Värdegrunden i praktiken – Lärarupplevelser

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Värdegrunden i praktiken –

Lärarupplevelser

Core Values in Practice – Teachers’ Experiences

Cheryl McMinn

Lärarutbildning 90hp (Tyska) Handledare: Ange handledare

Slutseminarium 2012-11-07

Examinator: Björn Lundgren Handledare: Anna Henningsson-Yousif

Abstract

The purpose of this thesis is to carry out a qualitative study of the perceptions of language teachers as to their role in the teaching of values and morals to pupils. Five language teachers have been interviewed about their perceptions of how values are taught and their role therein. The interviews serve to investigate the reality of teaching values to pupils in a Swedish secondary school and the work involved in this on-going process, this being with a view to having a better understanding of just how important a role the teaching of values plays in the daily working life of a teacher. Terms such as fundamental values and morals can be difficult to define as they are highly personal and can differ from person to person depending on one’s background, experiences and family circumstances, for example. The main values that are referred to in this piece of work are the fundamental democratic values and human rights as outlined in the national curriculum for Swedish secondary education (GY 11). It is insufficient for pupils to leave high school with a high academic aptitude and subject knowledge without having been guided by the school with regards to basic human values thus allowing them to develop into democratic citizens. Similarly, parents also have an important role to play when it comes to instilling their children with democratic values. Adolescents are highly influenced by the actions and opinions of adults in their immediate surroundings, therefore it is imperative that schools actively take a stand against and work to prevent all forms of discrimination, prejudice and negative attitudes that go against the school’s fundamental values. The results show that all teachers who have been interviewed are in agreement that teaching core values is a fundamental part of their teaching role. However, although they are aware of the National Curriculum´s guidelines regarding the teaching of values it is not a document to which they would often refer in their daily teaching role. Instead, they allow their own moral compass to guide them in how best to work with moral issues. Most of the teachers agree that it is important for teaching staff to have a unified view on how best to work with core values However, one teacher highlighted the danger of a combined ideology based solely on

state doctrine and stressed that freedom of speech should still be respected. The teachers have expressed a wish to have more discussion, lectures and training about how to actively work with ethics and morals in the classroom. This is due to the fact that they are still unsure as to how to implement practical exercises involving core values into their lesson plans. They did, however, mention the importance of working with carefully selected literature, texts and films, for example, in order to put these moral issues into focus.

Key terms: Core values, democratic values, ethics, human rights, moral compass,

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Min erfarenhet av värdegrundsarbete ... 1

1.2 Min skolgång och värdegrunden ... 2

1.3 Värdegrunden i England ... 3

2 Syfte och frågeställningar ... 5

3 Litteraturöversikt ... 6

3.1 Värdegrund i Sverige - en tillbakablick ... 6

3.2 Värdegrundsuppdraget... 6

3.3 Föräldrarnas ansvar... 8

3.4 Elevinflytande ... 10

3.5 Kooperativt lärande ... 11

3.6 Skolutveckling och värdegrund ... 12

3.7 Tidigare forskning kring vikten av värdegrunden. ... 13

4 Metod och genomförande ... 15

4.1 Val av metod ... 15 4.2 Etik ... 16 4.3 Genomförande ... 16 4.4 Intervjumetod ... 17 4.5 Intervjustil ... 17 4.6 Intervjuteman: ... 18 5 Resultat ... 19

5.1 Resultat - Läraren som förebild ... 19

5.2 Resultat - Läroplanen... 20

5.3 Resultat - Värdegrunden i arbetslagen ... 20

5.4 Resultat - En gemensam syn ... 21

5.5 Resultat - Språklärarnas idéer ... 21

5.6 Resultat - Normkritik ... 22

5.7 Resultat - Föräldrakontakt ... 22

6 Analys ... 24

6.1 Läraren som förebild ... 24

6.2 Läroplanen ... 25

6.3 Normkritik ... 25

6.4 Värdegrundsarbete i arbetslagen ... 26

6.6 Språklärarnas ideer ... 27

7 Diskussion ... 28

7.1 Är det viktigt med värdegrunden? ... 28

7.2 Värdegrunden och läroplanen ... 29

7.3 Värdegrunden i praktiken ... 29

7.4 Läraren som förebild ... 30

7.5 Föräldrakontakt ... 31

7.6 Elevinflytande ... 32

7.7 Min utveckling ... 32

7.8 Reflektioner över studien... 34

7.9 Fortsatt forskning ... 34

8 Slutsats ... 35

Referenslista ... 36

Bilaga 1 ... 38

1

1 Inledning

1.1 Min erfarenhet av värdegrundsarbete

Mitt intresse för värdegrundsarbetet och i synnerhet likabehandlingsarbetet började redan på första kursen av min lärarutbildning. Kursen hette Läraruppdraget och det var då jag började inse hur stort och mångfacetterat uppdraget är och hur lärarrollen består av mycket mer än kunskapsöverföring. Det känns passande att bygga på det här intresset från lärarutbildningens start med nya tankar och infallsvinklar som jag erhöll under arbetet och praktikens gång. Man slutar aldrig lära sig och jag kommer definitivt att kunna utveckla dessa tankar ännu mer i min framtida lärarroll. Värdegrundsuppdraget ska vara lika viktigt som kunskapsuppdraget enligt dagens styrdokument dock i många fall stämmer inte teori överens med verkligheten. Från mina praktiska observationer har jag börjat få en inblick i hur skolans grundvärderingar presenteras för eleverna. En av metoderna som infördes på min VFU skola för att kunna främja demokratiskt samarbete mellan eleverna är äventyrspedagogik. Dagen räknas som en friluftsdag då eleverna är ute i naturen och har gruppuppgifter att lösa tillsammans med sina klasskamrater. Den här metoden baseras på begrepp som personlig utveckling, grupparbete och demokratiska beslut. Syftet, från ett pedagogiskt perspektiv, är att möjliggöra för gruppen att samarbeta så att de kan fatta egna beslut. Alla gruppmedlemmar är lika värda och allas åsikter och bidrag ska respekteras. Gruppen är själv ansvarig för hanteringen av arbetsuppgifterna och det är gruppens resultat som sedan utvärderas. Lärarens roll är mer som en coach som ska vägleda eleverna mot demokratiska beslut och i slutändan är det eleverna själva som är ansvariga för att nå gruppens mål. Uppgifterna är utformade för att engagera eleverna socialt, känslomässigt och fysiskt. Detta främjar tanken på att alla personliga förmågor tas i bruk och att alla bedöms lika. Den här aspekten på det sociala uppdraget är otroligt

2

viktig så att alla elevers personligheter och egenskaper uppskattas. Detta ger också eleverna en stor möjlighet att utveckla sin personlighet under skolgången.

En sådan temadag spelar en viktig roll för att belysa fördelarna med bra samarbete och gruppdynamik. Några enstaka temadagar kommer dock inte att ge någon långvarig effekt på värdegrundsuppdraget. Naturligtvis spelar tid och resurser en stor roll. Enligt min erfarenhet är lärarna väldigt upptagna med till exempel betygsättning och bedömning enligt den nya skolreformen och de hinner helt enkelt inte tänka på värdegrundsfrågor samt vilken roll de ska spela i den dagliga undervisningen. Allt för ofta fokuseras värdegrundsuppdraget endast på de elever som bryter mot värdegrunden istället för att aktivt sätta fokus på moraliska frågor för alla.

