Vilken känsla?
Flickors fascination för skräcklitteratur.
KURS:Examensarbete för grundlärare 4-6, 15hp
PROGRAM:Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6
FÖRFATTARE:Tove Bäckström
EXAMINATOR:Maria Bäcke
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare 4-6 School of Education and Communication 15hp
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Vt20
Sammanfattning
_______________________________________________________________________ Tove Bäckström
Vilken känsla? Flickors fascination för skräcklitteratur.
Antal sidor: 28 _______________________________________________________________________ I svenskämnet i skolan ska eleverna möta olika typer av texter från olika tider. För en del elever kommer deras fria bokval att befinna sig inom skräckgenren. Den här studien syftar till att öka kunskapen om hur flickor väljer ut böcker inom genren skräcklitteratur samt vad det är de vill uppleva med läsningen utifrån frågeställningarna: Utifrån vilka faktorer väljer flickor ut skräcklitteratur? Hur uppfattar flickor genus i skräcklitteratur? Vilka känslor upplever flickor när de läser skräcklitteratur?
Studien har en fenomenografisk ansats som utgångspunkt eftersom det ska undersökas vilka faktorer som påverkar flickors fria bokval, deras uppfattningar om skräckgenrens genus samt hur flickor uppfattar de känslor som skapas av skräcklitteratur. Kvalitativ metod används av studien och data insamlades med hjälp av enkäter och intervjuer. Resultatet i studien visar att flickor väljer ut sin skräckbok utifrån faktorerna: Genre, layouten på boken samt baksidestexten. Flickorna baserade inte sitt bokval utifrån karaktärernas genus och kunde finna en identifikation med karaktärer oavsett genus. Spänning, rädsla, glädje och i viss mån maktlöshet var känslor som flickorna beskrev att de upplevde när de läste skräcklitteratur.
_______________________________________________________________________ Sökord: skräck, genus, känslor, läsning, bokval, flickor.
JÖNKÖPING UNIVERSITY Degree Project for Primary Teachers
School of Education and Communication 4-6, 15hp
The elementary teacher program with focus on work in primary school grades 4-6
VT20
Abstract
_______________________________________________________________________ Tove Bäckström
Which feeling? Girls fascination for horror books.
Pages: 28
_______________________________________________________________________ When learning the subject Swedish in school, students will meet different types of texts from different times. For some students, their free book choices will be in the horror genre. This study aims to increase the knowledge of how girls choose books in the horror literature genre, what they want to experience from reading, based on the questions: Based on what factors do girls choose horror literature? How do girls perceive gender in horror literature? What feelings do girls experience when reading horror literature?
The study has a phenomenographic approach since it investigates which factors influence girls' free book choices, their perceptions of gender in the horror genre and how girls perceive the emotions created in themselves when reading horror literature. A qualitative method is used and data was collected using surveys and interviews.
The results of the study show that girls choose their horror book based on the factors: Genre, the layout of the book and the back text. The girls did not base their book selection on the characters' gender and could find an identification with characters regardless of gender. Excitement, fear, joy and to some extent powerlessness were feelings that the girls described when they were reading horror literature.
_____________________________________________________________________ Keyword: Horror, Gender, Feeling, Reading, Book selection, Girls.
Innehåll
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Bakgrund ... 2
Definitionen av skräck i böcker ... 2
Fascinationen för skräck ... 3
Genus i litteratur ... 4
Skönlitteraturens betydelse ... 4
Attityder till böcker smittar av sig ... 6
Vilka skönlitterära böcker väljs ut av barn? ... 7
Inre läsmotivation ... 8 Receptionsforskning ... 8 Metod ... 9 Teori ... 9 Kvalitativ metod ... 10 Etiska övervägande ... 11 Urval... 12 Enkäter ... 12 Intervjuer ... 12 Analys ... 13 Semiotisk bildanalys ... 13 Resultat ... 14 Flickornas definition av skräck ... 14
Flickornas fria bokval ... 14
Flickornas favoritböcker ... 15 Genus i skräcklitteraturen ... 16 Vilken känsla? ... 18 Diskussion ... 22 Metoddiskussion ... 22 Resultatdiskussion ... 24 Referenslista ... 29 Nämnda verk ... 32 Bilagor ... 34
1
Inledning
Läsning är en förutsättning för att barn aktivt ska kunna delta i samhället senare i livet. Att läsning kan framkalla olika känslor är ett fenomen som börjar när barnen är små och håller i sig hela livet. Skönlitteratur är ett brett område som omsluter både olika tider och delar av världen.
I svenskämnet ska eleverna ”[i] mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande […] ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” (Skolverket, 2018, s. 257).
Barn väljer ofta science fiction-, skräck-, eller mysterieböcker när de får ha ett fritt bokval (Kåreland, 2005). Det som inte framkommer i tidigare forskning är barnens upplevelser och känslor som uppstår när de läser skräck. Beskriver de det som en njutning eller är det spänningen i genren som lockar barnen i bokslukaråldern till att läsa skräck? I värdegrunden för grundskolan beskrivs det att ”[e]leverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.” (Skolverket, 2018, s. 9).
Läsning ger inte bara barn kunskap om olika fenomen och fakta utan påverkar dem på ett personligt plan, det vill säga i deras identitet (Reichenberg, 2014). Kåreland (2005) har i sin undersökning kommit fram till att barn ofta väljer skönlitteratur beroende på huvudkaraktärens genus. Även Brink (2006) menar att barn brukar identifiera sig åtminstone med en av karaktärerna i boken, ofta har denna karaktär samma genus som läsaren. Det som inte framgår i Kårelands och Brinks studier är om genus har en betydande del av skräckboksvalet eller om barnen kan finna en identifikation oavsett?
Inom litteraturvetenskapen finns grenen receptionsforskning där det finns olika synsätt om hur en läsare tar till sig en text men som gemensamt fokuserar på läsarens respons på litteratur. I skolsammanhang kan det ibland ses som oväsentligt vilket synsätt läraren har på en text men eftersom skolan socialiserar in eleverna i vissa typer av läsning, blir det synnerligen viktigt i hur läraren ser på samspelet mellan läsare och text då det påverkar undervisningen (Johansson, 2016).
Studien har utgått från fenomenografisk ansats då syftet är att få fram flickors känslor och upplevelser när de läser skräckböcker. Den här studien undersöker utifrån vilka faktorer flickor väljer ut sin skräcklitteratur, vilken roll huvudpersonens genus spelar in samt om det har samband med vilka känslor läsningen ger flickorna.
2
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna fenomenografiska studie är att öka kunskapen via kvalitativ metod om hur flickor väljer ut böcker inom genren skräcklitteratur, om karaktärernas genus spelar in samt vilka känslor som väcks vid läsningen.
Frågeställningarna som studien baseras på är följande
Utifrån vilka faktorer väljer flickor ut skräcklitteratur? Hur uppfattar flickor genus i skräcklitteratur?
Vilka känslor beskriver flickor att de upplever när de läser skräcklitteratur?
Bakgrund
I följande kapitel beskrivs begrepp och en bakgrund som kan behövas belysas för att skapa en förförståelse för studiens resultat. I nuläget finns det inga studier om hur flickor upplever skräcklitteratur eller hur de väljer ut sin skräcklitteratur, utan det som finns inom forskningsområdet förklaras i de olika rubrikerna nedan.
Definitionen av skräck i böcker
Barnen som är informanter i denna studie väljer skräcklitteratur som tydligt är riktad till barn och unga i form av bokens presentation och utformning, men i studien finns samtidigt en öppenhet inför att skräcklitteratur kan se olika ut. Här kommer de olika definitionerna av skräck in, vilka visar att skräcklitteraturen i huvudsak skildrar eller handlar om skräckinjagande hot och situationer som är hemska och därmed försätter läsaren i samma stämning. En skräckbok behöver inte betyda död och avhuggna huvuden, det kan även vara en berättelse med en stämning så den kryper in under skinnet på läsaren. Avsikten med en skräckbok är att väcka känslor hos läsaren (Boglind & Nordenstam, 2016).
