Använder grundskolan läroplanens möjligheter att öka tiden för Idrott & hälsa?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

LFH

Examensarbete

Använder grundskolan läroplanens möjligheter att öka

tiden för Idrott & hälsa?

- En studie om Idrott & hälsa på Skånes grundskolor

Do the nine-year compulsory school use the curriculum

possibilities to increase time for physical education?

- a study about physical education at Scania nine-year compulsory schools

Benny Fehrlund

Thomas Ordrup

Lärarexamen 180 poäng Handledare: Ingegerd Ericsson Idrott och fysisk bildning

Sammanfattning

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är:

• Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa?

• Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning?

• Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan?

• I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar?

Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Våra enkäter har via e-post gått ut till alla kommunala 1-9 skolor i Skåne, vilket är 111 skolor.

Resultatet i vår undersökning visar en tendens till att grundskolorna i Skåne tilldelar ämnet Idrott & hälsa mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. När Lpo94 trädde i kraft minskades tid för idrottsämnet i timplanen, med detta i åtanke tolkar vi resultatet som att skolorna förstår vikten av ämnet Idrott & hälsa. Vidare visar resultatet i vår studie att nästan alla grundskolor känner till tillägget i läroplanen om strävan efter daglig fysisk aktivitet. Däremot är det inte alla skolor som erbjuder detta. Studien visar också att i de fall där skolledaren har idrottslärarutbildning, tilldelas ämnet mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. I kursplanen finns inte längre friluftsdagar med som obligatorium, trots detta väljer alla skolor som deltar i vår studie att schemalägga friluftsdagar.

Vår slutsats då vi tolkar våra resultat är att de grundskolor som medverkat i denna studie i hög grad utnyttjar möjligheterna för att öka tiden för ämnet Idrott & hälsa.

Innehållsförteckning

2.3 Dagens kursplan och timplan för ämnet Idrott & Hälsa... 12

2.4 Centrala begrepp ... 14 2.5 Bunkeflomodellen ... 21 3. Syfte ... 23 3.1 Frågeställningar ... 23 4. Metod ... 24 4.1 Urval... 25 4.2 Genomförande ... 27 4.3 Etiska överväganden ... 28

4.4 Reliabilitet och validitet ... 29

5. Resultat... 31

5.1 Timplanens möjligheter... 31

5.2 Daglig fysisk aktivitet ... 32

5.3 Idrottslärarutbildning och idrottstimmar ... 35

5.4 Friluftsdagar ... 36

6. Diskussion och slutsatser ... 37

6.1 Metoddiskussion... 41

6.2 Tankar kring fortsatt forskning ... 41

Referenser... 43

Förord

Att skriva denna uppsats har för oss båda varit intressant och framförallt väldigt lärorikt. Vi kommer att ta med oss den kunskap vi fått genom studien ut i arbetslivet och göra vårt yppersta för ämnet Idrott & hälsa i skolan.

Vi vill till en början rikta ett stort tack till alla deltagande grundskolor i Skåne som varit hjälpsamma och svarat på våra enkäter. Utan er hjälp hade denna uppsats aldrig blivit av. Ett stort tack riktar vi också till vår handledare Ingegerd Ericsson, lektor i idrottsvetenskap på Malmö Högskola som under hela vårt arbete gett oss bra och värdefull handledning.

Vi ska heller inte glömma bort våra familjer som har stöttat oss i vårt arbete. Tack för all hjälp med feedback och synpunkter kring vårt examensarbete samt allt arbete i hemmet när vi har haft det som intensivast.

Till sist vill vi tacka varandra för ett bra genomfört arbete och ett gott samarbete med många roliga stunder.

Malmö 2007-01-08

Benny Fehrlund Thomas Ordrup

1. Inledning

Det är i dag ingen hemlighet att fysisk aktivitet och idrottsutövande har stor betydelse för kroppens välbefinnande och vår hälsa i stort. Professor Engström tydliggör detta, och hävdar att det idag råder stor vetenskaplig enighet om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsotillståndet. Dagens barn och ungdomar i det moderna samhället blir alltmer överviktiga och alltmer fysiskt inaktiva. Detta är möjligt i en värld där ny teknik och kommunikation har gjort att barn och ungdomar i stort kan undvika fysisk aktivitet. Engström förtydligar detta på ett bra sätt när han beskriver hur trapphusen blir nödutgångar och hissen blir det naturliga valet att ta sig upp i byggnader.1 Vidare belyser han i följande citat hur barnens aktiviteter har förändrats:

Det gäller också barnen, som inte i samma utsträckning som tidigare går och cyklar till skolan eller ägnar sig åt spontan utelek. Datorspel och andra ”skärmbundna” aktiviteter lockar till spännande, men fysiskt föga krävande, verksamheter. Kanske är det så att barn idag hellre springer in för att uppleva något spännande i motsats till föräldragenerationen, som sprang ut för att få samma upplevelse. 2

En utveckling där den fysiska aktiviteten i Sverige totalt sett har minskat är inte helt utan problem. En vardag med ett alltmer stillasittande levnadssätt innebär stora hälsorisker och det finns idag många folksjukdomar som man klart kan relatera till fysisk inaktivitet, likt hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, benskörhet och åldersdiabetes för att bara nämna några. I takt med en ökad ohälsa och minskad fysisk aktivitet är det paradoxalt nog, så att vi rör oss mindre, trots vetskapen om att vi behöver röra oss mer.3

Med detta som bakgrund har skolan en väldigt viktig roll gentemot våra barn och ungdomar, då skolan är den enda plats eller det enda forum där vi kan nå alla barn och ungdomar.4 Skolan har en stor möjlighet att komma åt problemet med fysisk inaktivitet bland våra barn, då behovet av regelbunden fysisk aktivitet ökar, med tanke på många ungas levnadssätt idag. Trots att skolan borde öka den regelbundna fysiska aktiviteten har man inte gjort det, utan 1 Engström, (2005), http://www.idrottsforum.org/articles/engstrom/engstrom050831.html 2 Ibid. 3 Ibid. 4 Ericsson, (2003)

snarare gått åt motsatt håll. Man har i skolan idag minskat antalet timmar för ämnet Idrott & hälsa, vilket innebär att våra barn har fått mindre obligatorisk tid till kroppsövningar jämfört med för några decennier sedan. Även de tidigare så omfattande friluftsdagarna har numera helt tagits bort som reserverad tid i skolans läroplan. Vårt idag moderna samhälle tycks inte vilja eller i alla fall inte vara värst angelägna om att tillgodose våra barn och ungdomars behov av fysisk aktivitet.5

För många barn och ungdomar är kanske ämnet Idrott & hälsa i skolan den ända möjligheten de har till fysisk aktivitet. Vi skulle med detta vilja visa ett citat av Ericsson, där hon skriver så här:

Ska skolan medverka i folkhälsoarbetet eller fortsätta att ge signaler om att fysisk aktivitet inte är viktigt? Ska skolan fortsätta att marginalisera idrottsämnet och därmed medverka till att klyftan mellan fysiskt aktiva och passiva skolbarn öka? 6

Vårt moderna samhälles ovilja att uppmuntra till fysisk aktivitet, ställer stora krav på skolan och dess verksamhet. Vi anser det vara en stor fara om skolan då minskar antalet idrottstimmar. Med tanke på vårt intresse för barn och ungdomar, samt för idrottsämnet blev det självklart för oss att undersöka hur grundskolan i Skåne tar till vara på idrottsämnets möjligheter. 5 Engström, (2005), http://www.idrottsforum.org/articles/engstrom/engstrom050831.html 6 Ericsson, (2004), http://www.idrottsforum.org/features/vadstena/vadstena.html

2. Kunskapsbakgrund

Det finns en hel del forskning kring idrottsämnet i skolan, men när det gäller forskning som närmar sig vår problemställning är det dock lite tunnare. Vi har valt att utgå från några forskares avhandlingar och även litteratur som de skrivit utöver dessa. Naturligtvis finns det ytterliggare litteratur som är intressant för vår studie. Forskare som har en central roll i vår studie är Björn Sandahl, Claes Annerstedt, Lars-Magnus Engström och Ingegerd Ericsson.

