Hur upplevs det att vara idrottslärare i Malmö?

Lärarutbildningen Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hur upplevs det att vara idrottslärare i Malmö?

How is it perceived to be a physical education teacher in Malmö?

Thomas Persson

Examen: Lärarexamen 270 hp Examinator: Susanna Hedenborg

Huvudämne: Idrott och fysisk bildning Handledare: Lars Lagergren Datum för slutseminarium: 2011-06-03

2

Sammanfattning

Denna studie gjordes för att ta reda på hur verksamma idrottslärare i Malmö ser på sin arbetssituation. De frågeställningar jag använde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslärare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottsläraren med sin undervisning? Om möjligheten till förändring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen påverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta ämne är de olika arbetsförhållanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att få en bra inblick i detta ämne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lärare verksamma i Malmö stadsdelsområden med olika ekonomiska förutsättningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrån litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion. Resultatet visar att en lärare som verkar ha ett bra socialt stöd bättre tacklar de krav som yrket ställer på lärare. Lärare i socialt utsatta områden tenderar även att utvidga sin arbetsroll i mer socialt elevstödjande roller som utökar deras arbetsmängd. Intervjuade idrottslärare menar även att deras idrottsliga bakgrund påverkar deras sätt att utforma undervisningen.

Nyckelord:

3

Abstract

This study was undertaken to find out how active physical education teacher in Malmö, perceive their work situation. The questions I used were: How is the perceived role of physical education teachers working in the city of Malmö? What intentions have these PE teachers with their lessons? If the possibility of change was possible what would be? Do socio-economic conditions in the district tend to affect the work? The reason I have chosen to explore this subject is due to the different working conditions noted in the various schools I had my placement. To get a good insight into this subject, five qualitative interviews where made with teachers working in the city of Malmö in areas with different economic conditions. The essay then processes the results of hermeneutic interpretation, Theorells model of psychological demands and literature by Engström who has written about lifestyles related to sports and exercise. The results show that physical education teachers tend to have large amounts of paperwork that stress them in their regular workday. Teachers who have a good social support seem to better address the requirements of the profession places on teachers. Teachers in socially deprived areas tend to expand their role in more social student support roles that increase their workload further. Interviewed PE teachers also believe that their sporting background absolutely affects their way of designing the curriculum.

4

Innehållsförteckning

Forskningsetik kring studien ... 8

Databehandling ... 8

Tidigare forskning ... 8

Litteraturgenomgång ... 9

Lärares arbetssituation och förutsättningar ... 9

En bra lärare? ... 10

Läraryrkets förutsättningar och förändrade roll ... 11

Yrkesroll och kompetensutveckling... 11

Klassrumsmiljön ... 12

Skolans ledning och stöd ... 12

IUP ... 12

Ämnet idrott och hälsa ... 13

Vem blir idrottslärare? ... 14

Beskrivning av arbetsmiljön för idrottslärare ... 15

Lokaler och verksamhet ... 15

Verksamhet ... 15

Arbetets ergonomi ... 15

Utomståendes syn på ämnet ... 16

Sammanfattning ... 16

Sveriges förändring ... 17

Ökade ekonomiska skillnader ... 17

Befolkning ... 17

Segregation och integrering ... 18

Bostadsmarknaden och arbetsmarknaden ... 19

Skolsegregation ... 19

5

Malmö ... 21

Sammanfattning ... 22

Metod och genomförande ... 23

Vetenskapsteoretiskt utgångsläge ... 23 Hermeneutisk tolkning ... 23 Livsstil ... 25 Psykologisk kravmodell ... 27 Val av metod ... 28 Urval ... 29 Tillvägagångssätt ... 29

Standardisering och struktur ... 32

Reliabilitet och validitet ... 32

Intervjuguide ... 33

Databearbetning ... 34

Resultat ... 36

Bakgrund och motiv ... 37

Synen på rollen som lärare i idrott och hälsa samt dess kursmål ... 38

Synen på arbetet och undervisningen ... 41

Avslutning ... 50

Analys och slutsats ... 51

Slutsats ... 55 Diskussion ... 58 Vidare forskning ... 60 Intervjuguide ... 61 Referenser ... 65 Tryckt litteratur ... 65 Elektroniska referenser ... 67

Bilaga 1 – Theorells psykologiska kravmodell ... 72

Bilaga 2 - Kursmål för ämnet idrott och hälsa i grundskolan ... 73

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret ... 73

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ... 73

6

Inledning

Denna uppsats markerar slutet på det utbildningsprogram som jag genomgått för att bli lärare inom idrott och hälsa samt geografi för grundskolans senare år och gymnasiet. Under utbildning i geografi fick jag upp ögonen för den segregation som finns i Sverige och i min egen omgivning, Malmö. Under utbildningens gång har det förekommit praktik s.k. verksamhetsförlagd tid (VFT). I normalfallet ämnas alla VFT-perioder vara placerade på en och samma partnerskola under hela lärarutbildningen på Malmö högskola, dock har olika händelser påverkat så att dessa perioder av praktik genomförts på olika skolor. Genom att ha tagit del av många olika lärares arbetssituationer och upplevelser redan innan jag påbörjande denna uppsats har jag fått en kort inblick i det som verkar upplevas som positivt men även negativt med att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Elevernas stora glädje för ämnet idrott och hälsa är framträdande enligt min egen erfarenhet. Ju längre in i utbildningen jag kommit desto mer har jag även fått insikt i problematiken kring undervisningen och arbetssituationen som finns i skolan. Att undervisa i dagens svenska skola handlar mycket mer om än att bara gå in och enbart hålla lektioner. Arbetsuppgifterna runt om den faktiska undervisningen är många och ibland ganska omfattande. Arbetsmängden i den svenska skolan har gått mot att vara ett allt mer administrativt arbete (Skolverket, 2006:22–24). Arbetssituationen skiljer sig mycket åt mellan olika skolor. Störst skillnad har jag under mina perioder av VFT tyckt mig se mellan skolor som fanns inom olika socioekonomiska områden. Detta har lett fram till att jag velat undersöka hur det är att vara idrottslärare i Malmö. Vilka olika uppfattningar har lärare i idrott och hälsa om yrket och dess utövning, finns det några framträdande mönster och anser lärarna att de socioekonomiska nivåerna i upptagningsområdet påverkar deras arbetssituation?

Meckbach & Söderström (2002:227) menar att de personer som blir lärare i idrott och hälsa har ofta en idrottslig bakgrund eller är fortfarande är aktiva, inte sällan även med en tränarerfarenhet utanför skolans väggar. Detta får mig även intresserad av att undersöka på vilket sätt detta påverkar och färgar deras syn på undervisningen.

7

Syfte

Mitt syfte är att analysera hur aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på sin undervisningssituation, i Malmö stad. Intentionen är att belysa upplevda likheter och skillnader gällande yrkesrollen.

Frågeställningar

För att ytterligare belysa undersökningen kommer jag att arbeta med följande frågeställningar:  Hur upplevs rollen som idrottslärare verksam i Malmö stad?

 Vilka intentioner har idrottsläraren med sin undervisning?

 Upplevs de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen påverka arbetet?

 Upplevs den egna idrottsliga bakgrunden färga synen och utförandet på undervisningen?

Avgränsningar

Jag försöker ta reda på hur fem lärare i idrott och hälsas uppfattningar och syn kring hur det är att undervisa i ämnet är. Jag har valt att begränsa detta till lärare verksamma i Malmö stad. Jag vill genom denna studie inte fastställa hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa inom Malmö stad, istället vill jag belysa de blandade känslor och uppfattningar som finns bland lärarna.

Informanterna är alla verksamma inom grundskolan med variation gällande vilka årskurser de undervisar i, men samtliga undervisar grundskolans senare år. Då Malmö är en segregerad när det stad gäller ekonomiska nivåer upplevde jag att jag behövde göra urvalet även utifrån denna faktor för att få en så rättvis bild som möjligt (Stigendal, 1999:8).

