Att leva med venösa bensår : En litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad.

FÖRFATTARE: Ann-Sofie Larsson, Carolina Tibbelin & Matilda Gunnarsson. EXAMINATOR: Mattias Georgsson

HANDLEDARE: Frida Liabäck

JÖNKÖPING 2021 Maj

Att leva med venösa bensår

Sammanfattning

Bakgrund: Cirkulationssvikt i de nedre extremiteterna och ödem är grundorsaken till att venösa bensår uppstår. Hos 60% av patienterna varar venösa bensår i mer än 6 månader och 20% i över 5år. Såren är ytliga, oregelbundna och belagda med fibrin med smärta som ett vanligt symtom. Tillståndet är svårt att hantera och behandlingen bör vara individanpassad. I vården möter sjukvårdspersonal patienter med kroppslig smärta, sjukdom och obehag som skapar ett lidande. Sjuksköterskan ska använda sig av evidensbaserad vård och omvårdnadsmetoder för att främja hälsa och minska lidande.

Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår.

Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Resultatet framställs av 9 vetenskapliga artiklar.

Resultat: Innefattar nio subteman som genererar tre teman och beskriver fysiska erfarenheter, emotionella erfarenheter samt erfarenheter av sjukvården.

Slutsatser: Huvudfyndet i de 9 artiklarna fokuserar på patienternas erfarenheter av venösa bensår. Tillståndet påverkar patienterna fysiskt och emotionellt samt att erfarenheterna av sjukvården har en inverkan. Svårigheter i det dagliga livet och emotionell stress skapar ett lidande och försämrar välbefinnandet.

Summary

Living with venous leg ulcers - a literature review

Background: Circulatory failure of the lower extremities and edema is the root cause of venous leg ulcers. In 60% of patients, venous leg ulcers last for more than 6 months and 20% for over 5 years. The wounds are superficial, irregular and coated with fibrin. Pain is a common symptom. It is a difficult condition to manage and the treatment should be on an individual basis. Healthcare professionals meet patients with bodily pain, illness and discomfort that creates suffering. The nurse shall use evidence-based care and nursing methods to promote health and reduce suffering.

Aim: Describe patients' experience of living with venous leg ulcers

Method: A literature overview with qualitative method. The results are produced from 9 scientific articles.

Result: Includes nine sub-themes that generate three themes and describe physical experiences, emotional experiences and experiences in healthcare.

Conclusions: The main finding in the 9 articles focuses on patients' experiences of venous leg ulcers. The condition affects patients physically and emotionally and that the experience of healthcare has an impact. Difficulties in daily life and emotional stress create suffering and impair well-being.

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 1

BAKGRUND ... 1

Venösa bensår ... 1

Vård av Venösa bensår ... 2

Sjuksköterskans roll i omvårdnaden ... 3

Teoretisk referensram ... 3

Problemformulering ... 4

SYFTE ... 4

MATERIAL OCH METOD ... 4

Design ... 4

Datainsamling och urval ... 4

Dataanalys ... 5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 5 RESULTAT ... 6 FYSISKA ERFARENHETER ... 6 Smärta ... 6 Bristande sömn ... 7 Fysisk begränsning ... 7 EMOTIONELLA ERFARENHETER ... 7 Psykologiska effekter ... 7 Skam ... 8 Socialt stöd ... 8 ERFARENHETER AV SJUKVÅRDEN ... 8 Kunskapsbrist ... 9 Misstro ... 9 Relationer ... 9 DISKUSSION ... 10 METODDISKUSSION ... 10 RESULTATDISKUSSION ... 11 SLUTSATSER ... 13 KLINISKA IMPLIKATIONER ... 14 REFERENSER ... 15 BILAGOR ... Bilaga 1. Granskningsprotokoll. ... Bilaga 2. Sökmatris ... Bilaga 3. Artikelmatris ...

Inledning

Venösa bensår är svårläkta och kroniska på grund av stas i venerna beläget i nedre extremiteterna som försämrar blodcirkulationen (Ericson & Ericson, 2012). I Europa uppskattas prevalensen för venösa bensår att vara 0,1%-0,3% (Nelzen, 2008). Tillståndet innebär ofta ett lidande för patienten i olika aspekter samt en lång vårdtid med ökad kontakt med sjukvården. En ökad kunskap om det naturliga lidandet, medlidandet och omsorgen behövs för att vårdpersonal ska lära sig att bemöta patienter med lidande (Arman, 2017). Patienter med venösa bensår kräver kontinuerlig kontakt med sjuksköterskan för vård av venösa bensår samt en kontroll och utvärdering av sårläkning och omvårdnadsåtgärder (Ylönen et al., 2013). Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på god vård uppfylls. Det innebär bland annat att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard (SFS 2017:30). Sjuksköterskans nära arbete med patienterna kräver kompetens och kunskap för att kunna bedriva omvårdnad med hög standard. Litteraturöversikten inriktar sig mot patienter med venösa bensår och att förstå patienternas erfarenhet av att leva med venösa bensår.

Bakgrund

Venösa bensår

Venösa bensår i Europa uppskattas till 0,1%-0,3% och den totala prevalensen i den utvecklade världen beräknas till 1% (Nelzen, 2008). Det finns begränsade data om hur den siffran är i underutvecklade länder och epidemiologiska studier tyder på att det finns en ökad risk associerad med ökad ålder och kvinnligt kön (O’Meara et al., 2013). Även i Sverige finns begränsade data då behandling av patienter med svårläkta sår sker både inom landstinget, kommunen samt privata enheter. Många patienter har andra underliggande sjukdomar och behandlas inom olika medicinska specialiteter (Socialstyrelsen, 2017). Av kroniska bensår varar cirka 60% i mer än 6 månader och cirka 20% i mer än 5 år. Vid läkta venösa bensår är cirka 45% återkommande (Price & Harding, 1996).

Kroppens cirkulationssystem är beroende av hjärtats ledningssystem, artärerna, venerna samt att lymfsystemet fungerar (Johansen, 2016). Två huvudfunktioner av det venösa systemet inkluderar transport av syrefattigt blod åter till hjärtat och bidra till balans i hjärtats volym. Funktionerna utförs med inre och yttre venösa krafter med hjälp av gravitation där det venösa systemet fungerar som en reservoar för att minska återflödet av det venösa blodet till hjärtat vid behov (Gordon, 2015). Minskad mängd elastiska fibrer i kärlväggen vidgar venen som ger insufficiens i venklaffarna med ett ökat ventryck som leder till ytliga tromboser, inflammation, eksem och bindvävsbildning i hud och underhud som kan leda till bensår (Björses & Kumlein, 2016).

Venös insufficiens orsakar ödem och utvecklar sår på extremiteterna. Ödem i nedre extremiteterna är svullnader som uppkommer då venösa återflödet försämras till följd av svikt i muskel- och venpumpen och ökar trycket i venerna som resulterar i att vätska

pressas ut i vävnaden. Det orsakar problem som obehag, tyngdkänsla och kan leda till nedsatt rörlighet. Venös insufficiens orsakar även hudförändringar som missfärgning och förtjockning samt sår runt och kring ankeln (Johansen, 2016). Sår som uppkommer från venös insufficiens vätskar mycket och har ojämna kanter som ofta är uppluckrade med fuktig hud kring sårområdet (Edberg et al., 2017). Venösa bensår är ytliga, oregelbundna samt belagda med fibrin. Smärta är ett vanligt symtom vilket vanligtvis minskar vid högläge (Ericson & Ericson, 2012). Tillståndet är svårbehandlat och kräver flera åtgärder.

