Studie av ett förstärkningsföretag

ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute : $-58101 Linköping - Sweden

Studie av ett förstärkningsföretag av Per Simonsen

REFERAT d åd -ååh , 5 INLEDNING Bakgrund Syfte Utförande VÄGOBJEKT GEOLOGISK FÄLTKARTERING FALLVIKTSMÄTNINGAR När och hur

Resultat av mätningar på hela

väg-sträckan

Resultat av specialmätningarna DO (sjunkningen i belastningsmitt)

D450 (sjunkningen på avståndet 450 mm)

D450/DO (relativa sjunkningen på av-ståndet 450 mm)

Rm (krökningen

(Do-D450)

Jämförelse mellan olika

bärighetspara-metrar

- surface curvature index (SCI)

SAMBAND MELLAN GEOLOGI OCH BÄRIGHETS-MÄTNING

Undergrundens bärighetsminskning under tjällossningen VTI MEDDELANDE 183 Sid 15 16 18 19 25 25

Sid

5.2 Samband mellan bärighetsparameter och

tjälgrupp 27

5.3 Samband mellan DO,

överbyggnadstjock-lek och tjälgrupp 28

6. SAMBAND MELLAN FÖRSTÄRKNINGSÅTGÄRDER

OCH BÄRIGHETSMÃTNING 31

7. KOMMENTARER 35

Appendix Bilagor

Resultatet av fallviktsmätningar vid ett förstärknings-företag har studerats avseende variationer i tid och rum, samt reproducerbarhet.

Dessutom har fallviktens förmåga att finna den sämsta punkten ur bärighetssynpunkt värderats.

De framtagna bärighetsmåtten har korrelerats med

under-grundstYP, tjälfarlighetsgrupp och förstärkningsåtgärd

enligt BYA.

Den registrerade spridningen är betydande och de testa-de sambantesta-den svaga.

När en väg skall förstärkas kan i princip Vägverkets Byggnadstekniska Anvisningar (BYA) användas. Genom att göra en urgrävning i Vägen, klassificera de olika mate-rialen och uppmäta skikttjocklekar kan med kännedom om trafiken den nödvändiga skikttjockleken bestämmas.

Denna så kallade destruktiva metod är emellertid ganska

kostsam i och med att många borrhål kan bli nödvändiga. Därför väljs oftast i praktiken tjockleken på

förstärk-ningen utifrån subjektiva grunder.

En icke destruktiv, billig, objektiv och snabb metod är således önskvärd. Därför har Vägverket inköpt en auto-matisk fallviktsmätare, som troligen är lämplig för detta ändamål.

1.2 SXfte

Denna rapport behandlar en del av ett projekt, Vilket

syftar till att kontrollera i vad mån resultatet av en

fallviktsmätning beskriver vägens bärighet och

därige-nom behov av förstärkning, samt bestämma mätproceduren

för att åstadkomma bäSta underlag för.dimensionering av

förstärkningen.

Av speciellt intresse är variationerna i tid och rum samt effekten av olika undergrundsmaterial.

1.3 Utförande

På en relativt svagt trafikerad väg har på 2 sträckor med en sammanlagd längd av 2,5 km sedan tjällossningen

1977 gjorts fallviktsmätningar vid fyra olika tillfäll-en i totalt 64 punkter.

I dessa punkter har dessutom sommaren 1978 vid provtag-ning till ett djup av 1 m en geologisk bedömprovtag-ning gjorts VTI MEDDELANDE 183

Med underlag av denna geologiska kartering har

framta-gits förslag till förstärkningsåtgärd, som sedan har

korrelerats med resultat av fallviktsmätningarna.

Dessutom har fallviktSmätresultaten undersökts vad av

-ser spridning och variationfi tid och rum.

2. VÄGOBJEKT

Den studerade vägen, 1062, förbinder Idbyn och Skede i

Y-län nära Örnsköldsvik, se bilaga 1.

Vägen, som har två körfält, går igenom både skog och

öppet landskap och har omväxlande grus- och oljegrus-slitlager. Vägen har i stort en jämn linjeprofil, dock'

enstâkåwkurvrika och kuperade delar.

Trafiken 1975 var 700 ÅDT :29% enligt VV:s trafikflöê

deskartor. '

Två delsträckor har undersökts: 0/291-1/963 och 5/610-6/405 med en sammanlagd längd av 2,5 km. I bilaga 2 har

angivits längdmätning och punktnummer.

3. GEOLOGISK FÄLTKARTERING

Med syfte att undersöka skikttjocklekar i

överbyggna-derna, materialens beskaffenhet samt bestämma det

när-mast liggande undergrundsmaterialet, utfördes sommaren 1978 en geologisk fältundersökning av vägsträckan

i-fråga. _

Resultatet av undersökningen finns i bilaga 3.

Fördelningen mellan olika typer av undergrundsmaterial från de i allt 61 borrhålen framgår av tabell 1.

Grupp A B C D E Berg

-Förekomst I

-% 5 18 0 50 9 3 _13

Undergrundsmaterialen tillhör således till största de-len grupp D, som består av material med ganska olika egenskaper, men som generellt sett har förhållandevis ringa bärighet i vattenmättat tillstånd. En mindre del material, 18%, kan hänföras till grupp B, som är relaá tivt bra ur bärighetssynpunkt. Den resterande delen kan hänföras till de övriga grupperna eller har icke kunnat

bestämmas.

Från borrhål till borrhål (avstånd 30-50 m) Varierar

typen av undergrundsmaterial betydligt. Även i samma borrhål finns i regel flera undergrundsmaterial i skikt.

I flera fall har på så vis 7 olika typer av material påträffats inom 1 m under vägytan i samma punkt.

Sträcka 1 (0/291-1/963) innehåller främst tjälfarliga material såsom grovlera, lerig mo, i motsats till

sträcka 2 (5/610-6/405), som består till största delen

av grovmo och sand.

Tjockleken på överbyggnaden varierar mellan 12 och 94 cm. Medeltjockleken är 49 cm och standardavvikelsen 22 cm.

På sträckan 0/982-1/963 har den gamla körbanans slitla-ger påträffats på ett djup av 30-40 cm, dock i enstaka

Apunkter på 60-70 cm djup.

I bilaga 3 finns för varje borrhål till ett djup av 1 m typ av material (geologisk bedömning), skikttjocklek,

stämningar av flytgräns, plasticitetsgräns och

plasti-citetstal.

4. FALLVIKTSMÄTNINGAR 4.1 När och hur

Fallviktsmätningar har på sträckan Idbyn-Skede, ca 20 km, utförts av VV vid två olika tillfällen i sammanlagt

255 mätpunkter i vardera riktningen. Avståndet mellan

punkterna var ca 40 m. Vid de 64 provtagningspunkterna har även vid fyra tillfällen utförts extramätningar en-ligt skissen i figur 4.1.

Idbyn

[q\\

Knungsnös

<----

--._--->

2'm 2m 2m

Stolpe markerad med prov

"

.VTI Nr ..."

0= Normal mütpunkt för follvikten

><= Provtagningspunkt för VTI

+=Extra fallviktsmötpunkt

Figur 4.1. Placering av extra fallviktspunkter vid prov-tagningspunkten.

Antal specialstuderade fallviktspunkter är 3 x 64 = 192

och punkterna har numrerats: 4-24, 71-80 (höger sida)

och 176-186, 232-253 (vänster sida), se bilaga 2.

Tidpunkten för mätningarna har angivits i tabell 4.1.

Körriktning Högra Vänstra Punkt nr 1 253-232 4-24 186-176 71-80 Placering

enl Fig 4.1

A

c

D

A

C

D

A

_C

D

A

c

D

Mätning nr 1 1977 _ 0601 0601 Mätning nr 2 1977 0706 0706 0706 0706 Mätning nr 3' 1978 0601 0601 0601 0601 Mätning nr 4 V 1978 0612 0612 0612 0612 0612 0612 0612 0612 0612 0612 0612 0612

Vid samtliga mätningar har registrerats sjunkningen i belastningsplattans mitt i mm (D0) och sjunkningen på avståndet 450 mm härifrån i mm (D450), som sedan har korrigerats till att motsvara sjunkningsvärden vid be-lastningen 5 MPa. Belastningsplattan har.haft radien

15 cm.

4;2 Resultat av mätningar på hela vägsträckan I bilaga 4.1 och 4.2 har resultatet av mätningarna på

hela vägsträckan uppritats med hjälp av VV:s minidatore ' Dessutom har beräknats medelvärde och spridning för de

två riktningarna. Se tabell 4.2.

Riktning 1 Riktning 2 770601 770706 770601 770706 Parameter i 3 §7 3 i s i s DO mm 1.32 .74 .97 .38 1.33 .80 .99 .56 D450 mm .44 .37 .33 .23 .45 .42 ..36 .29 DaSO/DO .31 .18 .31 .12 .31 .11 .34 .11 DO-D450 mm .88 .44 .64 .21 .88 .43 .63 .31

Määêlêäêêlzgêâl

DO och D450 verkar inte att vara normalt fördelade,

var-för det kan ge missvisande resultat att enbart studera medelvärde och spridning. Enstaka extremvärden (ca 5%)

skiljer sig från resten, se tabell 4.3.

Tabell 4.3 Extremvärden (DO) vid mätning-770601.

Antal - Stationering Storlek

4 1/700 - 1/800 _> 5 mm 1 4/380 4 mm 2 5/400 - 5/500 3.mm 1 5/650 > 5 mm 1 15/800 4 mm 2 16/500 3,5 mm 1 17/700 3 mm 1 18/600 > 4 mm 2 18/800 3 mm Flera 19/600 - 20/300 2,5-3 mm

Det framgår härav, att extremvärden oftast uppträder

en-samma.eller parvis. Av 20 värden över 2,5-3 mm är bara

.på två ställen flera än två värden i följd. Eftersom

det ofta bara förekommer ett enstaka stort värde,

bety-der det, att de ur bärighetssynpunkt dåliga sträckorna

kan vara betydligt kortare än 80 m (avstånd mellan 3

mätpunkter), vilket åter igen betyder, att man troligen

därvid inte behöver letas fram genom bärighetsmätningar.

