Att spegla samhällets mångfald? : En kvalitativ textanalys om digitala läromedels förmedling av normer och ideal.

Examensarbete i samhällskunskap (forskningsproduktion), 9AXSH1, 15 hp | Ämneslärarprogrammet Vårterminen 2017| LIU-IEI-FIL-A--17/02610--SE

Att spegla samhällets

mångfald?

En kvalitativ textanalys om digitala läromedels

förmedling av normer och ideal.

To reflect the diversity of the society?

A qualitative text analysis on the intermediation of norms

and ideals of digital teaching materials

Isabelle Persson

Handledare: Per-Olof Hansson Examinator: Per Jansson

Antal ord: 14600

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

1

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att analysera digitala läromedel som är ämnade att användas i undervisningen om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet, utifrån deras framställning av sociala skikt, såsom kön, klass och etnicitet samt utifrån en intersektionell ansats. Med en intersektionell ansats innebär att det sociala skikten ska korsa varandra i en individs identitet. De digitala läromedel som analyserats finns tillgängliga gratis, är interaktiva och ämnesdikterade och för att använda dem krävs en dator, mobil eller läsplatta. Den metod som använts i denna studie är en kvalitativ textanalys för att analysera läromedlens innehåll. Resultatet visar att det sker kategorisering av kön, klass och etnicitet i digitala läromedel samt att de innehåller inslag då de sociala skikten integrerar med varandra. Dessutom visar resultatet att sociala skikt ibland osynliggörs i läromedel.

Nyckelord:

Digitala läromedel, gymnasiet, kön, klass, etnicitet, intersektionalitet, samhällskunskap

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1. Syfte och frågeställningar ... 5

1.2. Avgränsningar ... 6

1.3. Disposition... 6

2. Bakgrund ... 8

2.1. Lärarens ansvar i valet av läromedel ... 8

2.2. Skolans värdegrund i relation till läromedel... 9

3. Relaterande forskning ... 11 3.1. Kön ... 11 3.2. Klass ... 11 3.3. Etnicitet ... 12 3.4. Intersektionalitet ... 13 4. Teoretisk utgångspunkt ... 15

4.1. Olika sociala skikt ... 15

4.1.1. Kön ... 15 4.1.2. Klass ... 15 4.1.3. Etnicitet ... 15 4.2. Intersektionalitet ... 16 5. Metod ... 18 5.1. Metodval ... 18 5.2. Urval ... 18

5.2.1. Presentation av digitalt läromedel och bearbetning av empiri ... 19

5.3. Bearbetning av empiri ... 21 5.3.1. Diskursanalys ... 21 5.3.2. Analysmodell ... 22 5.4. Forskningsetiska överväganden ... 23 5.5. Metoddiskussion ... 23 6. Resultat ... 25

6.1. Digitala läromedels kategorisering av kön ... 25

6.2. Digitala läromedels kategorisering av klass ... 27

6.3. Digitala läromedels kategorisering av etnicitet ... 29

6.4. Integrering av kön, klass och etnicitet i digitala läromedel ... 31

7. Diskussion och slutsats ... 33

7.1. Slutsatser ... 37

7.2. Förslag på vidare forskning ... 38

3

Bilagor ... 43

Bilagor läromedel 1 ... 43

Bilagor läromedel 2 ... 44

4

1. Inledning

Läromedel har en betydelsefull roll i undervisningen eftersom de påverkar kursens innehåll och det i sin tur elevernas kunskap, vilken är den kunskap som förbereder eleverna för livet utanför skolans väggar ute i samhället. Således läggs ett ansvar på lärare eftersom de har frihet att välja läromedel som ska utgöra grunden för undervisningens innehåll, så länge de uppfyller kravet i det centrala innehållet som Skolverket (2011a) föreskriver. Därmed är det av betydelse att hitta rätt läromedel. Dock påvisar en utredning av regeringen (2005) att läromedel generellt sett innehåller stoff som är etnocentriskt och snarare skapar stereotyper av individer och grupper utifrån sociala skikt såsom kön, klass och etnicitet. Den har även visat att dessa sociala skikt osynliggörs i läromedel. Vidare belyser regeringens utredning (2005) att det är problematisk eftersom skolan borde synliggöra och uppmärksamma olika identiteter för att åskådliggöra samhällets mångfald. Eftersom digital kompetens har blivit allt mer betydelsefullt i samhället är det därför relevant huruvida även de digitala läromedlen avspeglar samhället. Då skolans verksamhet måste anpassas efter samhällets utveckling och möta förändringar i omvärlden, där användningen av digitala resurser är inkluderat (Österberg, 2014).

Ytterligare exempel på teknikens betydande roll i undervisningen är att Skolverket ska ta fram förslag på hur digital kompetens ska förstärkas samt tydliggöras genom förändring i kurs- och ämnesplanerna. Med detta förslag är avsikten att den digitala kompetensen ska gälla flera ämnen, däri är även ämnet samhällskunskap inräknat (Skolverket, 2016a). I dagsläget framgår det i ämnets syfte för ämnet samhällskunskap att eleverna i undervisningen ska [...] ”ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik”, med modern informationsteknik avses digitala verktyg (Skolverket, 2011a). Således kommer denna utveckling i undervisningen möjligtvis öppna upp för en ökad användning av digitala läromedel. Med digitala läromedel åsyftas i denna studie Sjödéns (2014) beskrivning vilket är att de ska vara ämnesdikterade, med det menas att det ska finnas uttalade kunskapsmål som återspeglas i läroplanen för skolämnet. De ska även vara interaktiva och kunna användas på datorer eller läsplattor såväl individuellt eller i grupp.

Idag finns det ett stort utbud av digitala läromedel och mycket finns tillgängligt som gratismaterial. Dock är de sällan vetenskapligt utvärderade och forskningsbaserade, vilket skapar frågetecken beträffande deras tillförlitlighet (Sjödén 2014). Den ökade användningen av teknik och digitala läromedel ställer i sin tur ett ökat krav på lärare att behärska teknikens roll i

5

undervisningen. Dock menar Calderon (2015a) att det finns en osäkerhet bland lärare i användningen av digitala läromedel, som möjligtvis kan bero på okunnighet samt en oro för ny teknik. Denna oro baseras på om läromedlets innehåll överensstämmer med kurs- och ämnesplanerna samt en rädsla för att tappa kontrollen när det exempelvis kommer till vilken bild de ger av verkligheten såsom representation av individer och grupper. Eilard (2009) belyser vikten av läromedel i förhållande till vad som representeras i relation till hur människor uppfattas och skriver att: ”Skolböcker och läromedel bidrar på så vis tillsammans med övriga intryck i barns vardag till att forma uppfattningar om världen, samt om de barn, kvinnor och män som befolkar den och deras mer eller mindre eftersträvansvärda levnadssätt.” (Eilard, 2009:97).

Alltså är den bild som läromedel ger av verkligheten av betydelse för att skapa ett inkluderande samhälle. Enligt Edling och Liljeros (2016) är Sverige således ett jämlikt land i fråga om aspekter såsom rätten till utbildning samt människors lika värde inför lagen. Dock finns en socialt konstruerad uppdelning av individer i samhället som är beroende av deras kön, klass och etnicitet. Det innebär att förutsättningen att forma sitt liv påverkas. Skolan ska enligt skollagen (2010:800) forma eleverna till att bli demokratiska medborgare. Detta kan dock kollidera om sociala skikt som kön, klass och etnicitet osynliggörs eller representeras via stereotyper i läromedel. Eftersom läromedel har en fostrande funktion förmedlar innehållet normer och ideal (Eilard, 2009). Därför är det av vikt vilken bild läromedel ger då de kan reproducera attityder mot vissa individer och grupper i samhället. Ytterligare en aspekt som är betydelsefull är huruvida individer och grupper synliggörs i digitala läromedel där kön, klass och etnicitet korsar varandra. Då individers identitet ofta utgörs av flera dimensioner, såsom att vara kvinna från arbetarklassen med invandrarbakgrund. Därmed finns behov av forskning på digitala läromedel som rör deras innehåll i förhållande till representation av individer och grupper med olika bakgrund.

1.1. Syfte och frågeställningar

Det finns negativa föreställningar om individer och grupper utifrån deras sociala skikt och korsningen av dem i såväl samhället och i läromedel (Regeringen, 2005, Edling & Liljeros, 2016 & Eilard, 2009). Därför är det av relevans vilka normer samt ideal som förmedlas i digitala läromedel, eftersom det i sin tur formar eleverna i mötet med andra människor. Därmed är syftet med denna studie att analysera digitala läromedel som är ämnade att användas i undervisningen om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet utifrån de sociala skikten kön, klass och etnicitet samt utifrån en intersektionell ansats.