1.2 Min skolgång och värdegrunden

Jag flyttade till Sverige för tre år sedan och under min lärarutbildning har jag haft möjlighet att jämföra vissa delar av det brittiska utbildningssystemet med det svenska systemet. Hela min skolgång i Storbritannien präglades av lärarens oerhört stora makt. Under min skolgång hade de flesta av mina lärare en stor auktoritet och hög status. Eleverna lärde sig tidigt att läraren måste man lyda och respektera oberoende av skolåldern. Skoluniformen påminde oss klart och tydligt om statusskillnaden mellan eleverna och de finklädda lärarna. Lärarens status i det brittiska samhället var hög och han eller hon ansågs vara en respekterad maktutövare. Under min skoltid betraktades lärare som begåvade och skickliga individer som man måste lyda och lyssna på. Jag blev uppmanad av mina föräldrar, som de flesta av mina klasskamrater, att alltid vara duktig och inte ifrågasätta dem eller deras metoder. Att ifrågasätta en lärare betraktades då som fräckt och respektlöst. De flesta av mina lärare var inte tyranner, de var trevliga och hjälpsamma lärare som undervisade så gott de kunde. Dock existerade det en oskriven regel att deras auktoritet alltid skulle respekteras. Vi, i Storbritannien, hade inte samma demokratiska rättigheter som många av de svenska eleverna idag tar förgivet enligt det svenska skolsystemet.

3

Den enda möjligheten vi hade till att ingå in en diskussion kring värderingar där vi kunde föra fram en egen åsikt var i ett ämne som under min skolgång i Storbritannien kallades för Social Education. Enligt en rapport från den brittiska skolinspektören Ofsted är kursens mål att ge ungdomar kunskap, förståelse och praktiska färdigheter för att leva som ansvariga, hälsosamma och produktiva medborgare. Utan tvekan måste ämneskompetens och värderingar kopplas ihop för att främja arbetet med moraliska frågor. Däremot, enligt min egen erfarenhet, verkar det saknas en konkret strategi för att få värdegrundsfrågor att genomsyra den dagliga undervisningen.

1.3 Värdegrunden i England

År 2002 introduceras ett kärnämne i England som kallas för Citizenship, medborgarskap. Enligt den engelska läroplanen (The National Curriculum for England) måste alla elever mellan elva och sexton år läsa detta kärnämne.

Läroplanens riktlinjer angående ämnet medborgarskap är att elever ska kunna utvecklas som framgångsrika studenter, självsäkra personer och ansvarsfulla medborgare. Målet är att studenterna ska kunna bidra positivt till samhället. Enligt läroplanen är ämnet Citizenship grundat på några fundamentala värderingar som till exempel demokrati, rättvisa, rättigheter och skyldigheter, identitet och mångfald. Dessutom måste eleverna utveckla några grundläggande färdigheter såsom kritiskt tänkande, att vara en bra förebild och att kunna agera som en utbildad och ansvarsfull individ. Kursplanen för Citizenship kartlägger vad som bör ingå i ämnet. Kursens innehåll handlar bland annat om politik, rättsystemet, ekonomi, medians roll, mänskliga rättigheter och internationella konflikter och samarbeten. För att skapa intresse under lektionerna och levandegöra ämnet för eleverna diskuteras kontroversiella politiska och samhällsfrågor. Detta är för att få igång olika debatter och låta eleverna utveckla sin diskussionsförmåga och kritiskt granska den tilldelade informationen. Ett av kursmålen är att få eleverna till att ingå i samhället på ett produktivt sätt som informerade, kritiskt tänkande och ansvarsfulla medborgare. Detta är för att undvika att vissa elever hamnar i utanförskap. Ytterligare ett kursmål är att lära eleverna teoretiskt och praktiskt arbeta med värdegrunden för att bidra till ett bättre samhälle. Ett exempel på hur en sådan lektion

4

skulle se ut är att eleverna börjar med att diskutera kring mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet. Därefter tas elevernas idéer från diskussionerna upp vilket kan resultera i, till exempel, att eleverna startar ett projekt mot rasism på skolan eller i sin omgivning. Andra exempel på projekt som kan startas efter olika teman som ingår i kursen är återvinningsprojekt för en bättre miljö, antimobbningsgrupper, ett fair trade projekt eller en politisk kampanj.

Ämnet Citizenship betygsätts på grund och avancerad nivå enligt det engelska betygsystemet. Dessa betyg värderas högt av många brittiska universitet som till exempel The University of Cambridge. Sedan 2002 har 500,000 elever fått godkänd i kursen Citizenship.

Den brittiska regeringen har tillsatt en kommittee för att utreda om kursmålen uppnås och om kursen ger eleverna de önskade färdigheterna som beskrivs i kursplanen. Kommitteen samlade in information från olika källor såsom rektorer och från olika läroverk. Undersökningen visade att det var för tidigt att säkerställa om Citizenship uppfyller kunskapskraven men de tidigare resultaten verkar lovande. Det viktiga för framtiden är att kunna uppnå en ständigt hög kvalité och att undvika otydligheter i undervisningen. I Storbritannien konfronteras man med samma problem som det svenska skolsystemet har när det gäller värdegrund. Det är hur värdegrunden ska bearbetas i praktiken. Försöket med Citizenship hjälper till med värdegrundsarbete. Dock blir det bara under lektionstimmarna och genomsyrar därför inte hela det dagliga arbetet. (The National Curriculum for England: 2002)

5

2 Syfte och frågeställningar

Ambitionen med det här arbetet är att undersöka hur värdegrunden uppfattas och tillämpas i sverige av några språklärare på en svensk gymnasieskola.

I arbetets syfte ingår följande frågeställningar:

 Hur förhåller lärarna sig till läroplanen och skolans policy?

 Hur ser lärarna på en gemensam syn bland lärarkåren när det gäller värdegrunden?

 Hur går lärarna tillväga för att värdegrundsfrågor ska genomsyra den dagliga undervisningen?

6

3 Litteraturöversikt

3.1 Värdegrund i Sverige - en tillbakablick

Sedan 1950-talet har det svenska skolsystemet genomgått en rad radikala förändringar. Bland annat har det skett en ständig förändring mot en anti-auktoritär skola där eleverna bör fostras till demokratiska medborgare utan disciplinering genom straff och rädsla. Den här förändringen har skett på grund av lärdom från andra världskriget där samhället ville komma ifrån auktoritet, sträng disciplin och kränkningen av mänskliga rättigheterna. Skolan blev känslig för kritik på dess auktoritet och elevernas brist på frihet och därför började demokrati stå i fokus. (Ekstrand & Lellinge:2007)

Skolministern Ingegerd Wärnesson satte 1999 fokus på värdegrunden genom att införa ett så kallat värdegrundsår där Utbildningsdepartementet och Skolverket också skulle medverka. Projektet hade sin utgångspunkt i läroplanerna. Orlenius poängterar att läroplanerna betonar vikten av värdegrunden som fundamental för skolans verksamhet. (Orlenius:2001) Orlenius menar vidare att läroplanerna speglar samhällets olika värderingar och strömningar och det är därför viktigt för politikerna att formulera dessa styrmedel med en enad syn på en värdegrund som rör hela befolkningen. (Ibid.)

3.2 Värdegrundsuppdraget

Den här litteraturgenomgången visar på intressanta teorier som har anknytning till forskningsområdet värdegrunden. I Läraren i etikens motljus beskriver Bergem de tre formerna av lärarkompetens: ”pedagogisk kompetens, ämneskompetens och yrkesetisk kompetens”. Det är den sista komponenten, yrkesetisk kompetens, som diskuteras i det

7

här arbetet. Bergem beskriver begreppet ”yrkesetik” som en balansgång mellan att uppfylla framtida mål för hela klassen och att ta hänsyn till varje elev i nutiden. Han menar vidare att vi lärarkandidater i vår utbildning måsta få möjlighet att fundera över de yrkesetiska frågor som skolan konfronteras med dagligen. Som lärare måste vi känna till både elevernas och våra egna rättigheter. (Bergem 2000:32)

Lärare har ett viktigt uppdrag att främja samhällets värderingar och att levandegöra dem för eleverna. Detta betyder att lärarna själva måsta vara medvetna om sina egna värderingar. Bergem påpekar att ”som fostrare och moraliska aktörer” måste lärare arbeta med sin egen inställning till etiska frågor och värderingar om de ska vara tydliga för eleverna. Läraren ska vara en förebild för elevernas egna värdegrundsreflektioner. Om läraren själv är osäker eller otydlig kring sina egna reflektioner blir det nästan omöjligt att motivera eleverna till moraliskt tänkande. (Ibid.)