Motsatt kan man också okulärt välja ut de sämsta

stäl-lena, och göra mätningar där.

Mêtgiessa_22929§

Resultatet av mätningen efter tjällossningens slut fram-visar betydligt mindre spridning.

Enbart två punkter har sjunkningar av storleken 3-4 mm och dessa har tydligen bestått efter tjällossningen. De ganska stora sjunkningarna kring 20/000 har reduce-rats till hälften.

De i tabell 4.2 beräknade värdena D0, D450,-D450/DO och DO-D450 framvisar icke oväntat ganska stor

repro-ducerbarhet för de två riktningarna.

I tabell 4.4 anges ändringarna av de olika

fallvikts-värdena under tjällossningen i förhållande till

sommar-värden.

Tabell 4.4 Förhållandet mellan tjällossningsvärde och sommarvärde.

Parameter

ä (tjällossn)

X (Sommar)

D

0

1.35

D450 1.29 D450/130 '95

Do'D450

1-39

DO, D450 och DO-D450 är på så vis 30-40% större under tjällossningen. Relationen D450/DO förblir däremot kons-'tantl

Inledning

Som resultat av en två-punkts fallviktsmätning erhålles

direkt DO och D450

kan dock också väljas), men dessutom kan man t ex räkna

(annat avstånd ifrån belastningsmitt

fram*storheterna D450/DO, Rm (kroknlngsradlen) och

DO-D450

mest, de andra parametrarna supplerar sjunkningsvärdet, . Alla säger någonting om bärigheten, DO säger som oftast ensamt har blivit använt som bärighetsmått.

I det följande skall vad angår variationer,

reproducer-barhet m m, varje storhet behandlas för sig med under-lag av specialmätningarna.

4.3-1

90-läisaäaá§9e2_l_êeläåäaiagêmiêä)

DO varierar mellan 0,11 mm och 8,47 mm. Medelvärde (i)

och variationskoefficient (s/X) har beräknats för samt-liga mätningar vid olika mättillfällen och olika mät-punktsplacering (A, C och D), se bilaga 6.

Variationskoefficienten är upp till 80%, Vilket bland annat beror på de redan omtalade extremvärdena. Dessa

påverkar också medelvärdet.

Detta Visar sig om man ser på medelvärdena från

mätning-arna 780612, sträcka 1, Vänster, placering A och C, som borde vara samma. Här är skillnaden 12%, vilket

reduce-ras till 4,8% om vi tar bort alla värden större än i+s.

Variationskoefficienten minskar också betydligt härvid

för de olika mätfallen dock med enstaka undantag

-med 30-50%. Detta är dock mest typiskt för sträcka 1. För sträcka 2 är reduktionerna mindre.

Ett annat sätt att få fram för mätningarna ifråga

repre-sentativa Värden, som är mindre påverkade av

extremvär-den än medelvärdet, är att beräkna medianen. Utländska

*)

_{I utländsk litteratur kallad Surface Curvature Index}

(SCI).

MäEQiES_ZZ929§_i§9m@êrmätêiasl

Denna mätning har gjorts efter tjällossningen, och här

är median och medelvärde av DO = 1,05-1,26 mm för de

båda sträckorna. Spridningen är här minst i jämförelse

med motsvarande för hela året, 17-38%, när man bortser

från extremvärden. Det finns ingen skillnad (på 95% ni*

vån) mellan högra-vänstra sidan och sträcka 1 och 2.

Mätaiss_229ê91-99ä_2ê9â91_121êlleââaiasêmäEQiQSêäl

Sträcka_lå Tjällossningsvärdet för D0 ligger på 2,00-2,08 mm i genomsnitt, och medianen på 1,45-1,96 mm.

Ingen statistisk signifikant skillnad mellan dessa två

års mätningar är påvisbar.

Medianvärdet är 30-50% större än motsvarande

sommarvär-de, och medelvärdet är ca 75% större och för vägen som

helhet erhölls ett motsvarande värde på 35% (tabell 4.4).

Betraktas 2 + 25 blir skillnaden mellan sommar- och tjällossningsvärden 200%.

Strägk§_gå Tjällossningsvärdet är betydligt lägre än

för sträcka 1: 50 = 1,09-1,64 mm. Signifikant skillnad

(95%) kan konstateras mellan sträcka 1 och 2, om

mät-ningarna 780601, vänster sida, placering C betraktas.

Skillnaden mellan 77 och 78 års mätningar är ca 30%,

men den är dock icke, på grund av den stora spridningen,

statistiskt signifikant på 95% niVån.

Samma gäller för körriktningen, här är skillnaden 40%.

Observeras kan att DO är större vid sommarmätningen på

vänstra sidan (1,09 mm mot 1,21 mm den 6 juli 1977)! Inga tjälproblem?

Mä§2229_2§9§12:1å_(éslzi§_sääiälâêl

gtrågka_lå DO ligger på ungefär mitt emellan

tjälloss-ningsvärdet och sommarvärdet.

Spridningen är markant mindre än vid tjällosSningsmät-ningarna.

§tr§cka_gå Vänstra sidan visar ingen årstidsvariation.

D'0

Möjlig orsak till skillnaden mellan högra och vänstra -Värden på högra sidan är nära tjällossningsvärdena. sidan?

För att illustrera variationerna i längsled, har i

bi-laga 7 uppritats en bärighetslängdprofil ur mätningarna 780612-13. Medelvärdet av 3 mätningar i placering A, C och D år visad med heldragen linje och i i_s med strec-kade linjer.

Som synes är variationerna i längsled betydliga. Anmärk-ningsvärt är, att det knappast går att känna igen mät-ningarna, när högra sidan jämföres med vänstra. Mät-punkterna är förskjutna 40 meter i längsled. Detta tyder

på att mätpunktsavståndet på 80 meter är för stort.

Samtidigt visar det, att variationerna och reproducer-barheten av mätningarna är en väsentlig punkt när fall-viktsmetoden utvärderas. T ex kan man fråga sig om den skillnad som erhålles genom att mäta i placering D i stället för C är större eller mindre än skillnaden som

erhålls genom att mäta i punkt C med 14 dagars

mellan-rum. Är detta fallet, betyder det icke så mycket, att man mäter vid rätt (sämst) tidpunkt.

B§E§9ê92ê§ä§§äst

Tre olika fall har jämförts beträffande dels sträcka 1

och 2 och dels högra och Vänstra sidan:

1) Ur mätningar med placering ACD, 780612 har beräknats Variationskoefficienten för varje punkt och sedan

medianen härav, se tabell 4.5.

2) Ur mätningarna i placering C, 770601 och 780601 har beräknats ADO för varje punkt och härav medianen, se

D

tabell 4.5.0

3) Ur mätningar i placering C, 780601 och 780612 har på

nytt beräknats storheten ADD, vars median återfinns

i tabell 4,5.

D0

Tabell 4.5 ngrgdgggrbarhêt av deflektionen DO-defini-tion.

Sträcka 1 Sträcka 2

Jämförelse av

Vänstra Högra Vänstra Högra

*_ Placering ACD §__ 8% 8% 9% 10% X Placering: C 770601, 780601 gå. __ 16% - I 41% X Placeringztc 780601, 780612

%?

19%

172

142

13%

'k ) s '

i och å? är inte direkt jämförbara.

Det framgår av tabellen att sämsta reproducerbarhet

er-hålles vid återkomst efter ett år och mätning i samma

punkter. 41% skillnad för sträcka 21 Orsak? VTI MEDDELANDE 183

Görs mätningarna 1 juni eller 12 juni blir medianen på

de relativa skillnaderna 13-19%, och ändras placering

av mätpunkt med 2-6 m erhålles en median på variations-koefficienten på bara 8-10%.

För sträcka 1 betyder året (77 eller 78) och datum för

mätningen (1 eller 12 juni) lika mycket.

Högra och vänstra sidan ger samma resultat.

Jämföres medelvärdet för varje mätfall från högra med vänstra sidan, erhålles generellt små skillnader (se

tabell 4.6) för sträcka 1.

Tabell 4.6 Relativa skillnaden i % mellan 50 från högra resp vänstra sidan. (Mätningar, där 50

< Do+s). Sträcka 1 Sträcka 2 Placering A C D A C D Mättid 770706 7 7 780601 4 32 780612 3 3 9 10 27 20

På sträcka 2 däremot är skillnaden 780601 över 30%!

Or-saken härtill kan vara: olika uttorkning, vägen ligger

halvt i skärning/halvt på bank, olika urtjälning, olika

dränering m m.

Skillnaden är anmärkningsvärd eftersom den har

betydel-se på det krav på noggrannhet man kan kräva av

fall-viktsmätningar, i och med att man icke i större ut-sträckning vid sådana mätningar tänker sig att skilja på högra och vänstra sidan av vägen.

4 3.2

_9450--

<§1925§l§9§9_9å_ê2§2å2ée2_éâ9_@m)

-Lägsta sjunkning, som har uppmätts har varit 0,01 mm, 500 gånger mindre än största (5,02 mm). För de olika mätfallen finns medelvärde och spridning för samtliga mätningar, för resultat mindre än 5450 + 5 samt media;

nen återgiven i bilaga 8,

Medelvärde över en hel sträcka ligger på 0,19-0,92 mm och största variationskoefficienten på 110%! Att

varia-tionskoefficienten genomgående är större för D450 än för DO beror troligen på att mätfelet vid mätning av

betyder relativt mera, eftersom D450 bara är

30-D450

40% av DO.

Mä22223_22929§_(âemmêämätalagl

§trägka_l; Vid detta mättillfälle erhölls 5450:0,50 mm

och lägstavariationskoefficienten,_34%._W

§trägka_g; Här är 5450 ca 0,30 mm, alltså betydligt

läg-re än för.sträcka 1 (âgå), men D450 är nästan samma som

vid alla andra mättidpunkter. Betraktas medianen, är även denna högre än vid något annat mättillfälle. Detta är dock icke statistiskt signifikant, och generellt kan ingen årstidsvariation konstateras!!