Vård av Venösa bensår

Venösa bensår är ett svårt tillstånd att hantera och behandlingen bör vara individuellt anpassat för varje patient. Normalt är behandlingen riktad till att vända effekterna av orsaken till venösa bensår som att minska ödem, lindra smärta, förbättra hudförändringar. Behandlingen av venösa bensår består av kompressionsbehandling och att gynna sårläkning med rätt sårhantering. Det förekommer även medicinering oralt samt applicerat på huden (Anand et al., 2007).

Vid diagnos av venösa bensår kan det underlätta att kategorisera såret för att utveckla en korrekt vårdplan och förutse förväntat resultat. Venösa bensår kan kategoriseras i mildare venösa bensår och komplexa venösa bensår. I kategorin mildare venösa bensår ska ankel-brakialindex ligga mellan 0.8–1.3, såryta under 100cm2 och sårets varaktighet mindre än 6 månader. Ett komplext venöst bensår har ett ankel-brakialindex mellan 0.8-1.3, såryta över 100cm2, varaktighet mer än 6 månader, pågående infektion eller läkt infektion, såret har inte minskat 20-30% i storlek efter 4-6 veckor trots åtgärder (Dowsett et al., 2015).

Upphöjda ben över hjärtnivå 30 minuter flera gånger om dagen är den enklaste metoden för att förhindra ödem och förbättra cirkulationen i underbenen. Vid svårare fall krävs kompressionsbehandling för att förbättra det venösa flödet vilket resulterar i en minskning av volymöverbelastningen i det venösa systemet (Kirsner & Vivas, 2015).

Kompressionsbehandling innebär individuellt utprovade kompressionsstrumpor eller lindning av benen. Behandlingen är både en preventiv åtgärd för att förebygga sår men även en åtgärd för att läka sår som uppkommit. Ankeltryck och systoliskt armtryck skall mätas innan behandling påbörjas (Edberg et al., 2017). Ett ankel-brakialindex på över 0,8-0,9 innebär en normal till måttlig arteriell cirkulation (Vårdhandboken, 2020). Personer med ankeltryck under 80mmHg eller ankel-brakialindex under 0,7 får ej lindas utan ordination från läkare (Edberg et al., 2017).

Då venösa bensår har uppkommit krävs sårrengöring för att skapa en miljö som bidrar till sårläkning. Det utförs för att ta bort föroreningar på ytan, icke-livskraftig vävnad, bakterier och överskottsutsöndring från sårbädden och den omgivande huden (Fernandez & Griffiths, 2012). Rekommendationen är att hela benet tvättas som en del av sårbehandlingen. Processen bör innebära att blöta extremiteten med varmt vatten för att avlägsna torra hudbitar, rengöring av ben och torka extremiteten noggrant för att möjliggöra införandet av mjukgörande. De kliniska fördelarna av god omvårdnad möjliggör en noggrann observation av hela extremiteten samt förbättra patientens allmänna välbefinnande (White et al., 2016).

Sjuksköterskans roll i omvårdnaden

Effektiv vård baseras på bedömning av såret, utvärdering samt lämpliga behandlingsmetoder. Sjuksköterskan ska använda sig av evidensbaserade omvårdnadsmetoder för att inte påverka sårläkningen negativt som kan leda till ökat patientlidande, smärta, obehag och fördröjd sårläkning. Sjuksköterskans omvårdnadskunskaper ska lindra lidandet hos patienter med venösa bensår (Ylönen et al., 2013).

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska all verksamhet bedrivas så att kraven på god vård uppfylls. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. Som vårdpersonal ska patienters behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet tillgodoses. Vården ska bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet. Det krävs en god kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal för att en god vård ska tillgodoses. Vården ska vara lätt tillgänglig för att alla ska få lika vård.

Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens och omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn. Kompetensen innebär ett ansvar samt att kunna erbjuda människan möjlighet att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa. Sjuksköterskan ska vara stödjande i hanterandet av hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning för att uppnå bästa möjliga välbefinnande. Omvårdnaden ska utvecklas utifrån patientens behov och resurser för en god och säker vård. Metoder som gör störst nytta för patienten ska användas med hänsyn till vårdens unika kontext och med evidensbaserad vetenskap och beprövad erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

International Council of Nurses (2012) har en etisk kod för sjuksköterskor. Koden har ett tydligt ställningstagande för mänskliga rättigheter och menar att omvårdnad har en etisk dimension där sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för sina bedömningar och beslut. Behovet av omvårdnad är universellt och ska ges respektfullt. Den etiska kodens grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.

Teoretisk referensram

Lidande beskrivs som ett vårdvetenskapligt kärnbegrepp där alla vårdande professioner har ett gemensamt mål att lindra lidande. Lidande är en subjektiv mänsklig helhetsupplevelse av att möta något ont. Orsaker till lidande kan vara oändliga, synliga eller osynliga. I vården möter sjukvårdspersonal patienter med kroppslig smärta, sjukdom och obehag som skapar lidande. Lidande är en fysisk, emotionell eller existentiell upplevelse som kan ge oro, ångest eller smärta. Den stora uppgiften för vårdverksamhet är att lindra lidande (Arman, 2017).

Katie Erikssons teori om lidande utgörs av tre delar. Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande är lidande som upplevs i relation till sjukdom och behandling och vårdlidande är lidandet i relation till en vårdsituation. Livslidande upplevs till det egna unika livet, att leva eller inte leva och insikten om den absoluta

enskildheten och därmed ensamheten. Katie Eriksson skriver att man bör sträva efter att eliminera onödigt lidande och göra allt för att lindra kroniskt lidande. Ett lidande behöver inte vara det upplevda lidandet av sjukdom eller utestående behandling utan även lidandet av att vara ensamma, övergivna eller utan gensvar. Det är viktigt att våga möta lidande och att sträva efter att lindra lidande (Eriksson, 1994).

Problemformulering

Då åldern på människor ökar kan även prevalensen av venösa bensår öka vilket betyder att sjuksköterskan kan komma att möta dessa patienter i sin profession. Vid svikt av venösa cirkulationssystemet uppkommer problem som ödem vilket kan resultera i venösa bensår. Venösa bensår innebär för patienter ett lidande och ett utdraget vårdande. En lång vårdtid innebär en påverkan på olika aspekter som fysiskt, psykiskt och socialt. Kunskapen om hur patienter erfar sitt liv med venösa bensår hjälper sjuksköterskan att kunna individanpassa omvårdnaden, se hela personen och lindra lidandet. Litteraturöversikten ska öka förståelsen av patienters vardag och hur sjukdomstillståndet påverkar dem.

Syfte

Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår.

Material och metod

Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ metod som utgångspunkt för att få en ökad förståelse för patienters erfarenheter, hur livet skapas i relation till hälsofaktorer och hur erfarenheterna kan mötas (Friberg, 2017). Enligt Billhult & Henricson (2017) har kvalitativ metod sitt ursprung i den holistiska traditionen och avser att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen. Motsatsen till en kvalitativ metod är kvantitativ metod som använder strukturerade mätningar eller observationer för att få svar på forskningsfrågan (Billhult, 2017). Att göra en litteraturöversikt skapar en översikt över kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsrelaterat område. Man tar reda på befintlig forskning för att få en uppfattning om det området. För ett examensarbete på kandidatnivå är det relevant att välja redan publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter för att få en bild av vad som redan finns publicerat och träna på ett systematiskt arbetssätt (Friberg, 2017).