Å andra sidan ska läraren inte utnyttja sin makt och position att tvinga elever att dela hans eller hennes åsikter. Läraren ska vara en tydlig förebild som välkomnar öppna diskussioner kring etiska frågor, en vägledare som kan hjälpa till att skilja mellan rätt och fel. Bergem påpekar att det inte är möjligt för läraren att vara neutral i värdefrågor. Författaren menar att neutraltänkande kring värdegrundsfrågor skapar ”likgiltighet” och ”passivitet” bland eleverna. (Ibid)

Vad säger skollagen och styrdokumenten om det fostrande uppdraget? I boken Juridik för pedagoger hänvisar Mare Erdis till första kapitlet i Skollagen 4 § som deklarerar att:

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

(Erdis 2011:13)

Enligt Läroplanen för gymnasieskolan 2011 ska en lärare:

 klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden

och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser,

8

 öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika

värderingar, uppfattningar och problemställningar samt

konsekvenserna av dessa,

 klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för

arbetet, och

 tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och

samvaron i gruppen.

Yrkesetiska frågor har alltså en central plats i läroplanen med tydliga mål för vad lärarens uppgift innebär angående skolans värdegrund och fostrande uppdrag. Enligt ovanstående punkter är uppgiften i sig klar. Skolan ska fostra. Frågan är bara hur? Enligt Bergem förekommer det fortfarande stor oenighet och osäkerhet angående konkreta metoder för elevers skolfostran. Läroplanen fastställer att skolan inte bara ska förmedla information om demokratiska värderingar utan att även undervisningen ska utövas enligt demokratiska arbetsformer. Detta för att förbereda eleverna så att de blir aktiva och ansvarsfulla individer och medborgare. (Bergem:2000)

I Elevens lärande - att erbjuda möjligheter avser Ellmin att värderingar inte är självklara. De måsta diskuteras, bearbetas och utföras i ett praktiskt sammanhang med konkreta handlingar. Dessa värderingar kan aldrig tydliggöras för eleverna om de inte presenteras och bearbetas på ett klart och koncist sätt. (Ellmin:2011)

Ellmin poängterar vidare att vardagliga lektioner kan anses som en viktig plattform för demokratiskt värdegrundsarbete. Även på klassrådet kan elevernas sociala och kommunikativa kompetens utvecklas. (Ibid.)

3.3 Föräldrarnas ansvar

När det gäller lärarnas fostrande uppdrag kan man reflektera över hur stort uppdrag läraren har jämfört med föräldrars eget ansvar i sitt barns uppfostran. I Värdegrundsboken påstår Zackari och Modigh (2002) att både skolan och föräldrar har ett gemensamt ansvar i barns uppfostran. På grund av stora förändringar inom den

9

svenska familjen under de senaste femtio åren har barn och vuxna fått mindre tid tillsammans till att diskutera och samtala om viktiga frågor.

Föräldrarna har huvudansvaret för barnen dock spelar skolan också en viktig roll som ett kompletterande stöd till föräldrarna. Skolan har möjlighet att erbjuda en mångkulturell miljö där olika synpunkter kan diskuteras och gott samarbete ska uppmuntras. Zackari och Modigh menar att skolan står för en annan form av social samhörighet än vad familjen gör, att barn behöver en trygg plats även utanför hemmet där de kan bygga förtroendefulla relationer till vuxna och känna sig uppmuntrade. Detta leder till en positiv självbild och bra självkänsla vilket barn behöver för att kunna samarbeta. (Ibid.)

Ytterligare ett sätt att få värdegrundsuppdraget att genomsyra den dagliga undervisningen är att öka kontakten mellan skolan och hemmet. Allt för ofta förekommer det att skolan bara tar kontakt med föräldrarna när det uppstått problem. Den här bristen på kommunikation leder till att många föräldrar inte känner till skolans värdegrunduppdrag och därför inte har möjlighet att påverka och hjälpa till med uppdraget. I Värdegrundsboken står det att det behövs en gemensam dialog mellan skolan och hemmet för att öka förståelsen för både familjens ståndpunkter och skolans fostrande uppdrag. (Ibid.)

I Uppfostran och utbildning påpekar Enkvist att det även är viktigt från lärarnas sida att känna föräldrarnas förtroende. Lärarna representerar det vuxna samhället för eleverna och om samhället visar ett minskat förtroende för lärare kommer de inte att ha den auktoritet de behöver för att uppfylla sitt fostrande uppdrag. (Enkvist:2007)

Dessutom har skolan ett uppdrag att fostra framtida ”demokratiska medborgare” som besitter ett internationellt perspektiv där de är medvetna om sin egen verklighet i ett globalt sammanhang (Ibid.). Lärarna är oftast omedvetna om hur en välstrukturerad språklektion inte bara utvecklar språkkunskaper men även kan påverka attityder hos eleverna och hur de ska förhålla sig i samhället i stort. (Tornberg:2000) Det gäller även att observera de kulturtypiska beteenden som utmärker människor för att kunna förebygga kulturkrockar. Man måste också jämföra dessa beteenden med beteenden från andra kulturer, inklusive ens egen. (Ibid.) Med indelningen av språkelever i

10

särskilda grupper och med enskild fokus på språkets funktionella dimension går eleverna miste om möjligheter till en ökad förståelse för kulturer och livsvillkor utöver sina egna. En förståelse som en välstrukturerad språkundervisning kan erbjuda.

3.4 Elevinflytande

Ett centralt begrepp i dagens läroplan är elevautonomi. Det anses vara en fundamental del av läraruppdraget att fostra eleverna till demokratiska medborgare som kan ta ansvar för sig eget liv och sin egen inlärning. Lärarna spelar en oerhört viktig roll när det gäller hur mycket ansvar de lämnar över till eleverna. I Läroplanen för Gymnasieskolan 2011 står det att läraren har till sin uppgift att ”svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.” Med begreppet elevinflytande i det här arbetet menas det att eleverna, tillsammans med läraren som en vägledare, är delaktiga och kan utföra ett visst inflytande över kursens planering, innehåll och olika arbetsformer.

Hargreaves hänvisar till Unescos dokument om hållbar utveckling, Learning: The Treasure Within. I dokumentet kartläggs de fyra grundtyperna av lärande som främjar teorin om det livslånga lärandet. Hargreaves menar att lärarna har ett stort ansvar i att kunna utrusta eleverna med verktygen som behövs för att kunna lära sig livet ut. Den första grundtypen kallas ”lära sig veta” för att förvärva elevernas förmåga att vara intellektuellt nyfikna och kritiskt granska den kunskapen som lärs ut. Den nästa lärande grundtypen är att ”lära sig göra” och det innebär att eleverna får möjligheten att praktisera det de har lärt sig. Därefter hänvisar Hargreaves till grundtyperna att ”lära sig vara” och att ”lära sig leva tillsammans”. Dessa refererar till elevernas moraliska och etiska ansvar, att kunna lära känna sig själva, utveckla sina talanger och ha kontroll över sitt eget liv. Dessutom ska de också lära sig vara empatiska och leva tillsammans med andra människor då de visar respekt och förståelse för olika ståndpunkter och bakgrunder. Om lärarna inte tar hänsyn till elevernas förmågor att vara ansvariga för och delaktiga i sin egen inlärning kommer inte eleverna att lära sig något påpekar Hargreaves. (Hargreaves 2009:41–42)

11

3.5 Kooperativt lärande

Läraren är ingen självklar maktutövare längre. Samtidigt som en lärare måste bygga upp en social relation till sina elever måste han eller hon också tydliggör spelreglerna för eleverna, det vill säga att skapa olika undervisningssituationer och lärmiljöer. Elever idag är aktiva i skapandet av lärandesituationer och har inte längre en passiv roll. Många av dagens elever vill medverka i och ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling. När elever inte får chans att delta i de många sociala tillfällen som finns i ett typiskt klassrum saknar de möjligheten att utvecklas akademiskt. Möjligheterna för samspel i ett klassrum är oändliga, till exempel projektarbete, att arbeta parvis och delta i gruppdiskussioner. De här aktiviteterna kan också berika elevernas socialförmågor där de lär känna sina klasskamrater, lär sig samarbeta och komma överens för att nå kursens gemensamma mål. Det finns ett antal fördelar, både på ett akademiskt och interpersonellt sätt, med att utveckla elevernas socialkompetens. (Rostvall & Selander: 2010)