Av detta skäl betraktas enbart sträcka 1 i fortsätt-ningen.

ää§2l23_229§91_esê_2ê9§91_(fjälleêâelasâmêäalaaêä>

§trägka_1; 5450 = 0,90 mm, dvs 80% större än

sommarvär-det. Att det är enstaka extremvärden som ger detta höga värde, illustreras av att D450 för mätningar som är mindre än D450 + 5 ger samma resultat som mätningen

780612. I förhållande till sommarmätningen erhålles ett

medelvärde ca 35% större.

Mê22i29_2ê9§12:12-1êslyiê_sätiälêél

Sträcka_l; Generellt lägre medelvärden och spridning än

vid tjällossningsmätningarna. Att D här relativt

ligger närmare vid tjällossningsmätååggen än vad DO gör,

beror troligen på, att D450 i högre grad än DO, är ett uttryck för hur förhållandet är på djupet, vilken den

sistnämnda beskriver hela vägkroppen ifråga, och att man på så vis redan 780612-13 har en uttorkning av översta

skiktet, men fortfarande låg E-modul på djupet.

Bsngêsssäêêääsä

På samma vis, som för DO, har reproducerbarheten

under-sokts för D450, se tabell 4.7.

Tabell 4.7 Reproducerbarhet av sjunkningen på avståndet

450 mm: D450.

.Jämförelse av Sträcka 1 Sträcka 2

Vänstra Högra Vänstra Högra

Placering ACD *) i 9% 6% 15% 12%

E

X Placering C 770601, 780601 7 gå - 23% - 38% X Placering C AX 780601,7806013? 21% 22% 27% ' 21% *) s

i och %? är icke direkt jämförbara.

Anmärkningsvärt är den stora skillnaden på 38% mellan

mätningarna 77-78 för sträcka 2. Annars följder värdena 0 i tabell 4.5.

Skillnaden som erhålls genom att mäta 780601 och 780612 ganska nära värdena för D

blir på så vis samma, som mätning 770601 och 780601.

Det har inte ansetts vara av intresse att studera

skill-naderna i de båda riktningarna.

9450190_läelêäiyê_§igaäaiagea_eå_ê2§äâaêe2

Storheten D450/DO, som är ett uttryck för förhållandet

mellan överbyggnadens och undergrundens E-moduler, vari-erar mellan 0,03 och 0,62. Medelvärde, variationskoeffi-cient och median för de olika mätfallen är visade i bi-laga 9._

För alla mätningar, även vid olika tidpunkter, ligger medelvärdet för sträcka 1 nära 0,44, vilket är mera än

för hela vägen (0,31, ur tabell 4.2), och för sträcka 2 nära 0,26, vilket är mindre. Jämföres resultatet av mät-ning 780612, höger sida, placering C, ses att de två

sträckorna är statistiskt olika.

Variationskoefficienten är ca 15% för sträcka 1 och 34% för sträcka 2.

Skulle det vara så att D450/DO är karakteristiskt för

en given vägkonstruktion oberoende av årstiden, kan man

alltså mäta denna storhet hela året och ändå få fram ett

bärighetsmått. Därvid begränsas mätperioden för bärig-hetsmätningar icke enbart till tjällossningsperioden, utan apparaturen kan också utnyttjas under sommar och

höst. Att D450/D0 skulle vara oberoende av årstiden

be-kräftas av Shell's formel för E2: E

₂

= k ° E3, dar

k = 0,2 - h20'45, (2<k<4),

och h2 lika med grustjockleken i mm.

BåEEQQEEêEäêEäêE

Resultat av undersökning av reproducerbarhet finns i tabell 4.8.

Tabell 4.8 Reproducerbarhet av D450/DO - relativa sjunk-ningen på avståndet 450 mm.

*Sämförezée av

Sträcka 1

Sträcka 2

Vänstra Högra Vänstra Högra

Placeringzs/i *)

5%

4%

13%

11%

ACD Placeringz770601 C AX 780601 _ 8% _ 28%

i

Placering=780601

C AX 780612

14%

7%

10%

10%

i

*)

_{5/2 och AX/i är icke direkt jämförbara.}

Resultaten för sträcka 1 är sålunda genomgående mera reproducerbara än för sträcka 2. Återkomst ett år senare

på sträcka 2 ger markant sämsta reproducerbarheten. Orsak? Kanske mätningen 770601 är fel? Resultaten

häri-från skiljde också i andra sammanhang.

4 3.4

Bm_ltrêkai§9sgl

Krökningen, som har uträknats enligt formeln

z

1012,5

m DO(D0/d450-1)

R

'för samtliga mätningar, säger någonting om storleken på de horisontella påkänningarna på asfaltskiktet - ju mindre Rm - ju större påkänningar. Storleken på Rm är ett uttryck för hur överbyggnaden klarar av att fördela belastningen och är en funktion av dels förhållandet

mellan E1 och E2 och dels de absoluta värdena.

Rm används i Frankrike tillsammans med D0 som ett

bä-:righetsmått.

Rm som varierar mellan 8 m - 1415 m visas i bilaga 10 där i, s/i och median uträknats.

åträgka_l; Tjällossningen ger en Em 5 510 m och sommar-värdet är omkring 815 m. Alltså en påtaglig skillnad

(statistisk signifikant) och variationskoefficienten är ' 30-40%.

§§rägka_2; Tjällossningsvärdet ligger kring 300 m, och

sommarvärdet lite högre, ca 425 m - dock finns även på 75% nivån ingen skillnad mellan mätningarna 770706

och 780612 för vänstra sidan. Alltså ringa

årstids-variation!

Variationskoefficienten är något större än för sträcka

2: 40-80%.

BåEEQQEEåEêêEEêE

I tabell 4.9 finns resultat av studie av reproducerbar-het.

Tabell 4.9 Reproducerbarhet av Rm.

Jämförelse av Sträcka 1 Sträcka 2

Vänstra Högra Vänstra Högra

Placering: ACD _*) . s/X 11% 11% 18% 24% Placering: C 770601 gå 780601 2 - 25% - 57% Placering: C 780601 gå 780612 2 26% 21% 17% 17,5% 7k' _.

s/X och AX/X är icke direkt jämförbara.

Sträcka 1 är tydligen mera jämn än sträcka 2. Återkomst ett år senare visar störst skillnad för sträcka 2. Denna

skillnad är sålunda något större än vid mätning samma år 780601 och 780612.

4 3.5

lQO:Q45Ol_:-§2§§s9s_EEEZêEEEs_iEês§_l§QIL

DO-D450 benämnes surface curvature index ifrån

dyna-flectmätningar och beskriver egenskaperna i översta delen av vägkonstruktionen, dvs bärlager.

Litet DO-D450 indikerar bra överbyggnad.

Vid den studerade mätningen har DO-D450 varierat mellan

0,29 mm och 3,49 mm. Typiska värden ligger på 0,8

mm-1,10 mm.

Medelvärde, variationskoefficient och median återfinns i bilaga 11.

Mä29229_22929§_lêgmeêrmêäeiasl

Medel för sträcka 1 (0,62 mm) är lägre än för sträcka 2

(0,87 mm) - (statistisk signifikant på 95%-nivån).

Variationskoefficienten är 25% respektive 44%.

Mä§2229_229§91-99ä_2§9§91_(Eiêlleêêeiegêmääsiegl

Sträcka 1. Större värden erhålles: i = 1,12 mm dvs dubbla sommarvärdet.

Sträcka 2. Markant skillnad mellan högra och vänstra

Mää§i§9_Zê9§lâ-(éslz;§_sääiêlêê>

X ligger mellan sommar- och tjällossningsvärdena.

Sträcka 2 Vänster sida: samma värden som vid andra mät-tillfället!

BsEEQêgssääêääsE

Vad angår reproducerbarheten, framgår av tabell 4.10

att placeringen (A, C eller D) betyder för båda sträc-kor mindre än 10%.

Störst variation för sträcka 2 vid mätning med 1 års

mellanrum.

Tabell 4.10 Reproducerbarhet av D -D_{0 450} .

Jämförelse av Sträcka 1 Sträcka 2

I

Vänstra

Högra

Vänstra

Högra

Placering: ACD_*_{s/X ) 70}9 ₉₀9 ₇₀9 ₁₀₀9 Placering: C 770601 9 _ 9

780601

å?

19°

42°

X Placering: C 780601_{780612 g? 220}9 ₁₈₀9 ₈₀9 ₁₁₀9 X 'k _

.-)s/X och AX/X är inte direkt jämförbara.

Samma variation för sträcka 1 vid återkomst 1 år senare

som vid mätning med 11 dagars mellanrum.

För sträcka 2-däremot, har exakta mättidpunkten inom

tjällossningen något mindre inverkan på resultatet.

4.4 Jämförelse mellan olika bärighetsparametrar

I det föregående har de enskilda parametrarna DO, D450,

Rm' D450/D0 OCh D0'D450

ska de värderas och jämföras på olika sätt.

behandlats var för sig. Härnäst För att få en bild av sambanden dem emellan har i figur 4.2 inlagts kurvor som beskriver dessa samband. Dessutom har Rm-D₀ medtagits. Orsaken till att denna storhet inte

har behandlats för sig är att D450/DO och Rm-DO är

D0

*01

.50

mm

U V E K U Y U U N A U ÖE U E N D K A V I Z K

E?- I / . _

°

J I I I 00000000 .'

I

/0 i

...o

?i I '7,'

I,

/.

. °°°°°°°°

2.8.

ererO= . av... 0

s

/

i,

-l

/

I

/

...v.o . .

. 0450 IDO :Al .. ADO=ESOO

5:' 0,4 Rm-Dozm

/

,

/

®

/

.-

/

.i

/a

.

/ \\\\ 'O O. 4 ° .D'

521

' .\:\,,

/

7*

"

i»

Rmfä\\

.. o<----" I'

Q9 .