2.1 Forskningsläge

Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har en bred forsknings- och utvecklingsverksamhet i sitt register. För vår studie är projekten Skola – Idrott – Hälsa (SIH), som innefattar flera kompletterande forskningsprojekt extra intressant. Skolämnet Idrott & hälsa är av central betydelse i projekten. Projektet är en kartläggning av barns och ungdomars fysiska aktivitet på fritid och i skola, samt en kartläggning av vilka sociala, fysiologiska och medicinska konsekvenser olikheter i fysisk aktivitet medför. Engström analyserar bl.a. hälsotillståndets samband med fysisk aktivitet.7

Engström, menar att för många barn är idrottsundervisningen i skolan deras första och, för en del kanske, enda erfarenhet av regelbunden fysisk aktivitet. Framför allt blir idrottsämnet för dessa barn av stor betydelse, för deras inställning till kroppsövningar och framtida hälsotillstånd och välbefinnande. Vidare hävdar Engström att ämnet Idrott & hälsa ger kunskaper om träning på bästa sätt och även hur man ska sköta sin kropp. Ämnet ger också barnen möjligheter till inlärning av olika idrottsaktiviteter, som långt ifrån alla barn får på annat sätt. Idrottsämnets obligatoriska tid räcker knappast ur fysiologisk aspekt att ge tillräcklig fysisk träning.8 Som vi tidigare nämnt ställer detta stora krav på skolan och dess verksamhet, när vårt moderna samhälle idag har en ovilja att uppmuntra till fysisk aktivitet. Vi återkommer till Engströms teorier i vår senare resultat - och diskussionsdel, där vi också redovisar hur skolorna i vår studie har gjort när det gäller tilldelning av tid till idrottsämnet, samt om de uppmuntrar eleverna till fysisk aktivitet.

7

Engström, (2004)

8

2.2 Historisk kontext

För att lättare förstå problematiken kring våra frågeställningar krävs det en överskådlig analys av skolidrottens utveckling. För idrottsämnets del är 1820 års skolordning den första som bör nämnas. Det var nämligen i denna skolordning som ämnet gymnastik blev ett obligatoriskt skolämne och det var endast särskilda skäl som kunde befria eleverna från undervisningen.9 Den första milstolpen är annars 1842, eftersom detta år infördes den obligatoriska skolan i Sverige – allmän folkskola. När 1842-års folkskolestadga tillkom fastslogs principen om statens yttersta ansvar för undervisning och alla medborgares uppfostran.10

Annerstedts avhandling är en belysning av idrottsämnets historiska utveckling. Det legitimerade införandet av gymnastik i skolan konstaterar Annerstedt är främst fyra motiv. Det första är nationalistiska och politiska motiv, vilket leder oss till det andra motivet som Annerstedt menar är den allmänna värnpliktens införande dvs. det militära motivet. Hälsoaspekten tillsammans med hygieniska motivet är Annerstedts tredje motiv, där han menar att gymnastiken bl a. skulle göra barnen mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Det fjärde och sista motivet menar Annerstedt är det rekreativa motivet, gymnastiken kunde fungera som motvikt till de ofta stillasittande teoretiska studierna i skolan.11

1919 års undervisningsplan blev nästa fastställda läroplan och blev ett trendbrott i folkskolans historia. Kristendomsundervisningen halverades och övriga ämne fick ökat utrymme i undervisningen, t.ex. räkning och gymnastik.12 Timplanen och undervisningsplanen visar att man hade 6 eller sjuårig studiegång.13 I undervisningsplanen 1919 bytte också gymnastikämnet namn till gymnastik med lek och idrott. Det var en väsentlig skillnad på undervisningen mellan pojkar och flickor, med tanke på innehåll, mål och dess form.14 Annerstedt menar att målsättningen med ämnet i kursplanen 1919 var helt i enlighet av den Lingska, nämligen:

• Befordra en sund allsidig kroppsutveckling. • Vänja eleverna vid god kroppshållning.

9

Meckbach & Söderström, (2002)

10 Richardson, (2004) 11 Annerstedt, (1991) 12 Hartman, (2005) 13

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, (1920)

14

• Vänja dem för ett för det praktiska livets arbetsuppgifter ändamålsenligt rörelse-

och vilosätt.

• Väcka lust för fortsatta stärkande kroppsövningar. • Befordra kraft, hälsa och levnadsglädje.15

Nya läroverksstadgan 1928, ett komplement till 1919 undervisningsplan är viktig för vår studie, beroende på att i denna stadga fastslogs att minst 15 och högst 20 dagar varje läsår ska avsättas för främjandet av idrottsliv och friluftsverksamhet.16 Sandahl som har valt att jämföra skolans idrottsundervisning på normativ (läro- och kursplaner) och praktisk (undervisningens faktiska innehåll) nivå mellan 1962 till 2002 och hur man ska förstå relationen mellan dessa två fenomen i sin avhandling, beskriver året 1928 som idrottsämnets kvantitativa storhetstid. Sandahl redovisar att ämnet tilldelades detta år fyra lektioner a’ 40 minuter i den nya läroverksstadgan, samtidigt som friluftsdagarna detta år kom med i bilden och var 15 till antalet.17 Det ska dock tilläggas att det inte var förrän 1942 som folkskolan fick friluftsdagar och dessa var 10-12 per läsår.18

1955 års undervisningsplan är nästa kompletterande verk till 1919 års undervisningsplan, här skedde dock inga förändringar i timplanerna, vilket innebar att idrottsämnet hade tre 40 minuters lektioner i veckan.19 Sandahl hävdar att folkskolans målsättning i 1955 års undervisningsplan främst syftade till att ge eleverna förståelse för betydelsen av en aktiv och sund livsföring, och skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet.20 Sju år senare ersätts folkskolan av den första läroplanen för grundskolan, Lgr 62 och Sverige har därmed en nioårig obligatorisk skola med kommunen som huvudman och folkskolan är därmed avvecklad.21

Redan 1969 var det dags för nästa läroplan, Lgr 69. Anledningen var att skolan skulle följa med i samhällsutvecklingen och även leda den samma, varför det inte skulle vara så lång tid mellan läroplanerna.22 För övrigt skiljer det inget nämnvärt mellan Lgr 62 och Lgr 69.

15

Annerstedt, (1991) s. 109

16

Kungl. Maj: t stadga för rikets allmänna läroverk, (1928)

17

Sandahl, (2005a)

18

Meckbach & Söderström, (2002)

19 Kungl. Skolöverstyrelsen, (1955) 20 Sandahl, (2005a) 21 Richardson, (2005) 22 Hartman, (2005)

Lgr 80 är den första läroplanen som förespråkar idrottsundervisning på lika villkor mellan pojkar och flickor. Den största förändringen i Lgr 80 är att gymnastikämnet nu bytt namn till idrott.23 1994 är året då det var dags för den fjärde läroplanen i grundskolans historia, Lpo 94 som också är den senaste i ordningen. I denna läroplan ändrades namnet till Idrott & hälsa och antalet idrottstimmar minskades från 537 till 460, alltså en minskning med 77 timmar enligt skolverkets egna uträkningar.24

Friluftsdagarna, som varit motsvarande 151 timmar för den totala skolgången har helt tagits bort från kursplanen. I Lpo94 har tiden för ”elevens val” ökat och tillsammans med den stora friheten för varje skola att överföra 410 timmar från de praktisk-estetiska-, naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga blocken ger detta en möjlighet att öka den totala tiden till över de 537 timmar som ämnet hade i Lgr 80.25 Annerstedt redovisar att timplanen i Lpo94 tilldelade Idrott & hälsa 460 klocktimmar, men vid en revidering ett par år senare ändrades detta till 500 timmar. Detta anser Annerstedt visar på att Idrott & hälsa har fått en större acceptans sedan Lpo 94 infördes.26 I Lpo94 har ämnet bytt namn till Idrott & hälsa, vilket Annerstedt menar är en markering att ämnet är kvalitativt annorlunda än idrotten i föreningslivet.27

Sandahl menar att man kan skönja tre övergripande tendenser under 1900-talets hälft, som varit kännetecknande för läro- och kursplanernas allmänna utveckling gällande idrottsämnet. För det första noterar Sandahl att idrottsgrenar från att dominera huvudmomenten i läroplanen nu mer eller mindre försvunnit genom Lpo94. För det andra menar idrottsforskaren att sakta men säkert är idrottsämnet på väg att bli ett teoretiskt kunskapsämne istället för ett praktiskt övningsämne. Den tredje och sista tendensen hävdar Sandahl är att läroplanens tilltagande omfattning har gjort att läroplanerna blivit otydliga.28

Sammanfattningsvis visar skolidrottens utveckling att fördelningen av idrottstimmarna från 1919 till 1994 års läroplan visar på en klar kontinuitet när det gäller tidstilldelningen av idrottsämnet. Sedan 1919 har principen om tre lektionstillfällen i veckan à 40-45 minuter fått gälla, förutom i de tidigare årskurserna som kontinuerligt haft en eller två tillfällen i veckan. Med Lpo94 kom det stora förändringar, eftersom den tidigare traditionella timplanen och alla 23 Skolöverstyrelsen, (1980) 24 Utbildningsdepartementet, (1994) 25 Ibid. 26 Annerstedt, (1991) 27 Annerstedt, (2001) 28 Sandahl, (2005a)

friluftsdagar försvann med denna läroplan. Idrottsämnet blev istället tilldelad en mindre summa timmar totalt under hela undervisningstiden där de lokala skolorna själva kunde bestämma fördelningen. Vi anser därmed att konsekvensen blir att antalet lektioner i Idrott & hälsa skiftar betydligt mellan skolorna.