8

Forskningsetik kring studien

För denna studie har jag utgått från de fyra huvudkrav vad gäller etiken som Johansson och Svedner (2006:29–30, HSFR:6-14) presenterar. Dessa innefattar Informationskravet - att informanten har erhållit en riktig och förståelig uppfattning kring studiens syfte och vilka undersökningsmetoder som kommer att användas, lika så att de kan ställa frågor kring undersökningen och ges ett sanningsenligt svar. Samtyckeskravet – Att informanterna själva har rätt att bestämma över sitt deltagande, att de informeras om att de kan avbryta sin medverkan utan negativa konsekvenser. Konfidentialitetskravet – att informanterna kan vara säkra på att deras anonymitet inte röjs eller går att identifiera relaterat till denna uppsats; informantens skola eller lärarlag. Uppgifterna ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att utomstående inte kan identifiera informanten. Nyttjandekravet – Uppgifterna som samlats in för forskningen får inte användas för andra syften än icke-vetenskapliga. Inga riktiga namn på informanterna eller deras arbetsplatser kommer att nämnas utan dessa kommer vara figurerade, likaså kommer det insamlade materialet inte att användas i andra syften än denna studie.

Databehandling

Jag valde att göra åtta intervjuer från början, utspritt relaterat till stadsdelar med olika ekonomiska nivåer som finns runt om i Malmö, då jag anade att detta kunde ha betydelse för resultatet. Fyra av fem informanter som intervjuades jobbade inom kommunala skolor. En informant jobbade på en friskola. Överlag var det mycket svårt att få kontakt med idrottslärare som var villiga att ställa upp på intervju och en stor andel av de som svarade uppgav att tidsperioden (april månad), då jag önskade att genomföra intervjuerna, var mycket svårtillgänglig p g a tidsbrist och stor arbetsmängd.

Tidigare forskning

Jag kommer vidare att kort gå igenom tidigare forskning som gjorts i eller relaterat till detta område.

En liknande undersökning gällande synen på ämnet idrott och hälsa ur ett idrottslärarperspektiv har skrivits av Larsson (2004). Här redogörs från intervjuer synen och

9

förväntningarna de aktiva lärarna har på ämnet samt det försök till legitimitet som försökts lyftas fram gällande ämnet.

Lärarnas riksförbund har i handboken Idrottsläraren och arbetsmiljö (2010) även redogjort övergripande för idrottslärares syn på sin arbetsmiljö och vissa värderingar, vilket relaterar till vissa delar i undersökningen.

Vidare redogörs (Ekberg och Erberth, 2000:18, Annerstedt, 1990:54–55,57) för hur förutsättningarna för idrottsläraren har ändrats över tid och hur ämnet idrott och hälsa ändrat inriktning från militärt präglat ämne till inriktning gällande mer lekinspirerat för att sedan mer ändra fokus mot hälsobegreppet. Likaså har tidsutrymmet för ämnet ändrats genom historien. Londos (2010) har även bedrivit forskning om hur relationen mellan ämnet idrott och hälsa är gentemot idrott på fritiden. Han belyser även hur föreningsidrotten kan se skolan som en rekryteringsarena då antalet deltagare ständigt sjunker inom denna sfär. Likaså belyses även den idrottskultur idrottslärare för med sig in i skolvärlden och på vilket sätt detta färgar den arena skolan är, där elever med och utan idrottserfarenheter samlas och deltar tillsammans. Dock har Londos studie utgångspunkt i gymnasieskolan.

Ekbergs (2009) avhandling behandlar ämnet idrott och hälsas lärandeobjekt, vad det är som egentligen lärs ut på lektionerna inom detta ämne. Ekberg utforskar även varför ett specifikt innehåll väljs av läraren och talar om hur ämnet befinner sig i ett ”korsdrag” mellan olika samhällsaktörer och hur dessa får inflytande på verksamheten.

Litteraturgenomgång

Nedan kommer jag kort att presentera några av de förutsättningar som lärare och sedan mer specifikt idrottslärare har att verka efter. Skolans arbetsmiljö ter sig att vara unik från andra sektorer och jag anser det vara viktigt att nämna några av dessa faktorer för att måla upp efter vilket ramverk lärare och då sedan specifikt idrottslärare verkar efter.

Lärares arbetssituation och förutsättningar

Då det råder skolplikt i Sverige (riksdagen.se:2011) gör detta skolan till en arena markant annorlunda än många andra institutioner och arbetsmiljöer. Oavsett om eleven vill eller inte skall han/hon närvara och delta i undervisningen som respektive skola anordnar, såvida det

10

inte finns särskilda omständigheter. Att elever tvingas vistas i skolan skapar speciella förutsättningar för lärarna som undervisar eleverna, då grupper av unga som uppskattar skolan och de som inte uppskattar den vistas i samma rum.

En bra lärare?

Upplevelserna kring vad som kännetecknar en bra lärare enligt tillfrågade elever visar på ett generellt mönster att läraren ska vara kompetent och kunnig i sitt ämne. Läraren ska även tycka det är kul att undervisa i ämnet, dessa faktorer skapar i sin tur förutsättningar för en s.k. ”god spiral”, där elever och lärare får en positiv inverkan på varandra, vilket framkallar goda lärandemiljöer (Skolverket, 2006:17).

Annerstedt (2007:56) framför olika principer som bör prägla undervisningens utformande. En av dessa författare som Annerstedt nämner är Good & McCaslin. Dessa nämner att läraren ska grunda undervisningen i att denna blir användbar och meningsfull för eleverna och att det skapas situationer som framkallar erfarenheter av att använda innehållet för olika sammanhang. Läraren ska också framkalla situationer som gör att eleverna utifrån sina egna erfarenheter skapa mening med sina kunskaper. Likaså är det kritiska och problemlösande tänkandet en del i att försöka skapa en gemenskap i klassen som framhäver en varm och god lärande miljö.

Vidare nämner Annerstedt (2007:62–63) att en viktig del för att lyckas är att betrakta sin yrkesroll som viktig och ur ett samhällsperspektiv, att dessa elever ”kan leva och arbeta

produktivt i ett alltmer dynamiskt och föränderligt samhälle”. Något som Annerstedt

(2007:64) även tar upp är de faser lärare går igenom under sitt yrke. Under de första åren handlar yrket om ren ”överlevnad” där centrala begrepp som kontroll och om att vara omtyckt står i centrum. Nästa fas präglas utifrån huruvida de metoder och material som används funkar för att prestera bra. För att slutligen i det sista stadiet vara mer lyhörd hör hur eleverna reagerar och uppfatta vad dessa behöver för att främja sin utveckling. Yrkeskompetensen verkar enlig Annerstedt (2007:64) nå sin höjdpunkt mitt i karriären då denna fokusförändring träder in, från det personliga till ett intresse för själva ämnet, för att sedan ytterligare gå mot vad som utgörs av elevernas behov.

11

Läraryrkets förutsättningar och förändrade roll

Yrkesroll och kompetensutveckling

Skolverket genomförde en studie med 733 grundskolelärare inom olika ämnen som jobbat mer än fem år eller mer med syftet att kartlägga lärarnas arbetssituation. Det som framkom var att majoriteten tyckte att arbetskvantiteten ökat och arbetsinnehållet gått mot en alltmer social inriktning. Likaså upplevs samarbetet i arbetslagen och skolövergripande konferenser ha intensifierats över tiden (Skolverket, 2006:22–24).

84 procent av Skolverket intervjuade lärare anser att elever med behov av särskilt stöd har ökat, medan endast 47 procent anser att adekvata resurser satts in, 29 procent anser även att stödet för dessa istället har minskat (Skolverket, 2006:22-24).

Intervjuade lärare i Skolverkets undersökning framhåller även att möjligheterna för kompetensutveckling har minskat, likaså möjligheterna att samarbeta med andra ämneskollegor. För att uppfylla kravet att arbeta utifrån varje individs förutsättningar, upptäcka och stödja elever som behöver stöd och för att kunna arbeta med elever från annan kulturell eller social bakgrund upplever en tredjedel av de intervjuade att de saknar den kompetensen som krävs för detta (Skolverket, 2006:25).

Två förklaringsmodeller som är framträdande i diskussioner när det gäller läraryrkets intensifiering enligt Hargreaves (2000: 130-131) är att det skett en ökad professionalisering, den andra är att den ”professionalisering” som skett framstår att vara likt ett retoriskt knep för att lärarna ska jobba hårdare och är således snarare en avprofessionalisering.