Datainsamling och urval

Datainsamlingen gjordes på databaserna CINAHL och Medline som båda innefattar artiklar om omvårdnad och medicin. Sökorden som användes vid sökningen var ”Venous leg ulcers” AND ”patient” AND ”experience” (för synonymer se bilaga 2). Det gjordes ytterligare en sökning på varje databas samt manuella sökningar då första sökningen inte gav tillräckligt med artiklar. Dubbletter förekom i en av databaserna

samt mellan databaserna (se bilaga 2). Inklusionskriterierna var venösa bensår, kvalitativa studier. Exklusionskriterier var artiklar som innehöll sår som uppkommit på grund av andra sjukdomar. Begränsningar var artiklar publicerade mellan 2011 och 2021, engelskspråkiga och peer-reviewed.

Utvalda artiklar genomgick en sållningsprocess med fyra steg (Karlsson, 2017). Steg ett, två och fyra genomfördes gemensamt. Första steget innebar läsning av artiklarnas titlar och steg två artiklarnas bakgrund. Under steg tre lästes artiklarna i fulltext enskilt. I fjärde steget kvalitetsgranskades artiklarna med hjälp av granskningsprotokollet från Hälsohögskan i Jönköping (bilaga 1). Granskningsprotokollet består av två delar där kriterierna i del ett måste uppfylla samtliga kriterier för att gå vidare till del två. De artiklar som inte tydligt diskuterade de etiska aspekterna och kvalitetsbegreppen uppnådde inte fullt antal poäng men ansågs ändå tillförlitliga. Artiklar som uppfyllde 10 kriterier eller mer bedömdes vara av tillräckligt god kvalité för att tas med i litteraturöversikten.

Dataanalys

Vid granskningen av utvalda artiklar genomfördes fem steg enligt Friberg (2017). Steg ett och steg två gjordes enskilt, steg tre till fem gjordes gemensamt. Valda artiklar lästes flera gånger under steg ett med fokus på resultatet och medvetenhet om att resultattexter är uppbyggda på olika sätt och därmed lästes studierna med en öppenhet i sin helhet. I steg två identifierades fynden i varje studies resultat genom att läsa beskrivande text samt konkreta beskrivningar till varje tema. I steg tre gjordes en sammanställning av varje studies resultat där en översikt skapades. Under steg fyra sammanställdes artiklarnas olika fynd i ett nytt dokument där likheter och skillnader identifierades. Materialet fördes samman och subteman skapades som sedan delades in i teman. Ny textformulering utvecklades i steg fem grundat från subteman och teman med referenser från de analyserade artiklarna. Förförståelsen togs i beaktandet när ny textformulering skapades för att inte lägga egna värderingar och kunskap till resultatet.

Etiska överväganden

Det är av vikt att ta forskningsetiken på allvar för att bevara förtroendet och tilliten för forskningen i samhället. Helsingforsdeklarationen är den etiska riktlinjen som är mest välkänd och fokuserar på medicinsk klinisk forskning och är utarbetad av World Medical Association (2013). De bärande idéerna är att balansera behovet av ny kunskap i förhållandet till deltagarnas hälsa och intresse. Kjellström (2017) beskriver de etiska principerna som innefattar respekt för person, göra-gott-principen och rättvisa. Forskning syftar till att skapa en ökad förståelse för ett fenomen och förbättra individers liv och utveckling i samhället. Genom att belysa patienters erfarenheter kan en ökad förståelse bidra till en förbättrad omvårdnad och ökat välbefinnande. Nyttan av en ökad kunskap om patienters uppfattning anses väga tyngre än risken. Forskningsetiken skall bidra till att skydda de individer som medverkar i forskningen och värna om människors självbestämmande och frihet. Individerna har rätt att ta beslut om medverkan samt att avbryta deltagandet. I litteraturöversikten gjordes en noggrann kontroll att hänsyn tagits till de etiska aspekterna och att artiklarna var etiskt godkända.

Resultat

Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår och presenteras i form av subteman och teman. Nio subteman identifierades och genererade i tre teman (se figur 1).

Figur 1. Subteman och teman

Fysiska erfarenheter

Patienter med venösa bensår har negativa erfarenheter av smärta som beskrivs vara svårhanterad och påverkar deras dagliga liv. Funderingar, oro och smärta påverkar deras sömn vilket orsakar sömnbrist och utmattning. Fysisk aktivitet begränsas relaterat till behandling, svårigheter att gå samt en rädsla för att orsaka nya skador. Deras identitet som människa hotas av behandlingen som försvårar valet av kläder och möjligheten till att upprätthålla en god personlig hygien.

Smärta

Smärtan är den komplikation från såret som påverkar patienterna mest. Erfarenheten var en smärta som inte förväntades, ändrade karaktär och var intensiv (Green et al., 2013; Green et al., 2018; Kapp et al., 2018). Patienter med läkemedel för andra sjukdomar hade en ovilja att ta smärtlindring mot sårsmärtan för att inte äta för många läkemedel vilket innebar fortsatt smärta och lidande. Patienter beskriver även att smärtlindring inte hjälpte vid den typen av smärta som orsakades av såret (Green et al., 2013; Green et al., 2018). I samband med omläggning och kompressionsbehandling upplevdes en ökad smärta (Taverner et al., 2014; Weller et al., 2021; Wellborn & Moceri, 2014).

Smärtan från såret påverkar det dagliga livet som att ta hand om hemmet. Symtomet begränsar deras fysiska aktivitet vilket orsakar möjligheten till rörelse som rutinmässigt annars görs (Taverner et al., 2014; Weller et al., 2020). Smärta påverkar även sömnen. Många är vakna på nätterna och har svårt att somna om då smärtan är

intensiv (Green et al., 2013; Green et al., 2018; Taverner et al., 2014). Det är främst den intensiva smärtan från såret som får patienter att söka vård från början (Taverner et al., 2014).

Bristande sömn

Patienters erfarenheter av venösa bensår beskrivs ha negativ inverkan på sömnen. Wellborn & Moceri (2014) beskriver störningar i sömnen på grund av venösa bensår. Ett flertal uppvaknande under natten och svårigheter att somna om orsakar sömnbrist och utmattning. Patienter med venösa bensår upplever smärta som den största orsaken till dålig nattsömn. Nattetid orsakar venösa bensåret ständig lägesändring och behov av rörelse. Patienterna beskriver även en fruktan att gå och lägga sig på grund av symtomen (Green et al., 2013; Green et al., 2018; Taverner et al., 2014).

Fysisk begränsning

Patienter med venösa bensår upplever begränsning relaterat till omläggningen, deras fysiska aktivitet, svårigheter att gå och stå samt ett obehag av såren. Upplevelse av att gå promenader och delta i aktiviteter hade blivit svårare på grund av smärta, rädsla för att falla och orsaka ytterligare skador (Green et al., 2018; Ronaldsen et al., 2011; Wellborn & Moceri, 2014). Kompressionsbehandlingen hotar deras identitet som en normal människa och valet av skor och kläder är begränsad under behandlingstiden (Green et al., 2018; Green et al., 2013; Roaldsen et al., 2011). Att bibehålla en god personlig hygien med kompressionsbehandling beskrivs som svår i relation till bad och dusch (Green et al., 2018; Green et al., 2013; Willborn & Moceri, 2014).

