Varför folk spelar golf

1

Malmö Universitet

Fakulteten för lärande och samhälle Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Varför folk spelar golf.

Why people play golf

Ilve, André

Schultz, Lucas

Kandidatexamen 180 hp Idrottsvetenskap

Examinator: Kutte Jönsson Handledare: Stephen Garland

2

Sammanfattning

Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka varför folk spelar golf.

Problem/frågeställning:

Vad motiverar golfspelare att börja spela golf? Varför fortsätter golfspelare att spela golf?

Teori:

I denna studie användes självbestämmandeteorin för att förklara och analysera empirin som samlas in. Självbestämmandeteorin (eng. Self-determination theory: SDT) är en teori som kan förklara olika individers motivation till fysisk aktivitet och deltagande i idrott, golf i detta fall.

Metod:

Datainsamlingstekniken som använts i denna studie var kvantitativ enkät som skickades ut till golfare. Detta datainsamlingssätt användes för att kunna samla in många svar på kort tid för att ge studien ett bra underlag och hög reliabilitet och validitet. Urvalet antogs ur ett

bekvämlighetsurval med ändamålsstyrd inriktning. För att analysera resultaten användes

generell induktiv analysmetod. Datainsamlingen i denna studie bestod av 79 respondenter. Av

dessa var 83% män och 17% kvinnor och resultaten är sedan uppdelade i två ålderskategorier. Dessa är 22–30 som var 63% och 31–40 som var 37%.

Resultat och slutsatser:

Anledningen till att de flesta respondenterna började spela golf var att antingen

familjemedlem eller vänner spelade golf. Vidare visade resultaten tydligt vilken anledning som var huvudorsaken till att de flesta respondenterna fortsatt spela golf och detta var att det är roligt. Andra viktiga huvudorsaker är socialt umgänge och att de vill bli bättre. Även ”motion/träning” är en viktig faktor till varför många spelar golf. Slutsatser som går att dra av detta utifrån syfte och frågeställningar är att i de flesta fall börjar folk spela golf på grund av familjemedlemmar och/eller vänner men de fortsätter spela för att de tycker att golf är roligt och utmanande. Det sociala umgänget är också en viktig anledning till att respondenterna fortsatt spela golf. Vilket är viktiga resultat för golfklubbar att ta hänsyn till för att locka nya medlemmar och behålla existerande.

3

Abstract

Purpose:

The purpose of this study is to investigate why people play golf.

Problem/issue:

What motivates golfplayers to start playing golf? Why do golfplayers continue to play golf?

Theory:

Self determinantion theory is used in this study.

Method:

The data collection that is used in this study is quantitative surveys.

Results and conclusion:

The most common reason why people start playing golf is because of the fact that

familymembers or friends play golf. The biggest reason people continue to play golf is that it’s fun, other eminent reasons are the social interaction and that they want to become better at golf. The conclusion of this based on the purpose of this study is that people start playing golf because of friends and family but continue to play golf because it’s fun.

4

Förord

Vi valde att skriva detta arbete tillsammans då vi båda är golfare och är intresserade av hur sporten är uppbyggd. Vi fann båda ett intresse att undersöka vad som får golfare att lägga ner så mycket tid på en relativt dyr sport. Våra egna erfarenheter var väldigt lika och vi ville därför undersöka om det såg likadant ut för andra eller om det fanns flera olika anledningar till att folk spelar golf.

För att genomföra arbetet har vi satt upp flera mindre deadlines när vi ska vara klara med vissa delar av arbetet. Vi har delat upp skrivandet men har hela tiden hållit kontakt och hjälpt varandra genom de olika delarna av arbetet. Därför står vi båda bakom allt som är inlämnat och vi vill bli bedömda kollektivt. På grund av rådande pandemi har vi inte haft möjligheten att stämma möten ansikte mot ansikte så då har vi i stället haft stående möten varje vecka via Zoom.

Ett speciellt tack riktas till vår handledare Stephen Garland för all hjälp under arbetets gång. André och Lucas, maj 2021

5

Innehållsförteckning

1. Inledning………6 2. Bakgrund………...8 2.1 Golf förr………...8 2.2 Golf nu………...8 2.3 Idrottsvetenskapligt intressant……….10

3. Syfte och frågeställningar………11

3.1 Syfte……….11

3.2 Forskningsfrågor………...11

4. Tidigare forskning………12

4.1 Varför spelar folk golf………..……12

4.2 Hälsofördelar………...13

5. Teori……….………..16

5.1 Tidigare forskning kring självbestämmandeteorin………...18

6. Metod……….19 6.1 Urval………19 6.2 Datainsamlingsteknik………...20 6.3 Analysmetod……….…...20 6.4 Källor………...20 6.5 Reliabilitet………...21 6.6 Validitet………...22 7. Forskningsetiska överväganden………...23 8. Resultat……….25 9. Diskussion……….30 9.1 Begränsningar………...30

9.2 Diskussion av tidigare forskning……….32

10. Resultatanalys………...35

10.1 Vad motiverar golfspelare att börja spela golf?...35

10.2 Varför fortsätter golfspelare att spela golf?...37

11. Slutsats………...39

12. Referenslista………..40

13. Bilagor………...43

13.1 Bilaga 1. Enkätfrågor……….43

6

1.Inledning

Det ämne denna studie har undersökt är varför personer mellan 22–40 år spelar golf. För att besvara den frågan har studien även valt att undersöka varför dessa personer började spela golf och vad som fick dessa personer att sedan fortsätta. Anledningarna till att detta ämne valdes är flera. Dels är det av intresse för golfklubbar och golfförbund i främst Skåne, dels i resten av Sverige och kanske även världen över. Det är intressant för klubbar och förbund av den enkla anledningen att denna studie ger ökad förståelse för varför golfspelare börjar spela golf och vad som sedan lockar spelarna att fortsätta spela golf. Detta gör att klubbarna kan anpassa sin verksamhet för att dels locka nya medlemmar, dels behålla de medlemmar som redan finns. Utöver det är vi båda som skriver detta arbete hängivna golfare med ett stort intresse för sporten och vi har våra egna historier och anledningar till att vi spelar golf. En hypotes som finns är att familjemedlemmar och vänner ofta leder in nya spelare till golfen. Detta baserades på de anledningar som gjorde att vi själv började spela golf. Golf är en väldigt social sport där det ändå går att få tävlingsmoment på ett enkelt sätt. Vi ville därför undersöka om våra anledningar är vanligt förekommande men också vilka andra anledningar som kan finnas till varför folk börjar spela golf och vad det är med golf som fångar en person till att spendera cirka fyra timmar ute på banan.

Som nämnt tidigare var en stor fördel med denna undersökning att resultaten kommer vara av intresse för golfklubbar runtom i världen, men kanske mer specifikt för golfklubbar i Skåne då det är i detta område undersökningen tagit plats. Det kommer även vara av intresse för det idrottsvetenskapliga fältet generellt då många av svaren kan antas stämma på andra idrotter också. För att kunna bekräfta det antagandet krävs det dock ytterligare studier för den enskilda idrotten, men detta arbete kan fungera som en grund för liknande studier i andra idrotter. Med hjälp av resultaten kan golfklubbar anpassa sin verksamhet för att locka fler nya medlemmar men även ge bättre service till existerande medlemmar. Urvalet kommer att bestå av

golfspelare i åldrarna 22–40 där dessa kommer delas upp dessa i två olika grupper som är 22– 30 och 31–40, för att se om och i så fall hur anledningarna skiljer sig åt mellan

åldersgrupperna. Anledningen till att just de åldersgrupperna valdes är för att vi utgår från att dessa är de största åldersgrupperna gällande golfspelare. Datainsamlingen kom från

golfspelare i Skåne och då främst västra och sydvästra delarna av Skåne.

Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie är enkäter för att kunna få ett så brett underlag som möjligt att analysera. Enligt Ejlertsson (2014) och Bryman (2018) är enkäter ett

7

tids- och kostnadseffektivt sätt att samla data. Det går att nå ut till fler personer på kortare tid och utöver det försvinner risken för en intervjuareffekt med enkäter jämfört med strukturerade intervjuer. Utöver detta var även tidigare forskning något som har undersökts noga för att få en förståelse för vad andra som undersökt samma eller liknande ämne har kommit fram till för resultat och slutsatser och sedan jämföra våra egna resultat och slutsatser. Med både tidigare forskning och vår egen datainsamling känner vi att vi på ett bra sätt kan dra välgrundade slutsatser för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar.

