att paraffinbadsbehandling är en vanligt förekommande åtgärd (20). Forskning har även visat att paraffinbad har lindrat smärta och stelhet i händerna och att det har en omedelbar men inte en långvarig effekt på handfunktionen(16,21,22). Paraffinbadsbehandling kombinerat med ledrörelser förbättrar enligt Sibtain m.fl. (23) handledens extension, flexion, radial och ulnar deviation samt en förbättrad tumfunktion , Plach m.fl. (7) menar att paraffinbadsbehandling kombinerat med handträning har visat en förbättrad flexion och extension i fingrar, abduktion i tumme och volarflexion i handled. I andra studier beskriver Altan & Aksoy (24) och Malty m. fl. (25) att paraffinbadsbehandling kombinerat med träning i hemmet har bidragit till att personerna kan kontrollera sin smärta bättre samt till en förbättrad funktion i händerna. Studier beskriver även att vardagliga aktiviteter som påklädning, att äta och att utföra personlig hygien förbättras efter paraffinbadsbehandling (21,24). Vad författarna vet saknas tidigare forskning kring hur personer med reumatiska sjukdomar upplever paraffinbadsbehandling och vilken inverkan behandlingen har på deras vardag. En ökad förståelse och kunskap för personers upplevelse av paraffinbadsbehandling och dess inverkan på vardagen skulle kunna medvetandegöra bland annat vården och personer med reumatiska sjukdomar om paraffinbad som behandlingsmetod. 3. SYFTE
Syftet är att beskriva hur personer med reumatiska sjukdomar upplever paraffinbadsbehandling och vilken inverkan behandlingen har på deras vardag
4. METOD
Denna studie utformades efter en kvalitativ metod för att besvara studiens syfte. Det som kännetecknar en kvalitativ studie är ett inifrånperspektiv för att få djupare förståelse (26). Ett ändamålsenligt urval användes för att rekrytera deltagare till studien och data samlades in genom en semistrukturerad intervju med varje enskild deltagare. Insamlad data analyserades med
kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Graneheim och Lundman (27). 4.1 Urval
Ändamålsenligt urval tillämpades i denna studie, det vill säga de personer som kunde bidra med mest information om upplevelsen av paraffinbadsbehandling rekryterades (28). I studien
medverka (29). Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle ha en reumatisk sjukdom, vara över 18 år gamla och att de skulle ha genomgått paraffinbadsbehandling vid minst ett tillfälle. Inför rekryteringen av deltagare kontaktades åtta ordföranden för reumatikerföreningar i Mellansverige via telefon. De fick frågan om reumatikerföreningen utförde
paraffinbadsbehandling, information om studien och om det fanns ett intresse att medverka. En reumatikerförening erbjöd inte paraffinbadsbehandling och tre reumatikerföreningar var inte intresserade av att medverka. Till de fyra reumatikerföreningar som erbjöd
paraffinbadsbehandling och var intresserade av att medverka skickades ett informationsbrev ut till ordförande, som sedan delades ut till de medlemmar som var intresserade av att delta. I informationen som gavs till ordförande framgick att det söktes cirka två deltagare per förening. Medlemmarna som var intresserade av att delta i studien kontaktade själva författarna för att bestämma tid och plats för intervju.
4.2 Beskrivning av deltagare
Fyra reumatikerföreningar i tre län, Värmland, Västmanland och Örebro län var intresserade av att medverka och från dessa föreningar var det åtta medlemmar som meddelade att de ville delta i studien. Åtta kvinnor mellan 63–85 år deltog i studien. Medelåldern på deltagarna var 77 år. Deltagarna hade en eller flera olika typer av reumatiska sjukdomar: artros, sklerodermi, Raynauds fenomen, Sjögrens syndrom, reumatoid artrit, fibromyalgi och/eller gikt. Den
reumatiska sjukdomen hade de haft i mellan 5–65 år. Deltagarna hade mellan 1–7 års erfarenhet av paraffinbadsbehandling, där sex av deltagarna går på paraffinbadsbehandling en gång
varannan vecka och två av deltagarna går en gång varje vecka. Alla deltagare utförde paraffinbadsbehandling i grupp på en reumatikerförening och kombinerade
paraffinbadsbehandling med ett gemensamt handträningsprogram som de fått från reumatikerföreningen.
4.3 Datainsamling
Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innehåller öppna frågor och frågorna behöver inte användas i tur och ordning. Författarna anpassar sig efter intervjupersonen och kan ställa följdfrågor (28). Under intervjuerna utgick författarna från en intervjuguide konstruerad för denna studie (se bilaga 1). Intervjuguiden inleddes med
demografiska frågor och därefter följde intervju- och följdfrågor utformade för att svara på syftet. Följdfrågor används för att få en djupare förståelse för ämnet (30). Flera pilotintervjuer genomfördes för att prova intervjuguiden och den tekniska utrustningen. Pilotintervju görs för att testa upplägget och för att se om frågorna är hållbara och eventuella förändringar behöver göras (28). En av pilotintervjuerna genomfördes med en person med reumatisk sjukdom och erfarenhet av paraffinbadsbehandling. Pilotintervjuerna inkluderades inte i studien. Inga ändringar av intervjuguiden gjordes eftersom att den fungerade bra.
Alla intervjuer genomfördes på önskad tid och plats för respektive deltagare, varav sju av intervjuerna skedde på reumatikerföreningar och en intervju skedde via telefon. Innan intervjuerna startade gavs muntlig information om studien och deltagarna fyllde i en
samtyckesblankett. Intervjuerna skedde enskilt, spelades in med ljudinspelare och tog mellan 25– 40 minuter. Båda författarna medverkade vid alla intervjuer och hade olika erfarenhet av
paraffinbadsbehandling. En av författarna hade ingen tidigare erfarenhet av paraffinbadsbehandling, medan den andre författaren hade lite erfarenhet av
paraffinbadsbehandling. Författaren utan tidigare erfarenhet intervjuade alla deltagare och författaren med lite erfarenhet antecknade vid intervjuerna.
4.4 Dataanalys
Författarna lyssnade igenom intervjuerna och transkriberade dem ordagrant. Därefter lyssnades och lästes intervjuerna igenom för att se om det transkriberade textmaterialet stämde överens med den information som deltagaren uppgett. Författarna markerade sedan de delar i
textmaterialet som var relevanta utifrån studiens syfte.
