Vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö : En kvalitativ litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Januari 2021

VÅRDGIVARES ERFARENHETER

AV HUR PATIENTER MED

DEMENSSJUKDOM PÅVERKAS

AV SIN VÅRDMILJÖ

EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE

SARA GHANNAD

ADRIANA MITIC

VÅRDGIVARES ERFARENHETER

AV HUR PATIENTER MED

DEMENSSJUKDOM PÅVERKAS

AV SIN VÅRDMILJÖ

EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE

SARA GHANNAD

ADRIANA MITIC

Ghannad, S & Mitic, S. Vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. En kvalitativ litteraturstudie.

Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.

Bakgrund: Vårdmiljön kan delas in i två kategorier, varav den ena är objektiv och den andra är subjektiv. Båda dessa miljöfaktorer påverkar livskvaliteten för personer med demens. Vårdmiljön inkluderar rum, byggnader, inom-/utomhus och trädgårdar. Förståelse för vårdmiljön och dess påverkan hos demenssjuka är därför avgörande för vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga som bör engagera sig i att implementera rätt vårdmiljö som skapar en kvalitativ levnadsstandard hos individer med demenssjukdom. Syfte: Att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. Metod: Litteraturundersökningen grundar sig på det systematiska flödesschemat enligt Polit & Beck, (2012). Litteraturstudien börjar med att formulera en frågeställning och finna därmed relevanta sökord. Granskningen gick utifrån SBU:s (2014) och studien styrkas med aktuell forskning. Resultat: Utifrån 12 granskade artiklar som genomförts i USA, England, och Australien gällande vårdmiljön och socialmiljön instämmer vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga enhälligt att en trivsam hemmiljön stärker självvärdet för individer med

demenssjukdom och måste individanpassas. I och med detta behöver vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga vara delaktiga i tillämpande och implementeringen av rutiner och anpassningen av miljön för de demenssjuka. Konklusion: Vårdmiljön och socialmiljön och hur den inrättas och implementeras är direkt avgörande för levnadsstandarden hos individer med demenssjukdom. En trevlig och behaglig hemmiljö som individen med demenssjukdom kan känna igen skapar trygghet. En socialmiljö där individen med demenssjukdom kan vara delaktigt och kognitivt engagera sig skapar självvärde.

Nyckelord: Byggnader, demens, effekt, fysisk miljö, inflytande, personcentrerad vård, påverkan, terapeutisk, trädgård, vårdmiljö, äldre människor,

CARE PROVIDERS

'EXPERIENCES OF HOW

PATIENTS WITH DEMENTIA

ARE AFFECTED BY

THEIR CARE ENVIRONMENT

A QUALITATIV

E LITERATURE REVIEW

SARA GHANNAD

ADRIANA MITIC

Ghannad, S & Mitic, S. Caregivers' experiences of how patients with dementia are affected by their care environment. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15 higher education credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Caring Sciences, 2021.

Background: The care environment can be divided into two categories, one of which is objective, and the other is subjective. Both environmental factors affect the quality of life of people with dementia. The care environment includes rooms, buildings, indoor / outdoor and gardens. Understanding the care environment and its impact on people with dementia is therefore crucial for care staff, nurses and relatives who should be involved in implementing the right care environment that creates a

qualitative standard of living for individuals with dementia. Objective: To investigate research on caregivers' experiences of how patients with dementia are affected by their care environment. Method: The literature review is based on the systematic flow chart according to Polit & Beck, (2012). The literature study begins with formulating a question and thereby finding relevant keywords. The literature study is supported by current research. The review template used was from SBUs (2014). Result: Based on 12 reviewed articles conducted in the USA, England, and Australia regarding the care environment and the social environment, care staff, nurses and relatives unanimously agree that a pleasant home environment strengthens the self-esteem of individuals with dementia and must be individually adapted. As a result, healthcare professionals, nurses and relatives need to be involved in the application and implementation of routines and the adaptation of the environment for people with dementia. Conclusion: The care environment and the social environment and how it is set up and

implemented are directly correlated with the standard of living for individuals with dementia. A pleasant and comfortable home environment that the individual with dementia can recognize creates security. A social environment where the individual with dementia can be involved and cognitively get involved creates self-worth. Keywords: Buildings, dementia, effect, garden, healthcare environment, impact, influence, older people, person-centered care, physical environment, therapeutic

Innehållsförteckning

Den fysiska vårdmiljös påverkan ... 16

Ljus och ljud ... 17

Anpassningar inom fysisk vårdmiljö ... 18

Socialmiljö ... 19

Socialmiljöns egenskaper ... 19

Kriterier för välmående för fysisk vårdmiljö och socialmiljö ... 20

Utmaningar inom fysisk vårdmiljö och socialmiljö ... 20

Vårdgivares ansvar... 21 METODISKUSSION ... 22 Resultatdiskussion ... 24 Fysisk vårdmiljö ... 24 Personcentrerad omvårdnad ... 25 Snoezelen ... 25 Trädgårdsmiljö ... 26 Musik ... 26 Slutsats ... 26

FÖRSLAG TILL KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 27

Referenser ... 28

Bilaga1: Datasökning ... 31

Bilaga 2: USB:s granskningsmall (2014) ... 33

Bilaga 3: Artikelmatris ... 35

Figur 1: Flödesschema. Fri tolkning av Pilot & Becks 9-stegmodell. ... 13

INLEDNING

Den fysiska miljön som delas in i två kategorier varav den ena är

tredimensionell/mätbar miljö (objektivt) och den andra som är upplevelsen av rum (subjektivt) påverkar livskvalitén hos individer med demenssjukdom. Olika faktorer i den fysiska miljön är en stor del av välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Olika miljöer har olika påverkan och förutsättningar för demenssjuka individer. Rum och miljö är viktigt för kognitivt tänkande. Rum (space) kan vara i form av byggnader, inomhus-utomhusmiljö, trädgårdar mm. Ökad förståelse för vad dessa miljöer är och hur de påverkar demenssjuka, kan bidra vårdpersonal och anhöriga till att utveckla, anpassa och förbättra den fysiska miljön så att personer med demenssjukdom får ett meningsfullt liv.

BACKGRUND

Demenssjukdomar

Demens är ett samlingsbegrepp på diagnos för symptom som orsakas av hjärnskador och indelas in i följande kategorier: primärdegenerativa, vaskulära och sekundära tillstånd. Alzheimers sjukdom är utgör ca 60% av alla

demenssjuka, följd av de vaskulära tillstånden som består av 30%.

Demenssjukdomar som drabbar hjärnans främre delar kallas frontotemporal och ingår i den sista gruppen som består av ca 10% (Basun, et al., 2013). Demens kan visa sig på olika sätt hos olika patienter beroende på vilka delar av hjärnan som har drabbas. Vanligtvis försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor (Basun, et al., 2013). Kognitiva förmågor som språk,

tidsuppfattning och orienteringsförmåga påverkas också hos personer med demens. Sinnesoro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden (a.a.). Personen med demenssjukdomar har svårt att klara sin

tillvaro utan stöd från omgivningen. I världen drabbas ca tio miljoner personer per år av någon demenssjukdom (a.a.).

Enligt Basun, et al., (2013) kommer Alzheimers sjukdom smygande och den som drabbades brukar bli glömsk och får svårt att planera och utföra sina dagliga sysslor. Även språket och den kognitiva förmågan påverkas hos en del

demenssjuka. Personer med Alzheimer tenderar att bli oroliga, de upplever ångest och oftast har svårt med tid-och-rumsuppfattning. Alzheimer blir påverkad av levnadsstil, ålder och arv men den största risken är oftast hög ålder. Idag finns det inga botemedel mot Alzheimers sjukdom. I Sverige är ca 100 000 drabbade av Alzheimers sjukdom (a.a.).

Samlingsbegreppet Frontotemporal demens (FTD) inkluderar också en del andra demenssjukdomar som även kallas för pannlobs- eller frontallobsdemens.

Sjukdomen är individuellt var den visar sig men neurodegenerativt dvs.

nervbanorna och nervcellerna degenereras gradvis med tiden och nervcellsdöden påverkar den sociala kompetensen, den exekutiva förmågan samt ger en

språkstörning (Kilander, et al., 2019).

