Medicin, hälsa och ohälsa i undervisningen

(1)

Medicin, hälsa och ohälsa i undervisningen Januari 2019

https://larportalen.skolverket.se 1 (3)

Naturvetenskap och teknik – Gymnasieskola Modul: Medicin, hälsa och ohälsa

Del 8: Hälsa, individ och samhälle

Medicin, hälsa och ohälsa i undervisningen

Mats Lindahl, Linnéuniversitetet & Jesper Sjöström, Malmö universitet

Detta är modulens sista text och den syftar till att ge några tillbakablickar och kommentarer baserade på modulens första sju delar. Vissa ämnesområden, som behandlats tidigare i modulen, skulle kunna användas som alternativ till konflikterna kring vacciner och antibiotika. Vidare finns eventuellt möjlighet att vidareutveckla vissa tankar från någon av de tidigare delarna för att fördjupa eller bredda aktiviteten för del 8.

I tabellen nedan anges titlar för modulens åtta delar samt kopplade nyckelord kring ämnesinnehållet och ämnesdidaktiska inriktningar/redskap/begrepp. Då det gäller det senare har både ”mikroredskap” behandlats, såsom gruppdiskussioner och kortövningar, och verktyg för mer övergripande undervisningsplanering.

Del Huvudsakligt

ämnesinnehåll

Didaktiska inriktningar

1. Medicin och hälsa Medicinsk utveckling, definition och bedömning av hälsa och ohälsa, levnadssätt och hälsa

Klassrumsdiskussion om trovärdighet i medicinska påstående

2. Läkemedelsdidaktik Farmakologi, farmaci, läkemedelsutveckling

Ämnesdidaktiskt designarbete 3. Etik i klassrummet Undervisningens roll för

hälsa och ohälsa

Respektfulla klassrumssamtal 4. Medicinsk diagnostik Tillförlitligheten i

bedömningen av ohälsa

Modellbaserad laborativ undersökning

5. Medicinska behandlingar Stamcellsbehandling, cancerbehandling, vacciner, kost och diet

Kortövning som stöd för gruppdiskussion

6. Medicinsk etik och riskbedömning

Tillitsfrämjande och misstroskapande aktörer

Arbete med debatt och klassrumsdiskussion 7. Hälsa och ohälsa Kritisk hälsolitteracitet,

salutogenes, patogenes, vaccination, antibiotika och antibiotikaresistens

Didaktisk modellering kring individuella hälsoval

8. Hälsa, individ och samhälle

Folkhälsoperspektiv, olika aktörer

Kontroverskartor

(2)

I del 1 gavs en bild av hur uppfattningar och kunskaper om hälsa och ohälsa förändrats. Uppfattningar och kunskaper fortsätter att förändras och flera (gamla som nya) existerar samtidigt och ger upphov till konflikter som behöver klargöras. Del 2 behandlade hur kunskaper och konflikter kring läkemedel och läkemedelsutveckling kan tas upp i

undervisningen och presenterade verktyg för undervisningsdesign. Del 3 problematiserade särskilt hur normer om hälsa och ohälsa kan hota elevens personliga integritet.

Motsättningen mellan sådana normer och hur vi kan tala och agera för den personliga hälsan är en konflikt som måste hanteras i undervisningen. Del 4 anknöt till kunskapen om hälsa och ohälsa och tillförlitligheten i hälsobedömningar som medicinsk diagnostik. Det senare har ett patogent perspektiv, som på ett relativt effektivt sätt kan bedöma ohälsa, men inte hälsa. Konflikter som rör definitioner och värden kring hälsa och ohälsa framträder här. Del 5 visade på några sätt att behandla tillstånd av ohälsa. Här framkom att det tydligt finns uppfattningar som står i konflikt med varandra om hur och om medicinska

behandlingar ska göras. Dessa olikheter exemplifierar konflikter mellan individer liksom mellan individ och olika samhällsaktörer. Del 6-8 visade på konflikter som uppkommer i samhällsdiskussioner om hälsa och ohälsa. I del 6 var fokus på konflikterna mellan aktörer som arbetar med att skapa tillit respektive misstro till medicinsk forskning och praktik. Del 7 handlade om individuella val kring hälsa, medan denna avslutande del på nytt lyfter upp frågorna på en samhällsnivå och fokuserar på kontroverser, olika aktörer och hur de är sammankopplade i nätverk.

Flera av de perspektiv som tidigare behandlats i modulen är användbara även vid arbete med kontroverskartor i undervisningen. Det gäller exempelvis de etiska aspekter som togs upp i del 3 och arbetet med debatter i del 6. Även en kortövning, som det gavs exempel på i del 5, kan fungera som hjälp vid konstruktionen av kontroverskartor. Avslutningsvis tipsar vi nedan om ett kortövningsmaterial, som kan vara användbart både för att hitta argument och aktörer i olika samhällsdiskussioner med naturvetenskapligt innehåll och som ett konversationsspel kring exempelvis samhällsfrågor med medicinskt innehåll.

PlayDecide

PlayDecide (http://www.playdecide.eu/) är ett diskussionsspel för att få igång elevsamtal kring kontroversiella frågor. Det är ett EU-finansierat undervisningsmaterial, som med fördel kan användas som inledande stöd i arbetet med kontroverskartor. Som lärare väljer man en kontroversiell fråga att diskutera i klassrummet. Standardupplägget är en

kontroversiell fråga kring vilket det finns ett antal informationskort med fakta, ett antal kort med påståenden/argument, ett antal utmaningskort där den som får kortet exempelvis ska förklara eller argumentera samt ett antal ”berättelsekort” där privatpersoner/forskare ger sin syn på frågan.

Totalt finns det över 30 kontroversiella frågor att välja mellan, men alla är inte översatta till svenska. På svenska finns materialet för exempelvis stamceller, screening av nyfödda, xenotransplantation, HIV/AIDS och särläkemedel. Även material på engelska kan vara

(3)

intressant och då finns med hälsoinriktning exempelvis material kring hälsosam diet och livsstil, hälso- och sjukvårdspolitik, medicinska försöksdata, malaria och djurförsök.