En definition är att ett monster är centralt i handlingen och urskiljer sig via monstret från deckare och thrillers (Carroll, 1990). Problematiken med denna avgränsning är att den då utesluter andra delar av skräckfiktion som brukar räknas till skräckgenren. Exempel på sådan litteratur är den tyska skräckromantiken eftersom det övernaturliga som förkommer
3
i dessa böcker anses som naturliga i dess kontext. Det som väcker avsky hos såväl läsare som bokens karaktär är här inte ett monster (Leffler, 2000). Leffler (1991) har i sin avhandling, I skräckens lustgård – skräckromantik i svenska 1800-talsromaner, ett resonemang som avgränsar skräckromanen. Det som ofta förknippas med skräckroman är att boken har gotiska byggnader, stereotypa karaktärer, övernaturliga skeenden och en berättarteknik som skapar spänning. Det är samverkan av dessa ”ingredienser” som skapar skräckstämningen. Lovecrafts definition av skräck har blivit mycket inflytelserik (kanske i kraft av hans berömmelse som skräckförfattare) och handlar om att det är rädslan för det okända som skrämmer läsaren. Rädslan fyller ett behov av verklighetsflykt hos läsaren då litteraturens karaktärer är fria från vardagsrutiner där karaktären reagerar och bearbetar det som upplevts (Lovecraft, 2011). En annan tolkning som görs av Fyhr (2017) är att skräck som definition är det som via en framställning är det som är skrämmande för antingen läsaren eller karaktärerna. Skaparna av ett skräckverk skapar associationer som ingår i den skrämmande sfären hos karaktären. Det i sin tur blir skrämmande för läsaren.
Fascinationen för skräck
Fascinationen för att utsätta sig för rädslor och faror är en aspekt som ligger i människans natur och i hennes kultur. I äldre tider har berättelser om faror som lurar i vattnet, onda skogsrå, tomtar, troll etcetera berättats runt lägereldar och i barnkammare. För att förbli klarsynt i hotande situationer är rädsla en av de känslor som hjälper till. Under uppväxten hos ett barn är det normalt att uppleva rädsla och oro, ju fler rädslor ett barn möter desto mer utvecklar barnet förmågan att hantera dessa känslor (Clasen, 2012; Richards, Thatcher, Shreeves, Timmons & Barker, 1999). Det är följaktligen inte så konstigt att denna kultur också blev viktig när böcker började tryckas och läsas. Läsare fascineras av det okända och det är människans natur att vara nyfiken på det onaturliga (Dickson, 1998; Clasen, 2012; Hughes, 2009). Det som skrämmer är olika för olika läsare beroende på vad de har mött för rädslor innan både i det fysiska livet samt i litteratur. Dock brukar monster och otäcka intriger locka många läsare. Ett skäl till detta kan vara att monster i skräcklitteraturen tilltalar läsaren med dess egenskaper och övernaturliga krafter. Påhittade varelser i litteratur har en relation till människans sinne samtidigt som läsaren får en distans till det otäcka (Clasen, 2012).
4 Genus i litteratur
Historiskt sett var de otäcka varelserna i sägnerna kvinnor, exempelvis: Skogsrået, skogsjungfrun, näcken, havsfrun, maran, häxor och så vidare. Finlands svenska folkdiktning (1931) har samlat in material och beskrivningar om olika varelserna, beskriver att skogsvrån var en elak kvinnlig varelse men samtidigt skildras som behjälplig för de män och barn som vistades i skogen. Skogsjungfrun framställs som något snällare men fortfarande som en opålitlig varelse. Det fanns manliga variationer av dessa varelser men dessa figurerar inte lika flitigt som de kvinnliga i de olika tidskrifterna.
Under 1960- och 1970-talet väcktes intresset för genus i barnlitteratur. Dessa studier utfördes ofta med ett könssterotypiskt perspektiv det vill säga vad som är manligt och kvinnligt utifrån de rådande normerna (Nikolajeva, 2017, s.191). Ofta är de manliga och kvinnliga egenskaperna i motpol till varandra. Nedanför visas ett urval ur Nikolajevas (2017, s. 193) tabell över egenskaperna.
Män /pojkar Kvinnor/flickor
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmande
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Analyserande Syntetiserade
Rationella intuitiva
Stereotyper är en bestämd uttrycksform och läsaren kan känna igenom dem med hjälp av några få ledtrådar såsom kroppshållning och kläder, stereotyper används både som en konstform och för en dominansteknik för karaktärerna (Lindgren, 2009).
Skönlitteraturens betydelse
Skönlitteratur har betydelse för läsaren på flera plan. I läroplanens avsnitt om skolans värdegrund pekar Skolverket på att ”[m]edvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla” (Skolverket,
5
2018, s 5) och att skönlitteratur utvecklar läsarens identitet och personlighet samtidigt som den ökar elevens språkliga förmåga (Skolverket, 2018). Skolverket specificerar inte genrer, men däremot att en bredd av litteratur ska användas.
Också didaktiskt inriktade forskare har betonat att läsning sker i en social kontext mellan läsaren och boken där läsaren kopplar det lästa till egna erfarenheter, kulturell bakgrund och intressen (Rosenblatt, 2002). Läsning ska ge eleverna möjligheter till att utforska livet och sin omvärld (Ewald, 2007). Även Eriksson (2002) och Rosenblatt (2002) menar att läsaren får uppleva levnadsvillkor som inte liknar de egna vilket i sin tur skapar en förståelse för det som är ovant för läsaren. Skönlitteratur kan ge unga läsare ett steg för steg-förståelse av döden: från eventuellt ett djur bland dom första böckerna till det kanske mer extrema att huvudpersonen dör på något sätt. Ofta ger dock barnböckers konventioner att läsaren lämnas med lite hopp även i den mörkaste och mest skrämmande skildringen (Nikolajeva, 2017, s. 97). När en läsare möter olika sorters karaktärer förstärks läsarens egen självbild och skapar ofta reflektioner över karaktärerna. Genom litteratur utvecklas föreställningsförmågan vilket i sin tur kan leda till att läsaren förstår fenomen från olika perspektiv och karaktärers känslor (Stensson, 2006; Nikolajeva, 2017). Barn i mellanåldern befinner sig i en kritisk fas för fantasin, den börjar att gå från att vara subjektiv till att vara objektiv. En konsekvens av det är att barnen slutar intressera sig för de sagor och berättelser som tidigare hållit dem trollbundna. Barnen börjar istället intressera sig för litterära skapelser där subjektiva upplevelser och fördjupning om det intima livet framställs (Vygotskij, 1995).
Skönlitteratur kan öka elevers ordförråd, verbala flyt och läsförmåga. Om en faktatext kompletteras med en skönlitterär text verkar det som att eleverna lättare lär in sig fakta, detta beror på att den skönlitterära texttypen är närmare eleven (Brink, 2000). Litteraturens roll är av vikt för barn och lärare ska ge rika möjligheter för barnen att möta mycket och varierad skönlitteratur. Ger läraren även barnen möjligheter till att diskutera det lästa kan barnen utveckla sin kunskap och resonemang om etik, moral, kultur och genus (Skolverket, 2016a). I litteraturen kan barnen finna en källa för tröst och stöd, i diskussioner om livsfrågor utifrån litteratur utvecklas inte endast barns språk utan även förståelsen för omvärlden (Skolverket, 2016b). För att skapa en förståelse för andra kulturer, livsåskådningar och historia krävs det att barn har ett varierat och rikt språk.
6 Attityder till böcker smittar av sig
Människors attityder mot något nytt till exempel en bok eller ett tv-program påverkar andra. Det är således viktigt för speciellt lärare att reflektera över deras attityd gentemot olika genrer på litteratur, film och barnens val i övrigt. Lärare behöver inte hålla med barnet i deras val av underhållning men ska intressera sig och vara nyfiken på deras val. Attityden som läraren har inför skönlitteratur smittar av sig på eleverna (Molloy, 2003). Anser inte läraren att det är av vikt att ägna tid åt skönlitteratur ser inte heller barnen fördelarna med att läsa skönlitteratur. Det verkar dock som att när vuxna personer intresserar sig för barnens litteratur minskar intresset för litteraturen hos barnen. De vuxna har då anammat barnens kultur och tagit ifrån barnen något som är deras (Wilson, 2000). Trots detta uppskattar barn ofta sin lärares eller bibliotekaries rekommendation när en bok ska väljas ut (Worthy, Moorman & Turner, 1999). Det blir därför en balansgång att visa intresse men inte ta ifrån barnen det som är deras.