1 l 3.. \ ....0 O Rm.DO___1ÖOO ?i I \\11 1,' L' V 1...: \ \ \ 1' .1 ...M /<

8

F

'O

'

/_0_§_,

...i 1/ a 0'. . / 'Qi-11:00 11

;l

/

/ Lä

.. l ,. .71 / /z '

g

_43...

2

2

...m

... "

.1" I

'

/

gå... '°

1,6

'° /

/

' /

1'

.'

'

..-i

/

:o

...o

4

mg

1,4_ U...

...n

'5 f.. /ZO'I .. /._. ... . .uno-0

.

"" "

/

-

/

159

: ,0; Zéå

1' ;'I

/

,

/

N 3.' . .0. / Q / /

o

O

'

w

_

.av /

/

an100=4500 '

/P "l / / .1 /1 / r å då: / \

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7 L 0,8

0,9

1,0

1,1

1,2

1,3

"79 I Sqmmnd mala" 005250»

UNDERGRUNDSEGENSKAPER

sm 0450 mm

D0'Dz.sø 9450/90. Rm . Do-Rm

'

-

,

str 2

.

portionella, varvid egenskaper hos D450/DO kan över-föras till Rm-DO.

,Det märks, att dålig undergrund (högt D450) behöver bra

(lågt.[) (lågt D

överbyggnad

_0'D450)

och motsatt fordrar bra

undergrund ) bara mindre bra överbyggnad

(högt DO-D450). Vägar med samma bärighet kommer på det450

viset att ligga på kurvOr ungefär som D -linjerna._O

Följer Vi en DO linje uppåt kommer dock Rm att minska,

dvs påkänningen i beläggningsunderkant ökar. DO-värdet

är tydligen inte i sig själv tillräckligt, Som

bärig-hetsmått.

äséiêa

I tabell 4.11 har medianen visats för resultaten av

samtliga mätningar 1 pkt C, höger sida, vid 4 olika mät-tillfällen.

sammans med resultaten från mätningar på hela vägen. Dessa har sedan inritats i figur 4.2

till-Tabell 4.11 Median av mätningar 1 pkt C höger sida.

Sträcka 1 Sträcka 2

Parameter

Mättidpunkt

770601 770706 780601 780612 770601 770706 780601 780612

DO

mm

1,96

1.11

1.45

1.57

1.10

1.24

1.581

1.39

0450

mm

.76

.55

.61

.68

.20

.44

.28

.36

D

₄₅₀

/D

_o

mm

0.41

0.47

0.42

0.43

0.20

0.31

0.25

0.28

Rm

m

422

788

507

493

233

454

286

285

00-0450

mm

1.02

.61

.85

.89

.90

.80

1.06

.99

VTI MEDDELANDE 183

För sträcka 1 och för hela vägen visar

årstidsvaria-tionen sig genom förskjutning längs linjen D450/D0.

Sträcka 2 däremot går kors och tvärs.

Det är tydligen stor skillnad mellan tjällossningarna

77 och 78 -punkterna 1 och 3 ligger en bra bit från

varandra.

Beessêgssrêêähsä

Ovannämnda framgår också av tabell 4.12, där tidigare

analyser av de enskilda parametrarna sammanfattats. Tabell 4.12 Reproducerbarhet av olika parametrar.

Jfr. plac: ACD Jfr. plac: C höger Jfr. plac: C 780601 780601, 770601 780601, 780612 Variations- Median av Median av

koefficient AX/X Z AX/X Z

Z Parameter Str 1 Str 2 Str 1 Str 2 Str 1 Str 2 D0 8 10 16 41 18 14 D450 8 14 23 38 22 24 D450/DO 5 12 8 28 11 10 Rm 11 21 25 57 24 18 DO/D450 8 9 19 42 20 10

Eêrmågê_êtt_lets_§§ê@_se_§ê@§2ê_esattsraê

Ett huvudsyfte för bärighetsmätningar är ofta att de skall ligga till grund för indelning av en given väg i sträckor med likvärdiga behov av förstärkning. Alltså en relativ bärighetsvärdering.

För att få en bild av fallviktens förmåga att leta fram

den sämsta punkten på en väg har de 8 sämsta ur totalt

43 och 4 ur 21 för respektive sträcka 1 och 2 tagits

fram vid de olika mättillfällena. Definition av dåliga

punkter för de olika parametrarna är

DO - stor D450 stor

D450/D0 - liten R_m - liten

DO-D450 - stor

I tabell 4.13 har sen angivits hur stor del av de sämsta punkterna, som har varit desamma vid olika mättill*

fällen.

Tabell 4.13 Andel sämsta punkter i %, som är desamma vid olika mättillfällen.

Placering %; C Högra C AC AC DC DC . 770601 780601 Tidpunkt + 780601 780612 1978 06 12 Sträcka Sträcka S t r ä c k a Parameter 1 2 1 2 1 2 1 2 DO 38 75 50 75 50 75 63 75 D450 50 75 50 50 75 100 100 75 D450/DO 0 25 50 75 50 75 75 100 Rm 13 50 38 75 63 75 75 25 DO-D450 50 50 50 50 75 75 75 50

Beträffande D_O och D₄₅₀ är tydligen 40-100% av de

säms-ta punkterna desamma från år till år och inom en period

på 12 dagar i tjällossningen. Betraktas mätningen 780612 av D0 I placering A och C, konstateras att bara 50% av sämsta punkterna är desamma, när placeringen förskjuts

4 mil

Vad angår de andra parametrarna, sammanfaller de mellan

'10 och 75% av de sämsta punkterna.

I ovannämnda fall förväntas på förhand en ganska bra

överensstämmelse. Annorlunda är det vid mätningar som utförts sommartid respektive tjällossning.

Kan man ta fram de sämsta punkterna i tjällossningen genom mätning sommartid? I tabell 4.14 har enligt ovan använda princip mätning 770706, placering C jämförts med mätning 780612, placering A.

Tabell 4.14 Andel sämsta punkter i % som är sammanfall-ande vid mätning 770706, C och 780612, A.

Sträckning 1 2 DO 13 75 D450 38 50 D450/DO 13 *0 Rm 50 50 DO-D450 25 75

Detta är tydligen icke alltid lyckat (DO på sträcka 11).

Till sist skall jämföras de sämsta punkterna som är framtagna m h a de olika parametrarna. I tabell 4.15 visas hur många av de sämsta punkterna som är samma vid mätning 780612.

Tabell 4.15 Andel sämsta punkter i %, som är samma för olika parametrar vid mätningen 780612,

pla-cering C.

D0

D450

D450/130

Rm

D0'D450

^

DO

100

50

25

50

75

52

H

D450

63 100

0

50

50

g;

77' 9)

0450/130

13

13

100

25

25

ÖJ

Rm

50

50

38

100

50

00-0450

38

63

38

63

100

v.

<

5

Sträcka 1

Största korrelation erhålles mellan DO och DO-D450

för sträcka 2 (75%). DO och Rm har bara 50% av

punkter-na gemensamma! D450/DO är den parameter som sämst

över-ensstämmer med de andra ur "sämsta punkten-synpunkt";

5. SAMBAND MELLAN GEOLOGI OCH BÄRIGHETSMÄTNING

5.1 Undergrundens bärighetsminskning under

tjäl-lossningen

Flera faktorer är avgörande för, om det uppträder en minskning i bärigheten under tjällossningsperioden.

Främst skall vägen innehålla tjälfarliga material. I

tabell 5.1 visas undergrundens relativa bärighetsminsk-ning (D450 (770706)/D450 (780601)) för de olika mät-punkterna tillsammans med aktuell tjälgrupp.

Tabell 5.1 Undergrundens relativa bärighetsminskning under tjällossningen.

Punkt Dåso/Dåso Tjäl-

Punkt DåSO/Dåso

Tjäl-grupp

grupp

4

0,76 -

II

176

1,35

II

5

0,84

II

177

1,91

I

6

0,65

III

178

1,48

I

7

0,20

III

179

1,47

I

8

1,00

III.

180

1,25

I

9

0,90

III

(181

30,0

1)

10

0,43

III

182

1,41

I

11

0,25

III

183

0,83

I

12

0,95

III

184

1,23

II

13

0,82

III

185

0,54

I

.14

1,13

III

186

0,60

III

15

1,03

III

16

1,14

III

232

0,81

I

17

1,00

I

233

0,47

III

18

1,14

I

234

0,42

II

19

0,92*

III

235

0,13

III

20

1,42

III

236

0,77

III

21

0,50

III

237

1,31

I

22

0,56

III

238

0,94

I

23

0,26

III

239

1,06

I

24

1,12

I

240

1,22

I

241

1,32

I

71

0,74

III

242

0,90

I

72

1,00

I

243

1,00*

73

1,03

II

244

0,92

74

1,22

I

-

245

1,22

75

1,00

I

246

0,41

III

76

1,33

I

247

0,64

III

77

1,12

I

248

1,05

I

78

.1,67

I

249

1,39

III

79

1,59

I

250

0,81

II

80

1,78

II

251

0,26

III

252

0,27

II

,

253

0,96

III

Är DL50(77O7O6)/Di50(780601) mindre än 1 betyder det en

bärighetsminskning under tjällossningen, större än 1

- tvärtom.

Tabell 5.2 Bärighetsminskning under tjällossning. Dlso/

/Dåso°

Sträcka 1 Sträcka 2

i s/i median i s/i median

Vänstra 0,83 45% .91 1.21 35% 1.30

Högra 0,81 42% .90 1.25 27% 1.17

För båda sträckor som helhet erhålles ett medelvärde på .94 och en median på 1.00 - dvs ingen bärighetsminsk-ning på sträckan som helhet. Detta tyder på, att vissa

sträckor fortfarande är tjälade, och därför 780601 har

en större E-modul för undergrunden än om sommaren. Det framgår tydligt, att sträcka 2 på så Vis skiljer

sig från sträcka 1.

