Djuretik ur barn och ungdomars perspektiv

Malmö högskola

Examensarbete

10 poäng

Djuretik ur barn och ungdomars perspektiv

Animalethics from childrens point of view

Robin Gynnstam och Kersti Åström

Lärarexamen 140/180 poäng Handledare: Eva Davidsson

Natur/miljö/samhälle Examinator: Malin Ideland

Sammanfattning

Frågeställningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. När eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de då vara relevant? Vi analyserar elever från första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vår undersökning ställs eleverna inför ett fiktivt dilemma och får svara på hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras svar avspeglar olika nivåer av moralutveckling och vilken förmåga de har till etiskt tänkande. Barnen känner oftast stor medkänsla för djuren medan majoriteten av ungdomarna finner djurförsök försvarbart, även om de vet ytterst lite om ämnet. Djurens storlek blir ofta den viktigaste faktorn för elevernas ställningstagande och vilket värde de tilldelas. De olika årskurserna har ibland liknande svar, som ofta bygger på olika grunder, vi utreder vad som kan tänkas ligga bakom deras resonemang. Vi analyserar elevernas resonemang utifrån Lawrence Kohlbergs teori om moralutveckling.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Innehållsförteckning... 5

1. Inledning... 7

2. Syfte och frågeställningar... 8

3. Bakgrund och teoretiska resonemang ... 9

3.1 Olika åsiktslinjer i djurrättsfrågor ... 9

3.2 Regleringen av djurförsök... 13

3.3 Barn och ungdomars moralutveckling ... 15

3.4 Vad säger kursplanerna om djuretik?... 19

3.5 Statistiska undersökningar... 20 4. Metod ... 22 4.1 Tillvägagångssätt... 22 4.2 Urval... 23 4.3 Analysmetod... 23 4.4 Etiska överväganden ... 23 4.5 Metoddiskussion... 24

5. Resultat och analys... 26

5.1 Resultatet och analys från ettornas diskussion... 26

5.2 Resultat och analys från niornas diskussion... 29

6. Diskussion ... 32

6.1 Våra undersökningsfynd ... 32

6.1.1 Kohlbergs stadier... 33

6.2 Avslutande ord ... 34

6.3 Förslag till vidare forskning ... 35

6.4 Validitet och felkällor... 35

7. Källförteckning... 37

7.1 Källförteckning Internet ... 38

1. Inledning

Under våra praktikperioder i grundskolan reagerade vi på att etik- och moraldiskussioner inte verkar få särskilt stort utrymme i undervisningen. Med denna uppfattning i åtanke ville vi genomföra en undersökning med anknytning till dessa frågor bland grundskoleelever. Vi ville nå undersökningsdeltagarnas grundläggande värderingar och ansåg det vara av stor vikt att finna ett ämnesområde som kunde väcka engagemang och känslomässigt beröra. Ämnet djuretik med inriktning på djurförsök, ansåg vi innehålla dessa komponenter. Undersökningar visar att människor generellt sätt är mer positiva till djurförsök idag än för bara några år sedan (Mortell, 2005). Dock upplever vi att trenden i vårt samhälle pekar mot att folk i allmänhet inte intresserar sig på samma sätt som tidigare för dessa frågor. I denna anda diskuterar Lagerstedt (2002), som menar att allt färre barn och unga diskuterar frågor rörande djurförsök och djuretik i skolan.

Vi ställer i denna undersökning elever i årskurs ett och årskurs nio inför dilemman som behandlar djuretiska frågor, och diskuterar deras svar i grupper. Vi är även intresserade av att undersöka hur eleverna resonerar när djurs och människors värde ställs mot varandra, vilka individer som är viktigast och varför. Undersökningen kan även ge oss en inblick i vilka kunskaper eleverna har om ämnet.

Omfattande studier har utförts på hur vuxna ställer sig till djurförsök men ofta är inte barnens och ungdomarnas funderingar representerade. Med detta arbete vill vi bidra till diskussionen och debatten om djuretiska frågor och mer specifikt hur barn och ungdomars moral kan kopplas till dessa frågor. Vår avsikt är att på ett så objektivt sätt som möjligt presentera ett inlägg inom forskningsområdet.

2. Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med detta arbete är att se hur barn och ungdomar resonerar om djurs värde kontra människans. Detta arbete syftar även till att öka förståelsen för barns och ungdomars tankar och reflektioner angående djuretik.

Frågeställningar:

• Vilka moraliska resonemang för barn och ungdomar kring djuretik?

• Följer ungdomarnas resonemang några av de åsiktslinjer som är representerade i den djuretiska debatten?

3. Bakgrund och teoretiska resonemang

3.1 Olika åsiktslinjer i djurrättsfrågor

Åsikterna i djurrättsdebatten sträcker sig inom en vid skala, där ytterligheterna står långt ifrån varandra. Nedan presenterar vi några relativt extrema röster från debatten och vad de står för. Vi anser att det är lättast att skapa sig en övergriplig bild över skalan debatten rör sig inom, om man får se ytterligheterna, men presenterar även i senare delar kort statistik över vad majoriteten av människor tycker idag om djurforskning.

Vi börjar med Carl Cohen (2001) som är en förkämpe för djurforskningen. Han påstår att djur inte har några rättigheter, eftersom detta begrepp är något som endast existerar för oss

människor. Han motiverar sin övertygelse genom ett tankeexempel. En zebra hona släpper för ett ögonblick uppmärksamheten över sin unge, som faller offer för ett lejon. Inget i denna händelse kan anses strida mot några etiska eller moraliska regler. Man kan inte säga att zebrahonan eller att lejonet handlar omoraliskt, de agerar endast utifrån deras naturliga beteende.

Cohen uppmärksammar de problem som finns i påståendet att djur inte har några rättigheter. I problematiken ligger att denna inställning kan uppfattas som hjärtlös. Dock anser Cohen att det största problemet är det faktum att vi människor har blandat ihop våra förpliktelser gentemot djur med rättigheter för djur. Enligt Cohen förstår alla förnuftiga människor att vi bör behandla djur på ett respektfullt sätt. Detta innebär att de flesta av oss är införstådda med de förpliktelser vi har gentemot djur, vilket enligt Cohen inte är det samma som att tillskriva djur rättigheter. Cohen menar att det framför allt finns två typer av motståndare till djurförsök. Å ena sidan finner vi de som följer Djurens Befrielse vilket är en utilitaristisk syn på

djurhantering. Detta innebär att det goda vägs mot det onda.

Den andra gruppen Cohen skildrar är de så kallade ”äkta” djurrättsaktivisterna som arbetar för djurs rättigheter. Denna grupp har inte en utilitaristisk syn på djurhantering och spekulerar inte i huruvida det onda vägs upp av det goda, utan konstaterar endast att djurs rättigheter inte får överträdas. Båda dessa grupper namnges i media som ”djurrättsaktivister” även om de har

fundamentalt olika syn på problemfrågan. Medlemmarna i båda grupperna lever ofta som veganer, och undviker noga läderkläder och animaliska produkter (Cohen, 2001).

Peter Singer är den främsta personen inom vad Cohen benämner Djurens Befrielse, alltså den rörelse som anser att konsekvenserna av vårt handlande är det viktigaste. I slutändan skall mer gott än ont komma ur våra handlingar, det vill säga han har en utilitaristisk syn (Singer, 1999; Gålmark, 1998). Djurförsök anses enligt Djurens Befrielse självfallet inte kunna ge mer gott än ont. Singer menar att vi människor exploaterar djur, och att detta beteende är felaktigt och onödigt. Singers bok Djurens frigörelse (1999) gavs i första upplagan ut 1975 under en tid då Singer inte hade något större stöd för sina åsikter bland folket. Anledningen till den andra upplagan var just att det 15 år senare etablerats ett enormt stöd för djur.