Lewy body demens (eng. dementia with Lewy bodies) som den också kallas orsakas av skadliga proteinansamlingar som forskare har hittat i hjärnbarken och hjärnstammen hos patienter med demens (Nordberg, 2013). Det är också den yngsta av demenssjukdomarna. Dessa proteinansamlingar är även karaktäristiska hos patienter som lider av Parkinsons sjukdom. Lewykropparna påverkar den kognitiva förmågan och delar av hjärnans funktion (a.a.).

Vaskulära demenstillstånd orsakas av förändringar i hjärnans blodkärl och är den näst vanligaste av demenssjukdomarna i Sverige. Dessa förändringar kan bero på inflammationer i kärlen men också av arterioskleros i hjärnans små och större kärl (Nordberg, 2013).

Vårdmiljö

Vård: Begreppet vård, är att bry om sig, skydda, uppmuntra, ansvara, vakta och sköta (Wijk, 2014). Vården skall med andra ord skydda patienters liv och hälsa och samtidigt bevara deras värdighet. Vård och vårdande innebär också att ta ansvar för patienters miljö som är läkande och stimulerar patienten (a.a.).

Patienterna måste kännas sig trygga och omhändertagna. Vård är också ständigt i utveckling och därför bör vårdansvariga också vara lyhörda till förändringar som

sker hos patienten och därmed agera enligt de åtgärder som behövs. Med vårdare menas både hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga (a.a.).

Miljö: Begreppet miljö kan beskrivas med atmosfär, förhållande, medelpunkt, omgivning och omvärld. Miljö har därför många nyanser som är direkt relaterade till både fysisk miljö och psykisk miljö som tex. stämningen i rum och byggnad (Wijk, 2014). Eftersom sjukdom och hälsa påverkas av miljön är det av ytterst vikt att vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga kan bedöma vad som kan vara negativt och stressande för patienter med demenssjukdom och deras välmående och på så sätt anpassa miljön enligt de behov som den demenssjuke har

(Nightingale, 2018).

Vårdmiljön diskuteras å ena sidan ur upplevelsen av hälsa och välbefinnande, och andra sidan gällande vårdpersonalens möjligheter att få en ändamålsenlig och trivsam plattform att utföra sitt arbete på. Här är det viktigt med ljussättning, ljud, färger, former, dofter, akustik, design där samtliga är viktiga komponenter (Wijk, 2004). Vårdpersonal, framförallt sjuksköterskans uppgift är att ligga steget före och ta ansvar för att se till att tillämpa vårdmiljöer som i sin tur stödjer

patienternas integritet och självvärde, individuella resurser och läkande (Wijk, 2004).

Personcentrerad omvårdnad

Begreppet omvårdnad inriktar sig specifikt på att vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga har teoretisk och praktisk kunskap om människa, hälsa och vård för att kunna utifrån personens specifika behov erbjuda en individuell och anpassad vår. Patienten har i de flesta fall rätt att kräva rätt anpassad omvårdnad av god kvalitet. En bra omvårdnad innebär att patienten får den vård utifrån sin egen upplevelse och behov (Friberg & Öhlen, 2019).

Personcentrerad omvårdnad bör erbjudas på ett positiv sätt till personen så att den känner att vårdpersonalen är äkta, känner empati och positivitet gentemot

personen. Detta tankesätt präglas av att alla människor skall kunna växa och utvecklas individuellt under rätt omständigheter. Att de professionella har förmågan att lyssna, kommunicera och etablera vårdande relationer anses också viktigt inom personcentrerad vård (Leksell & Lepp, 2019)

När man talar om Personcentrerad omvårdnad identifieras tre huvudkomponenter: holistisk vård, samarbetsinriktad vård och individualiserad vård – inkl. individuell intervention (Leksell & Lepp, 2019) .

Vid personcentrerad vård är det viktigt att sätta personen och inte sjukdomen i fokus. Personen har rätt att få uppleva sin tillvaro som meningsfull och givande och där skall upplevelse och verklighetsuppfattning ligga till grunden. Insatserna och resurserna inom vården bör därför anpassas efter varje individs situation och behov (Nightingale, 2018). Att skapa en personcentrerad miljö innebär att vårdtagare, anhöriga eller närstående känner sig sedda, delaktiga och viktiga vilket innebär en lyhördhet för människors olika preferenser (Wijk, 2004).

Begreppet personcentrerad vård kan betyda olika saker i olika sammanhang. Man kan ibland tala om patientcentrerad, klientcentrerad eller individualiserad

omvårdnad (Mork Rokstad, 2018).

För att uppnå en optimal personcentrerad vård behöver vårdpersonal,

sjuksköterskor och anhöriga gemensamt arbeta mot målet. Nightingale, (2018) förstod redan på 1800-talet att vårdmiljön påverkar patienters välmående och menade att miljö även innebär fysiska, psykiska och sociala aspekter som ständigt förändras. Hon anser att miljön behöver vara uppmuntrande och stimulerande och att miljöer som inte håller sanitära måtten eller byggnader som har en dålig arkitektur bidrar till sämre levnadskvalité hos individer i allmänhet. Miljön som även inkluderar ljus, ljud, frisk luft, hälsosamma hus, rent vatten och jämn

tillfredsställande värme anser Nightingale som viktiga för människans välmående (Nightingale, 2018).

Enligt Cambridge lexikon 2020 är ordet estetik relaterad till miljön eller studie av miljö och det som är vackert. Detta är läran om det fina, det sköna vilket kan syfta på miljön som kan vara arkitektur, färg, form och design (Wijk, 2014). Det man försöker förstå på ett vetenskapligt sätt som man upplever med sinnena sägs det att man studerar estetik. I omvårdnadsvetenskap talar man om fyra

konsensusbegrepp, nämligen människan, hälsan, miljö och omvårdnadshandling och de är beroende av varandra (a.a.). Det innebär inte att man endast kan studera dessa tillsammans, det kan man göra enskilt, men de behöver speglas mot

varandra för att man skall kunna få en helhetsbild.

Enligt Wijk, (2004) är rummet den livsvärld som konkret omger oss med människor och händelser vi upplever. Rummet ger också villkoren för vår delaktighet i samhället. När man beskriver ett rum praktiskt presenteras det med avgränsningar som tex. väggar, bostadens rum, arbetsplats eller en offentlig lokal. Rum kan också vara avgränsade av fasader och naturen (Wijk, 2004). Rum kan också mindre synliga och avgränsa sig till händelser eller grupp av människor och

tillhöra en verksamhet. I vissa fall kan rum vara avgränsade ägande- och nyttjande regler, det kan tillhöra en viss etnisk grupp och ha en kulturell och religiös prägel. Rum och utrymme kan uppfattas som antingen objektivt eller subjektiv (a.a.). När vi talar om individer med demenssjuka är det objektiva och subjektiva rummet viktigt för individen. Demenssjuka individer upplever rum och miljö på olika sätt och individuellt. Form och egenskaper upplevs med sinnena, dvs. syn, hörsel, lukt, känsel och rörelser. Ibland talas det om sjätte sinnet som är utöver de övriga fem som kan fånga upp något som de andra fem sinnen inte uppfattar. Människors sinnesfunktioner skiljer sig också från varandra (a.a.).

Musik används även som en vårdintervention för att underlätta vården. Musiken har en mycket god effekt både individuellt anpassad musikterapi som även i en grupp. Musikterapi kan bidra till en positiv upplevelse hos personer med demenssjukdom men musikterapi med utbildade musikterapeuter anses

fortfarande ganska ovanligt i Sverige. Personer med svårare demenssjukdom som har svårt att kommunicera, kan med av hjälp musikterapi kommunicera genom att sjunga och spela musik. Musikterapi anses minska stress, smärta och oro hos individer med demens. Vidare kan musik även tillföra en muskelavslappnande effekt (Wijk, 2014).

Trädgårdsmiljö

Man har under många år konstaterat att utevistelse, trädgård och natur med frisk luft är bra för människors hälsa och har en läkande process. För individer med demenssjukdom är utomhusmiljön en viktig del av det dagliga livet. Det är allmänt känt att individer med demenssjukdomar kan ha svårt att navigera i sin omgivning och därför är trädgårdar för denna grupp av människor anpassade. Sättet dessa trädgårdar är designade för personer i denna målgrupp är viktigt dvs. man vill se till att trädgårdarna är avskärmade från distraktioner som sker utanför trädgården så att individerna med demenssjukdom inte behöver bli oroliga när de vistas in den annars kan de vilja söka sig ut (Wijk, 2004).