Det finns ett positivt samband mellan läsförmåga och barns tillgång till böcker hemma då skolan har ett kompensatoriskt uppdrag gentemot hemmet är det av vikt att skolbibliotek och undervisning erbjuder en stor tillgång till böcker (Hjertzell, 2015). En rik tillgång på böcker ger möjligheter för barn att finna en bok som intresserar dem (Svensson, 1988). Barns läsintresse gynnas av ett stort sortiment i skolbiblioteket. Den vuxna behöver dock ha kunskap om litteratur för att kunna matcha rätt bok till rätt barn (Svensson, 1988). Om skolan är uppdaterad med böcker som är skrivna i nutid ger det även fördelar, då gamla läromedel och klassiker uppfattas som tråkiga för barnen (Molloy, 2003). Det framgår emellertid inte vad Molloy menar med klassiker. Många av de klassiska böckerna, Skattkammarön, Frankenstein, etcetera finns i omskrivna versioner med ett lättare och ett moderniserat språk för att tilltala dagens barn. Attityden gentemot klassiska verk kan troligtvis förändras om barn rekommenderas en nyare utgåva.
Högläsningsböcker bör väljas ut efter de didaktiska valen; för vem, vad, varför samt hur för att skapa ett positivt möte mellan barn och skönlitteratur. Skräcklitteratur kan vara motiverande i undervisningssyfte för både barns läsande och skrivande samt ge läraren andra ingångar till värdegrundsarbete i skolan (Dickson, 1998; Richards et al., 1999).
7 Vilka skönlitterära böcker väljs ut av barn?
Beroende på vilken undersökning och statistik som undersöks erhålls olika svar på vad barn väljer i sitt fria bokval. Det framställs dock som att i de flesta studier så väljer flickor böcker med teman om relationer och känslor, pojkar om äventyr och verklighetsbaserade böcker.
I en stor undersökning gjord av Schroer Schulte tycks pojkar vara mest intresserade av böcker med en äventyrshandling som tar läsaren bortom deras fysiska miljö. Flickor föredrar böcker som berör personliga problem och relationer (Svensson, 1988). Även i Ewalds (2007) undersökning framkommer att flickor är relativt gränsöverskridande när de gäller genrer men att de väljer ofta att läsa böcker om relationer och känslor. Barn i bokslukaråldern har ett intresse för böcker med en tydlig handling, konflikter, humor och med ett tydligt språk och karaktärisering. Lyrik är inte särskilt uppskattad i årskurs 4–6, för att ett intresse för dikter ska uppstå behöver de vara humoristiska och berättande (Svensson, 1988). Blackford har i sin studie istället kommit fram till att flickor vill läsa om andra saker än det som de erfar i sin verklighet. De vill alltså möta världar som de inte möter i sin vardag (Blackford, 2004). Blackfords slutsats kan eventuellt kopplas ihop med Stockholms stads statistik på utlånade böcker på stadsbiblioteket för barn i åldern 9-12 år. På topplistan är tre av dessa inom skräckgenren både 2017 och 2018 de andra böckerna var inom genren drama (Biblioteket, Stockholm. U.å). I Bokjuryns (2016) topplista från 2015 var fyra av tio böcker inom skräckgenren.
Barn väljer ofta böcker som de känner igen på något vis, det kan vara från en tv-serie eller att författarens andra verk har använts som hösläsningsbok för barnen (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001; Lindö, 2005). Då marknadsföringen av böcker är viktig har utgivare hållit sig à jour med data- spels- och tv-programs utveckling och därmed funnit nya vägar till barns intressen (Rivett, 2002). Författare söker ofta inspiration i folkloren när de är pressade att på kort tid skriva böcker. Barn läser ofta det som är populärt för att kunna delta i diskussioner om böckerna även om de kanske inte själva uppskattar den (Dickson, 1998; Worthy et al., 1999). Det som även verkar styra barns bokval är att de vill lära sig något nytt och blir nyfikna på boken genom att läsa baksidetexten och bläddra lite i boken (Lindö, 2005).
8 Inre läsmotivation
Michael Burke har i Literary reading, cognition and emotion gjort ett försök att beskriva den emotionella och kognitiva sidan av litterär läsning. För att en läsare ska få en bra upplevelse med sin läsning är det av vikt om fem aspekter samspelar; temat och stilen som boken är skriven på, vilket humör läsaren befinner sig i, läsarens miljö samt litterära läsbilder (Burke, 2010, s. 154). Under läsningen skapas inre bildvärldar som påverkar läsarens uppfattningar och ger upphov till olika känslostämningar. Det kan ge en förklaring till varför vissa elever läser mycket litteratur, de får en kick och vill återuppleva det. Undervisningen bör lyfta fram texter som kan ge information om vad det innebär att vara människa, texterna kan då utveckla elevers läsmotivation (Marx Åberg, 2016).
Böcker kan vara skrivna med olika perspektiv och berättartekniker för att en läsare ska ta sig till karaktärerna och handlingen. ”Att skriva i jag-form kan göra läsupplevelsen väldigt personlig samt ge berättelsen ett djup. Läsaren kommer nära berättarjaget och får klar inblick i dennes medvetande” (Språkligt.se, 2013, st.2). Dock om berättarjaget är ett barn så finns det bristande livserfarenheter och självreflektion, trots detta har det blivit populärt i barn- och ungdomsböcker att använda denna form. En förklaring som ges är att det är de vuxna som tror att barn har lättare att skapa en förståelse om boken är skriven med ett berättarjag och händelserna är skapade i realtid (Nikolajeva, 2017). Böcker skrivs för en marknad med syftet att de ska säljas i så stor omfattning som det går (Rivett, 2002). Författarna som skriver med jag-form tar härmed hänsyn till både marknaden och läsmotivationen för unga läsare när de använder denna berättarteknik. Läsmotivation handlar om hur ”känslor, tankar och flätas samman och ger våra handlingar färg och glöd” (Imsen, 2006, s. 257). Elevernas bänkbok bör hanteras med varsamhet då det inte gynnar läsmotivationen för lässvaga elever att endast under eventuellt 10 minuter försöka gå in i en läsvärld (Marx Åberg, 2016). Läsmiljön är av vikt för elever ska kunna komma till ro och gå in i läsandet. Skolans uppgift blir därför att skapa läshörnor och möblering som gynnar läsning (Hultgren, Johansson & Bjur, 2017).
Receptionsforskning
Receptionsforskningen har olika synsätt om hur en läsare tar sig till texten. En kort förklaring ges nedanför om de olika synsätten.
9
Det interaktionella perspektivet innebär att det för olika läsare finns det strukturer som framträder på samma sätt samtidigt som det finns tomrum i texten. Tomrummet fylls i av läsarens bakgrund, personlighet och läserfarenhet vilket i sin tur kommer spela en viktig roll för olika tolkningar. Detta styr vad läsaren kan göra med en text (Johansson, 2016). Inom det transaktionella perspektivet antas det att texten och läsarens egenskaper samspelar i en kontext. En ständigt pågående transaktion. Oavsett om läsaren har en stor eller liten erfarenhet av litterära texter påverkar detta hur en skönlitterär text läses. Det är texten och läsaren som tillsammans ger texten en mening i en spiralformad process där förståelse uppstår (Johansson, 2016).
Den litterära och allmänna repertoaren är redskap för interaktion mellan en text och läsare. I mötet mellan läsarens och textens förflutna kan skillnader upptäckas, sättet det sker på beror på de repertoarer (situationer och verk) läsaren har upplevt. Allmänna repertoarer innehåller aspekter såsom moraliska värderingar, uppfattningar, idéer, religiöskultur och sociala vanor. Vilka frågor som läsaren ställer till texten påverkas av den allmänna repertoaren (Johansson, 2016). Litterära repertoarer innefattar aspekter såsom litterär form, karaktärsbeskrivningar och mönster. Det kan tolkas som att läsaren försöker kategorisera vad litteratur är eller borde vara och grundas på tidigare läserfarenheter. Lässtrategier, tekniker för att skapa mening av en text hör till den litterära repertoaren. (Johansson, 2016).
Metod
Kapitlet som följer beskriver hur insamling, bearbetning samt analysering har gjorts. Avsnittet förklarar även ur vilken teoretisk synvinkel studien är utförd i.
Teori
I studien används en fenomenografisk ansats eftersom studien ska undersöka hur flickor väljer ut skräckböcker, hur de uppfattar genus samt vilka känslor som de upplever när de läser skräcklittertur.