Djurens ”rättigheter” är inget begrepp som vill användas inom denna grupp. Det är en lika behandling av alla som eftersträvas, djur som människor, inte lika rättigheter. Singer resonerar på följande sätt. Precis som att det inte är intressant att diskutera mäns rätt till abort, är det inte intressant att diskutera djurs rösträtt. Vi skall alltså inte hänga upp oss på rättigheter som människor och djur inte kan ha. Singer gör jämförelser med hur vi för inte så längesedan hanterade kvinnors rättigheter, med hur vi nu hanterar djurs rättigheter idag.

Singer anser att vi bör ta hänsyn till alla varelser som kan känna smärta eller obehag och alla dessa varelsers smärta skall värderas lika. En vuxen häst känner dock mindre smärta än ett spädbarn, av en lika hård smäll.

Gränsen för förmåga att känna är den enda försvarbara gränsen för hänsyn till andras intressen. Dock är att känna smärta extremt svårt att mäta eller bestämma, teoretiskt sätt skulle vi alltid kunna ha fel när vi antar att andra människor känner smärta”. ”Att dra denna gräns utifrån någon annan egenskap som intelligens eller rationalitet vore att dra den på ett godtyckligt sätt (Singer, 1999).

Singer menar att om vi utgår från en annan gräns kan det lika gärna vara hudfärg eller kön, som skulle kunna kränka jämlikhetsprincipen. Han påstår att de flesta ”vanliga människor” är speciesister, det vill säga de sätter olika värde till olika arter, ungefär som rasister eller

sexister gör med hudfärg och kön. För att undvika att vara speciesister, måste vi medge att alla varelse är lika, i alla relevanta avseenden, och har lika stor rätt till liv. Cohen hävdar att

det inte går att dra en parallell mellan rasism och specieism, eftersom arter sannerligen är olika, medan raser, mänskliga raser i detta fall, inte är olika på ett sätt som ger dem olika förutsättningar (Cohen, 2001).

Tom Regan, som omtalas i Djur och människor, antologi (1998) och som är en av författarna i The animal rights debate (2001) är förespråkare av Djurens Rätt, han är alltså per definition djurrättsaktivist. Han strider alltså inte enbart för att vår behandling av djur skall göras på ett humant sätt, utan att det skall upphöra helt. Inget djur skall på något sätt fara illa på grund av människan. Han anser att det är ett grundläggande fel i vårt samhällssystem som tillåter oss att betrakta djuren som våra resurser, för att ätas, manipuleras eller utnyttjas för vinning eller nöje. Reagan förkastar det utilitaristiska tankesättet och framhåller istället att alla individer, djur såsom människor har ett inneboende värde, en moralisk egenskap som överstryker alla skillnader och olikheter individerna emellan (Gålmark, 1998).

En diskussion kring begreppen etik och moral kan här vara på sin plats. Forsman (2005), docent i vetenskapsteori med inriktning mot forskningsetik, menar att etik och moral inte är begrepp som begränsas till ett specifikt ämne utan kommer igen inom de flesta discipliner. Både etik och moral härstammar från grekiskan och latinet och betyder ”sed” och ”bruk”. Den definition Forsman gärna använder innebär att moral är vad folk tror är rätt och gott, medan etik är en kritisk reflektion av moralen och en rationell analys av den. En parallell som kan hjälpa förståelsen: Alla människor kan tala mer eller mindre bra, däremot behärskar inte alla människor de grammatiska regler som ligger bakom språket. Moral kan alltså jämföras med språket medan etik kan liknas vid grammatik. Nationalencyklopedins definition har ett liknande innehåll: ”En persons eller grupps moral visar sig i vad den gör eller underlåter att göra. Med etik avses den teoretiska reflektionen över moralen och dess grund.” (NE, 2006). Lena-Pia Hagman, docent i pedagogik, beskriver hur elever bygger sin etik och moral. Elevers etik baseras förmodligen på erfarenheter och upplevelser från familj, vänner, skola och media, men vad som påverkar mest eller på vilket sätt är svårt att avgöra. Enligt Forsmans resonemang om grammatik har eleverna en moralisk uppfattning om saker och ting. Deras etik däremot kan vara mer eller mindre utvecklad. Etik är inget man läser på, som grammatik, utan något som utvecklas genom de intryck en person får från omvärlden.

Vi lämnar begreppen moral och etik och återgår till röster i den djuretiska debatten. Olof Franck (2002), lektor i filosofi och religionskunskap, håller med Reagan och ställer sig bakom

kritiken av Singers utilitaristiska resonemang. Franck anser att moral inte kan utgöras av olika intressen som vägs mot varandra, alltså att en viss individs upplevelser av mening och värde offras för en annans. Moral handlar enligt Franck istället om människornas rätt till ett värde och mening och inte om olika individers uppfattning av sitt egenvärde (Franck, 2002).

Reagan menar att det inte finns olika graderingar på det inneboende värdet hos en individ utan att detta är konstant och lika för alla levande varelser (Reagan, 2001). Till skillnad från

Reagan anser Franck (2002) att upplevelser av mening och värde är ett moraliskt kriterium då det är knutet till individens förnuft och förmåga till reflektion och empati. Upplevelserna av meningsfullhet och det inneboende värdet är enligt Franck inte detsamma mellan människa och djur. Detta beror på djurens ickeförmåga till rationellt, förnuftsmässigt tänkande och människornas förmåga till moralisk reflektion.

Den dag djurrättsaktivister utkräver moraliskt ansvar av guppyhonor som slukat sina yngel eller av tigern som just bitit ihjäl en indisk vallpojke, kan man kanske börja skönja en ansats till ett logiskt konsekvent handlingsmönster. Men till dess är begreppet värde primärt knutet till människors liv och inte djurs(Franck, 2002, s.35).

Franck sympatiserar även med Cohens resonemang om zebran och lejonet, men säger att man kan tycka att människor begår en omoralisk handling om vi dödar och äter upp en fisk eller fågel och således inte tar hänsyn till den svagare individen. Människan har genom sitt förnuft också ett moraliskt ansvar enligt Franck (Franck, 2002).

En annan åsiktslinje representeras nedan av Gålmark (1998), aktiv inom Nordiska Samfundet mot plågsamma Djurförsök, som tycker att det är svårt att finna rimlighet i att använda djur till medicinsk forskning eftersom de är försvarslösa. Hon anser att djurförsök är en oetisk och omoralisk metod som kan liknas vid att fuska såsom dopning inom idrotten. Den enda

skillnaden hon finner är att offer skördas i djurförsöksprocessen. Det är människans maktbegär som lägger grunden för vårt utnyttjande och vår exploatering av djur. Eftersom människan har möjligheten att föda upp och fängsla djur tar hon sig rätten att utnyttja andra arter för ökad kunskap. Gålmark påpekar att ur djurens synvinkel är detta detsamma som övergrepp och drar paralleller med utnyttjande av barn eller förståndshandikappade. Enligt Gålmark skulle det finnas en möjlighet till att berättiga djurförsök om livräddande kunskap och resultat gick att få fram. Dock menar hon att det är försvinnande få, om ens existerande, försök som påvisar sådana resultat (Gålmark, 1998).

3.2 Regleringen av djurförsök

Här följer en kort förklaring av vilka principer och regler som eftersträvas och vilka åtgärder som vidtages för att följa reglerna.

På 60-talet publicerade William M. S. Russell och Rex L. Burch boken The Principles of

Humane Experimental Technique (1959) som kom att ha stor betydelse för hur forskarvälden

förhåller sig till djurförsök idag. I boken beskrivs de tre R:en, som skall eftersträvas för att nå en mer etisk djurhantering. De tre R:en är Refinement, Replacement och Reduction, eller på svenska förfining, ersättning och minskning (http://www.djurforsok.info, 2006).