Trädgårdsmiljön påverkar alltså i högsta grad människor med demenssjukdom. Dessa alternativa behandlingar har en enorm fysisk, social och psykologisk och kognitiv påverkan i deras hälsa. Terapeutiska trädgårdar kan agera som en ”farmakologisk intervention” i det dagliga livet hos patienter med

demenssjukdomar eftersom de har visat att de sänker stress och även agerar som smärtstillande. Denna studie visar också att naturbaserade interventioner som t.ex.

skogsbad sänker blodtrycket, stress och ångest, samt förbättrar kognitiv förmåga och bättre humör hos individer med demenssjukdom (a.a.).

Riktlinjer för hur trädgårdarna steg för steg skulle designas inrättades av Zeisel & Tyson, (1999). Deras rekommendationer baseras på miljöpsykologen Kevin Lynchs fem begrepp från 1967: stigar, platser, landmärken, noder och gränser. En trädgård bör enligt miljöpsykologen Lynch vara lätt att orientera sig i eftersom den stödjer patientens förmåga att använda sig av den och därför skapade han dessa rutiner som ansågs avgörande för patientens välmående (Wijk, 2004). Stigar bör enligt Lynch-modellen ha en tydlig början och ett tydligt slut. Längs med stigen bör man kunna hitta intressanta saker att uppleva. Trädgård börjar vara nära stigen och upplevelserna längs vägen anser han att de skall minska det

rastlösa beteendet individer med demenssjuka har. Stora färgkontraster bör undvikas för att annars kan de uppfattas som gropar. Upplevelsen skall vara stimulerande och man skall kunna stanna upp för olika aktiviteter (Zeisel & Tyson, 1999).

Plaster skall vara tydliga och avsedda för hur man skall bete sig. Det är bra om det finns samlingsplatser där personen kan vara själv. Kulturella inslag som gör att man känner igen platser och kan använda sig av minnet är också viktigt att ha med. Med olika aktiviteter kan man i dessa platser stimulera patienten med alla sinnen sensoriskt (Wijk, 2004).

Landmärken kan vara i form av flaggstång, lusthus, tvättlina eller kompostplats i trädgården. Med landmärken kan man hjälpa personer med demens att orientera sig genom att de kan känna igen dessa för att tex. hitta tillbaka till sin bostad (Zeisel & Tyson, 1999).

Noder är mötespunkter i trädgården som gör att orienteringen blir lättare och dessa kan vara i form av korsning, avtagsväg eller liknande. Det får dock inte finnas för många sådana eftersom det kan förvirra användaren (Zeisel & Tyson, 1999).

Gränser skall bidra till att demenssjuka personer skall känner sig trygg. De skall finnas mellan trädgården och utanför området. Det skall finnas avgränsningar och vyer av utsikten mellan trädgård och byggnad skall vara lockande. Naturen runtomkring skall bara lugn och harmonisk utan människor och oväsen.

Demenssjuka personer skall vilja gå ut när de tittar på dessa vyer. Sittplatser skall finnas tillgängliga för att demenssjuka skall kunna vila. Miljön skall helt enkelt

vara behaglig och stimulerande för personer med demenssjukdom. I miljön skall saker och ting kännas igen och därmed stimulera minnet (Zeisel & Tyson, 1999).

Snoezelen

När det gäller behandling inom demensvården använder man olika metoder och strategier för att implementera sensoriskt stimuli på bästa sätt för att patienten skall kunna tillgodose sina behov. Detta kan vara tex. att personalen etablerar ett hörselrum med ljud och lugn musik för patienten som just har ett stimuli behov via hörseln. En metod som tex. används för sinnestimulering, kommunikation och bemötande är snoezelen. När man använder sinnestimulering stödjer och

upprätthåller man förmågorna hos demenssjuka (Kärrman & Olofsson, 2008). Snoezelenmetoden kommer ursprungligen från Holland där från början riktades mot personer med psykiska och fysiska funktionshinder. Genom att man i en kravlös miljö stimulerar syn, hörsel, lukt, smak och känsel erbjuder man

demenssjuka personer stimulering utan att de behöver anstränga sig intellektuellt (a.a.) Den demenssjuka individen får i en Snoezelen-terapi stöd av vårdpersonal eller anhörig för att kunna ta till sig sinnesintryck från Snoezelenomgivningen. I Snoezelen är det miljön, personen och medföljare som är det centrala. Snoezelen används i senare fasen av sjukdomen när patienten inte längre själv kan delta i vardagliga aktiviteter på sin avdelning. Vårdpersonal och/eller anhörig skall aktivera och stimulera personer med demens i en Snoezelen miljö. Det har visat sig att Snoezelen som sinnestimulering har bidragit till en ökad glädje hos

personer med demenssjukdom. De får en ökad medvetenhet av sin omgivning, en meningsfullhet och utvecklar även sin kommunikation. Snoezelenmetoden är även bra att använda för personal som bemöter oro, rastlöshet och aggressivitet hos individer med demenssjukdom. Tex. kan en person ha normal synförmåga varav en annans kan saknas eller vara nedsatt. Samma gäller hörsel, lukt, känsel och rörelseförmåga (a.a.).

Hur miljön är skapad kan bidra till rehabilitation och välmående hos personer med demenssjukdom Nedanstående punkter är de målsättningar som satts för

demenssjuka individers välmående (Mountain, 2004). Sammanfattningsvis är de begrepp som vi har stött på de i nästan samtliga artiklar vi har utvärderat, antingen var för sig eller kollektivt. Dessa är:

➢ Utvärdering och funktion (SBU, 2014) ➢ psykosociala aktiviteter

➢ Psykoterapeutiska visshet (modalitet, t.ex. påminnelseterapi ➢ Sensorisk stimulation, t.ex. musik och Snoezelen

➢ Interventioner för funktionsutveckling och möjligheten att delta i dagliga Interventioner för att förbättra minnet och kognitivt tänkande

➢ Självhantering

➢ Teknologi som kompensera för mentala och fysiska begränsningar ➢ Resurstillsättning och interventioner (formellt och icke-formellt) Varje punkt individuellt eller kollektiv har ett samband med den fysiska vårdmiljön demenssjuka individer befinner sig (Mountain, 2004).

PROBLEMFORUMLERING

Idag räknas demenssjukdom till en av de största sjukdomarna som inte går att bota. Förändringar av vårdmiljö kan underlätta vardagliga aktiviteter och skapa en tillfredsställande levnads kvalité hos individer med demenssjukdomar.

Vårdpersonal, sjuksköterskans och anhörigas uppgift i dessa sammanhang är underlätta befrämja, välmående genom att implementera personcentrerad och individanpassad miljö. Genom en god omvårdnad och anpassad vårdmiljö kan demenssjuka individer leva ett tryggt och värdigt liv. I vårdmiljön finns det indikationer på vad fokus bör ligga på men också vad man borde i framtiden satsa undersökningar och resurser på. Vad dessa ändringar innebär och hur de skall implementeras de i det vardagliga livet för patienter med demenssjukdomar är något vårdpersonal behöver sätta sig in i och jobba på. Vården bör anpassa miljön så att den passar den enskilde individen oavsett diagnos. Vård innebär även det egna hemmet, dvs. hemmiljön men också vårdboende eller sjukhus.

Syfte

Att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö.

Litteraturundersökningen grundar sig på det systematiska flödesschemat enligt Polit & Beck, (2012), se figur 1. Litteraturstudien börjar med att formulera frågeställning och finna därmed relevanta sökord används för att studera och granska vetenskapliga artiklar. Utifrån Polit & Beck, (2012) utförts

sammanställningen med egna ord utan att inkludera egna värderingar.

Litteraturstudien styrkas med aktuell forskning och kvalitetsgranskningen grundas på granskningsmall från SBU:s (2014).

Figur 1: Flödesschema. Fri tolkning av Pilot & Becks 9-stegmodell.

Litteratursökning

I "steg ett" enligt Polit och Becks (2017) formuleras frågeställningen och studiens syfte. Till litteraturstudien utförs en systematisk sökning efter primära källor via de elektroniska databaserna, CINAHL (Cumulativ Index to Nursing and Allied Health Literature), PsycINFO, Google Scholar med MeSH-termer som dementia, environment i PubMed. I "steg två" enligt Polit och Becks (2017) bearbetas fram relevanta sökord genom provsökningar där sökorden kombinerades med AND och

OR. Därefter planeras en sökstrategi med hjälp av identifiering av de lämpliga sökorden, Dementia, Alzheimer Disease, Physical enviroment, environment design, home, home care, care, impact, influence. Environment är sökordet som söks i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.

