Hur kommunerna arbetar för att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--21/081-SE. Hur kommunerna arbetar för att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde Elmon Huovinen Oskar Jolind 2021-06-18. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--21/081-SE. Hur kommunerna arbetar för att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde Examensarbete utfört i Byggteknik vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Elmon Huovinen Oskar Jolind Norrköping 2021-06-18. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Elmon Huovinen, Oskar Jolind.

(4) Hur kommunerna arbetar för att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde. Oskar Jolind, oskjo285 Elmon Huovinen, elmhu834.

(5) Sammanfattning Byggnader med kulturhistoriskt värde ger insikt i hur levnadsvillkor och synsätt från olika tider har förändrats över tid. För att ge kommande generationer möjlighet att ta del av denna insikt bör dessa byggnader bevaras och underhållas ändamålsenligt. En stor del av bevarandearbetet hamnar på kommunen och enskilda kommuntjänstepersoners uppfattning och värderingar. Denna studie syftar till att undersöka huruvida kommunerna arbetar proaktivt med att kartlägga byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessutom undersöks i vilken utsträckning tillsynskontroller utförs på byggnader med nekat rivningstillstånd. Målet med studien är att ge inblick i hur kommunerna i landet arbetar med att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde samt att kunna se eventuella skillnader i bevarandet gällande kommuners storlek och geografiska placering och/eller kommuntjänstepersonernas utbildning och erfarenhet. Genom ett enkätutskick till samtliga kommuner och följdfrågor kring enkäten till kommuntjänstepersoner kunde frågeställningen besvaras. Studien påvisar skillnader i det proaktiva arbetet kommunerna emellan. Större kommuner arbetar i större utsträckning proaktivt och kommuntjänstepersonerna i större kommuner är mer positivt inställda till detta arbetssätt. Korrelationer mellan kommunstorlek och resurstillgång vid bevarandet kunde också påvisas. Mindre kommuner ansåg i större utsträckning att resurstillgången begränsade bevarandearbetet. Studien visar även på geografisk skillnad där kommuner i norra Sverige utför tillsynskontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige.. i.

(6) Abstract Buildings with cultural-historical value gives insight in how living conditions and approach change over time. To provide future generation opportunity to take part of these insights the buildings must be preserved and maintained appropriately. A large portion of this preservation work falls on the local municipality and municipal officials perceptions and values. The purpose of this study is to examine whether municipalities work proactively with mapping buildings with cultural-historical value. The study also aims to examine to which extend supervisory controls is executed on buildings with an denied demolition permit. The goal of the study is to give insight in the preservation work that the municipality’s do and to locate eventual differences in the processing depending on the municipalities size and geographical placement and/or the municipal officials education and experience. By sending surveys to all municipalities and supplementary questions to municipal officials the question at issue was answered. The study shows differences in the proactive work between the municipalities. Bigger municipalities work proactively to a bigger extend and municipal officials in those municipalities are more positive to this form of working. Corelations between municipalities size and available resources were shown. Smaller municipalities considered to a greater extent that the availability of resources limited the preservation work. Study shows geographical differences in the work, where northern municipalities perform supervisory controls to a greater extent than municipalities in central and southern Sweden.. ii.

(7) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING .................................................................................................................................... I ABSTRACT .................................................................................................................................................. II FÖRORD ................................................................................................................................................... V 1.. INLEDNING ........................................................................................................................................ 1 1.1 BAKGRUND ........................................................................................................................................................1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING.........................................................................................................................................1 1.3 SYFTE OCH MÅL ..................................................................................................................................................2 1.4 FRÅGESTÄLLNING ................................................................................................................................................2 1.5 AVGRÄNSNINGAR................................................................................................................................................2. 2. GENOMFÖRANDE ................................................................................................................................... 3 2.1 METOD .............................................................................................................................................................3 2.1.1 Kvantitativ metod ...................................................................................................................................3 2.1.2 Kvalitativ metod .....................................................................................................................................3 2.2 KRITIK AV METOD ................................................................................................................................................3 2.2.1 Kvantitativ metod ...................................................................................................................................4 2.2.2 Kvalitativ metod .....................................................................................................................................4 3 TEORETISKA REFERENSRAM ..................................................................................................................... 5 3.1 ALLMÄNT OM RIVNINGSLOV ..................................................................................................................................5 3.2 PROAKTIVT ARBETE..............................................................................................................................................5 3.3 PLAN- OCH BYGGLAGENS HISTORISKA UTVECKLING.....................................................................................................5 3.4 KULTURHISTORISKA BYGGNADER ............................................................................................................................6 3.5 SKYDD AV KULTURHISTORISKA BYGGNADER ..............................................................................................................6 3.5.1 Översiktsplan ..........................................................................................................................................6 3.5.2 Detaljplan och områdesbestämmelser...................................................................................................6 3.5.3 Förbud mot förvanskning .......................................................................................................................7 3.5.4 Underhåll och Varsamhetsbestämmelser ..............................................................................................7 3.5.5 Lov ..........................................................................................................................................................8 3.5.6 Byggsanktionsavgifter ............................................................................................................................9 3.5.7 Ersättning ...............................................................................................................................................9 3.5.8 Andra metoder för bevarande..............................................................................................................10 3.6 PROBLEM MED BEVARANDET AV KULTURHISTORISKA BYGGNADER...............................................................................10 4. RESULTAT ............................................................................................................................................ 11 4.1 RESPONDENTER ................................................................................................................................................11 4.2 HUR EN KULTURBYGGNAD DEFINIERAS...................................................................................................................12 4.3 ANDEL AV KOMMUNERNA SOM ARBETAR PROAKTIVT MED ATT KARTLÄGGA KULTURBYGGNADER ......................................12 4.4 KOMMUNENS INFORMATIONSFLÖDE TILL FASTIGHETSÄGAREN ...................................................................................13 4.5 KOMMUNENS KONTROLL ENLIGT PBL 8 KAP. 14 § ..................................................................................................14 4.6 KOMMUNSTJÄNSTEPERSONERNAS ÅSIKTER.............................................................................................................15 5. DISKUSSION ......................................................................................................................................... 16 5.1 KOMMUNERNAS STRATEGISKA ARBETE VID RIVNINGSLOVSANSÖKAN ...........................................................................16 5.2 KOMMUNERNAS KONTROLL AV PBL KAP. 8 § 14 PÅ BYGGNADER MED NEKAT RIVNINGSLOV............................................17. iii.

(8) 6. SLUTSATS ............................................................................................................................................. 18 6.1 REKOMMENDATIONER .......................................................................................................................................18 6.2 FRAMTIDA STUDIER ...........................................................................................................................................18 6.3 KRITIK AV ARBETET ............................................................................................................................................19 KÄLLOR.................................................................................................................................................... 20 BILAGA A - ENKÄTFORMULÄR ...................................................................................................................................22 BILAGA B – FÖLJEBREV TILL ENKÄTFORMULÄR ..............................................................................................................27 BILAGA C - FÖLJDFRÅGOR.........................................................................................................................................28. iv.