För att analysera intervjuerna användes Graneheim och Lundmans (27) kvalitativa
innehållsanalys med induktiv ansats, vilket betyder att författarna analyserar textmaterialet förutsättningslöst (28,31). Efter att textmaterialet lästes igenom noggrant och författarna skapat sig en helhetsbild, togs meningsenheter ut från textmaterialet. Meningsenheter är ord, meningar eller stycken i en text som författarna anser relaterar till studiens syfte (30). Vidare i analysen gjordes en kondensering genom att meningsenheterna förenklades och kortades ner men behöll sin innebörd. Sedan kodades det kondenserade textmaterialet. Det innebär att det kondenserade textmaterialet kortas ned och endast det väsentliga innehållet i meningsenheten beskrivs (31). Därefter gjordes en grovsortering, vilket innebar att textmaterialet delades in i olika områden för att få en struktur (31). Detta innebar att koderna delades in i olika underkategorier som slutligen resulterade i sex kategorier. Analysen fortsatte sedan på en högre tolkningsnivå och ett
övergripande tema identifierades. För att tydliggöra analysprocessen lades meningsenheter, kondensering och koder in i en tabell. Se exempel ur analysen i tabell 1.
Tabell 1: Analysprocess
“… man träffar andra i samma situation...//... känner tillhörighet för vi har något gemensamt i och med vår problematik och så...//... man kan relatera till varandra på ett annat sätt...” träffar andra i samma situation, känner tillhörighet i och med vår problematik och kan relatera till varandra Träffar andra i samma situation, känner tillhörighet och kan relatera. Gemenskap Paraffinbads- behandlingens sociala betydelse
“Ja, det är så, vad ska man säga... så livgivande på något vis...//...man är inte salig men det är nån såndär lyckokänsla på nått vis.” Så livgivande och sån där lyckokänsla på något vis. Livgivande och lyckokänsla Positiva känslor Upplevda känslor i samband med paraffinbads- behandling 5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN
I studien har Helsingforsdeklarationen använts som grund för etiska överväganden. Enligt Helsingforsdeklarationen ska samtycke inhämtas, personer ska behandlas lika oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund, insamlad data ska hanteras konfidentiellt och eventuella risker samt vinster ska övervägas (28,32). Vinster med att delta i studien skulle kunna vara att deltagaren
medvetandegör andra om paraffinbadsbehandling i framtiden och att deltagaren själv får prata med en oberoende om upplevelsen. Författarna ansåg att det inte fanns några risker med att delta i studien. Ett informationsbrev skickades till alla deltagare innehållande information om studiens syfte och metod, övergripande plan för studien, huvudforskningsman, frivilligt deltagande, att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande samt att det inte fanns några risker med att delta i studien. I informationsbrevet framgick också att intervjun spelas in, transkriberas och analyseras. Innan intervjuerna startade inhämtades samtycke från deltagarna genom en samtyckesblankett. Det inspelade materialet och personuppgifter från intervjuerna hanterades konfidentiellt, vilket innebar att inga obehöriga fick ta del av denna information. Det transkriberade textmaterialet lästes endast av författarna och deltagarnas namn anonymiserades med siffror (1–8).
6. RESULTAT
Resultatet beskriver hur personer med reumatiska sjukdomar upplever paraffinbadsbehandling och vilken inverkan behandlingen har på deras vardag. Resultatet presenteras utifrån ett övergripande tema och sex kategorier (se tabell 2).
Tabell 2: Översikt över kategorier och övergripande tema
Tema
Paraffinbadsbehandling mer än en behandling för händerna. Kategorier Upplevelsen av att genomföra behand- lingen Upplevda känslor i samband med behand- lingen Upplevelsen av handens funktion efter behand- lingen Behand- lingens inverkan på vardags- aktiviteter Behand- lingens inverkan på fritids- aktiviteter Behand- lingens sociala betydelse 6.1 Övergripande tema
Det övergripande temat som omfattar samtliga kategorier är: Paraffinbadsbehandling mer än en
behandling för händerna. Paraffinbad är en behandling som frambringar positiva känslor och
som deltagarna längtar till. Behandlingen ger en känsla av tillfredsställelse, njutning och lycka. Att utföra paraffinbadsbehandling är enligt deltagarna inte tidskrävande och kan förbättra handfunktioner som rörlighet och smärta kortvarigt. De förbättrade handfunktionerna kan bidra till att underlätta utförandet av olika vardagsaktiviteter. Paraffinbadsbehandling kan också ha en positiv inverkan på utförandet av olika fritidsaktiviteter, men framförallt beskrivs
paraffinbadsbehandling ha en social betydelse som bidrar till mycket skratt och nya
bekantskaper. Nedan beskrivs resultatet i sex olika kategorier. Citat används för att tydliggöra deltagarnas upplevelser av paraffinbadsbehandling och har utmärkts med en siffra för att visa att deltagarna är representerade utan att avslöja deras identitet.
6.2 Upplevelsen av att genomföra behandlingen
Deltagarna berättar att paraffinbadsbehandling tar cirka 40 minuter att genomföra. De upplever att det tar några minuter att doppa händerna i paraffinet och linda in dem i plast och grytvante, cirka 20 minuter att låta paraffinet verka och ungefär 10 minuter att genomföra
träningsprogrammet. De upplever att dessa 40 minuter går snabbt och är värda att spendera på paraffinbadsbehandling. Deltagarna behöver olika mycket hjälp med att genomföra
paraffinbadsbehandling. De som inte kan genomföra behandlingen självständigt behöver hjälp att applicera plast och grytvante över händerna. Paraffinbadsbehandling upplevs inte speciellt
energikrävande och anses därför enkel att genomföra.
ja behandlingen går ju fort att utföra och den är ju inte jobbig precis det tar ju inte på krafterna... vissa som jag behöver ju hjälp med att dra på hela paketet men det är inte svårt precis jo för det jag skulle nog klara det själv… (6)
Efter paraffinbadsbehandling blir de mjuka i händerna, vilket gör att deltagarna genomför träningsprogrammet som de vanligtvis inte klarar av att genomföra. På grund av detta upplever några deltagare att de vid vissa tillfällen blir ivriga och utför rörelser för intensivt. Detta gör att de ibland blir ömma i händerna och får träningsvärk efter de genomfört träningsprogrammet.