Urvalsprocess

Syftet med artiklar är att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. Totalt lästes 192

abstrakt vilka 40 ansågs som relevanta. Av de kvalitativa artiklarna som besvarade syftet valdes 12. Anledningen till att resterande artiklar bortvaldes är p.g.a. att de dels var mixade studier av kvalitativ och kvantitativ natur, dels att de var gamla och inte aktuella för dagens sammanhang. En del var även upprepningar av redan valda artiklar. Viss hjälp från bibliotekariepersonal underlättade vårt arbete att hitta relevanta artiklar då vi bemötte vissa begränsningar. Inklusionskriterier för denna studie är att primärkällor bör vara kvalitativa studier som är skrivna på antingen svenska eller engelska, per review. Tanken var att inkludera de senaste elektroniskt publicerade artiklarna I studien därför begränsas artikelsökningen utifrån en specifik tidsperiod som sträcker sig från 2007 till 2020. Personer under 65 år exkluderades i PsycINFO samt andra exklusioner involverade kvantitativa och mixade studier samt på andra språk. En liten del av artiklarna som ej

användes berodde på att de inte var tillgängliga. De titlar som avslöjade att de inte kunde besvara syftet med studien valdes bort. Sökorden ”experienced” och

”qualitative” togs bort så att vi kunde få en bredare artikelresultat i sökningen. Abstrakten lästes och valdes utifrån att de kunde besvara syftet med den utförda studien. Artiklar som kommer framgick I sökningarna kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck, (2012).

Inkluderat valdes även två specifika huvudkategorier av miljö, a) vårdmiljö som innehåller tex. hemmiljö där patienten bor och vistas i, och b) social miljö som innebär fysiska, kognitiva och sociala aktiviteter som bidrar till stimulans hos personer med demenssjukdom.

De 12 utvalda artiklarna som lästes i sin helhet kvalitetsgranskades genom

användning av SBU:s, (2014). Polit & Becks, (2012) steg åtta genomfördes för att öka reliabiliteten av kvalitetsgranskningen och studerades artiklarna var för sig individuellt. Artiklarna lästes flera gånger för att utesluta missförstånd om innebörden i texten. Färgpennor användes för att stryka under väsentliga koncept för att därefter kategorisera innehållet vilket hjälpte att sedan lättare kunna studera innehållet (Polit & Beck, 2012).

Samtliga fastställda kriterier i granskningsmall från SBU:s, (2014) användes i förhållande till syfte för att avgöra om kvaliteten var låg, medelhög och hög. Då besvarades varje kriterium med ja, nej och oklart, för varje ”ja” fick artikeln ett poäng respektive 0 poäng för resterande svar. Artiklarna med 0–59% värderades som låg-, 60–79% medelhög- och 80–100% högkvalitet (Willman, et al., 2016), se tabell nedan.

Tabell 1: Kvalitativgranskning ur bilaga 2. Vetenskapliga artiklar Poängsättning pgv uppfyllda kriterier Procent Kvalitet (Cioffi, et al., 2007) 19 90% Hög

(Collier & Jakob, 2017) 17 81% Hög (Edvardsson, et al., 2010) 18 86% Hög (Fleming, et al., 2015) 18 86% Hög (Garcia, et al., 2012) 20 95% Hög

(Harmer & Orrell, 2008)

19 90% Hög

(Hung, et al., 2017) 16 76% Medelhög

(Innes, et al., 2011) 15 71% Medelhög

(Popham & Orrell, 2011)

18 86% Hög

(Soilemezi, et al., 2017)

17 81% Hög

(Van Vracem, et al., 2016)

20 95% Hög

Enligt Polit & Becks, (2012) steg nio i niostegsmodellen utfördes en

sammanställning av insamlade informationer som ledde fram till ett resultat.

Resultat

Grunden för studiens resultat är baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar, fem från England (totalt 106 vårdgivare, 71 patient med demenssjukdom), tre från Australien (totalt 95 vårdgivare, 11 patient med demenssjukdom) , två från

Kanada (totalt 154 vårdgivare, 5 patient med demenssjukdom), en från Belgien (totalt 27 vårdgivare) och en från Kina (totalt 36 vårdgivare). Av dessa tolv granskade artiklar erhåller tio artiklar hög kvalitet medan två artiklar är av medelhög kvalitet.

Sammanfattningsvis undersöker artiklarna fysisk- och social vårdmiljö och dess påverkan hos individer med demenssjukdom.

Fysisk vårdmiljö

Genom att man anpassar vårdmiljön individuellt menar Innes, et al., (2011) att demenssjuka individer kognitivt involvera sig och därmed kan känna att de tar eget initiativ vilket leder till självvärde. I de flesta studier som genomförts påvisas att den fysiska aspekten av vårdmiljön i ett vårdhem anpassad som en hemmiljö är väsentligt för välbefinnandet (Cioffi, et al., 2007). En trygg och personlig

vårdmiljö som är inretts som en hemmiljö och inte ett sjukhus eller klinik är alltså optimalt för välbefinnandet hos individer med demenssjukdom (Cioffi, et al., 2007, Edvardsson, et al., 2010). I den fysiska miljön ingår layout, färg, möbler, design och inredning (Edvardsson, et al., 2010).

Den fysiska vårdmiljös påverkan

Vårdmiljöns specifika element (dvs. rummet, miljön, inredning, färg, lukt, form och design) en den har stor påverkan på demenssjuka individer (Soilemezi, et al., 2017). Personen måste sättas i centrum i den vårdmiljön vars inredning och design konstrueras (Edvardsson, et al., 2010). Demenssjuka individer har ett stort behov av en hemliknande miljö som byggs, utformas och anpassas ur arkitekturs och

inredningsperspektiv. Hemmiljö bidrog till mer eller mindre en del hinder som de sedan hade anpassat och adapterat själva (Fleming, et al., 2015). Dessa var för det mesta hinder som påverkade den fysiska svagheten hos den demenssjuka och inte något kognitivt hinder. Vårdpersonerna levde i olika miljöer från varandra vilket påverkade hur de hanterade levnadssituationen för personen de tar hand om i hemmet och vissa element ansågs mycket avgörande för den demenssjukes välmående. Vårdmiljön ur arkitektur synvinkel där storlek, layout, byggnad, rum, inredning, igenkännlighet, belysning, golv, akustik, ljus och värmeinställning har stor påverkan hos individer med demens (Fleming, et al., 2015, Soilemezi, et al., 2017).

Oftast lärde anhöriga eller vårdpersonal sig att anpassa miljön genom att prova sig fram med vad som fungerade och vad som inte fungerade. Här tog man reda på olika strategier som de anhöriga implementerade för att underlätta de

svårigheterna som hindrade vardagen rent praktiskt. Man underlättade för den demenssjuke som får pga. den anpassade ändringen att känna kontroll över situationen. Detta bidrar resulterar till ett lugnt sinne (Cioffi, et al., 2007,

Soilemezi, et al., 2017). Att kunna byta och anpassa miljön ses som en hjälpsam och viktig strategi som inte bara ger den demenssjuke individen integritet och bra självförtroende men det är avgörande rent säkerhetsmässigt. I gengäld får

vårdpersonalen, sjuksköterska eller anhörig spendera mindre tid till att lösa problem, tar på sig mindre börda och arbete och kan t.om få en god natts sömn. Badrum (inkl. alla delar som tex. dusch, toalett, duschhiss, mm) ansågs det mest problematiska av samtliga rummen i hemmet, detta enligt vårdpersonalen och anhöriga själva eftersom där har de verkligen behövt modifiera och ändra som mest för att anpassa miljön och tillgodose den demenssjukes hygienbehov (Soilemezi, et al., 2017).

