Informanternas övergripande syn på rollen som lärare inom ämnet idrott och hälsa skilde sig något. L1 i likhet med L3 och L5 framhäver en gemensam del i sitt resonemang som att de vill lära ut och låta andra upptäcka hur roligt det är med idrottsutövande och lek med kopplingen till hälsan. Det framgår även att L1 tycker att kunskap om kropp och hälsa tycks saknas idag och framhäver betydelsen av att detta lärs ut.
L2 och L4 har en mer praktisk tolkning av rollen som idrottslärare:
L4: ”[…]jag gillar ju barn, alltså jobba med barn. […] Det är ju ett jobb, ett arbete så att
säga. Men jag (paus) så det är inget märkvärdigt så.”
L2: ”Ja jag känner det som att jag har två uppgifter [… ] stimulera barnen till att vilja röra
sig, eftersom de pengar du lägger på din fysiska hälsa, den slipper du lägga på sjukvård istället.” Vidare framläggs det att L2 även syftar till att förbättra den sociala kompetensen
bland eleverna då uppfattningen är att denna fått ökad betydelse och att L2 tycker att den behöver förbättras bland eleverna.
Vidare diskuteras synen på de kursmål som finns för ämnet idrott och hälsa och svaren skiljer sig något bland informanterna. L1 verkar tycka att målen känns relevanta samtidigt som det uppskattas att ämnet blivit mer hälsobetonat sedan tidigare läroplaner för ämnet och nu konkretare kan ge uttryck för ämnets vikt.
”[…] jag gillar att det blivit mer betonat på hälsobegreppet i och med att jag själv tycker det är ganska intressant och viktigt att man förstår kopplingen mellan motion och hälsa. Att man lär sig mer om hälsobiten och inte bara se det som ett lekämne utan även att det är ett kunskapsämne.”
L3 talar om att införandet av mer teori i ämnet kan hjälpa till att höja dess status och lägger vikt vid att de teoretiska bitarna borde vara minst lika viktiga som de praktiska. Vidare in i samtalet med L3 förs åsikter fram om orientering, att detta upplevs ha sådan utpekad och betydelsefull roll inom ämnet idrott och hälsa.
”[…] i dagens moderna samhälle så är det inte så att jag tror det är precis det man behöver fostras i främst, att ta sig fram med karta kompass. Alltså jag säger inte det är oviktigt men det finns kanske viktigare moment kan jag tycka.”
39
I likhet med L3 illustrerar L5 tydligt på vilket sätt målen upplevs: ”Jag tycker dom är…
relevanta mål, tycker jag […] alltså… jag vet inte.. man kan tolka dom på olika sätt, dom är ganska flummiga.”
L2 ger även uttryck för att det förekommit mycket diskussioner kring hur man ska och inte ska göra det samt på vilket sätt momenten ska utföras. I samtalet med L2 menas att det ska bli underlättande att få en tydligare struktur i arbetet och L2 ser fram emot den nya läroplanen där upplevelsen är att målen uttrycks betydligt tydligare.
L4 däremot ger en helt annan bild och verkar lägga mindre fokus på läroplanen för att i stället fokusera på det fysiska innehållet av lektionerna.
”Jag ska säga som en riktig kliché, det var bättre förr. […]Även om det är så långt tillbaka så tycker jag det nu blivit sämre. Jag tycker att det tagits bort en hel del redskapsgymnastik, sen tycker inte jag att ni, lärarkandidater har varit så drivna i det. Jag hade jättemycket när jag gick. Alltså på något sätt försvinner det, jag tycker det försvinner lite grand från eran undervisning. Men sen kan ni ju leta upp mycket på nätet och sådant där men jag tror att man själv ska ha lite (paus…) praktisk kunskap om det. För det är mycket koordination och det är mycket kroppskontroll som du inte har på samma sätt i andra sporter. För där måste du veta när du ska sträcka på tårna och då ska man sträcka på tårna. […] det har försvunnit lite grand tycker jag, i hanteringen.”
På följdfråga om hur arbetet med hälsoaspekten inom ämnet bedrivs ges ytterligare en fingervisning av läroplanens betydelse för informanten:
”Ja det har ändrats lite grand tycker jag, men det är ju av eget intresse. Alltså att jag kör sådant här, motion-mat-paket-tema. Det är nog av eget intresse, för jag tycker ungar äter för dåligt. Dom har mycket konstiga matvanor, den biten har jag nog liksom pushat på.”