I studien användes självbestämmandeteorin för att analysera våra resultat då det är en teori som fokuserar på i vilken grad individer självbestämmer och motiverar sina aktioner vilket stämmer väl överens med det problemområde vi undersöker (Amiot, Gaudreau & Blanchard, 2004). Analysmetoden vi har använt är Induktiv analysmetod, ytterligare förklaring kring detta kommer senare.

8

2.

Bakgrund

2.1 Golf förr

Golf är en välkänd sport i vårt moderna samhälle och har sitt ursprung i Skottland runt 1400-talet (Zhang & Wu, 2018). Det började som en sport för ”gentlemännen” i Skottland men har på senare tid blivit en sport som alla kan delta i. Sporten utövas av alla åldrar och nivåer numera till skillnad då från gentlemännen i Skottland där de ej tillät kvinnor att delta som i så många andra sporter från den tiden. Sporten fick ett lyft när dem första reglerna kom år 1744 och runt den tiden började även golfen växa fram och se ut som den gör mer idag med 18 hål och med 14 klubbor endast (Zhang & Wu, 2018). Golfen fortsatte dock ett bra tag framöver att vara en sport till för gentlemännen och även som en statussymbol. Spelade man golf så var det ett tydligt tecken på att man tillhörde överklassen.

2.2 Golf nu

Golf i nutid har blivit en väldigt annorlunda sport jämfört med hur den såg ut i Skottland på 1400-talet. Utrustningen har gått från att vara i trä till olika metaller, banorna har blivit längre och svårare samt att reglerna har utvecklats. Den största skillnaden mellan golfen då och golfen nu är utövarna. Golfen har blivit en sport för alla, kvinnor som män, unga som vuxna, proffs som nybörjare. Golf har framförallt blivit en sport som många använder som friskvård och daglig motionsaktivitet (Huth, 2019). Förutom hälsofördelarna som finns med golf så klassas oftast golf som en social aktivitet. Studier har visat att golf kan hjälpa till att minska depression och ensamhet då spelaren är ute i ca 4 timmar när man spelar en full runda och man har oftast sällskap av tre andra spelare (Bum, Hums, Picklesimer & Choi, 2021). Golf har heller inte blivit en lika stor statussymbol även om mycket av de äldre fördomarna om att golf är en gubbsport eller överklassport. På grund av denna förändring i synen på sporten rent generellt har fler börjat spela och anledningen till att man spelar har förändrats. Innan var det en statussymbol att spela medan nu gör många det för att det är ett bra sätt att få motion samt träffa människor, både nya och vissa man känner sedan tidigare.

Under det senaste året har golfen också sett en enorm utveckling pga den rådande pandemin med covid-19. Golfen har varit en av få sporter som inte behövt ha något uppehåll eller stängt ner helt. Detta har lett till att nästan 100 000 nya spelare har tillkommit till sporten jämfört med 2019 då ökningen blev strax kort om 55 000 nya spelare(se diagram 1 nedan), (Svenska

9

Golfförbundet, 2021). Det har inte bara blivit fler spelare in i sporten utan det har även spelats mycket mer än föregående år. Under 2020 spelades 3,5 miljoner ronder fler än 2019 och landade till slut på totalt 11 665 732 miljoner rundor (se diagram 2 nedan). Denna enorma ökning är förmodligen på grund av covid 19 och att golf är ett bra sätt att få motion och en social stund som spelaren hade kunnat få på andra sätt vanligtvis. Då ökningen blev så stor som den blev och med så pass många nya golfspelare kan det vara intressant att se varför vissa börjat spela, varför dem spelar etc. Denna stora ökning av spelare har skett mycket bland de yngre och golfens snittålder har minskat under 2020 års säsong. Utifrån statistiken kanske det går att se en antydan till att synen på golfen håller på att förändras från att vara den klassiska gubbsporten till att vara en social sport till för alla åldrar och nivåer.

Diagram 1: Antal medlemskap i Sverige 2016-2020.

10

2.3 Idrottsvetenskapligt intressant

Hur kan detta område med golf vara något intressant och viktigt för det idrottsvetenskapliga syftet och forskningen? Golf är en väldigt speciell sport i och med att spelaren är ute och spelar väldigt länge (ca 4 timmar för en runda) och det är väldigt komplicerat att bli bra på sporten. Att undersöka varför personer tar sig an denna utmaning kan vara intressant för vidare forskning både inom golf där det går att titta vidare på hur olika nivåer av spel påverkar ens motivationsfaktorer och det går även att använda det för att titta på andra sporter, både precisionssporter och mer fysiskt krävande sporter. Just golf har en väldigt lång historia som tagit enorma kliv den senaste tiden för att försöka få in nya spelare i sporten och göra den mer jämställd. Att då undersöka varför man väljer att spela en väldigt tidskrävande sport som är en av dem svårare sporterna att bli bra på är i våra ögon väldigt intressant och lägger grunden till vidare forskning inom golfen. Golf är en av Sveriges största sporter men ändå finns det väldigt lite forskning om det både i Sverige men också internationellt. Att undersöka motivationsfaktorer och utgå från självbestämmande teorin kan ge oss en ny start på forskningen inom golfen och en liknande studie blir enkel att genomföra.

11

3.

Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka varför många söker sig till golfsporten.

3.2 Forskningsfrågor

Vad motiverar människor att söka sig till golfsporten? Vilka är motivationsfaktorerna för att stanna i sporten?

12

4.

Tidigare forskning

4.1 Varför spelar folk golf?

Hela studien i detta arbete gick ut på att undersöka av vilka anledningar folk spelar golf, i denna del undersöks tidigare forskning som gjort studie som ger svar på samma/liknande fråga. Stenner, Mosewich och Buckley (2020) har undersökt varför äldre vuxna spelar golf, vilket gör denna studie intressant som för oss då denna studie undersöker samma sak fast med andra åldersgrupper. Studien genomfördes med hjälp av enkätundersökning online och fick svar från 3262 personer varav endast 527 var kvinnor samt 43 personer som inte angav sitt kön. Det gör att studien ter sig troligare vad gäller männens anledningar än kvinnornas då det är kraftig överrepresentation av manliga deltagare i studien. Deltagarna var i åldersspannet 55–74 år och undersökningen gjordes i Australien. Resultaten visade att både män och kvinnor angav att golf var roligt, att det utspelade sig i trevlig miljö och tävling som de tre största faktorerna till att de spelade golf. Fysisk hälsa, kognitiv hälsa och egentid var de tre faktorer de ansåg vara minst viktiga. Författarna nämner att även då de äldre var medvetna om fördelarna med golf ur ett fysiskt perspektiv så var det snarare det sociala, tävlingsmomentet och att befinna sig i vacker natur som lockade till spel.

Gray, Hicks och Rundels (2020) har genomfört en studie där de undersöker fördelarna med att spela golf för att bygga sitt nätverk inom affärsbranschen. Författarna skriver att golf ses som en självklar del av nätverkandet inom försäljning och liknande branscher. Trots detta ser de att det finns en tydlig avsaknad av tidigare forskning som stöder det antagandet. De läste igenom 500 sidor material som behandlade golf och kvinnor då kvinnor sades känna sig uteslutna ur denna del av affärsbranschen och därför hade en tydlig nackdel i konkurrensen. Författarna skriver att 71% av alla VD:s på Fortune 1000 hade vid något tillfälle gjort affärer på golfbanan med en kund. Det visar tydligt att golf är något som ofta används till fördel när en affär ska gå igenom. Detta är intressant för denna undersökning då detta kan vara en anledning att folk börjar spela golf eller att folk återupptar sin golfkarriär efter ett uppehåll. Slutsatsen som dras i artikeln är att golf är ett mäktigt verktyg att använda sig av inom affärsbranschen men också att kvinnor ofta är exkluderade från denna del. I studien rekommenderas chefer i företag att investera i golf för professionell utveckling. Detta inkluderar att ge sina anställda möjlighet att lära sig spela golf, gå på träningar och förklara fördelar med att spela golf. Om detta utförs säger författarna att det blir lättare att genomföra

13 framtida affärer.