Ljus och ljud

Ljud och ljus och temperatur i miljön som en del av de viktigaste faktorerna som bidrog till BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) hos patienterna i ett vårdhem (Hung, et al., 2017). Ljusstyrka beroende på hur svag eller stark den är kan ha en antingen positiv eller negativ effekt hos individer med demenssjukdoms. Man har kommit fram att dygnsrytmen kan ha påverkats av ljus och ljudmiljön beroende på hur behaglig den kan ha varit (Van Vracem, et al., 2016, Wong, et al., 2014). Där dessa element påverkade patienterna negativt

kunde man på ett smidigt sätt åtgärda felen relativt snabbt och enkelt (Wong, et al., 2014). I framtiden kan man alltså tänka på att implementera ljus, ljus och temperatur på ett tillfredsställande sätt då dessa anses viktiga faktorer för

vårdmiljön, även för patienter på boendet i Hong Kong (Hung, et al., 2017, Wong, et al., 2014).

Anhöriga, sjuksköterskor och vårdpersonal skall strategiskt planera och lägga fram de individanpassade aktiviteter som till demenssjuke och på göra det på ett sätt som vilket sätt bäst kan tillämpas och stimulera patienten (Innes, et al., 2011).

Anpassningar inom fysisk vårdmiljö

Anhöriga har märkt att när personen med demens känner en begränsning, riskerar den också att känna att personen i fråga förlorar sin frihet (Innes, et al., 2011). Det har oftast lyfts fram vikten av en trygg och individanpassad vårdmiljö (Cioffi, et al., 2007). Frihet att kunna bestämma själv ingår i en stor del av deras välmående eftersom detta skapar en positiv atmosfär och därmed bidrar till välbefinnandet för demenssjuka individer (Hung, et al., 2017).

Frågor som vårdpersonal, sjuksköterskor och anställda behöver ställa och fundera på är för att förstå vilka utvecklingsmoment man de behöver satsa för att göra det så bra som möjligt enligt de kriterier ovan, men även för att ta reda på vilka begränsningar i dessa hem som förhindrar personalen att engagera sig socialt och på vilka sätt rubbar det tillvaron för den demenssjuke. Planerade aktiviteter är därför oerhört viktigt för demenssjuka och dessa bör vara individanpassade. som relaterade till tidigare livsstil och invanda rutiner. Individuellt anpassade

aktiviteter stärkte identiteten och ökade välbefinnandet hos personer med demenssjukdom (Harmer & Orrell, 2008, Edvardsson, et al., 2010, Hung, et al., 2017, Wong, et al., 2014).

Som tidigare konstaterat via de litterära studierna anses vårdmiljöanpassningar viktigt för demenssjuka personer men inte alltid den avgörande faktorn för individ med demenssjukdom. God omvårdnad måste omfattas av en miljö där både personen med demenssjukdom befinner sig, och närstående och personal tex. sjuksköterska (Garcia, et al., 2012, Popham & Orrell, 2011).

Individer med medel- till avancerad demenssjukdom som manifesterade destruktiva beteenden, skulle må bättre om de bor i ett hem som erbjuder

hemliknande miljö, privatanpassad och framförallt inte för oväsen. Personal och anhöriga bör alltså tillsammans arbeta för att anpassa miljön till individens

karaktäristiska behov och därmed minimera att de beter sig på ett destruktivt sätt (Garcia, et al., 2012).

Socialmiljö

Planerade aktiviteter i form av olika aktiviteter, inomhus och utomhus är oerhört viktigt för demenssjuka. Aktiviteter måste dock vara individanpassade precis som vårdmiljön (Van Vracem, et al., 2016). Individanpassade aktiviteter som tex. dans, musik, avslappning, trädgårdsarbete, vandringar, sociala tillställningar stärker identiteten och ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom

(Edvardsson, et al., 2010; Harmer & Orrell, 2008; Hung, et al., 2017; Wong, et al., 2014).

Socialmiljöns egenskaper

De sociala egenskaperna av en miljö eller hemmiljö uppfattas på olika sätt hos olika människor enligt Van Vracem, et al., (2016). För individer med

demenssjukdom är den sociala miljön nödvändigt för att personen skall trivas. Harmer & Orrell, (2008) menar att existentiell och känslomässig uppfattning har oftast sin grund i förmågor men även sociala och praktiska förhållanden.

Det är vikt och se vilken funktion en miljö eller aktivet har för demenssjuke, att implementera psykosociala aktiviteter psykoterapeutiska övningar som. tex. påminnelseterapi, sensorisk stimulation i form av musik, sång, dans och Snoezelen, interventioner för utveckling och möjligheten att delta i det dagliga sammanhanget (Garcia, et al., 2012). Interventioner för att förbättra minnet och det kognitiva tänkandet, självhantering ”kan själv”, teknologi resurser för de som har mentala eller fysiska begränsningar och sist olika former av resursinsättningar eller interventioner som kan vara antingen formella eller icke-formella (Garcia, et al., 2012).

Socialmiljöns påverkan

Att kunna ha frihet för eget initiativtagande ökar självkänslan hos individer med demens. En positiv vårdmiljö där individen inte känner sig begränsad bör vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga vara medvetna om att skapa för demenssjuka individer (Hung, et al., 2017). Vårdgivare till patienter med demenssjukdom och funnit att patienters levnadskvalité är direkt relaterat till

vårdmiljön. Vårdgivaren behöver också vara involverade i att anpassa vårdmiljön eftersom den påverkar individen med demenssjukdom (Edvardsson, et al., 2010).

Kriterier för välmående för fysisk vårdmiljö och socialmiljö

Genom att involvera personer med demenssjukdom i olika program kan man stimulera de på ett positivt sätt (Popham & Orrell, 2011). Detta bidrar till att stärka deras självkänsla och därmed levnadskvalité på bästa sätt. Fyra psykiska huvudområden identifierades av Popham & Orrell, (2011) som viktiga gällande välmående: engagemang i meningsfulla aktiviteter, självstärkande, positivt risktagande och Identitetsstärkande.

Man har tagit hänsyn till att koppla förhållandet mellan natur, miljö och

välbefinnande på ett psykosocialt sätt för demenssjuka personer. Viktiga faktorer för vårdmiljön anses därför inte bara vara begränsad till utseende och design, utan snarare vilka aktiviteter man erbjuder den demenssjuka att delta i. Sjuksköterska, vårdpersonal och anhöriga måste vara lyhörda och försiktigt med hur de

presenterar den rätta varianten av aktivitet som stimulerar den demenssjuke individen (a.a.).

Det kan dock finnas en risk att ett vårdhem blir reglerad så pass mycket att detta inte ger utrymme för demenssjuka individer att kunna ta lite risker och ge sig in i nya aktiviteter. I England har den nationella hälsovårdsmyndigheten understrukit vikten kompetensutbildning till personal och anhöriga där fokus ligger på att erbjuda det som mest gynnar personer med demenssjukdom och deras tillvaro på ett positivt och konstruktivt sätt. Från vårdgivares perspektiv anses sociala aktiviteter som påminnelseterapi, familjetid, musik viktiga för demenssjuka individer eftersom dessa tillgodoser deras psykologiska och sociala behov. Därför tyckte vårdpersonal att man behöver förvara de fysiska och sociala aktiviteterna för individer med demenssjukdom (Harmer & Orrell, 2008; Popham & Orrell, 2011).

Utmaningar inom fysisk vårdmiljö och socialmiljö

Med en individanpassad hemmiljö som involverar demenssjuka individen kan man främja välbefinnande och välmående. Tre punkter som enligt Soilemezi, et al., (2017) som vårdgivare borde fundera på i sin strategiska implementering är:

➢ Miljön – vilka aspekter är viktiga, vad behöver ändras, inrättas och utvecklas

➢ Individanpassade aktiviteter (personcentrerad) men också kunna vid behov improvisera

➢ Hinder – vilka begränsningar och problem man kan stöta Vårdgivare kommer att stöta på diverse utmaningar som hindrar de att

implementera relevanta miljöanpassningar för demenssjuke individen (a.a.). Man kan då ifrågasätta hur dessa hinder uppkommer och varför och på vilka sätt dessa manifesteras. Följande kategorier som Soilemezi, et al., (2017) anses som

problematisk för vårdgivare uppkommer generellt i de flesta vårdmiljöer: Skepsis: skepsis anses vara den huvudsakliga orsaken till varför vårdpersonal, anhöriga och sjuksköterskor inte implementerar några anpassningar för miljön. De anser att just den tilltänkta anpassningen (just för den miljön) inte kommer att ha någon direkt påverkan på den demenssjuke individen och därför låter man bli att genomföra någon sådan (a.a.).