6

Frågeställningarna som ska besvaras blir därför följande:

 Hur kategoriseras kön, klass och etnicitet i digitala läromedel?  På vilka sätt integreras kön, klass och etnicitet i digitala läromedel?

1.2. Avgränsningar

Studien är avgränsad till en kvalitativ textanalys av digitala läromedel ämnade för gymnasieelever i ämnet samhällskunskap. Vad som menas med digitala läromedel utgörs av Sjödéns (2014) definition som nämndes i inledningen. För gymnasieelever i ämnet samhällskunskap finns således ett stort utbud av digitala läromedel. Därmed sker en avgränsning att endast digitala läromedel som berör mänskliga rättigheter analyseras, som utgör en del av det centrala innehållet som föreskrivs av Skolverket (2011a&b). I detta område borde olika individer och grupper representeras eftersom mänskliga rättigheter åsyftar [...] ”att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.”(Regeringen - Demokrati och mänskliga rättigheter).

Vidare krävdes även en avgränsning av sociala skikt samt vilka skikt som ska omfattas i den intersektionella analysen. Denna gjordes med stöd ur det centrala innehållet samt Skolverkets kommentarer av det centrala innehåller för kurserna samhällskunskap 1a1 och 1b. I det centrala innehållet står det: ”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.” (Skolverket, 2011a). I kommentarmaterialet tydliggörs vad som menas med kategorier, vilka omfattas av kön, klass och etnicitet (Skolverket, 2011b). Därför kommer de sociala skikt som de digitala läromedlen ska analyseras utifrån bestå av dessa.

1.3. Disposition

Denna studie är uppdelad i sju kapitel. Eftersom det första kapitlet redan är presenterat följs det här avsnittet av en kort presentation av de resterande.

I kapitel två som utgörs av studiens bakgrund ges en närmare inblick om hur läromedel väljs av lärare samt skolans värdegrund i relation till läromedels innehåll. Kapitlet kommer att belysa läromedel i tryckt form eftersom det i dagsläget finns förhållandevis lite forskat på digitala läromedel (Sjödén, 2014). Dessutom är inte innehållet i bakgrunden bundet till gymnasiet, utan snarare ger en bredare bild om läromedel för olika åldrar.

Vidare i kapitel tre redogörs relaterande forskning som är baserad på fem olika forskningspublikationer. Den tidigare forskningen kommer att ge en utökad förståelse om

7

forskning på hur de sociala skikten kön, klass och etnicitet omnämns i läromedel. Dock följer inte den relaterande forskningen mina avgränsningar i förhållande till digitala läromedel, gymnasieelever, mänskliga rättigheter och samhällskunskap. Utan precis som i bakgrunden ska den relaterande forskningen vidga förståelsen.

I kapitel fyra återfinns studiens teoretiska utgångspunkt. Teorin utgörs av sociala skikten, kön, klass och etnicitet. Även intersektionalitet presenteras i kapitlet.

Kapitel fem presenterar studiens metod som utgörs av en kvalitativ textanalys. Kapitlet beskriver studiens genomförande samt vad som tagits hänsyn till under analysprocessen även metoden diskuteras.

Kapitel sex redogör för studiens resultat där frågeställningarna besvaras. Således presenteras läromedels framställning av kön, klass och etnicitet samt hur de integrerar i varandra. Det empiriska materialet utgörs av tre digitala läromedel som är i samstämmighet med studiens avgränsningar.

I kapitel sju redogörs diskussion, slutsatser och förslag på vidare forskning. I kapitlet diskuteras digitala läromedels kategorisering av sociala skikt och huruvida de integreras i varandra. Detta i relation till vad som nämnts tidigare i den här studien.

8

2. Bakgrund

2.1. Lärarens ansvar i valet av läromedel

Mellan 1938-1974 var läroböckerna som skolan använde på förhand granskade av staten. Dock upphörde statens läromedelsgranskning efter 1974 i samtliga ämnen förutom i de samhällsorienterade ämnena, men sedan 1991 finns inte någon statlig förhandsgranskning i dessa ämnen heller. Det faktum att läromedel ska uppfylla kvalité ligger idag på lärarens profession som själva ska bedöma huruvida läromedlet är lämpligt att använda i undervisningen eller inte. Därför har lärarna idag stor påverkansmöjlighet angående vilket läromedel som ska användas i undervisningen (Calderon 2015b). Detta stärks i en enkätundersökning som Calderon (2015b) hänvisar till av Föreningen Svenska Läromedelsproducenter 2003. Den visade att 84 % av lärarna på grund- och gymnasieskolan känner att de har möjlighet att påverka val och köp av läromedel.

Det som styr lärarnas val av läromedel i den svenska grund- och gymnasieskolan konstateras i forskning av Reichenberg (2014). Den visar att det finns flera olika aspekter som styr valet av läromedel. Dessa är innehållet, att texten är lätt att förstå, kostnadsaspekten samt kollegors rekommendationer. I valet av läromedel finns dock svag vetenskaplig legitimitet och ett resultat av detta är att de sällan följer kursplanens innehåll. Det kan bero på att de kollegiala rekommendationerna värderas högt i läromedelsvalet och att deras rekommendationer sällan ifrågasätts (Reichenberg, 2014). Trots detta har läroböcker i dagens skola en betydelsefull roll eftersom de fyller en integrerad del i undervisningen. Dessutom utgår lärarnas lektionsplaneringar ofta i stor utsträckning från läroboken, vilket utgör ett problem om den inte uppfyller kriterierna som kursplanen föreskriver. Därför måste det finnas en medvetenhet hos lärare att läroboken inte täcker hela kursplanen även om den utgör sig för att vara anpassad efter en viss kursplan (Calderon, 2015c).

Denna medvetenhet måste även finnas med avseende till digitala läromedel då skolan och dess undervisning går mot att bli mer teknikbaserad. Det lyfts också i en vision av Skolverket (2016c) som helst ska nås 2022 och grundar sig i att alla elever på gymnasieskolan ska få en mer likvärdig utveckling av digital kompetens. Dessutom ska alla elever få digitala verktyg till sitt förfogande. Därmed måste läraren också bli tryggare i användningen av digitala verktyg (Skolverket, 2016c). Trots att läroboken utgör en stor del av undervisningen kan det vara av relevans att använda digitala verktyg i synnerhet i samhällskunskapsundervisningen eftersom fakta och information ständigt förändras. Genom att använda digitala verktyg och olika internetsidor kan de utgöra grunden för fakta som går i linje med de aktuella

9

samhällsförändringarna, vilket medför en positiv bemärkelse i att lärare själva kan komponera undervisningsmaterialet. Samtidigt kan undervisningens innehåll anpassas efter målgrupp (Långström & Virta, 2011).

2.2. Skolans värdegrund i relation till läromedel

Johnsson Harrie (2016) menar att läroboken speglar sin tid och därmed blir samtidens värderingar synliga. Med det menas att på det sätt läromedel representerar individer och grupper anger huruvida de uppfattas i samhället. Skolans värdegrund handlar om att elever ska känna trygghet och få vara som de vill. För att värdegrundsarbetet ska uppfyllas bör undervisningen innehålla kunskap om, genom och för mänskliga rättigheter (Skolverket, 2016b). Alltså finns stöd i skolans värdegrund att läromedel ska belysa individers vars identitet utgörs av kön, etnicitet och klass, för att visa alla människors lika värde.

Det finns dock viss tvetydighet hur värdegrunden efterföljs i läromedel. Detta har visats i en kvalitetsgranskning av läromedel för svenska grundskolan av Skolinspektionen (2011). Skolinspektionen (2011) hänvisar till 1 kap. 4§ ur skollagen vilket läromedel borde förmedla.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skollagen, 2010:800

Med denna lag avses att skillnader ska uppvägas för elever oavsett bakgrund såsom deras kön eller etniska härkomst. Lagen syftar även på att detta ska gälla faktorer som kombineras med varandra, exempelvis skärningspunkten mellan kön och etnicitet. Skolans förhållningssätt till det är därför av betydelse. Eftersom dessa faktorer kan vara avgörande för enskilda elevers utveckling, i relation till om olika aspekter av en elevs identitet försvagas, förstärks eller om de inkluderas i undervisningen eller inte. Kvalitetsgranskningen av Skolinspektionen (2011) visar även att traditionella könsnormer knyts an i läromedel för kvinnor och män. Då kvinnan företräder exempel som har med kropp, smink och hushållsarbete, medan männen representerar styrka, äventyr och spänning. Generellt sett finns en låg eller överhuvudtaget ingen representation av olika etniciteter i läroböcker. Dock representeras flera etniska grupper i läromedel ämnade för SO-undervisning (Skolinspektionen, 2011).