(9) Förord Detta arbete avslutar 3 års studie till Högskoleingenjör i byggnadsteknik vid Linköpings universitet. Arbetet utfördes under våren 2021 och omfattar 16 högskolepoäng. Vi vill tacka de kommuner som tog sig tiden att besvara studien samt de tjänstemän som gav ytterligare insikt genom att svara på följdfrågorna. Vi vill även tacka vår handledare, Ahmet Anil Sezer som bidragit med synpunkter och vägledning i arbetet. Slutligen vill vi tacka familj och vänner som bidragit med stöd och korrekturläsning av arbetet. Katrineholm, Juni 2021 Elmon Huovinen och Oskar Jolind. v.

(10) 1. Inledning Kapitlet avser att ge inledande information till studien. Problemet identifieras och redovisas samt studiens mål och syfte. Under detta kapitel redovisas även studiens avgränsningar.. 1.1 Bakgrund Runt om i landet står byggnader med historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värde vilka ofta benämns som k-märkta hus. Bebyggelsen berättar om levnadsvillkor och synsätt från olika tider. Bevarandet av byggnader med kulturhistoriskt värde är viktigt för att kommande generationer skall ha möjlighet att ta del av kulturarvet. Benämningen k-märkt saknar juridisk innebörd men används som ett samlingsbegrepp för att beskriva olika typer av skydd som en byggnad med kulturhistoriskt värde kan inneha. Skydden finns till för att byggnadens kulturhistoriska värde skall bevaras och ej rivas eller förvanskas. Dessa byggnader skall omfattas av en områdesbestämmelse, detaljplan eller annan planbestämmelse som kommunen upprättat. För byggnader utanför dessa bestämmelser krävs inget rivningslov utan istället krävs en rivningsanmälan. Kommunen har dock rätt till att pröva rivningsanmälan på samma vis som rivningslov enligt PBL 9 kap. 14§. Kommunen har därmed rätt enligt PBL 9 kap. 34 § att neka rivningslov för byggnader som ligger utanför detaljplaner och områdesbestämmelser om byggnaden bör bevaras på grund av sitt kulturhistoriska värde. Det är då upp till tjänstepersonerna att avgöra vad som är värt att pröva enligt PBL 9 kap. 14§ och vad som skall handläggas som vanligt rivningslov. Som fastighetsägare för kulturhistoriska byggnader kan det vara svårt att veta hur de skall gå tillväga för att underhålla byggnaden för att ej förvanska den. Fastighetsägaren kan helt enkelt sakna informationen om att dennes byggnad har ett kulturhistoriskt värde, då endast byggnader som inventeras omfattas i detaljplanen eller områdesbestämmelsen. Studiens målgrupp kan tänkas vara kommuntjänstepersoner samt fastighetsägare, som eventuellt kan nyttja rapporten genom att ta del av de skillnader som sker i hantering av berört område.. 1.2 Problembeskrivning Om byggnader med kulturhistoriskt värde skall kunna bevaras ställs stora krav på tjänstepersoneras bedömningar. Enligt Andersson & Andersson (2020) så krävs det att tjänstepersonerna har kunskap om det juridiska regelverket, samt att de kan identifiera kulturhistoriska värdefulla byggnader för att de ej skall gå förlorade. Krav ställs även på fastighetsägaren. Fastighetsägare har enligt PBL 8 Kap. 14 § ansvar för att byggnaden underhålls och att de tekniska egenskaperna i huvudsak bevaras. Fastighetsägare som ej anser det lönsamt att renovera och bibehålla det kulturhistoriska värdet kan medvetet låta byggnaden förfalla. Därefter kan rivningslov beviljas på grund av byggnadens förfallna skick och fastighetsägaren kan sen upplåta en ny byggnad som ökar värdet för fastigheten. Om kommunerna ej har inventarier för byggnader utanför detaljplan och områdesbestämmelser kan byggnader med kulturhistoriskt värde förfalla och/eller förvanskas utan att det kan kontrolleras. Fastighetsägarna kan dessutom vara ovetande om deras byggnaders kulturhistoriska värde och förvanska byggnaden utan vetskap. Genom inventering och kartläggning bör därmed fler byggnader. 1.

(11) kunna bevaras. Vid inventering och kartläggning skapas även möjligheten att skapa ett informationsflöde till fastighetsägaren. Detta bör även minska eventuell förvanskning som kan ske på grund av okunskap.. 1.3 Syfte och mål Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunerna arbetar strategiskt för att bevara byggnader med historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värde. Rapporten grundar sig på frågeställningarna i 1.4. Studien kan komma till användning för att se olikheter i kommunernas ställningstaganden och värderingar trots samma lagstiftning. Målet med studien är att ta fram en jämförelse på hur olika kommuner arbetar för att bevara byggnader med historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värde. Samt kunna se eventuella skillnader gällande kommuners storlek och geografiska placering.. 1.4 Frågeställning Studien syftar till att besvara följande frågeställning: •. Hur jobbar kommunerna strategiskt, jobbar de proaktivt eller inväntar de ansökningar om rivningslov?. •. Hur kontrollerar kommunerna att byggnader med nekat rivningslov underhålls enligt PBL 8 kap. 14 §?. 1.5 Avgränsningar Studien utfördes under en begränsad tidsperiod och därmed erhålls ej respondenter från alla kommuner. Studien behandlar hur Sveriges kommuner arbetar med bevarandet av kulturbyggnader, kulturmiljöer såsom fornlämningar, arkeologiska uppdrag eller kyrkliga kulturminnen omfattas ej. Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetets arbete omfattas ej av studien. Studien avser endast kommunernas bevarandearbete i anslutning till rivningslov och byggnader med nekat rivningslov. Statliga byggnadsminnen och byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen beaktas ej av studien.. 2.

(12) 2. Genomförande Detta kapitel beskriver dem metoder som studien använder för att besvara studiens frågeställning.. 2.1 Metod För att öka studiens vetenskapliga trovärdighet har två undersökningsmetoder använts, kvantitativ metod och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden syftar till att samla in en stor mängd data som kan användas på ett systematiskt sätt för att bedöma och utvärdera den faktiska verkligheten. Den kvalitativa metoden syftar till att ge djupare förståelse inom området genom att ställa mer ingående frågor.. 2.1.1 Kvantitativ metod Studiens kvantitativa metod består av ett enkätformulär som skickats till samtliga av Sveriges kommuner. Enkätformuläret utformades med enkätverktyget Survio och innehöll totalt 16 frågor. Enkäten delades in i tre delar. Den första delen innehåller frågor om respondenten. Delen innehåller frågor om tjänst, erfarenhet, utbildning samt vilken kommun respondenten arbetar på och dess storlek. Den andra delen innehåller frågor angående studiens frågeställning. Den tredje delen innehåller frågor om respondenten är villig att delta i en intervju samt om respondenten är intresserad av att ta del av den slutgiltiga rapporten. Respondenten har även möjlighet att lämna egna tankar och synpunkter under denna del. Enkätformuläret återfinns i bilaga A. Enkätformuläret var tillgänglig att besvara mellan 2021-04-12 och 2021-05-02. Utskicket skedde via e-post till kommunernas allmänna e-postadress. Till enkätformuläret skickades ett följebrev som introducerade studien och uppgav kontaktuppgifter för synpunkter och frågor. Följebrevet förtydligade även att samtliga svar i enkätformuläret är anonyma. Följebrevet återfinns i bilaga B. Två påminnelser skickades till de kommuner som ej besvarat enkäten vid tillfället. Påminnelserna skickades 7 respektive 14 dagar efter första utskick. Påminnelsen innehöll samma information som följebrevet samt en förklarande text att det var en påminnelse.. 2.1.2 Kvalitativ metod Studiens kvalitativa metod består av följdfrågor som skickats till 6 kommuntjänstepersoner varav 3 svarade. Tjänstepersonerna valdes utifrån de personer som uppgett sig villiga att svara på följdfrågor i enkätformuläret. Följdfrågorna skickades ut via e-post och syftade till att komplettera svaren i enkätformuläret med eventuella förklaringar av enkätresultatet. Tjänstepersonernas svar sammanställdes till respektive enkätfråga där det essentiella innehållet redovisades. Följdfrågorna återfinns i bilaga C.. 2.2 Kritik av metod De olika metoderna kritiseras utifrån validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Validitet avser studiens relevans i mätningen, om mätningen verkligen mäter det som skall mätas. Reliabilitet avser studiens tillförlitlighet till mätinstrumentet och måttenheten. Generaliserbarheten avser studiens applicerbarhet och bidrag till ökad förståelse inom området.. 3.