I en fenomenografisk studie är begreppet uppfattning av vikt, då det är uppfattningarna som ska undersökas varvid likheter och skillnader ska hittas i informantens utsagor. Det är
10
variationen som kommer avgöra resultatet i studien. En uppfattning är hur informanten erfar eller förstår något. Djupet i förståelsen påverkas av hur många aspekter informanten kan uppmärksamma och hur de relaterar till varandra (Dahlgren & Johansson, 2015). Grundläggande i fenomenografisk ansats är att den har två antaganden, hur något är och hur något uppfattas. Det första antagandet kallas för första ordningens perspektiv och handlar om vad som kan uppfattas utifrån, det vill säga fakta. Det andra antagandet är andra ordningens perspektiv och handlar om hur något ter sig för någon, hur den uppfattar ett fenomen (Larsson, 1986). Inom det perspektivet finns inget sant eller falskt, men båda perspektiven kan jämföras för att analysera den andra ordningens perspektiv.
Människan är sällan medveten om att hennes sätt att se på ett fenomen skiljer sig från andras. Alla ser på sin omvärld på ett unikt sätt utan någon vidare eftertanke (Marton, 1997).
Kvalitativ metod
Studien har en kvalitativ metod då den ska undersöka hur flickor väljer ut sin skräcklitteratur om det har ett samband med genus och identifikation samt vilka känslor som flickorna upplever vid läsning. ”God forskning karakteriseras av att metoden väljs så att den blir ett smidigt verktyg för att få kunskap om det problem man har valt” (Larsson, 1986, s. 9). I studien har både kvalitativa enkäter och intervjuer utförts med snarliknande frågor till informanterna för att öka valideringen på informanternas svar. Enkäten som flickorna gjorde gav en vägledning till att flickornas enkätsvar stämde överens med intervjuerna, vid oklarheter kunde fler frågor ställas vid intervjuerna. Studien fick underlag via enkäten om titlar på böcker och hur flickorna valde ut sina böcker för att vid intervjun förklara mer ingående hur de går tillväga när en bok väljs ut eller ratas. En kvalitativ metod med intervjuer ger möjligheter till att fördjupa intervjupersonernas tankar och svar. Metoden ska karaktärisera något och beskriva egenskaperna hos något (Larsson, 1986). Intervjuerna skedde enskilt med barnen förutom vid en intervju där det var två barn som intervjuades tillsammans, spelades in och transkriberades efteråt. Vid transkriberingen skrevs tveksamheter ner såsom *ähm*, *öö*, då det visar på funderingar och tankeverksamhet som inte var självklar. Vid några tillfällen förekommer skratt, vilka då har transkriberats som *skratt*. Tveksamheterna frambringade tolkningar för barnens upplevda känslor. En kvalitativ metod är systematiserad vad gäller tillvägagångssättet när något ska kategoriseras. Avsikten med databearbetningen är att finna skilda kategorier där
11
informanternas uppfattningar kan beskrivas (Larsson, 1986). En kvalitativ metod kan både ha första och andra ordningens perspektiv i denna studie är dock andra ordningens perspektiv använt då det är känslorna hos flickorna som ska belysas. I en kvalitativ metod är det vilka uppfattningar som finns som är det viktiga, inte hur många som har den uppfattningen. Själva beskrivningarna av uppfattningarna bör vara så fördjupade och välgjorda som möjligt (Larsson, 1986).
Etiska övervägande
De fyra kriterier som Vetenskapsrådet (2017) har utarbetat för en intervjuare kan ställas upp enligt följande:
1. Informationskravet: informanten ska bli informerad om syftet med studien samt att deltagandet ska vara frivillig.
2. Samtyckeskrav.
3. Konfidentialitetskravet avser deltagarnas anonymitet.
4. Nyttjandekravet.
Deltagande i denna studie var frivilligt och deltagarna kunde när som helst under studiens process avbryta sin medverkan. De deltagande flickorna fick i förväg veta att studien skulle behandla skräcklitteratur och flickorna fick även se intervjufrågorna i förväg så de kunde förbereda sig på vilka frågor som skulle komma upp på intervjun om de ville deltaga. Ett etiskt övervägande som fick tas under tidens gång var att ge informanterna möjlighet att besvara frågorna skriftligt eller att de spelade in själva när de besvarade frågorna och sedan maila över svaren till mig, då flickorna eventuellt inte skulle vara bekväma med intervju via internet. Alla flickorna valde att genomföra intervjuer med mig.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagande i studien ska anonymiseras, de deltagande tilldelas därför ett nummer så ingen utomstående ska kunna identifiera dem. Materialet samlades in för studiens syfte och har i rådande stund endast använts i denna studie. Samtyckeskravet innebär att vårdnadshavare till barnen ger sitt medgivande att barnen är med i studien och förstår innebörden av densamma. Informationen om samtyckeskravet gavs både muntligt och skriftligt till vårdnadshavare och muntligt till flickorna så de förstod att de kunde avbryta sin medverkan även under pågående intervju.
12 Urval
Urvalet gjordes genom att jag via internet, Messenger, frågade bekanta om deras barn läste skräck och om de i så fall ville vara med i min undersökning. Kriterierna för att vara med i studien var att barnen skulle läsa böcker inom skräckgenren, vara flicka och ha en ålder mellan 9-12 år. I studien deltar fyra flickor bosatta på olika platser Sverige samt en flicka bosatt i Finland. De flickor som medverkade i studien kommer från olika samhällsklasser, olika skolor och olika familjesituationer. En av flickorna har läs- och skriv-svårigheter. I en orolig tid i hela världen (Covoid-19 epidemin) var det svårt att få tag i barn som kunde och ville ställa upp så urvalsmetoden fick anpassas utefter rådande omständigheter. Bekvämlighetsurval som studien slutligen var tvungen att använda sig av innebär att informanterna/respondenterna finns tillgängliga för forskaren. Nackdelen med urvalet är att resultatet inte kan generaliseras på övriga populationen, då det är svårt att veta om de utvalda individerna liknar den övriga populationen som resultatet ska tillämpas på (Bryman, 2011).
Enkäter
Vid en kvantitativ enkätundersökning är urvalsgruppen avgörande och frågorna som ställs bör vara noga formulerade. Studien har utgått från att ha icke-slumpmässiga urval då studien fokuserar på flickor i åldern 9-12 år. Bryman (2011) menar att med ett stort underlag ökar trovärdigheten för studien. Eftersom tiden har en betydande roll har underlaget fått begränsas. De flesta frågorna i enkäten hade fasta svarsalternativ. Det var endast den sista frågan som var ostrukturerad, där informanten kunde delge sina favoritböcker och varför dessa var omtyckta (Se bilaga 2).
Intervjuer
Kvalitativa intervjuer kan ha olika former, denna studie använde sig av en semi-strukturerad intervju. Det innebär att intervjuformen har en lista över de frågeställningar som ska framställas. Det är fritt att ställa följdfrågor eller ändra ordningsföljd (Bryman, 2011, s. 301). Intervjuerna genomfördes via Zoom eller Messenger, en intervju utfördes utan bild efter förfrågan från informant och de övriga med videosamtal. Genom att intervjua flickor om deras upplevelser och val fick studien förstahandsinformation om
13
deras upplevelser. En semistrukturerad intervju var lämpligast för studien då frågor som uppkom under intervjuns gång kunde ställas (Se bilaga 1). Samtliga intervjuer ägde rum efter att flickorna hade besvarat enkäten, följdfrågor kunde därmed ställas utifrån flickornas enkätsvar.
Analys
Insamlad data transkriberades och därefter kodades datan utefter likheter och skillnader i flickornas svar. Analysen tolkade även in flickornas tveksamheter och deras känslostämning när de berättade om händelser och litteratur som de har läst. Vissa svar kunde placeras i flera kategorier, då de svarade på flera frågor samtidigt.
Enkäterna sammanställdes och likheter samt skillnader i flickornas svar antecknades ner. Enkäterna jämfördes sen med intervjusvaren, med denna metod ökade trovärdigheten i flickornas svar både på intervjun och i enkäten.