Jo men jag blir så mjuk i händerna och då vet ni då finns det inget stopp i mig när vi kör igång med träningen… men det värsta är ju att jag blir öm och sådär och då blir det lite svårare. ni vet jag blir ju så mjuk och då kanske jag kör lite för hårt ibland och det får jag ju sota för senare (8)
6.3 Upplevda känslor i samband med behandlingen
Deltagarna berättar att paraffinbadsbehandling ger en känsla av tillfredsställelse och är något som är roligt att medverka på. De berättar att de är förväntansfulla inför varje
paraffinbadsbehandling och längtar dit. Deltagarnas upplevelse av själva behandlingen är att den ger en varm och skön känsla i händerna och att de blir avslappnade i hela kroppen.
...men nu känns det händerna blir lena och så känner man sig lätt och så som man varit på spa eller nåt du vet så här, avslappnad. (7)
Förutom att deltagarna känner sig lena, rena och välvårdade om händerna efteråt, så frambringar även paraffinbadsbehandlingen andra känslor. De beskriver att behandlingen även bidrar till ett lugn med känslor av njutning och lycka samt livgivande.
. det är så, vad ska man säga... så livgivande på något vis… det är en väldig skön känsla just när man känner att det blir varmt då…. Det är så, jag kan inte, man är inte salig men det är nån sån där lyckokänsla på nått vis... (3)
6.4 Upplevelsen av handens funktion efter behandlingen
Deltagarna har olika upplevelser av vilken inverkan paraffinbadsbehandling har på handens funktion. Det är endast få deltagare som inte upplever någon skillnad i händernas rörlighet och smärta. De flesta upplever att paraffinbadsbehandling bidrar till ökad rörlighet och minskad smärta i händerna.
Innan jag började med paraffinbad hade jag det mycket jäkligare om man säger så… då kunde jag inte vända handflatan upp som om du tänker att du ska vända händerna, så det har blivit bättre och likadant med att samla ihop dom här 4 olika lederna in mot
handflatan…det blir ju bättre ju mer man går på paraffinbad och tränar. (5)
Uppfattningen om känseln efter paraffinbadsbehandling varierar bland deltagarna. De upplever antingen att det inte är någon skillnad, eller att känseln har förbättrats. Några har aldrig
reflekterat över om känseln förbättras och om det skulle vara en förbättring så tror de att den är mycket liten. De som upplever en förbättrad känsel berättar att förbättringen leder till minskad fumlighet. En annan funktion som förbättras hos deltagarna efter paraffinbadsbehandling är deras handstyrka som ökar.
Deltagarna tycker att de positiva effekterna från paraffinbadsbehandling är kortvariga och att de förbättrade funktionerna håller i sig under samma dygn som de får behandlingen. De upplever att värmen försvinner på en gång, men att rörligheten och den minskade smärtan varar det dygnet. Några av deltagarna upplever att effekten av paraffinbadsbehandling finns kvar i 3–4 dagar. Eftersom förbättringen i handfunktion är kortvarig upplever deltagarna att paraffinbad inte räcker som behandling. De berättar att de bland annat behöver kombinera paraffinbadsbehandling med medicin, hjälpmedel, massage eller ortoser för att underlätta vardagen. Deltagarna upplever också att det behövs fler tillfällen med paraffinbadsbehandling. För att underhålla den förbättrade funktionen och smärtlindringen som de upplever i händerna efter paraffinbadsbehandling, behövs behandlingen åtminstone två gånger i veckan. Fastän effekten inte är långvarig beskriver de att den kortvariga förbättringen är värd så otroligt mycket.
Nej det kan jag inte säga. Det är så resten av dan nu då fram till imorron liksom så det är ändå ganska länge. Och det är ju att må lite bättre om det så bara är 5 timmar är ju värt otroligt mycket och det påverkar säkert välbefinnandet även om inte alltså även om inte den direkt effekten är kvar så säkert indirekt så man mår bättre av att ha mått bättre om du förstår. (2)
Deltagarna upplever att paraffinbadsbehandling är till mer hjälp för handfunktionen under vinterhalvåret. De beskriver att händerna är kallare, stelare och ger mer smärta under
vinterhalvåret och därför upplever de paraffinbadsbehandling mer betydelsefull då. De upplever att de inte är i lika stort behov av paraffinbadsbehandling under sommaren, eftersom att värmen finns naturligt och bidrar till mindre smärta och rörligare händer.
... man är mer väderberoende. För är det vinter och kallt och blåsigt då har man ondare och då är paraffinbadet väldigt skönt, och sen är det fint behövs det inte lika mycket... i somras var det perfekt när det var så varmt. (3)
6.5 Behandlingens inverkan på vardagsaktiviteter
Paraffinbadsbehandling bidrar till olika upplevelser hos deltagarna gällande behandlingens inverkan på vardagsaktiviteter. De som inte upplever någon skillnad i utförandet av
paraffinbadsbehandling. Några deltagare ville vila händerna efter behandlingen och undvek istället aktiviteter dagarna efter paraffinbadsbehandling.
.. för att behålla det här så gäller det ju att ta det lite lugnt efteråt inte direkt så att springa på att nu ska jag göra det ena och det andra utan man vill behålla den här sköna känslan... faktiskt så jag gör nog inte speciellt mycket mer aktiva grejer.. det är precis som ett träningspass med kroppen förövrigt när man gör nånting att man man tar det lugnt sedan. (8)
Deltagarna som upplever att utförandet av vardagsaktiviteter har förbättrats efter de började med paraffinbadsbehandling tycker att vardagsaktiviteter som att laga mat, läsa, klä på sig och bädda sängen har blivit lättare. Vid vardagsaktiviteten att laga mat upplever deltagarna att det är lättare att plocka fram olika föremål från skåp och hyllor och att hålla i köksredskapen. I och med att det är lättare att hålla i köksredskapen gör det att de inte tappar föremålen lika ofta. Deltagarna berättar att anpassade köksredskap inte behövs de närmaste dagarna efter
paraffinbadsbehandling. De menar att de inte behöver det förstorade handgreppet, eftersom styrkan och finmotoriken i handen förbättras när smärtan minskar. Tidigare har deltagarna haft svårt att skruva på kranvattnet och vrida upp glasburkar, men de berättar att de efter
paraffinbadsbehandling blivit starkare och på egen hand klarar av detta. Vid vardagsaktiviteten påklädning upplever deltagarna att det blivit enklare för dem att knäppa knappar, dra upp blixtlås samt greppa och dra på sig klädesplagg. Hur vardagsaktiviteten bäddning har förenklats efter paraffinbadsbehandling beskrivs nedan.