Många patienters erfarenhet av fysisk aktivitet beskrivs som en nödvändighet för att kunna leva med venösa bensår och förklaras som en viktig faktor för att bibehålla funktionen och hälsan. Fysisk aktivitet ger en känsla av kontroll och en delaktighet i sin behandling, där kunskapen och fysisk aktivitet var motiverande och blev en drivkraft (Ronaldsen et al., 2011). Patienter med venösa bensår uppger rädsla som en drivkraft, en rädsla för inaktivitet som i framtiden kan leda till amputation eller ett behov av en rullstol. För att förbättra sin fysiska aktivitet användes stegräknare, stavar, gruppaktiviteter och hjälp ifrån vänner, familj och kollegor (Roaldsen et al., 2011).

Emotionella erfarenheter

Erfarenheter av att leva med venösa bensår innebär psykologiska effekter som nedstämdhet och depression samt tankar om suicid. En känsla av skam och förlägenhet relaterat till såret påverkar sociala kontakter vilket orsakar isolering i hemmet. Socialt stöd från familj och vänner upplevs viktigt för att kunna hantera situationen samt för att klara av vardagen.

Psykologiska effekter

Venösa bensår har en emotionell påverkan på människan. Patienter med venösa bensår upplever nedstämdhet och depression och har även tankar om suicid. Patienterna var tydliga med att såret är orsak till nedstämdhet och depression (Green

et al., 2013; Green et al., 2018). En stor del av patienterna med venösa bensår lider av mild till svår depression (Wellborn & Moceri, 2014). Upplevelsen av känsla av maktlöshet och förlorad kontroll orsakar förlust av hopp om att venösa bensåret ska läka (Tollow & Ogden, 2019; Wellborn & Moceri, 2014). Oro kring såret och läkning orsakar ökad ångest vilket medför minskade sociala kontakter och isolering. Depressionen bidrar även till isolering i hemmet (Taverner et al., 2014). Behandling utan positivt resultat och negativ sårutveckling beskrivs av patienter som ett led till depression (Weller et al., 2020).

Skam

Patienter med venösa bensår upplever en förlägenhet och skam relaterat till den utsöndring och lukt bensåret orsakar (Green et al., 2018; Green et al.,2013). Erfarenheterna visade sig vara att folk i omgivningen uppmärksammar såret samt lukten och håller distans till patienten (Green et al., 2018). För att kunna kontrollera att lukten inte påverkar andra begränsar patienterna sina sociala kontakter vilket bidrar till social isolering. Patienter med venösa bensår anser att isolering föredras framför skammen som symtomen orsakar (Green et al., 2013).

Socialt stöd

Det framgår att venösa bensår ger en negativ psykologisk effekt. Hanteringsstrategierna hos patienter är olika och beskrivs som en strävan efter att upprätthålla en normal funktion och fortsätta dagliga aktiviteter som tidigare trots negativa känslor medan andra har för dåligt mående för att klara av det (Green et al., 2013). Acceptans dominerade vid uppkomsten av venösa bensåret och behandlingen bestod av egenvård. Olika typer av sysselsättning var ett argument till att inte ha möjlighet att söka vård till en början. Negativa konsekvenser som lång läkningstid, ökad sårbildning och smärta medförde att kontakt med vård togs (Cipoletta & Amicucci, 2017; Weller et al., 2021). Aktivt lyssnande, stöd och uppmuntran från familj och anhöriga var avgörande för att hantera vårdförloppet (Green et al., 2013; Green et al., 2018).

Patienter med venösa bensår upplever sig behöva mer hjälp av anhöriga i det dagliga livet, att behöva tas hand om och inte längre själv kunna hjälpa till (Green et al., 2018; Green et al., 2013). Stöd och hjälp från familj och närstående beskrivs vara av stor vikt för att kunna hantera situationen (Wellborn & Moceri, 2014; Weller et al., 2021). Dåligt socialt nätverk, både emotionellt och relationellt utan stöd och innehåll beskrevs. Patienter med venösa bensår upplever begränsad social kontakt och bära problemen i ensamhet. Erfarenheterna beskrivs vara svårare att leva ensam med bördan (Cipolletta & Amicucci, 2017).

Erfarenheter av sjukvården

Bristande kunskap om orsak och behandling gör att patienter behandlar såret själva och söker vård sent. Dålig kommunikation mellan vårdgivare och patienter skapar en misstro till vårdsituationen. Goda relationer under vårdtiden minskar oro och förbättrar måendet för patienten.

Kunskapsbrist

Kunskapsbristen hos patienter med venösa bensår är stor. Det saknas kunskap om orsaken till svullna ben och bli av med vätska samt vilka konsekvenser det kan medföra. Patienter beskriver sin erfarenhet av information och kunskap om venösa bensår samt hur man förebygger sårens uppkomst som viktig (Wellborn & Moceri, 2014). Att erhålla rikligt med information och kunskap om venösa bensår ansågs viktigt för patienterna medan vårdgivare valde att ge mindre information för att försäkra sig om att patienterna förstod (Weller et al., 2021). Vid nyupptäckta sår försökte patienterna behandla såren själva med den kunskapen de hade själva. När egenvården inte gav positiva läkningsresultat söktes professionell vård (Green et al., 2013). Erfarenheten av att söka information om venösa bensår på internet beskrivs som svårt då informationen är begränsad och syftar oftast till andra sjukdomar (Wellborn & Moceri, 2014; Weller et al., 2021).

Misstro

Behandling som inte gav snabba eller positiva resultat skapade frustration hos patienter. Erfarenheten av att inte bli lyssnad till skapade känslan av att vårdgivarna inte ville deras bästa och misstron till sjukvården ökade. Då behandlingen varierade mellan vårdgivare upplevdes en känsla av att vara ett testobjekt (Kapp et al., 2017; Tollow & Ogden, 2019). Dålig kommunikation mellan olika vårdgivare och en kritiserande attityd mot varandras behandlingsmetoder bidrog till att tillförlitligheten minskade till vårdsituationen. I de fall patienter upplevde att vårdgivarnas behandlingar saknade evidens ökade misstron. Erfarenheter av minskat förtroende till vården bidrog till att personerna slutade söka vård för sina venösa bensår och valde att behandla såren med egenvård i hemmet (Tollow & Ogden, 2019).

Relationer

Relationen till vårdare av venösa bensår beskrivs speciell och central. Erfarenheter av att leva med venösa bensår innebär många besök under lång tid för patienterna. Kontinuitet till samma vårdare skapar en god relation och innebär att behandlingen följs upp och kontrolleras regelbundet och skapar trygghet för patienterna (Green et al., 2013; Green et al., 2018). God relation beskrivs innefatta empati, vänligt bemötande och en bra kommunikation (Green et al., 2013; Tollow & Ogden, 2019; Wellborn & Moceri, 2014). Patienter upplever den relationen som kraft att våga berätta om sina känslor av oro samt funderingar kring behandlingen. Vidare skapas en god relation och kommunikation till delaktighet i vårdplanen av det venösa bensåret (Green et al., 2018). Det sociala nätverket är av stor betydelse för trygghet och erfars värdefullt i de fallen anhöriga blir sedda och delaktiga i vårdplanen (Weller et al., 2021). Positiva relationer har en kraftfull egenskap både fysiskt och psykiskt även vid långsam sårläkning (Tollow & Ogden, 2014). Erfarenheter av en dålig relation till vårdare beskrivs av patienten att inte bli lyssnad till trots att patienten anses vara experten på sig själv. Att inte vara delaktig i sin egen vård försämrar patientförtroendet (Green et al., 2013; Tollow & Ogden, 2019).

