Reliabilitet beskrivs enligt Trost (2005:111-112) att mätningen som utförs inte i sig påverkas av slumpmässiga faktorer, att framkomna resultat blir desamma vid ett annat tillfälle. De faktorer som Trost nämner för att säkerställa en hög reliabilitet blir inte på samma sätt lika aktuella vid kvalitativa intervjuer, då människor hela tiden befinner sig i förändring och påverkas av processer runt om oss. Därför kan utsagor eller vissa fenomen ändra sig över tiden hos informanterna, som exempel; en informants uppfattning om huruvida MFF är ett bra fotbollslag kan te sig annorlunda mellan olika månader och år. Likaså är ofta intervjuer lågt standardiserade, vilket gör begreppet reliabilitet svåranvänt. Widerberg (2002:18) menar att begrepp som reliabilitet har sitt ursprung i kvantitativ forskning och att reliabilitet syftar på att forskaren ska kunna vara utbytbar med bibehållna forskningsresultat. På detta sätt är reliabilitet ofta mer kopplat och användbart i undersökningar som är kvantitativa och lättare att standardisera. Halvorsen (1992:42) menar att i kvalitativa metoder kan man istället tala om
pålitlighet. Som forskare måste jag även till fullo lita på informanten att dennes utsago är
sanningsenlig. Jag kan alltså inte utesluta att denna ger en felaktig bild för att skydda sig själv eller annan.
33
Trost (2005:113, Kvale, 1997:215) menar att validitet kan beskrivas utifrån huruvida vi mäter det som avses att mäta och huruvida de intervjuer jag gjort faktiskt återspeglar de fenomen eller frågeställning som ställts upp. Halvorsen (1992:42) menar att begrepp som validitet bättre är lämpade i kvantitativa arbeten och att begrepp som relevans istället kan användas med fördel. Jag anser att de frågor som ställts under intervjun försökt omfatta ett så stort spektra kring lärarens uppfattningar övergripande kring hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa och dess förutsättningar. På så sätt tycker jag att en hög grad av relevans har uppnåtts. Genom mina upplevelser av den verksamhetsförlagda tiden ute på skolor under utbildningen upplever jag även att det gett mig en kort inblick i ämnet för att kunna ställa relevanta följdfrågor, vilket även kan stärka pålitligheten.
Intervjuguide
Jag har i uppsatsen valt att utgå ifrån kvalitativ metod med semistrukturerade frågor (Kvale, 1997:120). Dessa frågor belyser olika delar av informantens värld i och kring yrket. Utifrån dessa försöker jag skapa en bild ur informanternas utsagor om sin subjektiva upplevelse. En kvalitativ forskningsintervju är ämnesorienterad där ett ämne tas upp som är intressant för dem båda.
”Jag vill förstå världen ur din synvinkel. Jag vill veta vad du vet på det sättet du vet det. Jag vill förstå meningen i din upplevelse, gå i dina skor, uppleva tingen som du upplever dem, förklara tingen som du förklarar dem. Vill du hjälpa mig att förstå?” Spradley. (Kvale, 1997:117)
De första tre teman av frågor syftar till att ge en bild av informanten, hur denna övergripande ser på rollen som idrottslärare, de kursmål som finns relaterat till ämnet och hur trivseln är. Efterföljande fyra punkter ämnar skapa en kvalitativ bild, mer djupgående än tidigare av de företeelser som informanten upplever och som påverkar dennes värld. Här tas upp hur informanten ser på ämnet och tror att det uppfattas av andra. Likaså vad som upplevs som en vanlig arbetsdag och hur kontakten är med eleverna.
Vidare går intervjun ytterligare på djupet med ett avslutande teman och då kring vilka förutsättningar informanten upplever sig ha för att bedriva arbetet på skolan, dess eventuella
34
problematik, eventuell upplevd påverkan samt om upptagningsområdets socioekonomiska nivåer påverkar undervisningen.
Några frågor är snarlika eller kan tolkas som snarlika. De har medvetet tagits med i avseende att informanterna kan ge mångtydiga svar och motsägelsefulla uttalanden, likaså kan informanten förändra beskrivningen av vissa företeelser och upptäcka nya aspekter genom samtalet, vilket kan ge analysen en större bredd. Likaså kan den mellanmänskliga relationen i det aktuella samtalet påverka och informanten och forskaren kan reagera på varandra. Intervjusituationen kan även framkalla olika känslor hos informanten, positiva känslor som präglas utifrån givande och tagande av kunskap, att någon tar sig tid och lyssnar på utsagan men även negativa känslor som manifesterar sig i försvarsreaktioner. Detta menar Kvale (1997:38-39) har potential att stärka kvalitén i intervjun, under förutsättning att forskaren har insikt kring det mellanmänskligt samspelet som kan finnas i mellan personerna.