Emellertid finns problematik beträffande förmedling av exempelvis kön och etnicitet i läromedel som Skolinspektionen (2011) belyser, vilket inte går i linje med vad som omfattas av skolan värdegrund som återfinns i skollagen (2010:800) 1 kap. 5§, där det står att:

10

och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor”.

Nordenmark och Rosén belyser också problematik angående läromedels representation. Då läromedel ibland utrycker den andre och dom. Att bli omnämnd på det här viset utgör en risk att dessa individer hamnar utanför normen och genom det marginaliseras, osynliggöras och diskrimineras. De som kan omfattas av dessa grupper är exempelvis flickor samt personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Det som inkluderas i vi utgörs snarare av den vita- svenska- medelklass mannen (Nordenmark & Rosén, 2008). För att utbildningen ska bli normkritisk och vara på lika villkor ska utbildningen spegla livsstilar och livsvillkor i vardagliga exempel. Nordenmark och Rosén (2008) klargör detta och menar att läromedel inte bör sortera in individer i grupper då det utgör grunden för ojämlikhet och konflikter. För att stämma överens med skolans värdegrund som stärks av skollagen borde undervisningen och även läromedel innehålla kunskap om den andre för att individer ska bli mindre främmande. Dock finns en risk att stereotyper skapas om bilden om den andre blir förenklad (Nordenmark & Rosén, 2008).

Attityder, institutioner och strukturer i samhället är något socialt konstruerat av människan (Lindqvist, 2016). De uppstår genom människors relationer och skapar mönster i hur vi ser på varandra (Edling & Liljeros, 2016). Genom lärares val av läromedel kan det följaktligen bli så att vissa normer kvarstår genom att de osynliggörs, förstärks eller tvärtom motverkas.

11

3. Relaterande forskning

3.1. Kön

Eilard (2009) har ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på genus, etnicitet och generationer analyserat en lässerie ämnad för årskurs ett och två i svenska grundskolan. Forskningen visar att kön kategoriseras. Det gör sig till uttryck i läromedlet genom att en flicka försvaras av en pojke i uppståndelsen av en konflikt när två äldre pojkar motsätter sig henne. Att en flicka inte försvarar sig själv tillskriver könsnormer vad som uppfattas som manligt och kvinnligt beteende. Då pojken kommer som räddaren i nöden och hjälper flickan ur knipan. Läromedlet innehåller även inslag av kvinnans självständighet, exempelvis i en flickas val att bära slöja, då det står uttryckt att valet är hennes eget. Således går detta i linje med det västerländska kvinnoidealet. Samma tjej begränsas dock vid ett senare tillfälle att gå på disco av sin pappa vilket visar på manlig dominans i läromedlet. I det granskade läromedlet återfinns även en sexualiserad jargong. Då text och illustrationer fokuserar på flickors kroppar, utseende och parfymdoft. I en dialog i läromedlet återfinns detta: ”Han flämtade efter luft. Benen skakade. – Wow, vrålade Danne. Såg ni! Vilka bröst! – Jag har aldrig sett så stora flämtade Anton.” (Eilard, 2009:110). Denna jargong kan enligt Eilard (2009) kopplas till maskulinitetsdrag, samtidigt som flickorna omnämns i relation till yttre egenskaper, vilket skapar kategorisering av könsnormer.

Mattlars (2008) forskning är baserad på en granskning av fem läroböcker i svenska som andraspråk med fokus på kön, etnicitet och klass. I forskningen har också en ideologianalys gjorts för att se vilken bild av Sverige som förmedlas. Mattlar (2008) menar att huruvida läromedel synliggör kön framställs olika läromedlen emellan. Vissa läromedel ger en representativ bild medan andra förstärker ojämlikhet mellan könen. Exempelvis överrepresenteras samtliga läromedel av manliga karaktärer. Samtidigt som böckerna innehåller reflektion då eleverna ska fundera kring normer i relation till kön, som exempelvis uppdelning av hushållsarbete och därmed problematiseras könsrollerna i läromedlet.

3.2. Klass

Representation av klass omnämns i såväl Eilard (2009), Johnsson Harrie (2016) och Mattlars (2008) forskning. I forskning av Eilard (2009) återfinns ett ställe i det granskade läromedlet då det talas om en elev med invandrarbakgrund som integrerats i skolan. Hon menar att det är tydligt att integrationen beror på elevens medelklassbakgrund vilket hänger samman med goda studieresultat, då eleven beskrivs som klassens pluggis. Johnsson Harries (2016) har granskat sex läromedel i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9 med ingång rasism, främlingsfientlighet

12

och intolerans. Forskningen belyser det faktum att hon hittat tillfällen då det talas om klass i samhällskunskapsböcker på högstadiet, inte minst i relation till olika yrken som i sin tur genererar olika mycket ekonomiskt kapital för att ha råd att göra olika saker. Likt det visar Mattlar (2008) i sin forskning att olika typer av yrken benämns, såsom inom den offentliga sektorn eller yrken som kräver entreprenörskap. Yrken som innefattar entreprenörskap tillskrivs ofta svenska vita män som har det gott ställt ekonomiskt. Till skillnad från yrken inom den offentliga sektorn. Individerna bakom dessa yrken uppfattas ha låg utbildningsnivå. Mattlar (2008) menar att dessa har en underordning på arbetsmarknaden. Att yrken inom den offentliga sektorn omnämns i relation till lägre utbildningsnivå skapar således kategorisering beträffande detta. Vidare är det problematiskt eftersom eleverna som utgör målgrupp för läromedlen ofta själva kommer från lägre socioekonomisk bakgrund, Mattlar (2008:196) skriver: ”Läroböckerna bekräftar den reella underordningen och segregationen genom de förväntningar som ställs på målgruppen.”

3.3. Etnicitet

Forskningen av Johnsson Harrie (2016) visar att när kränkningar av mänskliga rättigheter skildras i läromedel generaliseras Asien och Afrika. Hur de efterföljs i Europa omnämns inte överhuvudtaget och Sverige presenteras separat i en faktaruta. Att omnämna Afrika och Asien på det här viset kategoriserar världsdelarna utan att visa på mångfald i dem, medan Sverige framställs som ett avskilt exempel (Jonsson Harrie, 2016). Vidare återfinns kategoriserande illustrationer av länder i den läroboksserie Eilard (2009) granskat. Då en bild från Uganda skymtar både djur och hyddor i bakgrunden, vilket visar Sverige som ett överlägset land i kontrast mot detta och Uganda framställs därmed som ett primitivt land enligt Eilard (2009).

Vidare visar Eilards (2009) forskning att läromedlet kategoriserar etniciteter. Genom det kan individer med annan etnisk bakgrund än svensk uppfattas som avvikande. Det gjorde sig till uttryck i läromedlet då de belyser hudfärg och religiösa attribut som sjalen. Ytterligare kategorisering rörande etnicitet var att invandrare kunde tillskrivas egenskaper som att prata förortssvenska (Eilard, 2009). Det finns inga av de granskade läroböcker av Johnsson Harrie (2016) som uttrycker rasism. Men i samhällskunskapsböcker finns vi utskrivet som riskerar att exkludera personer med utländsk bakgrund. Att Sverige kan beskrivas i termer som vi återfinns även av Mattlar (2008) då Sverige framställs som homogent vilket gör sig uttryck genom att gemensamma värderingar svenskar emellan beskrivs.

Runblom (2006) som i sin forskning granskat framställningen av begreppet etnisk tillhörighet i läroböcker för ämnet samhällskunskap menar att läroböckerna uppfyller höga krav. Han

13

diskuterar detta i kontrast till läroböcker som användes årtionden innan första världskriget då innehållet genomsyrades av nationalistisk propaganda. Det gör således inte dagens läroböcker då inga explicita uttryck av diskriminering eller kränkning återfinns. Läroböcker ger dessutom en reflekterande bild av verkligheten och andra nationaliteter beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Däremot visar Runbloms (2006) forskning att det finns en bristande definition av begreppet etnicitet i samtliga granskade läroböcker (Runblom 2006). Johnsson Harrie (2016) menar även att det finns en bristande definition av etnicitetsbegreppet, trots att det uttrycks i kursplanen i ämnet samhällskunskap. Vidare finner hon även en bristande benämning om att en individs identitet kan utgöras av flera olika etniciteter, vilket omnämns även av Mattlar (2008). Samtidigt visar Johnsson Harries (2016) forskning att nationella minoriteter utesluts fastän det står uttryckt i kursplanen för årskurs 7-9 att detta ska inkluderas undervisningen. Det återfinns även en inkluderande framställning av invandring till Sverige i forskning på läromedel av såväl Jonsson Harrie (2016) och Mattlar (2008) där de i enighet med varandra belyser positiva aspekter med invandring i relation till att fylla arbetsmarkandes krav. Således finns variation kring huruvida läromedel kategoriserar och presenterar etniciteter.