- Förfining innebär en strävan att förfina de metoder som används vid utförandet av djurförsök. Metoden är inriktad på att minska lidandet genom stressminskning och avbrytande av försök vid rätt tillfälle. Som exempel kan nämnas att lägga en kateter under huden på ett djur istället för att sticka djuret upprepade gånger. Enligt Lennart Lindberg, enhetschef på försöksdjursenheten på Djurskyddsmyndigheten, är förfining idag den viktigaste delen av de tre R:en eftersom de andra två är mer vision än

verklighet (www.djurforsok.info, 2006).

- Ersättning handlar om att ersätta djurförsök med alternativa metoder, som till exempel in vitro-tekniker eller datoriserade modeller.

- Minskning innebär en strävan att minska antalet djur som används. En nackdel med detta kan dock vara att de djur som används får lida mer.

För att de tre R:en skall efterlevas finns i Sverige en djurskyddsmyndighet som har till uppgift att fördela forskningsmedlen till utvecklingen av nya alternativa metoder.

Djurskyddsmyndigheten grundar sina beslut på djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. På regional nivå har Djurskyddsmyndigheten hjälp av djurförsöksetiska nämnder för att bestämma vilka försök som ska få genomföras och i vilken omfattning. På alla platser i Sverige där man utför försök på djur finns veterinärer som bland annat ser till att forskarna följer de beslut som de djurförsöksetiska nämnderna fastställer.

Dagens nämnder består av sex forskare och sex lekmän där två nominerats av

djurskyddsorganisationerna. Sammansättningen och arbetssättet har dock kritiserats mycket från medlemmar ur förbundet Djurens Rätt (www.djurforsok.info, 2006).

3.3 Barn och ungdomars moralutveckling

Efter att presenterat några av åsiktslinjerna i den djuretiska debatten följer här efter ett avsnitt rörande barns och ungdomars moralutveckling och vilka psykologiska faktorer som kan ha en inverkan.

Barns moralutveckling under de tidiga skolåren är nära relaterad till den emotionella och kognitiva utvecklingen (Hwang & Nilsson, 2003). I takt med att barnen blir äldre utvecklas också deras förmåga att sammanfoga olika komponenter för att kunna se likheter och skillnader mellan dessa.

Lena Pia Hagman, menar att ett barns moraluppfattning utgör en viktig grund för den sociala kompetensen. Hagman ger i sin rapportserie beskrivningar av studier som pekar på att barn med åldern har lättare att beakta många olika aspekter i ett moraliskt dilemma och även kan ta hänsyn till flera olika faktorer då de gör sina bedömningar (Hagman, 1995). Ungdomar kan, till skillnad från barn, reflektera över sitt eget tänkande och ta hänsyn till alternativ som de inte själva har någon erfarenhet av (Hwang & Nilsson, 2003). Med åldern utvecklar barnen en förmåga att tänka i abstrakta banor och får bättre kognitiva redskap som gör att de lättare kan hantera olika typer av situationer (Hagman, 1995).

Jean Piaget (år 1896-1980) naturvetare, biolog och filosof, var kanske en av de första med att forska om barns kognitiva utveckling (Hwang & Nilsson, 2003). År 1932 publicerade han verket The Moral Judgement of the Child där han presenterade sin teori om barns

moralutveckling (Hagman, 1995). Piaget menade att barn fram till sex års ålder är väldigt egocentriska och resonerar i egoistiska termer och att det är först vid åtta års ålder som de börjar få inlevelseförmåga och kan förstå hur en annan människa upplever en situation (Hwang & Nilsson, 2003). Piaget ansåg att yngre barn var moraliskt realistiska, i den

bemärkelsen att de oftast bortser från avsikten med en handling och istället fokuserar på vilket resultat och vilka effekter handlingen får. Äldre barn menade Piaget var moraliskt

subjektivistiska, eftersom de beaktar subjektiva faktorer såsom avsikten med en viss handling i ett moraliskt dilemma (Mitchell, 1992).

Den amerikanske psykologen Lawrence Kohlberg, (år 1927-1987) förde ett vidare

resonemang och menade att i takt med att barns kognitiva förmåga förbättras, förändras också barnens etiska och moraliska övervägande (Hwang & Nilsson, 2003). Kohlbergs forskning syftade till att berätta kortfattade historier som barn i olika åldrar fick ta moralisk ställning till. Enligt Kohlberg är moralutvecklingen hos en individ indelad i tre olika stadier, med två delstadier på respektive nivå. Denna teori innebär således att moralutvecklingen sker i sex etapper, från låg moraluppfattning till högt moraliskt ställningstagande (Hagman, 1995). Kohlbergs indelning av moralutveckling lyder som följer.

Nivå 1, stadium 1

På den första nivån är barnet moraliskt sätt osjälvständig och har full tilltro till auktoriteter. Barnet sätter sig själv i första rum. Regler, lagar och förordningar upplevs vara yttre

förväntningar vilket medför att barnet har svårt att uppleva dessa som en naturlig del av jaget. (Hagman, 1995) Barnet kan exempelvis avhålla sig från att stjäla, men endast för de

bestraffningar som kan bli påföljden av ett sådant beteende (Mitchell, 2003).

För vårt undersökningsområde kan detta betyda att: eleven väljer det svar på dilemmat som på bästa sätt gynnar denne själva, utan att reflektera över de negativa konsekvenserna.

Nivå 1, stadium 2

I delstadiet på samma nivå upplever barnet att ett korrekt beteende är det som omedelbart tillfredställer barnets behov eller det som vuxna säger till barnet att göra. Barnet kan handla och agera moraliskt riktigt men bara för egen personlig vinning (Hagman, 1995).

För vårt undersökningsområde kan detta betyda att: eleven svarar på det sätt som gynnar denne själva mest, men nu på ett mer ödmjukt sätt än föregående stadium.

Nivå 2, stadium 3

På den andra nivån blir barnet mer och mer medveten om andras åsikter och avsikter. Barnens moral baseras på en vilja av att anpassa sig och få uppskattning av sin omgivning.

För vårt undersökningsområde kan detta betyda att: eleven svarar för att tillfredställa intervjuaren och påverkas av interpersonella faktorer, såsom tonfall, utseende eller

Nivå 2, stadium 4

Barnet kan nu sätta sig in i andra människors livssituationer och strävar efter att upprätthålla sociala normer i samhället. Barnet upplever regler och lagar som heliga och bedömer en persons moraliska agerande utifrån till vilken grad han/hon efterföljer dessa (Mitchell, 2003). För vårt undersökningsområde kan detta betyda att: elevens svar påverkas lätt av

grupptrycket, samtidigt som eleven har viss förmåga att reflektera över egna och andras moral.

Nivå 3, stadium 5

Individen inser att de lagar, förordningar och regler som finns i vårt samhälle inte är fasta och oföränderliga utan förstår att dessa är relativa och utformade av en viss grupp av människor. Fastän att individen kan uppfatta en lag som orättvis kan han/hon ändå acceptera den som moraliskt bindande.

För vårt undersökningsområde kan detta betyda att: eleven vill veta mer om förutsättningarna kring dilemmat, för sedan kunna väga in dessa i sitt svar. Normen i samhället är också viktig för svaret.

Nivå 3 stadium 6

Detta stadium representeras enligt Kohlbergs teori, av den högsta moraliska utvecklingen. På denna nivå kan individen anpassa sig till samhället och följa de regler som finns här, men samtidigt göra egna ställningstaganden utifrån moraliska principer. I detta stadium har individen utformat en grundläggande etisk uppfattning om saker och ting (Hwang & Nilsson, 2003).