(13) 2.2.1 Kvantitativ metod Enkätformuläret innehåller en begreppsbeskrivning av ordet kulturbyggnad. Detta för att se hur kommuntjänstepersonerna tolkar begreppet och applicerar PBL. Genom denna begreppsbeskrivning skapas en förståelse för hur begreppet används och bör där med öka validiteten. Frågeställningen besvaras därefter genom fråga 7 och fråga 11 i enkätformuläret. Då frågorna från frågeställningen direkt återfinns i enkäten så bör svaren ha en hög validitet. Enkäten skickades till 290 kommuner och besvarades av 119 respondenter. Med en hög svarsfrekvens och bred urvalsgrupp kan en högre reliabilitet erhållas. Enkätformuläret gav en bred utsträckning av svar både storleksmässigt och geografiskt. Svaren som insamlats kan användas för att dra slutsatser som bidrar till ökad förståelse. Eftersom enkätutskicket skickades till kommunernas allmänna e-post kan några av e-posten försummats och ej nått fram till tänkt person, utsträckningen av de försummade e-posterna är omöjligt att veta. Följebrevet innehöll en länk till enkätformuläret som kan lett till att e-posten tolkats som spam och där med ignorerats eller raderats. På grund av rådande pandemin Covid-19 och restriktioner om hemarbete kan resultatet ha påverkats. 9 kommuner svarade ej på enkäten på grund av överbelastning av arbete och/eller tidsbrist. 2 respondenter meddelade att de haft tekniska problem med att besvara enkäten.. 2.2.2 Kvalitativ metod Följdfrågorna baserades på enkätsvaren och syftade till att ge bättre insikt och förståelse för resultatet. De bör därmed bidra till ökad validitet. Dock hade endast ett begränsat antal möjlighet att besvara följdfrågorna vilket minskar reliabiliteten. Då frågorna skickades via e-post fanns ingen möjlighet att ställa ytterligare frågor kring respondenternas svar vilket kan bidra till minskat reliabilitet. Svaren som inkommit baseras på respondentens uppfattning och åsikt vilket kan ändras med tiden. Även lagar och regleringar kan komma att ändras i framtiden. Det är därmed svårt att återskapa samma resultat vid liknande studie. Genom att jämföra resultatet med andra studier av liknande karaktär kan en viss generaliserbarhet uppnås.. 4.

(14) 3 Teoretiska referensram I detta kapitel redovisas bakgrund till studien samt tidigare studier av liknande karaktär. Kapitlet är avsett att klargöra centrala begrepp för läsaren.. 3.1 Allmänt om rivningslov Enligt boverket (2020) innebär rivning att antigen hela eller delar av en byggnad tas bort, inklusive stomme. Om stomme lämnas orörd räknas det ej som rivning, även om samtliga icke bärande delar tas bort. Vid återanvändande av grundplatta, där samtliga bärande delar tagits bort, räknas därmed som rivning. Enligt boverket (2020) krävs rivningslov inom ett område med aktiv detaljplan om det inte finns lokala kommunbestämmelser som fastslagit annat. Även för områden utanför detaljplan kan rivningslov behövas om rådande områdesbestämmelser kräver det. Rivning är endast godkänt att utföra utan rivningslov om vare sig detaljplan eller områdesbestämmelser finns för rådande område, om inte lokala kommunbestämmelser bestämt annat. Rivning av byggnader eller del av byggnad som ej kräver bygglov kan rivas utan rivningslov, om inte detaljplan eller områdesbestämmelser kräver detta. Rivningslov ansökes hos kommunens byggnadsnämnd. Rivningslovet är endast giltigt om arbetet påbörjas inom två år samt är avslutat inom fem år från att lovet är fastslaget.. 3.2 Proaktivt arbete Enligt Nationalencyklopedin innebär att proaktivt arbete att man försöker förutse framtida situationer och genom det förhindra icke önskad utkomst. Ett proaktivt arbete inom området kan vara kartläggning/ inventering av byggnader eller utgivande av information till fastighetsägare för att motverka förvanskning av byggnader. Hur den proaktiva arbetsmetoden utformas kan variera stort, gemensamt för samtliga är att det sker i förhand innan handläggning/ anmälan inkommer för att bättre kunna skydda bebyggelsen. Resultat av inventeringar av kulturhistoriska byggnader kan användas som beslutsunderlag för planering samt handläggning av bygglov. Äldre inventeringar har idag även ett stort kulturhistoriskt värde (Stockholms läns museum, 2020).. 3.3 Plan- och bygglagens historiska utveckling Sveriges första planlagstiftning trädde i kraft år 1874 och dess huvudsakliga syfte var att förhindra bränder och spridningen av dessa (Boverket, 2020). Genom reglering för bredare gator, uppdelning av trädesplanader och brandgator kunde en större brandsäkerhet erhållas. Stadgan ställde även krav på ljus- och luftkvalité. Stadsplanelagen trädde i kraft år 1907 och gav planerna det rättsliga stöd som saknats (Boverket, 2020). Lagen gav kommunerna rätt men också skyldighet till att inlösa mark för allmänna platser och gator. Detta kallades det kommunala planmonopolet och ytterligare reglering för hur byggnader och allmän plats skulle utformas förnyades i stadsplanelagen 1931. Kommunen hade då större möjlighet att reglera byggnaders utseende. Kommunens auktoritet och planmonopolets inflytande ökade ytterligare med 1947 års byggnadslag (SFS 1947:385). Byggnadslagen begränsade den enskilda äganderätten för att underlätta kommunens planering av bebyggelse. Begreppet tätbebyggelse introducerades och byggnader inom. 5.