3.4. Intersektionalitet

Forskning av Johnsson Harrie (2016) visar att läromedel innehåller inslag där kön, klass och etnicitet korsar varandra. Ett exempel när alla tre skärningspunkter framställs är följande citat som omnämns i ett av de granskade läromedlen. ”Hushållen som har svårast att uppnå ekonomisk trygghet är de som består av ensamstående utlandsfödda kvinnor med barn.” (Johnsson Harrie 2016:60). Dock framkommer det även att två av de granskade läromedlen inte belyser relationen mellan etnicitet och ekonomi, men att samtliga läromedel belyser relationen mellan ekonomi och jämställdhet (Johnsson Harrie, 2016). Därmed osynliggörs relationen mellan etnisk härkomst och ekonomiskt kapital i vissa läromedel.

Ytterligare exempel på när kön, klass och etnicitet framställs i läromedel likt en intersektionell analys är diskussionen beträffande ett integrationskapitel. Då idrott skildras som en del av den svenska integrationsprocessen. Det påvisar att pojkar tränar mer än flickor. Samma lärobok belyser också att flickor med utländsk bakgrund idrottar mindre än flickor med svensk bakgrund samt att pojkar med invandrarbakgrund idrottar mer än pojkar med svensk bakgrund. Läromedlet tar också upp aspekten att idrottandet relaterar till familjens ekonomi, då barn till ensamstående föräldrar idrottar mindre. Dock belyses inte relationen hur kön, ekonomi och etnicitet kan hänga samman (Johnsson Harrie, 2016).

14

Eilard (2009) har i sin forskning hittat kategorisering och reproduktion av attityder angående sociala skikt i deras skärningspunkter. Exempelvis i lärobokseriens beskrivning av en pojke från Uganda. Han pratar förortssvenska och använder sexistisk slang genom att använda ord som uppfattas ägande gentemot det motsatta könet. Vidare tillskrivs pojken typiska manliga drag som styrka och tjejen beskrivs i underläge, exempelvis i följande citat: ”Nej, det är min tjej, och den som kaxar med henne åker på stryk.” (Eilard, 2009:105). Pojkens attityd beskrivs följaktligen som avvikande från de andra pojkarna. Det som framkommer är alltså en förstärkning av invandrarmäns syn på kvinnan (Eilard, 2009). Invandrarmäns överlägsenhet gentemot det andra könet återfinns senare i samma läromedel som granskats av Eilard (2009) samt i forskning av Johnson Harrie (2016). Eilard (2009) påvisar att utländske mannen är den ende föräldern som inte låter sin dotter gå på disco, vilket kan liknas med en negativ kvinnosyn i form av kvinnoförtryck. I läromedel för samhällskunskap visar Johnsson Harrie (2016) hur män i andra länder beskrivs som att de har mer makt över kvinnor. Sverige beskrivs däremot som ett land som strävar efter jämlikhet och acceptans mot jämställdhet. I relation till det framställer läromedel att det kan utgöra problem för invandrarmän som kommer till Sverige. ”Många män som kommer till Sverige upplever att de förlorar sin makt och sin position i familjen när kvinnan får arbete och vill vara med och bestämma.” (Johnsson Harrie, 2016:50). Citatet kommer från ett läromedel ämnat för ämnet samhällskunskap, genom att män beskrivs som att de förlorar sin makt, kategoriserar invandrarmän som ojämställda. Även Mattlar (2008) menar i sin forskning att läromedel presenterar det svenska samhället som mer jämlikt i förhållande till kön till skillnad från andra kulturer.

Tidigare forskning på läromedel som presenterats ovan visar således att läromedel kategoriserar kön, klass och etnicitet. Dessutom visar den att läromedel omnämner intersektionlitet men att vissa relationer osynliggörs. Utifrån det här avsnittet är det av betydelse att lärare tänker på vad som förmedlas i läromedel. I synnerlighet om läromedel påverkar och formar identiteter. Olsson (2010:43) skriver: ”Moreover, a textbook can be expected to contribute to influence identities of a variety of sorts: religious, national, linguistic, etc. It creates and upholds borders and a view of the Other and the Self at the same time.” Den läroboksserie Eilard (2009) analyserat visar att det är en svår balansgång mellan att läromedlet ska vara inkluderande eller exkluderande. Vissa attityder reproduceras i läromedlet även om syftet var att motverka fördomar. Dock är det av betydelse att höga krav ställs på läromedel men att hitta det ideala läromedlet kan vara svårt (Johnsson Harrie, 2016).

15

4. Teoretisk utgångspunkt

4.1. Olika sociala skikt

Följande avsnitt redogör för beskrivning av de sociala skikt som Skolverket (2011a&b) menar att samhällskunskapsundervisningen ska innefatta.

4.1.1. Kön

Trots att Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen kritiserar Evertsson (2016) könsnormen i Sverige och menar att mannen fortfarande utgör normen i samhället. Således finns det könsojämnlikheter mellan män och kvinnor i Sverige. Eftersom den rådande samhällsordningen formar människor, tillskrivs vissa karaktäristiska associationer om vad som menas med manliga och kvinnliga beteenden. Dessa egenskaper sorteras in i hierarkiska strukturer och kvinnliga beteenden och egenskaper värderas ofta lägre och avvikande till skillnad från de manliga. Könet påverkar även de livsval individer gör, då valet av utbildning och yrke överrepresenteras av ett visst kön. Evertsson (2016) hänvisar till SCB:s rapport På tal om kvinnor och män 2014 där det framkommer att fler män har chefsposition och att fler kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, samtidigt visar den att kvinnor har lägre inkomst i förhållande till männen. Rapporten visar även att kvinnor ägnar sig mer åt hushållsarbete än män, i hem där hushållet utgörs av man och kvinna (Evertsson, 2016).

4.1.2. Klass

Begreppet klass är ett omtvistat och svårförklarat begrepp men ett sätt att beskriva det på är att det utgör ett samlingsnamn på de totala materiella ojämlikheterna i ett samhälle. Klass syftar även på utbildningsnivå, yrkesindelning och människors inkomstnivå. Svallfors (2016) menar att klassbegreppets fokus bör ligga på inkomstskillnader samt individers arbete. Enligt Svallfors (2016) påverkar klass människors liv genom att de utsätts för olika risker gällande vilken klass som de tillhör. Risker som att bli arbetslös eller sjukskriven på grund av arbetet är knutet till klass. Vidare påverkar klass utbildningsval som individer gör, då människor från högre klass ofta tenderar att ha högre utbildning än personer från lägre klass (Svallfors 2016).

4.1.3. Etnicitet

I Sverige har svenska medborgare delats in i grupperna vi och dom och den västerländska kulturen utgör normen i samhället. Den främmande kulturen uppfattas som något som håller an vid föråldrade traditioner, vidskepelser eller religiösa föreställningar. I begreppet etnicitet ligger kultur, religion, språk samt traditioner och kan fylla funktion för individen gällande identitet, rötter samt historia. Sverige hävdas vara ett mångkulturellt land, vilket utgör något positivt då det borde innebära acceptans mot den andres språk, kultur och religion. Verkligheten är dock annorlunda eftersom det finns rasism, fientlighet och rädsla mot andra etniciteter. På

16

grund av det finns skillnader i villkor och förutsättningar för svenskars och invandrares möjlighet i det svenska samhället. Med begreppet etnicitet benämns skillnader och begreppet tillskriver vissa grupper stereotypa egenskaper, exempelvis föreställningen om att män och kvinnor från andra kulturer lever i förstenande könsrollsmönster och att de således inte lever efter det moderna samhällets jämställda könsordning (Sernhede, 2016).