...som till exempel dom där förbannade påslakanen som är svindyra som man köper på
sängjätten, eller var i hela friden det är. Då är det ju knappar där vet du, dom är sköna att ha men det är ju hopplöst då. Men du vet efter badet då är jag ju mjukare och då går det ju ann…(5)
De få deltagare som arbetade upplever att paraffinbadsbehandlingen förenklat vissa
arbetsuppgifter. Deltagarna berättar att de innan de började med paraffinbadsbehandling hade svårigheter att utföra arbetsuppgifter som krävde välfungerande finmotorik och känsel. De närmsta dagarna efter paraffinbadsbehandling upplever deltagarna en förbättring i utförandet av dessa arbetsuppgifter.
6.6 Behandlingens inverkan på fritidsaktiviteter
Deltagarna har olika upplevelser av paraffinbadsbehandlingens inverkan på fritidsaktiviteter. De som inte upplever att fritidsaktiviteter har påverkats sen de började med paraffinbadsbehandling uppger att de blivit latare med åren och inte utför fritidsaktiviteter i samma utsträckning som förr. I och med detta har de inte tänkt på om paraffinbadsbehandling har någon inverkan på deras utförande i fritidsaktiviteter. Deltagarna som upplever att paraffinbadsbehandling har bidragit till en positiv inverkan på fritidsintressen upplever bland annat att det har blivit lättare att sy.
Minskad smärta i händerna gör att de lättare kan greppa synålen och föra in tråden. De upplever att när de har ett bättre grepp om nålen så tappar de den inte lika ofta som när de inte går på
paraffinbadsbehandling. Andra handarbeten som är lättare för deltagarna att utföra efter paraffinbadsbehandling är vävning, stickning och broderi.
men om man ska sticka och sånt handarbeten är ju lättare man känner att man har bättre grepp och när man och så det blir enklare att ta det där stickorna och så och hålla i de efteråt.. man tappar inte saker så ofta det är det man kan göra när man har ont i händerna att man tappar det är ju inte roligt så det är ju någonting positivt att det blir bättre… det är så kul för jag för kan ju göra saker som annars inte går (8)
Att använda dator och läsplatta upplevs som lättare efter paraffinbadsbehandling för deltagarna, då fingrarna känns mjukare, rörligare och gör mindre ont. Upplevelsen de har är att det blir lättare att skriva på tangenterna och att använda läsplatta med touchfunktion. Flera av deltagarna berättar att målning är deras främsta fritidsaktivitet och att de vanligtvis inte kan utföra
aktiviteten på grund av att den är ansträngande för händerna. De upplever däremot att det efter paraffinbadsbehandling går lättare att måla eftersom att smärtan minskar och händerna blir rörligare. Fritidsaktiviteten att baka tycker deltagarna också underlättas efter
paraffinbadsbehandling eftersom smärtan minskar och leder till en ökad styrka i händerna. En annan fritidsaktivitet som deltagarna upplever förbättras när styrkan i händerna ökar är att läsa böcker.
Man gör ju ofta någonting med sina händer, som när man läser till exempel. Böcker är tunga och så när man ska hålla upp sidorna och speciellt om det är nya sidor. Så efter paraffinbadet känns och går det väldigt bra. Dom faller liksom inte ur ens händer… Jag blir starkare (4)
6.7 Behandlingens sociala betydelse
Deltagarna upplever att paraffinbadsbehandling har en social betydelse i vardagen och det är en viktig del i paraffinbadsbehandling. De berättar att de har roligt tillsammans under
paraffinbadsbehandlingen och det bidrar till många skratt, samt att den har lett till nya bekantskaper och vänner. Personer som de tidigare inte haft en relation med hälsar nu ute i samhället, vilket deltagarna menar frambringar en känsla av gemenskap. Deltagarna menar att paraffinbadsbehandlingen är bra för att de träffar andra i samma situation och med liknande problematik. Detta gör att de kan relatera till och förstå varandra bättre. De berättar att de delar med sig av olika tips och strategier som kan vara till hjälp i vardagen.
jag tycker generellt att när man har nån problematik att vad det än är att man träffar andra i samma situation så är det så att man behöver inte prata så mycket om det för alla vet ju hur det är… om man har något gemensamt från en början är det lättare att bli kompisar alla är ju lika då man är ju inte handikappad i förhållande till andra
längre...man kan relatera till varandra och vi tipsar om hjälpmedel och lite grejer som är bra.. (2)
Andra deltagare undviker istället att prata om sin problematik under paraffinbadsbehandling eftersom de tycker att det kan leda till sämre stämning. Detta gör att de hellre pratar om roligare ämnen. Deltagarna berättar att paraffinbadsbehandling är så mycket mer än en behandling för händerna.
...när jag börja gå på paraffinbadet så gick jag för känslan i händerna, men ja ni vet det är ju så mycket mer än bara en sån där behandling för händerna. Det är ju så kul att träffa kompisarna ju, vi har ju så roligt tillsammans. så ni vet nu går jag för att det är en bra kombination mellan det där sociala och paraffinbadet. (1)
7. DISKUSSION 7.1. Resultatdiskussion
Studien genomfördes med syftet att undersöka hur personer med reumatiska sjukdomar upplever paraffinbadsbehandling och vilken inverkan behandlingen har på deras vardag. Resultatet visar att deltagarna har olika upplevelser av paraffinbadsbehandling och dess inverkan på vardagen. Trots att alla hade en positiv inställning till paraffinbadsbehandling upplevde de att behandlingen inte hade någon långvarig verkan. Något överraskande visade det sig att behandlingen hade andra positiva effekter, vilket resulterade i det övergripande temat: Paraffinbadsbehandling mer än en behandling för händerna.
Deltagarna i vår studie beskrev att behandlingen frambringade positiva känslor, bland annat glädje, lycka och njutning. Paraffinbadsbehandling är också något deltagarna längtar till och är förväntansfulla inför fastän fåtalet deltagare inte upplever en förbättrad funktion. Trots att inte alla deltagare upplever en förbättrad handfunktion tror författarna att de fortsätter med
behandlingen för att den är betydelsefull för dem och för de positiva känslor den frambringar. Dessa känslor kan bidra till att deltagarna blir nöjda med behandlingen, vilket Pleil m.fl. (33) beskriver som en anledning till att personer fortsätter med en behandling. En annan anledning till att deltagarna fortsätter med paraffinbadsbehandling skulle kunna vara på grund av att de
upplever att behandlingen är enkel att utföra och värd att lägga ned tid på. Hade
paraffinbadsbehandling varit mer komplicerat att utföra tror författarna att deltagandet bland de äldre inte hade varit lika stort.