2.3 Dagens kursplan och timplan för ämnet Idrott & Hälsa

Lpo94 är den senaste läroplanen att följa för hela det obligatoriska skolväsendet. Det innebär att för första gången finns det en gemensam läroplan för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Kursplanerna i Lpo94 som för övrigt reviderades 2000-07-01, ger lärarna stor frihet att planera undervisningen, välja arbetsmetoder och stoff. Kursplanerna skiljer även på mål att uppnå och mål att sträva mot. Dessa olika mål ska sedan ha uppnåtts efter det femte och det nionde skolåret.

Försvinner i Lpo94 gör begreppet årskurs och den centrala reglering där skolan delas upp i stadier, vilket innebär att inom timplanens ramar får lärarna själva fördela undervisningstiden över tid och mellan ämnen. Styrningen som finns ligger istället i kursplanernas kunskapskrav och vid avstämningstillfället efter det femte skolåret.29

När timplanen i Lpo94 presenterades tilldelades idrottsämnet 460 timmar för den totala skolgången och hade enligt skolverkets egna uträkningar minskats med 77 timmar från den tidigare läroplanen, Lgr 80.30 Inför revideringen 2000 beslutades dock att Idrott & hälsa får 500 timmar till sitt förfogande. År 2003 gjordes ytterliggare ett tillägg i Lpo94 där man ville stärka skolans ansvar att erbjuda daglig regelbunden fysisk aktivitet för alla elever; ”Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”.31

Friluftsdagarna som tidigare funnits med i läroplaner har tagits bort från kursplanen helt. Friluftsdagarna som i Lgr 80 hade 151 timmars tilldelning är alltså inget krav för skolor idag. Skolans val som är 600 timmar, innebär som vi tidigare nämnt att ett ämne eller en 29 Utbildningsdepartementet, (1994) 30 Ibid 31 Myndigheten för skolutveckling (2005) s. 3

ämnesgrupp får minskas med högst 20 %. Det finns även utrymme för eleverna att fördjupa studierna i ett eller flera ämnen genom elevens val, som har 382 timmar enligt timplanen.32

Detta innebär att tidsmässigt är Lpo94 en läroplan som har mindre idrottstimmar än Lgr 80 enligt timplanen. Samtidigt är det så att om skolan och eleverna utnyttjar de extra alternativ som finns genom elevens val och den nya omfördelningen som skolans val innebär, ja då får Lpo94 betydligt mer idrottstimmar än sin föregångare. Eftersom alla elever inte väljer idrott som tillval och inte alla skolor väljer idrott i sin omfördelning blir detta dock inte relevant.

I kursplanen för ämnet Idrott & hälsa är det oerhörd fokus på hälsoperspektivet. Nedan citerar vi en del ur kursplanen för att visa på hälsans betydelse i dagens skola. Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan.

Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Det föreligger ett starkt samband mellan livsstil, livsmiljö, hälsa och livskvalitet. Ämnet förmedlar därför kunskaper om hur god hälsa och god livs- och arbetsmiljö kan främjas. 33

Bedömningen i ämnet Idrott & hälsa genomsyras också av hälsoaspektens betydelse. Detta framgår tydligt av följande citat:

Bedömningen i ämnet idrott och hälsa avser elevens kunskaper om hur den egna kroppen fungerar och hur eleven bland annat genom regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan bibehålla och förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att elevens kunskaper om vilka faktorer som påverkar den egna hälsan är en viktig bedömningsgrund. Även elevens förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa utifrån både ett individ- och ett samhällsperspektiv är av vikt vid bedömningen.34

32 Skolverket, (2006) http://www.skolverket.se/sb/d/1294 33 Ibid 34 Ibid

2.4 Centrala begrepp

För att underlätta för läsaren har vi valt att klargöra vissa centrala begrepp som används i studien.

Definition av fysisk aktivitet

År 2003 gjordes ett tillägg i skolans läroplan (Lpo94) där man ville stärka skolans ansvar att erbjuda daglig regelbunden fysisk aktivitet för alla elever, detta tillägg lyder enligt nedan:

Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.35

Att ge en klar definition av fysisk aktivitet är inte lätt. Människor i allmänhet har skilda uppfattningar om vad detta begrepp är och man tänker inte ofta på vad som är vad. Engström menar att all idrott är fysisk aktivitet, däremot är inte all fysisk aktivitet idrott. Han menar exempelvis att arbete som trädgårdsarbete och vanligt hushållsarbete är lika mycket exempel på fysisk aktivitet som olika bollspel och friidrott är, men kan däremot inte betraktas som idrott. 36

Det är viktigt att man har en klar bild av vad fysisk aktivitet är, framförallt när man ska mäta och värdera den. Det är också viktigt att skilja på termen fysisk aktivitet och aerob arbetsförmåga, i synnerhet när det gäller barn. Många människor förutsätter ofta att ju mer aktiv en person är desto mer tränad är han/hon. Ekberg & Erberth gör skillnad mellan begreppen fysisk aktivitet och aerob arbetsförmåga då de menar att fysisk aktivitet är ett beteende, medan den aeroba arbetsförmågan är ett attribut.37 Ekelund definierar fysisk aktivitet enligt följande:

Kroppsrörelse utförd av skelettmuskel som resulterar i energiåtgång, dvs. det är inte bara planerad träning eller motion som räknas som fysisk aktivitet, utan med fysisk aktivitet avses varje rörelse som ökar energiförbrukningen över basal nivå.38

35 Myndigheten för skolutveckling (2005) s. 3 36 Engström, (2002) 37

Ekberg & Erberth, (2000)

38

Fysisk aktivitet snarare än aerob arbetsförmåga är den mest betydelsefulla variabeln enligt författarna, samtidigt som de menar att man inte får glömma att dålig aerob arbetsförmåga kan vara en riskfaktor i sig. 39

Statens folkhälsoinstitut har satt upp elva folkhälsomål där fysisk aktivitet ingår som ett av målen, där definitionen av begreppet fysisk aktivitet är:

Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 40

Vidare fortsätter Statens folhälsoinstitut:

Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, t.ex. idrott, lek, kroppsövning, gymnastik, motion och friluftsliv. 41

I vår undersökning har vi valt att definiera fysisk aktivitet likt Engströms sätt att se på det, nämligen att fysisk aktivitet inte bara är idrottsaktiviteter som bollspel, orientering, friidrott etc., utan innefattar även promenader, hushållsarbete och snöskottning etc. Detta innebär att även Statens folkhälsoinstitut stämmer väl överens med vår egen definition.

Definition av Idrott & hälsa

I detta avsnitt är vår avsikt att presentera tre begrepp, idrott, hälsa och ämnet Idrott & hälsa för att göra begreppen tydliga. Dessa tre begrepp debatteras väldigt ofta i massmedia både som enskilda begrepp men också tillsammans.