Vidare utforskades vilka egna mål informanterna hade relaterat till sin undervisning. L1 menar på att hälsobegreppet får stort fokus, mycket p g a det egna intresset, och vill att eleverna ska se sambandet med den fysiska aktiviteten med inställningen att det ska vara lustfyllt där alla elever känner att de får ut något av ämnet.
L2 ger en utsago med vikten på att kunna samarbeta med andra och relaterar detta till ungdomarnas framtid och vikten att kunna detta då de kommer ut på arbetsmarknaden och den sociala kompetensens betydelse i dagens samhälle. Detta framförs även vara ett verktyg i
40
att stärka sammanhållningen av klasserna för att få ett bättre klassklimat under idrottstimmarna.
L3 och L5 menar på att eleverna ständigt ska få uppleva glädje i ämnet i kombination med koppling till hälsobegreppet och vetskap om kroppen. Något som även återkommer många gånger genom intervjun med L5 är viljan att försöka få ut eleverna i föreningslivet.
”Ja… Ett av dom är att barnen hela tiden ska se glädjen i det. Att jag kanske kan få ut dom i föreningslivet tack vare det. ”
L4 delger återigen sitt perspektiv på vikten av den fysiska rörelsen i kombination med att det genomgående ska vara så roligt som möjligt:
” Ja… Ja hos dom små tycker jag det är viktigt att dom klarar basics. För det är alltså, motoriken, motoriken är jätteviktig, hos dom små. Både fin och grovmotoriken är.. byggnadsstenar till allting annat[…]Eh.. ja sen är våra kroppar gjorda för att röra sig, dom är inte gjorda för att ligga på en soffa. Dom är gjorda för aktivitet.”
Och på följdfrågan relaterat till de äldre eleverna:
”Ja det är klart, det är ju lika viktigt där, och så blir man pigg av fysisk aktivitet, gör en pigg i huvudet och dom behöver röra sig. Dom sitter alldeles för mycket framför datorn. ”
Trivseln på den egna skolan är väldigt varierande bland informanterna. Den positivaste upplevelsen ter sig L5 ha.
”Jo jag trivs jätte bra[…]väldigt tight skola där det är väldigt bra kommunikation… väldigt kamratligt och gemytligt... Så att det är, nä en bra skola, mycket bra.”
En snarlik utsago delas L1 som upplever elevkontakten som bra och lägger betoning på att genomförda moment generellt blir bra mottagna av eleverna och kontakten är god med föräldrarna.
L2 ger ett första intryck att trivseln är bra men att skolan och andra skolor rent generellt präglas av icke kompetenta ledare. ”Det är ofta så att skolan kommer uppe ifrån och rakt ner
och är inte riktigt förankrade hos sin personal. […]det är för mycket vi och dom inom skolan värld. […]det skulle behövas helt andra kriterier och helt andra personer på ledarskapsnivån inom skolan för att skolan skulle bli bra.”
41
L3 ger inte en alltför positiv bild över sin arbetssituation och menar på att problematiken är oerhört svår och utbredd:
”Ja….Det är väldigt varierat, stundtals när saker och ting går enligt dom planer och visioner man har känns det jättebra…. Och med många enskilda elever trivs jag också bra.. Sen är det dock andra, alltför många situationer… som ja… kaotiska, våldsamma, kränkande, tråkiga, bråkiga, stökiga, för att denna positiva känslan ska hålla i sig något längre… Det är för mycket väldigt tunga sociala problem som sätter käppar i hjulen för en och det pedagogiska arbetet och… nu har jag väl kommit till den punkten där man är så oerhört trött på det. Man kan inte genomföra ett sådant arbete som man vill genomföra och det gör att man känner sig otillräcklig och ja jag kan ärligt säga att jag lite tappat passionen i och med att man har upptäckt att det inte går att genomföra ett sådant kvalitativt arbete man vill.”
L4 ger ett snarlikt resultat om arbetssituationen som råder på dennes arbetsplats: ”[…]man vara väldigt speciellt för att stå ut. Om man jämför med dem som slutar så tro jag att dom inte fixar det här trycket med annorlunda elever. Det är tufft, klimatet är mycket hårt.”
Vidare menar L4 att under den långa yrkesverksamma tiden har klimatet på skolan ändrats ofantligt, en kombination av annat elevunderlag, bristfällig kontakt med föräldrarna och en skolledning som ”inte är samspelt” och inte ger ”backning”.