För vårt undersökningsområde kan detta betyda att: eleven är oerhört fri från påverkan från andra, och väger in stora mängder information och åsikter i sitt svar. Denna nivå är ytterst svår att uppnå, och även svår att mäta. Kohlberg själv har svårt att definiera detta stadium, eftersom det är abstrakt och kräver ett högt utvecklat kognitivt tänkande, därför är det svårt att resonera kring svar i detta stadium (Hagman, 1995, s. 19).

Värt att tillägga är att Kohlbergs teorier baseras på barns åsikter i vissa specifika situationer och i verkligheten tenderar barns moraliska tänkande vara mer komplicerat än denna mer

generella beskrivning. Kohlbergs teori har genom åren mottagit en del kritik. Dels för att könsaspekten inte beaktats eftersom undersökningarna endast innefattade pojkar men även för dess relativa snäva och kategoriska indelning. Hagman menar att Kohlbergs teori är en

strukturell teori som beskriver hur individer resonerar i vissa givna moraliska dilemman och som tar lite hänsyn till dilemmanas innehåll (Hagman, 1995). Dock har Kohlbergs teori visat sig vara användbar och står sig än idag (Hwang & Nilsson, 2003).

Bent Leicht Madsen, veterinär och lärare i pedagogik och socialmedicin, studerade i ett omfattande danskt forskningsprojekt, Børn og dyreetik , utgiven av Dyrenes Beskyttelse samt Danmarks lärarhögskola, (1990) hur barn i olika åldrar tänker och resonerar kring djuretiska frågor. Barn från årskurs ett till årskurs sju fick genom diskussioner och enkäter besvara frågor rörande djuretik (Fichtelius, 1995). Resultaten påvisade bland annat att

moralutvecklingen sker i olika stadier i barnens liv. Bland annat visade barnen i årskurs ett tecken på att överföra sina egna känslor på djuren och dra slutsatser utifrån dessa om hur djuren upplever sin tillvaro. Barnen gjorde också skillnad på vilka djur det handlade om och vilka sympatier och medkänslor de hade för dessa. Om barnen tyckte om djuren och hade starka känslor för dem var deras moral gränslös (Fichtelius, 1995). Barnen i årskurs sju hade mer nyanserade resonemang och tog med flera typer av övervägande för att dra sina slutsatser. De ansåg bland annat att det kunde vara rätt att döda djur om det fanns goda motiv för detta. Dock med förutsättningen att djuren behandlades väl och inte utsattes för onödigt lidande. Samtliga barn ställde sig totalt avvisande mot att djur användes för pälsindustrin (Fichtelius, 1995). Bent Leicht Madsen är noga med att framhålla att detta endast är teorier och inte är statistiskt bevisat i den bemärkelsen att det är möjligt att dra några generella slutsatser utifrån hans forskning (Fichtelius, 1995).

3.4 Vad säger kursplanerna om djuretik?

Vi undersökte kursplanerna för att där se vad vi kunde hitta inom de olika ämnena angående djuretik. Här får vi en grund för vad eleverna kan tänkas lära sig i skolan om vårt

undersökningsområde. De ämnesområden som tog upp djuretik på ett relativt direkt sätt var de naturvetenskapliga och de samhällsorienterade. De övergripande formuleringarna inom varje område redogörs här, då de lättare går att överblicka än formuleringarna för varje enskilt ämne.

I målen för vad eleven skall ha uppnått i årskurs fem finner vi följande som kan kopplas till djuretikdiskussioner i skolan:

(Naturorienterade ämnen)

- ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg

- ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper. (Samhällsvetenskapliga ämnen)

- kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör den enskilda individen och relationer mellan människor

- kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamheter

I målen för vad eleven skall ha uppnått i årskurs nio finner vi följande som kan kopplas till djuretikdiskussioner i skolan:

(Naturorienterade ämnen)

- ha insikter om skillnaden mellan naturvetenskapliga påståenden och värderande ståndpunkter

- kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad

- kunna exemplifiera hur naturvetenskapen kan användas för att skapa bättre livsvillkor men också hur den kan missbrukas

(Samhällsvetenskapliga ämnen)

- kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existentiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur

3.5 Statistiska undersökningar

Det finns en uppsjö av arbeten som presenterar statistik för vad människor anser om

djurförsök, tyvärr innefattar dessa oftast inte barn och ungdomars åsikter. För att ge en liten inblick i hur den allmänna uppfattningen ser ut nu för tiden ger vi kortfattat resultaten ur två statistiska undersökningar.

Mikael Lagerstedt har i sitt examensarbete (2002) undersökt 2 sjätteklasser med cirka 25 elever i varje med hjälp av en enkät. Ämnet är djurförsök och frågorna söker svar på hur stor elevernas förståelse och kunskap om djurförsök är. Enkäten används i syfte att få svar på om djurförsök har tagits upp i skolan, och i så fall på vilket sätt. Lagerstedt skrev sitt

examensarbete i samarbete med projektgruppen Navigator som arbetar för AstraZeneca. Syftet med Lagerstedts arbete är att utgöra en grund för produktion av pedagogiskt material som skolor skall kunna använda i sin undervisning.

Resultatet av arbetet visar att ungefär hälften av dessa elever påstod att de aldrig diskuterat djurförsök i skolan, och endast ett fåtal var säkra på att de hade gjort det.

Majoriteten (60 %), var emot djurförsök om frågan ställs ”Är det rätt att använda

djurförsök?”. Däremot var 63 procent för djurförsök om frågan ställs som följer ”När är det rätt att använda djurförsök?”. Ungefär hälften av eleverna tror att det är just till medicinsk forskning man använder djurförsök, och en tredjedel tror att det är inom kosmetisk forskning. Resterande undersökningsdeltagare vet inte, eller tycker att det endast är ”idioter” och

”korkade människor” som utför djurförsök. Ingen i undersökningen har en någorlunda uppfattning om hur många djur som idag används varje år till djurförsök (ca 400 000) utan största delen tror det ligger kring 10 000 eller färre. Något man har ganska god uppfattning om är att det forskas mest på möss och råttor. När det gäller alternativa metoder är det mer än hälften som inte tror att det finns något alternativ och få av de elever som tror det finns alternativa metoder kan nämna exempel. Detta tyder på att ungdomar ofta saknar viktig information eller kunskap i ämnet (Lagerstedt, 2002).

Nästa undersökning är presenterad i en artikel i Lab Animal Europe (Mortell 2005) där människors åsikter 2005 jämförs med en undersökning från 1999. Undersökningen är utförd av Coalition for Medical Progress. Resultaten påvisar att andelen människor som är för

djurförsök ökat med 24% (från 32% till 56 %) på sex år. Endast 32 % ställer sig mot

djurförsök idag, jämfört med 44 % 1999. Undersökningen visade även att människor har mer förtroende för djuretiska nämnden idag än 1999. Artikeln utreder inga möjliga orsaker till resultatet.

4. Metod

Syftet med vår undersökning är att se hur barn och ungdomar resonerar om djurs värde kontra människans. För att undersöka detta har vi valt att genomföra gruppdiskussioner med

eleverna.

4.1 Tillvägagångssätt

Vi beslutade oss för att undersöka elevers funderingar i årskurs ett och årskurs nio. Detta val baserades på förhoppningen om att tydligare kunna peka på skillnaderna i resonemang mellan de båda undersökningsgrupperna.