Cohen (1997) har tagit sig an en liknande frågeställning. Han har skrivit en artikel i vilken han intervjuat Bill Storer dåvarande president av Business golf Strategies Inc. Cohen

undersöker helt enkelt varför golf är så populärt bland personer som jobbar inom försäljning. Den anledning Cohen finner är att golf ger säljarna möjlighet att spendera tid och lära känna sina kunder på ett personligt plan. Cohen påstår i sin artikel att 80% av golfande VD:s säger att golf är ett effektivt sätt att skapa nya kontakter. 40% tycker att det är ett bra sätt att skapa närmre kontakter med sina kunder och hela 35% säger att några av deras största affärer någonsin skedde på golfbanan. De menar även på att fördelarna med att träffa sina kunder på golfbanan är att de får mer tid att övertyga klienten om att investera i deras produkter jämfört med ett telefonsamtal som kanske varar i fem minuter så spenderar säljaren närmre fem timmar på golfbanan med samma klient.

Det visar tydligt på att golf är ett bra sätt att skapa kontakter och även förstärka relationer. Detta blir intressant för denna studie då den undersökt med hjälp av denna studies enkät huruvida det sociala med golfen är något som lockar nya golfare men även får redan aktiva golfspelare att stanna kvar inom sporten.

4.2 Hälsofördelar

Golf har flera hälsofördelar, psykologiskt, självförtroendemässigt och för kognitiv prestation (Huth & Breitbarth, 2020). För att ge denna studie ett underlag till varför folk spelar golf väljs tidigare forskning kring hälsofördelar med golf att studeras. Detta ger möjlighet för aktuell studie att ha information att jämföra med om svaren visar att många personer spelar golf av hälsoskäl. Huth och Breitbarth menar att det råder skilda meningar mellan golfare och icke golfare i om golf anses vara en sport med hälsofördelar. Att gå under rundan samt att slå slagen kan uppfylla WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet (WHO, 2020). En golfrunda innehåller både moderat och kraftfull aerobisk träning. En annan stor fördel med golf är att det kan spelas under hela livet vilket gör att det är bra träning för folk i alla åldrar vilket inte många andra sporter kan matcha.

Studien använder sig av en primär empirisk forskning i form av enkäter och genomfördes i Tyskland. 654 personer svarade på enkäterna varav 67% av dessa var män. Enkäterna

skickade ut till icke golfare respektive golfare och av svaren var 31% från golfare. Resultaten visade som tidigare nämnt att icke golfare inte ser golf som en hälsosport medan golfare gör det. Detta tror författarna kan bero på att golf tidigare inte har setts som en hälsosport men det

14

har på sistone börjat ändras. Det kan därför vara så att folk som inte spelar golf ännu inte fått tillräckligt med information kring ämnet.

Stenner, Mosewich och Buckley (2019) har genomfört en studie i Australien i vilken de undersöker om golf bidrar till förbättrad hälsa och/eller livskvalité. Studien genomfördes med hjälp av enkäter. 12 153 deltagare svarade på enkäterna vilket ger ett rätt stort underlag. Dock är studien enbart utförd i ett land så det är inte givet att resultaten korrelerar med andra länder. Resultaten visade på att golfarna som svarade på enkäterna var generellt äldre än icke

golfarna, men de var också mer fysiskt aktiva. Studien visade också att de som golfade i större utsträckning led av övervikt och fetma. Resultaten tyder dock på att golfarna som deltog i studien hade högre livskvalité vilket författarna tror hänger ihop med att golfarna var mer fysiskt aktiva och snittade cirka 1500 steg mer per dag än icke golfarna. Det är intressant att resultaten visar att trots att golfarna är äldre och lider av mer övervikt och fetma är deras livskvalité fortfarande högre då de är mer fysiskt aktiva. Detta visar hur viktigt fysisk aktivitet är och hur bra golf är som fysisk aktivitet framför allt för den äldre befolkningen.

Vidare menar Schulze (2019) att golf kan ha positiv effekt på ungdomars mentala hälsa. Ungdomar är väldigt utsatta för höga stressnivåer på grund av biologiska förändringar i kroppen enligt Schulze. Att därför förebygga mental ohälsa kan ses som en hälsoförbättring. I golf går det att spela utan att tävla mot sina medspelare och det är dessutom en sysselsättning i vilken det finns väldigt lite tidspress och spelet kan fortgå i önskat och det har därför visat sig vara en bra sport att delta i för att förebygga mental ohälsa (Drane & Block, 2006). Studien innehöll 23 pojkar och 27 flickor som var mellan 10 och 12 år. I studien spelade en av grupperna fotboll i tre månader medan den andra gruppen spelade golf under samma tid (Schulze, 2019). Efter det fick deltagarna fylla i en enkät. Resultaten visade att

”motståndskraften” mot mental ohälsa blev värre hos deltagarna som spelade fotboll medan golfgruppen visade på förbättring i samma resultat. Studien visade därför att golf kan vara bra för att motverka mental ohälsa men det finns brister i studien, dels att det bara var 50

deltagare vilket är för lite för att dra stora slutsatser, dels att det bara jämfördes med fotboll. Kras och Larsen (2002) har genomfört en studie i vilken de jämför hälsofördelarna av att gå under en golfrunda jämfört med att köra golfbil. Studien genomfördes på 12 män i åldrarna 42–57 som antingen gick med bärbag, gick med golfvagn eller körde med golfbil under rundan. För att jämföra så mättes pulsen på deltagarna under rundan. Resultaten visade att de golfarna som använde bärbag samt golfvagn hade högre puls och därför var mer fysiskt aktiva än de som körde golfbil. Detta indikerar att genom att gå under golfrundan går det ganska snabbt att uppnå WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet (WHO, 2020).

15

Denna studie har klara brister främst i antalet deltagare i studien. Det behövs mycket vidareforskning och betydligt fler deltagare för att resultaten ska bli trovärdiga. Dessutom hade studien behövt inkludera folk av olika kön och ett större åldersspann. Som studien är genomförd visar resultaten enbart hur det är för män i åldrarna 42 till 57 som spelar just de banorna som de gör i studien. Resultaten känns väldigt logiska dock då den fysiska aktiviteten givetvis är större om deltagarna går än kör bil.

Sammantaget ger denna tidigare forskning ett bra underlag för kommande diskussion. Att få tidigare forskning kring teorin som används i aktuellt arbete. Men även tidigare forskning kring olika anledningar till att folk spelar golf och vilka hälsofördelar som golf medför ger denna studie möjlighet att se om det finns olikheter samt likheter med tidigare forskning. Det ger i sin tur en bra möjlighet att förstå på vilket sätt resultaten i denna studie kan utgå från forskning som redan finns. Det som går att se i den tidigare forskningen är det finns väldigt många olika anledningar till att folk spelar golf. Det kan vara i arbetslivet för att locka och lära känna nya klienter (Cohen, 1997), (Gray, Hicks & Rundel, 2020). Det kan även vara för att golf bidrar till ett hälsosammare liv. Utöver det visar den tidigare forskningen att folk spelar golf för att det är roligt, det går att tävla samt att det är vacker omgivning (Stenner, Mosewich & Buckley, 2020).

16

5.

Teori

Motivation kan beskrivas som en drivkraft som resulterar i att en individ utför olika handlingar. Det är dessutom ansträngningens riktning, uthållighet och intensitet (Ryan & Deci, 2000). Självbestämmandeteorin (eng. Self-determination theory: SDT) är en teori som kan förklara olika individers motivation till fysisk aktivitet och deltagande i idrott, golf i detta fall (Ryan & Deci, 2002). SDT utgår från början av sex olika delteorier som alla redogör för olika målsättningar och faktorer. I denna studie har vi utgått från tre av dem sex delteorierna då följande tre hjälper oss att utveckla förståelsen för individens motivation till att spela golf samt hur de värderar deltagandet i sporten. De tre delteorierna är cognitive evaluation theory (CET), organismic integration theory (OIT) samt basic psychological needs theory (BPNT). I CET så redogör Ryan och Deci (2002) för hur omgivningen kan påverka individens motivation till att delta i fysisk aktivitet. Ryan och Deci (2002) visar på hur den yttre kontexten kan bli ett hinder eller stöd för individens beslut att delta eller inte delta i fysisk aktivitet men också hur omgivningen påverkar den inre motivationen hos individen. De menar även på att den sociala omgivningen kan påverka individen genom bestraffningar och

belöningar vilket i sin tur kan leda till att individen motiveras till att utföra fysisk aktivitet som i detta fall blir att spela golf. Om man ska koppla det vidare till golfen mer specifikt kan det sägas att en bra runda ger belöning och får en att vilja spela mer medan ett dåligt slag kan ge bestraffning och spelaren vill spela mer för att bli bättre och inte göra samma misstag igen. Detta är en form av yttre motivation som individen kan uppleva som ett kontrollerat beteende som i sin tur minskar den inre motivationen.