4.2. Intersektionalitet

Nordenmark och Rosén (2008) menar att: ”En intersektionell ansats innebär att se att flera relationer är sammanflätade, att de skapar varandra, är ömsesidigt beroende av varandra och är samtidiga.” (Nordenmark & Rosén, 2008:61). Ahrne (2016) diskuterar användningen av den och menar att en intersektionell analys ska användas på människor när skärningspunkter uppträder i olika former av social skiktning samt när olika maktrelationer samverkar. För att ge en klarare bild av vad som menas med detta behövs begrepp redas ut såsom sociala skikt, social skiktning och maktrelationer. De sociala skikt Ahrne (2016) nämner uppstår genom människors relationer med varandra som i sin tur skapar mönster hur vi uppfattar varandra och i denna studie åsyftas som tidigare nämnt kön, klass och etnicitet (Edling & Liljeros, 2016). Social skiktning innebär att det finns en systematisk ojämlikhet i form av fördelning av resurser i ett visst sammanhang mellan individer och grupper i samma samhälle (Edling & Liljeros, 2016). Maktrelationer uppstår genom beroendeförhållanden mellan individer och den som är i mest behov av andra har minst makt (Ahrne, 2016). I relation till det finns också relevans att nämna att sociala skikt inte bara behöver uppfattas som något negativt, utan att det kan medföra positiva faktorer såsom att skapa homogenitet som i sin tur kan skapa social trygghet (Edling & Liljeros, 2016).

Emellertid när maktrelationer mellan människor analyseras räcker det inte att utgå från ett socialt skikt. Utan intersektionalitet fångar en mer rättvis bild av ojämlikheter och orättvisa i samhället. Eftersom en och samma person kan vara utsatt för diskriminering av flera olika slag, exempelvis en invandrarkvinna i arbetarklassen, då hon kan drabbas av orättvisa både som kvinna, invandrare och utifrån sin klassposition (Ahrne, 2016). Nordenmark & Rosén (2008) belyser också vikten med att inte endast utgå från en diskrimineringsgrund åt gången och diskuterar detta i relation till skolans arbete med normkritik. Ett inkluderande arbete med endast en norm kan leda till att en annan norm förstärks. Ett exempel på en sådan följd är att skolans arbete för jämställdhet kan bidra till att den heterosexuella normen förstärks (Nordenmark & Rosén, 2008).

17

När det talas om intersektionalitet går det inte att belysa vilken skiktningsdimension som är av störst betydelse, utan är beroende av den kontext som individer befinner sig i och utgörs av historiska samt geografiska aspekter (Ahrne, 2016). En intersektionell analys ger en mer rättvis bild av samhället i form av att den fångar skärningspunkter mellan olika skiktningsdimensioner såsom när etnicitet, kön och klass korsar varandra, detta skapar enligt Ahrne (2016) maktskillnader och ojämlikhet i samhället hos individer och grupper.

Därför kommer de digitala läromedlen att analyseras med hjälp av denna. De sätt som sociala skikt presenteras på i digitala läromedel kan således bidra med vilken bild skolan ger av olika individer och grupper, om bilden blir normförstärkande eller inte i relation till att individivers identitet utgörs av flera dimensioner.

18

5. Metod

5.1. Metodval

Studiens empiriska material baseras på digitala läromedel som är avsedda för området mänskliga rättigheter på gymnasiet. Studiens analys bygger på en induktiv ingång och således förekom ingen teoriprövning (Bryman, 2011). Sålunda kommer metoden att utgöras av det som Bryman (2011) kallar för dokument som datakälla. Vad som innefattas som dokument är något mångfacetterat och kan syfta på exempelvis virtuella dokument, som är dokument som finns på internet vilket utgör grunden i denna studie (Bryman, 2011). Esaiasson m.fl. (2012) kallar denna metod för en kvalitativ textanalys, vilket är benämningen på metoden i denna studie. Denna metod används när texten som helhet ska undersökas samt för att finna dold information i texten, vilket kan fångas upp då texten läses intensivt som helhet. I motsats till en kvantitativ textanalys där fokus ligger på uppräkning av delar istället för helheten. En kvalitativ textanalys lämpar sig dock i denna studie, eftersom studiens fokus var att analysera de digitala läromedlen som helhet och på detta sätt skapa en djupare förståelse för textens innehåll.

5.2. Urval

Det empiriska materialet utgjordes av tre digitala läromedel. På grund av studiens omfång behövdes denna begränsning i relation till antal läromedel. Urvalet styrdes av studiens avgränsning, vilket var att de digitala läromedlen skulle vara ämnesdikterade, interaktiva och kunna användas med ett digitalt verktyg. Därutöver skulle de även vara ämnade för gymnasieelever i undervisning om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap. Därför baserades urvalet på ett kvoturval. Det innebär att det finns kvoter som på förväg bestämts som krav vad det empiriska materialet skulle innefatta (Bryman 2011). Denna urvalsstrategi lämpade sig i denna studie eftersom de digitala läromedlen skulle uppfylla ovannämnda kriterier för att kunna fungera som empiri.

Ytterligare en aspekt vid urvalet var att de digitala läromedlen skulle vara gratis, eftersom kostnadsaspekten ofta påverkar skolors urval av läromedel (Reichenberg, 2014). I valet av empiri fanns inget krav på att det skulle vara anpassat efter den nya läroplanen GY 11, eftersom många av de digitala läromedlen som används i skolan inte alltid är anpassade efter den. Värt att nämna är även att de valda digitala läromedlen inte har något förlag bakom sig, utan de är framtagna av olika hjälporganisationer som har olika politiska mål. Därmed kommer hjälporganisationerna synliggöras. Dessa kommer således att presenteras i följande avsnitt.

När de digitala läromedlen skulle väljas funderade jag på vilka digitala läromedel jag mött under min utbildning på lärarprogrammet vid Linköpings universitet. Två av dem som valdes Mot

19

alla odds och Mitt nya hem hade jag tidigare stött på under utbildningen. Dessa två uppfyllde de kvoter som läromedlet skulle uppfylla för att kunna utgöra empiri i denna studie. För att bredda denna studies empiri har jag även inkluderat ett tredje läromedel, som är Fair sex: Nätverk. Det tredje läromedlet fann jag genom att använda sökmotorn Google och sökorden webbaserat spel, mänskliga rättigheter. Läromedlet valdes då även det överensstämde med studiens kvoter.

5.2.1. Presentation av digitalt läromedel och bearbetning av empiri

Nedan presenteras en tabell (Tabell 1) som redogör för vilka digitala läromedel som utgjort empirin i denna studie samt kontextualiserar dem. Tabellen följs av mer information om samtliga läromedel.

Tabell 1. Valda digitala läromedel

Digitalt läromedel Avsändare Publicerings år Målgrupp Undervisnings-metod Syfte 1. Mitt nya hem Plan International 2016 Svenska skolan, mellanstadiet, högstadiet samt gymnasiet 360-upplevelse Verklighetsgöra barns flykt utifrån en interaktiv berättelse om Nyarugusu i Tanzania. 2. Mot alla odds

UNHCR 2004 Svenska skolan,

högstadiet och enligt Sida (2016) gymnasiet.

Webbaserat spel Öka kunskapen hos eleverna om att vara flykting. Samt ge en förståelse hur det kan vara att fly och sedan komma till och leva i det nya landet. 3. Fair sex:

Nätverk

Realstars 2010 Svenska skolan,

högstadiet och Gymnasiet

Webbaserat spel Skapa diskussion om normer som rör kön och sexualitet för ökad kunskap och förståelse om upphov till sexuella kränkningar, övergrepp, prostitution och trafficking. Tabell 1 Källor: Digitalt läromedel 1. (Plan International, 2016a). Digitalt läromedel 2. (UNHCR, 2004a). Digitalt läromedel 3. (Realstars, 2010a).

1. Plan International är en global barnrättsorganisation och utgår från FN:s barnkonvention. De arbetar med att försöka påverka stater på nationell och global nivå så att barns rättigheter efterlevs (Plan International-Om Plan International).Deras läromedel Mitt nya hem är en 360-upplevelse (Se bilagor, läromedel 1.). I läromedlet ska eleverna följa en

20

individ i flyktinglägret Nyarugusu i Tanzania, som är på flykt från Burundi. Denna upplevelse kombineras med fakta och innehåller fördjupningar i exempelvis Gapminder, om mänskliga rättigheter och med olika spelfilmer samt diskussionsfrågor som återfinns i lärarhandledningen. Lärarhandledningen är uppdelad i fem olika uppdrag, vilka är: barns rätt till skydd, vatten, barns rätt till trygghet och föräldrar, barns rätt till lek samt barns rätt till utbildning. Varje uppdrag är beräknat att ta 1-3 timmar. För att använda läromedlet krävs dator, mobil eller läsplatta samt hörlurar. För att göra upplevelsen mer autentisk kan även VR-utrusning användas. Lärarhandledningen är i sin tur uppdelad i tre delar för att passa mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. I enighet med mina avgränsningar har jag endast fokuserat på delen som rör gymnasiet. Lektionsmaterialet ska enligt lärarhandledningen kunna användas i ämnena samhällskunskap/SO, NO, svenska och engelska (Plan International, 2016a).