Idrott

Vad är då egentligen idrott och hur definiera man det? De flesta människor har en fast förankrad uppfattning om vad idrott är. Synen på idrott är i allra högsta grad personlig och det kan skilja mycket på hur olika individer definiera begreppet idrott. Det kan bland annat bero

39

Ekberg & Erberth, (2000)

40

Statens folkhälsoinstitut (2006) http://www.fhi.se/templates/Page____870.aspx

41

på vilka tidigare erfarenheter och upplevelser man har ifrån idrott. För vissa kan idrotten ha varit eller är det absolut roligaste och bästa i deras liv. För andra kan idrotten ha varit eller är en hemsk upplevelse, till exempel genom misslyckanden inom idrottsföreningar eller inom ämnet Idrott & hälsa. I och med att synen på idrott är så varierande så är det heller inte lätt att definiera begreppet. Begreppet eller ordet idrott härstammar från isländskan och har betydelsen ”färdighet”.42

I Nationalencyklopedin definiera man begreppet idrott som ett sammanfattande namn för olika sorter av kroppsövningar och där man beskriver idrotten som en frivilligt organiserad folkrörelse, som ett skolämne och även som oorganiserade aktiviteter av många skilda slag.43

Ibsen i Ekberg & Erberth definierar begreppet idrott utifrån tre olika områden:

• Föreningsidrotten där aktiviteter erbjuds utav föreningar på fritiden och där prestation, konkurrens och social samvaro är de stora grundstenarna.

• Elitidrott är det andra området och där har man ofta specialiserat sig på en idrottsgren, där den fysiska prestationen befinner sig på en hög nivå. I detta område finns också detaljerade regler för hur tävlingar ska avgöras och prestation värderas.

• Idrott utanför föreningar är det tredje och sista området som Ibsen benämner. Här kan idrott förekomma i både organiserad och oorganiserad form, dock inte i några föreningar eller klubbar. I detta område förekommer prestation i mindre grad och det är inte knutet till en bestämd och specifik idrottsgren. 44

Engström ser idrottsbegreppet på tre andra sätt, nämligen genom spontanidrott, skolidrott och föreningsidrott. Skolidrott och föreningsidrott betyder att man idrottar under organiserade former, medan spontanidrotten innebär att det inte är någon annan som styr och organisera verksamheten. 45

Blom & Lindroth menar också som vi tidigare nämnt att idrottsbegreppet får olika definitioner beroende på vem man frågar. För vissa är det idrott att titta på sport på tv och för andra är det idrott att köra ett eget gympapass. De menar att idrott är ett begrepp som ofta används men

42

Ekberg & Erberth, (2000)

43

Nationalencyklopedin, (2006), http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=209955&i_word=idrott

44

Ekberg & Erberth, (2000)

45

definieras väldigt sällan. Deras alternativ till att definiera idrott är att tillämpa ett brett synsätt på idrotten, där idrotten blir ett samlingsbegrepp med några grundläggande uttryck som till exempel:

• Idrott som folkrörelse (Riksidrottsförbundet)

• Idrott i skolundervisning (Olika skolformer)

• Oorganiserad idrott

Förr var begreppet idrott underkastat gymnastik men är numera dominerande beteckning på kroppsövningar. Förr var alltså idrott en mindre del av gymnastikbegreppet men idag är det tvärtom. 46

I vår studie definierar vi idrott som tre skilda samlingsbegrepp. Vi skiljer på spontanidrott där verksamheten inte är organiserad och skol- respektive föreningsidrott där verksamheten är organiserad, men styrda på olika vis.

Hälsa

Begreppet hälsa och hälsofrågor är även det något som debatteras mycket både i massmedia och bland forskare. Ordet hälsa är fornnordiskt och kan översättas till – att bilda sig hel eller lycka. Vad som kan ses som hälsa är inget självklart med tanke på att begreppet har haft olika betydelse genom olika tider. Synen på hälsa beror bland annat på vilken syn varje individ har på hur samhället ser ut, till exempel vilka bostadsförhållanden eller olika sociala reformer. Hur man genom tiden har sett på hälsa är också förknippat med vilken värdegrund och människosyn som har rått under en viss tid. Många vill se en definition av hälsa idag som är vidgad, från att bara vara ett medicinskt begrepp till att vara ett begrepp som innefattar hela människan. 47

WHO, Världshälsoorganisationen grundades 1948 och har som stor organisation i uppgift att uppnå bästa möjliga hälsa för alla människor och deras definition av hälsa lyder enligt följande: ”fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom.”48

46

Blom & Lindroth, (1995)

47

Quennerstedt, (2002)

48

Som redan nämnts så är hälsobegreppet svårt att beskriva entydigt men man brukar beskriva hälsa utifrån två perspektiv, nämligen genom ett sjukdomsorienterat, där hälsa benämns som frånvaro av sjukdom. Det andra perspektivet ses ur ett holistiskt perspektiv, vilket innebär att man beskriver hälsa i förhållande till vilken utsträckning människorna kan förverkliga sina viktiga och centrala mål. Hjort definierar hälsa på följande sätt: ”God hälsa är att ha ett överskott i förhållande till vardagens krav.”49

En av människans mest grundläggande rättigheter anses vara hälsa på en hög nivå, oberoende av ras, religion, politisk åsikt, ekonomiska eller sociala förhållanden.50

Eriksson, använder sig av en tvådimensionell modell för att diskutera och förklara begreppet hälsa. Hon menar att hälsan hos varje individ kan röra sig mellan olika ytterligheter Frisk – Sjuk och Må bra – Må dåligt. Man kan må dåligt trots att man bedöms av sjukvården som frisk, men man kan också må väldigt bra trots att sjukvården har bedömt dig som sjuk.51

Vår definition av hälsa i studien är i enlighet med Hjort, dvs att ha ett överskott i förhållande till vardagens krav.

Idrott & hälsa

Namnet på Idrott & hälsa har ändrats totalt fem gånger och nu senast ändrades ämnets namn från ”Idrott” till ”Idrott & hälsa” vilket innebär att man lagt en betoning på hälsoarbetet. Forskning inom ämnet Idrott & hälsa i skolan har bedrivits i ganska liten omfattning. Orsaken till den magra forskningen på området är bland annat att det är svårt att hitta metoder och innehåll som är anpassade till skolans villkor. Det är också svårt att se vad ämnet Idrott & hälsa i skolan ger för resultat eller effekter. En väldigt vanlig bild av ämnet Idrott & hälsa som många har är att det ska ge eleverna en god kondition, vilket innebär att ämnet ska ge eleverna en god aerob förmåga.52 Vidare tycks det också finnas bland allmänheten en uppfattning om att idrottsämnet inte är ”bildande” det vill säga inte viktigt. Idrott & hälsa är ett populärt och

49 Statens folkhälsoinstitut, (2005), s.24, http://www.fhi.se/upload/ar2005/rapporter/r200523kulturforhalsa0510.pdf 50 Quennerstedt, (2002) 51 Eriksson, (1989) 52

roligt ämne, men sett ur ett livsperspektiv så är det inget ämne man har någon nytta av eller som är särskilt viktigt, menar allmänheten. 53

Under många års debatterande kring ämnet Idrott & hälsa har man kunnat urskilja två grunduppfattningar. Den ena uppfattningen talar för en mer hälsoorienterad idrottsundervisning, där eleverna ska vara aktiva och svettas. Den andra uppfattningen talar mer för en ”medvetenhetsskapande idrott” och en idrott som ger ”kroppserfarenheter”. Detta är en enkel skildring av ämnet, då det idag inte råder någon konsensus i synen på vad som legitimerar ämnet Idrott & hälsa i skolan. Det tycks istället råda relativt stora skillnader bland forskare och deras synsätt på ämnet. Annerstedt menar att:

Ämnet Idrott & hälsa handlar om lärande om, genom och i fysisk aktivitet och genom sitt unika inslag av kroppsrörelse och som förmedlare av viktiga kulturella värden, bidrar det till alla elevers bildning. 54

Engström menar att Idrott & hälsa i skolan ger kunskaper om hur man ska sköta sin kropp samt hur man ska träna den på ett bra sätt. Man får också genom ämnet möjlighet till att lära sig olika idrottsaktiviteter och friluftsaktiviteter. Undervisningen i Idrott & hälsa har stor betydelse för varje individs självbild och ger lust till att deltaga i lek och idrottsaktiviteter utanför skolan och på fritid för både barn och vuxna. 55 I en rapport från Skolverket i augusti 2006 skriver man att ämnet Idrott & hälsa har ett brett innehåll, men att ämnets centrala delar består av idrott, lek och allsidiga rörelser där alla oavsett förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter. Det grundläggande i ämnet ska vara ur ett hälsoperspektiv som innefattar både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Syftet med ämnet Idrott & hälsa i skolan blir då ”att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.”56