Det finns många fördelar för eleverna med den här typen av kooperativt lärande, det vill säga att eleverna samspelar och lär sig av varandra. Då kan eleverna, till exempel, utveckla känslor av att vara accepterad, omtyckt och att få stöd från resten av klassen. Elever som samarbetar utbyter mer information och är generellt mer motiverade än andra elever. (Stensmo:2008)

Kooperativt lärande spelar också en viktig roll för det mångkulturella klassrummet. Kooperativa lärandemetoder kan ses som en strategi för att överbygga språk- och kultur barriärer och etniska skillnader. I en skola för alla ställs läraren inför olika elever med olika förmågor, bakgrunder, kulturer och etniciteter. Elisabeth Cohen, vid Stanforduniversitet, har undersökt fördelarna för det mångkulturella klassrummet med kooperativt grupparbete. Fördelarna som nämns är att eleverna får möjligheten att träna på samarbete med andra elever som har andra förutsättningar. Dessutom får de chansen att utveckla språket och bryta ner möjliga fördomar som existerar mellan etniska grupper. Cohen rekommenderar att läraren själv väljer eleverna som ska samarbeta. Gruppen ska bestå av elever med olika förmågor, språkfärdighet och status. (här refererat efter Stensmo:2008)

12

Nuförtiden innebär pedagogik att praktisk vägleda och handleda individers egen kunskapsinhämtning. För att lyckas anpassa lärandemiljön till olika elevers behov i en skola för alla krävs det en ökad kännedom om dagens elever. Vi, som lärare, måste lära känna eleverna: hur de söker kunskap, lär sig bäst, ser sig själva och skaffar relationer till andra. (Lorentz & Bergstedt: 2006) Det är viktigt att veta hur elevernas liv ser ut idag för att kunna främja deras framtida utveckling både på ett professionellt sätt som en ämneskompetent lärare men även på ett personligt sätt som en stödjande vägledare. (Ibid.)

Varje möte mellan en lärare och en elev kan förstärka, förminska eller bekräfta en elevs identitet.(Ibid.) Ett av de viktiga uppdrag lärare står inför är att ”ta hänsyn till” elevers olika förutsättningar och ”att stärka (…) tillit till den egna förmågan”. (GY 11) Allt detta gäller naturligtvis alla elever oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Eleverna behöver uppleva att deras ”sociala, kulturella och etniska tillhörighet respekteras av skolan” (Gunnarsson 1999:103) För det interkulturella klassrummet kan kommunikation och kultur ses som sammanflätade delar av språkinlärningen. Olika typer av autentiska texter som skönlitteratur och sångtexter gör det möjligt för elever att möta och få en förståelse för människor från olika sociala, politiska, historiska och sociala bakgrunder. Enligt Tornberg är interkulturell förståelse något som skapas i samspel med andra personer här och nu i mötet mellan olika kulturer. (Tornberg 2009:74) Skolan beskrivs i GY 11 som ett ”kulturellt mötesplats” där språkundervisning kan tillhandahålla en viktig plattform för ”öppen diskussion och aktiva insatser” för att motverka alla former av främlingsfientlighet och intolerans. (Läroplan för gymnasieskolan 2011)

3.6 Skolutveckling och värdegrund

Samtal för förändring är en rapport om skolutveckling där fem rapportörer besökte 43 skolor och har ingått i Skolverkets projekt Skola i utveckling. En del av utvecklingsarbetet som har följts är skolarnas ”Visioner, värdegrund och vardag” (Skolverket:1999). I det här kapitlet beskrivs skolans visioner och hur de uttrycks i målformuleringar och utförs genom praktiska strategier. Enligt rapporten är skolans

13

vision och framtida målsättning tydligt relaterade till skolans värdegrund. (Ibid.) På vissa skolor är det till och med ett mål i sig att förankra och formulera en gemensam värdegrund. I det här fallet bedrivs värdegrundsarbetet på ett mindre strukturerat sätt med diskussioner som genomförs på egen hand mellan de olika personalgrupperna. Medan på andra skolor anses värdegrundsarbetet fundamentalt och som en bas för att kunna lyckas med förändringsarbetet. I det här fallet, när en enad värdegrund ses som ett viktigt steg mot konkreta förändringar, har diskussionerna oftast varit mer strukturerade och följts upp av en skolledare eller utvecklingsledare (Ibid.)

Undersökningen kom fram till att de flesta skolor i sitt arbete med mål och resultat också har arbetat med värdegrundsfrågor på ett eller annat sätt. Analyserna har visat att kartläggningen av skolans värdegrund i personalgruppen är en viktig faktor för skolans utvecklingsarbete. Vid alla diskussioner om utvecklingsarbetet kommer värdegrundsfrågor att beröras.(Skolverket:1999) Det är därför viktigt att värdegrunden är väl förankrad och omfattas av hela skolan, det vill säga alla som är verksamma på skolan, vilket underlättar när det ska skapas en enad vision för framtida mål.

3.7 Tidigare forskning kring vikten av värdegrunden.

Kennert Orlenius skriver om att i början av 1990-talet fick en forskargrupp uppdraget av Skolöverstyrelsen att undersöka om det skulle finnas utrymme för etik som ett ämne för sig som den engelska läroplanen med ämnet ”Citizenship”. (2001:22-24)

Resultatet av den här undersökningen som presenterades under ett tredagarsseminarium blev som man läser i dagens läroplan (Gy 11) att etik och värdegrundsfrågor ska genomsyra all undervisning i alla ämnen och inte vara ett eget ämne för sig med egen kursplan. Orlenius menar att att det här beslutet att inte behandla väredgrundsfrågor som ett eget ämne skapar obalans i skolans uppdrag då skolans mål sätter fokus först och främst på kunskaper och färdigheter medan de demokratiska värderinger som samhället och skolan vilar på finns i de allmänna delarna i början av läroplanen. Detta trots att skolan fungerar som en kulturell och social mötesplats för eleverna mer än en plats för att enbart bygga på kunskap. Orlenius menar att samhället blir alltmer individanpasset

14

och därför behöver värdegrundsfrågor ha allt större utrymme både i undervisning och i skolan som en social mötesplats. (2001)

15

4 Metod och genomförande

4.1 Val av metod

Undersökningen är kvalitativ och utfördes genom att intervjua språklärare om deras upplevelser och uppfattningar av värdegrundsarbetet på skolan där de undervisar. Kihlström menar att en kvalitativ intervju liknar till formen ett vanligt samtal med skillnaden att den har en bestämd fokus. (Har refererat efter Dimenäs:2007) I det här fallet var intervjuernas fokus att få höra lärarnas åsikter om värdegrundsarbetet på skolan där de är verksamma. Urvalsgruppen är fem gymnasielärare i moderna språk och engelska i olika åldrar och med olika uppfattningar och erfarenheter av värdegrunden. Urvalsgruppen har valts för att jag först och främst ville utreda språklärarnas möjligheter att få värdegrunden att genomsyra den dagliga undervisningen. Jag utför min verksamhetsförlagdtid på en högstadieskola där jag har observerat värdegrundsarbetet. Dock hade jag mindre erfarenhet av värdegrundsarbete på en gymnasieskola och därför ville jag ta reda på lärarnas erfarenheter med äldre elever på gymnasienivå. Den bakomliggande anledningen till mitt val av forskningsmetod är att jag ville få personliga intryck och åsikter från lärarna. Intervjuerna har gett mig möjligheten att få den informationen jag är ute efter från ett mer personligt perspektiv. Den här metoden, där man samlar in berättelser och historier, kallas för en narrativ undersökning. Bell menar att sådana samtal, som i detta fall gjordes i form av en intervju, kan fördjupa förståelsen i en fallstudie som ger en ”otrolig personlig mångfasetterad insikt om den situation som undersökts”. (Bell 2000:22–23)

16

4.2 Etik

Jag har inför intervjuerna följt de fyra forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=12)

• Informationskravet om att man som forskare ska informera de

medverkande om uppgiftens syfte och att deras deltagande är frivilligt. • Samtyckeskravet, vilket innebär att forskaren ska inhämta

undersökningsdeltagarens samtycke.