Diskussion

Litteraturöversikten genomfördes med inriktning på kvalitativa studier då fokus var på patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Kvalitativa studier ansågs passande då de utgick från patienters levda erfarenheter och inte fokus på sjukdomen. Kvalitativa studier beskriver mer på en djupare nivå medans kvantitativa studier beskriver ingen djupare analys utan ser samband mellan olika variabler och jämför olika saker (Billhult, 2017). Då litteraturöversiktens syfte var att beskriva erfarenheter samt för att resultatet skulle spegla syftet valdes en kvalitativ metod som gav patienter möjlighet att med egna ord beskriva erfarenheter utan att jämföra dem. Majoriteten av resultatartiklarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer vilket ger deltagarna möjlighet att öppet få berätta om sina erfarenheter, upplevelse eller känslor (Danielson, 2017). En litteraturöversikt ansågs som en styrka då den ger en överblick om kunskapsläget i det aktuella området. Litteraturöversikt kan även bidra till att hitta kunskapsluckor vilket kan skapa nya frågor till framtida forskning. En svaghet med att använda en litteraturöversikt inom det valda ämnet var att det fanns begränsade data vilket ledde till att det var svårt att få fram artiklar som var passande för syftet.

Innan sökningar gjordes i databaserna togs kontakt med bibliotekarie för att få hjälp och råd om hur man ska göra sökningarna för att artiklarna ska spegla syftet. Databaserna som valdes ansågs vara lämpliga då de riktar sig mot omvårdnad och medicin vilket stärker trovärdigheten för studien. Att endast söka i två databaser kan vara en svaghet då sökningar i fler databaser kan öka chansen för relevanta artiklar och stärka trovärdigheten (Henricson, 2017). Sökorden som valdes var riktade till att generera artiklar som var kopplade till studiens syfte. Resultatet på sökningarna gav flertalet artiklar som var relaterade till olika behandlingsformer och inte patienternas erfarenheter vilket gjorde att det var svårt att hitta artiklar som var kopplade till syftet. Sökorden kunde ha utvecklats mer för att få mer korrekta artiklarna som var relevant för syftet. Geografiska begränsningar eller begränsning av ålder valdes att inte användas då det gav ett minskat resultat i sökningen. Resultatet av att inte geografiskt begränsa artiklarna ledde till att artiklar från hela världen studerades. Överförbarheten påverkas negativt då det finns skillnader i sjukvårdssystemet i de olika delarna i världen. Valet att använda Peer-reviewed i begränsningen kunde säkerhetsställa att alla artiklar var vetenskapliga och valet stärker även trovärdigheten (Henricson, 2017). Artiklarna som kom fram i sökningen genomgick en sållningsprocess i fyra steg vilka några gjordes gemensamt och några enskilt. Ett steg var att kvalitetsgranska artiklarna med hjälp av granskningsprotokollet som är framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping (bilaga 1). Vid granskning togs hänsyn till att alla steg i del ett var uppfyllda. I del två var fokus att alla artiklar var etisk godkända och att alla delar i artikeln fanns med. Trots att alla artiklar inte uppfyllde 12 av 12 poäng ansågs dem vara av tillräckligt god kvalité för att besvara syftet. Artiklarna som inte uppfyllde alla poäng ansågs inte tydligt diskutera kvalitetsbegreppen och etiska aspekter. Vid vidare bearbetning av artiklarna ansågs det att en hård kvalitetsgranskning gjordes från början vilket kunde varit en svaghet då fler artiklar kunde blivit godkända. En styrka av att granska dem noggrant kan dock styrka trovärdigheten i resultatet.

Dataanalysen gjordes enligt Fribergs fem steg (Friberg, 2017). De fem stegen var strukturerade vilket gjorde det lättare att analysera artiklarna. Resultaten i artiklarna sammanställdes först enskilt och sedan gemensamt för att sedan forma subteman. En svaghet med att sammanställa artiklarnas fynd enskilt var att vi tolkade dem olika och kunde gå miste om information som kunde varit betydande för vårt resultat. För att minska riskerna med att förlora information lästes artiklarnas resultat gemensamt vilket också ökade pålitligheten för studiens slutliga resultat. Då vissa artiklar innehöll resultat från både venösa bensår, arteriella sår och mixade sår behövdes det gå in i detalj för att kunna plocka ut de delar i resultatet som var relaterade till venösa bensår. Handledningstillfällen har funnits till hjälp under arbetets gång där både handledare och studiekamrater har läst igenom arbetet ett flertal gånger. Handledningstillfällena har stärkt studiens pålitlighet och trovärdighet då det varit till hjälp för att stärka att analysen är grundad i data (Henricson, 2017). I utformandet av resultatet togs förförståelsen i beaktande för att egna värderingar och kunskap inte skulle synas. Egna erfarenheter diskuterades under hela utformningen av arbetet och vikten av att inte värdera kunskapen för att på så vis påverka resultatet.

Genom att följa de etiska riktlinjerna och att artiklarna har varit etiskt godkända ökar kvalitén på studien. De artiklarna som kom fram i sökningarna som inte kunde uttrycka etiskt godkännande exkluderades vilket kan ha bidragit till att information till resultatet har missats.

Arbetet har bearbetats digitalt på var sitt håll då det har varit distansstudier på grund av den rådande pandemin covid-19. Det kan anses som en svaghet då det kan vara lättare att föra diskussioner och bearbeta materialet tillsammans för att uppnå bästa resultat. Arbetet har genomförts gemensamt men vissa delar som att läsa artiklar har gjorts enskilt vilket har gjort att dem kan ha uppfattats på olika sätt. Då uppfattningarna har varit olika har det varit tidskrävande att sedan gå igenom det gemensamt och tolka det. Om arbetet hade bearbetats gemensamt hela tiden och gått igenom det tillsammans hade den tiden kunnat läggas på att komma vidare i arbetet.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att öka förståelsen för vilka erfarenheter patienter har att leva med venösa bensår. Huvudfynden var patienters erfarenhet av fysisk påverkan, emotionellt och deras erfarenheter av sjukvården. Smärta, psykologiska effekter och kunskapsbrist visade sig påverka patienter i en större utsträckning och valdes därför att diskuteras.