(15) tätbebyggelseområden fick endast uppföras efter fastställd stadsplan eller byggnadsplan. År 1960 kom en ny stadga som ställde krav på att varje kommun skulle ha en byggnadsnämnd. Därmed flyttades ansvaret för byggnadsplaner till kommunerna. Den första juli 1987 ersattes den tidigare stadgan med den numera nämnda ’’äldre plan- och bygglagen’’ (ÄPBL). Dess huvudsyfte var att begränsa den statliga kontrollen och ge kommunerna det huvudsakliga ansvaret vid plan- och detaljläggning (Boverket, 2020). Kommunerna var i detta skede skyldiga att upprätta översiktsplaner över hela kommunen. Den nuvarande Plan- och bygglagen trädde i kraft 2 maj 2011 och införde nya bestämmelser om miljö- och klimataspekter. Nytt var även att kontrollansvariga och sakkunniga skall vara certifierade enligt EU:s tjänstedirektiv. Byggsanktioner ersatte de befintliga sanktionsavgifterna som kunde tas ut.. 3.4 Kulturhistoriska byggnader Enligt Boverket (2021) definieras kulturvärde enligt följande: ”Kulturvärde är en sammanfattande benämning för vad som i den fysiska miljön bedöms som värdefullt ur kulturhistoriskt, estetiskt och socialt hänseende. ”Kulturvärde kan bedömas ur tre skilda perspektiv- kulturhistoriskt, socialt och Estiskt. Dessa tre perspektiv kan antingen enskilt eller genom samverkan vara grund för att åtgärder för bevaring ses lämpligt. Åtgärder för bevaring kan tas på enskild nivå för enstaka byggnadsdel, fastighet, en anläggning eller ett större område. Begreppet ”K-märkt” används ofta som ett samlingsnamn för byggnader och miljöer med byggnadsteknisk, historisk och arkitektoniskt värde som anses vara kulturhistoriskt värde. Detta begrepp saknar dock juridisk innebörd.. 3.5 Skydd av kulturhistoriska byggnader För att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde kan kommunerna gå tillväga på olika vis, beroende på situation och objekt. Dessa metoder redovisas kortfattad under detta delkapitel.. 3.5.1 Översiktsplan Samtliga kommuner har en översiktsplan som är en övergripande plan om hur kommunen skall utvecklas. Översiktsplanen skall även innefatta hur den redan byggda miljön ska utvecklas samt bevaras. Översiktsplanen kan ses som en vägledning för hur kommunen ska utveckla mark- och vattenområden. Planen är ej bindande men bör efterföljas i så stor utsträckning som möjligt enligt Boverket (2020).. 3.5.2 Detaljplan och områdesbestämmelser Planläggning skall enligt 2 kap. 3 § PBL (SFS 2010:900) ske med hänsyn till kulturvärden, vilket medför ett skydd i detaljplanen för byggnader med kulturhistoriskt värde. Byggnadsverk som bedöms som särskilt värdefulla kan även skyddas via detaljplan av 4 kap. 16 § 3 PBL samt 4 kap. 16 § 4 som innebär rivningsförbud av byggnader som omfattas av 8 kap. 13 § PBL (förbud av förvanskning).. 6.

(16) 2 kap. 3§ PBL (SFS 2010:900) Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867). 4 kap. 16§ PBL (SFS 2010:900) I en detaljplan får kommunen 3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §, 4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas. 3.5.3 Förbud mot förvanskning Enligt 8 kap. 13 § PBL (SFS 2010:900) är det förbjudet att förvanska en byggnad med särskilt historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärlig synpunkt. Förbudet skall även tillämpas på anläggningar som har en betydande inverkan på omgivningen via storlek, tomter som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. 8 kap. 13§ PBL (SFS 2010:900) En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden.. 3.5.4 Underhåll och Varsamhetsbestämmelser Enligt 8 kap. 14 § PBL (SFS 2010:900) skall byggnadsverk underhållas och brukas så att utformningen och de tekniska egenskaperna bevaras. För byggnader som anses särskilt värdefulla bör detta göras på ett sätt som tillåter att de värdet bevaras.. 7.

(17) 8 kap 14§ PBL (SFS 2010:900) Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335). Enligt 8 kap. 17 § PBL (SFS 2010:900) skall ändring av byggnad och flyttning av byggnad utföras på sådant sätt att byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till hänsyn.. 8 kap. 17§ PBL (SFS 2010:900) Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.. 3.5.5 Lov Enligt 9 kap. 10 § PBL (SFS 2010:900) krävs rivningslov för att riva byggnad som ingår i ett område med detaljplan om inte kommunen har egna andra bestämmelser. Det kan också krävas rivningslov även utanför områden med detaljplan ifall det finns lokala kommunalbestämmelser.. 9 kap. 10 § PBL (SFS 2010:900) Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad 1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och 2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs. Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.. Enligt 9 kap. 34 § 2 PBL (SFS 2010:900) har kommunen rätt att neka rivningslov om byggnaden bör bevaras på grund av sitt kulturhistoriska värde. Detta ger kommuntjänstepersoner rätt att neka rivningslov utanför detaljplan och/eller särskilda områdesbestämmelser. 9 kap. 34 § PBL (SFS 2010:900) Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte 1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.. 8.

(18) 3.5.6 Byggsanktionsavgifter Ifall bestämmelserna i PBL 8-10 kap. inte efterföljs kommer byggsanktionsavgift tas ut som en efterföljd. Byggsanktionsavgiftens storlek baseras på prisbasbelopp som gäller det året enligt 11 kap. 51§ PBL (SFS 2010:900).. 11 kap. 51 § PBL (SFS 2010:900) Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§ eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift (byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 12 §.. 3.5.7 Ersättning Vid införande av restriktioner enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) kan ersättning erfordras. Ersättning är dock ej berättigat vid varsamhetsbestämmelser. Ersättningen är främst till för när pågående användningen av marken/fastighet förändras. Ersättningen skall motsvara den skillnad på marken/fastigheten sett till före kontra efter restriktionerna. Undantag från dessa principer bestäms av PBL kap 14 (SFS 2010:900). Vid införande av skyddsbestämmelser gäller ersättning enligt 14 kap. 10§ PBL. Ersättning kan även vara berättigad vid nekat rivningslov enligt 14 kap. 7§ PBL.. 14 kap. 7 § PBL (SFS 2010:900) Om en detaljplan eller områdesbestämmelser innehåller ett rivningsförbud eller om ett rivningslov vägras enligt 9 kap. 34 §, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför. Rätten till ersättning gäller dock endast om den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten. 14 kap. 10 § PBL (SFS 2010:900) Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § 3 eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § andra stycket, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför. Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Första och andra styckena gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället 7 §. Lag (2014:900).. 9.