• Konfidentialitetskravet, vilket innebär att personerna och personuppgifterna ska förbli anonyma.

• Nyttjandekravet, vilket innebär att intervjuerna av personerna endast får användas till att uppfylla forskningens syfte.

4.3 Genomförande

Först och främst var det viktigt att lärarna blev informerade redan från början att intervjusvaren är anonyma. Det är väldigt centralt i det här fallet eftersom det som undersöks är personliga upplevelser och känslor. Lärarna måste känna ett visst förtroende för mig som intervjuare att svaren kommer att behandlas konfidentiellt och med rätt syfte. Bell menar att det är viktigt att man klargör intervjuns syfte och vad som kommer att ske med intervjuernas resultat. Bell rekommenderar att man visar ett brev från institutionen eller handledaren där intervjuns syfte klargörs. Jag har inte visat ett brev från Malmö Högskolan. Däremot visade jag för lärarna en sida ur läroplanen för gymnasieskolan 2011, sektion 2.2 Normer och värden. Där kartläggas vad som menas med ”grundläggande demokratiska värderingar” och vad skolans mål ska vara när det gäller värdegrunden och riktlinjer för lärarna och skolans personal. Jag bestämde mig för att visa det här utdraget för lärarna för att de alla har olika erfarenheter av begreppet värdegrund och vissa var kanske mer uppdaterade om läroplanens riktlinjer än andra. Sidan skulle fungera som ett medel för att väcka tankarna hos lärarna och deras roll i värdegrundsarbetet. Intervjusvaren spelades in på band. Bandinspelningen blev ett sätt att säkerställa att jag kunde fokusera helt på intervjusvaren utan att behöva anteckna efter varje svar. Detta är ytterligare en anledning varför det var viktigt att jag

17

tydliggjorde för lärarna att deras intervjusvar var anonyma och enbart skulle användas med syftet att granska värdegrundsarbetet i dagens skola. (Bell:2000). Dessutom ökar intervjuernas tillförlitlighet genom bandinspelning då det finns det mindre risk för feltolkning av svar och ledande frågor kan lättare upptäckas. Kihlström menar att vid en kvalitativ intervju är det viktigt att tänka på att inte ställa ledande frågor eller styra intervjun. (Dimenäs:2007) Att spela in intervjuerna var ett sätt att säkerställa att jag höll mig till intervjusyftet och inte ställde för många ”öppna frågor” som har en svag struktur och divergerar för mycket från intervjuns bestämda struktur. (Ibid.)

Intervjuerna genomfördes mestadels i lärarnas arbetsrum. Dock på grund av eventuella störningar har två av intervjuerna genomförts på ett ledigt arbetsrum där ingen kunde komma in och störa. Intervjustoffet är av en känslig natur, det vill säga hur läraren förhåller sig till värdegrunden. Detta är för att deras personliga åsikter och värderingar påverkar deras dagliga arbete. En viktig aspekt av de här intervjuerna var att ämnet är lärarnas ”livsvärld”. Det vill säga möjligheten att komma åt lärarnas vardagsvärld och hur de relaterar till den. (Kvale 2009: 44)

4.4 Intervjumetod

Bell menar att intervjumetoden är en tidskrävande forskningsmetod och att man kan räkna med ungefär 10 timmar till transkriberingen, analys och rapportering av intervjusvar från varje intervju. (Bell:2000) Därför bestämde jag mig för att intervjua fem gymnasielärare som undervisar i engelska och moderna språk. Detta är för att jag kommer att undervisa i moderna språk och engelska. Därför vill jag ta del av deras erfarenheter och åsikter när det gäller värdegrunden. Min förhoppning är att kunna använda den informationen i min framtida lärarroll.

4.5 Intervjustil

Det finns en rad olika intervjustilar man kan välja bland. Jag har valt att använda mig av den fokuserande intervjun. Jag hade ett frågeformulär med vissa frågor och en lista med olika teman som har behandlats under intervjuernas gång. (Bell:2000)

18

På det sättet var intervjuerna till en viss del strukturerad men samtidigt lämnas det en del frihet till intervjusvaren. Det som jag ville ta reda på var lärarnas personliga åsikter och upplevelser därför är det viktigt att de har en viss frihet i sina svar. Detta betydde också att uppföljningsfrågor och en sondering eller specificering av en del svar behövdes.(Ibid.) Till exempel hände detta när jag ställde min första fråga om det var viktigt med värdegrunden. Värdegrunden är väldigt stort i sitt begrepp och det var därför nödvändigt för mig att bryta ner begreppet genom att hänvisa till läroplanen och dess förklaring av skolans demokratiska värderingar.

4.6 Intervjuteman:

Följande teman har tagits upp på intervjuerna:

 Vikten av att arbeta med värdegrunden

 Förslag på hur man som lärare kan arbeta med värdegrunden

 Värdegrundsarbetet inom lärarkåren

19

5 Resultat

I den här sektionen av arbetet presenteras intervjuernas resultat. Intervjusvaren gav ett stort antal intressanta infallsvinklar angående lärarnas uppfattningar om värdegrunden.

Gemensamma teman som kommer att belysas och analyseras från intervjusvaren är:

 Läraren som förebild

 Värdegrunden och läroplanen

 Värdegrunden i klassrummet

 Elevinflytande

 Föräldrarnas ansvar

5.1 Resultat - Läraren som förebild

För det första så är alla lärare överens om att värdegrunden är väldigt viktig och fundamental för deras verksamhet. En lärare menar att

”Ja, det är viktigt för att jag jobbar ju med människor. Jag har relationer till mina elever, värdegrunden påverkar mina relationer med andra människor och också hur jag förmedlar kunskap till mina elever.”

En av lärarna uttrycker det som att värdegrunden är skolans ”ryggrad”. En av lärarna betonar vikten för henne med att vara en förebild för sina elever och visar att hon står för de grundläggande värderingarna skolan och samhället vilar på.

20

5.2 Resultat - Läroplanen

Lärarna har varierande åsikter angående hur läroplanens riktlinjer ska tillämpas. Vissa lärare är överens om att värdegrunden automatiskt är basen för all verksamhet i skolan. Dessa lärare följer inga konkreta regler när det gäller hur värdegrundsarbetet ska införas utan snarare försöker följa läroplanens riktlinjer och låter sina egna demokratiska värderingar påverka hur de behandlar eleverna. Det är inget dokument som lärarna refererar till dagligen även om en av lärarna tycker att skolan ”borde ha den inrammad på väggen i arbetsrummet”. En annan lärare uttrycker att han utgår ifrån sin egen ”värdekompass” och inte bokstavligen följer läroplanen men låter sin ”demokratiska och toleranta” syn genomsyra hur eleverna bemöts. En annan lärare menar att hon känner en viss osäkerhet i utförandet av läroplanens principer och beskriver att de ”inte var så konkreta”.

5.3 Resultat - Värdegrunden i arbetslagen

Frågan har ställts om det överhuvudtaget är viktigt att lärarkåren har en enad syn på värdegrunden. Frågan fick varierande svar. De flesta lärarna tycker det var väldigt viktigt att lärarna har en någorlunda gemensam syn på värdegrunden men samtidigt är de medvetna om att det kan förekomma olika tolkningar av värdegrunden eftersom vi alla är olika. Därför påpekar lärarna att möjligheten till en ständig diskussion inom arbetslagen är nödvändig för att kunna diskutera allas olika syn och tolkningar. Enligt de flesta lärarna som har intervjuats har de ständiga diskussioner med kollegorna om olika värdegrundsfrågor, till exempel om elevdemokrati, förebyggandet av diskriminering och samhällsdebatt.