53 Annerstedt, (2001) 54 Annerstedt, (2001) s. 143 55 Engström, (2004) 56 Skolverket, (2006), s. 4

Definition av friluftsdagar

År 1928 grundades eller etablerades friluftsdagarna i Sverige och då skulle skolorna genomföra mellan 15-20 friluftsdagar om året. Idag med vår nya läroplan Lpo94 har man helt tagit bort all reserverad tid för friluftsdagar och det är nu istället upp till varje skola att bestämma hur många friluftsdagar man ska ha per läsår. 57 I tidigare läroplaner var det så att det var idrottsläraren som hade ansvar för att friluftsdagarna på skolan skulle genomföras men så är det inte idag. Idag bestämmer alltså skolledningen på respektive skola i vilken utsträckning man ska ha friluftsdagar och sedan är det skolans alla lärare som har ansvar för dessa dagar och inte bara idrottslärarna. 58

Under tidigare forskningsstudier av friluftsdagar i skolan har det visat sig att man i stor utsträckning på friluftsdagarna genomför aktiviteter som inte är direkt förbundna till friluftsliv utan är mer i likhet med idrottsaktivitetsdagar. 59

Att försöka på sig en tydlig definiering av friluftsdagar är inte lätt. I en rapport av Skolverket tillsammans med Institutionen för Idrott & hälsa vid Örebros universitet har man kommit fram till att friluftsdagarna är det enda forum där friluftsverksamheten kommer till uttryck samt att dessa friluftsdagar som det ser ut idag verkar variera mycket, både avseende innehåll och i omfattning. Friluftsliv kan exemplifieras genom naturvistelse, vandring, kanotturer m.m. men även idrottsaktiviteter som friidrott, orientering och skridsko förekommer. 60

Backman definierar friluftsdagar genom dagar då friluftsliv bedrivs av till exempel skidåkning, paddling, skogsvandring, bärplockning, fiske, ridning, cykelorientering, miljödag i skogen, etc.61 Denna definition har vi också valt att använda oss av när vi senare i studien ska diskutera friluftsdagar.

Backmans definition av friluftsdagar innebär att vi också måste få en definition av friluftsliv. Vi har valt att utgå ifrån kulturdepartementets definition som också betraktas som officiell för friluftsliv i Sverige, och den lyder enligt följande:

57 Sandahl, (2005b) 58 Backman, (2004a) 59 Backman, (2004b) 60 Backman, (2004 a) 61 Backman, (2004 b)

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling.62

2.5 Bunkeflomodellen

Myndigheten för skolutveckling har haft som särskilt uppdrag att följa och stödja skolornas arbete med att göra förändringar i Lpo94, för att stärka skolornas arbete med att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet. I denna slutrapport som kom 2005 lyfter myndigheten fram viktiga faktorer som ska främja kunskapsutvecklingen för eleven. Det har visat sig att för att lärandet ska fungera måste eleven vara i god form och hjärnan vara i ett lärande tillstånd. Slutrapporten visar att eleven klarar skolan bättre om de rör på sig mer. 63

Det kan i vår studie vara intressant att presentera någon skola som lyckats med en modell där daglig fysisk aktivitet är vardag. Ett projekt som lyckats med detta är enligt RF Bunkefloprojektet. Detta projekt är en samverkan mellan skola, idrottsförening och forskning som startade 1999 på Ängslättsskolan i Bunkeflostrand. Projektet har sina rötter vid ortopediska kliniken på UMAS.64 Detta är ett unikt projekt där eleverna varje dag har en timmes schemalagd fysisk aktivitet. Detta resultat är verkligt stimulerande och lärare och skolledning tycker att den dagliga idrottstimmen är en klar resurs i skolarbetet och att det blivit ett lyft för hela skolan.65 _{Följande citat visar tydligt på modellens goda resultat.}

Pigga, energiska, glada barn – det är väl vad varje lärare drömmer om! 66

Ett forskningsstöd har tilldelats Malmö högskola för att mäta hur motoriken påverkar barns koncentrationsförmåga och skolprestationer i svenska och matematik, allt inom projektets ram. Forskningsledaren Ingegerd Ericsson menar att redan efter ett år visade undersökningsgruppen på bättre koncentrationsförmåga, enligt lärarna på skolan. De stora

62 Ibid, s.47 63 Myndigheten för skolutveckling (2005) 64

Hälsa + Kunskap! AB – Bunkeflomodellen, www.bunkeflomodellen.com

65

Riksidrottsförbundet, http://www.rf.se/t3.asp?p=57144

66

vinnarna är de elever som hade stora motoriska brister när projektet startade, och som fått extra motorisk träning i en mindre grupp, utöver den utökade fysiska aktiviteten.67

Studien visar även på att den ökade fysiska aktiviteten har haft en stor inverkan på övriga resultat i skolan. De nationella proven i svenska och matematik i skolår 2 visar att de elever som hade daglig fysisk aktivitet hade bättre resultat än eleverna i jämförelsegruppen. Resultaten i studien visar därmed på att ökad fysisk aktivitet kan påverka skolprestationerna, framförallt när det gäller taluppfattning, rumsuppfattning samt skriv- och läsförmåga.68 RF menar dock samtidigt att det behövs fler kontrollerade studier för att kunna dra generella slutsatser.69 67 Ibid. 68 Ericsson, (2003) 69 Riksidrottsförbundet, http://www.rf.se/t3.asp?p=57144

3. Syfte

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag? Vidare är vårt syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan.

3.1 Frågeställningar

Med utgångspunkt av ovan nämnda syfte definieras här våra frågeställningar:

• Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för ämnet Idrott & hälsa?

• Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning?

• Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan?

• I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar?

4. Metod

Efter noggrant övervägande kom vi fram till att vi skulle använda oss av en kvantitativ metod för att försöka få svar på våra frågeställningar och uppnå vårt syfte med studien. Den kvantitativa metod vi använt oss av består av en enkätundersökning som har skickats ut till alla kommunala grundskolor i Skåne, d.v.s 1-9 skolor. Termen enkät kommer för övrigt från början från franskan och betyder rundfråga. Med tiden har det svenska språkbruket lett till att begreppet enkät är frågor som den svarande besvarar med egen hand.70 Anledningen till att vi har valt en kvantitativ metod i form av enkäter är förutom att få svar på våra frågeställningar och att uppnå vårt syfte, framförallt också att vår studie baseras på ett 100- tal grundskolor i Skåne, vilket innebar med den tidsram vi hade att en kvantitativ enkätundersökning var lämpligast.

Vi gjorde också valet att genom en kvantitativ metod och enkätundersökning få ett större urval, en större bredd samt att få in svar som är mätbara. Detta är gjort med medvetenhet om att svaren är mer ytliga, vilket vi inte hade fått om vi hade valt en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer, där man istället hade fått djupare svar, men som hade varit svårare att mäta. Genom att använda enkätundersökningar kan man ha stora urvalsgrupper vilket vi också var ute efter samt att våra frågeställningar lämpade sig bäst med att använda sig av den här metoden då vi mestadels hade slutna frågor vilket gör det ganska lätt att analysera.71 Även Trost nämner slutna och öppna frågor, där han menar att om man har öppna frågor kan det bli svårt att förstå svaren man får in och det kan då bli svårt att analysera dessa, samtidigt som bortfallet i studien kan bli större med valet av öppna frågor. Att vi använt oss av en hög grad slutna frågor i enkäten innebär att vi haft en hög grad av strukturering i vår enkät.72 Vi har använt oss av postenkäter, vilket innebär att enkätformulären skickas ut per post till de deltagande i undersökningen, men det behöver nödvändigtvis inte vara fråga om postverkets försorg.73 Vi har valt en variant av denna postenkät, nämligen att skicka ut enkäten via e-post till de deltagande skolorna.