Som undersökningsmetod valde vi att använda oss av öppna diskussioner med eleverna kring ett på förhand utarbetat moraliskt dilemma (Bilaga 1). Dilemmat behandlade huruvida

eleverna ansåg det vara moraliskt försvarbart att djur används till medicinsk forskning. Vi bad eleverna föreställa sig att en avlägsen vän var sjuk och i stort behov av medicin för att bli frisk. Vi nämnde inget om hur pass sjuk personen var och inte heller huruvida medicinen helt och hållet skulle bota personen. Vi förklarade att innan personen fick medicinen var den tvungen att testas på femton råttor och femton möss som en gång om dagen under en månads tids fick en spruta i bakbenet. Mössen och råttorna levde tre och tre i burar och fick pellets att äta och vatten att dricka. Därefter fick eleverna ta ställning till ifall det var moraliskt

försvarbart att utsätta djuren för denna behandling för att en människa skulle bli frisk. Eleverna fick följdfrågor för att i möjligaste mån få eleverna att motivera sina svar.

Diskussionen fortsatte genom att den sjuka människan bytes ut mot ett husdjur, en hund eller liknande, som var sjuk och i behov av medicin. Vidare tillfrågades eleverna om det fanns några andra djur som de tyckte hade varit bättre att testa medicinen på.

Diskussionerna spelades in på mp3-spelare, för att på så sätt eliminera risken för att missa viktig information, samt att senare kunna analysera diskussionen. Genomsnittstiden för gruppdiskussionen med de yngre eleverna var ca 10 minuter, medan gruppdiskussionen med de äldre eleverna pågick cirka 20 minuter.

4.2 Urval

Den yngre undersökningsgruppen bestod av nitton elever i årskurs ett, i åldrarna sex till sju år. Åtta killar och nio tjejer. Dessa elever går på en F-3 skola i Helsingborg. Eleverna delades in i fyra grupper, med fem barn i varje grupp. Detta gjordes i samarbete med läraren och således var det inga slumpmässigt utformade grupper. Den äldre undersökningsgruppen bestod av elever från årskurs nio i en liten by utanför Lund. Vid tillfället för undersökningen bestod klassen av sexton elever i åldern 15-16 år. Sex tjejer och tio killar. Eleverna fick själva bestämma huruvida de ville medverka i en gruppdiskussion. Nio elever, två tjejer och sju killar valde att delta.

4.3 Analysmetod

Vi valde att analysera vårt material med utgångspunkt i Kohlbergs teori om moralutveckling. Denna teori valdes eftersom det är den mest omtalade och mest använda av de existerande tankekonstruktioner kring barn och ungas moralutveckling. Valet av denna teori baserade även på vårt intresse för huruvida ett barns moraliska förmåga kan stå i proportion till barnets logiska förmåga. Metoden har dock kritiserats för att ha vissa brister, detta diskuteras mer ingående i tidigare kapitel.

4.4 Etiska överväganden

Vi begick ett misstag genom att inte införskaffa skriftligt samtycke från samtliga föräldrar. Detta misstag orsakades av stress beroende på de omfattande undersökningsförberedelserna. Planeringen borde gjorts tidigare.

Information om undersökningen gavs till de yngre elevernas föräldrar via klassföreståndaren. Klassföreståndaren skickade ut veckobrev till samtliga föräldrar där syftet med vår

undersökning beskrevs samt en tydlig beskrivning av dilemmat presenterades. Eftersom Kersti förlagt sin praktik i denna klass var föräldrarna väl förtrogna med henne.

Klassföreståndaren till de äldre eleverna informerades om syftet med vår undersökning. Vi fick inte några svar från föräldrar som inte ville att deras barn skulle deltaga i

dilemmana väldigt försiktigt, och utan detaljer för barnen. De flesta hade varit med om nålstick själva, och tyckte inte det var något farligt. Många av barnen hade husdjur som t.ex. hamstrar och andra gnagare, som levde i bur, så vi utgick från att barnen förstod situationen ganska väl utefter egna erfarenheter.

Vi är medvetna om att det innebär ett stort ansvar att diskutera ett sådant kontroversiellt ämne med så små elever, men då vi själva har erfarenheter av att uppleva och diskutera

djurforskning i tidig ålder hade vi förhoppningen om att bemöta elevernas känslor, tankar och funderingar på ett bra sätt.

Madsens forskning undersökte barn mellan första och sjunde klass och frågor diskuterades som berörde bland annat pälsindustrin (Fichtelius, 1995). Vår tanke var att barn i denna ålder kan bidra med intressanta funderingar kring detta ämne utan att deras känslor kommer till skada.

4.5 Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av gruppdiskussioner som empiriskt underlag eftersom vi var intresserade av att studera hur eleverna resonerade sinsemellan.

I en gruppdiskussion påverkas eleverna av varandra, vilket har både för och nackdelar. Eleverna blir medvetna om sina egna tankar då de får ta del av sina kamraters åsikter (Dovoberg, 2003, s.29). En gruppdiskussion kan innebära att vissa individers åsikter kvävs och att andra individer tar över och dominerar diskussionen (Denscombe, 1998, s. 137). De åsikter som blir gällande kan var de som den rådande gruppkonstellationen finner acceptabla, vilket medför att vissa individer väljer att hålla tyst om sina synpunkter såvida de inte

överensstämmer med gruppens (Denscombe, 1998, s.137). Denscombe menar att detta kan undvikas om metoden istället inriktas på individuella intervjuer. Nilsson (1999) hävdar däremot att enskilda intervjuer kan medföra att den intervjuade känner sig obekväm och får tunghäfta, i synnerhet då den intervjuade och intervjuaren inte känner varandra speciellt väl. Nilsson menar att då man istället intervjuar eller diskuterar med fler personer åt gången känner oftast sig dessa trygga i varandras sällskap och diskussionsunderlaget blir mer nyanserat (Nilsson, 1999, s.46).

Denscombe (1998) menar dock att människor under intervju påverkas av intervjuaren och besvarar frågorna annorlunda beroende på hur de uppfattar personen som intervjuar. Detta innebär den så kallade intervjuareffekten. Även Jan Nilsson (2000) diskuterar detta fenomen och ställer sig bakom Descombes resonemang. Människorna påverkas enligt Denscombes av intervjuarens personliga identitet. Även intervjuarens personliga engagemang gentemot de intervjuade har en inverkan.

Vi diskuterade även att använda en enkätundersökning, vid sidan av diskussionerna, men bestämde oss för att inte använda denna metod med tanke på de relativt unga elever som ingick i undersökningen. En fördel med enkäter kunde dock ha varit att vi minskat deltagarnas påverkan av interpersonella faktorer, såsom tonfall, utseende eller kommentarer från

intervjuaren (Denscombes, s.127). Tiden för diskussionerna togs i beaktning för att inte eleverna skulle tappa koncentrationen eller bli uttråkad. Dovoberg (2003) skriver att yngre barn tröttnar fortare än äldre barn samt att yngre barn ofta saknar erfarenheter och

språkförmåga för att diskutera en längre stund (Doverborg, s.26). Undersökningen blir genom sitt omfattande diskussionsunderlag av kvalitativ art eftersom vi är intresserade av varför ungdomar tänker som de gör samt urskilja tendenser till beteendemönster hos

undersökningsdeltagarna (Denscombes, s.127). Det kan vara svårt att applicera våra möjliga resultat på ett större samhälleligt perspektiv eftersom undersökningen är relativt begränsad. En målsättning är dock att se om det går att skönja vissa tendenser i diskussionsmaterialet. Vi valde som tidigare nämnts att endast fokusera vår undersökning på årskurs ett och årskurs nio. Detta val kommer att vidare analyseras i det avslutande kapitlet där vi väger för och nackdelar mot varandra.

5. Resultat och analys

Här nedan följer våra resultat från ettorna respektive niornas diskussioner. Vi har valt att redovisa utdrag som vi anser peka på olika nivåer av moralutveckling. Elevernas namn är fingerade.