Semiotisk bildanalys
En bildanalys syftar till att lyfta fram de budskap som en bild sänder både de små elementen och som helhet. Med en semiotisk analys samlas tecken in, analyseras och reflekteras över. Tecken ges då en betydelse. Semiotisk analys går ut på att ”dekonstruera och plocka isär de olika sätt på vilka tecken och koder fungerar inom olika texter och genrer” (Lindgren, 2009, s.85). Målet med en semiotisk analys är att visa hur attityder och föreställningar skapas eller undertrycks. Tre nivåer brukar användas vid semiotisk analys; denotativ, konnotativ samt privata associationer (Eriksson & Göthlund, 2012; Lindgren, 2009). Denotativa nivån av en bildanalys handlar om ett teckens objektivt verifierbara betydelse. Det vill säga, vad ser vi en bild utan att koppla in förkunskaper om vad vi ser. En ren denotativ analys sägs vara teoretisk omöjlig (Lindgren, 2009). Den konnotativa nivån är en process i meningsskapande där det denotativa tecknet blir ett uttryck. Tolkningarna på konnotativ nivå kan bli olika för olika människor då tolkningarna präglas av våra erfarenheter, bakgrunder och kulturella aspekter (Lindgren, 2009). Exempelvis blir de kulturella aspekterna tydliga i färgers symbolvärden; purpur var historiskt kejsarnas och kungarnas färg, violett färg idag betraktas idag som symbol för dysterhet och vemod. Gul färg för en buddist symboliserar hat, i västvärlden kan färgen symbolisera glädje (Frid, 2002).
14
Resultat
I det här avsnittet kommer det sammanställda resultatet av de 5 intervjuerna och enkäterna redovisas, det vill säga enkäterna och intervjuerna är inte åtskilda i resultatet. Då enkäterna och intervjuerna kompletterade varandra och har liknande frågor till informanterna gav det ett bredare perspektiv på flickornas svar tillsammans än om resultatet hade varit uppdelat utifrån enkät och intervjusvar. Resultatet presenteras utifrån de kategorier som har urskilts under analysarbetet. Flickorna har tilldelats nummer, det vill säga B1 är barn nummer 1 och så vidare.
Flickornas definition av skräck
De intervjuade flickorna försökte förklara vad skräck innebär för dem och vilka särdrag som fanns. Gemensamt tyckte de att det var något spännande och läskigt men samtidigt gav ett sug att vilja veta mer om det okända. Några av flickorna gav exempel på spöken, monster och konstiga saker, saker som inte tillhör det normala. Flickornas förklaring stämmer överens med studiens definition av skräck.
Flickornas fria bokval
I det följande besvaras forskningsfrågan; Utifrån vilka faktorer väljer flickor ut skräcklitteratur?
Det som var viktigast för flickorna när de väljer ut en bok är genren, här var samtliga flickor överens om att det var det absolut viktigast vid ett bokval. Skräckgenren är den som valdes av flest flickor, därefter kommer snarliknande genrer såsom; deckare, mysterium, fantasy, äventyr, verklighetsbaserade böcker. Bokvalet som stack ut från de andra svaren var hästböcker, dock framgick det att hästar även var ett stort intresse för dessa flickor. Därefter kom framsidan, att layouten tilltalar dem och sedan baksidestexten. Titeln på boken var också av vikt för flickorna, den ska vara mystisk och ge en liten föraning om berättelsen. Två av de intervjuade flickorna letar bland hyllorna tills de hittar någon intressant skräckbok och kollar främst då på framsidan och baksidestexten.
”jag brukar leta bland hyllorna om jag kan se någon som ser bra ut så tar jag min dator och gick in på Legimus [inläsningstjänst] och skrev titeln” (B5).
15
För de intervjuade flickorna hade inte storleken på texten någon större betydelse, utifrån flickornas svar går det att tolka att de läser mycket litteratur och troligtvis har arbetat upp sitt läsflyt så pass mycket att de kan avancera till mindre teckenstorlek. Det hör även ihop med deras svar om att de flesta aldrig kollar på hur många sidor det är i en bok. Bilderna inuti boken hade samma oviktiga betydelse för flickorna.
Hur flickorna får tips om bra skräckböcker visar mer spridda svar. Två flickor får aldrig tips av lärare eller bibliotekarie och en får det sällan.
”Ibland kan jag få det av bokrecensioner eller så min fröken [utelämnat namn] har hittat någon, hon vet att jag gillar skräckböcker och sånt och då kan hon ta fram en – åå läs den här, den här är bra. Och så läser jag på baksidan och så brukar jag alltid läsa dom för hon väljer bra böcker” (B1).
Tips från kompisar sker sällan och recensioner verkar inte ge flickorna många råd. Utifrån analyseringen av intervjuerna framgick det att de elever som inte får tips av lärare eller bibliotekarie hade föräldrar som hjälpte dem att finna intressanta böcker.
”jag brukar nog inte få tips, för jag brukar…för vi har ett…eller jo mamma brukar ge tips” (B4).
”Pappa brukar låna böcker åt mig” (B2).
Flickorna uppfattar att oavsett vilken metod de använder när en skräckbok väljs ut fungerar den utvalda metoden bra och de finner en bok som fångar deras läsintresse.
Flickornas favoritböcker
I enkäten fick flickorna delge sina tips på dom bästa skräckböckerna som de har läst. Av de nio böckerna är sju skrivna av kvinnliga författare, två av manliga författare. I böckerna är det blandat med flickor och pojkar som huvudpersoner. De manliga författarna Dahlin samt Widmark har valt att ha flickor som huvudpersoner. Angerborn har också flickor som huvudpersoner i sina två böcker som flickorna nämnde. Böckerna med huvudpersoner av blandat genus är skrivna av Ohlsson, Lagerqvist och Ollmark. Flickorna uttryckte i intervjuerna att det är ofta flera personer som är huvudkaraktärer i skräckböcker. Vid
16
sammanställning av deras favoritböcker blir det tydligt att det möjligtvis stämmer. Flickorna beskriver att genus inte har någon betydelse för bokval men när favoritbok nämns blir det tydligt att de äldre flickorna i studien har valt böcker där huvudpersonen är pojke eller med både pojkar och flickor. De yngre flickorna har valt böckerna där huvudkaraktären är en flicka. Detta kan vara en slump eller så har det ett samband med flickornas mognadsprocess.
B3 och B4 som är de yngsta flickorna i studien delgav att deras favoritböcker är Nelly rapp och monsterakedemin av Martin Widmark samt Hjärta av sten och Tredje tecknet av Ingelin Angerborn. I dessa böcker är huvudkaraktärerna flickor. Mordön av Camilla Lagerqvist och Inmurade av Lena Ollmark tyckte B1 bäst om, B2 har Zombiefeber av Kristina Ohlsson och Skogens systrar av Petrus Dahlin som favoritböcker. Tre av dessa böcker har flera huvudpersoner av blandat genus. B5 som är den äldsta informanten har Mylingen och Maran av Åsa Larsson och Ingela Korsell som favoriter, i dessa böcker är huvudkaraktärerna pojkar.
Genus i skräcklitteraturen
Följande avsnitt besvarar forskningsfrågan; Hur uppfattar flickor genus i skräcklitteratur utifrån elevernas svar.
Av de intervjuade flickorna var det endast B2 som inte kunde känna igen sig i karaktärerna i en skräckbok. B2 kunde ej förklara varför hon inte gör det. De övriga kände igen sig i karaktärer både av kvinnligt och manligt genus. Det som upplevdes som väsentligt för en identifikation med böckernas karaktärer är att de hade ett sätt som efterliknar de intervjuade flickorna.
”Ja, Nelly är ganska nyfiken som jag” (B3)
” Mm ibland… ibland gör jag det (…) kanske den personen ser ut som mig är som mig på sättet och så. Å kompisar å sånt. (B1) ”det finns en person i den här boken som heter Viggo, och det är den personen där… [visar en bild med en blond pojke]. Och han är väldigt väldigt hoppig och väldigt lekfull på ett sätt. Och då känner jag igen mig *skrattar* (B4). ”Och jag känner igenom mig i
17
brorsan som alltid måste stå ut med att Viggo, för jag förstår honom då, varför han egentligen typ hatar han *skrattar* (B5). ”Ja han blir så arg hela tiden” (B4). ”Ja lite syskonkärlek *skrattar*” (B5).
När flickorna fick frågan om könet på huvudkaraktären hade betydelse när en bok ska väljas ut var de samtliga intervjuade eniga om att det inte påverkade valet av bok.
”näää, jag kan känna igen mig även om det är en pojke” (B1). ” Nej” (B2; B3; B5).
”ifall det ha någon betydelse som det för mig inte har, då kan man väl bara tänka att det är en tjej. För jag har läst den här boken som exempel Hjärta av damm och där är det en tjej som är huvudperson. Men i den här boken Pax; Gasten och där är det två killar…eller två killar och en tjej som är huvudpersonen och i den boken Silverpojken är det bara en kille. Och jag bryr mig inte så mycket om det faktiskt ” (B4).