Motvilja: vårdgivare känner motvilja i att involvera professionella myndigheter t.ex. socialtjänsten eller hälsomyndigheten. De anser att dessa statliga

myndigheter inte alltid är involverade i vad som är viktigt för anpassningar för demenssjuka individer (a.a.).

Vårdmiljöns egenskaper: vårdmiljön i form av bostad och fastighet som har vissa begränsningar och försvårar att göra några ändringar av, kan också vara en orsak till varför man motvilligt ändrar något. T.ex. kan äganderätt göra det svårt för att göra anpassningar för att tillgodose behoven för personer med demenssjukdom (a.a.).

Ekonomiska orsaker: oftast kräver anpassningar och individanpassade

förändringar ekonomisk kapital. Det här problemet nämndes av vårdpersonal som faktiskt själv ägde fastigheten och också andra som inte ägde fastigheten (a.a.). Sjukdomens progression och tidpunkt: Progressionen av demenssjukdomen och det stadiet patienten befinner sig kan också påverka implementering av ändringar och anpassningar (a.a.).

Vårdgivares ansvar

Personcentrerad åtgärder kan se ut på olika sätt. Det kan handla om att sättet man bemöter individen med, och ett positivt bemötande som skapar god och verklig relation vilket ger god självkänsla hos individen med demenssjukdom. Det kan

även vara att hjälpa vederbörande trots minnesförlust genom att bekräfta dennes upplevelser av sin omgivning (Edvardsson, et al., 2010; Soilemezi, et al., (2017). Ett annat kan vara att hjälpa personen att navigera i tid och rum och att tillgodose vad som är bäst för denne utifrån de behov som personen har. Man bör alltså anpassa den vårdmiljön på bästa möjliga sätt. Där ser man till att anhöriga är delaktiga och kan ta hänsyn till individens situation (Van Vracem, et al., 2016; Wong, et al., 2014). Vårdmiljön berör samtliga personer som vistas i den och där skall både vårdpersonal, sjuksköterska och anhöriga ta sitt ansvar för att ta vara på patientensintegritet och välbefinnande. Den personcentrerad miljön måste vara baserad på de erfarenheter och evidensbaserad information där sjuksköterska och vårdpersonal aktivt deltar för att uppfylla goda förutsättningar för patienter med demenssjukdom. Det är vårdgivares uppgift att vara lyhörd till patientens behov och observera de problem som kan komma att uppstå som kan förhindra att personen får en värdig levnadskvalitén. Personer med demenssjukdom och deras behov bör alltså vara grunden till en god planering av den miljö de vistas i. Man kan konstatera överlag att olika demenssjukdomar utvecklas på olika sätt och de som implementerar ändringar måste förstå den viktiga dynamiken mellan demenssjuka personer och deras hem som är en avgörande faktor för deras välmående men också för vårdpersonalen och anhöriga (Edvardsson, et al., 2010; Soilemezi, et al., 2017; Van Vracem, et al., 2016; Wong, et al., 2014).

METODISKUSSION

Vi valde att utföra en kvalitativ litteraturstudie. Fördelarna med kvalitativa analyser är att man får en helhetsbild på hur långt fram forskningen har kommit inom området. Forskningen bidrar även till en större del av populationen än den som forskningen avser att kartlägga. En nackdel med den kvalitativa analysen är att begränsningar i det engelska språket medför att forskningsstudier som läses kan bli misstolkade. Polit & Beck, (2012) betonar även att svagheter är bland annat att alla relevanta litteraturer inom området inte kan tas i anspråk samt att forskningen kanske inte blir objektiv utan att materialet endast utses baserat på önskat resultat.

Den valda kvalitativa litteraturstudien med rubriken kan ibland erhålla en kvantitativ ansats eftersom ordvalet ”påverka” kan ha olika betydelse. Detta kan skapa en förvirring hos läsaren men har i resultaten påvisat att miljön påverkar

individer med demenssjukdom. Med ordet ”påverka” menas i detta fall att den har en specifik effekt hos individer med demenssjukdom. En effekt som kan resultera antingen i en god eller sämre levnadskvalité. Därför har ordvalet ”påverka” valts att stå kvar. Andra synonymsbegrepp som istället hade kunnat användas som t.ex. ”inverkan” eller ”intryck” hade ändrat kärnan i denna studie och innehållet av det syfte som framställts. Fokus är ämnad att belysa hur och på vilka sätt individer med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö, utifrån vårdgivares erfarenheter. Anledningen att kvalitativa analyser väljs över kvantitativa är att den kvalitativa ansatsen stämmer bättre överens med syftet. Det vill säga att en kvalitativ ansats främjar att sammanställa och jämföra olika upplevelser kring ett fenomen. Men en svaghet med kvalitativ ansats är att det kan vara svårt att studera och kategorisera data därför att upplevelser ser varierande ut. Detta medför en tidskrävande

analysering och kategorisering av den data som samlas in. Denna begränsning av kvalitativ ansats där resultat ska vara mätbart och inte samlar in bredden av mänsklig upplevelse gör att den inte överensstämmer med syftet till vad denna litteraturstudie inriktar sig på (Polit & Beck, 2012).

Empiriska studier anses inte som ett val eftersom vi har tyckt att det är för tidskrävande, eftersom vi skulle behöva boka in möten med de som skulle

intervjuas och om några deltagare skulle dra sig ur studien skulle det vara svårt att hålla sig inom tidsramen för studien. Essentials of Nursing Research – Appraising Evidence for Nursing Practise av Polit & Beck (2017) är den metodlitteratur som vi följer. Vi har valt ut denna bok för att den vänder sig till sjuksköterskor och förklarar på ett pedagogiskt sätt hur forskning inom omvårdnad ska genomföras och kritiseras. Men en svaghet är att boken är skriven på engelska och trots att den är pedagogiskt skriven möter man en språkmässig svårighet där vissa områden är svåra att tolka.

Databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed användes för att få fram artiklar som berör ämnet, vilka har visat sig ge ett lämpligt resultat med de sökord som valdes. Sökorden är av relevant sort som olika synonymer för samma fenomen används liksom ” Dementia” och ” physical environment” för att finna så många relevanta forskningsstudier som möjligt. De sökord valdes utifrån databasernas huvudordsregister. På PsycINFO användes sökord som noft (Dementia) och på databasen PubMed söktes med hjälp av indexeringsorden, MeSH. För att vidga och begränsa sökningen användes booleska termer ”or” och ”and” genom att först

skriva sökorden var för sig och därefter kombinera de med de booleska termerna (Polit & Beck, 2012).

SBU:s kvalitetsgranskningsmall från 2014 har valts ut för att kritisera relevanta studiers kvalitet eftersom den är tydlig och kan motsvara alla delar i studien från metod till analys och resultat. Samtidigt är mallen gjord för att granska studier inom bland annat hälso- och sjukvården. Kvalitetsgranskningen utförs var för sig för att öka reliabiliteten. Det kan uppstå brister eftersom det är första gången verktyget tas i bruk och även misstolkning av korrekt användning kan förekomma. De olika kvalitativa artiklarnas resultat knyttes ihop till en översiktlig enhet med hjälp av dataanalysen som introduceras av Polit & Becks, (2012) niostegsmodell, vilket presenteras i studiens resultat. Eftersom det är första gången kategorisering och kodning av olika data skedde blev det mycket tidskrävande och

missuppfattning uppstod.

Resultatdiskussion

I de utvärderade artiklar gällande vårdmiljöns påverkan hos demenssjuka individer utifrån vårdpersonal, sjuksköterskor och anhörigas erfarenheter framkommer det att dessa miljöer påverkar det kognitiva tänkandet hos

individerna med demenssjukdom. Det påverkar likaså deras välbefinnande och känsla av integritet och frihet. Anpassning av vårdmiljön behöver ske individuellt utifrån de behov som finns för individer med demenssjukdom.

Fysisk vårdmiljö

Rum och miljö är viktigt för kognitivt tänkande (Wijk, 2014). Hittills konstateras att olika faktorer i den fysiska miljön har en enorm betydelse för del av personer med demenssjukdom. Olika miljöer påverkar demenssjuka individer på olika sätt och alla har inte samma förutsättningar att tillgodose sina individuella behov. Denna miljö delades upp i två kategorier som är fysisk vårdmiljö samt

socialmiljö. Socialmiljön skall kännetecknas av en hemmiljö och ha liknande egenskaper (Van Vracem, et al., 2016).