Många följdfrågor under diskussionen är inte redovisade eftersom dessa har till syfte att klargöra för oss vad eleverna menar, så vi inte misstolkar deras svar på dilemmana.

5.1 Resultatet och analys från ettornas diskussion

Tycker ni det är rätt att testa medicinen på mössen och råttorna så att kompisen skall ha en chans att bli frisk?

Ella, grupp1: Nä

Nils, grupp 1: Nä, tycker inte jag Ninni, grupp 1: Nä, inte jag heller

Men kompisens vän som är sjuk då? Han eller hon kanske inte kan bli frisk då?

Ninni, grupp1: Han kan dö då

Ni tycker ändå inte att man skall göra det?

Alla, grupp 1: Nä

Eleverna är införstådda med att personen som är sjuk kanske kommer att dö om denna inte får medicin, ändå verkar detta faktum inte påverka elevernas motiveringar. En plausibel

förklaring till detta kan vara att de befinner sig på stadium ett enligt Kohlbergs teori om moralutveckling, eftersom de inte hyser någon uttalad medkänsla inför den sjukes tillstånd. Däremot har eleverna större empati för försöksdjuren. Kohlberg menar att barn som befinner sig på denna nivå, är egocentriska eftersom de sätter sina egna känslor främst och i detta fall de känslor som försöksdjuren väcker hos barnen.

En tjej och en killes uttalande i en annan grupp ger stöd för detta genom motiveringarna.

Adam, grupp 2: Nä, för tänk om det inte fungerar då dör kanske djuren! Eva, grupp 2: Jag håller med

I en av grupperna svarade en elev på första frågan

Amir, grupp 4: Jag tycker iså fall att kompisen ska fortsätta vara sjuk!

Pojken känner medlidande med försöksdjuren men visar ingen uttalad sympati eller empati för den sjuke. Två elever i samma grupp protesterade tydligt på Amirs uttalande genom att säga:

Stina, grupp4: Nej, det tycker inte jag Petra, grupp4: Nej inte jag heller

En möjlig tolkning av dessa två elevers motreaktion till det föregående uttalandet kan vara att de befinner sig på ett högre stadium i moralutveckling eftersom de tydligare visar sitt

medlidande med den sjuke.

I grupp tre tyckte fyra av fem att det var okej att testa medicinen på försöksdjuren så att människan skulle få chans att bli frisk. Denna grupp var den enda där majoriteten ställde sig positiva till djurförsök. Majoriteten av barnen i denna grupp verkade prioritera människans välbefinnande framför försöksdjurens.

Vi fortsatte vår diskussion genom att övergå till att fråga eleverna om människan som var sjuk ersattes med en sjuk hund.

Men om vi tänker så här istället att det är kompisens hund som är sjuk och behöver medicin, tycker ni det är okej att testa medicinen på råttorna och mössen då?

Ella, grupp1: Jag tycker att det är mest synd om hunden Ninni, grupp 1: Mmm

Elev, Nils: Jag håller med Ella. Tycker mest synd om hunden Rasmus, grupp 1: Vet inte

Stina, grupp 4: Jo det tycker jag. För annars om den är sjuk hela tiden så kan ju den dö

Dessa barn resonerade annorlunda gällande hunden. Två elever svarade att de tyckte mest synd om hunden, vilket kan innebära att de spontan känner större empati för hunden än för människan. Varför barnen inte uppvisar tecken på samma empatiska förmåga gällande människan är svårt att förklara.

En av eleverna hade en annan motivering till varför försöken bör utföras:

Eva, grupp 2: Tänk om ens bästa kompis hund varit sjuk. Om det inte finns någon som de kunde testa på då skulle kanske hunden dött, då skulle man inte kunna leka med den längre.

En möjlig tolkning av detta uttalande är att eleven befinner sig på nivå ett, stadium två enligt Kohlbergs moralutvecklingsteori. Resonemanget tyder på att eleven reflekterat över dilemmat och dragit slutsatser utifrån vilket alternativ som ger största personliga vinning. Elevens resonemang avspeglar även det egoistiska tankesätt som Kohlberg och Piaget menar finns hos barn i denna ålder.

Några av eleverna resonerade annorlunda och stod kvar vid sina ståndpunkter från första dilemmat.

Klara, grupp 2: Det är samma sak som med människan Elin, grupp 2: Jag tycker inte heller att man ska göra det

Nils, grupp1: Jag tycker det är lika dåligt som det är med människan att testa medicinen på andra djur för att se om den fungerar

Denna argumentation pekar på att barnen inte gör en distinkt skillnad mellan en människas lidande och ett husdjurs.

5.2 Resultat och analys från niornas diskussion

Tycker ni det är rätt att testa medicinen på mössen och råttorna så att kompisen skall ha en chans att bli frisk?

Karl - Ja Gustav - Ja

Karl - Ja, det är klart att man får göra det, det är ju inte så många som gillar råttor och möss Maria - Dom lever ändå i fångenskap, och skulle inte klara sig om de blev utsläppta. De föds upp till det, så de skulle inte funnits överhuvudtaget annars. So, what differens does it make Petra - Dom är så många, jag tror dom flesta ser på råttor och möss som ohyra

Karl - Just medicinskt är det ok, det är annorlunda om det är skönhet och såhär, piercing och smink, det är inget man behöver såhär, eller tjejerna behöver det

Tjejerna verkar väldigt överens om hur man bör handla. Alla verkade hålla med om att det är mer fel att använda fria djur som fångats in, än djur som fötts upp i bur.

Ser vi till Kohlbergs indelning kan dessa elever, som är relativt gamla jämfört med barnen i Kohlbergs undersökning, inte placeras lägre än nivå tre. Eleverna verkar ha en god

uppfattning om att lagar och regler dynamiska, och alla i gruppen kan mer eller mindre leva sig in i andra människors synsätt. Eleverna ser både till vad som kan vara viktigt för

människor (Karl) och försöker göra djurförsöken mer accepterad (Maria). Alla elever verkade hålla med om att medicinsk forskning är viktigare än annan, och att djurförsöken är mer motiverade här.

Vi övergick till det andra dilemmat, där den sjuke är ett husdjur.

Om det är kompisens hund som är sjuk och behöver medicin istället, tycker ni det är okej att testa medicinen på råttorna och mössen då?

Ola – Nä

Karl - Självklart, dom här råttorna har du ju inga känslor för Maria - Dom har lika mycket känslor som en hund

Karl - De som testar på råttorna har inte samma känslor för dom, som för till exempel en hund som dom har haft i 5 år

Martin – Frågan är då om man nu testar på dom här mössen och råttorna kan man då bota alla med den sjukdomen? Alltså är det en sjukdom som många hundar har kan det ju rädda jättemånga hundar i förhållande till råttorna och mössen

Det blir allt tydligare att eleverna menar att det är människors känslor, inte djurens, som är viktigast. Även i denna ålder finns tendenser till egoistiska resonemang. Martin motiverade försöken även på hundar med att man kanske kan bota många hundar med samma sjukdom, inte bara en. Det är motiveringar som denna som kan placera elever i Kohlbergs högre stadium. Ingen av eleverna verkade vara helt emot försöken, varken för att rädda människan eller husdjuret.

Om det istället är 15 kaniner och 15 harar som vi skall testa på?

Martin - Nä

Karl - Inte framför hundar kanske men framför människor Lars - Kaniner känns ju som en lite högre stående varelse

Petra - Ja, bara dom inte plågas så jäkla mycket, dom behöver ju inte må så dåligt för att dom får en spruta om dom plågas skall dom inte fortsätta, då kan dom lika gärna göra slut på lidandet

Eleverna upphöjer här människan till en egen nivå och placerar djuren i en egen kategori som är underställd människans. Trots detta visar eleverna empati för djuren och vill inte att de skall utsättas för onödigt lidande vilket kan tyda på att de befinner sig på hög moralisk utvecklingsnivå.