Uppdelas ovannämnda faktor på tjälgrupp erhålles

följ-ande:

Tabell 5.3 Relativ bärighet av undergrunden under

tjäl-lossningen beroende på tjälgrupp.

Tjälgrup X s/i median

I 1.19 25% 1.14

II '1.00 40% .84

III 0.73 49% .65

Bärighetsminskningen av undergrunden ä Således ca 30% för tjälfarliga material. Men eftersom tjälfarlighet bara är en av flera nödvändiga faktorer för att det ska uppträda en minskning av bärigheten blir variations-koefficienten naturligtvis relativt stor. Att tjälgrupp

I har D450 (tjällossn)/D450 (sommar) större än 1, beror

delvis på, att sträcka 2, som till mer än hälften ut-görs av denna tjälgrupp troligen inte är urtjälad.

5.2 Samband mellan bärighetsparameter och tjäl-SI'UEE

0' D450' D450/139' Rm 00h

DO-D450 avbildats för olika tjälgrupper. I figur 5.1 har medianen av D

D0, D450, D450/DO och Rm okar generellt med okande tjal-farlighet. Vid sommarmätningen är DO som väntat obero-. ende av tjälgruppobero-.

0-- 77.07.06

201* Do

e

0-- 78.06.01 *

>e- 78.06.12

(mm)

1,5-LO-

TW!

_{C1 TU} I I Tal' g

I

II

:[1

A 0450

-

A 00-0450

(mm)

(mm)

0

1,0'-

1,4-

1,0-TLdlgrUpp

0,20

0,60

1

rf?

I

11

m

I

II

III

A

EMO/00 0,50-1A

O

.

Rm

/

(mm) / _ 0 0,40" O'__________o/å /

x

500-

°

x

0,30- '

:I

5%gá

o

T"'1

'/'

T'al

0,20

,

,

939W?? 290

F

I

.rrgrupp

I

I

III

I

II

III

-I flera fall är värden endast baserade på några enstaka

mätvärden, varför tillförlitligheten ur statistisk syn-punkt är ringa.

5.3 Samband mellan D överbyggnadstjocklek och

tjälgrupp

OI

I figur 5.2 har överbyggnadstjockleken plottats emot största sjunkningen vid mätning 780612 1 placering A,

C och D. V

För tjälgrupp III finns inget samband mellan ÖB-tjock-lek och DO. Däremot syns DO öka vid minskad ÖB-tjockÖB-tjock-lek

för tjälgrupp I.

-Troligen har man med tiden lagt på grus på de sämsta ställena, det vill säga på ställen med tjälfarligt

ma-terial, som därför borde ha större överbyggnadstjocklek

än ställen med mindre tjälfarligt material. Att så är fallet framgår av tabell 5.4, som visar att

tjälfar-ligaste undergrund har en mediantjocklek på 50 cm, och att undergrunden som är bäst ur tjälsynpunkt bara har

en ÖB-tjocklek på 29 cm. Tjälgrupp I och II är statis-tiskt olika grupp III på 95%-nivån.

Tabell 5.4 överbyggnadstjocklek för respektive tjäl-grupp.

Tjälgrupp i, cm 5, cm median, cm

I 38 21 29

II 32 6 33

III 51 20 50

Detta visar i övrigt också figur 5.1, där DO-D450 vid

sommarmätningen minskar med ökande tjälfarlighet.

Fug

5.2

Be

fi

nt

li

ga

öve

rb

yg

gn

ad

st

jo

ck

le

ka

r

vi

d

oli

ka

D0

\ 1

10

09*

08...*

07-»

06--«

05-1

04...*

03-1

02-1

01--ÖB

Mjocklek (m)

'

Tjöllgrupp III

X Tjöllgrupp [I

O Tjöllgrupp I 00- max

i

g

I

I

I

I

1,0

20

I

30

!

40

I

50

I

X axlen: DO-max av ACD müttidpunkt

78 06 12

V axlen: Överbvaonadstiocklek

60

i

mm

'aAco

780612

När nu de sämsta ställena har tjockaste överbyggnaden, registrerar mätningar under sommaren bättre bärighet på de ur tjälfarlighet sämsta sträckorna. Ur figur 5.1 framgår t ex att krökningsradien är störst för tjäl-grupp III vid sommarmätningarna alltså gynnsammast, men av samma storlek för alla tjälgrupper vid tjällossnings-mätningarna.

6. i SAMBAND MELLAN FÖRSTÄRKNINGSÅTGÄRDER OCH

BÄRIGHETSMÃTNING

Höjning av bärigheten hos en gammal väg kan göras genom stabilisering av befintligt material, inläggning av tjälisolerande material, lägga på grus och asfaltbär-lager m m. Idag (790314) finns ingen anvisning för ma-terialtjockleken vid dessa åtgärder, men BYA för nybygg-nad kan som redan nämnts i princip användas. Finns

kännedom om skikttjocklekar och materialtyper i befint-lig väg finns i princip två olika metoder. Antingen på-föres material så att BYA's minimumtjocklek erhålles eller också grävs en del dåligt material bort, varefter

bättre material påföres - också med tjocklek enligt BYA.

Sista alternativet kan ha den fördelen, att vägområdes-bredden inte behöver ökas i så stor omfattning som vid första alternativet. Vilket som är mest ekonomiskt

vari-erar från fall till fall.

I tabell 6.1 visas exempel på åtgärder för att

åstad-komma GÖI resp GBÖII för alla mätpunkter.

Alternativ urgrävning har sen plottats emot median

er-hållen ur mätningar i A, C och D 780612 samt emot max erhållet vid samma mätningar. Se figur 6.1 och 6.2.

Något samband för median-punkterna föreligger inte. Däremot antvds en gräns vid D_{i o} = 1,8 mm, när D_{0 max}

betraktas.

Tabell 6.1 Åtgärd för att åstadkomma BYA för de olika

matpunkterna.

Punkt Under- Tjäl- Över- Under- Åtgärd: GÖI Åtgärd: GBÖII

nr grunds- grupp byggn. dim.

mate- tjock- enligt Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 A Alt. 2

rial lek BYA: cm grus uppgr. cm grus uppgr. cm GÖI + beläggn. cm + beläggn. cm

253 D III 38 X +12 -50 +22 -60 4 D III 38 X +12 -50 +22 -60 252 D II 28 X +22 -50 +32 -60 5 D 11-111 30 X +20 -50 +30 -60 251 D II-III 62 + 1 + 1 -4 +4 -4 +4 6 D III 30 *X +20 -50 +30 -60 250 C II 38 Ingen -2 +4 -2 +4 7 D III 74 Ingen -4 +4 -4 +4 249 D III 54 Ingen -9 -15 -9 +15 8 D III 37 X 1 +13 -50 +23 -60 248 B(C) I 27 (X) Ingen (-29) -4 +4 (-29) 9 D III 49 (X) + 1 + 1 -4 +11 +15 -4 +15 247 D III 38 X +12 -50 +22 -60

10 D III Ingen Ingen -5 +15 -4 +15

246 D - 44 (X) + 6 + 6 +16 -60 11 D IIIV 68 Ingen -4 +4 -4 +4 245 - - -12 D18) III 50 x +10 -20 -15 {-15 244 - - - +25 13 'D(B) III 52 x +15 -20 +20 {-25 243 - - - +33 14 D III 70 X +17 -20 +22 -25 242 -. - 82 X + 5 -20 +10 -25 15 0(5) III 80 X +17 -20 +22 -25 241 - - 60 X + 5 -20 +10 -25 16 D,E(B) III 80 X +17 -20 +22 -25 240 - + 64 X +14 -20 +19 -25 17 - - 85 X +17 -20 +22 -25 239 - - 71 X +17 -20 +22 +25 18 BD(E) I 67 X +10 -20 +15 -25 238 D(B) - 75 X +12 -20 +17 -25 19 D(B) III 92 X +12 -20 +17 .-25 237 D(B) - 94 X +13 -20 +18 -25 20 D(B) III 67 - 4 236 D(B) III 76 X + 5 -20 +10 -25 21 D(B III 62 X + 9 -20 +14 -25 235 D III 37 x +13 -5 +23 -60 22 D III 39 X +12 -50 +22 -60 234 D II-III 48 (X) + 2 +12 -60 23 D III 29 X +21 -50 +31 -60 233 D III 29 X +21 -50 +31 -60 24 ° - >71 X + 4 -20 + 9 -25 232 - - >63 Ingen -20 + 4 -25 186 D I,I,I,III 18 X +32 -50 +42 -60 71 D III 52 X +33 -50 - +43 -60 185 3 I 29 X Ingen(+22) -46 Ingen(+32) (-46) 72 (E)B I 21 X Ingen(+ 8) -20 +4 (+18) <-66 184 (E)B(D) II 31 X +13 (+40) -50 +23(+50) -60 73 D(E) II 40 X +10 (+20) -50 +20(+30) -60 183 A(B) I 15 X + 5 -30 +10 -30 74 8(8) I 20 X +27 -50 +37 -50 182 E I 55 X Ingen -32 + 5 -32 75 8 I 18 X + 2 -38 + 7 -38 181 Berg I 14 x +14 -14 +19 -14*) 76 Berg,5 I 28 X (+32) -47 (+42) -47 180 (A)B(E) I 69 X + 5 -32 +10 -32 77 A I 60 X + 5 -15 -4 +4 -15 179 5 I 12 X + 8 -20 +13 -25 78 D(E) I 31 X +29 -50 +39 -60 178 (A)B(E) I 73 (X) Ingen -28 -2 +4 -28 .79 3 I 42 (X) Ingen (-45) -4 +4 (-45) 177 B(ED) I,IgLIII 26 x +24 -50 +34 -50 80 D II 24 X +39 -50 +49 -60 176 B II 35 Ingen -4 +4 O

*) VTI Bästa alternativ. MEDDELANDE 183 )

0-- 601

cm Å Åtgärd:

_{X -- GBO II}

10 0 -

urgravning-50- ,t .. .