Själva grunden i en kvantitativ studie utgörs ofta av ren hårddata och uttrycks i siffror. Genom att bearbeta, ordna, beskriva och analysera de siffror man får fram genom undersökningen ges 70 Trost, (2001) 71 Hartman, (2004) 72

Gratton & Jones, (2004)

73

en överblick som både redogör för och ger en beskrivning av verkligheten.74 Den stora skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ metod är att i kvalitativ metod använder man sociologiska data utifrån sociala samspel och interaktionsprocesser, medan kvantitativ metod skapar aggregerad kunskap utifrån individuella svarsfrekvenser. Med andra ord kan man säga att i kvantitativ metod så söker man en numerisk relation mellan mätbara egenskaper. I den kvalitativa undersökningen ställer man inte frågan om ”hur många” eller ”hur mycket”. Här försöker man istället att få en förståelse för hur människan upplever sin situation samt få en förståelse för vilken relation människorna har till sin omgivning. Ett enkätformulär kan man se som ett mätinstrument.75

När man ska utforma enkäter är det väldigt viktigt att tänka på till vem frågorna skall ställas till. Forskaren måste använda sig av ett lättförståeligt språk och ett språk som inte ställer till det för deltagarna i studien, detta för att minska risken för missuppfattningar. Det svåra med en enkätundersökning är just det, att göra väl genomtänkta och preciserade frågor. Framförallt när det gäller postenkäter anses det vanligt att det förekommer otydligheter vilket kan bli ett problem för studien.76 En annan nackdel med enkäter i jämförelse med intervjuer är att man inte kan göra några kompletterande frågor.77 Därför lade vi stor vikt och mycket tid vid att göra enkäten så bra som möjligt.

4.1 Urval

När vi skulle bestämma oss för hur stort vårt urval skulle vara så var det två parametrar som diskuterades flitigt, nämligen den begränsade tiden vi hade till förfogande samtidigt som vi ville att studien skulle vara så omfattande och relevant som möjligt. Till en början fanns funderingar på att jämföra några städers alla grundskolor för att också kunna se om det fanns några skillnader mellan städerna men det insåg vi ganska omgående att vi aldrig skulle reda ut tidsmässigt. Vi bestämde oss för ett urval, vilket innebar att vi skickade ut enkäter till alla 1-9 grundskolor i Skåne. Med alla 1-9 skolor menar vi alltså de skolor som har alla skolåren på sin skola och dessa grundskolor är 111 stycken till antalet i Skåne. Med denna avgränsning av

74

Patel & Davidson, (1991)

75

Trost, (2001)

76

Gratton & Jones, (2004)

77

endast skolor som har alla årskurserna 1-9 blev följden att nio kommuner inte omfattas av vår studie, då dessa inte har någon skola med alla skolår.

Vår tidsbegränsning gjorde också att studien endast omfattade den kommunala grundskolan. Våra frågor i enkäten var sådana att vi ansåg att den lämpligaste personen på skolan att svara på dessa frågor var respektive skolas skolledare eller rektor. Vår urvalsgrupp var icke- slumpmässig, vilket innebar att vi gjorde ett strategiskt urval när vi avgränsade oss till grundskolor i Skåne som alla har skolåren 1-9. Vårt urval har gjort att vi har fått en bra geografisk spridning i vår studie. Vi har fått med relativt många skolor, som ligger både i storstäder och på landsbygden.

Ytterligare avgränsningar

Timplanen visar att varje elev har 382 timmar under sina år i grundskolan till sitt förfogande när det gäller elevens val.78 Detta innebär att det finns ytterliggare tid som skulle kunna förknippas med ämnet Idrott & hälsa i skolan. Vi har dock valt att inte ta med tiden som är avsatt för elevens val i skolan i vår studie. Anledningen är att eleverna har väldigt många olika möjligheter i detta val, förutom idrott- och hälsa- relaterade ämnen, och vi anser därför att det inte blir relevant att ta med elevens val i studien. Specialundervisning när det gäller ämnet Idrott & hälsa i skolan är också ett möjligt alternativ som kan vara intressant för grundskolans tidstilldelning. Barn och ungdomar har som bekant olika lätt för motoriska övningar, och de barn som har problem med sin motorik borde naturligtvis ha rätt till extra motorisk träning. Studier visar dock på att specialundervisning i motorik eller Idrott & hälsa inte är vanligt. En studie visade att endast 16 % av 285 elever i skolår 1-2 hade möjlighet att vid behov få specialundervisning i motorik.79 Det blir därmed inte relevant för vår studie att ta med tiden som finns för specialundervisning i grundskolan.

Bortfall

I vår studie har vi ett bortfall på totalt 69 skolor av de 111 som fått enkäten skickad till sig. Av 60 skolor fick vi inga svar alls och av 9 skolor fick vi svar, men av olika anledningar hade de

78

Skolverket, (2006) http://www.skolverket.se/sb/d/1294

79

ingen möjlighet att vara med i studien. Detta innebär att svarsfrekvensen är 37,8 %. Att vi fick ett sådant stort bortfall tycker vi givetvis är väldigt synd för studiens relevans, då vår tanke ju var att göra en undersökning som skulle omfatta alla kommunala grundskolor i Skåne.

4.2 Genomförande

Efter att vi gjort klar vår enkät första gången lät vi vår handledare läsa igenom den i ett par omgångar. Hon kom med förslag och vi gjorde därmed vissa ändringar. Innan vi skickade ut vår enkät till våra respondenter, gjorde vi en mindre så kallad pilotstudie, där två rektorer och en idrottslärare fick svara på enkäten. Detta gjorde vi för att se om vår enkät skulle kunna vara mogen för ett utskick. Med dessa svar från de tre personerna ansåg vi oss vara klara med enkäten och den kunde därmed skickas ut till berörda rektorer på grundskolor i Skåne. Som vi tidigare nämnt skickades enkäten ut till rektorerna via e-post då det av både ekonomiska och tidsmässiga skäl var det bästa alternativet. I brevet skrev vi först en inledning eller ett så kallat missivbrev (se bilaga 1) till rektorerna på skolorna där vi klargjorde för dem vad det var för något som var bifogat i mailet och vad vi ville att de skulle hjälpa oss med och där vi också berättade vilka vi var. Den bifogade filen innehöll vår enkät, (se bilaga 2) som rektorerna skulle svara på. I enkäten hade vi en inledning där vi åter beskrev vilka vi var, vilket syfte vi hade för undersökningen, att deltagande i undersökningen var helt anonymt samt till vilken adress de skulle skicka sina svar. På sidan två började sedan själva undersökningen och den bestod av sammanlagt elva frågor varav nio av dem var slutna frågor och två stycken var öppna.

Efter att det gått drygt en vecka sedan första utskicket gått iväg, skickade vi en påminnelse (se bilaga 3) till de skolor som ännu inte hade svarat, med bifogad enkät, i fall den första hade förekommit. Den knappa tiden för insamling och för att få så många svar som möjligt krävdes ytterliggare en påminnelse en vecka senare. Vi var väldigt noga med att det skulle vara just påminnelser och inte några påtryckningar. Utskicken skedde på samma sätt som tidigare, det vill säga via e-post till skolornas rektorer. Efter att vi fått in svar på våra utskickade enkäter ifrån respondenterna valde vi att skicka ut ett tackkort (se bilaga 4) till dem som varit vänliga

nog att deltaga och svara. Utskick av tackkort till respondenter är vanlig mänsklig och social hövlighet 80, vilket vi instämmer till fullo i.

Valet av instrument för att analysera enkätsvaren föll på SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), som är ett statistikprogram för att sammanställa och analysera kvantitativa data. 81

Vi har under studiens gång för det mesta arbetat ihop med alla moment. Detta har vi gjort i grupprum på Malmö högskolas bibliotek, Orkanen. De gånger vi har arbetat enskilt är när vi korrekturläst arbetet, samlat in litteratur för våra bakgrundsfakta samt när vi har fördjupat oss i denna litteratur, detta har gjorts i respektive hem. De fördelar som vi ser med denna arbetsmetod att jobba mycket ihop är att vi hela tiden kan hjälpas åt och hålla värdefulla diskussioner, vilket förhoppningsvis har gett oss en bättre studie. En annan viktig aspekt som vi ser som en fördel med detta arbetssätt är att vi hela tiden kunnat stötta varandra i vårt arbete och på så vis sett till att studien hela tiden gått framåt. Nackdelarna som vi ser det med detta arbetssätt kan ha varit att vi har påverkats och influerats av varandra, och därmed inte alltid varit tillräckligt kritiska.

4.3 Etiska överväganden

När man ska göra en studie eller undersökning av det här slaget är det av yttersta vikt att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna. Dessa principer har som syfte att ge normer för förhållandet mellan forskare och deltagare i en studie, så att en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet. Individskyddskravet delas upp och konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav:

• Informationskrav innebär att forskaren skall informera deltagarna i studien om vilka

villkor som gäller för dem.