Deltagarna i studien kombinerade paraffinbadsbehandling med ett handträningsprogram som reumatikerföreningen erbjöd. Varje reumatikerförening hade ett eget träningsprogram som var lika för alla medlemmar i respektive förening. Individuellt utformade träningsprogram har däremot bevisats haft god effekt för att förbättra nedsatta funktioner enligt Wonders & Ondreka (34). Hade deltagarna i vår studie haft ett individuellt utformat träningsprogram tror författarna att det hade kunnat resultera i en större förbättring i handfunktion och aktivitetsutförande. För att handträningsprogrammet ska förbättra nedsatta funktioner rekommenderar Kjeken (35) att programmet utformas av arbetsterapeuter. Arbetsterapeuter besitter kunskap inom
handrehabilitering och strävar efter att förbättra eller bibehålla nedsatta handfunktioner för personer med reumatiska sjukdomar (13,36). Författarna anser att det skulle behövas ett
samarbete mellan arbetsterapeut och reumatikerföreningar för att eventuellt förbättra kvalitén på behandlingen. Arbetsterapeuten skulle kunna anpassa handträningsprogrammen utifrån varje enskild individ på reumatikerföreningen. De kan även informera om exempelvis hjälpmedel och ergonomiska råd som skulle kunna förenkla aktivitetsutförandet.
I vår studie framkom att de flesta deltagarna upplevde en förbättrad rörlighet och minskad smärta i händerna efter paraffinbadsbehandling. Detta stödjs i tidigare studier där handens funktion studerats och det har påvisats att handens rörlighet förbättrats hos personer som går på
paraffinbadsbehandling (7,16,21–24). Enligt Ayling m.fl. (16), Altan & Aksoy (24) och Dilek m.fl. (21) har det också påvisats att smärtan lindras i samband med paraffinbadsbehandling. Den förbättrade handfunktionen efter paraffinbadsbehandling anser författarna kan kopplas till MOHOs tre grundstenar: viljekraft, utförandekapacitet och vanebildning (10). Viljekraften att gå på paraffinbadsbehandling kan öka när deltagarna upplever att behandlingen kortvarigt förbättrar handfunktionen. Deltagarnas utförandekapacitet ökar i och med den förbättrade handfunktionen efter paraffinbadsbehandling, vilket kan leda till att utförandet av aktiviteter förenklats. En förbättrad handfunktion efter behandlingen kan göra att deltagarna bibehåller sina roller och vanor i större utsträckning. Deltagarna i vår studie upplevde att paraffinbadsbehandling inte har en långvarig verkan utan är en kortvarig hjälp för händerna, vilket även Ayling m.fl. (16) och Dilek m.fl. (21) antyder. Eftersom paraffinbadsbehandling inte har långvarig verkan måste den enligt några av deltagarna kombineras med bland annat medicin eller massage för att förbättra handfunktion och ge tillräcklig smärtlindring. Det är därför svårt att avgöra vad som påverkar resultatet, då skillnader i handens funktioner också kan bero mer på medicinering och massage än på paraffinbadsbehandling. Den extra lindring paraffinbadsbehandling ger till händerna upplevs dock värdefull för deltagarna i vår studie och de önskar fler tillfällen med
paraffinbadsbehandling. Detta anser även författarna vore väsentligt för att deltagarna ska kunna bibehålla den förbättrade funktionen och bevara sitt välmående.
Deltagarna i vår studie beskrev att de förbättrade sitt utförande i vardagsaktiviteter efter
paraffinbadsbehandling, vilket även beskrivs i tidigare studier (21,22,24). Deltagarna upplevde att det främst är aktiviteten att laga mat som förenklats genom att det efter behandlingen blir lättare att greppa. Andra vardagsaktiviteter som deltagarna upplevde hade förbättrats efter paraffinbadsbehandling var påklädning och bäddning. Varför de flesta deltagarna främst
upplevde att vardagsaktiviteten matlagning förbättrats tror författarna beror på att kvinnors roll i hemmet under en lång tid har förknippats med matlagning. Enligt Kielhofner (10) är det viktigt att ha kvar sin roll och identitet för att behålla en känsla av tillhörighet och välmående.
Svårigheter med att laga mat skulle kunna göra att personen förlorar en del av sin identitet, vilket gör att en förbättring eller försämring blir något de tydligt lägger märke till.
Vidare i resultatet skilde sig upplevelserna om paraffinbadsbehandlingens inverkan på
fritidsaktiviteter. Detta kan förklaras av att de deltagare som inte upplevde någon skillnad i sitt utförande av fritidsaktiviteter berättade att de inte utför fritidsaktiviteter i samma utsträckning som förr. Kielhofner (10) beskriver att äldre personer har färre antal aktiviteter än tidigare, men att de aktiviteter som de utför har större betydelse och utförs på ett djupare sätt. Detta anser
författarna skulle kunna bidra till att deltagarna utför aktiviteten paraffinbadsbehandling helhjärtat och att aktiviteten blir en viktigare del i deras liv. Att utföra meningsfulla
fritidsaktiviteter är en grundläggande förutsättning för att vara tillfreds med livet men de är också viktiga för att öka välmående menar Zimmer & Lin (37) i en tidigare studie. De deltagare i vår studie som upplever en förbättring i utförande av fritidsaktiviteter berättar att de efter
paraffinbadsbehandling kan utföra fritidsaktiviteter som annars inte går, vilket de uppskattar. Detta anser författarna kan leda till ökat välmående och bättre livskvalité hos deltagarna.