Inom vårdmiljön ingår den hemmiljö som rent fysiskt inreds som ett tryggt och behagligt hem där individen med demens kan känna sig som hemma. Den sociala miljön där individen med demenssjukdom kan kognitivt vara involverad i olika sensoriskt-stimulativt utövande (Soilemezi, et al., 2017; Wijk, 2014).

Personcentrerad omvårdnad

En personcentrerad miljö för personer med demenssjukdomar skall bidra till förtroende, social gemenskap och goda relationer. Säkerhet och hälsa skall också implementeras för att stimulera personen att använda så mycket av sin

kvarvarande kapacitet som möjligt. En grundläggande princip för personcentrerad vård är att man alltid skall utgå från den demenssjukes individuella behov och önskemål och då är det en förutsättning att miljön tillgodo ser detta, dvs. att miljön kan ta vara på kompetens, eget initiativ, önskemål mm. Spontanitet är också bra och det kan ge mening i tillvaron. Personcentrerad sätter alltså personen med demenssjukdom i centrum och den vård om omsorg skall erbjudas i nära samarbete med individen i fråga och dennes anhöriga (Leksell & Lepp, 2019; Wijk, 2004).

Personcentrerad omvårdnad är viktigt att den ges på ett genuint och äkta sätt sär patienten känner empati och positiv känsla gentemot vårdpersonalen (Edberg & Wijk, 2015) Personcentrerad omvårdnad har delats in i tre huvudkomponenter vilka är holistisk-vård, samarbetsinriktad- och individualiserad vård (Leksell & Lepp, 2019).

Det är viktigt att involvera och stimulera individer med demenssjukdom kognitivt så att den på bästa sätt kan få känna välmående och självkänsla. I studierna som granskades kunde en gemensam nämnare fastställas: individer mer

demenssjukdom reagerar antingen positivt eller negativt i en specifik miljö. En miljö som är välbekant verkar ha en positivare effekt hos individer med

demenssjukdom än en miljö som ej är bekant (Fleming, et al., 2015).

Snoezelen

En stimuli-metod som oftast används inom omvårdnad för individer med demenssjukdom är Snoezelen. När man använder sinnestimulering stödjer och upprätthåller man förmågorna hos demenssjuka (Kärrman & Olofsson, 2008). Denna metod som kommer från Holland riktas mot personer som har psykiska och eller fysiska funktionshinder. Snoezelen terapi stödjer sinnesintrycken och kan hjälpa individer med demenssjukdom att delta i aktiviteter som den inte brukar vara delaktig i under vardagen. Metoden stimulerar sinnen med hjälp av beröring,

musik och ljus och därmed ökar medvetenheten av omgivningen hos demenssjuka (a.a.).

Trädgårdsmiljö

Vårdmiljön som inkluderar hemmiljö där även utemiljö och trädgårdar ingår, hjälper demenssjuka individer att känna igen sig, skapa trygghet dels

miljömässigt, dels inombords (Zeisel & Tyson, 1999). I den sociala miljön kan de kognitivt känna sig delaktiga, involverade, viktiga, få sammanhang vilka samtliga konsekvenser bidrar till ett välbefinnande och känsla av värdighet.

Trädgårdsmiljön som även inkluderas i hemmiljön anses som väldigt viktig och hur den är upplagd bidrar till att dels få den demenssjuka att lätt och självständigt kunna navigera i den, dels att kunna tillämpa kognitivt tänkande som stimulerar den demenssjuke på ett positivt sätt (Wijk, 2004).

Musik

Musiken bidrar till en positiv upplevelse hos individer med demens. Genom musikterapi av olika slag har man kommit fram till att den kan hjälpa till att minska stress och oro. Musiken kan även agera som ett smärtstillande eftersom den har en avslappnande effekt. Det är viktigt att använda musikterapi som en vårdintervention. Musiken har en mycket god effekt både individuellt anpassad musikterapi som även i en grupp (Wijk, 2014).

Slutsats

Utifrån den informationen som granskats fram av olika studier och litteratur dras slutsatsen att vårdmiljön i form av en trevlig, igenkännlig hemmiljö, tillsammans med implementering av en socialmiljö i form av aktiviteter, bidrar till en

välbefinnande tillvaro och kvalitativ levnadsstandard hos individer med demenssjukdom. Därför anses vårdpersonalens, sjuksköterskors och anhörigas involvering av dessa miljöer betydelsefull.

FÖRSLAG TILL KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Med tanke på att antalet äldre ökar förväntas behovet av vårdboenden öka och då kan det vara av värde att utnyttja de upplevelser och åsikter som finns

presenterade. Resultatet av denna studie kan användas när omstrukturering och omorganisering ska ske. Eftersom vissa beslut styrs av ekonomiska och politiska aspekter kan det vara avgörande att studera hur vårdmiljön kan anpassas efter individers behov och att önskemål hos personer med demenssjukdom, utan att ekonomin belastas för mycket. Målet bör vara att erbjuda patienter en god livskvalitet trots milda eller progressiva demenssjukdomar.

Referenser

Basun, H., Skog, M., Wahlund, L.-O., & Wijk, H. (2013). Boken om demenssjukdomar (1 uppl.). Liber.

Cioffi, J., Fleming, A., L., W., Sinfield, M., & Le Miere, J. (2007). The effect of environmental change on residents with dementia: the perceptions of relatives and staff. GS, 215-231.

Collier, L., & Jakob, A. (2017). The Multisensory environment (MSE) in Dementia Care; Examining Its Role and Quality - From a User Perspective. 39-51.

Edberg, A.-K., & Wijk, H. (2015). Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa (2:2 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB.

Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. (2010). Promoting a continuation of self and normality: personcentred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff. 19 (17-18).

Fleming, R., F., K., & Stillfried, G. (2015). I want to feel at home: establishing what aspects of environmental design are important to people with dementia nearing the end of life. 14-26.

Friberg, F., & Öhlen, J. (2019). Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (3:1 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB.

Garcia, L. J., Hébert, M., Kozak, J., Sénécal, I., Slaughter, S. E., Aminzadeh, F. & Eliasziw, M. (2012). . Perceptions of family and staff on the role of the environment in long-term care homes for people with dementia.

International Psychogeriatrics Association, 753-763.

Harmer, B. J., & Orrell, M. (2008). What is meaningful activity for people with dementia living in care homes? A comparison of the views of older people with dementia, staff and family careers. 548-558.

Hung, L., Phinnery, A., Chaudhury, H., Rodney, P., Tabamo, J., & Bohl, D. (2017). “Little things matter!” Exploring the perspectives of patients with dementia about the hospital environment. 12 (3).

Innes, A., Kelly, F., & Dincarslan, O. (2011). Care home design for people with dementia: What do people with dementia and their family careers value. 548-556.

Kilander, L., Landahl, P., & Ingelsson, M. (2019). Frontallobsdemens : den förbryllande sjukdomen. Gothia Fortbildning AB.

Kärrman, A.-C., & Olofsson, L. (2008). Sinnesstimulering i demensvården. > https://demenscentrum.se/Publicerat/bocker-rapporter/Sinnesstimulering-i-demensvarden< PDF. Hämtat den 15 10 2020.

Leksell, J., & Lepp, M. (2019). Sjuksköterskans kärnkompetenser (2:1 uppl.). Liber.

Mork Rokstad, A. M. (2018). Se vem jag är! (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Mountain, G. (Januari 2004). Rehabilitation for people with dementia: pointers

for practice from the evidence base, S. 50-70.

>https://www.researchgate.net/publication/258323165_Rehabilitation_for _people_with_dementia_pointers_for_practice_from_the_evidence_base< PDF. Hämtat den 20 10 2020.

Nightingale, F. (2018). Notes On Nursing. Franklin Classics.

Nordberg, A. (2013). Alzheimers sjukdom (1 uppl.). Lund, Studentlitteratur. Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing

Evidence for Nursing Practice (9 uppl.). Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Popham, C., & Orrell, M. (2011). What matters for people with dementia in care homes? Aging and mental health.

SBU. (2014). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. >www.sbu.se< PDF. Hämtat den 25 12 2020.

Soilemezi, D., P., K., Drahota, A., Crossland, J., Stores, R., & Costall, A. (2017). The Impact of the Physical Home Environment for Family Carers of People with Dementia: A Qualitative Study. 301-303.

Van Vracem, M., Spruyette, N., Declercq, A., & Van Audenhove, C. (2016). Agitation in dementia and the role of spatial and sensory interventions: experiences of professional and family caregivers. 281-289.