Hargreaves (2000:130) argumenterar för att läraryrket skulle professionaliserats genom att lärarna fått större erfarenheter i arbetet med lokala arbetsplaner, ökat samarbete och ledaransvar samtidigt som de alltmer fått ta del av skolans utvecklingsprocesser. Motsatsen är den andra förklaringsmodellen som Hargreaves presenterar, att lärarna i allt större utsträckning istället fått sin professionalitet minskad genom att alltmer vara styrda av läroplaner, detaljerade undervisningsmetoder och upplägg. Arbetet präglas allt mer av rutinarbete och ter sig vara mindre kvalificerat, där den egna bedömningen av vad som ter sig vara bästa undervisningsupplägget försvinner i högre grad.

Oavsett förklaringsmodell menar Hargreaves (2000:131) att yrkets intensifiering ”utgör en av

12

Hargreaves (2000:131) menar vidare att den ökade intensifieringen kan leda till att läraren får minskad tid för avkoppling under dagen, att läraren får minskad tid för att hålla sig ajour och förkovra sig inom ämnet och att denna intensifiering kan bidraga till allt större tillförlit på förproducerat material, då den egna tiden för att göra planering försvinner, vilket jag tolkar som en kvalitetssänkning på lång sikt.

Hargreavs menar vidare att den intensifiering som skett inom skolan ofta förknippas och förväxlas av många lärare som ett steg mot ökad professionalism och att det i själva verket minskar tiden gällande förberedelser som krävs för yrket.

Klassrumsmiljön

Många lärare, ca 49 procent, upplever att lektionerna ofta eller alltid innehåller störande ljud eller oordning, anmärkningsvärt är att även eleverna i så hög grad som 66 procent upplever detta. Ämnen som matematik och kemi kommer bland de ämnen som upplevs ha sämst klassrumsmiljö enligt lärarna, vilket även delas av eleverna. Högst omdöme relaterat till klassrumsmiljö innehas av idrott och hälsa samt slöjd. En förklaring till detta kan sökas i att lärarna upplever att eleverna i ämnena matematik och kemi tenderar att vara minst motiverade samt känner minst inflytande över den egna undervisningen (Skolverket, 2006:28-30).

Skolans ledning och stöd

I undersökningen Skolverket gjorde uttrycktes det att 84 procent av lärarna oftast eller varje dag känner trivsel i sitt arbete och 90 procent upplever sällan eller aldrig att de mobbas och motarbetas av kollegor eller blir trakasserade av elever. 25 procent anser sig ha dåligt förtroende för skolledningen att ge stöd relaterat till arbetet, 26 procent har dåligt förtroende för hur skolledningen utför sitt arbete (Skolverket, 2006:37-38).

IUP

Den individuella utvecklingsplanen (IUP) infördes under juli 2008 och skrevs in i grundskoleförordningen. Denna syftar till att följa upp elevens utveckling, att undervisningen individualiseras, bäst stöds och planeras genom skoltiden men även att informera vårdnadshavaren i elevens framgång kring uppsatta läroplaner och hur de sociala målen

13

fortskrider, detta sker på ett s.k. utvecklingssamtal. Detta utvecklingssamtal ska hållas en gång per termin. Detta samtal ska dokumenteras liksom de överenskommelser som görs mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Detta ställer höga krav på att skolan informerar vårdnadshavaren och eleven om sistnämndes utveckling (SFS2008:525).

Innan införandet av IUP fanns ”kvartsamtalet”, här låg betoningen på att skolan gav information till elev och vårdnadshavare. Införandet av IUPn öppnade upp för delaktighet och diskussion mellan dessa parter (IUP.se:2011a).

Ämnet idrott och hälsa

I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 (Skolverket, 2000) sammanfattas ämnets syfte utifrån att ”utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper

om den egna livsstilens betydelse för hälsan”.

Vidare uttrycks det att:

”Under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter utvecklats. Ämnet ger kunskaper om deras framväxt, erfarenheter av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem. Ämnet skall även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra.” (Skolverket, 2000)

Ämnet karakteriseras av att kärnan ska utgå från idrott, lek och allsidig rörelse. Innehåll av dans är också något specifikt som uttrycks i ämnets beskrivning. Läraren ska planera och lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att alla elever oavsett förutsättningar kan delta i ämnet (Skolverket, 2000).

Uttryckta mål är väldigt öppna för tolkning (se bilaga 2) och förväntas genom de lokala kursplanerna som skolan arbetar fram konkretisera detta ytterligare (Larsson och Meckbach, 2007:39). Detta ger stor möjlighet för den enskilda läraren att utforma vad eleverna bör uppnå i form av kunskap och färdigheter för att nå upp till enskilda mål (Ibid.:41).

Ekberg menar (2009:46–47) att skolplanernas öppenhet för tolkning är en medveten handling till följd av den decentralisering som skett av skolan, från att ha varit statligt styrd mot att nu vara kommunal. Detta har gjort att enskilda aktörer inom skolan fått stor frihet att tolka vilka metoder och innehåll som ska prägla undervisningen efter eget tycke. Lika så nämner Ekberg

14

(2007) hur ämnet gått från att vara ett ämne av fysisk övning till att allt mer gå mot att vara ett bildningsämne lika andra ämnen inom skolan, vilket således även ökat kraven på teoretiska beståndsdelar i undervisningen.

Ekberg framför (2009:43, 238) att skolan som institution och således även ämnet idrott och hälsa kan ses som ”samhällets främsta utpost för att förverkliga dess intentioner” och menar med detta att skolan ska fostra dess unga medborgare inför ett produktivt liv grundat på de normer, värderingar och kunskap som avses vara viktiga för att uppnå detta, men att det krävs en balas mellan de ingående delarna i skolan för att dessa inte ska reproducera och återskapa redan befintligr ”kulturellt handlingsmönster”, produktion och nyskapande. Således är det av vikt att det finns utrymme och möjligheter att konstruera ny idrottskultur genom nyfikenhet och för framtidens lärande menar Ekberg (2009:238).

Vem blir idrottslärare?

Personer som väljer att bli idrottslärare menar Meckbach & Söderström (2002:227) har ofta en idrottslig bakgrund eller är fortfarande aktiva, inte sällan även med en tränarerfarenhet utanför skolans väggar. Meckbach & Söderström (2002:227, Ekberg, 2005) menar att idrottslärare och lärarutbildarna ofta reproducerar de idrottstraditioner som de tidigare upplevt och för in i skolans värld. Fördelar med ett ursprung från föreningsidrott eller ett aktivt idrottsdeltagande menar de. är att djupa förekommande ämneskunskaper kan fungera och stärka undervisningen men att även målfrågor och didaktiska frågor kan hamna i skymundan. Vidare framläggs det att det idrottsämnet ofta får prägel utifrån den enskilda idrottslärarens syn och erfarenheter som denna har med sig in i ämnet. Hutchinson (1993:353, Annerstedt, 2007:19-20) utvecklar och menar att blivande idrottslärare ofta har ett perspektiv från den egna tiden som elev och från det egna sportutövandet och att detta oftast inte ändras under lärarutbildningen (läs mer i avsnittet om Vetenskapsteoretiskt utgångsläge). Hutchinson (1993:353) visar på olika förklaringar till varför det oftast inte sker någon större förändring. En är att blivande idrottslärare redan framställt en intern bild av hur undervisningen ska se ut utifrån tidigare upplevelser vilket håller i sig under utbildningen för att sedan manifestera sig i den egna undervisningen och att lärarutbildningens utformning samt lärarutbildarna i värsta fall kan fungera som upprätthållande av dessa perspektiv. Meckbach & Söderström menar även att det är viktigt för lärarutbildarna och blivande idrottslärare att utforska banden hur föreningsidrott påverkar skolidrott för att på så sätt klargöra och illustrera dess påverkan, detta för att komma bort från stereotypiska bilder och således höja ämnets status.