Studiens deltagare utförde paraffinbadsbehandling i grupp och upplevde att den sociala aspekten hade en stor betydelse. Genom att gå på paraffinbadsbehandling upplevde de en gemenskap där de skrattade och hade roligt tillsammans. De har fått nya bekantskaper som de kunde relatera till och dela med sig av tips för att underlätta vardagen. Det framkom även i en tidigare studie av Zangi m.fl. (38) att det sociala stödet som gruppbehandling medför har stor betydelse. Zangi m.fl. (38) beskriver att känslan av att vara ensam med sin sjukdom minskade genom att vara en del i en gruppbehandling, eftersom de upplevde en gemenskap och kunde identifiera sig med personer som förstod deras problem. I vår studie hade författarna en teori om att deltagarna var sociala personer, vilket kan vara en bidragande orsak till att de är nöjda med att utföra
paraffinbadsbehandling i grupp. Hade behandlingen skett enskilt hade deltagarnas upplevelse eventuellt sett annorlunda ut, eftersom deltagarna inte får det sociala stödet i samma
utsträckning. Om deltagarna i vår studie hade varit mindre sociala hade de möjligen föredragit enskild paraffinbadsbehandling framför gruppbehandling. Zangi m.fl. (38) beskriver att för en person som har svårt att identifiera och beskriva känslor kan en enskild behandling anses bättre än gruppbehandling, eftersom en gruppbehandling då kan frambringa känslor av oro. Däremot menar Green m.fl. (39) att äldre personer värderar sociala aktiviteter utanför hemmet högt och att det ger en känsla av ökat välbefinnande. Enligt Zangi m.fl. (38) kan personer bli mer motiverade till att gå på en behandling om det innebär att de i samband med behandlingen får träffa andra personer. Den sociala delen är förmodligen en bidragande faktor till att deltagarna i vår studie fortsätter med paraffinbadsbehandling.
7.2. Metoddiskussion
I denna studie användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att beskriva hur personer med reumatiska sjukdomar upplever paraffinbadsbehandling och vilken inverkan behandlingen har på deras vardag. En kvalitativ metod används för att få en djupare förståelse om personers upplevelser och erfarenheter (26). Metoden anses därför relevant för att besvara syftet.
Deltagarna rekryterades från flera reumatikerföreningar genom ändamålsenligt urval med inklusionskriteriet att ha erfarenhet av paraffinbadsbehandling. Endast kvinnor mellan 63-85 år valde att delta, vilket begränsar resultatets överförbarhet. Med överförbarhet menas i vilken omfattning läsaren anser att resultatet går överföra till andra grupper eller sammanhang (31). Överförbarheten i denna studie är begränsad, eftersom studien inte inkluderar män eller personer i mer varierande åldrar. Däremot var deltagarna från tre olika län, hade olika reumatiska
överförbarhet. Dessutom är reumatisk sjukdom vanligast bland äldre kvinnor (5), vilket också stärker överförbarheten av studiens resultat. En tänkbar anledning till att det var få deltagare som var yrkesverksamma kan ha varit att samtliga reumatikerföreningar erbjöd
paraffinbadsbehandling mellan klockan 10-14 på vardagar, vilket kan göra det svårt för
yrkesverksamma att delta. Författarna anser att en skillnad i ålder och kön skulle kunna bidra till att personer har olika roller och vanor som påverkar vilka aktiviteter personerna utför och därmed hade studiens resultat kunnat se annorlunda ut.
Inför de semistrukturerade intervjuerna utformades en intervjuguide utifrån studiens syfte för att öka studiens giltighet (30). Intervjuguiden utformades med öppna frågor, vilket enligt
Kristensson (30) används för att få djup och innehållsrik information. Det var svårt att skapa öppna frågor, vilket resulterade i att intervjuguiden slutligen innehöll två slutna frågor av de 15 intervjufrågorna. Deltagarna i studien förstod frågorna i intervjuguiden och frågornas innebörd behövde inte förtydligas. Intervjuguiden var ett bra stöd under intervjuerna och gav författarna den information de sökte om ämnet.
Under datainsamlingen intervjuade en av författarna samtliga deltagare. Författaren hade ingen tidigare erfarenhet av paraffinbadsbehandling, vilket innebar att författaren hade mindre förförståelse och inte kunde styra intervjun i någon riktning. Detta skulle kunna öka studiens giltighet, eftersom att ha erfarenhet och förförståelse kan påverka hur författaren ställer
intervjufrågorna och undermedvetet styr intervjun i en riktning (40). Däremot skulle det kunna vara en fördel att ha förförståelse eftersom författaren är mer medveten om vilka känslor som paraffinbadsbehandling kan ge. Detta skulle kunna förenkla författarens förmåga att komma på följdfrågor. En av intervjuerna skedde via telefon, medan resterande sju utfördes med direkt interaktion mellan deltagare och författarna. Enligt Kvale (41) kan intervjuer ske på olika sätt. Den vanligaste intervjuformen sker ansikte mot ansikte, men det blir allt vanligare att intervjua via medier som till exempel telefon, dator och internet (41). Att intervjua via telefon skapar möjligen inte samma relation som vid direkt interaktion, eftersom författaren bland annat inte ser deltagarnas kroppsspråk. Trots att författarna inte hade direkt interaktion med en av deltagarna upplevde de att intervjun gav likvärdig information som de intervjuer som skedde ansikte mot ansikte.
Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (27). Det är en strukturerad metod som när man följer alla steg ger analysmetoden ökad tillförlitlighet (30). Författarna ansåg att den kvalitativa innehållsanalysen var tidskrävande, men att dess olika steg gav struktur. Författarna började med att transkribera materialet utifrån de inspelade intervjuerna. Det inspelade materialet underlättade transkriberingen av intervjuerna, eftersom det alltid gick att gå tillbaka och analysera deltagarnas upplevelser ordagrant. Genom att författarna läste
textmaterialet och lyssnade på ljudinspelningarna samtidigt ökade studiens bekräftelsebarhet. Bekräftelsebarhet innebär att visa för läsaren att resultatet är baserat på ett starkt insamlat material (30). I och med att det transkriberade textmaterialet var i talspråk och vissa deltagare ibland pratade om ämnen som inte svarade på studiens syfte, diskuterade författarna innebörden i textmaterialet sinsemellan. Författarna använde sig av det transkriberade textmaterialet under hela analysprocessen och lämpliga citat togs fram ur textmaterialet. Citat används i
resultatredovisningen för att läsaren ska få en bild av att all data är baserad utifrån en helhet, vilket gör att studiens trovärdighet ökar (30). I analysprocessen kondenserade författarna meningsenheterna. Vid kondensering strävar skribenten efter att bibehålla meningsenheternas innebörd (31). Kondenseringen diskuterades mellan författarna för att meningsenheterna skulle kortas ner utan att förlora deltagarens röst. Författarna diskuterade också sinsemellan under hela analysens gång och enades om kodning, kategorier och ett övergripande tema.