Eleverna upplevde att i de böcker som de läst så var det ganska jämn fördelning över genuset på huvudkaraktärerna, de mest omtyckta böckerna var dock med en flicka som huvudkaraktär. ” Men jag tror det är tjejer mest som jag gillar mest” (B1). Vid intervjun med två flickor samtidigt tolkades funderingen om det skrivs fler skräckböcker av tjejer för tjejer, om det hade ett samband.
”Jag tror det är mer personer som skriver skräckböcker fast om tjejer” (B4).
”Mm fast jag tror det är olika… Stephen King är väl ingen tjej” (B5).
”Nä, men har du läst den boken” (B4) ”Nä, inte den, men jag vill läsa den” (B5)
Intressant i analysdelen var att flickorna uppfattar ofta spöken och vålnader som flickor om inte könet är tydligt utskrivet av författaren. Det syntes även att de kvinnliga spökena framställdes som läskigare. Flickorna refererade till filmer som de har sett med kvinnliga spöken.
18
”Alltså jag tror att mest är tjejer för det är lite läskigare, lite Annabelle aktigt” (B5).
”… hon blir ett spöke först och sen en docka för anden ska släppas fri från själva dockan” (B4).
Den som löste mysteriet i böckerna verkade framställas som flicka i de intervjuades böcker, om inte huvudkaraktären var en pojke. Fanns det flera huvudkaraktärer i en bok upplevdes det att det var flickan som löste mysteriet och pojkarna bara hjälpte till.
”antingen tjejen eller så löser dom de tillsammans, tjejen och killen” (B1).
Samtliga intervjuade flickor var överens om att om det fanns en ond person, någon som begick ett brott var denna en pojke eller manlig karaktär i böckerna.
”jag tror det brukar vara mest killar.” B4
”alltså det brukar vara mer… det har varit en bok med spänning å där en det en person som kille begår brott. därför tror jag att det är mest killar som är skurkar.” (B5)
”de flesta som jag har läst har varit killar. Jag har bara läst två som har varit tjejer.” (B1)
En flicka (B1) berättade om en bok som hon hade läst där den onda personer var en kvinna, flickan reflekterade inte speciellt mycket över karaktärens genus utan i denna berättelse var det kvinnans yrke som var det märkvärdiga. Kvinnan i berättelsen var lärarinna och ska vara en trygghet för barnen, då lärarinnan i själva verket var den som tog död på alla barnen frångår karaktären från det normala.
Vilken känsla?
Resultatet i följande avsnitt ska beskriva frågan; Vilka känslor upplever flickor när de läser skräcklitteratur?
I intervjuerna framställs det som att det är spänningen som lockar flickorna till att läsa. Det stämmer bra överens med svaren från enkäterna där genren var det viktigaste vid ett bokval. Vid en summering av resterade bokgenre som väljs ut som populärast av de
19
intervjuade flickorna så innehåller alla utom möjligtvis hästböcker spänning i genren. Av svaren beskrivs det att spänningen och den ofta händelserika berättelsen i skräckböckerna som gör att flickorna läser.
”för det är så spännande och då vill man bara inte sluta” (B1). ”det är nog för att det är spännande, jag tycker inte om när det är helt vanliga sånahäringa böcker, så jag kanske läser en dag. Men blir det inte spännande såhär inom någon vecka så slutar jag med boken. För händer det inget känns det meningslöst. Därför läser jag hellre skräckböcker för det händer mer saker i skräckböcker än vanliga böcker enligt mig” (B4).
”Liksom man… man vill bara läsa mer och mer, man vill lösa mysteriet” (B1)
Tre av flickorna uttryckte att de tyckte att skräckböcker var roliga och att de gillar att bli skrämda.
”För att det är roligt, spännande och bra” (B2)
”jag tycker att det är kul och jag gillar att bli skrämd, när man blir sådär, IIHHH när inte allt är sådär lugnt […] det är bättre när det är lite läskigt och man blir sådära rädd och så” (B5).
”…skräck är såhär jätteskoj att läsa i allmänhet” (B4)
Intervjuerna visar att flickorna tycker det är överlag roligt att läsa. Flickorna läser både i skolan och hemma. Det framgick hos tre flickor att dom helst läser inne på sina rum. Ljudbok lyssnade tre flickor på både i skolan och hemma.
”jag lyssnar på någon ljudbok i skolan också” (B1).
”alltså jag brukar inte läsa mina böcker utan jag lyssnar på mina böcker. Men då brukar jag lyssna i skolan och hemma” (B5).
20
”jag brukar lyssna ganska sent på natten, eller läsa, jag läser en bok nu som heter Tredje tecknet. Och den läser jag i skolan och lyssnar hemma” (B4).
Flickan som lyssnade på skräckpoddar gjorde det hemma. Den mest omtyckta podden var Creepypodden. Denna podd är inriktad på en mer vuxen publik. Creepypodden har en stor lyssnarkrets med ett snitt på 144 000 per vecka (Ollevik, 2019). Varje avsnitt i podden innehåller en eller flera spökhistorier eller creepypastor, det vill säga skrämmande berättelser som skrivs och sprids över internet.
”Har du någon favorit?” (JAG) ”mmm. Duschen” (B1)
Duschen eller Duscharna som är det korrekta namnet på avsnittet kan liknas vid en vandringssägen, där ett hemsökt hus besöks. Berättelsen börjar med att en lärare berättar för sina elever om hur han och ett par kompisar åkte på road-trip i Europa och finner ett hemsökt hus med duschar som droppar en stinkande sörja från taket. Efter några år träffar en elev läraren som hade berättat spökhistorien. Denna före detta elev åker i sin tur efter att läraren hade gått bort till samma ställe som läraren hade berättat om. Han upplever då allt som hans gamla lärare har berättat om (Werner, 2018).
Samma flicka berättar om högläsningsboken som de har i klassen nu Pojken i graven av Camilla Lagerqvist. ”mormodern har betett sig konstigt. Hon blandar ihop deras namn,
lägger sina nycklar i rabatten och så börja hon gå ut på natten […] till kyrkogården och sen
i första kapitlet följer barnen efter henne.”(B1). Flickan upplevde boken som spännande men att de inte hade kommit så långt i den för att kunna säga om det var en skräckbok eller inte.
Om flickorna slutade läsa en skräckbok helt och hållet var det för att den inte var tillräckligt läskigt, för lite händelser samt om det blev för mycket overkliga saker som hände. Flickorna förklarade de ofta slutade läsa böcker av andra genrer då läsintresset för böckerna avtar efter några kapitel. Ett modernt språk verkar vara av vikt för förståelsen av berättelsen. Det uppfattades också att om en bok blev för läskig så slutade dem läsa just då men att flickorna återupptog boken vid ett senare tillfälle.
21
”alltså jag har inte slutat läsa någon skräckbok, men kanske någon annan bok. Som har varit lite långtråkig” (B5)
”jag tror inte jag har gjort det någon gång men har jag gjort det är det för att jag inte fastnar för just den skräckboken. Alltså nånsåndär jättegammal bok med ett språk som jag inte förstår. Jag har läst någon bok som hade det svåraste språket i världen å då kunde jag inte läsa den. å så va det en annan bok som jag inte fastnade för det tog liksom så lång tid innan nånting hände” (B4) ”jaaa.. det finns vissa skräckböcker där det blir bara för mycket fantasi, å då blir dom inte läskiga (…) för overkligt, för mycket spöken och det händer för mycket konstiga grejer” (B1)
Rädsla är en genomgående känsla som flickorna upplever. Nervös uttrycker två flickor att de blir ordagrant, men vid analysering av svaren så uppfattas det som samtliga flickor upplever en nervositet för vad som ska hända karaktärerna i böckerna. Ingen av flickorna uttrycker sin rädsla som något negativt utan att när de blir rädda kan dem skratta åt det.
”Jag har blivit rädd, så skrattar jag åt att jag blir rädd. Då är det ju spännande och bra tänker jag” (B2).
” ääähm, jag har blivit rädd en gång när jag har läst en bok, för den var väldigt läskig.” (B1)
”Glad och nervös” (B3)
”nja. Jag har blivit mer nervös när man har läst och hoppas att personen ska överleva. Alltså man kan bli rädd” (B5)
”och i många skräckböcker så är det så här; oj vad ska hända nu, oj vad ska hända nu… Liksom man… man vill bara läsa mer och mer, man vill lösa mysteriet” (B1).
En flicka upplevde känslan av att bli arg.