Patienters erfarenhet av smärta beskrivs som något de inte förväntat sig samt påverkar dem dagligen. Smärtan beskrivs vara intensivt och smärtlindrande läkemedel har dålig verkan. I de fall patienterna har ordinerad läkemedelsbehandling sedan tidigare var patienterna negativa till smärtlindring då det finns en ovilja att ta fler mediciner. Smärtan påverkade även deras fysiska aktivitet och sömn negativt. Tidigare forskning visar att personer med venösa bensår upplever en smärta som är intensiv, varierar i karaktär och är långvarig vilket styrker resultatet i litteraturöversikten. Det visar även att smärta påverkar sömnen, rörligheten och det psykologiska välbefinnandet vilket leder till ett minskat välbefinnande (Phillips et al., 2018). Parker (2012) beskriver smärtan som svårkontrollerad och trots ordination på flera olika smärtlindrande

läkemedel upplevs de som ineffektiva. Resultatet i litteraturöversikten styrks av tidigare forskning vilken visar på vikten av att inte generalisera läkemedelsbehandlingen och utgå ifrån att en viss typ av smärtlindring fungerar för alla. Smärta och smärtlindringen behöver utvärderas för att kunna anpassas till varje individ. Som sjuksköterska bör man lyssna på patienters erfarenhet som känner sin kropp bäst och vet vilka metoder som fungerar. Omvårdnadsåtgärder utöver smärtlindring kan minska ett lidande. Patienter med venösa bensår har olika smärtupplevelser och därför bör omvårdnaden planeras individuellt. Att leva med venösa bensår och smärta skapar ett sjukdomslidande som är i relation till sjukdom och behandling (Eriksson, 1994). Det upplevda lidandet av smärta skapar en fysisk begränsning och minskar välbefinnandet. Sjuksköterskan ska använda sig av omvårdnadsmetoder som inte påverkar sårläkningen negativt eller ökar patientlidandet. Det är av vikt att planen för omvårdnad skapas tillsammans med patienten för att främja sårläkning och minska smärta vilket kan bidra till minskat sjukdomslidande och främja hälsa.

Resultatet visar att venösa bensår gav psykologiska effekter som nedstämdhet och depression. Oro och funderingar upptog mycket av patientens tid och påverkade nattsömnen. Patienter beskriver känslor av maktlöshet och att tappa kontrollen. Psykologiska effekter påverkade deras sociala kontakter negativt med isolering i hemmet som följd. Forskning visar att brist på sömn bidrar till en ökad trötthet som orsakar förtvivlan, hopplöshet och depression (Phillips et al., 2018; Parker, 2012) vilket styrker resultatet i litteraturöversikten. Den sociala isoleringen uppkommer på grund av flera olika aspekter. Smärta, utsöndring och lukt samt psykologiska effekter orsakar ovilja till social samvaro men även omläggning och kompressionsbehandling leder till minskad rörlighet och möjligheten att vara aktiv (Parker, 2012). Resultatet samt tidigare forskning visar att psykologiska effekter leder till minskade sociala kontakter och isolering. Det är av vikt att vårdpersonalen tar psykologiska effekter i beaktande även om tillståndet med venösa bensår är fysiologiskt. Även om venösa bensår är ett fysiskt tillstånd så skapar det ett emotionellt lidande som kan ge oro och ångest. I de fall sjuksköterskan inte har kunskaper om psykologiska effekterna finns risk att omvårdnaden brister och patienter inte får möjlighet till stöd i sin oro kring venösa bensåret. En ökad oro med nedstämdhet och depression har negativa effekter på sårläkningen då följsamhet till behandlingen minskar. Patienter har inte kraft att vara sociala, fysiskt aktiva och sköta sin egenvård. Lidande är inte alltid det man upplever från en sjukdom. Lidandet kan uppstå av ensamhet eller att inte bli lyssnad till. Livslidande är det som upplevs till det egna unika livet och insikten om den absoluta enskildheten och ensamheten (Eriksson, 1994). Sjuksköterskan möter patienter med kroppslig smärta och sjukdom som skapar ett lidande. Sjuksköterskan har i uppgift att främja hälsa och genom att våga möta och stödja patienter i lidandet kan hälsa främjas (Arman, 2017). En god relation skapar en trygghet för patienten och möjlighet att dela sina tankar kring oro och stress som venösa bensåret orsakar. Att få berätta om sina känslor är läkande och blir en läkande handling. Det är av vikt att samverka med patienten och individanpassa vården för att minska livslidandet.

Kunskapen om venösa bensår hos patienterna var låg. Det fanns en okunskap om uppkomstens orsak och behandling. Patienterna saknade information inom flera områden som var viktiga att ha kännedom om. Vården gav begränsad information för att säkerställa att patienterna uppfattade det viktigaste medan patienterna själva önskade all information. Patienter har bristande förståelse för underliggande orsaker till venösa bensårets uppkomst. Forskning visar att patienter med venösa bensår

uttrycker en vilja att lära sig mer om venösa bensår, förebyggande åtgärder, smärtkontroll samt kontaktuppgifter om behov av stöd uppkommer (Van Hecke et al., 2013) vilket styrker resultatet i litteraturöversikten. Aldrig eller väldigt sällan får patienter tillräcklig information om underliggande orsaker till såren eller hur man kan förebygga dem. Vårdens bristande informationsutlämning till patienter med venösa bensår skapar ett vårdlidande då patienter inte förstår allvaret med venösa tillståndet vilket riskerar en långdragen vårdsituation. Genom att göra patienten delaktig i vårdandet och ge tillräcklig kunskap om tillståndet kan vårdlidandet minska. Uppgiften för all vårdverksamhet är att lindra lidande (Arman, 2017). Underliggande orsaker till venösa bensår är komplicerade och det är viktigt att patienten är införstådd i varför sår uppkommer. Svåra vårdsituationer utan delaktighet i sin egen vård kan bidra till ett vårdlidande (Eriksson, 1994). Sjuksköterskan är den vårdgivare som träffar patienterna mest under vårdtiden och har då ett ansvar att informera och göra patienten informerad om vad tillståndet innebär. Genom att ge patienten kunskap kan en god vårdrelation skapas och goda förutsättningar för patienten att bli mer delaktig i sin vård. Förståelsen för behandling och förebyggande åtgärder är grundläggande för att patienten ska vara följsam under vårdtiden.

Slutsatser

Litteraturöversikten visar de olika erfarenheterna patienter har av att leva med venösa bensår. Fysiska erfarenheter, emotionella erfarenheter och erfarenheter av sjukvården. De fysiska erfarenheterna som smärta och fysisk begränsning påverkade patienterna även emotionellt senare under vårdtiden. Venösa bensår är ett komplext tillstånd och patienterna har ofta en lång kontakt med sjuksköterskor. Påverkan på det dagliga livet och emotionell stress skapar ett lidande som kan sänka patienternas välbefinnande. Studien har gett en ökad förståelse om patienters erfarenhet av att leva med venösa bensår och vad det innebär. Ett tydligt budskap som framgick i studien var den bristfälliga kunskapen som fanns hos patienterna och vårdgivarna. Patienterna upplevde sig få för lite kunskap och sjuksköterskor behöver anpassa omvårdnaden till den enskilda individen och lyssna på patienten för att göra dem delaktiga i sin egen vård. Att informera patienterna om tillståndet och hur man hanterar det. En god vårdrelation kan bidra till bättre kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Den tiden sjuksköterskan tar för att lyssna på patienten kan i slutändan leda till ett minskat lidande och kortare vårdtid.

Behovet av en ökad kunskap inom området behövs för att kunna möta patienterna i ett tidigt skede av vårdförloppet. En utökad förståelse om hur patienterna upplever venösa bensår, behandling och information behövs för att individanpassa vården. Kunskapen om orsaken till venösa bensår och att söka vård tidigt kan minska sjukdomslidande, vårdlidandet men även ett livslidande hos vårdsökande. Ett emotionellt försämrat mående är en del av lidandet hos patienter med venösa bensår och påverkar även anhöriga. Den långa vårdtiden som venösa bensår innebär kan förkortas genom förbättrad kunskap och följsamhet till behandlingen och får positiva konsekvenser för vården.