Inom delteorin OIT beskriver Ryan och Deci (2002) att det finns tre olika typer av

motivation (amotivation, yttre motivation och inre motivation). Dessa är placerade i en följd där amotivation sitter längst till vänster, yttre motivation i mitten och inre motivation till höger. Amotivation innebär att individen inte har någon motivation till att genomföra någon fysiskt aktivitet som i detta fall är golf. Oftast beror detta på att individen anser att det inte finns någon mening med aktiviteten. Yttre motivation är den typen av motivation som kommer utifrån från t.ex. föräldrar, kompisar eller andra sociala grupper samt att individen drivs av att få en belöning eller undvika en bestraffning. Att individen väljer att utöva idrotten golf kan också bero på att de vill uppnå ett mål som de satt upp själva. Mål såsom att vinna en tävling, spela på en viss nivå etc. kan vara några av de målen som en golfspelare vill uppnå. Inom yttre motivation finns det även fyra olika motivationsregler (yttre reglering, introjicerad

17

reglering, identifierad reglering och integrerad reglering) (Ryan & Deci, 2002). Yttre och introjicerad reglering kan anses vara kontrollerade då motivationen endast bibehålls om individen får en förstärkning av antingen belöningen eller bestraffningen. Skillnaden mellan yttre reglering och introjicerad reglering är att vid yttre motivation så är det omgivningen som får individen att genomföra aktiviteten via belöning och bestraffning medans vid introjicerad så drivs individen av skuldkänslor när han eller hon inte genomför aktiviteten (Ryan & Deci, 2002).

Identifierad reglering och integrerad reglering inom den yttre motivationen är självbestämd vilket innebär att individen utövar aktiviteten av fri vilja och styrs inte av någon annan (Ryan & Deci, 2002). Vid identifierad reglering så har individen själv skapat en förståelse för vilka fördelar det finns med aktiviteten vilket då skapar en motivation till att fortsätta med sporten. Integrerad reglering är den sista typen av yttre motivation vilket innebär att aktiviteten blivit en del av individens identitet och att individen då genomför aktiviteten utifrån ett eget bestämmande.

För att maximera sin motivation bör varje individ uppnå någon form av inre motivation när det kommer till att genomföra fysisk aktivitet (Ryan & Deci, 2002). Den sista regleringen för motivation är nämligen inre motivation. Vid inre motivation så motiveras individen att

genomföra aktiviteten eller sporten av sin egen vilja då det bringar glädje och välbefinnande. I vissa fall kan individen först motiveras att genomföra aktiviteten via någon av dem yttre regleringarna och efter en tid övergå till inre motivation och självbestämmande då aktiviteten fått en ny betydelse för individen. Detta innebär att individen genomgått en

internaliseringsprocess (Ryan & Deci, 2002).

För att kunna uppnå inre motivation så menar Ryan och Deci (2002) på att de tre

grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet måste uppnås vilket dem redogör för i delteorin BPNT. Autonomi innebär i detta fall att individen deltar i en aktivitet eller sport för att den känner att det är tillfredsställande och att individen själv

upplever att den har kontroll och kan påverka sina egna handlingar. Kompetens innebär till vilken grad individen upplever sig kunna klara av och genomföra den fysiska aktiviteten som han eller hon ställs emot. En hög upplevd kompetens innebär att individen klarar av

utmaningen och aktiviteten på ett bra sätt. Motivationen kan däremot minska om individen inte känner att den klarar av utmaningen och kompetensnivån är låg. Det sista grundläggande psykologiska behovet som måste uppfyllas för att uppnå inre motivation är tillhörighet (Ryan & Deci, 2002). Tillhörighet innebär att individen känner sig inkluderad i det sammanhang som sporten eller aktiviteten utövas i. Bra gemenskap och sammanhållning leder till en god

18

tillhörighetskänsla. Inom golf kan detta innebära att man har bra spelpartners, familj eller vänner runt sig.

5.1 Tidigare forskning kring Självbestämmandeteorin

Först behandlas självbestämmandeteorin för att ge en klar bild kring hur teorin för denna studie är applicerbar. Först visar en studie om motivationen har någon korrelation med ångest genom mental tuffhet (Schaefer, Vella, Allen & Magee, 2016). Huvudfrågan som ställs i studien är om distinkta profiler av självbestämd motivation och mental seghet är relaterade till variationer i konkurrensångest. 173 tävlingsgolfare deltog och resultatet av studien var att mental seghet korrelerade positivt med autonoma former av motivation. Modellen de utgick från säger att konkurrensångest uppstår från den negativa tolkningen av upphetsning (Gould, Greenleaf & Krane, 2002). Det som gör denna studie intressant för vårt arbete är att den bearbetar motivation på ett annorlunda sätt. Vi har i vår studie utgått från självbestämmande teorin då vi känner att den är väldigt tillämpningsbar för vår undersökning. Att se andra teorier och modeller användas i andra studier visar att det finns ett större perspektiv inom området med motivation och golf.

Syftet med denna studie var att undersöka grundläggande behovstillfredsställelse och självbestämd motivation hos vuxna golfspelare (Davies, Stellino & Gray, 2018). De

undersökte alltså psykologiska faktorer som påverkar spelarna vilket är ett intressant område som man kan koppla till vår undersökning. Självbestämd motivation är ett viktigt begrepp i självbestämmandeteorin. Urvalet var 426 äldre vuxna som hade en mer än 125 000 dollar i inkomst per år och resultatet var att det fanns signifikanta skillnader i grundläggande behovstillfredsställelse baserat på kön, år de spelat och skicklighetsnivå. Teorin de använde sig av var självbestämmandeteorin (Amiot, Gaudreau & Blanchard, 2004). Denna studie är väldigt intressant att titta på då den både använder sig av SDT som används i denna studie och att den tittar på urvalets egna uppfattningar och motivationsfaktorer. Målgruppen är lite annorlunda då de tar med deras ekonomiska situation medan vi tittar mer på ålder och fokuserar på en annan specifik målgrupp. För att utveckla detta tittar kommande del på huvudfrågan i studien, varför spelar folk golf?

19

6.

Metod

6.1 Urval

Målgruppen till denna studie valdes med hjälp av ett bekvämlighetsurval med ändamålsstyrd inriktning. Bekvämlighetsurval är att använda deltagare som är lätta att nå ut till, i detta fall medlemmar på främst Kävlinge Gk men även andra klubbar i närområdet. Den

ändamålsstyrda inriktningen innebär att urvalet är gjort för att möta behovet hos forskaren (Goodson & Sikes, 2001). Deltagarna i vår studie har varit lätta att nå ut till och få svar av och har även mött behovet som denna studie hade som var att få svar av golfspelare. De

respondenter som svarade på studien var bra vad gäller att undersöka en golfklubb som ligger på en medelnivå vad gäller medlemspriser. Andra klubbar såsom Barsebäck G&CC samt PGA Sweden national har mycket högre priser vad gäller medlemskapen. Kävlinge Gk ligger väldigt lika i pris som många andra klubbar i närområdet gör och även över Skåne vilket leder till att resultatet av studien går att implementera på många andra klubbar också.

Urvalet som vi valde att använda oss av i denna undersökning var golfspelare i åldern 22– 40. Att denna målgrupp valdes berodde främst på att i golfen är detta en åldersgrupp som har en stor blandning av personer vad gäller ekonomisk status, arbetssituation etc. Det andra urvalet som gjordes inför undersökningen var att vi utgick från Kävlinge Gk:s medlemmar som fick svara på vår enkät. Utöver Kävlinge Gk:s medlemmar i åldern 22–40 så var det även några andra svarande som ej var medlemmar på Kävlinge Gk. Att vi inte valde att skicka ut till andra golfklubbar berodde främst på att vi ville ha så konsekventa svar som möjligt för att kunna genomför en bra analys över hur situationen ser ut på en klubb som många ser som en familjeklubb. Valet av att inte ta med personer äldre än 40 eller yngre än 22 berodde främst på att arbetet hade blivit för stort med den målgruppen. En annan anledning till varför vi ej tog med hela åldersspannet från unga juniorer till äldre seniorer är anledningarna till varför man spelar. Många av dem som är 41 och äldre hade varit pensionärer som ej har något jobb och inte heller spelar för att bli så bra som möjligt utan spelar för det sociala som dem inte har på jobbet längre alternativt så hade dem varit i ett etablerat stadie i livet och haft andra motiv till att spela golf. Vad gäller de yngre så är dessa i golfens värld juniorer vilket innebär att många av dem precis börjat spela och främst på grund av att en förälder eller mor- /farförälder spelar och vill att ens barn/ barnbarn ska testa på. I urvalet och insamlingen så hade vi en

målsättning på svaren att få in ca 75% manliga svar och 25% kvinnliga svar för att följa fördelningen som finns i golfsverige. Dagens siffror visar att 73% av medlemmarna i Sverige

20

är män och 27% är kvinnor vilket vi hade velat följa för att få så representativa siffror som möjligt (Svenska Golfförbundet, 2021).