15

Beskrivning av arbetsmiljön för idrottslärare

Lärarnas Riksförbund (2010:3) sammanställer i rapporten Idrottsläraren och arbetsmiljön vilka förutsättningar som läraren i idrott och hälsa arbetar utifrån. Majoriteten av verksamma idrottslärare trivs och uppskattar sitt yrke, det upplevs som varierande, engagerande och stimulerande.

Lokaler och verksamhet

Idrottslärarens lokaler skiljer sig från vanliga undervisningslokaler i skolan, då dessa är betydligt större, anpassade för idrottsutövande och oftast ligger avsides från resten av skolan. Avskildheten kan medföra minskad kontakt med övriga kollegor och ledning då det tidsmässigt kan vara svårt att ta sig mellan de olika delarna på skolan. Vanligt förekommande är också att många idrottslärare upplever att rektorerna inte besökt undervisningen, trots att rektorn ska vara väl förtrogen med skolans dagliga verksamhet (Lärarnas Riksförbund, 2010:5).

Verksamhet

Det förekommer även att idrottsläraren får undervisa i flera arbetslag, vilket kan skapa en stor genomströmning av elever till skillnad från andra praktiska ämnen, där undervisningen ofta sker i halvklasser. Detta skapar förutsättningar för att öka skaderiskerna hos eleverna men även relaterat till idrottslärarens egna arbetsmiljöfaktorer som t.ex. ökad stress (Lärarnas Riksförbund, 2010:5)

Mängden arbete har även ökat de senaste åren främst till följd av ökade krav på teoretiska inslag i undervisningen, ökat antal moment samt ökade krav på dokumentation av eleverna, trots detta har tiden för ämnet idrott och hälsa minskat (Lärarnas Riksförbund, 2010:7).

Arbetets ergonomi

Då arbetet till stor del präglas av att vara ett praktiskt estetiskt ämne ingår ofta förevisningar, passningar av elever och lyft av tunga redskap, vilket även bidrar till att många idrottslärare upplever värk eller nedsatta funktioner i vissa kroppsdelar. Ämnet präglas ofta av höga ljudvolymer från deltagande elever. I arbetsmiljötermer kallas detta buller, detta kan påverka människan på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan, främst genom att ge hörselskador men

16

även genom att påverka inlärningen, kommunikationsförmågan och skapa irritation. Just bullerskador drabbar idrottslärare i större utsträckning än andra lärare och är en vanlig orsak till att många idrottslärare har svårt att jobba fram till pensionen. Idrottslärarens lokaler är även ofta och vanligt förekommande uthyrda till olika föreningar efter skoltid, vilket i vissa fall påverkar slitage av material, redskap och ytor samt att idrottsläraren kan behöva inleda dagen med att placera rätt nyss nämnda ting (Lärarnas Riksförbund, 2010:15,16,23).

Utomståendes syn på ämnet

Andra faktorer, som även påverkar idrottslärarens arbetsmiljö, är omgivningens uppfattning och åsikter om ämnet. Lärarnas Riksförbund (2010:5) menar att samhället ofta har en traditionell syn på ämnet, föräldrar minns sin egen skoltid och hur idrottsundervisningen var då samt att elever har vissa förväntningar på ämnet. Idrottsföreningar och idrottsförbund kan även föra fram sina åsikter kring ämnet. Ekberg (2009:47-48) menar även att det skett en betydande samhällsförändring som även påverkat ämnet idrott och hälsa. Fysisk aktivitet och hälsa har idag en annan innebörd och betydelse än för tidigare generationer. Idag målas bilder i media ut av vad som är och hur idrott, hälsa och skolan ska se ut, vilket Annerstedt (2004) menar absolut påverkat ämnet idrott och hälsa i skolan.

Sammanfattning

Skolplikten i Sverige gör skolan till en speciellt präglad arena för både lärare och elever. Vare sig eleverna uppskattar skolan eller inte behöver dessa infinna sig där. Elevernas uppfattning om hur en bra lärare ska vara kretsar mycket kring att denna ska vara kompetent och kunnig inom sitt ämne men även att läraren finner det roligt att undervisa. Dessa faktorer skapar gynnsamma förutsättningar för elevernas lärande (Skolverket, 2006:17). Enligt Skolverket (2000) kan ämnet idrott och hälsas syfte uttryckas som att det ska ”utveckla elevernas fysiska,

psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan”. Skolans arbetsinnehåll ter sig alltmer gå mot en social inriktning samt att den

generella arbetskvantiteten ökat. Många lärare anser att elever med behov av extra stöd har ökat, men att det inte följts upp med adekvata resurser. Lärare anser också att möjlighet till vidareutveckling och samarbete med andra kollegor har minskat. 49 procent av tillfrågade lärare i en undersökning ansåg att det ofta eller alltid förekom störande ljud på lektionerna. (Skolverket, 2006:22-30). Idrottslärarnas lokaler är ofta placerade avsides från skolan, vilket

17

kan skapa en avskildhet från övrig personal. En stor genomströmning av elever ofta tillföljd av undervisning i flera lärarlag kan ge ökad stress, lika så har kraven på ökad dokumentation av eleverna införts samtidigt som tiden för ämnet minskat (Lärarnas Riksförbund, 2005:5-7). Ämnet präglas ofta av hög ljudvolym från aktiva elever, vilket kan ge skadliga effekter på läraren. Utomstående har ofta en bild av ämnet sedan deras egen skoltid (Lärarnas Riksförbund, 2005:5-7, 15,16,23).

Sveriges förändring

Jag har valt att ta med de politiska och demografiska förändringar som Sverige och Malmö genomgått sedan 1970-talet, då det upplevs vara betydande för att förklara vilka förutsättningar som återspeglas kring eleverna i intervjuerna med lärarna.

Ökade ekonomiska skillnader

Skillnaden i inkomsterna hos Sveriges hushåll har mellan 1991-2007 ökat med 36 procent. För de hushåll som karakteriseras som arbetarhushåll var under året 2007 den disponibla genomsnittsinkomsten något under 190 000 kr, i hushåll där arbetet kännetecknas som högre tjänstemän var den siffran ca 275 000 kr.

Personer med låg inkomst har brett ut sig i Sverige under väldigt kort tid. Under åren 2002-2007 har andelen med låg inkomst jämfört med en förvärvsarbetare gått från att vara dubbelt till fyra gånger så vanligt (LO, 2010:1).

Befolkning

Magnusson menar (2001:9) genom tiderna och fram till 1900-talet har ”svensken” endast i begränsad utsträckning behövt ställas inför möten med nya kulturer och språk. Sverige har sedan efterkrigstiden genomgått betydande förändring vad gällande etnicitet, från att varit överlag homogent till att bli heterogent (Ibid.:12) och att det idag finns 200 olika medborgarskap representerade i landet (SCB, 2008:9). Förändringen påbörjades runt år 1930 och flyttade Sverige från att vara utvandringsland till att bli ett invandringsland, dvs att antalet invandrade var större än utvandrade. Fram till 1994 har invandringen karakteriserats av att vara arbetskraftsinvandring främst från Finland, även om människor från övriga Europa också

18

förekommit i betydande mängd. 1994 pågick konflikten i Jugoslaven, vilket gjorde att väldigt många människor sökte sig till Sverige. Under åren 2006, 2007, 2008 slogs det ständiga rekord gällande invandring, främst p g a konflikten i Irak och den tillfälliga temporära asyllag som möjliggjorde nya prövningar för redan avslagna uppehållstillstånd. Totalt under 2008 invandrade 101 200 människor till Sverige. Andelen utrikesfödda har ökat från fyra procent 1960 till 14 % år 2008 (SBC,2008:13,33).