10-

Müttidpunkt '

x xx x x 7806.12 ' r I T I I I I I I T W'

Nödvandig urgr'avning emot medianen av DO för att erhalta median Acz

GÖI respektive GBÖII

cm A Åtgärd:

100.. urgravning

_. XX XWXX X X X X X U X X X X xx X :a XXX XX XXXX

10_

_Mattidpunkt

x' x x . 71 7806.12 I T I r r I 1 I T T _W' Fig 6.2 1,0 20 10,0 00 mm

I figur 6.3 har nödvändig extra överbyggnadstjocklek

enligt BYA, GBÖII, plottats emot DO max (780612).

Något samband synes icke att föreligga. För DO = 1,0 mm

krävs 4-40 cm ÖB-tjocklek!

Bristen på sambandet, beror troligen på att en ganska

stor del av den undersökta vägen är placerad på

D-mate-rial som kan vara ganska bra - men också dåligt ur

bä-righetssvnpunkt; Detta betyder på så vis icke nödvän-digtvis att fallviktsmätningarna är dåliga att använda

som underlag för förstärkningsåtgärd - kanske tvärt om.

Flera supplerande undersökningar är nödvändiga för att

kunna koçpla åtgärd medPV-mätning.

Indelningen i delsträckor med behov av samma åtgärd har tillämpats enligt norska metoden, se Appendix.

1 cm

ÖB enligt BYA

50--

_

40--

.

_30-_ ' o 00 o o 0 0 .4. to 0 .

20.-

_ .

u

_{' b}

10'". . 0 0-0 0 o .

:

i,

:

D

LO

20

_{' Möttidpunkt 7806.12}

100 Qçnmx

_,

Placering ACD

Figur 6.3 Nödvändig extra överbyggnadstjocklek för att erhålla GBÖII emot maximala DO i tjällossningen.

7. KOMMENTARER

Denna studie har baserats på endast ett förstärknings-objekt - väg 1062 i Y-län, varför följande slutsatser icke nödvändigtvis är allmängiltiga. Analyserna som ge-nomförts, bör därför betraktas som exempel på vad som

kan eller bör utföras på motsvarande material från andra

obj ekt, så att fallviktsmetoden kan utvecklas framöver.

DO och D450

ge missvisande resultat att enbart studera

medelvär-är icke normalfördelade, varför det kan

de och spridning. Median är ofta ett bättre mått än

medeltal.

2. Extremvärden uppträdde oftast ensamstående, vilket betyder, att sträckor med dålig bärighet icke

upp-täcks när mätpunktsavståndet är 80 m. '

3. DO, D450 samt DO-D450 ar for hela vagen 30_406 storre i tjällossningen än under sommaren.

D450/DO är däremot oberoende av mättidpunkt.

4. åeproducerbarhet vid mätning i olika

mätpunktsplace-ringar, olika år och olika tidpunkt i tjällossningen framgår av följande tabell:

Sml. pkt A C D Sml pkt C höger Sml pkt C

780601 780601 - 770601 780601 - 780612

Variationskoeffi- Median av Median av

cient, median Z AX/X Z AX/X Z

Parameter Str 1 Str 2 Str 1 Str 2 Str 1 Str 2 D 8 10 16 41 18 14 0 / 0450 8 14 23 38 22 2+ 9 :3450/13O 5 12 8 -8 11 10 R 11 21 25 57 24 18 m _ g /' 1 DO 0450 8 9 1 +2 20 0 VTI MEDDELANDE 183

5. Förmåga att leta fram den sämsta punkten. För

sträc-kaå1 och 2 är andelen av de sämsta punkterna ur D0

synpunkt desamma i 13 respektive 75% av fallen när mätningen utföres i tjällossning respektive under

sommaren.

Bara 50% av de sämsta punkterna ur DO sypunkt är samma som ur krökningsradiens synpunkt.

Vid mätning i samma punkter 1 juni 1977 och -78 är

för sträcka 1 bara 38% samma för D0!!!

6. Relativa bärigheten under tjällossningen för under-grunden för de olika tjälgrupperna har varit

I 1.14

II .84

III .65

alltså en minskning för tjälfarliga material på ca 30%.

7. Samband mellan överbyggnadstjocklek och tjälgrupp har varit

I 29 cm

II 33 cm

III 50 cm

dvs man har med tiden lagt grus på de sämsta

(tjäl-farligaste) ställena.

8. Inget samband mellan DO och nödvändig

förstärknings-tjocklek enligt BYA har kunnat konstateras.

9. Det stora problemet är kOpplingen mellan

bärighets-parametrarna och Vägens förmåga att bibehålla sin

jämnhet, när den utsätts för klimat och

trafikpåkän-ningar.

Av Håkan Jansson och Per Simonsen.

NÖDVÄNDIG FÖRSTÄRKNING

Beräkning av nödvändig förstärkning på provvägen har

be-räknats med ett program utvecklat av Veglaboratoriet i Norge [1]. Det program som här använts bygger

ursprung-ligen på indata från deflektionsmätningar utförda med

dynaflect. Genom regressionsanalys på data erhållna vid' dynaflect- respektive fallviktsmätningar (Värmland 76),

har programmet ändrats så att data från

fallviktsmät-ningar kan användas.

I figur 1-6 visas erforderlig förstärkningstjocklek be-räknad ur resultat från fallviktsmätningar som utförts vid olika tidpunkter (figur 1-3) eller vid samma

tid-punkt i olika tid-punkter på vägen (figur 4-6).

'Av nedanstående tabell framgår figurbeteckningar, datum för fallviktsmätning samt mätpunkternas läge.

Dessutom har i tabellen angivits medeltjocklek på erfor-derlig förstärkning på vägsträckan samt medelavvikelse

i förstärkningstjocklek då fallviktsmätning utförts vid

olika tidpunkter eller i olika mätpunkter.

Figur Markering Mätdag Mätpunkt Medeltjock-

Medelav-lek vikelse (cm) (cm) 1 # 770601 C-pkt, höger sida 29 4 3 ' 0 780601 - " - 29 ° # 780601 - " - 29

2

0

780612

-

"

-

27

3°8

# 770706 - - 24

3

0

780601

-

"

-

29

4°9

# 770706 - " - 24

4

_{0 -}

n

_{- C-pkt, vanster Sida}

"

.

₂₃

3.4

5 # 780612 C-pkt, höger sida 27 2 8

o - - A-pkt, höger sida 28 '

6 # - - C-pkt, höger sida 27 3 4

o - " - D-pkt, höger sida 28 '

Anm. I figur 1-6 har i de fall # och o sammanfaller endast # ritats. VTI MEDDELANDE 183

Kommentar

1. Medeltjocklek för gruspålägg med underlag i tjälloss-ningsmätningarna blir 27-29 cm och för sommarmät-ningarna 23-24 cm - svarande till en procentuell

av-vikelse på 10-25%.

2. Att jämföra medeltjocklekar illustrerar inte klart

vilken skillnad som erhålls vid två olika

mättidpunk-ter eller placeringar, efmättidpunk-tersom det som är väsentligt

är att gruset placeras där behovet finns. Därför har

också medelavvikelsen i cm grus beräknast för mät-ningar utförda vid olika tidpunkter och placeringar. 'Det framgår ur tabellen att

a) Största medelavvikelse 4,9 cm erhålles icke

oväntat vid jämförelse mellan sommar- och tjäl-lossningsmätningar.

b) lägsta medelavvikelse 2,8-3,4 cm erhålles vid mät-ning samma tidpunkt i olika placeringar.

c) medelavvikelsen mellan tjällossningen 77 och 78 är

4,3 cm.

REFERENSER

E13. E Reinslett: Regnemaskinprogram för beregning av tillrådelig aksellast, nødvendig forsterkning, kostnadsoverslag m m basert på nedbøyningsmåling

på dekkeoverflaten.

Veglaboratoriet, Internrapport nr 851, Oslo 1978. [2]. Jämförande bärighetsmätningar i Värmland 1976

- Internordisk metodstudie. Statens Vägverk intern-rapport nr 17, 1977.

oqt om Axuv om . oc o ;iaik*xiu1x«:%i&%kxxai*xa$x*xakx*r*u*i*xx Aizv 0.9.0.... u 0...n 0 ...OOICUOUCOOOOOO. . . 0.. .x a 0O i. .1 U 0 u n .1. I u n i -I 0 lt TL I! . <k 0 o t t n xxo O k r *R A* i' 9 O . n xt n n x 0 0 0 0 'E ti k a I 0 0 X 0 o * O t i l i ål l' l *I 1* O 0 I\ 0.000000....0.000000000000000.000000000 0 f 0 x | i 0 0 0 t 0 O D i o 0 O 9 n i i t 0 O '9.0.0.0' ...0'. . O . O . 0 . i 0 . . I . I . O i . . O . Q . . -. Q är O O I ÃI C H to 00 o . I . O . ?k il t "no . " uno... "no uno no to non ou on ou om UPCQOCUUI 0.0.9.... 9 . 0 ' I . O . O . O . O : l i -r ' K -I M -K i I -K ! ' k % f ä% i l l i I . O . O . . O . Q . 0 . I O . Q . 0 . I . O . O 0 . I . . O . i : t r ä 0 .l ...CCD-...UOOOCOIOOOIO...00.0.000... O O * * K 1 * K ' K ' I * ' K 1 1 4 1 1 1 6 1 1 1 1 3 2 11 13 : 0 0 0 a. 00 av 0 O .o 00 to 00 nu .0 nu 0-00 0 D . . 0 . O . 0 i . . 0 i 2. År : ) 0 M O iax%ka*u*«aiu*k*%**i%u%kiikiå*kuki*uuk*« 00 om AEUV om or umwolu O k i k d k l -k l ' l I ! _ l * l % ! * k % l * l i % * % i # -I k -k -k åt wzHZymwkwaOm 0H02w>002 u n ozmzvmwwmqom

wuozw>cpz >< uzmmw0m3> mon zqmoqmo

pommpz

om <:nomnmzm_><wzao<mzoqm

møanmmszzm

.