(19) 3.5.8 Andra metoder för bevarande Genom inlösen kan kommunen överta äganderätten till fastigheten för att själva sköta underhåll och tillsyn. Ersättning vid inlösen ska dimensioneras via expropriationslagen (Boverket, 2014). På detta sätt utesluts risken att en fastighetsägare inte uppfyller sin del av ansvaret för att motverka förvanskning.. 3.6 Problem med bevarandet av kulturhistoriska byggnader. Andersson och Andersson (2020) undersöker hur PBL 9 kap. 34 § 2 ska tillämpas samt hur kommunerna tillämpar paragrafen. Studien visar på att kommunernas planer och program för bevarandet av kulturhistoriska byggnader inte alltid är uppdaterade. Andersson och Andersson (2020) belyser även att varierad kunskapsnivå hos kommuntjänstepersonerna kan leda till att lagen tillämpas och tolkas olika. Detta är något som Bothin (2014) också påpekat. Enligt Bothin (2014) kan eventuella brister och kompetens hos kommuntjänstepersonerna vara en bidragande faktor till att skyddsbestämmelser och rivningsförbud förbigås på grund av eventuellt ersättningsanspråk. Bothin (2014) anser att planläggningen av kulturhistoriska byggnader påverkas negativt på grund av avsaknad av kunskap och att en tydligare ersättningslagstiftning skulle kunna ändra på detta. Kommunernas kontakt till fastighetsägare med kulturhistoriska byggnader är en viktig del i bevarandearbetet. Blidberg och Prick (2012) belyser att kommuntjänstepersonerna vill ha tydligare bestämmelser kring bevarandet för att underlätta kommunikationen och argumentationen till fastighetsägarna. Andersson och Andersson (2020) visar också på brister vid kommunikationen till fastighetsägarna. Ett ökat informationsutbyte till fastighetsägarna kan leda till minskat förvanskning och rivning av kulturhistoriska byggnader.. 10.

(20) 4. Resultat Under detta kapitel redovisas den data som insamlats för att besvara studien. Resultatet av enkätformulären redovisas i delkapitel. Följdfrågorna till tjänstepersonerna har sammanställds och redovisas i anslutning till respektive enkätfråga.. 4.1 Respondenter Studien innefattas av 119 enkätsvar. För fördelning se tabell 1. Andelsfördelningen av kommunernas storlek speglar den verkliga andelsfördelningen av Sveriges kommuner. Endast 1 svar från kommuner med mer än 200 000 invånare erhålls, vilket gör att denna kommun får majoritet i samtliga enkätsvar för sin kategori. Detta har beaktats i studien när korrelationer till kommunernas storlekar dragit. Enkäten vidarebefodrades från den allmänna e-posten till tjänstepersonen som i bäst mån kunde besvara enkäten, vilket kan förklara den breda spridningen av tjänster hos respondenterna. Tjänster som innefattas i ’’Annat’’- kategorin är bl.a fastighetschef, planarkitekt och kulturchef. Den underliggande utbildningen hos respondenterna har en bred spridning. Utbildning som innefattas i ’’Annat’’-kategorin är bl.a utbildningar inom ekonomi, fastighetsförvaltning och byggnadsteknik.. Tabell 1. Respondenternas bakgrund Storlek. Geografisk Placering. Tjänst. Erfarenhet. Utbildning. -10 000. 10000 – 50 000. 50 000 – 100 000. 100 000200 000. 200 000+. 22 (18%). 69 (58%). 15 (13%). 12 (10%). 1 (1%). Södra Sverige. Mellersta Sverige. Norra Sverige. 56 (47%). 46 (39%). 16 (13%). Antikvarie. Bygglovschef. Bygglovshandläggare. Byggnadsinspektör. Planhandläggare. Stadsarkitekt. Kulturchef/ strateg. Annat. 14 (12%). 9 (8%). 22 (18%). 8 (7%). 6 (5%). 11 (9%). 11 (9%). 31 (26%). 0–2 år. 2–5 år. 5–10 år. 10–15 år. 15+ år. 20 (17%). 24 (20%). 29 (24%). 18 (15%). 28 (24%). Antikvarie. Kulturrelaterat. Samhällsplanerare. Arkitekt. Byggnadsingenjör. Bygglovshandläggare. Lantmäteriutbildad. Annat. 34 (28%). 9 (7%). 4 (3%). 25 (21%). 13 (11%). 8 (7%). 2 (2%). 25 (21%). 11.

(21) 4.2 Hur en kulturbyggnad definieras Enkätfråga 6: Hur definierar ni en kulturbyggnad? I enkätsvaren återfanns många olika definitioner. Det mest återkommande svaret var att kommunen ej använde detta begrepp, istället användes begreppet ’’byggnader med kulturhistoriskt värde’’. Enkätensvaren innehöll en bred spridning av förklaringar vilket kan antyda på olika tolkning och erfarenheter hos tjänstepersonerna. Några definieringarna redovisas nedan. ’’ I kort är detta en byggnad som på något sätt genom historia, ålder eller nyttjande är värd att bevara för eftervärlden. Detta kan vara lagbestämt eller ett eget val av kommun eller annan ägare till byggnaden.’’ ’’ Byggnaden ska berätta mer än en genomsnittlig byggnad om en plats eller miljö. Byggnaden blir därmed extra värdefull för att förstå en plats eller miljö. Att den är extra värdefull kan ha att göra med vilken funktion den ha haft samt hur välbevarad (ickeförvanskad) den är.’’ ’’ Ingen tydlig definition. Beror på detaljplan, kulturmiljöprogram, individuell prövning etc.’’ ’’ Alla byggnader i olika grad.’’ ’’ I första hand bedömer vi byggnadens kulturhistoriska värde efter inventeringar. Om den inte finns med i en inventering bedömer vi värdet från fall till fall. Men det är lätt att missa kulturvärde om byggnaden inte är inventerad.’’ ’’ Byggnader äldre än 100 år’’ ’’ En byggnad som tydligt har läsbara drag från den tid den byggdes.’’. 4.3 Andel av kommunerna som arbetar proaktivt med att kartlägga kulturbyggnader Enkätfråga 7: Arbetar kommunen proaktivt med att kartlägga kulturbyggnader? 46 av respondenterna angav att de arbetade proaktivt med att kartlägga kulturbyggnader. Andelen kommuner som arbetade proaktivt ökade med ökat antalet invånare i kommunen. Alltså kunde en korrelation mellan ökat proaktivt arbete och kommunens storlek avläsas av enkätsvaren. Sett till geografisk placering framgick att kommunerna arbetar mer proaktivt i södra Sverige, något mindre i mellersta Sverige och minst i Norra Sverige. 36 av respondenterna angav att de ej arbetade proaktivt och 7 respondenter angav att de ej visste. Frågan kunde besvaras med fritext där 19 av respondenterna angav att de delvis arbetade proaktivt. Med delvis arbete har många kommuner svarat att de utför kartläggningar inom innerstäder men att kartläggning på landsbygden till stor utsträckning saknas. Av svaren framgår även att kartläggningen begränsas av ekonomiska förutsättningar. 6 av respondenterna angav att kommunen har en plan och pågående utveckling för kartläggning. 5 av respondenterna angav att kartläggning utanför detaljområdet endast skedde vid framtagning av kulturmiljövårdsprogram. För procentandelar se figur 1.. 12.