Efter andra världskriget ungefär fram till 1970-talets början var invandringen arbetsmarknadspolitiskt styrd, främst relaterat till konjunkturläget och Sveriges växande industri. Integrationen och anpassningen till det svenska samhället förväntades vara snabb och invandringen skedde främst på företagens villkor (Magnusson, 2001:9). Under 1970-talet skedde sedan ekonomiska kriser som medförde minskad efterfrågan på arbetskraftsinvandring, vilket påverkade att invandrare gick från att ha runt 22 % högre inkomst till att idag ha ca 45 % lägre inkomst relaterat till infödda svenskar. Det framkommer även att kulturskillnader och språk kan utgöra grunden till att många utestängs från arbetsmarknaden (Sanandaji, 2009:18-19) samt att åtgärderna mellan företag, arbetsmarknadspolitiken och invandringspolitiken misslyckats (Broomé, Bäcklund, Lundh och Ohlsson, 1996:7)

Segregation och integrering

Med ordet segregation menas att något är åtskilt. Stigendal (1999:28) beskriver termen bostadssegregation genom att ett område som t.ex. har hög invandrartäthet nödvändigtvis inte gör det till ett segregerat område, utan det är när det sociala- och geografiskt åtskilda sammanförs och bildar en avskildhet som yttrar sig i att människor med olika sociala förutsättningar lever geografiskt avgränsat från andra grupper.

Segregation kan även utgå ifrån demografiska dimensioner (ålder, hushållstyper och kön), etniskt och livsstil (Andersson, 2009:4)

Med integrering menas att göra något helt, att avskilda enheter sammanförs. Begreppet kan även ge uttryck för hur samhällen formas, bevaras och i vetenskap kring nationell och etniska relationer kan det även användas för att tolka samt beskriva hur t.ex. invandrade blir delaktiga och verksamma i samhället de kommit till (NE:2011a).

19

Bostadsmarknaden och arbetsmarknaden

Magnusson (2001:17) menar att sambandet mellan segregation på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden är tydlig. Bostadsförhållanden kan ses som resultat av hushållets resurser och utbudet på bostadsmarknaden samt att detta sker på en arena där politiska, demografiska och ekonomiska faktorer har stor betydelse. Detta resulterar vanligtvis i att de minst attraktiva områdena samlar de hushåll med minst resurser och sociala förutsättningar. Denna struktur får påverkan för invandrare, ofta med låga sociala och ekonomiska förutsättningar. Ibid. menar vidare att i ljuset av den höga arbetslöshet som råder hos invandrade personer är det inget som talar mot en minskad koncentration av storstädernas invandrartäta områden.

Stigendal (1999:28–29) menar att stadsdelar som Rosengård i Malmö i sig inte är segregerade utan att det krävs motpoler som i sig också är segregerade; i detta fall stadsdelen Limhamn-Bunkeflo, i kontrast till varandra är de åtskilda.

Även inom stadsdelar kan det finnas tydlig segregation och motpoler kan uppstå. Ett exempel på detta finns inom Rosengård där fastigheterna belägna på Ramels väg utgörs av hyresrätter vilket under lång tid varit föremål för granskning av medierna då det funnits hög förekomst av skadedjur i många lägenheter samtidigt som underhållet generellt uteblivit under många år och socialbidragstagandet är högt. 150 meter bort, tvärs över Amiralsgatan, är det beläget bostadsrätter som kontinuerligt underhållits och som avskärmats med högt, traggtrådsförsett staket.

Skolsegregation

Som följd av den ofta rådande bostadssegregationen åtföljs detta även in i skolans värld. Enligt en granskning mellan år 2000-2006 gällande grundskolornas avgångsklass syntes tydliga mönster på uppdelningar. Barn med minst en förälder född i Sverige hade i genomsnitt 6-8 % skolkamrater med utländsk bakgrund, för elever vars föräldrar båda var invandrade var snittet cirka tre gånger högre. Elever som själv invandrat var siffrorna ännu högre. Detta menar Nordström och Åslund (2009:43) kan ha mycket stor betydelse då dessa barn kan förväntas ha behov av stödinsatser för att lära sig t.ex. det svenska språket. Skolsegregeringen är starkare för grupper invandrade från platser utanför Europa (Ibid.:44). Det fria skolvalet som möjliggör att familjerna kan placera sitt barn i stadens andra delar har haft lite eller utebliven effekt. Sett till den upprättade segregationen i landets storstäder tycks denna vara generellt fortsatt opåverkad och stabil (Ibid.:45).

20

Berhanu (2011) menar att ökad segregation, hög arbetslöshet, brister i integrationsprocesser i kombination med friskolors profilering och nivågrupperingar ger förutsättningar för en icke likvärdig skola. Lika så nämner Berhanu den kommunalisering av skolsystemet som medfört att kostnaderna och satsningarna på skolan mellan olika kommuner skiljer sig ganska mycket och att den ”skola för alla” som brukar uttryckas ter sig alltmer likt en paradox.

Vidare menar Berhanu (2011) att Skolverket och annan pedagogisk forskning visat på att förutsättningarna för elever skiljer sig väldigt mycket beroende på vilket socioekonomiskt område dessa växer upp i. Neddragningar och minskade resurser drabbar ofta elever i socialt utsatta områden och dessa räknas via forskningen till ”förlorarna” då dessa ofta är i störst behov av hjälp och resurser. Ibid. avslutar artikeln med ”Kommunerna ska fördela resurserna

utifrån elevernas olika förutsättningar. Lika för alla betyder inte alltid jämlikhet.” Detta

illustreras även i uttalande av utbildningsminister Jan Björklund ”Jag tror det behöver göras

mer. En sak är att kommunerna måste ge mer resurser till de skolor som har många invandrare”, detta efter att ha kommenterat hur betygsstatistiken drastiskt sjunkit i Sveriges

mest socialt utsatta områden till skillnad mot den generella nivån (Bek, 2011). Att få känna att man lyckas bra i skolan är en förutsättning för att kunna uppskatta dess betydelse, vilket således påverkar individens förutsättningar för ett gott liv (Danielsson, 2006:41).

Grunden till en bra hälsa, elevperspektiv

Rydqvist och Winroth (2002:16) menar på att hälsobegreppet kan uttryckas på följande sätt:

”Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav – och för att kunna förverkliga sina personliga mål.”

Rydqvist och Winroth (2002:17–20) visar på att det som påverkar en persons hälsa kan delas in i tre olika kategorier: den omgivande miljön, arv-genetiska faktorer samt levnadsvanor/livsstil. Människans omgivande miljö syftar till dennes livsvillkor. Under människans uppväxt präglas vi mycket av familjeförhållandena som råder samt den boendemiljö vi växer upp i. Detta påverkar vår utveckling och hälsa. Även skolan kan utgöra en betydelsefull miljö för många barn. En skoltid präglad av bra lärare och klasskamrater bildar hälsofrämjande förutsättningar. Likaså kan detta vara det omvända, en skolmiljö där det finns utbredd mobbing och inte lika bra lärare skapar förutsättningar för ohälsa. Det genetiska

21

vi omgärdas av där även tid och medfödda förmågor spelar roll i vår utveckling. Livsstilens betydelse, exempelvis den mat som äts, mängden sömn, motion och droganvändning, spelar roll för den ”inre miljön” men även vilken generell livsinställning individen har.

Vidare menar Rydqvist och Winroth (2002:21) att några centrala förutsättningar för skapande av hälsa är:

 En bra och fungerande närmiljö: denna grundas i närsamhället, skolan och hemmet.  Ett väl fungerande socialt nätverk.

 Känsla av sammanhang – att individen känner värde för sig själv, är någon och vill något.

 Innehar en livsstil med levnadsvanor som främjar hälsan.

Malmö

I många diskussioner brukar Malmö utpekas som en av Sveriges mest segregerade städer. Detta kan ses i ljuset av att Malmö förr varit rik på produktionsjobb som under 1970- och 1980-talet började läggas ner, precis som den övriga tillbakagången för resten av industrisamhället i Sverige. Detta drabbade Malmö hårt och för att stävja detta satsades det på offentliga verksamheter vilket tvingade upp skatterna. Under 1990-talet var Malmö stad hårt utsatt för arbetslöshet upp mot 12,4 procent i kombination med en rekordstor invandringsvåg som fortsatt, speciellt under 2006-2008. 1994 genomfördes även politiska ändringar som medförde att Malmö delades upp i tio självstyrande stadsdelar. Malmö stad har aldrig tidigare förändrats så grundläggande under så kort tid, menar Stigendal (1999:18–19).