Det är värt att nämna att bland lärarna som examinerades omkring och i början av 1990-talet fanns det en tydligare förståelse och öppenhet till begreppet värdegrunden. Frågan har ställts var och när lärarna stötte först på begreppet värdegrund. Läraren som har kortast arbetslivserfarenhet och tillika den som tog lärarexamen sist kommer ihåg att värdegrunden ingick i hennes utbildning på lärarhögskolan. En annan lärare som utexaminerades senare på 1980-talet men som redan hade arbetat med värdegrunden

21

inom försvarsmakten är väldigt positivt inställd till värdegrunden och menar att begreppet väcker positiva tankar hos henne. Lärarna som utexaminerades på 1970-talet inte kommer ihåg varifrån de först hörde talas om begreppet värdegrund. Dessutom var en av lärarna kritisk mot ”statskontrollerade åsikter” och en påtvingad gemensam syn som han tycker värdegrundsarbete kan medföra.

5.4 Resultat - En gemensam syn

Till skillnad från de andra lärarnas åsikter om vikten av gemensam värdesyn fanns det en lärare som var kritisk mot ”statskontrollerade åsikter”. Läraren menar att:

”Vi har åsiktsfrihet i Sverige, så total samsyn är uteslutet anser jag.”

Läraren betonar vidare att det kan vara farligt med en gemensam syn. Då menar han att det inte är värdegrunden i sig som är problemet utan ordet ”gemensam”. Läraren hänvisar till ideologier som nazism och kommunism vilka krävde en gemensam syn. Han tycker att ”likriktning kan vara riskabelt”.

5.5 Resultat - Språklärarnas idéer

Det svaret jag fick när frågan ställdes om värdegrundsarbetet i klassrummet var att lärarna föreslog att man kan använda skönlitteratur, olika texter och filmer som ett sätt att ta upp och bearbeta värdegrundsfrågor. En annan lärare pratar om att se likabehandlingsplanen som ”ett levande dokument” som alla elever och skolans personal bör känna till. Läraren betonar vikten av att låta eleverna arbeta aktivt med en likabehandlingsplan som ett verktyg när det gäller diskussioner kring värdegrundsfrågor i klassrummet.

Ytterligare praktiska idéer lärarna har om värdegrunden i klassrummet handlar om elevdemokrati. En av lärarna hänvisar till forskning som säger att unga elever får

22

bestämma mer jämfört med äldre elever på gymnasiet och det tycker hon är fel. Som tidigare nämnts betonas det i läroplanen att eleverna ska ha ett visst inflytande över lektionens innehåll och arbetsformer. Detta hänger ihop med begreppet ”elevdemokrati” där lärarna som har intervjuats anser att det är viktigt att man arbetar demokratiskt med eleverna i klassrummet, att demokratiska värderingar bör vara grundläggande för allt arbete. Det vill säga hur eleverna bemöts, behandlas och samarbetar. Läraren betonar att det är viktigt att stå upp för skolans värdegrund som ledare och ansvarig.

5.6 Resultat - Normkritik

Samtidigt som kontakten mellan läraren och eleven är viktig, är det även viktigt att arbeta normkritiskt. Detta betonas av en lärare i sina intervjusvar om konkreta idéer kring värdegrundsarbetet i klassrummet. Hon menar att det har pratats mycket om toleranspedagogik dock tycker hon istället att man ska vara mer normkritisk och inte bara toleranta mot alla. Enligt henne ska man ifrågasätta ”normen istället för att släppa in avvikaren”. Läraren påpekar att det ska finnas en given plats i samhället för alla och ingen ska behöva vara bara tolererad. Hon resonerar att ju mer eleverna får möjligheten att arbeta normkritisk desto färre kränkningar blir det i skolan därför att alla blir mer medvetna om normer som kan vara begränsande och hindrande. Läraren ger som exempel på maktstrukturerna i samhället och i skolans värld det faktum att gruppen med makten, de ”klokare” vuxna och lärarna i detta fall, bestämmer över de ”dumma” eleverna för att de är oansvariga. Läraren föreslår att hon kan göra ett klasskontrakt tillsammans med eleverna som alla ska följa och som alla skriver under. Kontraktet innebär att man ska följa likabehandlingsplanen som till exempel att inte utrycka sig kränkande och att visa respekt för varandra.

5.7 Resultat - Föräldrakontakt

En av lärarna som har intervjuats poängterar att ständig kontakt med föräldrar stödjer skolans värdegrundsarbete. Läraren refererar till ett problem på sin skola med

23

skolkning. Om en elev som inte är myndig skolkar måste föräldrarna underrättas samma dag. På skolan har de infört ett nytt system som innebär att om eleverna skolkar en lektionstimme får föräldrarna, om de vill, ett sms hem. Detta har också gjort att fler föräldrar hör av sig och har mer kontakt med skolan. Läraren menar att hon är skyldig som lärare att kontakta målsman så fort som möjligt och prata med dem om eleverna som skolkar. Detta är en sak som skolan har försökt att göra för att minska frånvaron.

24

6 Analys

I den här sektionen kommer resultaten analyseras och tolkas i samband med de ovan nämnda teorierna.

6.1 Läraren som förebild

En av lärarna menade att det var väldigt viktigt för henna att agera som en förebild för eleverna i sin dagliga verksamhet. Detta påstående stämmer väl överens med Bergems teorier om lärare ”som fostrare och moraliska aktörer”.(Bergem 2000:32) Bergem menar att lärarna måste arbeta med sin egen inställning till värdegrundsfrågor innan de kan vara en förebild för elevernas värdegrundsreflektioner. Läraren tänker mycket kring sin språkanvändning i klassrummet och att hon använder politiskt korrekta ord för att inte förmedla fördomar till sina elever.

”Jag tänker så mycket på värdegrunden att jag är rädd för att inte vara politisk korrekt hela tiden”.

Problematiken med att vara politiskt korrekt, enligt henne, är att man blir orolig över att säga något som kan upplevas som intolerant. Samtidigt om elever uttrycker sig på ett mindre korrekt sätt bemöts det av lärarens kraftiga ogillande. Lärarens varning leder till tystnad och tillåter ingen möjlighet för diskussion kring fördomar och intolerans. Läraren ifrågasätter då om hon blir en ”förebild eller en sträng förälder”? Läraren inser själv att det är omöjligt att förebygga det som bryter mot värdegrunden om eleverna inte har möjligheten att aktivt diskutera värdegrundsfrågor. Detta stämmer överens med Ellmins teoretiska idéer om att det är omöjligt att arbeta med värdegrunden om värderingar inte presenteras för eleverna och bearbetas på ett klart och koncist sätt. (Ellmin:83). Hon menar att eleverna lär sig av lärarna som förebilder och det är viktigt att lärarna stärker deras ”självförtroende och självkänsla” då är man inte så rädd för det

25

som anses vara annorlunda. Den här poängen överensstämmer med Lorentz och Bergstedts (2006) synpunkter om hur avgörande mötet mellan läraren och elev är när det gäller elevernas självkänsla och tilltro till sin egen förmåga.

6.2 Läroplanen

Läraren påpekar att varje person har sin egen unika ”värdekompass” som han eller hon refererar till vilket är baserat på bakgrund och livsförhållanden med mera. Detta gör till en viss del att lärare kan tolka styrdokumenten på olika sätt beroende på sin egen erfarenhet och därmed blir det svårare att få en enad syn inom lärarkåren gemensamma mål och visioner när det gäller värdegrunden. Som Bergem också poängterar finns det oftast stor osäkerhet bland lärare när det gäller tolkningen och implementeringen of läroplanens riktlinjer angående värdegrundsarbetet. (2000)

6.3 Normkritik

Läraren använder sig alltså av ”kooperativt lärande” när det gäller elevinteraktion. Som tidigare har beskrivits är fördelarna med det här arbetssättet många. Eleverna kan lära sig samarbeta, utbyta information, utveckla känslor genom att få stöd från resten av klassen och kan uppleva mer motivation när de samspelar. (Stensmo:2008) Intervjuerna genomfördes samma vecka som lärarna hade en studiedag på temat värdegrunden. Lärarna lyssnade på en föreläsning som bland annat handlade om att vara normkritisk. Det som diskuterades var att man ska arbeta för att alla grupper av människor ska ingå i vårt samhälle på ett naturligt sätt. Människor ska inte bara tolereras eller accepteras för att de anses vara annorlunda. Lärarna menar att studiedagen var givande men kanske var mer tänkt som en teoretisk bakgrund till värdegrundsfrågor än praktiska förslag om hur lärarna kan arbeta med värdegrunden.