Enligt Helsingforsdeklarationen (32) som används som grund för etiska överväganden gjordes en risk-vinstbedömning, ett informationsbrev skickades till deltagarna, samtycke inhämtades och data hanterades konfidentiellt. Detta innebar bland annat att deltagarna informerades om
eventuella risker och vinster med att delta i studien, det var frivilligt att delta och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Deltagarnas personuppgifter avidentifierades och var endast tillgängliga för författarna. Författarna anser att eftersom personuppgifter avidentifierades och reumatikerföreningarnas namn och ort inte nämnts så går det inte att spåra deltagarna och därmed skyddas deras identitet. Ingen etisk konflikt har uppstått under studiens gång.
Ytterligare forskning behövs för att ta del av personer med reumatiska sjukdomars upplevelser av paraffinbadsbehandling. I denna studie undersöktes äldre kvinnors upplevelser av
paraffinbadsbehandling. För att få mer heltäckande kunskap behöver även män och yngre personers upplevelser av paraffinbadsbehandling undersökas. Eftersom att denna studies deltagare endast utförde paraffinbadsbehandling på reumatikerföreningar, skulle en studie om upplevelsen av att utföra behandlingen inom sjukvården vara intressant för att se hur
behandlingen upplevs inom denna verksamhet. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att undersöka upplevelsen av att utföra paraffinbadsbehandling enskilt för att se om upplevelsen skiljer sig från att utföra behandlingen i grupp. Slutligen vore det intressant att undersöka personers upplevelse av sin handfunktion och sitt aktivitetsutförande innan de börjar med paraffinbadsbehandling och sedan några månader efter påbörjad behandling, för att tydligt identifiera om det bidrar till en skillnad i handfunktion och aktivitetsutförande.
8. SLUTSATS
Utifrån studiens resultat drar författarna slutsatsen att paraffinbadsbehandling är mer än en behandling för händerna. Personer med reumatiska sjukdomar upplever att
paraffinbadsbehandling främst är en åtgärd för händerna, men att den också bidrar till ett generellt bättre välmående. Behandlingen ger en varm och skön känsla i händerna samt smärtlindring och en kortvarig förbättring i rörlighet. Personer med reumatiska sjukdomar upplever att paraffinbadsbehandlingens inverkan på vardagen ger kortvarig förbättring i utförandet av vardags- och fritidsaktiviteter samt att behandlingen har en social betydelse. Paraffinbadsbehandling behövs två gånger i veckan för att personer med reumatiska sjukdomar ska kunna underhålla eventuellt förbättrade funktioner och underlätta aktivitetsutförandet i vardagen.
9. REFERENSER
1. Opava H. C, Björk M, Pettersson S. omvårdnad och rehabilitering vid reumatiska sjukdomar. I: Klareskog L, redaktör. Reumatologi. Lund: Studentlitteratur AB; 2017. 2. Grefberg N, Johansson LG. Medicinboken: vård av patienter med invärtes sjukdomar.
Stockholm: Liber; 2007.
3. Bergman S, Lampa J, Nisell R. Långvarig Smärta. I: Klaerskog L, redaktör. Reumatologi. Lund: Studentlitteratur AB;
4. M. Bearne L, V. Hurley M. Physical therapies: treatment options in rheumatology. I: Dziedzic K, Hammond A, redaktörer. Rheumatology: Evidence-based practice for physiotherapists and occupational therapist. Edinburgh ; New York: Churchill Livingstone; 2010. s. 111–22.
5. Frostegård J. Reumatism. Stockholm: Karolinska institutet University Press; 2012. 6. Jacobsson L, Engström-Laurent A. Indelning av de reumatiska sjukdomarna. I: Klareskog
L, Saxne T, Enman Y, redaktörer. Reumatologi. 2:1. Lund: Studentlitteratur AB; 2011. s. 33–8. 7. Plach SK, Stevens PE, Moss VA. Corporeality: Women’s Experiences of a Body With Rheumatoid Arthritis. Clinical Nursing Research. maj 2004;13(2):137–55. 8. Lütze U, Archenholtz B. The impact of arthritis on daily life with the patient perspective
in focus. Scandinavian Journal of Caring Sciences. mars 2007;21(1):64–70.
9. Lempp H, Scott D, Kingsley G. The personal impact of rheumatoid arthritis on patients’ identity: a qualitative study. Chronic Illness. juni 2006;2(2):109–20.
10. Kielhofner G. Model of Human Occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012.
11. Runnquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering. Skador. Sjukdomar 2 2. Lund: Studentlitteratur; 1992.
12. Larsson L-E, Ottosson L-G. Rehabiliteringsmedicin. Höök O, redaktör. Stockholm: Liber; 2001. 224–231 s.
13. Hammond A. Overview of the aims and management of rheumatological conditions: the multidisciplinary approach. I: Dziedzic K, Hammond A, redaktörer. Rheumatology: Evidence- based practice for physiotherapists and occupational therapists. Edinburgh ; New York: Churchill Livingstone; 2010. s. 1–16.
14. Kasai F, Mizuma M. Rehabilitation for Arthritis. I: Bagchi D, Moriyama H,
Raychaudhuri SP, redaktörer. Arthritis. Boca Raton, FL: Taylor and Francis Group; 2011. s.
553–5.
15. Brorsson S, Nilsdotter A, Thorstensson C, Bremander A. Differences in muscle activity during hand-dexterity tasks between women with arhtritis and a healthy reference group. BMC Musculoskeletal Disorders. 2014;154(15).
16. Ayling J, Marks R. Efficacy of paraffin wax baths for rheumatoid arthritic hands. Physiotherapy. april 2000;86(4):190–201.
17. M Wietlisbach C, Blade Branham F. Physical agent modalities and biofeedback. I: Radomski MV, Latham CAT, redaktörer. Occupational therapy for physical dysfunction. 7:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014.
18. About Paraffin Heat Therapy [Internet]. WR Medical Electronics Co.; 2002. Tillgänglig vid: http://www.therabathpro.com/pdf/MR48AboutParaffinTherapy.pdf
19. Kawate N, Yoda M, Yoshioka N, Mizuma M. Rehabilitative Strategies for Arthritis: Physical, Agents, Exercise and Prosthesis Therapies. I: Bagchi D, Moriyama H, Raychaudhuri SP, redaktörer. Arthrtitis: Pathophysiology, prevention, and therapeutics. Boca Raton, FL: Taylor and Francis Group; 2011. s. 543–52.