u n 200<mzowm mommqmmszzm

somna

o 40 m0 Ånzv wo »0 szv *ut**xw1*xi»i*i*nx»*»inx»»xw»**tww...*3353.* 0.0 *..."...u...u...; w u n t a.. u u u ,n w " u n i .x u u n w » u u n O" » .w u u m 0" & w t u n 0" n. » & u u n 0" n a .t u u n 0" » o.m *..."..."..n...ou.a...u .t u u 0 0 a. .x u u 0 a t u u u " .x u u u n g..

w

u

n

.uo

a

t u v" no * * n o no " & ä 0 u m n t J.. 0 0 h H U.. 4.0 *..."...o....o..n.u...* * u H 0 u u n » t u " 0 u n w. x u H 0 u n i » u H 0 u n w t u 0 u n 1 .x u u u 4» » u u n » x. " u n .x t u u n a.. N. *...N..."..."...* . »...u...n...u;...w i u u u h 0 .r * n u u v 0 t u. u u u n 0 x 3 .u u H 0 nu m. 0 x a u H 0 nu n x u u h 0 nu 2 x u u u w u. u u v 0 t x H u n w m. *...u...n..u..."...» _AXZV .wa*tärningr;u*t.nwwt&.xx.x&xwtátwxtwttwi*txnri 40 mo 03V wc .bo C' ) mwacw N. 41.14. :3333.1 :73124. 400

FCPSTERKNING 3 : NODVENDIG FORSTERKNING F-DIFF 0 10 20 (CM) 30 40 (KF) *frxiwritiiiátwiii*titáitiåtiriittituiiii

0.0 *...:...:...:...

r :- : : x * : : : r r : : : x * ': : : * * 2 i :i 0 3 * I : : ä 0 : o t r : : ä : o i * : : #0 : o i *1 3 2 P0 i i 0.8 *...=...2.50...=...*v k : : s : i 1 J 2 R O 3 * vi 2 : ;I O 2 är *. : : ä 0 : i * 2 '2 R' 0 §1 i * r : : o 4 : t' i 1 2 0 ,3 2' i* t : : o #0 : i t : Z #0 1 * 1.6 *...1...=...äo.2...: * i 2 ?#0 3 0 r * : : ä : 0 t r : :2 g : 0 x * 2 :g 1 o * i' i :(3 3 O '3' * i 2 1 * i 1 : 3 * * : z : i * 3 2 2 * 2.4 i...:...:...:...,...* 5.6 *...=...:...=...* * : : # : 0 t * 2 2 b : 0 a * 2 2 få' 3 O 1' * i 23 #0: 0 i t : # 0: i i : ä # 0: w * : : ä : t r : : ä : i 'I 2 t :f 2 i .4 *...:..,...:..n...:...* (KM) _{*ütriåtx*kattittttiiitxxritfttáä*åtttiht*} 0 10 20 (CM) 30 60 Figur 3. Y7'T'T MF'T'WHFTAÃTTWP ?Q3

DIAGRAH FOR VURDERING AV N'O'DVENDrG FOPS'TERKNING Ft : NODVENDIG FORSTERKNING F-DIFF 10 - 20 (CM) 30 40 *tittiti*iüfix*i****i*********iitti**vii* 1 O (må) O 0 O I 0 o 0 n o 0 0 0 v 0 o o 0 o o 9 i 0 o o o 0 o 0 a a 0' o 0 o 9 o 9 o o 0 * 0 0.3 023 oz: 0:30 ;'70 * i i i * ""Q 0 .0.00-FO O 0 0 0 c 0 I i o 0 l l 0 i 0 0 o 0 O O 0 0 C 0 O O I 0 0 0 0 I: o 0 0 0 0 0 0 0 0 0 D 0 C O O O O G G 0 O 0 O 0 l 0 U Q 0 O 0 I 5 9 . O 0 in ; :L t ? I i 1h ' -T I 11 ; :( 1: : O 0 . . i . 6 i n i . 0 . . i i . i . 0 . . i i . . C 0 0 I . ' 9 0 . n o . 0 n u 0 . . O O . 0 . . 0 . I 0 0 0 . i . 0 . 0 a v 0 0 i . . i 0 0 o . i . 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 n o i . . U 0 0 i . 0 0 0 0 n u . 0 s e 0 . 0 0 0 . I . I . . 0 0 0 0 0 * d i l l -W i t t ? ! i f * > & i * 4 ñ) & i l t t 1 r üi t l t l * ül ñ, l i i §üü i * ä* * i i üi äüi % * l i i $ i üül i l i 0 n o o 0 a 0 0 0 0 i 0 a 0 a 0 a l i 0 o 0 a 0 a 0 0 0 t 0 0 0 o i 0 0 m m 0 0 0 -3 5 ...000 o 1: 1.0.0.... ...0.0.0. ...00.93. ?i 11 " 31 * I] 0 o o o o ;zoo #0 #0 4:: _üi üi üåi i üi O 0 I I 0 O O O O 0 i I D l 0 O O i I l . 0 I O 0 l 0 I O O O O O O O 0 O 1 0 G G i l 0 0 I C J 0 0 C . O 0 I i 0 O O O 0 O O 0 I O 9 O O O 0 O O O 0 . I 0 C C 0 I o 0 0 e n . 0 ? t I t 3 1 n u 0 0 o . 0 . a nu o. 00 o. to a. en 00 nu o. * i ñl i i t i i i * Å H 6.4' 000000000'.oaøcaaoo'onHøcnca-'aøczacosn (KM) *tt-.rät:kr*#x'xrttiitüá'iixrøá'iäáråår):iätiiiiiáü 0 10 20 (CM) 353 .40

FORSTERKNING # : NODVENDIG FORSTERKNING F-DIFF 10 20 (CM) 30 40 *tikiiüütii'kii'kiriitüt**i**t**å*******i* O 1 *...3...3...:...* * 3 3 3 * 'k 3 3 3 i i' 3 3 3 i 1* 3 3 3 i t 3 : o #3 i * 3 3 o o #3 * i 3 3 o #3 * * 3 3 o #ê * * 3 3 #3) 1' 0.8 *..,...33...3...#b.#...* * : : a s t r : : # o n * *. : : ä : t t : : 3 : i * 3 3 #3 : i * : : # : i t : ä # : i :k : :i 00 : i: * 3 3 o 3 i 1.6 *..,...=...#....#ç...=...* * : : #0 :o ä r 3 3 3 :0 i i : : ä :0 * i : : ä :o t i : : d :0 i

*

:

:

:

*

w

:

:

:

t

i 3 3 3 * * : : : t 2.4 *...3...3...3...* * : : : o p r

r

:

:

:

0 2

*

i: 3 3 3 03 * '1' t 3 3 8 3 00 b i i 3 3 d 3 0* i * 3 : ä 1 2 o * * 3 3 7-3 3 * .* 3 3 I: 3 *I , * 3 3 .ä 3 i 6.4 *...=...:..s...=...* (KH) *i*tixitiirtixttti**txtttwitrb-erfii?ftittiái 0 10 20 (C ) 30 40 VTI MEDDELANDE 183

kl ! N 0 3 0* I* 6.4 (KH) & »x * 3 % * * I t * * I «t t t l > t r + t t a t » * u& t & n u? & ut * n u o

DIAcRAM FOR VURDERING Av NÖDVENDIG

FORSTERKNING

# Z NODVENDIG FORSTERKNING F-DIFF 10 20 (CM) 30 40 t*******i°*ii*** t*****:tiiiiiitá******iii'

:

:

'

*

...OO-.OD ...0.0.1. .OQOGO'OO'ÖSDOOO'OD 0 i . 0 2 2 0 #: 2 : O #2 : : o 3: 2 : o #2 : : 0 #: o ...=...=...f=.#...o... : : t 9 o 0 : : ä 2 # o 3 2 #0* 1 o 2 : #0 : : : ää : : : Ä : : # # 2 2 5 o 0 t : ä o ' ,...=...#....#.o..=... : : # 0 o: : : ä 0: : : 0 h 0: : : o 5 : : : o # : 000.000.. ...ocoooc'ovoovaona 0.00.000-*...i...3...* * : 2 2 0 # * 7' 2 2 3 O F: * i : : o 2 o # i i : : o # : ä * t : : O # 0 ' w * 2 : ä d 0 ° * * : : 3 o 2 i _* 2 2 # ' * i 2 2 P 2 i * ...0.0.0. 3...1..5...=...* *får*:lå'ki'küåtfiüi*i*k*'k*iå*i*tå*å*iüiütt'ji 0 10 20 (CM) 30 40 Figur 6. * üüñäi i * W i üt l i * ül l l l i üüi i üi üi i

\- Kâlárd__Tán

j\_' z'

K

!I \\ .'0-...44 -A s' ' \ I' \ 1 ;..A \ . byn'ázd uu a-äzw'/

. en i ., _

.

'Å

,5

'. 1._ ;' 3x / .* n u* / \ * D u an a". __ 45704 ,1 Ö'

-n

i

;I _ . *. ' ,x ' *2 -r- x w* 7 7. ' "' , _{.\ \ på}' . -_{_»}._ _{0:,.\Å,._ hJR isf'N-V I}A . :._ 4;... Ni .,'l 2 '.,0 g '5 .r S ' *t

...w

; p..

-/ M2'

. 7 : 1. .4 4' i .1 : -A \. ___; _ om.,_{_.. l n} L._{_,I J} \ _ _{---_ i -.\-. m .I '}. . VL_ Huang-kw 7... x-\ \ ä 1 l 1 . ... - L. |\ A _ . < i' ' ;- Ö *éfhefmmc . * _ "i t i.. ^ _

0 \ U 1 A ,_{Stac)v":çå' V}\ .\ *u v - 'r §49 « l ' -_\

k'

.'