Den här situationen stämmer överens med Zackari och Modighs idéer i Värdegrundsboken (2002) om att oftast blir föräldrarna kontaktade av skolan om det

26

uppstår problem. Läraren beskriver det som att ”fylla skolan med vatten” och inte enbart ”släcka bränder”, det vill säga att skolan måste arbeta förebyggande med värdegrunden. Genom en ökad kontakt med föräldrarna och ständiga diskussioner kan föräldrarna få en bättre förståelse för skolans fostrande uppdrag och stödja värdegrundsarbetet hemifrån som Zackari och Modighs idéer tyder på.

6.4 Värdegrundsarbete i arbetslagen

Som i fallet som beskrevs i rapporten Samtal för förändring består värdegrundsarbetet av självständiga diskussioner som förs på egen hand inom de olika arbetslagen. Rapporten kom fram till att en gemensam vision förankrad i värdegrunden som omfattas av hela skolan är ett viktigt steg för skolans utvecklingsarbete.(Skolverket:2009) Med tanke på rapportens resultat är det två lärare som yttrar att de gärna hade velat delta i värdegrundsarbete av ett mer strukturerat slag till exempel fler möjligheter till diskussioner och föreläsningar kring värdegrunden och i synnerhet mänskliga rättigheter. Läraren kan inte säga om det finns en gemensam vision eller motto på skolan dock medger hon att läroplanens riktlinjer och likabehandling är dokument som lärarna bör kunna utantill. På anställningsintervjun var det ingen som frågade henne om hon står för skolans värdegrund. Då förväntades det att lärarna skulle använda sig av sin egen värdekompass när det gäller värdegrundsarbetet.

6.5 En gemensam syn

Läraren som påstår att ”total samsyn är uteslutat” menar att självklart kommer det finnas skillnader mellan lärarnas tolkningar av läroplanens riktlinjer och den demokratiska grundsynen och värdekompassen. Därför är det viktigt med interaktiva övningar och diskussioner i klassrummet såväl som inom lärarkåren som kan användas som ett sätt att öppet diskutera och överbrygga språkliga, kulturella och etiska skillnader. (Stensmo:2008)

27

6.6 Språklärarnas ideer

Fyra av de fem lärarna som intervjuats nämnar att användingen av autentiska texter och filmer i språkklassrummet kan vara ett effektivt sätt att ta upp och diskutera värdegrundsfrågor. Dessa ideer Tornberg påpekar kan autentiska texter som skönlitteratur vara ett utmärkt sätt för eleverna att skriftligt, muntligt eller på ett annat sätt arbeta med värdegrunden. (Tornberg: 2009). Detta är även ett bra exempel på det som Ellmin (2011) menar när han påpekar att vardagliga lektioner kan anses vara en viktig plattform för eleverna att arbeta med värdegrund och även att utveckla sin sociala och kommunikativa kompetens.

28

7 Diskussion

Frågorna som har forskats kring i det här arbetet handlar om lärarens uppfattning av värdegrunden, värdegrundsuppdraget och praktiska idéer kring hur värdegrunden kan prägla skolans dagliga verksamhet.

7.1 Är det viktigt med värdegrunden?

Alla lärare som intervjuats håller med om att värdegrunden är viktig och vissa av dem uttrycker att det är kanske lärarnas viktigaste uppdrag. Tre av lärarna betonar vikten av att stå för de värderingarna man försöker framföra till eleverna. Lärarnas fostrande uppdrag hänger ihop med skolans värdegrund och en av lärarna ifrågasätter ibland om hon är en förälder eller förebild. Utan tvekan har samhällsförändringar även påverkat lärarnas uppdrag som jag har observerat under min VFU praktik. Idag har lärarna ett stort mångfacetterat samhällsuppdrag som uppfostrare och pedagoger till kommande generationer. De är inte bara ansvariga för ämnesundervisning. Läraruppdraget har utökats till en roll som tidigare tillhandahölls av en skolkurator eller psykolog. Intervjuresultaten visar att alla lärare är medvetna om vikten av värdegrundsarbete. Däremot finns det en skillnad när det gäller hur engagerade de är i värdegrundsfrågor. Det verkar finnas ett mönster att lärarna som är relativa nyexaminerade är mer medvetna och engagerade när det gäller värdegrundsfrågorna.

29

7.2 Värdegrunden och läroplanen

Enligt lärarnas intervjusvar är läroplanens riktlinjer mestadels tydliga angående värdegrunden men de anses vara mer som rådgivande kommentarer än konkreta förslag om hur man bör arbeta med värdegrunden. Från lärarnas intervjusvar får man intrycket av att de känner till läroplanens riktlinjer om värdegrunden dock verkar läroplanen fungera mer som stödjande kommentarer än som regler som lärarna ständigt refererar till.

7.3 Värdegrunden i praktiken

Intervjuresultaten tyder på att det som skiljer sig är lärarnas uppfattningar av hur värdegrunden kan bearbetas i praktiken. Hur man som lärare praktiskt kan arbeta med värdegrunden är något som jag själv har funderat på under min studietid. Några lärare som har intervjuats anser att värdegrundsarbete handlar inte bara om några enstaka temadagar eller lektionstillfällen. All skolans verksamhet har sin bas i värdegrunden och därmed arbetar man omedvetet med värdegrunden som lärare när man använder sin egen demokratiska syn och värdekompass för att agera när värdegrundsfrågor dyker upp. Jag har själv upplevt problem med att avgränsa och tydliggöra mina egna tankar kring begreppet värdegrunden eftersom varje person har sin egen unika värdekompass som de refererar till vilket är baserat på bakgrund och livsförhållanden med mera. Detta gör till en viss del att läraren kan tolka styrdokumenten på olika sätt beroende på sin egen erfarenhet. Därmed blir det svårare att få en enad syn inom lärarkåren om varför värdegrundsarbetet är viktigt och hur det ska se ut. Däremot håller jag med en annan lärares påstående om att det måste finnas en gemensam vilja att arbeta i enlighet med skolans värdegrund till exempel att alla har rätt till en utbildning och ska inte diskrimineras på grund av kön, etnicitet eller bakgrund. Lärarna tycker att det är viktigt och givande med temadagar, diskussionstillfälle och föreläsningar kring värdegrundsfrågor för att ta upp olika tolkningar och åsikter. Lärarna skulle välkomna fler sådana möjligheter på sin gymnasieskola.

30

Alla språklärare är överens om att autentiska texter som skönlitteratur och filmer kan vara viktiga verktyg för att ta upp värdegrundsfrågor och det tillåter eleverna att bearbeta och reflektera över dessa frågor på ett konkret sätt. Skolan där jag utför min praktik är väldigt traditionell när det gäller undervisning i moderna språk. Det finns en brist på läromaterial och lektionerna utförs nästan alltid med hjälp av en lärobok och övningarna är lärarledda. En vanlig lektion innebär att klassen läser igenom en text tillsammans och sedan svarar skriftligt på frågorna om texten som ställs av läraren. Sedan får eleverna i läxor en lista med glosorna från texten som ska memoreras till nästa lektionstillfälle. Lärarledd textbehandling gör att elever spelar en passiv roll i kunskapsutvecklingen. Metoden tar inte hänsyn till det som eleverna anser som viktigt och relevant för sin egen utveckling. Naturligtvis kan man som lärare inte bara lämna över lektionsinnehållet och arbetsuppgifterna till eleverna. Däremot krävs det en inskolning av olika mönster så att eleverna blir medvetna om de olika möjligheterna som finns för att behandla en text. Jag håller med om lärarnas förslag om att använda olika texter och filmer som verktyg för att introducera och arbeta med värdegrundsfrågor. I min framtida lärarroll kommer jag att fokusera på användning av texter utifrån ett värdegrundsperspektiv som en bra plattform för värdegrundsarbetet.