20. Valdes K, Marik T. A Systematic Review of Conservative Interventions for Osteoarthritis of the Hand. Journal of Hand Therapy. oktober 2010;23(4):334–51.
21. Dilek B, Gözüm M, Şahin E, Baydar M, Ergör G, El O, m.fl. Efficacy of paraffin bath therapy in hand osteoarthritis: a single-blinded randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil. april 2013;94(4):642–9.
22. Ordahan B, Karahan AY. Efficacy of paraffin wax bath for carpal tunnel syndrome: a randomized comparative study. Int J Biometeorol. december 2017;61(12):2175–81. 23. Sibtain F, Khan A, Shakil-Ur-Rehman S. Efficacy of Paraffin Wax Bath with and without
Joint Mobilization Techniques in Rehabilitation of post-Traumatic stiff hand. Pak J Med Sci. april 2013;29(2):647–50.
24. Kasapoğlu Aksoy M, Altan L. Short-term efficacy of paraffin therapy and home-based exercise programs in the treatment of symptomatic hand osteoarthritis. Turkish Journal of Physical Medicine and Rehabilitation. 01 juni 2018;64(2):108–13.
25. Al Malty A-M, Jebril M, AbuTariah H, Albostanji S. The Effect of Paraffin Wax and Exercise vs. Exercise Treatment on Keyboard User’s Hands Pain and Strength. Indian Journal of Physiotherapy and Occupational Therapy - An International Journal. 2014;8(1):170.
26. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber; 2011.
27. Lundman B, Hällgren Granheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Höglund-Nielsen B, Granskär M, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3:e uppl.
Lund: Studentlitteratur AB; 2017. s. 219–34.
28. Sofia Kjellström. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Henricson M, redaktör. Lund: Studentlitteratur; 2012. 69–94 s.
29. Friberg F. Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur; 2012.
30. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur; 2014.
31. Höglund-Nielsen B, Granskär M. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2017.
32. Vetenskapsrådet. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017.
33. Pleil AM, Coyne KS, Reese PR, Jumadilova Z, Rovner ES, Kelleher CJ. The Validation of Patient-Rated Global Assessments of Treatment Benefit, Satisfaction, and Willingness to Continue—The BSW. Value in Health. november 2005;8:S25–34.
34. Wonders KY, Ondreka D. Individualized Exercise Improves Fitness and Psychological Measures to a Greater Extent than Group Exercise during Cancer Treatment. SM Palliat Care and Med. 2018(1(1)).
35. Kjeken I. Occupational therapy-based and evidence-supported recommendations for assessment and exercises in hand osteoarthritis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. december 2011;18(4):265–81.
36. Cooper C. Hand Impairments. I: Radomski MV, Latham CAT, redaktörer. Occupational therapy for physical dysfunction. 7:e uppl. Philadelphia; 2014. s. 1129–67.
37. Zimmer Z, Lin H-S. Leisure activity and well-being among the elderly in Taiwan: Testing hypotheses in an Asian setting. Journal of Cross-Cultural Gerontology. juni 1996;11(2):167–86.
38. Zangi HA, Hauge M-I, Steen E, Finset A, Hagen KB. “I am not only a disease, I am so much more”. Patients with rheumatic diseases’ experiences of an emotion-focused group intervention. Patient Education and Counseling. december 2011;85(3):419–24.
39. Green S, Sixsmith J, Dahlin Ivanoff S, Sixsmith A. Influence of occupation and home environment on the wellbeing of European elders. International Journal of Therapy and Rehabilitation. november 2005;12(11):505–9.
40. Gadamer H-G, Weinsheimer J, Marshall DG. Truth and method. 2nd, rev. ed uppl. London ; New York: Continuum; 2004. 601 s. (Continuum impacts).
41. Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur; 2014.
BILAGA 1 Intervjuguide Demografiska frågor Kön Ålder
Vad har du för reumatisk sjukdom?
Hur länge har du haft en reumatisk sjukdom? Arbetar du eller har du sjukpension?
Hur länge har du gått på paraffinbad? Hur ofta går du på paraffinbad? Vart går du på paraffinbad?
Går du på paraffinbad i grupp eller enskilt?
Använder du dig av handträningsprogram i samband med paraffinbadet?
Intervjufrågor:
1. Kan du beskriva din upplevelse av paraffinbad som behandling?
2. Hur känns dina händer före, under och efter paraffinbadsbehandlingen?
3. Upplever du att paraffinbadsbehandling har en långvarig verkan? Utveckla?
4. Hur upplever du rörligheten i dina händer i dagsläget jämfört med innan du startade med paraffinbad?
5. Hur upplever du känseln i dina händer i dagsläget jämfört med innan du startade med paraffinbad?
6. Hur upplever du smärtan i dina händer i dagsläget jämfört med innan du startade med paraffinbad?
7. Hur upplever du paraffinbadet under sommarhalvåret gentemot vinterhalvåret? Är det
någon skillnad?
8. Hur upplever du att paraffinbadsbehandlingen är att utföra?
Är det lätt eller svårt?
Tar paraffinbadsbehandlingen lång eller kort tid? Är paraffinbadbehandlingen energikrävande?
Kan du göra det självständigt eller behöver du hjälp?
9. Vilken betydelse upplever du att paraffinbadstillfället har för dig i din vardag?
Tycker du att det tar emot att gå dit? något du känner att du måste göra? något du längtar till?
10. Hur upplever du utförandet i vardagsaktiviteter som tex påklädning, duscha, matlagning, städa sen du började med paraffinbadsbehandling? Har något förändrats? På
vilket sätt? Positivt eller negativt?
11. Kan du berätta hur en dag på jobbet ser ut dagarna efter en
paraffinbadsbehandling? Har något förändrats? På vilket sätt? Positivt eller negativt?
12. Upplever du att dina fritidsintressen har påverkats sen du började med paraffinbadsbehandling?
Har något förändrats? På vilket sätt? Positivt eller negativt?
13. Kan du berätta om paraffinbadet har bidragit till några sociala förändringar? (nya bekantskaper, känner tillhörighet osv) Kan du utveckla?
14. Hur upplever du antalet tillfällen som erbjuds?< Är de tillräckliga?
Behövs det fler/färre?
15. Upplever du att det räcker med paraffinbad som behandling? Om inte- Varför är
paraffinbadet inte en tillräcklig behandling?
Följdfrågor som kan användas under intervjun Kan
du utveckla? Hur menar du då? Hur tänkte du då?
På vilket sätt?