Wijk, H. (. (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund, Studentlitteratur. Wijk, H. (2014). Vårdmiljöns betydelse (1:1 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB. Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016).

Evidensbaserad Omvårdnad : en bro mellan forskning och klinisk praktik (4:1 uppl.). Lund, studielitteratur.

Wong, K.-W., J., S. M., Buys, L., & Wang, K. (2014). The effects of the indoor environment of residential The effects of the indoor environment of residential 73. 32-39.

Zeisel, J., & Tyson, M. (1999). Alzheimers treatment gardens. New York: John Wiley & Sons.

Bilaga1: Datasökning

Datum Databas Sökord Antal

träffar Begränsningar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Använda artiklar 9/12 – 2020 CINAHL S1 Dementia 65,546 9/12 –

2020 CINAHL S2 physical environment 5,288 9/12 – 2020 CINAHL S3 impact 356,958 9/12 – 2020 CINAHL S4 effect 1,261,597 9/12 – 2020 CINAHL S5 influence 213,453 9/12 –

2020 CINAHL S6 S3 OR S4 OR S5 impact OR effect OR influence 1,636,875 9/12 – 2020 CINAHL S7 S1 AND S2 AND S6 Dementia AND physical environment AND impact OR effect OR influence 74 42 5 1 9/12 – 2020 PsycInfo S1 noft(Dementia) 80,614 9/12 – 2020 PsycInfo S2 noft(Environment) 360,322 9/12 – 2020 PsycInfo S3 noft(NURSING) 144,626 9/12 – 2020 PsycInfo S4 noft(care) 555,194 9/12 – 2020 PsycInfo S5 S3 AND 89,108 9/12 –

2020 S1 AND S2 AND S3 280 Scholarly journal 60 9 2 2000–2020

Aged 65+ English 9/12 –

2020 PubMed #1 "Dementia"[Mesh] OR "Alzheimer Disease"[Mesh]

169,344 9/12 –

2020 PubMed #2 "Environment"[Mesh] 1,311,262 9/12 –

2020 PubMed #3 environmental design 224,409 9/12 – 2020 PubMed #4 ("Environment"[Me sh]) OR (environmental design) 1,438720 9/12 –

2020 PubMed #5 home) AND (home care) Filters: English, Swedish

138,975 English Swedish 9/12 –

2020 PubMed #6 nursing Filters: English, Swedish

9/12 –

2020 PubMed #7 ((("Alzheimer Disease"[Mesh] OR "Dementia"[Mesh]) AND (("Environment"[M esh]) OR 204 English Swedish 2000-2020 40 8 2

(environmental design))) AND ((HOME) AND (HOME CARE) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]))) AND (NURSING AND (english[Filter] OR swedish[Filter])) 9/12 – 2020 GOOGLE SHOLAR Dementia AND Environment AND Care home 62500 50 18 7

Bilaga 2: USB:s granskningsmall (2014)

Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik – patientupplevelser

reviderad 2014

SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.

Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________

Anvisningar:

• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.

• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc

Hög Medelhög Låg

a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?

Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):

a) Är urvalet relevant?

b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? c) Är kontexten tydligt beskriven? d) Finns relevant etiskt resonemang?

e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?

a) Är datainsamlingen tydligt beskriven? b) Är datainsamlingen relevant?

e) Genereras hypotes/teori/modell?

f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)? g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)? d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse

i relation till datainsamlingen?

Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):

a) Är analysen tydligt beskriven?

b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?

c) Råder analysmättnad?

d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen? Kommentarer (analys, analysmättnad etc):

a) Är resultatet logiskt? b) Är resultatet begripligt? c) Är resultatet tydligt beskrivet? d) Redovisas resultatet i förhållande

Bilaga 3: Artikelmatris

Författare Årtal

Land Titel Syfte Design och metod Deltagare Resultat Cioffi J M, Fleming A, Wilkes L, Sinfield M, Le Miere J. 2007, Australien The effect of environmental change on residents with dementia Identify and describe relatives' and staff's perceptions of environmental changes where people with dementia live. Qualitative Study Collected data from audio recordings of interviews

conducted with relatives and staff in focus groups in a nursing home in Sydney and NSW. Transcripts were analyzed and categorized by theme. focus groups were audio

recorded. During these groups, all participants had the opportunity to share their experiences of the new

environment and experienced changes among the residents, as well as other aspects that they considered relevant. The duration of each focus group was on average 60 minutes and was conducted in the living room of the elderly.

A total of 5 focus groups: 3 relatives, 2 staff. 2 relatives and 1 staff focus group were carried out three months after relocation to SCU, with a focus group for relatives and staff carried out six months after relocation. The two initial relative groups consisted of 3 resp. 4 relatives, and the latter group had all 7 participants. Twelve employees participated in each of the staff focus groups three and six months after relocation.

The results provide specific direction for the design of therapeutic environments for residents with dementia. A homely environment can improve the quality of life for residents as well as staff and visiting relatives. Relatives'

perceptions provide insight into what they think is important as they feel can further improved, which means that the involvement of relatives in ongoing studies is necessary. Research is needed to compare the results with other places in the world.

Collier, L.& Jakob, A. 2017 GBR, England The Multisensory environment (MSE) in Dementia Care; Examining Its Role and Quality. From a User Perspective

Investigation of multisensory environments and how these were used in terms of aesthetics, function, properties and the reasons that prevent staff from taking part in these spaces. They also looked at the criteria needed for people with dementia to use multisensory spaces. Qualitative Study Via semi-structured interviews of care staff and their experience of multisensory environments Controlled and visits of the available multisensory spaces and evaluation of these. 16 nursing homes in the south of England were chosen whose staff shared theirs experiences of multisensory environments (n = 32)

Equipment that most stimulated vision and touch was most used. Based on the thematic analysis of semi-structured interviews given by staff and relatives, 6 factors were presented regarding the multisensory environment: ignorance of what to do in the room, good for patients who are in the later stages of the disease, anxiety reduction, good activities, design and form.

Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. 2010 Australian Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff

To be able to describe person-centered care based on what people with dementia, family members of people with dementia and staff who care for people with dementia describe as important.

Qualitative study focus groups via telephone interviews.

Collected data were transcribed and analysed jointly by three members of the research group

Total (n = 59) Of which: Staff working in geriatric care (n = 37), People with early dementia (n = 11), Family members of people with dementia (n = 11).

Five categories were mentioned as basic for maintaining the self and the feeling of normality. These are personal knowledge, family welcome, meaningful activities, personal environmental stay, the experience of flexibility and continuity. Fleming, R., Kelly F. & Stillfried, G. Australien (2015) I want to feel at home- establishing what aspects of environmental design are important to people with dementia nearing the end of life What physical environmental factors affect the quality of life of people with dementia, but also their family members and staff.

Qualitative Study 3 focus groups in three different cities along Australia's east coast. Through a discussion guide and literature evaluation. The focus groups consisted of relatives as carers (FG1), people with dementia and their relatives as carers (FG2) and care staff who took care of dementia patients in the late stage (FG3). The discussions in the focus groups were recorded with consent. The audio files were

transcribed verbatim and analyzed systematically to identify the impact of the environment and how to develop and add a good environment for people with dementia.

18 people in three focus groups. Two people with dementia, 11 who have just lost a family member and 5 of the staff. Questionnaires were used to identify significant environmental factors

The results show that the experience of what is important in the environment is different for different focus groups. People with dementia and relatives stated that the home

environment is calm and dignified and that they have the opportunity to keep in touch with relatives, while the staff stated that the environment should be easy to work with. Garcia, L J., Hébert, M., Kozak, J., Sénécal, I., Slaughter, S E., Aminzadeh, F., Dalziel, W., Charles, J. & Eliasziw, M. (2012) Kanada. Perceptions of family and staff on the role of the environment in long-term care homes for people with dementia To study how staff and relatives experience the impact of various environmental factors on people with dementia in a nursing home. Qualitative method via focus groups with strategic selection that were chosen by sending an invitation to healthcare staff and relatives. Those who heard were placed in focus groups where the discussion results 15 focus groups, from 8 different care homes. Participants 104 people relatively evenly distributed between staff and relatives (59/45).

Social environmental factors were

perceived to be more important than physical ones and flexibility was judged to be crucial. Noise as a single factor affected the quality of life the most.