• Samtyckeskrav innebär att forskaren måste få deltagarnas samtycke till att få använda

deltagaren i sin studie.

80

Trost, (2001)

81

• Konfidentialitetskrav innebär att alla personuppgifter på deltagarna i studien ska

behandlas konfidentiellt. Alltså allt som identifiera en individ som ingår i undersökningen får inte visas. Det handlar alltså om offentlighet och sekretess.

• Nyttjandekravet innebär att alla insamlade uppgifter om de individer som deltagit i

studien får endast användas för forskningsändamål. Uppgifterna får inte lämnas ut för kommersiellt bruk.82

Vi har i vår studie utgått från dessa fyra allmänna huvudkrav som är framtagna av Vetenskapsrådet och därmed meddelat dessa huvudkrav till berörda i studien.

4.4 Reliabilitet och validitet

Vi anser att vår studie håller en relativt hög reliabilitet, dvs. en hög tillförlitlighet, vilket innebär att de kvantitativa mätningarna som vi gjort är korrekt gjorda. Metoden vi använt för att få fram vårt resultat kan tillämpas av andra personer på samma material och de skulle då få fram samma resultat. Däremot gör vårt relativt stora bortfall på 62,2 % att resultaten i studien inte går att generalisera som det var tänkt. Enligt Gratton & Jones är det svårt att säkerhetsställa tillförlitligheten i förväg.83 Därför gavs instruktioner och förklaringar för att undvika missuppfattningar i enkäten. Våra respondenter har fått svara på exakt samma frågor, de har fått enkäten tilldelade på samma sätt samt fått enkäten skickad till sig vid samma tidpunkt. Vi har också använt oss av enkla satser med enkla ord och begrepp i enkäten, för att så många som möjligt ska uppfatta och förstå frågorna på samma sätt.

När man använder sig av enkätundersökningar i sådana här studier finns alltid risken att respondenterna tolkar frågorna på ett felaktigt sätt. Det finns även en risk att det ibland är svårt att tyda det som respondenterna svarat, speciellt om man har ställt öppna frågor.84 Detta har vi försökt att undvika som vi redan nämnt genom att skriva så tydliga frågor som möjligt, samt att vi till största delen av enkäten använt oss av slutna frågor. Vi har lyckats bra med att eliminera denna risk. Eftersom vi lyckats undersöka det vi ämnat göra och mätt det som är av relevans i undersökningen, finner vi att arbetets validitet är relativt hög. Om vi haft mer tid till

82

Vetenskapsrådet, (1990), http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf

83

Gratton & Jones, (2004)

84

vårt förfogande skulle vi ha genomfört en faktoranalys för att pröva validiteten i våra enkätfrågor.

5. Resultat

I detta kapitel kommer vi att redovisa våra resultat i underrubriker utefter studiens frågeställningar, dvs. hur grundskolan i Skåne utnyttjar timplanens möjligheter för ämnet Idrott & hälsa, om grundskolan genomför rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan samt förekomsten av antal friluftsdagar.

5.1 Timplanens möjligheter

I tabellen nedan visar vi resultatet på hur grundskolan i vår studie utnyttjar timplanens möjligheter för ämnet Idrott & hälsa. Enligt timplanen ska ämnet Idrott & hälsa schemaläggas 500 klocktimmar, dessa kan dock ökas eller minskas genom skolans val som vi tidigare nämnt.

Tabell 1. visar hur studiens skolor har fördelat timmarna för Idrott & hälsa, N=42

Resultatet visar att 26 skolor av 42 väljer att utöka tiden för ämnet. Endast två av de deltagande skolorna i studien väljer att minska tiden för Idrott & hälsa, och 14 skolor har valt de 500 tilldelade timmarna.

Schemalagd undervisnings

tid för Idrott & hälsa Antal skolor

Mindre än 500 timmar 2

500 timmar 14

5.2 Daglig fysisk aktivitet

I detta avsnitt redovisar vi resultatet om hur väl skolorna känner till tillägget i läroplanen, Lpo94 som kom 2003 och som lyder: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Vidare belyser vi resultatet om i vilken utsträckning skolorna utför denna strävan i praktiken. Detta resultatavsnitt avslutas med tre figurer där vi redovisar antal minuter i veckan som år 1-3, 4-6 och 7-9 har daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Tabell 2. Visar om lärarna känner till rekommendationen

om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, N=42

Resultatet i tabellen ovan visar tydligt att lärarna är medvetna om rekommendationen. 40 skolledare av totalt 42 hävdar att lärarna på deras skolor känner till rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Med detta som utgångspunkt blir det intressant att ta reda på om skolorna i praktiken utför denna strävan. I tabellen nedan redovisas svaret.

Tabell 3. Visar antalet skolor som utför eller icke utför

strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, N= 42 Känner lärarna till

rekommendationen om

daglig fysisk aktivitet Antal skolor

Ja 40

Nej 2

Förekomst av daglig fysisk

aktivitet Antal skolor

Ja 27

Resultatet i tabell 3 visar att även om skolorna är medvetna om rekommendationen så är det långt ifrån alla som genomför den i praktiken. Av tabellen går det att utläsa att 27 av 42 skolor genomför att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, vilket innebär att det på 15 skolor inte förekommer daglig fysisk aktivitet.

Nedan presenteras tre figurer som visar antal minuter i veckan som skolorna använder till daglig fysisk aktivitet, utöver den schemalagda undervisningstiden för Idrott & hälsa.

Figur 1. Antal minuter i veckan som år 1-3

har fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen, N= 42

Minuter/vecka

Resultatet i figur 1 visar att 22 skolor av 42 endast har 0-30 minuter i veckan, 8 skolor har 31-60 minuter i veckan, 4 skolor har 61-90 minuter i veckan, 3 skolor har 91-120 minuter i veckan, 4 skolor har 121-150 minuter i veckan och avslutningsvis är det 1 skola som har mellan 271-300 minuter i veckan.

271-300 121-150 91-120 61-90 31-60 0-30 30 25 20 15 10 5 0 Antal sk ol or

Figur 2. Antal minuter i veckan som år 4-6

har fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen, N= 42

Minuter/vecka

Resultatet i figur 2 visar att 23 skolor har 0-30 minuter i veckan, 7 skolor har 31-60 minuter i veckan, 2 skolor har 61-90 minuter i veckan, 8 skolor har 91-120 minuter i veckan, 1 skola har 121-150 minuter i veckan och till sist är det 1 skola i år 4-6 som har mellan 181-210 minuter daglig fysisk aktivitet i veckan.

Figur 3. Antal minuter i veckan som år 7-9

har fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen, N= 42

Minuter/vecka 91-120 61-90 31-60 0-30 30 25 20 15 10 5 0 181-210 121-150 91-120 61-90 31-60 0-30 An ta l s k o lo r 30 25 20 15 10 5 0 A n tal sk ol or

Resultatet i figur 3 visar att 29 skolor har 0-30 minuter i veckan, 6 skolor har 31-60 minuter i veckan, 2 skolor har 61-90 minuter i veckan och avslutningsvis är det 5 skolor som erbjuder 91-120 minuters daglig fysisk aktivitet i veckan.

5.3 Idrottslärarutbildning och idrottstimmar

I detta avsnitt visar vi sambandet mellan idrottslärarutbildning bland skolledarna och antal timmar som tilldelas ämnet Idrott & hälsa.

Tabell 4. Antal skolledare med idrottslärarutbildning och vilken tilldelning ämnet får utefter detta, N= 42

Tilldelning av timmar i ämnet Idrott & hälsa

Antal skolor Mindre än 500 timmar 500 timmar Mer än 500 timmar Idrottslärarutbildning Ja 0 0 6 6 Nej 2 14 20 36 Antal skolor 2 14 26 42

I tabell 4 ovan visar resultatet att sex skolledare har idrottslärarutbildning och vid alla dessa skolor har idrottsämnet tilldelats mer än 500 timmar. Vidare visar resultatet i tabellen att det är 36 skolledare som inte har idrottslärarutbildning. Av dessa 36 skolledare har två tilldelat sina skolor mindre än 500 timmar för idrottsämnet, 14 skolledare har tilldelat ämnet 500 timmar och 20 skolledare har tilldelat ämnet mer än 500 timmar.