6.2 Datainsamlingsteknik

Datainsamlingstekniken som valts för att samla in datan är en kvantitativ enkät (Ejlertsson, 2014). Valet av att använda en kvantitativ enkät var för att kunna få in så många svar som möjligt under en kort period. Målsättningen var att få in ca 100 svar under en

tvåveckorsperiod som vi gav som deadline till de som ville svara på enkäten. Under den två veckorsperioden samlades 79 svar in som ansågs var godkänt då svaren gav oss en bra bild över situationen. Enkäterna har skickats direkt ut till medlemmarna på Kävlinge Gk i åldrarna 22–40 som då fått två veckor på sig att besvara enkäten innan vi stängde insamlingen. Om vi skulle genomfört intervjuer i stället med utvalda personer hade datainsamlingen blivit för liten samt väldigt tidskrävande vilket hade gjort det svårt att besvara syftet på ett bra sätt. Då det inte finns något utrymme för utveckling av svaren ansåg vi att en enkät var den bästa möjliga datainsamlingstekniken för vårt syfte. Vi gav även respondenterna möjlighet att skriva egna kommentarer för att kunna utveckla sina svar om de kände att det var nödvändigt.

6.3 Analysmetod

Analysmetoden som har använts i denna studie är en induktiv metod (Thomas, 2003). Mer specifikt så har en generell induktiv analysmetod använts vilket leder till en effektiv analys av vårt resultat. Induktiv analysmetod är huvudsakligen en kvalitativ dataanalysmetod men som även kan passa in i en kvantitativ undersökning. Syftet med att använda den induktiva analysmetoden är (1) att kondensera omfattande och varierande råtextdata till ett kort sammanfattningsformat; (2) att skapa tydliga kopplingar mellan forskningsmålen och de sammanfattande resultaten som härrör från rådata och (3) att utveckla en modell eller teori om den underliggande strukturen för upplevelser eller processer som är uppenbara i rådata. I detta fall söktes kopplingar mellan varför en person spelar golf samt varför denne började spela golf och resultaten som har tagits fram från enkäterna.

6.4 Källor

För att söka källor i detta arbete har vi främst använt oss av Libsearch och Google Scholar då dessa ger ett bra underlag samt gör det lätt att säkerställa att källorna är peer reviewed. De källor som använts är huvudsakligen primärkällor då dessa ger oss bästa möjliga uppgifter att

21

använda. De studier som inte varit en primärkälla har varit peer-reviewed granskade samt att vi själva granskat den via dem fyra källkritiska kriterierna som finns. Det första kriteriet är äkthetskriteriet där vi avgör om källan är äkta eller falsk (Ekman, Thullberg & Åmark, 1993). Detta innebär att vi undersökt om upphovsmannen är den de utger sig för att vara, varför artikeln är skriven och avsikten med den. Det andra kriteriet är tidskriteriet vilket kort handlar om när källan är gjord och om den fortfarande är aktuell. Finns det någon ny forskning inom området eller är studien den senaste som är gjord. Det tredje kriteriet är beroendekriteriet där man undersöker om där finns andra källor som säger samma eller liknande saker och om dem beror på varandra. I vissa fall kan studier ha genomförts på ett sådant sätt att dem letar efter ett visst svar och formar därmed studiens urval, metod, etc efter att få fram det svaret. Det fjärde och sista kriteriet är tendenskriteriet. Tendenskriteriet handlar mycket om det med att försöka få fram ett visst svar för att det är de man letar efter. Den andra informationen och datan som vi samlat in och använt oss av är den datan som vi själva har kontroll över via enkäten.

6.5 Reliabilitet

Reliabilitet är viktigt att ha i en mätstudie som denna. En studie med hög reliabilitet går att genomföra flera gånger och få samma resultat (Bryman, 2018). Vi har inte genomfört något test-retest i detta fall utan för att fastställa reliabiliteten så hade vi varit tvungen att utifrån samma parametrar genomföra en liknande studie på samma målgrupp och med samma metod. I vårt fall har vi svårt att se att resultatet hade sett väldigt annorlunda ut om man gjort samma test igen på denna målgrupp på Kävlinge Gk. Dock ska påpekas att en tidigare relation fanns med klubben i fråga vilket påverkar reliabiliteten. Hade testet genomförts på en annan klubb som är mer inriktad som en elitklubb likt Barsebäck G&CC eller PGA Sweden National så hade vi förmodligen sett lite annorlunda resultat då det finns de som elitsatsar på dessa golfklubbar i samma åldrar. Om någon velat genomföra testet däremot på en annan golfklubb som är mer lik Kävlinge Gk som t.ex. Eslövs Gk och Örestads Gk där medlemspriserna ligger på liknande nivå som Kävlinge Gk hade resultatet antagligen varit väldigt likt det vi ser i denna studie. Det hade varit av intresse att göra den undersökningen det är dock inte möjligt i denna studie pga tidsbegränsning.

För att öka reliabiliteten i vår studie så har vi innan enkäten skickades ut uppmanat till alla att svara så ärligt dem bara kan för att försöka säkerställa att ingen svarar falskt utifrån deras uppfattning om vad dem tror att vi vill ha för svar in. Vi valde även att hålla alla svaren

22

anonyma för att minska risken för falska svar och för att skydda respondenten. Då en tidigare relation fanns med klubben blev dessa stegen extra viktiga för att försöka säkerställa att så bra svar som möjligt kunde samlas in och att vid ett eventuellt test-retest så hade svaren förblivit liknande. Viss skillnad hade antagligen uppstått då människors motivation inte är konstant utan den flyter och förändras.

6.6 Validitet

Begreppet validitet kan delas in i tre olika områden i vetenskapen där vi kommer att fokusera på innehållsvaliditet (Bryman, 2018). Innehållsvaliditet handlar om hur representativt testet (enkäten i detta fall) faktiskt undersöker det man vill få svar på. Vid en undersökning om “varför man spelar golf?” så kan man ställa väldigt många olika frågor kring området vilket gör det extra viktigt att de frågorna som väljs ut ger de svaren kring området som behövs utan att använda ledande frågor. Utifrån enkäten så anser vi att den mäter det vi avser att mäta vilket är varför personer i åldern mellan 22 och 40 spelar golf och varför de började spela golf. Men för att helt bekräfta detta måste någon annan läsa studien och komma fram till samma eller liknande slutsats.

Under arbetets gång så arbetades det mycket med att säkerställa en hög validitet. Att ta fram en enkät som verkligen frågar efter det man vill ha svar på är svårt då tolkningar alltid

kommer ha en påverkan på hur man uppfattar frågorna. För att försöka förtydliga detta skickades ett missivbrev ut till respondenterna som de fick läsa igenom där vi gick igenom vad syftet med studien var och vad det var vi undersökte. Missivbrevet var kort där endast den mest nödvändiga information fanns med som t.ex. syftet och målet med undersökningen för att ge respondenterna en större förståelse kring undersökningen och vad frågorna verkligen frågade efter.

Reliabilitet och validitet hänger även delvis ihop, för att kunna nå validitet av studien måste studien även vara reliabel (Bryman, 2018). Vi har därför övervägt både reliabiliteten och validiteten i vår studie. Vi tycker att vi har gjort så mycket vi kan göra för att säkerställa detta utifrån våra förutsättningar. Hade tidsramen varit längre och de ekonomiska förutsättningarna större hade studien kunnat bli mer reliabel och med ökad validitet.

23

7.

Forskningsetiska överväganden

Det har varit väldigt viktigt att överväga etiken på ett ansvarsfullt sätt i samband med en studie likt denna. Detta för att se till att datainsamlingen som sker enbart görs för att få svar på det studien undersöker och inte på något annat sätt kan skada respondenterna eller få

respondenterna att känns sig osäkra kring vad deras svar bidrar till. I detta arbete följdes Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer vilket är något som kommer att följas noggrant i arbetet för att se till att alla deltagare känner sig så trygga som möjligt i att delta i studien. De principer som Vetenskapsrådet nämner är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna

kommer att få veta syftet med studien som genomförs och varför deras svar är betydelsefullt. Samtyckeskravet betyder att deltagarna har rätt att bestämma över sin egen medverkan, ingen är tvingad att delta. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas uppgifter och svar inte ska kunna gå att märka ut och ingen obehörig ska få tillgång till datainsamlingen. Sist är

nyttjandekravet som går ut på att uppgifterna som samlats in enbart används i forskningssyfte och inget annat.