Morgan - Jag tror folk tänker olika, alltså har olika tankar i och med att det nog finns folk som tycker mer om kaniner och harar än vad andra folk tycker

Det är för Morgan självklart att alla människor värderar olika djur olika mycket. Han verkar ha förståelse för andra människors livssituation och att människor kan ha olika åsikter. Återigen finner vi tankar och funderingar som tyder på hög moralisk utvecklingsnivå, enligt

Vi diskuterade senare i intervjun vilka djur som bör användas och i så fall varför. Ämnet visade sig vara svårt att svara på.

Petra - Det känns som att man tycker mer och mer synd om djuren ju större dom blir Morgan - Djur vi står nära är mindre lämpliga att använda

Detta uttalande är svårtolkat eftersom killen både kan mena djur som vi har en nära relation till och att vi enligt evolutionsteori ligger nära djuret i utvecklingen. Vi försökte ställa frågor för att undersöka om killen menade nära emotionellt eller nära evolutionärt, men utan resultat. Det verkade vara konfliktfyllt för många elever att människor kan ha nära relationer till djur som står långt ifrån oss evolutionärt.

Vi avslutade med att fråga huruvida eleverna diskuterat detta tidigare, vilket de flesta inte hade gjort. Många tyckte inte det känns så viktigt i högstadiet. Eleverna verkade inte tycka att ämnesområdet var viktigt att diskutera i högstadiet. Däremot ansåg de vara viktigt att få kunskaper inom området om man ska studera vidare på gymnasiet och universitet.

6. Diskussion

6.1 Våra undersökningsfynd

Den största andelen elever i vår undersökning vet lite eller ingenting om djurforskning. Även engagemanget för djurförsök verkade vara svagt förutom hos några enstaka elever som uppvisade ett större intresse för ämnet. Vad detta kan bero på är svårt att ge svar på, men en tänkbar förklaring kan vara att ämnesområdet inte får så stor medial uppmärksamhet. Precis som eleverna i Lagerstedts (2002) arbete, visste inte heller våra elever något om de alternativa metoder till djurförsök som finns.

Vi ville i en av våra frågeställningar undersöka elevernas moraliska resonemang i djuretiska frågor. Vi var även intresserade av att se på vilka olika sätt barnens resonemang skiljde sig från ungdomarnas resonemang. När barnen och ungdomarna diskuterade kring djur kontra människors liv skiljde sig resonemangen åt. Barnen i vår undersökning tenderade likt Madsens undersökningsfynd att i större utsträckning än de äldre likställa mänskligt lidande med djurs lidande. Madsen förklarar att barn kan projicera sina egna känslor på andra levande varelser och det kan förklara varför många av barnen i vår undersökning har svårare för att acceptera djurförsök (Fichtelius, 1995).

Dock var det inte alla barn som resonerade utifrån dessa principer. Några enstaka barn och majoriteten av ungdomarna ansåg att det är berättigat att använda djur till forskning. Dessa elever uttryckte även att människans liv är mer betydelsefullt än djurens. De äldre eleverna i Madsens undersökning resonerade också på ett mer nyanserat sätt och accepterade djurförsök om det fanns goda motiv för det (Fichtelius, 1995). Det samma kan sägas om de äldre

eleverna i vår undersökning.

Flertalet av barnen menade att det var fel att utsätta råttorna och mössen för tester i syfte att få fram medicin för att göra en människa frisk. Däremot var det färre barn som tyckte att

försöken inte var motiverade om en hunds liv gick att räddas. Madsens undersökningsresultat visar på samma sätt att barn kan ha en gränslös medkänsla för djur de tycker om. (Fichtelius, 1995)

Många av barnen i vår undersökning hade känslomässiga relationer till hundar vilket förmodligen kan förklara varför de förespråkade hundens överlevnad framför mössen och råttornas. Det verkade som om barnen i vår undersökning hyste mindre känslor för djuren ju mindre djur det handlade om. Generellt sätt vägde inte barnen in flera olika aspekter i sina resonemang. De verkade som om barnen i första hand utgick ifrån sina egna känslor och hade svårigheter med att resonera på ett mer abstrakt sätt.

Bland de äldre eleverna ansåg majoriteten att djurförsök var motiverat i bägge fallen. Dock var det några stycken som tvekade gällande dilemmat med hunden. De som tvekade förde ett mer utilitaristiskt resonemang gällande djur i allmänhet. De flesta resonerade dock enligt Cohens (2001) principer och rangordnade djuren utifrån känslomässiga kopplingar och faktorer. Samtliga ungdomar resonerade på detta sätt gällande små djur, såsom insekter, då de inte verkade fästa särskilt stort värde vid dessa. Vore det möjligt menade flertalet att det skulle forskas på sådana små djur istället för större djur. Ungdomarnas resonemang verkade tyda på att de sätter ett större värde på djur ju mer välutvecklat nervsystem djuren har. Ungdomarna besatt förmåga att väga in många olika förutsättningar i sina svar. De menade bland annat att den eventuella medicin som framställs kan användas på många sjuka med samma sjukdom.

6.1.1 Kohlbergs stadier

Likt Kohlberg och Piagets (Hagman, 1995) forskning uppvisade barnen och ungdomarna tecken på olika slags egoistiska resonemang. Barnens egoism verkar grunda sig främst på tron om att andra varelser upplever och tolkar situationer och företeelser på samma sätt som de själva gör, medan ungdomarnas egoism kanske främst handlar om att välja de alternativ som ger största personliga vinning. Vi tycker oss se tendenser hos undersökningsdeltagarna att moralutvecklingen faktiskt sker i olika stadier. Generellt sätt kunde vi placera in de yngre deltagarna på Kohlbergs första nivå. Barnen rör sig mellan de båda stadierna på denna nivå, med ytterst få undantag. Samtidigt som deras tankar är egoistiska finns det ibland en ödmjuk ton i deras förhållningssätt. Vid de tillfällen de når nivå två verkar de svara på ett sätt som syftar till att tillfredställa oss som intervjuare.

De äldre undersökningsdeltagarna placerades högre upp i Kohlberg moralutvecklingspyramid. Enligt Kohlbergs stadier uppvisade några av ungdomarna tecken på att befinna sig på stadium fem vid ett antal tillfällen. Ungdomarna uppvisade tecken på god inlevelseförmåga och kunde se på ett reflekterande sätt till de för- och nackdelar som kan tänkas finnas i en viss situation. Martin svarade exempelvis så här, när han resonerar kring förutsättningarna för försöken: ”Frågan är då om man nu testar på dom här mössen och råttorna kan man då bota alla med

den sjukdomen? Alltså är det en sjukdom som många hundar har kan det ju rädda jättemånga hundar i förhållande till råttorna och mössen.” Eleverna faller ibland ner till stadium tre i

delar av sina resonemang med kommentarer som: ”De föds upp till det, så de skulle inte

funnits överhuvudtaget annars. So, what difference does it make.”

Under diskussionerna tyckte vi oss se att vissa elever hade en mer framträdande roll och påverkade de andra eleverna. Detta har inte varit möjligt att kvantifiera i vårt resultatkapitel. Även om de mindre framträdande eleverna förde väl genomtänkta resonemang, var det ingen av de andra eleverna som bemötte deras svar och förde diskussionen vidare, varför det verkade som om dessa elever gärna höll sina åsikter för sig själva. Grupptrycket som

Kohlberg diskuterar i stadium 4 tycktes således framträda, men är likaledes svårt att redovisa. Ingen i högstadieklassen verkade vara emot djurförsök på ett sätt som kan liknas vid något av Gålmarks (1998, 2002), Regans (Cohen & Regan 2001) eller Singers (1999) resonemang, vilket medförde att diskussionerna tenderade att bli en aning enkelspåriga i den bemärkelsen att ingen elev talade för djurrättsaktivisternas sida. Ingen av eleverna ifrågasatte heller den reglering av djurförsök som bedrivs vid försöksdjursetiska nämnden.