2. United Nations High Commissioner for Refugees [UNHCR] är FN:s flyktingorgan och hjälper flyktingar runt om i världen. Dessutom går deras arbete ut på att öka medvetenheten om hur det ser ut i världen hos exempelvis svenskar (UNHCR-Om oss). Läromedlet Mot alla odds är ett webbaserat spel. Spelaren väljer en person som ska spelas med, som jag från och med nu kallar för en avatar. Avataren ska sedan fly sitt land till ett annat (Se bilagor, läromedel 2.). Anledningen till flykten är att mänskliga rättigheter har kränkts och läromedlet belyser hur det kan vara att fly sitt land, leva som flykting och asylsökande i det nya landet. Spelet är uppdelat i tre delar: krig och konflikt, gränsland samt ett nytt liv. Dessa tre delar är i sin tur uppdelade i fyra moment. Till varje moment finns fördjupning som återfinns i lärarhandledningen och visar hur det kan jobbas vidare med i undervisningen. Det står inget om hur lång tid som krävs för att arbeta med detta läromedel. Men det ska kunna tillämpas i ämnena samhällskunskap, geografi, litteratur, konst och historia (UNHCR:2004a).

3. Realstars är en oberoende ideell organisation med syfte att göra världen bättre genom att stoppa sextrafficking. De arbetar nationellt och inom EU:s gränser (Realstars- Om Realstars). Deras läromedel Fair sex: Nätverk är ett webbaserat spel, går ut på att bli agent, stå upp för mänskliga rättigheter och allas lika värde (Se bilagor, läromedel 3.). Läromedlet kombineras med filmklipp samt med att läsa texter för att sedan ta ställning till olika dilemman. Spelet är indelat i två delar den ena är trafficking och det andra handlar om övergrepp. Innehållet grundar sig på verkliga händelser. Tidsåtgången som krävs för att använda läromedlet är 70 minuter. Denna tid är uppdelad i två delar då det räknas med att ta 40 minuter för att fullgöra det webbaserade spelet som ska avslutas med en efterdiskussion på 30 minuter. För att

21

genomföra denna övning krävs en dator eller läsplatta samt hörlurar. Lärarhandledningen är densamma oavsett om den ska användas på gymnasiet eller högstadiet. Läromedlet ska kunna användas i ämnena samhällskunskap, svenska, religion, sociologi, historia, engelska och medieproduktion (Realstars, 2010a).

5.3. Bearbetning av empiri

Det som analyserats är det material som är avsett för elever, lärarhandledningar, stillbilder samt rörliga bilder. Läromedel och lärarhandledningar innehöll också länkar som skickade vidare åskådaren eller spelaren till olika webbsidor där fakta för fördjupning presenteras, således har detta också tagits hänsyn till i resultatet. Jag har även testat läromedlens utfall utifrån olika val som kan göras, för att se om något nytt framställs i läromedlen. För att kunna göra en rättvis analys har också läromedlen tittats på eller spelats flera gånger, för att inte missa någon viktig del för studiens resultat, eftersom de sociala skikten ibland framträtt tydligt och ibland nästan varit osynliga.

5.3.1. Diskursanalys

Innehållet som utgör empiri i en textanalys måste bearbetas. För att analysera innehållet krävs alltså ett analytiskt verktyg vilket utgjort det sätt jag tolkat informationen på. I denna studie har det varit utifrån en diskursanalys, som är kritiskt granskande och används i sammanhang där maktförhållanden belyses i samhället (Esaiasson, m.fl., 2012). Även intersektionalitet som utgör en del i studiens teoretiska utgångspunkt belyser samhällets maktförhållanden. Det som utgör diskursen i denna studie är utifrån de sociala skikt, som presenterats i teorin samt intersektionalitet (Ahrne, 2016). Därmed kommer detta fungera som ramverk för studiens analys. Användningen av en diskursanalys kan fånga upp sådant som normalt sett inte tas för givet. Språket anses som en betydelsefull roll i diskursanalysen, då synen på språket är att det formar verkligheten och således utgör texter en del av hur människan uppfattar världen (Esaiasson, m.fl., 2012). Det språk som finns i läromedel är därför av intresse, eftersom en utgångpunkt enligt Edling och Liljeros (2016) är att det formar individens uppfattningar av andra.

Bolander och Fejes (2015) nämner fyra steg i utförandet av en diskursanalys. Traditionellt handlar en diskursanalys om att läsa text, men eftersom även bilder analyserats ingår det också i bearbetningen av empirin. Då de fyra stegen har olika förhållningsätt till det empiriska innehållet har således alla läromedel och vad de omfattar analyserats ur fyra olika perspektiv under bearbetningen av materialet, eftersom dessa fyra steg har olika utgångspunkter. Det första steget utgjordes av översiktligt läsande och betraktande av materialet för att få en överblick om

22

vad som skrivs och visas. I det andra steget analyserades empirin på en fördjupad nivå. I detta steg fokuserade jag på att fånga upp detaljer i texten och finna tillfällen när det pratas om kön, klass och/eller etnicitet.

Vidare omfattas det tredje steget också av analys av texter och bilder, men i detta steg var fokus att finna vad som framställdes som normalt. Här var fokus på att se hur olika skikt presenteras och vad som normaliseras. Genom att finna det som utgör det normala, träder det onormala fram, vilket det fjärde och sista steget fokuserar på. I det sista steget finner jag således om de valda läromedlen tagit hänsyn till olikhet och mångfald eller om de endast framställt normer och ideal (Bolander & Fejes, 2015).

5.3.2. Analysmodell

Digitala läromedel har analyserats med venndiagrammet, (Figur 1) som presenteras nedan. Likt vad diagrammet illustrerar har analysen av digitala läromedel utgått från tre sociala skikt, vilka är kön, klass och etnicitet. Analysen utgick från hur dessa kategoriseras i digitala läromedel. Vidare har även de sociala skiktens integration med varandra analyseras vilket är det intersektionella perspektivet. Hur digitala läromedel framställer detta är av betydelse, då det kan bidra med huruvida bilden av individer och grupper är normförstärkande eller inte.

Figur 1. Relationen mellan kön, klass och etnicitet

Kön

Klass

Etnicitet

23

5.4. Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik som presenteras av Vetenskapsrådet är främst avsedd för att förhindra skada på människor och djur (Vetenskapsrådet, 2011). Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram en rapport som beskriver forskningsetiska överväganden inom humanistisk- samhällsvetenskaplig studier. Denna rapport belyser fyra huvudkrav, som är grundläggande för skydd av individen. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Eftersom studien inte baseras på människor eller djur kan de således inte skadas. Dessa kriterier involveras inte inom denna studie, eftersom den inte utgörs av sådan karaktär, trots att den går under beteckningen humanistisk-samhällsvetenskaplig studie.

Enligt Vetenskapsrådet (2011) förväntas forskaren erhålla god vetenskaplig kvalité i sin forskning, med det värderas hög validitet, hänsynstagande till forskningsetik samt att frågeställningarna och metoden inte manipulerats. Vidare enligt Vetenskapsrådet (2011) har det blivit allt vanligare med oredlighet i forskning, som handlar om att vetenskaplig data och resultat förfalskas, fabriceras, plagieras och kommersialiseras. Alltså bör forskaren följa och tänka på god forsknings- och dokumentationssed. Denna studie har som avsikt att analysera läromedel utifrån kategorisering av sociala skikt och ur ett intersektionellt perspektiv inte att kritisera eller värdera något av de valda digitala läromedlen utifrån en kommersiell aspekt. Resultatet har därmed så långt som möjligt presenteras objektivt och på ett sanningsenligt sätt. Objektivitet samt validitet/trovärdighet och överförbarhet som enligt Bryman (2011) motsvaras av intern och extern validitet, diskuteras vidare under följande avsnitt. Vidare finns strävan i denna studie att uppfylla de krav om god vetenskaplig kvalitet som framhålls av Vetenskapsrådet (2011).