Enligt Bryman (2018) så finns det främst fyra områden som gäller inom etik när samhällsforskning behandlas. Dessa är följande:

1. Om det förkommer någon skada för deltagarnas del

2. Om det förkommer någon brist på samtycke från deltagarnas sida 3. Om man inkräktar på privatlivet

4. Om det förkommer någon form av bedrägeri, falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information.

Detta är något vi varit noggranna med när det gäller datainsamlingen till vår studie. Genom att låta deltagarna svara anonymt så är det omöjligt för oss att veta vem som svarat vad. Av den anledningen förekommer det inte någon skada för deltagarna och det inkräktar inte på privatlivet. Det har även framkommit tydligt i samband med utskicket av enkäterna att det är helt frivilligt att delta i studien. Vidare har det också varit tydligt i vilket syfte studien görs och ingen viktig information har undanhållits för deltagarna.

En annan faktor som är viktig att ta hänsyn till är GDPR-lagen. GDPR-lagen är utformad för att hantera insamling av personuppgifter. Alla som deltar i studien är anonyma men vi är medvetna om GDPR-lagen och kommer att följa den. Data kommer att samlas in vilket gör

24

GDPR-lagen aktuell. Information om att studien är anonym och att svaren kommer att vara konfidentiella kommer att delges till deltagarna. Insamlingen av data kommer sedan att registreras via MAU:s sida och stegen som beskrivs på den sidan kommer även att följas.

25

8.

Resultat

Nedan följer resultatet av de 79 svaren som samlades in under en tvåveckorsperiod.

Tabell 1.

Det fanns en klar överrepresentation för män i svaren som kommit in från enkäten. Vilket speglar hur det ser ut i golfsverige i stort. Fördelningen mellan antal män och kvinnor som spelar golf i Sverige är 73% män och 27% kvinnor (Svenska golfförbundet, 2021) medan i denna enkätundersökning var fördelningen 83,5% män och 16,5% kvinnor.

26

Vad gäller åldern så ser vi en liten överrepresentation bland dem som är mellan 22 och 30 där 63,3% (50st) av de som svarade var mellan 22 och 30. I åldrarna 31-40 var det 36,7% (29st) som svarade.

Tabell 3.

Antalet år som respondenterna har spelat golf är ganska jämnt fördelat bortsett från att 40,5% (32 svar) av respondenterna spelat 0-3 år. Det tyder på att det finns många nya spelare som svarat på enkäten. Vidare har 24,1% (19 svar) av respondenterna spelat 4-7 år. Det är bara positivt då de har färskare i minnet varför de började spela golf. Vi har även en stor del som spelat 8-12 (11 svar) år och 12+ (17 svar) år vilket ger kvalitativa svar på varför folk fortsätter spela golf.

27 Tabell 4.

På frågan “varför började du spela golf? har vi fått in flera olika svar. Vi hade valt att sätta denna fråga som en flervalsfråga då vi ansåg att det kan finnas många olika faktorer bakom att man började spela från första början. T.ex. kanske man testade först med en familjemedlem någon gång och det verkade roligt så fortsatte man sedan själv. Totalt har vi fått in 131 svar från 79 personer.

42 svar visade att det var pga att en familjemedlem spelar/spelade som en av orsakerna till att man började spela golf.

40 svar visade att det var ens vänner som fick dem att börja spela golf.

13 svar visade att motion och träning var en av orsakerna till att dem började spela golf. 33 svar visade att det var att golf verkade roligt som en av orsakerna till att dem började. Utöver dessa 4 huvudkategorier av svar har vi även fått in tre extra svar.

Det första svaret anger att golf blev en bra hobby att fortsätta med efter att dem slutat med en annan sport. Detta svar kan man koppla till kategorin att golf verkade roligt då man inte börjar med en ny sport om man ser något nöje i det hela.

Det andra extra svaret var att de ville ha något gemensamt att göra med sin partner utomhus och golfen passade perfekt. Coronapandemin bidrog även till att dem fick mer tid att spela och ta tag i sporten för att försöka utvecklas och bli bättre. Detta svar är främst kopplat till coronapandemin då denna bidrog till det faktum att dem kunde komma igång med sporten på ett bättre sätt. Utöver detta så kan man koppla det till att golf verkade roligt samt att

familjemedlem/vänner spelar.

Det sista extra svaret som vi fick in sa att det var pga sin kompis pappa som hen började spela golf. Detta svar kan man koppla till att det är en vän som spelar då man får anta att vännen också spelar golf vilket gör att svaret kan falla in i kategorin “vänner spelar/spelade”.

28 Tabell 5.

På frågan varför folk spelar golf idag svarar nära på hälften av respondenterna att de spelar främst för att de tycker det är roligt 45,6% (36 svar). Men även 17,7% (14 svar) svarar att det sociala umgänget är den viktigaste anledningen till varför de spelar golf. 15,2% (12 svar) svarar att de vill bli bättre och 8,9% (7 svar) spelar för att familjemedlemmar spelar golf.

Tabell 6.

I enkäten fick respondenterna även besvara frågan vilka andra orsaker som fanns kring varför de spelar golf utöver deras huvudanledning. I statistiken ovan kan vi se att det är jämnt fördelat mellan flera orsaker där socialt umgänge (57 svar) är den största anledningen. Att golf är roligt (52 svar) och att vänner spelar (51 svar) följer tätt därefter och vidare vill många

29

bli bättre (48 svar). Att det är bra motion/träning (41 svar) och att familjemedlemmar spelar (27 svar) är det även många som svarat. På andra sidan av skalan så har en respondent svarat att golf är ett hobbyintresse som ersätter andra sporter. Det var ingen som svarade varken som huvudorsak eller annan orsak att de spelar golf för att de gör en elitsatsning.

Tabell 7.

Faktorer kring varför respondenterna spelar vidare på sin hemmaklubb kan även ge svar på varför de spelar golf. Det är däremot mer av en extern faktor men ska inte förbises som anledning. Det går att se att många av respondenterna spelar på sin hemmaklubb då den ligger nära till hemmet (48 svar) vilket gör det bekvämt och lättillgängligt. Den största anledningen att folk spelar vidare på just sin hemmaklubb är att banan är rolig och utmanande (55 svar). Vidare är det relativt jämnt utspritt mellan följande svar: Bra shop (11 svar), bra restaurang (15 svar), bra träningsområde (för att utveckla golfen) (15 svar), god klubbkänsla (13 svar) och tillgänglighet på banan (16 svar). Utöver det svarade några få personer (4 stycken) att tränarna på klubben var en anledning till att fortsätta spela vidare på sin hemmaklubb.

30

9.

Diskussion

Studien besvarar det syfte och de frågeställningar som var utsatta att besvaras. Syftet med denna studie var att undersöka varför folk spelar golf. Frågeställningarna i sin tur var följande: Vad motiverar golfspelare att börja spela golf?

Varför fortsätter golfspelare att spela golf?

Vad denna studie främst har funnit är att golfspelare spelar golf för att det är roligt. Men även det sociala umgänget och att utvecklas och bli bättre på sporten är något som många ser som viktiga faktorer. Motion och träning nämns till viss del också som en anledning att spela golf. För mer tydlighet kring dessa resultat se resultatdelen.

9.1 Begränsningar

Något som är viktigt att diskutera utifrån hur denna studie genomförts är reliabiliteten utifrån urvalet (Bryman, 2018). Då enkäter skickats ut främst till en golfklubb på grund av ett så kallat bekvämlighetsurval så påverkar det reliabiliteten, men på vilket sätt? Anledningen till att detta gjordes var för att det fanns en relation med klubben i fråga vilket gjorde det lättillgängligt att skicka ut enkäten till klubbens medlemmar och få kvalitativa svar tillbaka. För att komplettera svaren har även några enstaka svar från andra klubbars medlemmar samlats in. Allt detta påverkar givetvis reliabiliteten. Det är inte nödvändigtvis så att anledningar till att folk spelar golf är samma eller liknande mellan olika klubbar. Det kan exempelvis finnas olika socioekonomiska förutsättningar. Det är något som är omöjligt att ta reda på men det ger också en något bredare bild av frågeställningen än om bara personer från en klubb frågats.