Malmö har idag ca 300 000 invånare och medelinkomsten per invånare är ca 131 tkr (Malmö stad, 2008a:11), högst har Västra innerstaden med 176 tkr (Ibid.:2008b:11) lägst Rosengård med 74 tkr (Ibid.2008c:11). 64 procent är förvärvsarbetande och gymnasial och eftergymnasial utbildning är dominerande med 41 respektive 40 procent (Malmö, 2008c:4-5). Trångboddheten i vissa av Malmös stadsdelar är hög och kan starkt korreleras med hushållets låga inkomst (Boverket, 2004:9). Detta är också något som ökat de senaste 20 åren då Malmös befolkning har vuxit rekordmycket och bostadsbyggandet inte följt med (Malmö stad, 2010a:11-12).

Trångboddhet kan för eleven medföra problem med hälsan då det i en trångbodd miljö kan vara svårt att hålla god hygien i lägenheten, vilket kan få till följd att personer drabbas av

22

luftvägssjukdomar. Den mentala hälsa kan även påverkas då man måste leva tätt inpå andra människor, sömnsvårigheter är ofta förekommande under dessa förhållanden, vilket en intervju tydligt illustrerar (Malmö, 2009:12).

” […] det värsta med att bo så här trångt är att det är svårt att sova. Det blir varmt och svettigt när man delar madrass två och två. Det blir också långa köer till toaletten och det finns ingenstans att vara för sig själv. Ibland går han ut och går en runda för att få vara ensam. Läxorna får de fyra av barnen som går i skolan försöka att göra i lägenheten, men det är svårt eftersom det aldrig är tyst.”

(Kjellman Erici, 2009)

Sammanfattning

Sverige har på en relativt kort tid fått förändrad befolkning. Sedan 1960 talet fram till 1994 har arbetskraftinvandring varit den rådande anledningen till varför utländska personer bosatt sig i Sverige, för att sedan utgöras av människor som i största grad flytt från krig (SCB, 2008:13,33). Klyftorna mellan Sveriges hushåll har mellan 1991-2007 ökat med 36 procent (LO, 2010:1). Segregation av människor kan beskrivas som när det socialt avskilda även är geografiskt avskilt (Stigendal, 1999:28). De minst attraktiva områdena samlar ofta hushåll med minst sociala och ekonomiska resurser (Magnusson, 2001:17). I spåren av den segregation som råder mellan bostadsområdena verkar denna även infinna sig inom skolan trots att det rådet fritt skolval (Nordström och Åslund, 2009:43). Kommuners olika grad av satsningar och kostnad för skolorna skiljer sig ganska mycket åt (Berhanu, 2011). Skolan är en betydelsefull miljö för många barn och kan påverka barns hälsa i olika riktningar beroende på hur denna uppfattas av dem (Rydqvist och Wimroth, 2002:16). Malmö drabbades hårt av den industriella kris som drabbade många länder under 1970- och 1980-talet. I kombination med stora invandringsvågor under 1994, 2006-2008 har en stor andel utrikesfödda valt att bosätta sig i Malmö. Staden anses vara en av Sveriges mest segregerade städer (Stigendal, 1998:18-19).

23

Metod och genomförande

Jag kommer nedan att presentera det tillvägagångssätt och de vetenskapliga teorier jag valt att använda mig av i detta arbete.

Vetenskapsteoretiskt utgångsläge

Hermeneutisk tolkning

Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk tolkning i detta arbete. Anledningen är att jag anser att metoden låter mig använda min erfarenhet och subjektivitet för att tolka och dra slutsatser från det material jag fått fram genom intervjuer med informanterna.

Patel och Davidson (2003:28) beskriver hermeneutiken som en vetenskaplig inriktning där man försöker förstå, tolka och studera förutsättningarna för den mänskliga existensen. Metoden har sitt ursprung i 1600- och 1700-talet och verkade då som metod för att tolka bibeltexter. Hermeneutiken har sedan under utvecklats under 1800- och 1900-talet mot att bli en erkänd vetenskaplig inriktning inom humanvetenskapen.

Utgångspunkten för moderna hermeneutiker är att metoden genom tolkningar av språket, mänskliga handlingar, livsyttringar samt spår av dessa försöker skapa sig en förståelse av människans livsvärld och utifrån vilka grunder denna vilar på (Patel och Davidson, 2003:29). Denscombe (2004:203–204) menar att total objektivitet är svår om inte omöjlig att uppnå. Precis som forskare inom kärnfysiken vet att det ljus som krävs för att observera partiklar även påverkar dessa, kan samhällsforskare [oftast] inte utföra helt objektiva bedömningar. Ibid. menar istället att denna reflexivitet istället ska användas i skapande av ett förutsättningsmedvetande, att vara medveten om att den väv av erfarenheter, värderingar m m färgar det sätt uppgifterna tolkas.

I motsats till ett positivistiskt synsätt som har fått kännetecknas av ett mer naturvetenskapligt, mätbart och statistisk framkallande där forskaren är objektiv, har hermeneutiken symboliserats av att inrikta sig på det kvalitativa i förståelse och tolkningssystem. Forskarens roll är mer öppen och engagerad och kan vara något mer subjektiv. Forskare med ett hermeneutiskt förhållningssätt ser sin egen kunskap, känslor, tankar och intryck som något

24

värdefullt, ett redskap i att försöka tolka forskningsobjektet och använder detta för att närma sig forskningsobjektet (Patel och Davidson, 2003:30).

Patel och Davidson (2003:30) menar att forskaren under tolkningsprocessen pendlar mellan del och helhet för att uppnå djupare förståelse i det som egentligen sägs. Inledningsvis läses transkriberingen av intervjun i sin helhet för bilda sig en uppfattning kring denna. Sedan undersöks de enskilda delarna var för sig, detta för att bilda sig en separat förståelse av dessa. Forskaren kan även tolka informationen utifrån objektets synvinkel. I denna process, dessa pendlingar mellan olika lägen, förståelse av del mot helhet försöks så mycket som möjligt förstås om det efterforskade. För att förståelse ska nås behövs ofta empati för objektets situation. I processen att tolka informantens utsagor med hjälp av den egna kunskapen flyttas den s.k. förståelsehorisonten, vad som förståtts, framåt efterhand.

Kvale (1997:52) uppmärksammar att mycket av det som utgör ett samtal, det mänskliga kroppsspråket faller bort i intervjusammanhang. En transkriberad intervju utgör endast död text, en ofullständig redogörelse kring den rikedom av meningar som uttrycks kring den mellanmänskliga relation som fanns under intervjutillfället.

Genom den hermeneutiska spiralen byggs kunskapen successivt upp genom att en tolkning av texten görs, material skrivs och en ny tolkning utförs. Efter hand byggs kunskapen upp kring forskningsobjektet och som Patel och Davidson (2003:31) menar är ett ”uttryck för det genuint mänskliga”.

Kvale (1997:50–52) visar på sju olika principer gällande användning av hermeneutisk tolkning:

Princip ett – beskriver den ständiga växlingen mellan jämförandet av textens del och helhet.

Detta ger en alltmer djupare förståelse för forskaren och betraktas som en fruktsam arbetsprocess, likt en uppåtgående spiral ges djupare förståelse av materialet genom förnyad tolkning. Enskilda teman eller uttryck kan återvändas till för att återigen pröva dessa mot helhetsuppfattningen av texten.

Princip två – är att den tolkning forskaren gör avslutas när denna kommit fram till dess inre

25

Princip tre – innebär att forskaren prövar olika analyser av uttalanden mot tolkningen av

intervjun i sin helhet. Annan information om forskningsobjektet kan även tas med för djupare förståelse.

Princip fyra – är att texten ska tolkas utifrån den ”egna referensramen” och man ska finna vad

denna uttrycker om temat samt på vilket sätt texten i sig ger uttryck för informantens livsvärld.

Princip fem – är vikten av forskarens kunskap kring det som ska undersökas, detta för att

kunna finna små, men ibland ändå betydelsefulla uttryck och skillnader.

Princip sex – innebär att forskaren inte helt kan göra en förutsättningslös tolkning, istället bör

vi vara medvetna om utifrån vilka premisser tolkningarna sker.

Princip sju – uttrycker att textens innebörd förändras efter hand då fördjupad förståelse bidrar

med ”förnyelse och kreativitet”.