6.2 Avslutande ord

De stadier av moralutveckling som redovisas i litteraturgenomgången tycker vi följer den utveckling som vi sett i vår undersökning. Hur barnen och ungdomarna resonerar anser vi bero på var i den moraliska utvecklingen de befinner sig. Både de likheter och skillnader vi upptäcker går oftast att sammankoppla med elevens moraliska mognadsnivå. Eleverna genomgår denna stora förändring under relativt få år och vi som lärare måste hjälpa dem att utvecklas oavsett i vilket stadium de befinner sig i.

Ungdomarna ansåg inte att djuretik låg särskilt nära deras vardag. Eleverna menade att ämnesområdet inte var viktigt att belysa i grundskolan. De ansåg att det främst var de elever som skulle läsa vidare inom det naturvetenskapliga området som behövde dessa kunskaper. Intresset för dessa frågor anser vi borde väckas i skolan, gärna under grundskolans tidigare år. Med tanke på vad som står i kursplanerna, (Skolverket, 2000) anser vi att diskussioner och undervisning i detta ämne borde ingå i biologiundervisningen. Information om användandet av djur i forskningssyfte borde få en större del i grundskolans utbildning än vad den får idag. Det är viktigt att diskutera forskningsetik i skolan, om vi pedagoger skall kunna ge eleverna en möjlighet att skapa sig en rättvis uppfattning om ämnet.

Hagman (1995) och Forsman (2005) skriver att elever bygger sin etik från erfarenheter och intryck. Genom diskussioner i skolan kan eleverna få kompletterande intryck och en möjlighet att reflektera över sina etiska och moraliska värderingar.

6.3 Förslag till vidare forskning

Vi upptäckte vi att vi förbisett en del intressanta frågeställningar när vi efter diskussionerna analyserade materialet. Exempelvis saknar vi en diskussion kring begreppet intelligens och hur pass viktigt detta begrepp kan vara då vi människor värderar djur. En av anledningarna till att många människor är emot djurförsök kanske kan relateras till djurens intelligensnivå, eller hur pass välutvecklat nervsystem försöksdjuren har.

Att undersöka fler årskurser hade varit intressant. Förhoppningsvis hade vi funnit elever som befunnit sig på andra stadier i Kohlbergs trappa. Det hade även varit av intresse att jämföra elever som diskuterat vårt ämne på djupet i skolmiljö med de som inte gjort det.

En större enkätundersökning hade bidragit till att ge ett bättre säkerställt statistiskt resultat och ett mer omfattande diskussionsunderlag.

6.4 Validitet och felkällor

Vi är medvetna om att det kunde ha varit lämpligt att följa upp diskussionerna med ytterligare intervjuer med eleverna. Kanske hade detta bidragit till att eleverna fått möjlighet att

begrunda sina argument och samtidigt en chans att förklara varför de resonerade på det ena eller andra sättet. Vi har även diskuterat huruvida resultatet av vår undersökning sett annorlunda ut om vi valt att jämföra ungdomarnas resonemang med 10-åringars tankar om dilemmat. Sjuåringarnas svar var ofta ganska kortfattade och de flesta hade svårigheter med att förklara och motivera sina resonemang och ståndpunkter. Barn i denna ålder kanske inte är vana vid att behöva förklara sina tankar och kan kanske därför känna sig obekväma i en sådan situation. Kanske hade vi fått ett mer nyanserat materialunderlag om vi valt att diskutera dilemmat med barn i årskurs tre eller fyra istället för barn i årskurs ett. Med tanke på deras ålder kunde vi förmodligen hittat ett bättre sätt att ställa eleverna inför dessa dilemman, till exempel som en saga eller berättelse.

Eftersom vi endast genomförde gruppdiskussioner kan det förekomma viss variation i diskussionsinnehållet från en grupp till en annan. Med detta menar vi att

undersökningsdeltagarna kontinuerligt ställde frågor som vi besvarade. Denna variation i diskussionerna kan ha påverkat deltagarnas svar på våra undersökningsfrågor. Vi vill dock framhålla att samtliga frågor ställdes till alla grupper. Vi vill noga poängtera att vår

undersökning inte är tillräckligt omfattande för att dra några generella slutsatser, utan att vi endast kan peka på de åsiktstendenser vi ansåg oss finna hos de elever som undersökningen omfattade.

7. Källförteckning

Cohen, C., & Regan, T. (2001). The animal rights debate. Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers, cop.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur.

Dovorberg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2000) Att förstå barns tankar.( 3:e uppl.) Stockholm: Liber AB

Fichtelius- Folke, M. (1995) Barn och djur. Stockholm: Liber utbildning

Forsman, B. (2005). Etik i biomedicinsk forskning : en orientering. Lund: Studentlitteratur. Franck, O. (2002). Djurens liv och vårt – om att värdera liv. Stockholm. Runa förlag. Gålmark, L. (1998) Djurrätt – en fråga om jämlikhet, frihet, solidaritet. Nora: Nya Doxa Gålmark, L. (red) (2002). Djur och människor. En antologi i djuretik. Nora. Bokförlaget Nya Doxa.

Hagman, L. (1995) Moral och moralutveckling hos barn och ungdom - Några teoretiska och

empiriska perspektiv. Rapportserie 1995:2. Institutionen för Pedagogik & Metodik.

Högskolan i Kristianstad.

Hwang, P. & Nilsson, B. (1995). Utvecklingspsykologi. Stockholm. Natur och Kultur. Lagerstedt. M. (2002) Etik och moral vid djurförsök. (Examensarbete Lärarutbildningen). Malmö Högskola, Institutionen för metodik och ämnesteori, 211 19 Malmö

Mortell, N. (2005). News updates, Support in UK is increasing for research using animals.

Lab Animal, 5, s. 4-5.

Singer, P. (1999). Djurens Befrielse ( 2:a rev uppl. övers.). Falun: AiT Falun (Originalarbete publicerat 1990).

Skolverket. (2000). Kursplaner och betygskriterier grundskolan. Stockholm: Skolverket och Fritzes.

7.1 Källförteckning Internet

8. Bilagor

1. Tänk dig att en av dina kompisars syskon är sjuk. Han eller hon har en sjukdom som man inte kan bli bra ifrån med dagens medicin. Idéer till en ny medicin finns, men man måste testa den på en grupp djur för att få reda på om den fungerar. Det som krävs för att personen skall kunna bli frisk är alltså att man måste göra djurförsök.

Det är 15 möss och 15 råttor som medicinen måste testas på. Alla djuren får en spruta, en gång om dagen, i en månad. Man använder en tunn spruta, och man sticker i ett av bakbenen. Mössen och råttorna kommer under denna månad leva i burar 3 och 3 tillsammans. Dom får vatten och pellets att äta. Om dessa tester görs kan man bota din kompis syskon. Tycker du det är rätt att utföra försöken?

2. Tänk dig istället för kompisens syskon, att det är kompisens husdjur till exempel kompisens hund, som är sjuk. För att den skall bli frisk krävs samma djurförsök som tidigare. Skall man i detta fall utföra försöken?

3. I våra frågor har vi skrivit möss och råttor som försöksdjur. Om du fick välja djur man skulle göra försöken på, vilket eller vilka skulle du ha valt. Berätta varför detta djur hade varit bättre att använda. Om du inte vill använda djur, vilka metoder föreslår du istället?