Angående datainsamlingen siktade vi på att få in cirka 100 svar men det stannade på 79 svar till slut. Detta diskuterades lite fram och tillbaka men i slutändan drogs slutsatsen att svaren som samlats in var 79 kvalitativa svar som ger undersökningen en väldigt god grund och många intressanta aspekter att analysera. Därför föredrogs 79 kvalitativa svar över att skicka ut enkäten till väldigt många klubbar där det inte fanns några tidigare kontakter och då riskera att få in svar som folk lagt mindre tid på att besvara. Då en tidigare relation finns med klubben i fråga påverkar det även reliabiliteten i viss utsträckning. Dels påverkar det positivt då

deltagarna i studien kan komma att svara mer utförligt då de vet vems enkät som besvaras. Det kan dock även ha negativ påverkan då de kanske inte vågar eller vill vara helt

31

sanningsenliga eftersom de inte känner samma anonymitet. För att motverka detta skrevs ett missivbrev i vilket det förklarades tydligt att vi som samlar in datan inte kan se enskilda svar och av anonymitetsskäl valdes även att inte samla in namn och exakt ålder i enkäterna. Hade möjligheten funnits i form av mer tid att genomföra studien hade fler svar kunnat samlas in. Då hade det funnits större möjlighet att skicka ut enkäten till fler klubbar och säkerställa kvalitén i svaren genom att lägga mer tid på att förklara konceptet för klubbarna i fråga. Som möjligheterna såg ut idag valdes i stället att använda de 79 svar som var enkla att ta del av då de som svarat på enkäten är väl informerade om bakgrunden och anledningen till att deras svar var önskvärda. Detta gör att reliabiliteten är hög utifrån de svar som samlats in men utökade studier i andra delar av Skåne, Sverige och världen är av intresse för att få en större överblick kring varför folk spelar golf i olika områden världen över. Utöver detta menar Bryman (2018) att ett bra sätt att testa reliabiliteten är att använda test-retest. Om någon genomfört en studie som undersökte samma frågeställningar och använde sig av samma klubbar för att samla in resultat hade svaren troligtvis blivit väldigt lika. Hade testet i stället gjorts på andra klubbar hade svaren kunnat skilja sig åt. Detta visar tydligt vilka styrkor och svagheter som finns med denna studie.

Det leder denna diskussion osökt vidare till hur svaren hade kunnat skilja sig åt om enkäten skickats ut i andra klubbar. En sak som är tydlig är att respondenterna i denna studie alla kommer från klubbar som främst bedriver breddverksamhet och som vill nå ut till alla golfspelare. Hade enkäterna i stället skickats ut till klubbar med större elitverksamhet exempelvis Barsebäck G&CC eller PGA of Sweden National så hade svaren troligtvis varierat. I denna studie går det att se i resultaten att inte en enda respondent spelar för de gör en elitsatsning. Många respondenter vill bli bättre på golf men gör som sagt ingen elitsatsning, hade enkäten skickats ut till Barsebäck G&CC eller PGA of Sweden National så hade det troligtvis funnits betydligt fler som svarat att de elitsatsade. Detta är bara ett antagande dock och för att säkerställa att det stämmer hade ytterligare undersökningar behövt genomföras. Det hade även varit intressant att genomföra studien i andra delar av Sverige eller andra länder för att se om svaren skiljer sig åt där. Denna typ av studie bör vara av stort intresse för golfklubbarna vars respondenter har svarat på enkäterna. Hade studien utökats till andra regioner och länder hade den därför varit av stort intresse för klubbarna där också. Denna studie ger ett väldigt starkt underlag för klubbarna att utgå från kring hur de ska locka nya medlemmar men även behålla och hålla de nuvarande medlemmarna nöjda. Utöver detta går det även att öka åldersspannet på studien för framtida studier. Alla dessa punkter ökar trovärdigheten för studien men gör också studien svårare att genomföra. Finns obegränsat

32

med tid och resurser hade en fullskalig studie som behandlar fler klubbar från fler regioner och länder samt ett större åldersspann varit intressant att se för att kunna se om det skiljer sig mycket från denna studie eller om svaren är relativt lika trots andra respondenter.

En annan sak angående metoden för detta arbete som är av intresse att diskutera är valet av enkäter. Det finns flera fördelar med enkäter, främst att det är enklaste sättet att få in många svar på kort tid (Ejlertsson, 2014). I detta fall samlades 79 svar in under en tvåveckorsperiod vilket inte hade varit möjligt om denna studie i stället använt sig av kvalitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer hade gett studien en annan inblick i varje individs svar och se även gett oss som intervjuare möjlighet att fördjupa oss och ställa följdfrågor för att få ut så mycket information som möjligt ur varje respondent (Bryman, 2018). Det hade blivit extremt

tidskrävande och färre respondenter. Då denna studie undersöker varför folk spelar golf är det därför av större intresse att få flera svar från en enkät i vilken respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar genom att kommentera ytterligare. Allt för att skapa en så bred grund och så stor förståelse som möjligt kring varför folk spelar golf snarare än att gå in i djupet på varför några få individer spelar golf.

9.2 Diskussion av tidigare forskning

I denna sektion diskuteras resultat och fynd i denna studie utifrån den tidigare forskning som presenterats tidigare i arbetet.

Tidigare forskning har visat att folk spelar golf av främst tre anledningar, dessa är (Stenner, Mosewich & Buckley, 2020):

1. Det är roligt.

2. Utspelar sig i trevliga miljöer. 3. Tävlingsmoment.

Den studien gjordes på äldre vuxna vilket är en äldre målgrupp än denna studie använder sig av. I denna studie var de tre främsta anledningarna till att spela golf följande (tabell 5): 1. Det är roligt.

2. Socialt umgänge. 3. Vill bli bättre.

33

Det gör det extra intressant att se att golf är roligt är den klart största anledningen både i denna studie med 45,6% av respondenterna som angav det som sin huvudorsak till att spela golf idag och därför stämmer det väl överens med vad Stenner, Mosewich och Buckley menar på i sin studie. Att golfspelare tycker att golf är roligt ter sig ganska logiskt men det är

intressant att denna studie på ett så tydligt sätt kan bekräfta resultaten från en annan studie. Det gör att reliabiliteten i båda undersökningarna ökar och blir på sätt och vis ett test-retest med golfspelare i olika åldrar och i olika delar av världen. Vidare så går tredjeplatserna på båda studierna delvis hand i hand. Folk som vill bli bättre på golf kommer troligtvis oftast att gilla tävlingsmomentet som finns i golf också. Det är ofta genom tävling en spelare utvecklas mest. Anledning två i båda studierna skiljer sig mycket åt men det är ändå intressant att se att både Stenner, Mosewich och Buckleys (2020) studie har många gemensamma nämnare med denna undersökning som gjorts här.

Cohen (1997) och Gray, Hicks och Rundels (2020) menar båda på att golf är ett bra sätt att knyta affärskontakter och slutföra affärer med klienter. Båda undersökningarna har siffror som visar på att väldigt många inom affärsbranschen vid något tillfälle använt sig av golf för att knyta nya kontakter eller slutföra affärer, i många fall slutförs de största affärerna på golfbanan enligt Cohen (1997). Något som är intressant med det är att inte en enda respondent av vår enkät svarade att golf var en del av deras jobb för att knyta sig an kunder. Det kan tyda på lite olika saker, dels att respondenterna av vår enkät inte har den typen av jobb och det därför inte är aktuellt. Vilket i så fall delvis kan kopplas tillbaka till det som skrevs innan angående vilka klubbar som tillfrågats. Hade undersökningen genomförts på andra

golfklubbar hade svaren kunnat skilja sig åt och se helt annorlunda ut även angående denna fråga. En annan poäng som går att göra här är att svarsalternativ om att respondenterna kunde använda golf som ett sätt att knyta kontakter inom sitt jobb inte fanns i enkäten. Enkäten erbjöd alla respondenter möjlighet att lägga till egna svar och därför hade deltagarna ändå kunnat svara att det är en av anledningarna till att de spelar golf. Det går dock att argumentera för att enkäten skulle innehållit knyta kontakter eller genomföra affärer som svarsalternativ då respondenterna kanske inte ville lägga till egna alternativ. Om en ny studie genomförs på liknande premisser rekommenderas därför fler svarsalternativ som finns tillgängliga för respondenterna.