Livsstil

I detta arbete har jag valt att även använda mig av Engströms begrepp om livsstil för att på så sätt skapa en förutsättning för att placera informanternas utsagor i en kontext kring hur deras arbete upplevs och på vilket sätt en klass även kan påverka inställning och upplevelse kring idrott. Engström använder flitigt habitusbegreppet i sin forskning som förklaring till olika livsstilar, därför kommer jag väldigt ytligt nämna vad begreppet syftar på.

Enström (2010:42) menar att habitusbegreppet kan förklaras utifrån hur individen är ”utrustad med en känsla för vad som är passande, intressant och smakfullt när det gäller olika kroppsövningar och vad de går ut på.” Detta kan då föras in i ett idrottsligt sammanhang t.ex. upplevelsen av kopplingen till idrott, de tävlingsmoment som ofta ingår, känsla av glädje för utövandet och de ansträngningar som rymmes i en sådan ”kroppsutövning”. Begreppet byggs upp på de sociala erfarenheter individen fått med sig med tiden. Här menar Engström (2010, 53) att barndomen spelar en stor roll gällande präglandet mot ett visst habitus. Vidare menas även att habitus förutom att kopplas till individen kan appliceras på grupp- eller klassnivå. Samma grupp eller klass behöver nödvändigtvis inte ha samma habitus då även detta kan skilja sig t.ex. könsmässigt eller geografiskt. En viss social bakgrund utgör med andra ord inte ett särskilt habitus i sig utan kan ses som en faktor i dess skapande.

26

Ett fastställt habitus är svårt men inte omöjligt att ändra menar Engström (2010:45) och syftar på att om ett ändrande ska ske behövs en långvarig olik miljö. Vidare menar Engström (2010:45) att individens handlande i olika situationer inte helt kan förutsägas av de livsvillkor individen formats av utan att detta är ett möte mellan habitus och den ständigt förändrade omgivningen, vilket på så sätt även förändrar omvärlden. Engström nämner även att ett reflekterande och medvetandegörande kring sin situation med dess historia öppnar upp för ett förändrat agerande.

Jag kommer fortlöpande att använda mig av begreppet livsstil istället för habitus då jag anser att habitusbegreppet är alltför djupgående för detta arbete. Jag har heller inte inriktat mina frågeställningar kring detta habitusbegrepp.

Engström (2010:47, Engström 1999:48) menar att klassaspekten ter sig relevant för att förklara i vilken utsträckning det uttrycks smak och tycke för idrott samt sport i likhet med McGraw (2007:285) som menar på att ungdomar i fattigare områden tenderar till att inte utveckla samma hälsosamma livsstil relaterat till fysisk aktivitet och kosthållning.

Den högre klassen är enligt Engström (1999:48) en yrkestillhörighet som kräver en högre utbildning med inriktning på expertkunskap där läkare, direktörer osv är exempel på dessa. Den mellersta nivån utgörs av arbetskraft där arbetsuppgifterna ofta utgörs av rutinarbete som t.ex. lärare, sjuksköterskor och lägre tjänstemän, menar Engström. Den lägsta nivån, arbetsklassen utgörs av yrken som antingen kräver en speciell yrkesutbildning (exempelvis snickare, VVS-arbetare) eller ingen utbildning alls (exempelvis städare, butiksbiträde), framför Engström.

De personer som gör s.k. ”klassresor” från låga till höga nivåer verkar enligt Engström (2007:90) placera sig i vad som generellt kan ses som medelnivåer mellan dessa olika socioekonomiska grupper, dvs att individerna verkar få ett ökat intresse för fysisk aktivitet och motionsvanor.

Det kan vara intressant att då poängtera att idrottslärare enligt ovanstående utgör en del av samhällets medelklass samtidigt som dessa har en livsstil och tycke gällande idrott, sport och hälsa. Londos (2010:79) menar i sin avhandling Spelet på fältet att intervjuade idrottslärare tenderar att präglas av ett synsätt som värdesätter elevernas fysiska prestation. ”Att ge allt vad de kan” fysiskt framför Londos (2010:79,102–103) vara taget från ett fritidsidrottsligt perspektiv som appliceras på eleverna, även de som är ointresserade. Likaså tenderar det

27

teoretiska innehållet ses som ett komplement eller moment som ska ”klaras av” då det stjäl tid från den fysiska aktiviteten och att en lyckad undervisning kännetecknas av att ha varit aktiv.

Psykologisk kravmodell

Jag kommer ytterligare använda mig av en metod för att tolka det material jag fått fram för att belysa och analysera de krav som informanterna utsätts för i deras arbete.

Inom arbetsmiljöpsykologi är Theorells psykologiska kravmodell en vedertagen och ofta använd modell som tydligt illustrerar vilka psykologiska påfrestningar en individ kan uppleva i förhållande till sitt arbete. Modellen utgår från vilken mängd beslutsutrymme som finns och hur de psykologiska kraven är från arbetet (se bilaga 1) (Theorell, 2003:16–17). Modellen bygger på Karaseks tvådimensionella psykologiska kravmodell som sedan vidareutvecklats av Theorell.

Med beslutsutrymme menas vilken möjlighet det finns att påverka och på vilket sätt arbetet har möjlighet att utföras. Hög grad av kontroll menas med att människan har stora möjligheter att påverka sitt arbete. Långtidsplanering ingår även i begreppet, likaså om det finns möjlighet till kompetensutveckling för verksamheten (Theorell, 2003:22–23).

Vad gäller psykologiska krav kan detta illustreras genom ett arbete med mycket höga krav på den enskilda människan att utföra uppgiften och arbetet kännetecknas av att det ställer stora psykologiska krav på människan, medan ett arbete med mindre krav ställer lägre psykologiska krav (Theorell, 2003:17).

Theorell (2003:19–20) menar också att en viktig faktor gällande kontrollen över arbetet även kännetecknas av i vilken utsträckning arbetstagaren kan uttryckas sig om denna upplever sin situation som defekt eller behandlas illa. Detta benämner Theorell som öppet eller dolt copingmönster. I ett arbetsklimat där åsikter är frispråkiga talas det om ett öppet copingmönster, i kontrast till ett dolt copingmönster som resulterar i att arbetstagare slutar säga vad de tycker då de upplever att ingen lyssnar på vad de säger. Theorell (2003:17-20) menar att det inom modellen ryms fyra olika extrema situationer:

Ett ideellt läge, och således det mest gynnsamma, kännetecknas av att ha mycket beslutsutrymme och psykologiskt låga krav, detta resulterar i ett avspänt läge. Arbetstagaren kan själv lägga upp arbetet och det kan pågå i en för den personen lämplig takt. Då skapas

28

förutsättningar för att kunna utveckla människan, lära sig och känna känslan av att bemästra arbetssituationen. Upplevelsen kännetecknas i modellen som avspänd.

Med lågt beslutsutrymme och låga psykologiska krav skapas en passiv situation och upplevelse. Detta kan illustreras genom en arbetsplats där människan har låg eller ingen påverkan samtidigt som kraven är låga (Häggqvist, 2004:18, Theorell, 2003:17-18).

Mycket beslutsutrymme och höga psykologiska krav i situationen kan bidra till att stress ackumuleras över tiden och situationen karakteriseras som aktiv men förutsättningar i denna kategori ter sig vara störst för att ändra personens motivation och lärande i positiv riktning

(Theorell, 2003:21, Häggqvist,2004:18).

Med höga psykologiska krav och med låg kontroll skapas en känsla av att vara spänd och är den situation som anses vara mest stressframkallande och skadligt för individen över tid. Risken för stressrelaterade sjukdomar, trötthet och otillfredsställde m m har visat sig öka mycket om människan befinner sig i detta stadiet över en längre tid (Häggqvist, 2004:18, Theorell, 2003:21).

Modellen har senare kompletterats med ett perspektiv av socialt stöd och har således berikats ytterligare med en dimension, där upplevelsen av högt socialt stöd från kollegor och ledning hjälper individen på ett känslomässigt och praktisk plan att hantera de krav som ställs och således stärks individen (se bilaga 1) (Theorell, 2003:17).

Theorell (2003:16) menar vidare att tolkningen av stress bygger på en komplex grund som utgörs av det genetiska arvet, tidigare upplevelser från barndom men framför allt erfarenheter grundade i vuxen ålder spelar en stor roll för upplevelsen av stress.