”och man kan på något sätt bli arg, om någon gör väldigt väldigt fel. Å det här kommer inte lösa sig” (B4)
22
Vid intervjuerna berättade flickorna med glädje om deras favorithändelser i olika skräckböcker, en flicka ville inte svara på denna fråga. Skillnaden i flickornas favorithändelser kan delas in i två kategorier, händelser som inkluderar död samt händelser där karaktärerna blir instängda.
”När huvudpersonen vaknar upp och det första han ser är grannens katt död” (B2)
”mylingen gick runt och pekade på alla, å sen så stannade han på en. Å så stängdes dörren” (B5)
”dom ser massa målningar på väggarna och huset börjar prata. Vilket är jättekonstigt.” (B4)
”så sa fröken – ni får inte gå ut ni får inte gå ut. Dom fick aldrig gå ut så svält dom ihjäl där inne.” (B1).
När favorithändelsen berättades var flickorna noga med att det blev i en kronologisk ordning och ändrade sina svar när de kom på att de hade glömt någon viktig detalj. Förvånansvärt mycket fnitter och skratt uttrycktes när de berättade sina berättelser.
Diskussion
I följande kapitel diskuteras studiens metodval, för- och nackdelar tas upp. Sedan förs det en diskussion om studiens resultat kopplat till bakgrunden.
Metoddiskussion
Under rådande situation (Covoid-19) när det var svårt att få komma ut till skolorna och intresset från elever att medverka i intervjuer var nästintill obefintligt, fick valet på bekvämlighetsurval göras, annars hade det inte funnits några informanter alls.
Från början var det meningen att två klasser på ca 20 elever i varje klass skulle medverka i första enkätundersökningen och utefter deras svar om vilken litteratur de läser låta de som läser skräck vara med i andra steget, intervjun. Trots påminnelse och förfrågan var det
23
endast 6 elever av 40 som ville medverka och fick samtycke från föräldrar. Jag försökte kontakta dessa elever via mail ett flertal gånger men fick inget gehör.
För att få något underlag för studien valde jag då att kontakta personer som jag visste hade barn i åldern 9-12 år. Dessa barn skulle också läsa skräck för att vara intressanta för studien. Ett tjugotal barn passade inte in i studien, då de inte läste alls eller läste annan genre än studiens utvalda. I slutändan blev valet att endast inkludera flickor, då det visade sig vara ett större intresse hos flickor att läsa skräck och medverka i en intervju.
Då bekvämlighetsurvalet har använts i studien, ska resultatet inte generalisera på övriga barn. Utan det är dessa flickor som tycker och känner så här. Studien kan dock ge en insyn på hur det kan framstå för vissa flickor och för vidare forskning bör en annan urvalsmetod göras och med större informantunderlag.
Användandet av fenomenografisk ansats anser jag är rätt för denna studie. Flickornas svar fick komma till sin rätt, och skillnader och likheter i flickornas svar fick belysas. En fenomenografisk studie samlar in uppfattningar om olika fenomen (Larsson, 1986). Om annan ansats hade valts tror jag inte flickornas inre känslor och tankar hade kunnat tolkas och tydas lika väl. Det finns andra kvalitativa forskningsansatser där de primära frågeställningarna är; hur, vad, varför. Exempelvis är Hermeneutik, denna ansats handlar om tolkning och förståelse men utifrån människans handlingar, känsloreaktioner och meningsskapande aktiviteter (Bryman, 2011). Denna ansats hade gått att använda men med omformulerat syfte och frågeställningar så studien hade utgått mer från handlingar än uppfattningar som studien gör nu.
Valet av en semistrukturerad intervju gav möjligheter till fördjupning av flickornas svar och jag anser att det var den bästa metoden för intervjuer. Vid intervjun där två flickor tillsammans medverkade kom det dock fram annan data som eventuellt inte hade kommit fram om dessa två flickor hade haft en enskild intervju. I denna intervju kunde de söka stöd hos varandra och ibland blev det som att dom hade ett bokprat sinsemellan dem om hur berättelsen förtäljer sig, vem som var ond, god etcetera. Möjligtvis hade en fokusgruppsintervju kunnat ha använts men på tanke att informanterna inte känner varandra och befinner sig i en relativt ung ålder hade det troligtvis inte blivit några fördjupade samtal.
24 Resultatdiskussion
Att genren var viktig vid bokval är inget som förvånar då studien är smalt inriktad på en viss genre och urvalet är med flickor som läser skräck. Det som förvånade mig dock var att framsidans layout hade mer betydelse än baksidestexten vid bokval hos de intervjuade flickorna. Med en snabb bildanalys på konnativ nivå kan jag urskilja vissa detaljer som flickornas favoritböcker innehar (se bilaga 3); samtliga böcker innefattar dimma eller vita nyanser som ger sken av kuslighet. De flesta böckerna går i kalla färger och är dova, det är endast Nelly rapp och Pax boken som har klarare färger. Möjligen kan det bero på att dessa böcker ska tilltala något yngre läsare och de andra böckerna något äldre. Layouten på samtliga böcker ger skeendet att det är i skräckgenren på dem, spöken, Dracula, handavtryck i en spegel, uppskärrad blick och gravar är något som läsaren kan förvänta sig att stöta på i dessa böcker.
Det kan verka oroväckande att flickorna får så lite tips på skräcklitteratur från oss vuxna. Flickorna själva upplever inte det som ett problem utan att de bläddrar och letar bland hyllorna på biblioteken. Jag tror att det är därför av stor vikt att det finns en stor tillgång av olika skräckböcker, de som är åt humor, deckare, psykiska, mysterier och fantasy. Finns det en mängd böcker finns det en chans att flickor och andra elever finner vilken sorts skräck de gillar. Utifrån resultatet framgår det att flickorna har olika inriktningar på sin skräcklitteratur, några av dem gillar när det är mer psykiskt och några när det är mer åt deckarhållet. Några av flickorna nämner att de gillar skräckböcker som är verklighetsbaserade, att historiken kring boken ska vara sann. Ifall en lärare kompletterar en sådan skräckbok med faktatexter tror jag att eleverna får en bred kunskap om händelserna precis som Brink (2000) förklarar. Ett modernt språk i boken var relativt viktig för flickornas förståelse av händelserna och inlevelse. Klassiska skräckböcker ska dock inte ratas och inte rekommenderas för barn, tvärtom i en klassrumspraktik kan det vara lärorikt att plocka in gammalt språk för att få fram diskussioner samt att många klassiker finns i ny upplaga med modernare språk (Svensson, 1988; Skolverket, 2016a). Skräck som genre kräver bra läsförståelse, minne, logiskt tänkande och bearbetning av det lästa (Clasen, 2012). Kan det höra ihop med att flickorna inte alls kollade på tjockleken, storleken på texten eller om det fanns bilder i skräckböckerna? Eller hör det ihop med receptionsforskningens olika synsätt?
25
Överlag hade inte flickorna några bekymmer med att kunna identifiera sig med karaktärer i skräckböckerna. Flickorna uttryckte att genuset inte hade någon betydelse för identifikation utan det var hur karaktären uppförde sig, karaktärens särdrag som hade betydelse för identifikationen. Fann flickorna några särdrag som är liknande sina egna blev det en identifiering med karaktär. En flicka uttryckte att det bara att tänka att om man har problem med att känna igen sig i det motsatta könet är det väl bara att tänka att det är ens eget kön. Samma flicka sa även att om böckerna är skrivna i jagform så är identifikationen mycket lättare. ”En jagberättare har fördelen med av en djupare inlevelse, en direkt återgivning av personens tankar och känslor” (Nikolajeva, 2017, s. 242).
Flickorna som visade bilder på karaktärerna som de beskriver att de kände igen sig i kunde jag även se likheter utseendemässigt med. Den blonda flickan identifierade sig med en blond pojke, brunhåriga flickan med brunhårig pojke. Det kan vara en slump att det har blivit så, då de själva i sina beskrivningar jämförde sig med pojkarnas beteende och sätt att vara. Det här kan ses ur både första och andra ordningens perspektiv i den fenomenografiska ansatsen. Den första ordningens perspektiv är att flickorna visar bilder på karaktärer med utseendemässigt likheter finns, detta är fakta och är objektivt. Andra ordningens perspektiv hur flickorna själva upplever identifikationen med karaktärerna. Flickorna i studien kan bortse från en karaktärs genus för en identifikation ska inträffa. Intressant med genus i skräcklitteratur är att den verkar vara ganska stereotypisk i vilket genus de olika ”rollerna” får. Spöken och vålnader uppfattades ofta som en kvinna/flicka, när spökena var kvinnliga upplevdes dessa som mer skrämmande. Resultatet visar på samband med spöken och det kvinnliga könet har att göra med den historiska nordiska folksägnen. En annan möjlighet kan vara populärkulturens kvinnliga gestaltning av spöken och andar, flickorna gav exempel på dessa gestalningarna, till exempel: Annabelle, Rum 213, The Ring, Lights Out och Darkness Falls. Då kvinnliga gestaltningar hos spöken och andar relativt ofta förkommer i olika populärfiktioner påverkar det eventuellt hur flickorna själva gestaltar spöken och andar som inte är genusmarkerade, det kvinnliga blir då normen för spöken.