(22) 16% 5%. 39%. 4%. Ja Nej Vet ej. 6%. Vid framtagning av handlingar Pågående utveckling Delvis. 30%. Figur 1. Arbetar kommunen proaktivt med att kartlägga kulturbyggnader? Insikt från tjänstepersoner: Av följdfrågorna framgick att möjliga orsaker till att större kommuner arbetar mer proaktivt kan vara resursfördelning (anställda), ekonomi, politiska påtryckningar samt kunskapsnivå. En respondent nämnde att bristen på specifik byggnadsantikvarisk kompetens kan vara en bidragande orsak till avsaknaden av proaktivt arbete hos mindre kommuner.. 4.4 Kommunens informationsflöde till fastighetsägaren Enkätfråga 8: Informerar kommunen fastighetsägare om deras byggnaders kulturvärde? 35 av respondenterna avgav att de informerar fastighetsägarna om deras byggnaders kulturvärde och 25 angav att de ej gjorde detta. 16 av respondenterna angav att de ej visste och 22 angav att fastighetsägarna informerades vid inkommande ärenden. 4 av respondenterna hänvisade till kommunens hemsida. 17 av respondenterna har lämnat blandade svar. Av dessa svar framgick det att några av kommuner delvis informerar fastighetsägarna men att det ej utförs systematiskt. För procentandelar se figur 2.. 13.

(23) 14% 30%. 3%. Ja Nej Vet ej. 18%. Vid inkomande ärenden Via hemsida. 14%. 21%. Annat. Figur 2. Informerar kommunen fastighetsägarna om deras byggnaders kulturvärde? Insikt från tjänstepersoner: Följdfrågorna visade på att respondenterna var enade om informationsflödet och dess betydelse för bevarandet. Svaren visade på att informationsflödet till fastighetsägarna var viktigare än att kontroller utförs men att en kombination bör vara den bästa lösningen. Fastighetsägarens egna uppfattning belystes även som en faktor vid bevarandet. Två av respondenterna menade på att fastighetsägare har lätt att väga sin egen äganderätt över allmänhetens- och det gemensamma intresset. Kommunerna behöver därför vara tydliga med motivet för bevarandet och kunna bistå ekonomisk ersättning vid nekat rivningslov.. 4.5 Kommunens kontroll enligt PBL 8 kap. 14 § Enkätfråga 11: Kontrollerar kommunen att byggnader med nekat rivningstillstånd underhålls enligt PBL 8 kap. 14 §? 13 av respondenterna angav att de utförde kontroller på byggnader med nekat rivningstillstånd. Majoriteten av de kommuner som utförde kontroller bestod av kommuner med färre än 50 000 invånare. 45 av respondenterna angav att de ej utförde kontroller och 32 visste ej om kontroller utfördes. 14 av kommunerna angav att kontroller utfördes vid anmälan men att ingen systematisk tillsyn utfördes. 7 respondenter angav att kontroller ej utfördes på grund av brist på resurser. 9 av respondenterna angav blandade svar där några angav att de ej funnits några sådana fall i kommunen. För procentandelar se figur 3.. En skillnad kunde avläsas mellan kommunernas geografiska placering och dess svar. Kommuner i norra Sverige angav i större utsträckning att de utför kontroller än kommuner i mellan- och södra Sverige.. 14.

(24) Kontroll av PBL 8 kap. 14§ 6%. 7%. 11% Ja. 12%. Nej. 37%. Vet ej Vid anmälan. 27%. Brist på resurser Annat. Figur 3. Kontrollerar kommunen att byggnader med nekat rivningstillstånd underhålls enligt PBL 8 kap. 14 §? Insikt från tjänstepersoner: Följdfrågorna visade på delade uppfattningar om huruvida kontroller är nödvändiga samt hur kontroller bör utföras. En respondent ansåg att tillsyn endast bör utföras vid anmälan då det annars kan leda till irritation hos fastighetsägaren. En respondent ansåg att tillsynen bör lyftas över lag medan en annan ansåg att antikvariskt stöd skulle underlätta kontrollerna. Det antikvariska stödet skulle då finnas vid inledande- och slutskedet av ärendet.. 4.6 Kommunstjänstepersonernas åsikter Under enkätfråga 13 bad vi kommuntjänstepersonerna ge sina egna åsikter på 4 påståenden. Svaren angavs i siffror där 1 avsåg att påståendet ej stämde och 4 avsåg att påstående stämde helt. Det fanns även ett alternativ för vet ej. Det första påstående var huruvida fastighetsägarna var medvetna om sina byggnaders kulturvärde. Påståendets medelvärde blev 2,4 varav 9 respondenter angav att de ej visste. Detta antyder på ett neutralt resultat. Det andra påståendet var huruvida kulturbyggnader förvanskas på grund av fastighetsägarnas okunskap. Påståendets medelvärde blev 3,2 varav 9 respondenter angav att de ej visste. Detta antyder att många kommuntjänstepersoner anser att byggnader förvanskas på grund av okunskap hos fastighetsägarna. I svaren återfanns en korrelation till kommunernas storlek och dess medelvärde på påståendet. Större kommuner har i större utsträckning svarat att byggnader förvanskas på grund av okunskap. Det tredje påstående var huruvida fler byggnader skulle bevaras genom att arbeta proaktivt. Påståendets medelvärde blev 3,6 varav 8 respondenter angav att de ej visste. Detta antyder att de flesta av kommuntjänstepersonerna anser att ett proaktivt arbete skulle resultera i att fler. 15.

(25) byggnader med kulturhistoriskt värde bevaras. I svaren återfanns en korrelation till kommunernas storlek och medelvärde på påståendet. Större kommuner har i större utsträckning svarat att fler byggnader skulle kunna bevaras genom att arbeta proaktivt. De fjärde påstående var huruvida tillräckligt med resurser på kommunen läggs på bevarandet av byggnader med kulturhistoriskt värde. Påståendets medelvärde blev 1,9 varav 4 respondenter angav att de ej visste. Detta antyder att de flesta kommuntjänstepersonerna anser att arbetet är resursbegränsat och att mer resurser skulle leda till att fler byggnader med kulturhistoriskt värde bevaras. I svaren återfanns en korrelation till kommunernas storlek och medelvärde på påståendet. Större kommuner har i större utsträcknings svarat att de anser att kommunernas resurser räcker till.. 5. Diskussion I detta kapitel utvärderas resultatet och sammanfattas. Synpunkter och faktorer som kan påverkat resultatet redovisas i detta kapitel.. 5.1 Kommunernas strategiska arbete vid rivningslovsansökan Studien visar på att majoriteten av kommunerna ej arbetar proaktivt med att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde. Kartläggning/inventering sker på många kommuner men endast vid handläggning av ärende. Ärendena kan bestå av bygg/ rivningslov eller anmälan om förvanskning/bristande underhåll. Detta kan bidra till att byggnader med kulturhistoriskt värde som ej kartlagds förfaller utan kommunens vetskap. Ansvaret på handläggande person ökar även utan kartläggning/inventeringar av byggnader med kulturhistoriskt värde då detta kan användas som underlag och stöd vid beslutsfattning. Trots detta reaktiva arbetssätt som råder på de flesta kommuner idag anser majoriteten att flera byggnader skulle bevaras med ett mer proaktivt arbete i större utsträckning. I studien framgår det även skillnader gällande proaktiv kartläggning mellan kommunernas storlek sett till invånarantal. Kommuner med större antal invånare tycks arbeta mer proaktivt med bevarandet av byggnader. Detta kan vara en fråga om resurser då de större kommunerna oftast har mer resurser att tillgå samt att det ofta finnas äldre bebyggelse i större utsträckning i de större kommunerna. En spekulation som framgick av följdfrågorna till enkäten var att större kommuner med fler invånare säkerligen har ett större politiskt tryck att följa lagstiftning och får bättre förutsättningar att arbeta proaktivt. Mindre kommuner sitter möjligvis ofta kvar i tidigare kommunala strukturer med ett mindre genomflöde av verksamhetspersonal vilket kan leda till att beslut tas av personer som inte innehar rätt kompetens, vilket kan påverka både budgetering samt resursfördelning. I studien framgår att kommunerna i Södra Sverige arbetar mer proaktivt än de i mellersta Sverige, ännu färre arbetar proaktivt i norra Sverige. En tänkbar orsak till detta kan förutom brist på resurs och ekonomiska medel vara utspridd bebyggelse, skyddandet av kulturhistorisk bebyggelse ofta har prioriterats i Stadsmiljö och försummats på landsbygden. Av de kommuner som arbetar proaktivt så framgår det via enkätens fritextrutor i flera fall att det finns äldre inventarier i viss utsträckning men att de ej är heltäckande. Flera av dessa äldre inventarier är framtagna i samband med ett kulturmiljöprogram, dock täcker dessa oftast bara. 16.