Kliniska implikationer

Det sammanställda resultatet i studien kan bidra till en större medvetenhet hos vårdpersonal för hur patienters erfarenheter med venösa bensår är. Genom att ha en större förståelse för patientens erfarenhet om smärta och försämrat emotionellt mående möjliggör det att sjuksköterskan kan individanpassa omvårdnaden. Det uppmärksammades att det fanns en generell kunskapsbrist i samhället om venösa bensår och hur man hanterar dem. Förbättrad kunskap om orsaken till venösa bensår hos patienterna kan bidra till en ökad förståelse till behandlingen och minska sjukdomslidande och förkorta vårdtiden. Då prevalensen av venösa bensår uppskattas att öka är behovet av information och kunskap större för att kunna förbättra vården och möta patienterna i ett tidigt skede. Ytterligare forskning och nationella riktlinjer om hur man sprider kunskap, förebygger uppkomsten samt behandlar venösa bensår behövs för att skapa ett gemensamt sätt att vårda för sjuksköterskor.

Referenser

Artiklar som ingår i resultatet markeras med *

Anand, S.C., Rajendran, J., Rigby, A.J. (2007). Venous leg ulcer treatment and practice — part 1: the causes and diagnosis of venous leg ulcers. Journal of wound

care, 16. doi.org/10.12968/jowc.2007.16.1.26984

Arman, M. (2017). Hälsa. I L, Wiklund Gustin., & I, Bergbom (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 157-232). Studentlitteratur AB.

Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M, Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.

99-119). Studentlitteratur AB.

Billhult, A & Henricson, M. (2017). Kvalitativ metod. I M, Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.

111-119). Studentlitteratur AB.

Björses, K., & Kumlien, C. (2016). Kärlkirurgi. I C, Kumlien., & J, Rystedt (Red.),

Omvårdnad & kirurgi (s. 377-398). Studentlitteratur AB.

*Cipolletta, S., & Amicucci, L. (2017). Illness trajectories in patients suffering from leg ulcers: A qualitative study. Journal of Health Psychology, 22(7), 932–942. doi.org/10.1177/1359105315619224

Danielson, E. (2017). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och

metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 143-168). Studentlitteratur

AB.

Dowsett, C., Fias, L., Harding, K., Jelnes, R., Mosti, G., Partsch, H., Reeder, S., Senet, P., Soriano, J V., Vanscheidt, W., Öien, R. (2015). Simplifying Venous Leg Ulcer Management. Consensus Recommendations. Wounds International.

https://www.woundsinternational.com/resources/details/simplifying-venous-leg-ulcer-management-consensus-recommendations

Edberg, A., Blomqvist, K., Molander, U., Wijk, H., Sund-Levander, M., & Bravell, M. (2017). Vanliga symtom hos äldre. I K. Blomqvist., A. Edberg., M. Ernsth-Bravell., & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre (s. 355-402). Studentlitteratur AB. Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur AB. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber AB.

Fernandez, R., & Griffiths, R. (2012). Water for wound cleansing. Cochrane Database

of Systematic Reviews. 2. doi.org/10.1002/14651858.CD003861.pub3

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för

Gordon, W. (2015). Venous leg ulcers: Impact and dysfunction of the venous system.

Journal of Vascular Nursing, 33(2), 54–59. doi.org/10.1016/j.jvn.2015.01.002

*Green, J., Jester, R., McKinley, R., & Pooler, A. (2018). Chronic venous leg ulcer care: Putting the patient at the heart of leg ulcer care. Part 1: exploring the

consultation. British Journal of Community

Nursing, 23(Sup3), S30–S38. doi.org/10.12968/bjcn.2018.23.Sup3.S30

*Green, J., Jester, R., McKinley, R., & Pooler, A. (2013). Patient perspectives of their leg ulcer journey. Journal of Wound Care, 22(2), 58–66.

Doi.org/10.12968/jowc.2013.22.2.58

Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Studentlitteratur

AB.

International Council of Nurses. (2012). The icn code of ethics for nurses.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

Johansen, E. (2016). Cirkulation. I N. Jahren-Kristoffersen., F. Nortvedt., E. Skaug., J. Leksell., & I. Källström-Karlsson (Red.), Praktiska grunder för omvårdnad (s. 121-154). Liber AB.

*Kapp, S., Miller, C., & Santamaria, N. (2018). The quality of life of people who have chronic wounds and who self-treat. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), 182–192. doi.org/10.1111/jocn.13870

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-98).

Studentlitteratur AB.

Kirsner, R.S. & A.C. Vivas. (2015). Lower-extremity ulcers: diagnosis and management. British Journal of Dermatology, 173, 379-390.

doi.org/10.1111/bjd.13953

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och

metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Studentlitteratur AB.

Nelzen, O. (2008). Prevalence of venous leg ulcer: The importance of the data collection method. Phlebolymphology, 15(4), 143–150.

https://www.phlebolymphology.org/prevalence-of-venous-leg-ulcer-the-importance-of-the-data-collection-method/

O’Meara, S., Al-Kurdi, D., Ologun, Y., Ovington, L. G., Martyn-St James, M., & Richardson, R. (2013). Antibiotics and antiseptics for venous leg ulcers. Cochrane

Database of Systematic Reviews, 12. doi.org/10.1002/14651858.CD003557.pub5

Parker, K. (2012). Psychosocial effects of living with a leg ulcer. Nursing Standard,

Phillips, P., Lumley, E., Duncan, R., Aber, A., Woods, H., Jones, G., & Michaels, J. (2018). A systematic review of qualitative research into people’s experiences of living with venous leg ulcers. Journal of Advanced Nursing, 74(3), 550–563.

doi.org/10.1111/jan.13465

*Roaldsen, K., Biguet, G., & Elfving, B. (2011). Physical activity in patients with Venous leg ulcer – between engagement and avoidance. A patient

Perspective. Clinical Rehabilitation, 25(3), 275–286. doi.org/10.1177/0269215510371424

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Socialstyrelsen. (2017). Väntetid, kontinuitet och samordning vid vissa kroniska

sjukdomar.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-2-17.pdf?fbclid=IwAR3OFLCijT1wr446m_U1GfCiE6HQ2ihamTne4X7Hj7w3lRQLjAqQ xRPv_vU

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska.

https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kom petensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf

*Taverner, T., Closs, S., & Briggs, M. (2014). The Journey to Chronic Pain: A Grounded Theory of Older Adults’ Experiences of Pain Associated with Leg Ulceration. Pain Management Nursing, 15(1), 186–198.

doi.org/10.1016/j.pmn.2012.08.002

*Tollow, P., & Ogden, J. (2019). The importance of relationships in treatment for chronic leg ulceration. Journal of Health Psychology, 24(13), 1839–1849.

doi.org/10.1177/1359105317705984

Van Hecke, A., Beeckman, D., Grypdonck, M., Meuleneire, F., Hermie, L., & Verhaeghe, S. (2013). Knowledge deficits and information-seeking behavior in leg ulcer patients: an exploratory qualitative study. Journal of Wound, Ostomy, and

Continence Nursing, 40(4), 381–387. Doi.org/10.1097/WON.0b013e31829a2f4d

Vårdhandboken. (2020, 16 Juli). Ankeltrycksindex och referensvärden.

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/sarbehandling/ankeltrycksindex-och-referensvarden/

Walton, M-K. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I G, Sherwood., & J, Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet - sex grundläggande kärnkompetenser (s. 63-78). Studenlitteratur AB.