Uppfattningen om att den onda, den som begår brott är av ett manligt genus har med
historia att göra och under många år har män framställts som de onda (Nikolajeva, 2017).
Kan det ha påverkat författarna omedvetet när de har valt genus på karaktären? Forskning visar att det har med normen att göra, att vi läsare är vana vid en manlig skurk och därför
26
inte blir så förvånade av det utan att det är något som vi eventuellt inte ens reflekterar över (Nikolajeva, 2017). I boken Inmurade som en flicka hade som favorit var det en kvinna som var den onda, som fick en hel klass att dö. Flickan själv reflekterade inte över att det var en kvinna utan mer på yrket som kvinnan hade, skolfröken, som ska skydda barn. Om en skräckbok hade blandad genusfördelning på huvudkaraktärerna upplevde flickorna att det var den kvinnliga karaktären som löste mysteriet med hjälp av den manliga. Utifrån studiens resultat kan frågan ställas om skräckboksförfattare tar hänsyn till fenomenet att tjejer i böcker ska framställas som smarta. Författarna följer då Nikolajevas (2017) mall över manliga och kvinnliga egenskaper. Två av flickorna i studien diskuterade detta lite lätt men kom inte fram till något svar.
Resultatet i studien uppvisar att skräckgenren lockar till läsning även på fritiden hos flickorna. En del av dem drar sig undan för att skapa sig egen läsarmiljö och få vara ostörda när de ska gå in i bokens värld. Burke (2010, s. 97) förklarar att miljön runtomkring läsaren är av vikt för att läsupplevelsen ska uppnå sin fulla potential. Med en pedagogisk syn på det här fenomenet har skolan överlag har mycket kvar att arbeta med för att skapa dessa läsmiljöer för att främja elevernas inlevelser i böcker (Hultgren, Johansson & Bjur, 2017). Då tre av flickorna även lyssnar på ljudbok på fritiden så framställs det att skräckgenren är av den sorten att det lockar läsaren till att komma vidare i bokens händelse. Flickorna vill inte sluta läsa utan att spänningen för vad som händer härnäst lockar dem såpass mycket att de väljer bort tv-program framför en ljudbok eller bok. Resultatet kan styrkas med Dickson, (1998); Clasen, (2012) och Hughes, (2009) tankar om att det okända lockar och människan är nyfiken på det.
I resultatet beskrivs det att flickorna ibland slutar läsa för att det blir för läskigt men återupptar boken sen igen. Detta fenomen hör ihop med människans nyfikenhet och att läsaren har skapat en relation eller identifikation med karaktären (Clasen, 2012; Nikolajeva, 2017). Nikolajeva (2017, s. 211) påpekar att den kognitiva litteraturteorin visar att ”läsare alltid engagerar sig starkt för litterära gestalter”. Läsaren gråter, skrattar, gläds, delar rädsla, med karaktärerna i böcker, med andra ord läsaren engagera sig i karaktärens känslor som om att de hade varit verkliga. Det är som en flicka beskrev, att hon ville veta vad som hände sen. Slutade flickorna läsa en bok helt och hållet berodde det på att deras förväntningar inte matchades med boken. Den kunde innehålla för mycket fantasy, för svårt språk eller inte vara tillräckligt skrämmande. Resultatet kan tolkas som
27
att flickorna läser skräck för spänningen och för att de vill bli skrämda. Molloy (2003) och Svensson (1988) menar att litteratur för barn behöver ha en händelserik och spännande handling och ett relativt enkelt språk för att unga läsare ska få läsmotivation. Deras teorier om litteratur stämmer in bra på denna studies resultat, det framställs som att för skapa ett intresse behöver barn en bok med modernt språk med händelser som lockar dem oavsett genre.
Rädsla och nervositet uttryckte flickorna att de upplever när de läser skräcklitteratur. Dessa känslor tolkar både de och jag utifrån resultatet som inga negativa känslor utan att de snarare skapar en mognad för flickorna. Jag baserar tolkningen på att flickorna med glädje berättade om hemska historier och hur döden framställs som någonting som inte alls är märkvärt eller konstigt i litteraturen. Döden som motiv kom tillbaka i barnlitteratur under 60- och 70-talet som något skrämmande. Trots att barn idag inte är bekanta med döden som barn var förr när barnadödligheten var hög, generationsboende och krig härjade utsätts barn idag för mycket mer skildringar av döden genom tv-program och dataspel, vilket i sin tur har höjt barns tolerans för skildringar av döden (Nikolajeva, 2017, s.97).
Känslan att bli arg vid läsning tolkar jag som att det är samma känsla som upplevs vid maktlöshet, det vill säga att det inte går påverka något. Flickan uttryckte att hon blev arg på hela boken, att inget hopp fanns. Ajvide Lindqvist (2018, s. 20) har en rolig och bra förklaring till denna känsla ”Ingen är intresserad av att läsa om ett motherfucking omnipotent asmonster som kan gör VAD SOM HELST. Liksom hos människor så är vi mest intresserade av svagheterna, bristerna, hålet i dess pansar som gör monstret lika utsatt som vi själva”. Kan det varit så för denna flicka att hon utsattes för ett litterärt verk som inte visade några svagheter eller brister?
Avslutningsvis anser jag att studien har uppnått syftet med att öka kunskapen om hur flickor väljer ut böcker i skräckgenren samt vilken upplevelse flickorna vill finna med sin läsning. Det verkar finnas ett samband mellan faktorerna vid bokval och de känslor som flickorna vill uppleva vid läsning, oavsett vilken känsla flickorna är ute efter, rädsla, skratt eller spänning. Genus i skräcklitteraturen påverkar inte flickornas val men är relativt tydligt vid karakteriseringar hos författarna.
28
Jag vill än en gång belysa att denna studie är liten och inte kan appliceras på alla flickor som läser skräck. Jag tror dock att studien kan ge vidare forskning många ingångar hur skräcklitteratur används och påverkar flickor. Varför de har en fascination till att bli skrämda av litteratur.
Slutligen vill jag tacka samtliga flickor som medverkade i studien, kurskamrater som har bollat idéer med mig och min handledare Mattias Fyhr för konstruktiv kritik under studiens gång.
29
Referenslista
Ajvide Lindqvist, J. (2018). Misslyckas igen, misslyckas bättre: anteckningar om skräck och skrivande. Ordfront Förlag.
Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. (2001). Nya lusboken: [en bok om läsutveckling]. (1. uppl.). Bonnier utbildning.
Biblioteket. Stockholm (u.å). Topplistan 2018: 9-12år. https://biblioteket.stockholm.se/titel/1076084
Blackford, H. V. (2004). Out oft his World. Why literature matters to girls. New York: Teachers College Press.
Boglind, A. & Nordenstam, A. (2016). Från fabler till manga 2: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på ungdomslitteratur. (1. uppl.). Gleerups utbildning.
Bokjuryn (2016-04-22). Topplista, kapitelböcker 9-12år. Barnensbibliotek.
https://www.barnensbibliotek.se/portals/0/Bokjuryn/2015/Dokument%202015/Vinnarlist a%20Bokjuryn%202015%20med%20forlag.pdf
Brink, L. (2000). Försvunna bokslukare?: om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. University of Gävle.
Brink, L. (2006). Om läsande och boksamtal under mellanåren. I L. Bjar (Red.), Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. (s. 237–270).
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Liber.
Burke, M. (2010). Literary reading, cognition and emotion: an exploration of the oceanic mind. Routledge.
Carroll, N. (1990). The philosophy of horror: Or, paradoxes of the heart (1. uppl.). Taylor & Francis Ltd - M.U.A.
Clasen, M. (2012). Monsters Evolve: A biocultural approach to horror stories. Review Of General Psychology, 16(2), 222-229.
Dahlgren, O.D., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 162–174). Liber.