(26) tätbebyggda områden och inte landsbygden. Flera av svaren från enkäten pekar även här på resursbrist och att kartläggning sker i mån av tid och ekonomi. Av följdfrågorna till enkäten framgick att kunskap och förståelse bland de folkvalda politikerna kan vara ett problemområde. Att PBL menar att skydda mer än bara ”synnerligen kulturhistoriskt värdefulla byggnader” utan att större delar av det befintliga byggnadsbeståndet/anläggningar innehar värden som PBL menar att skydda. Ett mer proaktivt arbetssätt kan tänkas förhindra försummelse i de fall där de lokala politikerna sitter under längre tid. Av följdfrågorna framgick även vikten av att det proaktiva arbetet är mångsidigt, där dialog och informationsflöde till fastighetsägarna bör prioriteras. Att kommunen är tydlig med motivet till bevarandet så att förståelsen hos fastighetsägarna ökar. Att kulturarvet i form av olika byggnader tillhör alla kan vara svårt för gemeneman att förstå. Även informera hur underhåll bör utföras för att bevara kulturvärdet, då det inte är självklart i alla lägen. Bland enkätsvarens fritextrutor framgick att flera kommuner har program i utveckling som kommer träda i kraft i framtiden.. 5.2 Kommunernas kontroll av PBL kap. 8 § 14 på byggnader med nekat rivningslov Genom att utföra systematiska kontroller av underhåller hos byggnader med nekat rivningslov bör förvanskningen av dessa minska. Studien visar på att endast ett fåtal kommuner utför kontroller av byggnader med nekat rivningslov. Anledningen till detta kan vara brist på resurser som några av kommunerna nämnt i enkätens fritextruta. Detta styrks även av kommuntjänstepersonernas åsikter, där majoriteten ansåg att ökad tillgång till resurser skulle resultera i att fler byggnader bevaras. I studien framgick det att mindre kommuner utför kontroller i större utsträckning än kommuner mer fler invånare. Trots detta har majoriteten av de mindre kommunerna svarat att resurserna ej räcker till. Resurser både ekonomiskt och tidsmässigt är något som i stor utsträckning styrs av politiken och värderingar i kommunen. Många kommuner har svarat att de utför kontroller vid inkommen anmälan. Dessa anmälningar inkommer i stor utsträckning från allmänheten. Kunskapsnivån och värderingar hos allmänheten är av ytterst bred spridning vilket kan leda till stor variation av inkomna anmälningar. Att förlita sig på anmälningar från allmänheten är därför ett osäkert arbetssätt som ger byggnader med kulturhistoriskt värde olika förutsättningar. I de fall då allmänheten reagerar och tar handling i form av anmälan kan förvanskning av det kulturhistoriska värdet redan skett. Detta bör därför ses som ett reaktivt arbetssätt. Drygt en fjärdedel av respondenterna angav att de ej visste om kontroller utfördes. Denna osäkerhet kan bero av flera olika faktorer. Enkätfrågan kan ha varit svårtolkad eller misstolkad av respondenterna. Det är även möjligt att respondenterna ej varit bekanta med paragrafen vilket kan ha resulterat i en större osäkerhet. Det är omöjligt att bedöma utifrån den information som enkäten insamlat. Från enkätsvaren kan en geografisk skillnad utläsas. Kommuner i norra Sverige utförde kontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige, trots att dessa kommuner generellt har en större area och är mer glesbebyggd. Detta borde då leda till längre restider och där med en större resursåtgång. Denna studie påvisar dock tendenser till motsatsen. Det är dock möjligt att glesbebyggelsen bidrar till ett minskat antal byggnader med kulturhistoriskt värde och på så sätt motverkar den potentiella längre restiden.. 17.

(27) 6. Slutsats I detta kapitel redovisas slutsatser som funnits med utgångspunkt i frågeställningen. Även åtgärdsrekommendationer och rekommendationer för fortsatta studier inom området redovisas här.. Hur jobbar kommunerna strategiskt, jobbar de proaktivt eller inväntar de ansökningar om rivningslov? I undersökningen framgick att majoriteten av kommunerna inte arbetar proaktivt. Sett till invånarantal arbetar de större kommuner i större utsträckning med proaktivt arbete än de mindre kommunerna. Sett till geografisk placering arbetar kommuner i södra Sverige i större utsträckning proaktivt än de i mellersta Sverige, ännu färre kommuner arbetar proaktivt i norra Sverige.. Hur kontrollerar kommunerna att byggnader med nekat rivningslov underhålls enligt PBL 8 kap. 14 §? Den slutsats som undersökningen visar på är att kontroller ej utförs i större utsträckning. De kontroller som utförs görs på ett reaktivt sätt då tillsynsanmälningar inkommer från allmänheten. Mindre kommuner utför kontroller i större utsträckning än kommuner med fler invånare. Kommuner i norra Sverige utför kontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige.. 6.1 Rekommendationer I studien har resursåtgång varit en återkommande faktor för bevarandet av kulturbyggnader. Då den ekonomiska möjligheten för kommunen är påverkad av politiken som drivs. Med ökade resurser skulle proaktivt arbete kunna ske i större utsträckning, både i form av kartläggning/inventeringar samt i form av ökad information och dialog med fastighetsägarna. Ifall resurserna inte ökas kan en längre handläggningstid av komplicerade ärenden införas för att inte forcera komplexa beslut. En åtgärd med hänseende till tillsynskontroller är att vid anmälningsskedet informera allmänheten om vilka byggnader som är skyddade. Exempelvis vid de fall då anmälningarna inkommer via kommunens hemsida. Det kan göras genom att skapa ett anmälningsformulär som visar vilka byggnader som har ett kulturhistoriskt värde samt ge anmälaren möjlighet att ta del av värderingen. Detta kan leda till att kvalitén på anmälningarna höjs samt att färre felanmälningar inkommer. Denna åtgärd bedöms dock kräva stor resursåtgång i tidigt skede och baserar sig på att kartläggning sker systematiskt.. 6.2 Framtida studier Granskning utav behovet av kommunantikvarier kan behöva göras för att på ett korrekt sätt följa PBL:s varsamhets- samt förvanskningsförbudsbestämmelser. Kunskap om detta kan vara en orsak att byggnader med kulturhistoriskt värde försummas, speciellt bland de mindre kommunerna. Granska behovet av mer reglering av områden som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser kan tänkas hjälpa till att bevara fler byggnader, då dessa ofta kan rivas utan att behöva ansöka om rivningslov.. 18.