*Wellborn, J., & Moceri, J. (2014). The lived experiences of persons with chronic Venous insufficiency and lower extremity ulcers. Journal of Wound, Ostomy, and

*Weller, C., Richards, C., Turnour, L., & Team, V. (2021). Venous leg ulcer management in Australian primary care: Patient and clinician

perspectives. International Journal of Nursing Studies, 113, 103774–103774. doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2020.103774

White R, Lindsay ET, Fletcher JF. (2016). Leg ulcer care: should we be washing the legs and taking time for effective skin care? Wounds UK 12(1), 8– 14.

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki – Ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Ylönen, M., Stolt, M., Leino-Kilpi, H. & Suhonen, R. (2013). Nurses’ knowledge about venous leg ulcer care: a literature review. International Nursing Review, 61, 194– 202. doi.org/10.1111/inr.12088

Bilagor

Bilaga 1. Granskningsprotokoll.

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I. Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej

beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?

Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?

Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign:……….

Bilaga 2. Sökmatris

Datum Sökord Antal träffar Efter

läst rubrik Efter läst abstract Efter läst fulltext Kvar efter kvalitets-granskning CINAHL 2021-01-07

Venous leg ulcers or leg ulcers AND patient AND experience

148

4 dubbletter

60 31 5 2

Medline 2021-01-07

Venous leg ulcers or leg ulcers AND patient AND experience

176 10 dubbletter med CINAHL 25 13 5 2 CINAHL 2021-03-12

Venous leg ulcer or venous leg ulcers AND experience or perceptions or attitudes or views AND patient or patients

168 30 13 2 2

Medline 2021-03-12

Venous leg ulcer or venous leg ulcers AND experience or perceptions or attitudes or views AND patient or patients

150 14 4 0

Bilaga 3. Artikelmatris Nr Författare, år, land. Titel

& tidsskrift Syfte Design metod & Antal deltagare, ålder & kön

Resultat Artiklarnas kvalitet

1 Cipolletta, S., & Amicucci, L. (2017). Italien. Illness trajectories in patients suffering from leg ulcers: A qualitative study. Journal of

Health Psychology

The aim of this study was to identify illness trajectories in leg ulcers by analysing personal, social and relational dimensions related to leg ulcer onset and to the care process. Kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer. 21 st deltagare. 27-78 år. 12 kvinnor & 9 män. Patienters erfarenheter av venösa bensår var olika beroende på individen. Vissa såg möjligheterna, andra förnekande, fokus på sjukdom och tragedi

12/12 poäng.

2 Green, J., Jester, R., McKinley, R., & Pooler, A. (2013). England. Patient perspectives of their leg ulcer journey. Journal of

Wound Care

The aim of the study is to

understand the personal impact of venous leg ulceration from the patients’ perspective. Kvalitativ metod. Fenomenologisk design med ostrukturerade intervjuer. 9 st deltagare. 39-99 år. 5 kvinnor & 4 män. Patienters erfarenheter av bensåret, symtomen, sår behandlingen och påverkan på det dagliga livet. 12/12 poäng. 3 Green, J., Jester, R., McKinley, R., & Pooler, A. (2018). England. Chronic venous leg ulcer care: Putting the patient at the heart of leg ulcer care. Part 1: exploring the

consultation. British Journal

of Community Nursing

The aim is to explore the lived experiences of patients with leg ulcers and the impact of this condition on their quality of life.

Kvalitativ metod, Ostrukturerade intervjuer och icke deltagande observationer. 9 st deltagare. 39-99 år. 5 kvinnor & 4 män. (5st deltagare observerades) Beskrivning av bensåret, symtomen, sår behandlingen och påverkan på det dagliga livet utifrån patienternas erfarenheter samt coping strategier.

11/12 poäng.

4 Kapp, S., Miller, C., & Santamaria, N. (2018). England. The quality of life of people who have chronic wounds and who self-treat. Journal of Clinical

Nursing

The aim of this study was to investigate the potential effect of living with chronic wounds on the physical, emotional, social, lifestyle and financial domains of quality of life among people who self-treat.

Kvalitativ

metod. 25 st deltagare. Medelålder 71 år.

13 kvinnor & 12 män.

Hur patienter påverkas fysiskt, emotionellt, socialt och ekonomiskt av sitt bensår. Deras erfarenheter.

5 Roaldsen, K., Biguet, G., & Elfving, B. (2011). Sweden. Physical activity in patients with venous leg ulcer – between engagement and avoidance. A patient perspective. Clinical

Rehabilitation

To identify and describe the qualitative variations in how physical activity is perceived and understood by individuals with current or previous venous leg ulcer. Kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer. 22 st deltagare. 60-85 år. 13 kvinnor & 9 män. Erfarenheter av fysisk aktivitet med ett venöst bensår. Teman som att vilja vara normal, rädsla, stöd och självhantering skapades. 12/12 poäng.

6 Taverner, T., Closs, S., & Briggs, M. (2014). England. The Journey to Chronic Pain: A Grounded Theory of Older Adults’ Experiences of Pain Associated with Leg Ulceration. Pain

Management Nursing

This study aimed to develop a grounded theory to describe and explain the experience of pain and its impact, as reported by the individuals who had pain associated with chronic leg ulceration

Grounded Theory. Semi-strukturerade intervjuer. 11 st deltagare. 68-100 år. 9 kvinnor & 2 män. Patienters erfarenhet av smärttillståndet vid venösa bensår samt att hantera smärta och konflikter.

12/12 poäng.

7 Tollow, P., & Ogden, J. (2019). United Kingdom. The importance of

relationships in treatment for chronic leg

ulceration. Journal of

Health Psychology

The aim of the current qualitative study was to investigate patients’ experiences of non- surgical treatment for leg ulcers, which includes various dressings, advanced dressings, topical medications and compression bandaging. Kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer. 21 st deltagare. 49-87 år. 8 kvinnor & 13 män. Patienter erfarenheter av att känna misslyckande i behandlingen och maktlöshet vid venösa bensår.

11/12 poäng.

8 Wellborn, J., & Moceri, J. (2014). USA. The lived experiences of persons with chronic venous insufficiency and lower extremity

ulcers. Journal of Wound,

Ostomy, and Continence Nursing

The aim of this qualitative study was to describe the lived experience of chronic venous insufficiency (CVI) sufferers and to explore how this chronic disease affected their health-related quality of life.

Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk analys. Fokusgrupp eller individuella intervjuer. 10 st deltagare. Medelålder 66 år. 6 kvinnor & 4 män. Patienter beskriver kunskapsbrist om venösa bensår, obehag, besvär samt coping strategier.

9 Weller, C., Richards, C., Turnour, L., & Team, V. (2021). Australien. Venous leg ulcer management in Australian primary care: Patient and clinician perspectives. International

Journal of Nursing Studies

The aim is to explore venous leg ulcer management from patients’ and primary care clinicians’

perspec- tive, including assessment, diagnosis, treatment, referral, and health education as outlined in the clinical practice guidelines.

Kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer. 66 st deltagare. (31 Patienter, 15 läkare & 20 sjuksköterskor) 42-85 år. 43 kvinnor & 23 män. I resultatet kommer det fram att det finns en skillnad på vad patienterna vill ha och vad klinikerna gör. Riktlinjer för

behandling av venösa bensår följs inte och om dem gör det av vårdpersonal kan man minska avvikelser och förbättra hälsa- och läknings resultatet.

12/12 poäng.