En annan sak som var väldigt intressant att reflektera över är fördelningen av respondenter som spelade golf på grund av hälsofördelarna som finns. 41 personer svarade att de idag spelar golf som motion/träning men det var som annan orsak (tabell 6), som huvudorsak var det enbart 13 av 79 respondenter som angav motion/träning som orsak (tabell 5). Det finns

34

väldigt mycket tidigare forskning som visar att golf är en bra sport att anamma för att det finns väldigt många hälsofördelar. Dels är personen som spelar aktiv i många timmar, dels så går personen fler steg än genomsnittspersonen varje vecka (Stenner, Mosewich & Buckley, 2019). Golf har en bild att inte vara en sport med stora hälsofördelar (Huth & Breitbarth, 2020). Personer som spelar golf tenderar att se att sporten har stora hälsofördelar medan icke golfare tenderar att inte se några stora hälsofördelar med golf. Hade denna bild förändrats är det möjligt att det gått att locka fler spelare till golfen vilket är av intresse för både

golfklubbarna och golfförbunden. Därför bör fler storskaliga undersökningar göras för att klargöra vilka hälsofördelar som finns och hur stora hälsofördelarna är med golf. Sedan bör denna information spridas till allmänheten för att se om det kan locka fler nya medlemmar om den stereotypiska bilden av golf bland icke golfare förändras.

I enkäterna som samlats in i denna studie var 83,5% män och 16,5% kvinnor (tabell1). Detta skiljer sig något från hur det ser ut i Sverige totalt, i Sverige är siffrorna 73% män och 27% kvinnor (Svenska golfförbundet, 2021). Detta är även något som kan påverka reliabiliteten då svaren som samlats in i denna studie är mer påverkat av män än vad den generella

fördelningen av golfspelare är i Sverige. Det hade varit önskvärt att få en bättre fördelning av svar mellan könen men det finns inget enkelt svar på hur denna studie skulle kunna göra den fördelningen jämnare. Anledningen till att det blivit så kan vara att fördelningen av kvinnliga medlemmar i klubbarna som undersökts är lägre än det nationella snittet. Resultaten i denna studie gör dock ingen skillnad på könen men en jämnare fördelning hade ändå varit önskvärt för att få ett mer jämställt resultat. Det kan vara av intresse för framtida studier att undersöka hur resultaten skiljer sig åt om studien genomförs enbart på män eller enbart på kvinnor. Detta för att kunna göra jämförelser och se om anledningarna till att folk spelar golf skiljer sig åt mellan könen. I denna studie har planen däremot alltid varit att få in den totala bilden oavsett hur svarsfördelningen såg ut. Men det är ändå värt att diskutera och det har skapat en

möjlighet för framtida studier att undersöka skillnader och likheter i anledningar till att spela golf.

35

10. Resultatanalys

10.1 Vad motiverar golfspelare att börja spela golf?

Resultatet av studien har visat på många olika saker vad gäller varför man spelar golf och varför man började att spela golf. Dessa var våra två huvudfrågor som vi skulle besvara för att kunna uppnå syftet som vi hade satt upp. För att kunna analysera resultatet så valde vi att utgå ifrån självbestämmandeteorin som teori och en generell induktiv analysmetod (Thomas, 2003) (Ryan & Deci, 2002). Självbestämmande teorin utgår som vi tidigare skrivit utifrån sex

huvudpunkter varav vi valt att ta med tre av dem (cognitive evaluation theory (CET), organismic integration theory (OIT) samt basic psychological needs theory (BPNT) för att kunna undersöka och koppla dem till de olika resultaten som vi har fått in från enkäterna (Ryan & Deci, 2000). För att göra detta så valdes en generell induktiv metod som innebär att vi har kortat ner svaren och sammanfattat dem, skapat tydliga kopplingar mellan

forskningsfrågorna och svaren samt vidare lagt grunden för att kunna skapa en teori/modell kring just varför man spelar golf. Just frågan “varför man spelar golf?” är den centrala frågan och syftet som vi under hela arbetets gång jobbat för att kunna svara på och ge konkreta svar kring frågan så att vidare forskning sedan kan bedrivas inom området.

Den första forskningsfrågan vi har är den vad motiverar golfspelare att börja spela golf?

Till denna fråga så hade vi en fråga i enkäten som handlade specifikt om varför just dem började spela golf från början (se tabell 4). Frågan var en flervalsfråga vilket ledde till att vi fick in 131 svar totalt från de 79 personerna som svarade på frågan. Svaren var väldigt blandade men vi ser ändå ett klart övertag för två av svarsalternativen som är att familjemedlem spelar/spelade och vänner

spelar/spelade. Dessa två fick in 40 respektive 42 svar i enkäten. Dessa två svar kan man ganska enkelt koppla in i den ena delteorin som Ryan och Deci (2002) har tagit fram och det är CET eller cognitive evaluation theory. Teorin säger här att individen kan påverkas av omgivning till fysisk aktivitet. Omgivningen i detta fall är just då vännerna eller familjemedlemmen eller båda i somliga fall där de då påverkat individen till att börja spela golf. Vidare kan de sen under deras första gånger ha uppmuntrat och stöttat dem i lärprocessen som sedan gjort att dem tyckte det var roligt att fortsatta spela. Detta tror vi är den största påverkande faktorn till varför man börjar spela golf men det finns även andra underliggande orsaker.

Nästa orsak som var bakomliggande till varför dem började spela golf var för att de tyckte

att det verkade roligt. Detta tyckte åtminstone 33 av personerna men många av dessa hade även tryckt i att antingen någon i familjen spelar/spelade eller att vänner spelar/ spelade så

36

man kan säga att dessa hör ihop lite. Att golf är roligt kan man också förstå genom dels CET men också de andra två delteorierna i SDT, OIT och BPNT. Koppling man kan hitta till OIT eller organismic integration theory är att i OIT så menar Ryan och Deci (2002) på att det finns tre olika typer av motivation. Dessa är inre-, yttre- och amotivation. Inre motivation kan vara exempelvis målsättningar eller liknande som man har satt upp för sig själv att klara av. Inre motivation är oftast den absolut starkaste drivkraften till varför man väljer att göra eller testa något samt även att fortsätta. För att kunna uppnå maximal motivationsstyrka så krävs det någon form av inre motivation. Yttre motivation är mer ens omgivning och hur den påverkar en som t.ex. familjen eller vänner. De 33 som svarade att golf verkade roligt som en av anledningarna till att de började har förmodligen blivit tipsade av släkt eller vänner och under dem första gångerna tyckte att sporten var rolig och därmed fortsatt. Detta innebär att den absolut största motivationsfaktorn till att folk i 22–40 årsåldern började spela golf antingen under den perioden eller som yngre då många av dem svarande hade spelat golf ett tag har tagit upp sporten på grund av sin familj eller vänner.

Vissa som svarade på enkäten (13st) svarade att motion och träning var en av anledningarna till att de började spela golf. Golf är en bra typ motionsform om man har problem med att inte kunna springa eller liknande. Golf innefattar en ganska lång promenad som kan skilja sig väldigt mycket i avstånd. Banorna man spelar är oftast runt 6km långa vad gäller längden på hålen och ytterligare ca 2km kan läggas till på dessa med transportavstånd mellan hålen. Detta innebär längre promenader på ca 8km totalt under en runda där man även då ska slå sina golfslag med jämna mellanrum. Om man ska koppla motion och träning till en

motivationsfaktor och delteori så kan man koppla detta till BPNT (Ryan & Deci, 2002). BPNT handlar främst om dem mest grundläggande psykologiska behoven med autonomi, kompetens och tillhörighet. Vissa som inte längre kan genomföra någon annan träning kan i vissa fall tappa sin tillhörighetskänsla och kompetensnivån där de inte känner att de kan genomföra sin idrott på samma nivå som tidigare. I golf finns där ett handicapsystem som innebär att oavsett spelnivå så kan alla tävla mot alla vilket leder till en hög tillhörighetskänsla då gapet mellan duktiga spelare och mindre duktiga krymper samt att man kan känna en hög grad av kompetens genom att man just då kan tävla mot någon som är bättre än en på rättvisa villkor. Så att man började spela golf på grund av att det är bra motion och träning kan kopplas till många olika aspekter i sporten.

Där var även tre övriga svar på frågan om varför man började spela golf men dessa svar har placerats in i de andra kategorierna då vi ansåg att dessa hörde ihop med något av de andra alternativen.