(28) 6.3 Kritik av arbetet Då arbetet utfördes under corona-pandemin kunde inga intervjuer anordnas inom den begränsade tidsramen. Följdfrågorna till tjänstepersonerna fick istället ersätta de intervjuer som planerats. Detta kan ha bidragit till ett annorlunda resultat. Genom att använda följdfrågor istället för intervjuer kunde ett större antal respondenter erhållas vilket kan ha ökat validiteten. Enkätutskicket hade kunnat anpassats till fler frågor med endast förbestämda svarsalternativ. Detta då ett stort antal besvarat samtliga frågor med fritext vilket kan påverkat resultatet, då det kan lett till en inkonsekvent bedömning. Det stora antalet respondenter bör öka studiens reliabilitet då enkätsvaren bör ge en rättvis bild av verkligheten. Ytterligare studier inom området där samtliga kommuner har möjlighet att besvara enkäten kan utföras och bör därmed ha högre reliabilitet. Genom att tydligare specificera respondenternas tjänst och roll bör en mer rättvis jämförelse erhållas. Denna studie har en bred spridning av tjänster som behandlar byggnader med kulturhistoriskt värde på olika sätt, vars svar vägs mot varandra. Studiens frågeställning och mål tycks vara uppnått då det tydligt framgår huruvida utsträckningen av det proaktiva arbetet ser ut i Sverige, med hänseendet på bevarandet av byggnader med kulturhistoriskt värde med nekat rivningslov.. 19.

(29) Källor Lagar och förordningar SFS 1947:385 Byggnadslagen SFS 1987:10 Plan- och bygglagen SFS 2010:900 Plan- och bygglagen SFS 2011:338 Plan- och byggförordningen Hemsidor: •. A-L. Andersson och E. Andersson (2020) Att neka rivningslov enligt PBL 9 kap. 34 § 2 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1466112/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2021-0215]. •. Blidberg Christian och Mattias Prick (2012) Kulturhistoriskt intressant bebyggelse – Bevarandet med stöd av Plan- och bygglagen. https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:580583/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2021-05-04]. •. Bothin Ellinor (2014), Bevarandet av kulturhistoriska värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen, Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:730859/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2021-03-16]. •. Boverket (2014). Kommunens rätt att lösa in mark. https://www.boverket.se/sv/PBLkunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplanens-genomforande/kommunens-ratt-attinlosa-fastigheter/ [Hämtad 2021-06-21]. •. Boverket (2020). Kulturvärden rivningslov, Karlskrona: Näringsdepartementet https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-omPBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/lov-byggande-ochkulturvarden/kulturvarden-rivningslov/ [Hämtad 2020-03-17]. •. Boverket (2021). Vad är kulturvärde?. https://www.boverket.se/sv/PBLkunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-teori-ochpraktik/vad-ar-kulturvarden/ [Hämtad 2021-04-15]. •. Boverket (2020). Rivningslov. https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-ellertill/rivningslov/ [Hämtad 2021-05-24]. •. Boverket (2020). Översiktsplanen. https://www.boverket.se/sv/PBLkunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/ [Hämtad 2021-05-11]. 20.

(30) •. Finansdepartementet SPN BB (2010) Plan- och bygglag (2010:900), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan-och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 [Hämtad 2020-03-17]. •. Kulturdepartementet (1988) Kulturmiljölag (1998:950) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950 [Hämtad 2021-03-17]. •. Nationalencyklopedin, proaktiv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/proaktiv [Hämtad 2021-06-21]. •. Stockholms läns museum (2020). Byggnadsinventeringar. https://stockholmslansmuseum.se/samlingar/om-samlingarna/byggnadsinventeringar/ Hämtad [2021-05-26]. 21.

(31) Bilaga A - Enkätformulär. Kommunernas arbete för att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde Hej och välkommen! Syftet med enkäten är att undersöka hur kommunerna arbetar för att bevara kulturhistoriska byggnader. Alla svar behandlas konfidentiellt och är anonyma.. 1 Vilken kommun arbetar. du. på?. Frågeinstruktioner: Svaren kommer ej redovisas individuellt, frågans syfte är att kunna dra slutsatser sett till. geografi.. 2 Hur många invånare har ni i kommunen? Frågeinstruktioner: Frågan anser endast att se eventuella olikheter sett till folkmängd mellan. kommunerna. Välj ett svar.. -10000. 10 000-50 000. 50 000-100 000. 100 000-200 000. 200 000+. 3 Vad har du för tjänst? Frågeinstruktioner: Välj ett svar. 4 Hur lång arbetserfarenhet har du totalt inom tjänstens område? Frågeinstruktioner: Välj ett svar. 0-2år. 2-5 år. 5-10 år. 10-15 år. 15+ år. 22.

(32) 5 Vad har du för utbildning? Frågeinstruktioner: Välj ett eller flera svar. Yrkesutbildning som bygglovshandläggare. 6 Hur definierar ni en kulturbyggnad?. 7 Arbetar kommunen proaktivt med att kartlägga kulturbyggnader? Frågeinstruktioner: Med proaktivt syftar vi till att kartläggande sker löpande och att kulturklassningen inte. kommer först vid rivningsansökan. Välj ett svar. 8 Informerar kommunen fastighetsägare om deras byggnaders kulturvärde? Frågeinstruktioner: Välj ett svar. 23.

(33) 9 Är det möjligt för fastighetsägare att få ekonomisk ersättning för att bevara byggnadens kulturella delar vid renovering? Frågeinstruktioner: Välj ett svar. 10 Budgeterar kommunen för denna ersättning? Frågeinstruktioner: (Besvaras endast om Ja svarades på föregående fråga) Välj ett svar. Nej. Vet ej. 11 Kontrollerar kommunen att byggnader med nekat rivningstillstånd underhålls enligt PBL 8 KAP 14§? Frågeinstruktioner: PBL 8 KAP 14§: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att des. utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Välj ett svar. 12 Hur utför kommunen dessa kontroller av underhåll? Frågeinstruktioner: (Besvaras endast om Ja svarades på föregående fråga). 24.

(34) 13 Dina åsikter Frågeinstruktioner: Där 1 inte stämmer alls och 4 stämmer helt. Välj ett svar i varje rad. 25.

(35) 14 För att få djupare förståelse inom området så är vi mycket intresserade av ytterligare kontakt med kommuntjänstepersoner. Om du är intresserad av att eventuellt bli kontaktat för en kort intervju så kan du ange dina kontaktuppgifter nedan:. 15 Arbetet beräknas vara klart till sommaren 2021. Om du är intresserad av att ta del av den slutgiltiga rapporten kan du ange kontaktuppgifter nedan:. 16 Dina synpunkter Frågeinstruktioner: Har du några synpunkter på undersökningen eller annan information som kan. vara relevant för studien?. Tack för din medverkan!. 26.

No results found