5.4 Friluftsdagar

I dagens läroplan, Lpo94 har friluftsdagar ingen reserverad tid som den haft i tidigare läroplaner och det är nu istället upp till varje skola att bestämma hur många friluftsdagar man ska ha per läsår och vilka aktiviteter man utövar på dessa dagar. I detta avsnitt presenterar vi resultatet av i vilken utsträckning grundskolan har friluftsdagar och vilka aktiviteter som är vanligast på dessa dagar.

Figur 4. Antalet friluftsdagar på skolorna under läsåret 06/07, N= 42

Antal friluftsdagar

Resultatet ovan visar att 7 skolor har 1-2 friluftsdagar under läsåret 2006, 9 skolor har 3-4 friluftsdagar, 12 skolor har 5-6 friluftsdagar, 7 skolor har 7-8 friluftsdagar och 6 skolor har 8 eller fler friluftsdagar. Resultatet visar därmed att alla skolor har kvar friluftsdagar i sin verksamhet trots att de inte behöver detta. De flesta har dock ett mindre antal friluftsdagar än vad som var inskrivet i tidigare läroplaner.

I figur 5 nedan redovisar vi resultatet av vilka som är de 5 vanligaste aktiviteterna under friluftsdagarna bland skolorna i vår studie.

>8 7-8 5-6 3-4 1-2 A n tal sk ol or 12 10 8 6 4 2 0

Figur 5. De fem vanligaste aktiviteterna under friluftsdagarna på skolorna under läsåret 06/07, N= 42 0 5 10 15 20 25 30 Ant a l Orientering Friidrott Bollspel Vinteridrott Simning

Resultatet ovan visar att orientering och friidrott är de vanligaste aktiviteterna på friluftsdagarna. 27 utav 42 skolor har dessa aktiviteter på sina friluftsdagar. Orientering och friidrott är tätt följda av bollspel och vinteridrotter som är aktiviteter på 23 respektive 20 skolor. Simning förekommer som aktivitet på 14 av de 42 skolornas friluftsdagar.

6. Diskussion och slutsatser

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vidare har syftet varit att först ta reda på om grundskolan anordnar friluftsdagar, för att när vi sedan fått reda på om så var fallet, presentera de fem vanligaste aktiviteterna dessa friluftsdagar. Diskussionen som fortlöper kommer vi dela upp på ungefär samma sätt som tidigare i vår resultatredovisning, nämligen att till största del bearbeta våra fyra frågeställningar var för sig.

När Lpo94 trädde i kraft minskade den avsatta tiden för idrottsämnet markant i jämförelse med sin föregångare Lgr 80.85 Även om Lpo94 i sin revidering 2000 utökade ämnet med 40 timmar, var detta klart under tidigare timplaner. Som vi tidigare nämnt finns det också

85

möjligheter för skolan genom skolans val, att ett ämne eller en ämnesgrupp kan minskas med högst 20 %. Detta innebär i realiteten att skolorna kan minska den avsatta tiden för ämnet Idrott & hälsa ytterliggare, dvs. till 400 timmar under grundskolans alla år.

Engström menar att det har uppstått en egendomlig paradox, desto säkrare kunskaper vi får om den fysiska aktivitetens hälsomässiga betydelse, desto bättre blir vi på att skapa ett samhälle som minskar våra fysiska ansträngningar. I den värld vi idag lever och verkar i går det att helt undvika fysisk aktivitet, där ny teknik och kommunikation gör det oerhört enkelt för oss.86 Uppfattningen i paradoxen som Engström nämner ovan delar vi helt med honom.

Skolans roll i samhället med en verksamhet som når alla barn och ungdomar, innebär att skolan har en stor möjlighet att kunna påverka den fysiska aktiviteten för våra barn. Glädjande nog ser vi i våra resultat en klar tendens som tyder på att skolorna inte väljer möjligheten att ta bort timmar från idrottsämnets avsatta tid. Snarare är tendensen att skolor väljer den andra vägen, nämligen att lägga till tid för ämnet. Vi tolkar detta som att många skolledare och lärare är medvetna om problematiken i samhället gällande den fysiska inaktiviteten. Däremot är vi tveksamma till om skolornas val till att ge ämnet extra tid är tillräcklig. Vi anser att Skolverket måste ta ett större ansvar och ge ämnet mer obligatorisk tid. Först då har vi en rimlig möjlighet tror vi, att kunna komma åt den fysiska inaktiviteten i vårt moderna samhälle. Sammanfattningsvis visar våra resultat i studien en tendens till att grundskolan utnyttjar möjligheten att öka tiden för ämnet Idrott & hälsa.

Inom ett visst ämnesfält finns det olika aktörer som har olika positioner, som t.ex i skolans värld har vi skolledare och idrottslärare som sitter på skilda positioner. En skolledares uppfattning av idrotts- och hälsopedagogiska fältet kan få stora konsekvenser för idrottsämnet och skolledarens uppfattning kan bli avgörande för vilka ramar som ämnet ska ges i skolan. Med andra ord kommer skolledarens syn på idrottsämnet att få stor betydelse för olika val och prioriteringar, som kan handla om resurser, tillsättning av lärare och syn på undervisning.87 Som vi tidigare diskuterat så kan varje skola genom skollagen idag utöka tiden för Idrott & hälsa. Skolledarna på skolorna har alltså stora möjligheter att kunna öka den fysiska aktiviteten och vi anser därmed att skolledarna kan påverka idrottsämnets tidstilldelning så att eleverna får ökad tid i ämnet Idrott & hälsa. Förhoppningsvis leder mer tid i idrottsämnet fram

86

Engström, (2005), http://www.idrottsforum.org/articles/engstrom/engstrom050831.html

87

till att eleverna får bättre kunskaper om hur viktigt det är med fysisk aktivitet, och på så vis tror vi möjligheten ökar att kunna eliminera samhällets hälsorisker. Resultatet i vår studie visar att alla skolor där skolledaren har idrottslärarutbildning har ämnet tilldelats extra tid.

På frågan om lärarna på grundskolan i Skåne kände till tillägget i läroplanen om att sträva efter daglig fysisk aktivitet visar vårt resultat att 40 av 42 skolor känner till detta. Det faktum att tillägget kom för tre år sedan anser vi borde innebära att alla skolor ska ha kännedom om detta. När det gäller hur många som sedan i praktiken erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet ser vi vårt resultat som oroande. Av de 42 skolor som deltog i vår studie är det på hela 15 skolor som det inte förekommer någon daglig fysisk aktivitet för eleverna. Tendensen i vår studie är därmed att långt ifrån alla skolor följer läroplanens tillägg om att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Den största anledningen till att så många skolor inte lyckas med att nå denna målsättning, menar vi på att läroplanen inte formulerar några anvisningar om hur mycket tid den dagliga fysiska aktiviteten ska få. Däremot har regeringen antytt att 30 minuter per dag kan vara ett riktmärke.88 Men det är enligt oss inte tillräckligt tydliga anvisningar. Läroplanen har inte heller lyckats med att definiera vilka fysiska aktiviteter eleverna ska få ta del av under dessa dagar. Om skolorna fått klarare direktiv om tid och innehåll hade förmodligen fler skolor erbjudit eleverna daglig fysisk aktivitet. Vidare så finns det klara forskningsresultat som visar att daglig fysisk aktivitet ger bättre skolprestationer. Ett bra exempel på detta är Bunkefloprojektet, där man jämfört en grupp elever som har haft daglig fysisk aktivitet och extra motorisk träning och en kontrollgrupp som endast haft idrottsundervisning under ordinarie tid, d.v.s två lektioner i veckan. Resultatet i projektet visar att elever som hade daglig fysisk aktivitet hade också bättre resultat på de nationella proven i svenska och matematik.89

Med tanke på Bunkefloprojektets lyckade resultat är detta en modell som fler skolor borde ta efter anser vi. Vi är dock fullt medvetna om att för detta krävs mycket resurser som kan vara ett hinder för många skolor. Samtidigt är utvecklingen i Sverige med minskad fysisk aktivitet och ett alltmer stillasittande levnadssätt inte helt utan problem. Denna utveckling innebär stora hälsorisker och det finns idag många folksjukdomar som man klart kan relatera till fysisk inaktivitet, likt hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, benskörhet och åldersdiabetes som förmodligen kräver ännu större resurser i förlängningen.

88

Ericsson, (2005)

89