7.4 Läraren som förebild

Intervjusvar angående lärarens roll som en förebild visar att läraren måste tro på det han eller hon lär ut. Det räcker alltså inte att bara att lära ut skolans värdegrund utan personalen måste visa att de står för värderingarna i ett praktiskt sammanhang. Elever behöver uppleva att läraren bryr sig om dem och deras utveckling. Elever måste känna att en lärare är engagerad och verkligen vill lyckas med att utveckla och förädla elevernas kunskaper. Läraren måste inse hur stort inflyttande de har på sina elever. Läraren kan direkt påverka hur eleverna lyckas i skolan genom hur de bemöter och vägleder dem. Elevens förmåga och motivation är beroende av hur de upplever sig bli behandlade i lärmiljön. Det räcker inte att eleverna lämnar skolan med höga betyg i alla ämnen utan skolan måste stå som en förebild för de mänskliga värderingarna. Liksom elevernas föräldrar har skolan ett stort ansvar för hur eleverna utvecklas. Barns attityder och värderingar påverkas i hög grad av de vuxnas inställning och ståndpunkter i olika

31

situationer. En negativ eller kränkande inställning från vuxna kan till exempel påverka barn i unga åldrar. Därför är det oerhört viktigt att skolan arbetar aktivt och motverkar alla fördomar och negativa attityder som går emot skolans grundläggande värderingar. Enligt skollagen har alla barn rätt till en bra utbildning. Detta innebär inte bara en ämneskompetent lärare som kan få eleverna att prestera höga betyg i enskilda ämnen. Enligt mig är den fostrande delen av läraruppdraget att läraren ska vara en förebild för sina elever. En förebild som klargör de värderingar som skolan står för med syfte att uppmuntra och motivera eleverna till att diskutera och tänka kring moraliska frågor.

7.5 Föräldrakontakt

En av lärarna pratar om att det är viktigt att ha föräldrarnas stöd i värdegrundsarbetet. Tyvärr är det oftast så att föräldrarna kontaktas av skola när det uppstår problem och föräldrarna är inte involverade i skolans förebyggande och pågående värdegrundsarbete. Enligt dagens styrdokument och teorier bör både lärare och föräldrar har ett gemensamt socialt ansvar att uppfostra och vara en bra förebild för alla barn. Många föräldrar är helt omedvetna om skolans övriga värdegrundsarbete. Föräldrarna måste ses som en resurs och inte som ett hinder så att värdegrundsarbetet kan fortsätta även hemma vid köksbordet. Mer tid krävs till diskussioner och samtal kring moral, etik och skolans värdegrund om skolan ska lycka med att uppfostra ansvarsfulla och självsäkra individer som kan bidra till samhället. Intervjuresultaten visar att gymnasieskolan har mest kontakt med föräldrar när ett problem uppstår till exempel skolk. Lärarna är överens om att det måste arbetas mer förebyggande med värdegrunden innan problem uppstå för att involvera föräldrarna i det dagliga värdegrundsarbetet. Därutöver anser jag att om skolan ska kunna få värdegrunduppdraget uppfyllt måste kontakten mellan hemmet och skolan öka. I dagsläget har föräldrarna oftast kontakt med skolan försent när det gäller något negativt som redan inträffat till exempel när en elev brutit mot värdegrunden i form av kränkande behandling. Detta borde istället förhindrats genom förebyggande arbete och mer föräldrakontakt.

32

7.6 Elevinflytande

Utöver en ämneskompetens måste en lärare också besitta en social kompetens för att nå och positivt påverka eleverna. Den blinda tron jag hade, som elev, för min lärares osvikliga auktoritet existerar generellt inte i svenska skolor. Elever följer inte en lärares instruktioner bara för att de har makten i klassrummet. En ömsesidig respekt måste byggas upp mellan elev och lärare som positivt kan påverka kunskapsutvecklingen. Att lära en elev något är först och främst en social färdighet och hur elever blir bemötta av läraren har en avgörande effekt i deras kunskapsutveckling. Om elever upplever att de är maktlösa och inte har något ansvar för sin egen utbildning innebär det att undervisning inte längre blir relevant för dem.

Under min skolgång hade vi elever i princip inget att säga till om. Den här bristen på demokratiska rättigheter gjorde oss hjälplösa. Vi behandlades som barn i en förskoleklass och lärarens auktoritet aldrig skulle ifrågasättas för att skolans norm var att lärarna alltid ska respekteras oavsett hur lärarna bemöter sina elever. En ökad interaktion mellan läraren och elever kan hjälpa eleverna att utvecklas på ett mer effektivt sätt. En av lärarna ger ett förslag om att låta eleverna arbeta och reflektera kring likabehandlingsplanen. Detta är för att få andras perspektiv. Alla elever är olika och tolkar en uppgift på annorlunda sätt. Enligt min erfarenhet kan en elevs kunskap starkt berikas genom att samarbeta och byta idéer med andra elever.

7.7 Min utveckling

Det här arbetet kom till från mina egna funderingar och nyfikenhet över hur jag som blivande lärare ska tillämpa värdegrundsarbete i mitt klassrum med mina elever. Detta gjorde att jag ville undersöka verksamma lärares tänkesätt kring värdegrunden för att få en bättre uppfattning över hur värdegrundsarbetet ser ut i dagens skola. Lärarnas intervjusvar har varit intressanta och tankeväckande. När det gäller min egen yrkesroll har det varit givande att prata med gymnasielärare som undervisar i språkämnen framförallt moderna språk. Traditionellt har vissa ämnen en särskild inriktning mot värdegrundsfrågor till exempel samhällskunskap och historia. Däremot visar lärarna att

33

värdegrunden är något som bör och ska genomsyra även språkundervisningen. Lärarna är noggranna med att välja skönlitteratur och olika sorters texter som till exempel handlar om moraliska och etiska frågor. De anser att det är grundläggande att först ta upp dessa frågor men även att låta eleverna själv reflektera och diskutera. Lärarnas kommentarer har fått mig att fundera över mina egna didaktiska val när det gäller användning av autentiska texter. Att grunda texterna och annat lektionsmaterial i värdegrundsfrågor är ett bra sätt för värdegrunden att genomsyra den dagliga språkundervisningen och är något som jag vill fokusera mer på i min framtida yrkesroll.

Lärarna har betonat att det är viktigt med en ständigt pågående diskussion med kollegor om värdegrunden. De här diskussionerna måste vara strukturerade kring ett gemensamt mål och till ett förebyggande syfte, inte tillfälliga enskilda diskussioner när problem uppstår. Lärarna är mestadels överens om att det är viktigt med en gemensam syn på värdegrund dock är vi alla olika och varierande tolkningar och åsikter kan uppstå. Därför är det viktigt med öppna diskussioner. Med tanke på min framtida lärarroll är min förhoppning att kunna så mycket som möjligt öppet diskutera kring värdegrundsfrågor innan det uppstår problem. Det är viktigt med en gemensam vision som alla har medverkat till. En sådan vision kommer hjälpa skolan att utvecklas positivt.

Som tidigare beskrivits har min egen skolgång och även praktiska observationer från min VFU skola präglats av traditionella undervisningsformer där läraren själv bestämmer över lektionens innehåll och arbetsform. Två av de intervjuade lärarna poängterar att eleverna måste ha ett visst inflyttande över hur värdegrunden tas upp och bearbetas. Efter att själv ha upplevt en brist på inflyttande som elev och har hört lärarnas historier inser jag att det är avgörande för elevernas utveckling att de kan arbeta demokratiskt och lära sig självständigt reflektera och samarbeta. I min framtida lärarroll kommer mina språkdidaktiska val påverkas av den här synen på ett ökat elevinflytande.