5.5. Metoddiskussion

Eftersom denna studie är kvalitativ utvärderas den efter följande vetenskapliga kvalitetskriterier som är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet, konfirmering (Bryman, 2011). Huruvida sannolikt resultatet är inryms av trovärdighetskriteriet. De digitala läromedlen har analyserats flera gånger för att inte missa något som kan vara av betydelse för resultatet. Huruvida det redovisats i resultatet hänger samman med kriteriet om konfirmering som handlar om objektiviteten hos forskaren (Bryman, 2011). Konfirmeringskriteriet kan förstås genom Larsson (2005) som menar att det är svårt att bortse från förförståelsen och följaktligen är forskaren inte helt objektiv. Objektiviteten påverkas således av teorival och tidigare forskning som kan styra studien åt ett visst håll. Således går det att ställa sig kritisk mot diskursanalysen samt intersektionalitet och de sociala skikten som utgjort grund för studien. I denna studie har jag

24

inget syfte att värdera något läromedel utan endast analysera och presentera deras innehåll. Såväl redogörs för relaterande forskning, teori samt metod och de läromedel som utgjort empirin i studien presenteras öppet. Inget hemlighålls huruvida studien gått till väga och läsaren får om så önskar själv se om deras tolkning överensstämmer med min och på så sätt själva förhålla sig till studiens konfirmering samt trovärdighet. Således ligger det på betraktaren som utifrån det som redovisats själv får bedöma huruvida objektivt och därmed sannolikt resultatet är (Larsson, 2005).

Pålitlighetskriteriet innebär att resultatet skulle bli det samma om studien skulle göras om på nytt. Eftersom denna studie är kvalitativ kan inte resultatet generaliseras (Bryman, 2011). Om resultatet ska bli detsamma är det under förutsättning att samma digitala läromedel analyseras på samma sätt som det gjorts i denna studie. Då samma utgångspunkt krävs för att finna det som resultatet visar och resultatet är styrt av empirin. Dock kan min tolkning styra resultatet till viss del eftersom den inte går att bortse ifrån, då det hänger samman med konfirmeringskriteriet (Larsson, 2005).

Överförbarhetskriteriet innebär att resultatet kan tillämpas i andra kontexter (Bryman, 2011). Skulle andra läromedel analyserats skulle det säkerligen kunna återfinnas kategorisering av kön, klass och etnicitet och även det faktum att vissa sociala skikt osynliggörs samt hur de sociala skikten integrerar med varandra. Då liknade utfall också redovisats av den relaterande forskningen på området. Dock har olika läromedel olika utgångpunkt, därför kommer antagligen olika typer av kategorisering och integrering att återfinnas i läromedlet.

Vidare kan även urvalet som använts för att finna det empiriska materialet till denna studie kritiseras. Då inga slutsatser kan dras om digitala läromedels skildring av individer, eftersom urvalet är styrt av kvoterna. Att dra generaliserande slutsatser om digitala läromedel var dock ingen bakomliggande tanke i denna studie.

25

6. Resultat

6.1. Digitala läromedels kategorisering av kön

I läromedlet av Plan International (2016b) följer åskådaren en person i jag-form, därmed återfinns ingen information hur den individ som följs påverkas av sitt kön, vilket genomsyrar hela upplevelsen såväl under flykten och i flyktinglägret. Detta medför att åskådaren själv kan föreställa sig vilket kön som den flyende personen har. Därmed innehåller inte läromedlet någon kategorisering av kön hos den person som skildras. I lärarhandledningen av Plan International (2016a) finns fördjupning om tre autentiska berättelser i form av texter, om barns flykt till flyktinglägret. Dessa tre är baserade på pojkars berättelser. Hur det kan vara att fly som tjej återfinns inte överhuvudtaget i läromedlet eller i lärarhandledningen (Plan International, 2016a&b).

Vidare framkommer flera exempel i Plan Internationals (2016b) läromedel där kön uppmärksammas. Emellertid är det först i flyktinglägret då information framkommer som belyser att flickor är särskilt utsatta. Det finns dock varken i lärarhandledningen av Plan International (2016a&b) eller i upplevelsen information om på vilket sätt de är särskilt utsatta. Vid ett senare tillfälle i 360-upplevelsen framkommer det även att majoriteten av flickorna hämtar ved till matlagning i flyktinglägret och när de gör det kan de utsättas för våld och övergrepp av vuxna. Vidare belyser läromedlet att barn säljs för sexuella tjänster eller som barnarbete för att ha råd till mat, vilket endast diskuteras i relation till barns utsatthet bortsett från kön.

Inne i flyktinglägret visas också att tjejer och killar leker och utbildar sig tillsammans, (Se bilaga:1&2) som medför en känsla av att det inte råder några könsskillnader i flyktinglägret. Men i hemmet och tillsammans med barnen ses oftare kvinnan, exempelvis hos den person som följs, då fostermamman är hemma och sopar golvet (Se bilaga:3). Ett annat exempel är hemma hos kompisen, då mamman äter mat tillsammans med barnen (Plan International, 2016b).

I UNHCR:s (2004b) läromedel ska elever välja en av sex olika avatarer som sedan de kan spela med (Se bilaga:4). Hälften av dessa utgörs av tjejer och andra hälften av killar. Dock är det ingen större skillnad i spelets utfall beroende på vilken av avatarerna som väljs och inte heller i relation till kön. Men två skillnader framträder i spelet, bundna till avatarens kön. Dessa skillnader i spelet framträder först när avataren kommer till det nya landet. Således belyser inte läromedlet relationen mellan att vara flykting och ha ett visst kön. Den första skillnaden som framträder är valet av kläder till en arbetsintervju och den andra är en fördom som avataren möts av i en butik. Den fördom som avataren möter i butiken om könet utgörs av en tjej är när

26

hon stöter samman med två äldre killar (Se bilaga:5). En av dessa killar säger följande: ”Snygg tjej... men henne får man ju inte röra. Då får man väl hela släkten efter sig.” Det bemöts med följande påstående: ”Äh, så illa är det väl inte. Om du skulle lära känna henne och hennes familj så skulle det nog kunna funka.” (UNHCR, 2004b: del 3 moment 2). Spelas det däremot med en avatar vars kön utgörs av en kille möts han av samma äldre killar men istället är utfallet: ”Så himla typiskt. Ännu en invandrarkille som kommer hit och tar våra tjejer”. Varpå repliken är: ” Så är det väl inte. Tjejerna väljer väl de killar de tycker bäst om.” (UNHCR, 2004b: del 3 moment 2).

Vidare i UNHCR:s (2004b) läromedel finns en återkommande framställning av män, dessa omfattas av de karaktärer som spelaren stöter på under spelets gång. När spelaren ska fly sitt land möts hen ganska snart av militär, med hårda ansiktsdrag och vapen (Se bilaga:6). Det finns också stillbilder samt en övning i spelet då militären misshandlar avataren. Alla militärer omfattas av män och när avataren är jagad hörs mansröster i bakgrunden. När spelaren lyckats fly sitt hem kommer denna ruta upp: ”Du lyckades med nöd och näppe undfly de män som kom och ville föra bort dig.” (UNHCR, 2004b: del 1 moment 2). Kvinnor förekommer inte i situationer som innehåller våld, om inte avataren är en tjej och blir misshandlad i militären, sålunda utförs aldrig våld av kvinnor.

Vidare under spelets gång fortsätter spelaren att möta otrevliga män, exempelvis en angivare. Även i det nya landet möts spelaren av ett rasistiskt grabbgäng som misshandlar avataren till döds om spelaren frågar efter hjälp. Återigen återfinns en relation mellan män och våld. Männen utrycker sig oftare rasistiskt mot spelaren än vad kvinnor gör, exempelvis: ”Vi har nog av såna som dig i vårt land. Åk hem!!” (UNHCR, 2004b: del 2 moment 1). Dock finns det inslag av vänliga män, men spelaren möter dem först i det nya landet, exempelvis en präst som ger tak över huvudet, tolken på asylboendet eller en jämnårig pojke i den nya skolklassen. Det finns ett fåtal rasistiska utsagor av kvinnor i relation till män, ett exempel är: ” De kommer hit och så tar de våra jobb. Och själv får man gå på a-kassa.” (UNHCR, 2004b: del 3 moment 2). I andra fall betraktas kvinnorna som vänligare genom att de ofta kommer med kloka kommentarer, då exempelvis en kvinna säger till en man med fördomar att tänka kritiskt och inte tro på allt han hör.

I läromedlet av Realstars (2010b) framträder könet tydligt i förhållande till de två personer som utgör den centrala kärnan i läromedlet, däri två kvinnor följs. Den ena av dem har utsatts för trafficking och den andra för våldtäkt. Den första delen av läromedlet belyser en kvinna som utsatts för trafficking och visar hennes hjälplöshet att ta sig ur den situation hon befinner sig i.