;I '

351

3 li i a k _ (c h. 4.I .P ut . . _ j u_ _,ut lf .- ' H ' 0 0 a Lövberçc \-' 143 r'omsund - 4 I 1 o 0 7171' .4 Mb'au 141 ' 4' ,.r _, 341 _{c 'I} '* 0.. Ramseie ' . '3;- ' v 1 _{- . _ Näsåker}*11. *a n tår . '4 5 fw. \ . 3 4.4, c.'.. ;_1 _ v QL'.-._A;_- ' i_ _{- sia-4} - _ Å _{.rar-ann. Hom>nrc1rnnlj} 4-;_i, i»_{t 3}3 .a_v \ .5 krig-un: »4 23 i . 8 lá.:- ' k A'-, . .._{' 7939 Btspsxigj-'CD} 331 90«_*så _ 'cl3238. \ . _A . 0-' _{A ramfors} i, " .o MA' ._'

7:; 315 J :israch I _{_} . aka 342.* \ . \ s. - 1 /. \ _ .-39 (äro/mena

BYN

A

..

'

_{18_G 195 I}

STRACKA 2

₁₈₀

₁₇₅

d 0 o 0 0 0 0 o 0

STRÄCKAI

vänster sida

253

250

21.5

. 240

235 0 .

O C C 0 0 0 C C 0 O O O O O O ' 0 O O O 200 0/500 11000 11500 ' 21000 51600

2'

I

232

%

4 ål 0 0 0 O 0 0 O 800 O O O O O O O O O O O 0 0 Ö 0 0O Ö 0 O N EQ 5-2 ox: höger sida

Bi

_1.

2

1, )

Pi

ac

er

in

g

av

måt

pun

kt

er

iväg

en

s

Iön

gd

ri

kt

ni

ng

Väg- och markundersökning å Väg 1062 på

vägföretaget Idbyn-Skede, utförd juni 1978.

INLEDNING

Undersökningen beställdes av David Eldrot, CF Statens

Vägverk, Stockholm. UNDERSÖKNINGENS SYFTE

Uppdraget avsåg att undersöka överbyggnadens tjocklek och beskaffenhet, samt bestämning av det närmast

liggande undergrundsmaterialet, i närhet av tidigare utförda fallviktsmätningar.

UTFÖRANDE

Fältundersökningen utfördes under tiden 5/6-12/6 1978.

Provborrningarna utfördes av Ing Å Söderström, VTI. För markundersökningen anlitades 2 man från vägförvalt-ningen i Arnäsvall.

Fältutrustningen utgjordes av Vles borrbil med skruv-borr á 400 mm, spadar och spett och för komprimering användes "Pionjär".

Borrhålen förlades i ytterhjulspår vart och ett för-skjutet ca 2 meter i riktning mot Idbyn i förhållande

till fallviktspunkterna.

Borrhålen nerfördes till cirka 1 m under befintlig väg.

VTI:s provtagningspunkter redovisas i bilaga A.

Under fältarbetenas gång upptogs 61 borrhål varvid 112

jordproVer uttogs.

På 32 prov av överbyggnadsmaterialen utfördes tvättsikt* analys vid Statens Vägverks jordlaboratorium i Ãlandsbro. Vidare utfördes okulärbedömning, tvättsiktning och slam* ningsanalyser samt bestämning av flytgränsl,

plasticitets-gräns och plasticitetstal på undergrundsmaterial vid

Statens väg- och trafikinstitut i Linköping. Resultaten redovisas i bilagor B, C och D. Linköping 1978-09-22

Bild 1. Mot Skede vid pkt 253 V.

Bild 2. Mot Skede vid pkt 5 H.

Bild 3. Mot Skede vid pkt 8 H.

Bild 4. Mot Skede vid pkt 10 H.

Bild 5. Mot Skede vid pkt 242 v.

Bild 6. Mod Skede vid pkt 17 H.

Bild 7. Mot Skede vid pkt 235.

Bild 8. Mot Skede vid pkt 24 H.

Bild 9. Mot Skede vid pkt 186.

Bild 10. Mot Skede vid pkt 73 H.

Bild 11. Mot Skede vid pkt 181 V.

Bild 12. Mot Skede vid pkt 77 H.

Bild 13. Mot Skede vid pkt 78 H.

Bild 14. Mot Skede vid pkt 177 V.

Läge för VTI provtagninspunkter på väg 1062.

Punkt Längd- Punkt Längd- Punkt Längd- Punkt

Längd-nr mätn. nr mätn. nr mätn. nr mätn.ä

(VFY) (VFY) (VFY) (VFY)

i 253- 0/291 186 57610 4 . 0/349 71 5/662 ° 252 0/370 185 5/690 5 0/428 72 5/742 251 0/450 184 5/769 6 0/507 73 5/821 ' 250 0/530 ' 183 5/849 »7 0/587 74 5/901 249 0/609 182 5/928 8 0/666 - 75 5/980 _ ' 248 0/689 181 6/008 9 0/746 76 6/059 247 0/768 180 6/087 '10 0/825 77 6/138 4 246 0/848 179 6/167 11 0/904 78 6/218 245 0/928 178 6/246 12 0/982 79 6/297 244 1/007 ' 177 6/326 13 1/061 80 6/376 243 1/087 176 6/405 14 1/139 242 1/167 15 1/218 - 241 1/247 16 1/298 240 1/326 17 1/378 239 1/406 18 1/458 238 1/486 19 1/538 237 1/565 20 1/618 _ 236 1/645 21 1/697 ' 235 1/724 22 1/776 ' 234 1/804 23 1/855 -233 1/883 24 1/934 232 1/963 VTI MEDDELANDE 183

Väg och markundersökning

Idbyn«Skede, utförd juni Förteckning över borrhål

Bilaga 3 B Sidan 1 å Väg 1062 på Vägföretaget_ 1978. jämte jordartsbedömning.

Eêäälêäiaa_:ill_;_2êrzêa_§êreäemaê9êê-âêräeäêaiagêr

H = höger VTI 95430 = kornkurva bestämd

V = Vänster Fritt H20 = vattenstånd i

borrhâl

I -Tjäl- Punkt Sektion Läge Djup under Material m m Anm. 'Mtrl

grupp nr markytan enl.

cm' BYA 253 0/291 V 1,5 0 - 5 Slitlager 5 - 38 Bärlager VTI 95375 11-111 38 - 73 Mellanlera Grå-Brun D VTI 95376 111- 73+ Stenigt, blockigt D max 250 mm,

mel-lan massa lerig

\ mjäla 4 0/349 H 1,5 0 - 8 Slitlager 8 - 38 Bärlager VTI 95377 11-111 38 - 58+ . Mellanlera Bl. Grå-Brun D ' Sten 2 Bl. 1 Max 250 mm 252 O/370+t V 1,5 0 - 28 Slit+Bär1ager VTI 95378

II 28 - 47 ' Fin lera Grå-Brun D

-II 47+ *Fin lera Brun D

VTI 95380 5 0/428 H 1,5 0 - 4 Slitlager 4 - 30 Bärlager VTI 95381 II-III 30 * 65+ Mellanlera gå_ Grå D mj VTI 95382 VTI MEDDELANDE 183

Tjäl- Punkt Sektion Läge V Djup under Material m m Anm. Mtrl.

grupp nr ' markytan enl.

cm ' BYA

251

0/450

V 1,5

0 - 4

Slitlager

VTI 95383 4 - 62 Bärlager 11-111 62 MellanleráES-EÅ- Grå D

6

0/507

H 1,5

0 -- 7

Slitlager

7 - 30 ' Bärlager Enst.äten VTI 95386 vid 30 cm

III 30 - 58 Lerig m0 Brun D

VTI 95385 III 58+ Lerig mo D 250 0/530 V 1,5 0 - 38 Slit+bärlager II 38 Stenig sandig D morän VTI 95387 7 0/587 H 1,5 0 - 10 Krossgrus nypå-. lagd

III 74+ Grovlera, lim- Grå D

haltig VTI 95390

I 249 0/609 V 1,5 0 - 8 Krossgrus,

ny-pålagd

8 - 54 Slit+bärlager

III _ 54 - 74 Lerig mo, lim- Grå D

halt VTI 95391

III 74 , Lerig m0, limhalt Grå D

VTI 95391

8 0/666 H 1,5 0 - 37 Slit+bärlager

III 37 - 48 Grovlera, lim- Grå D

haltig omrört III 48 - H - Grå D 248 0/689 V 1,5 0 - 27 Slit+bär1ager III 27 - 29 Finmo , D I 29 - 77 Grovmo, limhaltig Grå B I 77- -" -"- Gra B

VTI MEDDELANDE 183

Bilaga 3 B

Sidan 3'

Tjäl- Punkt Sektion' Läge 'Djup under Material m m Anm. Mtrl.

grupp nr markytan enl;

cm BYA

9

0/746

H 1,5

'0 - 49

Slit-bärlager

VTI 95396

III 49 - 81+ Grovlera, gå_ Brun D

VTI 95397

247 0/768 V 1,5 0 - 38 Slitubärlager

VTI 95398

III 38 - 70+ Lerig mo Eâ-El- Humusrik D

Omrört VTI 95399 Grå 10 0/825 H 1,5 0 - 9 Krossgrus, nyss påfört 9 - 50 Slit-bärlager+ +förstärkning VTI 95400

III 50 - 66+ Lerig mo (DJ-b0.7 Limrik

, mullrlx 0 D VTI 93401 _m0) Gra 246 0/848 V 1,5 0 - 12 Krossgrus, nypå-^ lagd '12 - 44 Slit-bärlager 44 - 85+ ProvgrOp fylld H20 D med vatten obe- 44 cm

stämbar jordart

11 0/904 H 1,5 0 - 15 Krossgrus, nyss

påfört VTI 95403 15 - 68 Slit+bärlager

III 68+ GrovleraEi-:iilm- Grå-Brun D

VTI 95405 245 0/928 V 1,5 - -12 0/982 H 1,5 0 - 2 Oljegrus 2 - 10 Slit+bärlager VTI 95406 _ Stenigt grusig I 10 43 sand VTI 95407 B max 100 mm 43 - 50 Gammal körbana slit+bärlager

Ill

1

50+

Lerig mo--my hmrlk Brun

D

I VTI 95408

244 1/007 V 1,5 -