Val av metod

Som metod har jag valt att arbeta med kvalitativa intervjuer. Detta upplever jag vara det bästa sättet att få in den information jag efterfrågar i förhållande till frågeställningarna som satts upp. Patel och Davidsson (2003:78) menar att kvalitativa studier är mest lämpat när det rör sig om att undersöka informanternas uppfattning av något eller dennes livsvärld. En kvantitativ undersökning anser jag i detta fall skulle behövt vara alltför omfattande för att täcka in de frågeställningar jag valt att jobba med. Wallén(1996:72) menar vidare att när det kommer till sådant som kan upplevas som diffust, tolkas på olika sätt är det kvalitativa

29

undersökningsformen lämpligast. Då studien kretsar kring flertalet subjektiva och tolkningsbara frågeställningar föll valet på kvalitativa intervjuer som arbetsmetod.

Urval

I detta arbete ingår fem lärare som alla undervisar i ämnet Idrott och hälsa inom Malmö stads grundskolor. Inledningsvis baserade jag mitt urval på att endast ta med informanter verksamma inom kommunala skolor för att få en viss typ av konstans bland informantgruppen. Dock gjorde bristen på informanter att jag ansåg mig tvungen att bredda mitt urval något och således använda mig av en informant verksam på en friskola, även denna inom Malmö stad.

Då jag hade uppfattningen att informanternas utsagor skulle skilja sig mellan olika stadsdelar med olika socioekonomiska förutsättningar gjordes urvalet baserat på detta. Statistiken som jag grundade urvalet på kom från Malmö stads (2008b) hemsida gällande statistik om de olika delområdena i Malmö. Stadsdelar med olika socioekonomiska nivåer identifierades och intervjuförfrågningar skickades ut till verksamma idrottslärare i stadsdelar som jag bedömde som lågt, medel och högt socioekonomiskt ställda nivåer. Detta urval baserades på genomsnittlig inkomstnivå per familj samt utbildningsnivåerna som fanns bland dessa stadsdelar. Två av informanterna var kända för mig sedan tidigare.

Strävan har varit att få två informanter från varje socioekonomiskt stadsdelsområde. En informant verksam inom ett av Malmös högre socioekonomiska stadsdelsområden föll dock bort oväntat och kort innan intervjutiden med hänvisning till tidsbrist. Denna informant var verksam inom en stadsdel där befolkningen hade höga socioekonomiska nivåer.

Yrkeserfarenheten bland informanterna skiljer sig mycket, vilket jag upplevde att jag inte hade möjlighet att vara kräsen kring då så få kunde medverka.

Tillvägagångssätt

Innan intervjuerna genomfördes utfördes en förintervju (Johansson och Svedner, 2006:44) för att bilda mig en uppfattning kring om hur frågorna belyste frågeställningarna och öva på min intervjuteknik. Denna utfördes på en studiekamrat med erfarenhet av idrottsläraryrket, informationen från det samtalet kommer inte att tas med då jag upptäckte att den del frågor

30

behövde ändras, läggas till och andra var irrelevanta. Johansson och Svedner menar vidare att ett vanligt fel vid kvalitativa intervjuer är att man inte lyssnar ordentligt utan koncentrerar sig på nästföljande frågor. Jag uppfattade att förintervjun gjorde mig medveten kring detta och medförde att efterföljande intervjuer blev bättre. Johansson och Svedner (2006:44-45) betonar även att minnet är associativt uppbyggt. Minnet av specifika händelser lagras i sammanlänkade episoder med associationer. Vid öppnare frågeställningar, då informanten ombeds berätta om ett tema eller en händelse, kommer denna att berätta om det första den minns. Detta kommer utlösa associationer till andra händelser och därför kan det vara viktigt för intervjuaren att denna är lyhörd och medveten om att det förekommer pauser i informantens utsago. Att kunna acceptera dessa pauser, kunna använda dessa som frågemetod, medför att informanten kan tillåtas tänka vidare i sina associationer och då utveckla sitt svar ytterligare.

Informanterna kontaktades via telefon och mail. I den initiala kontakten presenterades studien kort och ytligt, jag redogjorde även för det ramverk av forskningsetiska principer som omger studien. Studien är av sådan art att den behandlar deras åsikter och uppfattningar, det poängterades att det inte fanns några rätt eller fel gällande informanternas utsagor inför intervjuerna. Alla intervjuer utom en genomfördes på de skolor där informanterna jobbade på. Intervjuplatsen på skolorna var olika för de olika skolorna, allt ifrån deras arbetsrum till fikarum. Det som gemensamt kännetecknade dessa var att vi satt avskilt och inga kollegor till informanten närvarade. En intervju genomfördes på ett kafé av önskemål från informanten, skälen som angavs var tidsmässig brist under arbetstid. Intervjun präglades av att vi satt något avskilt för att kunna minska störningar i inspelningen och medlyssning från personer som satt i omgivningen. Denna intervju skedde under påsklovet, övriga intervjuer genomfördes innan påsklovet.

I mailet som skickades för att ställa intervjuförfrågan valde jag att presentera mig som person något mer djupare, detta för att som Johansson och Svedner (2006:44) menar på; för att få mer förtroende för mig som person då informanterna kommer att lämna ut personliga ställningstaganden och åsikter. Likaså upplever jag att detta medför ett ökat intresse att delta i studien då det skapas en bild av mig som person istället för en steril intervjuförfrågan.

Som metod för datainsamlandet valde jag att spela in intervjuerna. Detta för att minska felkällorna, för att till fullo kunna lyssna på informanten, få med specifika ordval, tonfall,

31

pauser, övriga ljud och ofullständiga meningar som kan vara viktiga att få med relaterat till delen och helheten senare i analysarbetet.

Jag valde att inte på förhand delge informanterna specifika intervjufrågor. Anledningen till detta var att jag inte ville att informanterna skulle hinna förbereda sig och fundera ut ”rätta” svar på frågorna. Detta anser jag hade påverkat och i värsta fall kunnat fungera motverkande i syftet med studien. Det är informanternas subjektiva uppfattningar jag intresserar mig för. Innan jag påbörjade intervjuerna frågade jag om tillåtelse för att kunna spela in intervjun. Patel och Davidsson (2003:82) menar på att inspelningen kan påverka intervjun, att personer ofta vill framstå som logiska och förnuftiga och att detta kan vara mer framträdande under medveten inspelning.

Vid intervjutillfället gav jag återigen en kortare presentation av mig och syftet med studien. Detta gavs för att påminna informanterna, starta upp samtalen, inge förtroende och få informanterna till att känna sig mer bekväma i situationen. Kvale (1997:120) menar på att de första minuterna av samtalet är viktigast. Informanten vill bilda sig en uppfattning innan känslor och erfarenheter berättas för den främmande personen. Inspelningen startades ett par minuter innan intervjun påbörjades, detta skedde vid samtliga tillfällen.

Jag undvek att kommentera informanternas yttrande alltför mycket under samtalet, så att det skulle ske så lite påverkan som möjligt.

Intervjun inleddes med frågor kring informantens ålder, bakgrund och hur det kom sig att yrkesvalet föll på att bli lärare. Samtidigt som detta kan upplevas som uppvärmningsfrågor av informanten kan det vara användbart för att dra slutsatser kring delar och helheten i analysfasen.

Intervjuerna genomfördes under en fyraveckorsperiod, från 1/4 till 18/4 2011. Intervjuerna tog ca 60-70 minuter, för att sedan transkriberas till skrift. Detta skedde i så nära anslutning till intervjuerna som möjligt då det ”levande” förhållandet till materialet och intervjun riskerar att bli alltmer avlägset (Patel och Davidson, 2003:119). Vid intervjuerna har en mp3-spelare använts för ljudupptagning, detta för att jag så detaljerat som möjligt skulle kunna transkribera intervjun till text. Transkriberingen har kännetecknats av att jag förutom det direkta talet även nedskrivit allehanda ljud som t.ex. harklingar, ofullständiga meningar, tonfall osv. Detta för att jag upplever att det kan bidra till en bättre analys.