27

Läromedlet är utformat för att skapa reflektion hos eleverna genom att ifrågasätta och problematisera bilden av kvinnan som ett sexobjekt. Läromedlet belyser även populärkulturens mångfacetterade kvinnosyn, däri kvinnan ofta beskrivs lättfotad men även att populärkultur kan åskådliggöra kvinnor som starka eller utsatta på grund av sitt kön (Realstars, 2010b).

I det fall då kvinnan våldtagits belyser läromedlet hur hon fick omgivningen emot sig. Omgivningens syn på henne, såsom kurator och skolkamrater framställs i läromedlet som om att de anser att hon fick skylla sig själv på grund av hennes personlighet. Medan förövarna som utgörs av killar fick stöttning (Realstars, 2010b).

I Realstars (2010b) läromedel framställs mannen som förövare antingen genom våldtäkt, eller i situationer som rör trafficking. I det webbaserade spelet talas det aldrig om att män kan falla offer för trafficking, men det framkommer att kvinnor och barn är särskilt utsatta. I lärarhandledningen framkommer dock en nyanserad bild av prostitution.

”Prostitution innebär att en person erbjuder sexuella tjänster i utbyte mot betalning i form av pengar, tjänster eller varor. Både hetero-, bi- och homosexuella säljer sex. I Sverige är det lagligt att prostituera sig. Bland svenskfödda är det något fler män än kvinnor som säljer sex. Totalt sett är de allra flesta som utnyttjas i sexhandel kvinnor.” (Realstars, 2010a:15).

Att sälja sex gäller således inte bara kvinnor. Dock tillskrivs sexköpandet som något endast män gör, då det inte omnämns att exempelvis kvinnor kan köpa sex. Läromedlet tar upp åtta exempel som handlar om vem som köper sex. Sju av dem belyser situationer då kvinnor köps eller att det är män som köper sex. Endast ett av exemplen könsneutralt och lyder: ”Det är annorlunda när man är utomlands. Det räknas liksom inte.” (Realstars, 2010b:del 1). Uttalande skulle likväl kunna komma från en kvinna som en man. Men i kontexten tolkas det att komma från en man eftersom det är detta som åskådliggörs i läromedlet. Läromedlet belyser även statistik angående trafficking och vem som har valts att representeras som offer eller förövare i läromedlet stämmer överens med den internationella statistiken. Dock stämmer det inte överens med det faktum att det är vanligare att män säljer sex i Sverige (Realstars, 2010a&b).

6.2. Digitala läromedels kategorisering av klass

I läromedlet av Plan International (2016b) återfinns indikatorer som kan kopplas till klass i relation till materiell standard. Individen som flytt gjorde det till fots. Läromedlet åskådliggör även hur det ser ut i flyktinglägret, exempelvis där flyktingarna bor, leker och utbildar sig (Se

28

bilagor, läromedel 1.). Det som visualiseras är att flyktingarna bor i tält, utan golv och sover på mattor. Dessutom belyses att det finns bristande resurser på nödvändigheter som mat, vatten och tvål. Det framgår även att barn säljer sig själva för att ha råd med detta och att det finns en marknad där det sker byteshandel med dessa varor. Följaktligen verkar vissa i flyktinglägret ha mer av dessa resurser än andra. Lärarhandledningen hänvisar även till fördjupning om fattigdomsbekämpning och belyser rätten till mat, vatten, bostad och kläder. Dock återges ingen information om den situation som flyktingen kom ifrån, mer än att hen gick i skola och således går det inte att säga om förhållandena blivit sämre eller bättre för individen (Plan International, 2016b). Att gå klart skolan i individens hemland Burundi verkar dock inte gälla alla barn. I en övning i lärarhandledningen ska eleverna genom att använda programvaran Gapminder synliggöra statistik över hur många som går ut grundskolan i Burundi. Statistiken visar att 62 % gick ut grundskolan år 2011 (Plan International, 2016a).

Vidare återfinns i lärarhandledningen av Plan international (2016a) en övning som ska skapa reflektion och diskussion i klassrummet. Denna är kopplad till FN:s barnkonvention, rätten till lek. Övningen är knuten till 360- upplevelsen där FN:s barnsäkra plats i flyktinglägret visualiseras (Se bilaga:1) och åskådaren kan se barn som leker och spelar fotboll (Plan International, 2016b). Rätten att spela fotboll i flyktinglägret ska jämföras med elevernas egen situation. Då de ska reflektera över ett liv utan datorer, läsplattor och/eller mobiltelefoner (Plan International, 2016a).

Klass i relation till materiella ägodelar skildras även i UNHCR:s (2004b) läromedel. När flykten startar får spelaren följa avataren från dennes rum. I rummet syns en dator, en TV, ett X-box, böcker etc. När avataren har flytt till det nya landet och istället befinner sig på asylboendet, visualiseras en sämre standard i det nya rum som visas. Där återfinns enklare möblemang såsom, en säng, ett skrivbord samt en byrå och de tekniska prylar som syns är endast en fast telefon samt en radio. Lärarhandledningen belyser även att eleverna ska diskutera hur det kan kännas att starta om på nytt utan överflöd av materiella ting (UNHCR, 2004a). Avataren måste dessutom söka ett arbete, trots att hen går i skolan som indikerar behov av pengar. Ytterligare fenomen som går att koppla till klass är ekonomiska faktorer som synliggörs när avataren ska fly. Då görs val apropå vilket färdmedel som ska flys med. I spelet flyr avataren med lastbil, eftersom de andra alternativen är för farliga eller för dyra, exempelvis att fly med flygplan som är det dyra alternativet, eller fly genom skogen som är för farligt. Spelet belyser också det faktum att det kostar pengar att fly, då en hög summa måste betalas till lastbilschauffören som ska smuggla avataren ut ur landet (UNHCR, 2004b).

29

Ytterligare exempel när klass synliggörs via materiella förhållanden i UNHCR:s (2004b) läromedel är när avataren ska på arbetsintervju, då spelaren får välja kläder som de anser att avataren ska ha på sig. Klädvalet uppmärksammas genom att det kommenteras på intervjun, om spelaren är mer uppklädd och har kostym på sig får spelaren en positiv kommentar att avataren ser prydlig ut. Alldagliga kläder som jeans och tröja kommenteras inte överhuvudtaget. Men om spelaren väljer short och linne uppfattas det som något negativt då avataren får kommentaren att man måste vara bättre klädd på arbetsplatsen (UNHCR, 2004b).

I läromedlet av Realstars (2010b) beskrivs sexköparna och varför de köper sex via filmklipp och dessa representeras av vita övermedelklassmän (Se bilaga:9). Detta framträder genom att alla tre beskriver att de köpt sex under resor, en av dem säger att han betalar bra. Lärarhandledningen av Realstars (2010a) framför dock att en sexköpare inte är en homogen grupp människor. Dessa kan exempelvis komma från olika familje- och inkomstförhållanden. Anledningen till att sälja sex framställs dock som en orsak av socioekonomiska förhållanden. Det förmedlas i lärarhandledningen som belyser statistik och visar att 95 % av de som säljer sex gör det på grund av att de inte kan försörja sig på annat sätt. Hallickens vinst i beskrivs också, då hallicken gör stor ekonomisk vinst i detta kriminella nätverk.

6.3. Digitala läromedels kategorisering av etnicitet

I Plan Internationals läromedel (2016b) åskådliggörs en individs flykt till flyktinglägret i Tanzania. Eleverna ska jämföra det land individen flytt ifrån som är Burundi med Sverige för att få en ökad förståelse angående utbildningsnivån mellan länderna. För att få en förståelse över situationen i landet (Plan International 2016a).

I Plan Internationals (2016b) läromedel ges ingen information av hur det kan vara att leva som minoritet i flyktinglägret i Tanzania efter flykten från Burundi. Det kan möjligen bero på att individens etnicitet utgör majoritet i flyktinglägret, detta är dock inget som framgår i läromedlet och om inte annat osynliggörs minoriteter. Således finns det inte några inslag om hur flyktingens identitet i förhållande till ursprung påverkas i det nya landet. Läromedlet skildrar även ett homogent Afrika. Exempelvis i beskrivningen ugali1 _{som omnämns som en afrikansk}

basföda och äts till frukost, middag samt kvällsmat i många afrikanska länder. Vidare finns ett inslag i läromedlet som belyser att fosterpappan till den individ som följs bygger en hydda.

Ett genomsyrande inslag i Plan Internationals (2016a) lärarhandledning är att eleverna ska belysa skillnader med sin egen situation samt med det som synliggörs i 360- upplevelsen.