Databearbetning
I analysfasen är uppgiften att tolka och bearbeta det material jag samlat in. Innan detta har gjorts är materialet i sig inte mer än en samling av anteckningar. Denna process påbörjades då all data var insamlad. Att reducera, organisera och kategorisera det insamlade materialet kallas för kodning. I denna process försöker jag finna intressanta och relevanta begrepp för undersökningen som informanterna uppgett. Dessa begrepp styrs utifrån den frågeställning som ligger till grund för undersökningen. I detta fall; hur upplevs rollen som lärare i idrott och hälsa, verksam i Malmö stad? (Hartman,2004:287). Intervjuarens egna upplevelser och känslor relaterat till ämnet måste medvetandegöras då dessa har potentialen att påverka både frågorna och de tolkningar som senare utförs av det insamlade materialet (Wallèn,1996:76). Att kategorisera begreppen man är ute efter innebär ett sammanförande av dessa för att hitta likheter i svaren. Jag har använt mig av huvudkategorier som relaterar till bakgrund, undervisningen och struktur runt undervisningen. Detta har jag gjort för att för att kunna få en överblick kring informanternas uppfattningar kring ämnet. På detta sätt bygger jag upp en bild kring deras uppfattningar och upplevelser som sedan ska mynna ut i en slutsats. Efter intervjuerna transkriberades dessa samtal för att kunna påbörja kodningsprocessen (Hartman,2004:287-288).
35
Transkriberingen upptog mycket tid, ca 4-5 timmar per intervju, dock medförde detta en djup förståelse för det som sades redan under inledningsfasen. Att lyssna på halva informantens meningsutsago för att sedan skriva ner den, lyssna på resten av meningen och sedan skriva ner denna gjorde att jag mycket noggrant kunde bilda mig en förståelse av vad som egentligen sades. I tveksamma uttal kunde jag spola tillbaka för att verkligen förstå och se om jag uppfattat uttalandet rätt. I övrigt kunde jag genom transkriberingen lägga märket till specifika tonfall, övriga ljud som harklingar samt tveksamheter men även pauser, vilket kommer att berika min analys och uppfattning av materialet.
36
Resultat
I resultatdelen kommer jag att presentera delar av de intervjuer som genomförts. Det förekommer stundtals omfattande citat, vilket jag är medveten om, dock anser jag dessa inneha ett starkt värde i att beskriva informanternas upplevelser och arbetsmiljö. Kortare citat kommer att presenteras i kursiv stil, medan längre sådana kommer att presenteras genom indrag och förminskad text.
För att skydda deltagarna i denna undersökning kommer jag att benämna L (lärare) enligt 1-5. Givetvis hade det varit önskvärt med en djupare bakgrundshistoria om varje informant för att få en djupare koppling och eventuell förståelse för dennes upplevelser. Dock är det ett faktum att antalet idrottslärare inom Malmö stad är relativt få och relaterat till en beskrivning av de socioekonomiska förhållandena som råder i stadsdelen anser jag att detta hade kunnat leda till ett röjande av deras identitet och således riskera bryta det löfte om konfidentialitet som gavs till dem.
Gällande de ekonomiska nivåerna kommer dessa att jämföras med Malmö stads medelvärde gällande den disponibla inkomsten per familj.
Samtliga informanter har en utbildning till idrottslärare och var uppväxta på platser som kan kännetecknas som medelklassområden.
Lärare ett – är verksam inom en stadsdel som kännetecknas av att ha ett mycket högt medelvärde jämfört med resten av Malmö stad.
Lärare två– är verksam i ett stadsdelsområde som kännetecknas av att ha ett medelvärde som är runt snittet för resten av Malmö stad. Upptagningsområdet är dualt där elevunderlaget hämtas från olika ekonomiska områden, ett som ligger runt medelnivå respektive ett som ligger något lägre.
Lärare tre – är verksam inom en stadsdel som kännetecknas av att ha ett lågt medelvärde jämfört med resten av Malmö stad. Skolan kännetecknas även här ha ett dualt elevunderlag där det finns olika ekonomiska förhållanden.
Lärare fyra – är verksam inom en stadsdel som kännetecknas av att ha ett mycket lågt medelvärde jämfört med resten av Malmö stad.
37
Lärare fem– är verksam på en friskola som ligger i ett stadsdelsområde som kännetecknas av att ha ett medelvärde runt/något över snittet för resten av Malmö stad.
Nedan har jag efter den hermeneutisk tolkning jag genomfört sammanställt resultatet i tre övergripande teman: