Elevers formella
textkvalitet
-En litteraturstudie om hur digitala skrivverktyg påverkar elevers
formella textkvalitet i grundskolans mellanår.
KURS:Självständigt arbete för grundlärare F-3 och 4-6 PROGRAM: Grundlärarprogrammet åk 4-6
FÖRFATTARE: Jessica Brokelind, Felicia Petersson EXAMINATOR: Anett Almgren White
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F-3 och 4-6
15 HP Grundlärarprogrammet åk 4-6
School of Education and Communication VT 2021
Sammanfattning
___________________________________________________________________________ Jessica Brokelind, Felicia Petersson
Elevers formella textkvalitet - En litteraturstudie om hur digitala skrivverktyg påverkar elevers formella textkvalitet i grundskolans mellanår.
Students' formal text quality -A literature study on how digital writing tools affect students' formal text quality in primary school.
Antal sidor: 22
___________________________________________________________________________ Tekniken har förbättrats det senaste årtiondet och teknologiska processer har skapat mer effektiva och förbättrade sätt att göra saker på. Flera saker som tidigare gjorts på papper, görs nu med hjälp av digitala verktyg. Läroplanen skriver att skolan ska ha en tidsenlig utbildning, och även när det gäller digitaliseringen, därför har skolans verksamhet börjat präglas av en mer digital inriktning. Syftet med studien är att granska vad forskning visar om vilken påverkan digitala och analoga skrivverktyg kan ha på formella textkvaliteten för elever i grundskolans mellanår, samt lärares och elevers åsikter om att skriva på digitala skrivverktyg. Litteraturstudien innehåller material som hittats genom olika databaser samt kedjesökningar. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en
kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet är både internationellt och nationellt. Litteraturen behandlar frågor om påverkan av elevtexter och är främst skrivna efter 2010 med några undantag. Resultatet visar att elevers formella textkvalitet förbättras när de skriver på ett digitalt skrivverktyg, elever korrigerar mer i sina texter, gör färre stavfel och textmängden ökar. Både lärare och elever föredrar att arbeta med digitala skrivverktyg när det kommer till att skapa texter. Trots detta finns det flera frågetecken inom ämnet som vidare forskning bör
studera. Ett av dessa frågetecken är hur lärare ska bedöma och hur utbildningen av digitalt skrivande ska gå till.
___________________________________________________________________________
Sökord: Digitalt skrivande, analogt skrivande, textkvalitet, textskapande, åsikter, årskurs 4-6, ___________________________________________________________________________
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställning ... 2
3. Bakgrund ... 3
3.1 Styrdokument ... 3
3.2 Textkvalitet ... 3
3.2.1 Stavningens grunder ... 4
3.3 Digitalt- och analogt skrivande ... 5
3.3.2 Digitalt skrivande ... 5
4. Metod ... 7
4.1 Analys och undersökningsmetod ... 7
4.2 Söktjänster ... 7 4.3 Sökord ... 8 4.4 Sökning ... 8 4.6 Urval. ... 9 4.5 Materialanalys ... 10 5. Resultat ... 13 5.1 Stavning ... 13 5.2 Textmängd ... 14 5.3 Korrigering ... 15
5.4 Lärare och elevers åsikter om digitalt skrivverktyg ... 15
6. Diskussion ... 17 6.1 Metoddiskussion ... 17 6.2 Resultatdiskussion ... 18 6.3 Vidare forskning ... 21 Referenslista ... 23 Bilaga A ... 1
1. Inledning
Hur skiljer sig den formella textkvaliteten i elevtexter när de skriver digitalt jämfört med penna och papper? Studien handlar om hur den formella sidan av textkvaliteten påverkas av elevernas skrivverktyg när det gäller stavning, korrigering och textmängd. Studien kommer även ta upp elever och lärares inställning till att skriva digitalt gentemot analogt. Under vår verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammades att elever använde digitala skrivverktyg i nästintill alla moment i skolan, de skrev på sina lärplattor istället för på papper.
Den digitala världen påverkar oss människor, vi blir mer och mer beroende av digital teknik, både i arbetslivet och under fritiden. tekniken i både jobb och på vår fritid. Telefoner, datorer eller lärplattor är konstant närvarande. Enligt läroplanen (Skolverket, 2017, s. 17) ska skolan ha en tidsenlig utbildning och därför är skolan inget undantag i det digitala samhälle vi lever i. Elever har idag vanligtvis tillgång till någon typ av digitalt skrivverktyg under sin skoltid, till exempel lärplatta eller dator. Under den verksamhetsförlagda utbildningen märkte vi att digitala skrivverktyg används flitigt i svenskämnet under olika typer av moment, elever använde dem till att läsa eller skriva olika texter. Hur påverkas elevernas texter och dess formella kvalitet när de skriver på sina datorer eller lärplattor jämfört med när de skriver med penna och papper?
För att få svar på vår frågeställning kommer vi att granska forskning som handlar om vad som händer med elevernas formella textkvalitet. Detta har granskats genom en
litteraturstudie, där vi läst och analyserat olika vetenskapliga artiklar. Materialet som finns med jämför analogt och digitalt skrivande på texters formella kvalitet. Studien fokuserar på grundskolans mellanår, och för att få bredd i forskningen finns närliggande skolår med i studien, när närliggande årskurser beskrivs används istället begreppet grundskoleelever och syftar då på årskurserna 3,7 eller 8. Anledningen till detta är att elevers skrivande påbörjas innan årskurs 4 och fortsätter även efter årskurs 6. Materialet har vi förvärvat genom sökningar i olika databaser samt genom kedjesökningar från befintliga artiklar.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att granska hur forskning belyser de digitala och analoga
skrivverktygens påverkan på den formella textkvaliteten hos elever i grundskolans mellanår, samt behovet av vidare forskning.
Syftet vill vi uppfylla genom att besvara följande:
- Hur skiljer sig elevers stavning, korrigering och textmängd när de skriver digitalt jämfört med analogt?
- Hur är elevers och lärares åsikter om att skriva på digitala skrivverktyg jämfört med analogt?
3. Bakgrund
I bakgrunden kommer relevant information att beskrivas. Inledningsvis kommer vi undersöka och belysa vad skolan styrdokument (3.1) säger om digitalt samt analogt skrivande (3.1). Därefter kommer de formella textkvaliteter (3.2) studien fokuserar på, att presenteras och slutligen en förklaring om digitalt och analogt skrivande (3.3).
3.1 Styrdokument
Lärare använder sig av Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2019) dagligen i yrkeslivet. Utefter kursplaner planeras aktiviteter som
genomförs med eleverna för att de ska nå förväntade kunskapskraven. Skolverket (2019, s. 260) skriver även att elever i årskurs 4–6 ska kunna skriva, redigera och disponera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg i centrala innehållet. I kunskapskraven för årskurs 6 nämns det däremot ingenstans hur eleverna ska skriva, utan att elever enbart ska kunna skriva olika slags texter (Skolverket, 2019 s. 264).
Stavning, korrigering och textmängd är delar som tas upp i studien inom formella
textkvaliteter. Alla dessa områden finner vi i Lgr 11 (Skolverket, 2019) inom svenskämnet. I centrala innehållet står det “Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser,
stavningsregler [...]” (Skolverket, 2019, s. 260). Detta innebär att elever ska lära sig stava
och använda det svenska språket på ett korrekt sätt. Faktum är att stavning anses vara en viktig del av skrivandet eftersom det utgör grunden till att texten blir förståelig. Felstavning kan leda till att texten får en annan betydelse än den ursprungliga tanken (Frank & Herrlin, 2018, s. 1). Elever ska enligt kunskapskraven kunna grundläggande regler för stavning med viss säkerhet för att nå betyget E i årskurs 6 (Skolverket, 2019, s. 264). Elever ska även skriva olika texter med begripligt innehåll samt bearbeta sina texter för att öka tydligheten och dess kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt för att få betyget E (Skolverket, 2019, s. 264). I Lgr 11 (Skolverket, 2019, s. 259–261) under centrala innehållets olika delar står det att elever ska kunna skriva för hand och med hjälp av digitala verktyg. I kursplanen för svenska nämns även att elever ska kunna redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg (Skolverket, 2011, s. 260). Redigering är en faktor som kan påverka kvaliteten på elevernas texter (Rosén & Marx Åberg, 2019, s. 2).
3.2 Textkvalitet
Inom textskapande finns det 11 delar som ingår i skrivprocessen (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 61). Därför behövs en inramning av det som ska undersökas i studien. Det som valdes att
undersökas var texternas formella sida och låta den innehållsliga kvaliteteten vara utanför studien. Inom formella sidan valdes tre olika ämnesområden som studien fokuserar på, stavning, korrigering och textmängd.
Bengtsson, Kraft, Behrns och Wengelin (2013, s. 29) menar att stavningsförmågan är av stor betydelse vid elevers skapande av texter med god kvalitet. Bengtsson et al. (2013, s. 28) nämner även att elevers textmängd samspelar med texters kvalitet. Samtidigt ska elever skriva olika textgenrer med varierande längd. Textmängd är en faktor som har betydelse för bedömning i de yngre åldrarna. Wengelin och Nilholm (2013) skriver att det inte betyder att en text som är längre är bättre utan det visar om elever kan hantera mekaniska delar. Detta bidrar till att elever får mer resurser över till att utveckla deras texter (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 81).
Korrigering eller omskrivning, som viss litteratur benämner det, är inte en följd av att elever har gjort ett dåligt arbete med dålig planering. Det innebär snarare att eleverna skapar en tankeutveckling under arbetsgången (Løkensgard Hoel, 2005, s. 33). Liberg, Geijerstam och Wiktsen Folkeryd (2010, s. 86) benämner också korrigering, däremot som in- och ut-texter, där elever skriver en in-text där formella regler inte gäller. Istället skriver elever korta
meningar för att få syn på vad texten ska handla om. Liberg et al (2010, s. 86) förklarar att in-texter fungerar som ett informellt kortskrivande. De skriver att kortskrivande möjliggör ett reflektionsskrivande för elever och att det kan stödja lärandet, dessutom kan det användas som underlag vid fortsatta samtal om hur elever kan skriva en mer utvecklad text (Liberg et al., 2010, s. 86). Ut-texter är elevens resultat efter att de skrivit om sina in-texter med
formella reglerna för skrivande som ska läsas av en mottagare. Korrigering av en in-text med flera olika steg tar mer tid än om eleverna bara hade skrivit en ut-text. En av de fördelar med att skriva på detta sätt är att elever får en bättre textkvalitet och skapar större stolthet till sin text vilket dessutom höjer motivationen (Rosén & Marx Åberg, 2019, s. 2).
3.2.1 Stavningens grunder
För att elever ska kunna skriva en text utan svårigheter behövs vissa förkunskaper. Elever behöver även förstå de grunder som finns i skriftspråket och lära sig behärska dem. Grunderna delas in i fem olika kategorier, fonem, stavelse, morfem, grafem och ortografi (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 13-14). Första steget till att stava är att lära sig språkljud, vilket även kallas fonem. Ord består dessutom av olika stavelser, en stavelse är oftast en vokal kopplad med vokalens omgivande konsonantljud. Ett exempel är ordet ”rita”, ordet
kan delas upp i två stavelser, ri- och –ta, det är med andra ord en ljudbaserad orddel. Alla ord består av olika stavelser, stavelserna behöver inte ha egna betydelser. Elever behöver även lära sig skriva med hjälp av grafem som symboliserar olika språkljud i skrift (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 13-14). Utöver att elever ska lära sig skriftspråkets olika delar ska eleverna dessutom förstå de regler som finns i skriftsystemet, ortografi. Det kan bland annat vara att elever tror att ett ljud endast motsvarar en bokstav och inte flera, exempel kan vara att “tj” kan uttala som Sje-ljud i ordet tjej (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 17-20). Elever behöver upptäcka att ett ords skriftspråkliga form inte alltid är samma som talspråkets ljud av samma ord (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 81). För stavningens skull är det dessutom viktigt att eleverna lär sig dela upp ett ord i dess morfem. Morfem är språkets minsta betydelsebärande enhet, till exempel en ordstam eller en ändelse (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 14). Ordet
”bilar” delas till exempel upp på så sätt att bil- är dess stam och -ar är ändelsen. När elever
förstår ordens stam och dess böjning med hjälp av ändelser, förstår eleven varför de skriver ordet som det stavas (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 82). Om eleven dessutom måste lägga ner mycket av sin mentala energi på att stava rätt, kan de få problem med att anpassa texter till mottagare och få innehållet förståeligt (Frank & Herrlin, 2018, s. 3).
3.3 Digitalt- och analogt skrivande
3.3.1 Analogt skrivande
Analogt skrivande innebär att skriva med hjälp av penna och papper, vilket tidigare har varit det dominerande sättet att skriva på i skolan. Skolan ska ha tidsenlig undervisning och därför kommer det digitala skrivandet in och samspelar med analogt skrivande. Utbildningsböcker som användes tidigare beskriver exempelvis hur lärare ska lära ut hur elever ska hålla pennan, lägga pappret och hur kroppshållningen ska vara för att skriva med hjälp av penna och papper på bästa sätt (Nordmark, 2018, s. 6). Elever som har motoriska svårigheter kan därför ha svårare att skriva med penna och papper (Nordmark, 2018, s. 6).
3.3.2 Digitalt skrivande
Digitalt skrivande är ett begrepp som används i studien och syftar på lärplattor och datorer som elever använder för att skriva på. I digitala skrivverktyg finns olika skrivprogram som är avsedda att skriva på och har utvecklats för att underlätta skrivprocessen. Exempel på
skrivprogram som kan användas i olika skrivverktyg är OneNote och Word. Att skriva på digitalt skrivverktyg ger elever möjlighet att utveckla sina förmågor av digital teknik (Skolverket, 2019, s. 8). Eleverna behöver lära sig använda skrivprogrammen korrekt
(Nordmark, 2018, s. 5). En brist i skrivprogrammen som finns är att de oftast kan stava orden men meningsbyggnaden blir fel (Frank & Herrlin, 2018, s. 5).
4. Metod
I metodavsnittet beskrivs genomförandet av metoden som används under analys och
undersökningsmetod (4.1) och vilka söktjänster (4.2) och sökord (4.3) som använts i studien.
Sedan redogörs hur urvalsprocessen (4.4) utfördes. Avslutningsvis beskrivs hur
materialanalysen (4.5) gått till.
4.1 Analys och undersökningsmetod
Studien som genomförts består av en litteraturstudie, vilket innebär att man framförallt granskar studier inom det befintliga ämnet som undersökt samma tema. Litteraturen ska vara vetenskaplig och ska granskas systematiskt. Olika söktjänster används för att söka relevanta vetenskapliga texter. Därefter granskas litteraturen närmre för att bedöma om de uppfyller de kriterier som valts för inklusion i studien. Källor som är kvar, granskas ytterligare på ett systematiskt sätt utifrån teman som passar studiens syfte och frågeställning. Sedan skrivs en sammanfattning för att tydliggöra vad som hittats respektive vad som saknas inom
forskningen för det valda syftet. I studien kommer även en analysmetod användas vid arbetet med litteraturen nämligen närläsning. Detta innebär olika stadier vid läsandet av en text där man analyserar det som verkligen står i en text, att varje mening och ord tolkas. Det går till på så sätt att man till en början läser texterna ytligt för att kunna göra ett urval. Sedan läses texterna mer grundligt och under läsandets gång markeras olika teman. Till sist läses samma texter igen, denna gång med ett analyserande tänk då det skapats en större förståelse kring dem och texterna kan läsas på en djupare nivå.
4.2 Söktjänster
Jönköpings University erbjuder söktjänster på deras biblioteks hemsida. Olika söktjänster valdes för att få en bredare sökning på ämnet och de som används i studien är följande:
• Eric - Education Resource Information Center, En databas med utbildningsmaterial och forskning.
• Primo - Jönköpings universitets egen söktjänst som finns på skolans bibliotek. • PsycINFO – En internationell databas som fokuserar på litteratur inom psykologi av
olika slag.
• SwePub – Söktjänst där man kan finna artiklar, avhandlingar m.m. från svenska lärosäten och myndigheter.
4.3 Sökord
På de söktjänster som nämns ovan används fyra olika sökord som bas. Dessa fyra ord är
rättstavning, digitala verktyg, skriva samt elever. För att hitta breda och relevanta sökningar
användes synonymer till varje ord (Se tabell 1). Dessa fyra ord och dess synonymer
översattes till liknande termer på engelska för att kunna söka på internationella söktjänster. Ibland väljs ett ord bort, ibland söks ordet enbart med dess synonym.
Tabell 1. Sökord Bas Rättstavning (spell) Digitala verktyg (digital tools) Skriva (Writing) Elever (students) Synonymer Rättskrivning, stava (Spell, Spelling) Dator, ipad, (Computer, Ipad) texta, anteckna (note) Bar, studenter (Children, students) Bredare/över ordnande termer Skrivprogram (writingprograms) Skolelever ( Pupils, Schoolchild) Smalare termer Skrivningssätt, ortografi, bokstavera (spelling, orthography Word Mellanstadieelever (Middle School students)
4.4 Sökning
Sökandet efter artiklar började i den engelska databasen Eric, det gjordes med hjälp av den nya funktionen Thesaurus och alla termer och synonymer kring rättstavning (Se Tabell 1). Orden skrevs ihop, mellan dessa ord skrevs “OR” inom en parentes. Lika så gjordes med sökningar av de andra tre sökorden, för att sedan kunna sammanställa alla dessa ord till en sökning med hjälp av “AND” mellan varje parentes. Eric sökte då artiklar som hade minst ett ord från varje parentes i sig (Se tabell 2). Därefter användes den svenska söktjänsten SwePub, där samma metod valdes under sökningen. Senare användes återigen en engelsk söktjänst, denna gång PsycINFO som innehåller litteratur inom psykologi. Här gjordes likadana sökningar som i Eric, resultatet här gav andra artiklar än tidigare. Efter att ha använt två engelska och en svensk söktjänst valdes Jönköpings Universitys egen söktjänst primo. Här användes endast sökorden i dess original med angränsning Peer-reviewed, vilket gav ett
flertal träffar som var relevanta. Till sist användes kedjesökning genom att läsa i
referenslistor i de artiklar som hittats och även i moduler från läroportalen för att finna fler relevanta källor, vilket Nilholm (2017, s. 45) nämner som en metod vid litteratursökning. Tabell 2. Sökning
Eric Antal träffar Vald källa
Sökord: spell* AND (Computer OR Ipad OR digital*) AND student* AND write*
33 Written Language Bursts Mediate the Relationship between
Transcription Skills and Writing Performance
Sökord: digital* AND spell* 39 Collaborative corrections with spelling control: Digital resources and peer assistance
Primo Antal träffar Vald Källa
Sökord: Handwriting* Digital* Writing*
532 Pros and Cons:
Handwriting Versus Digital Writing Sökord: (Ipad OR computer)
AND correct Spell* AND write AND student AND handwrite
67 How Computer Editing Responds to Types of Writing Errors
Spell checker 2065 Effects of spell checkers on English as a second language students’ incidental spelling learning: a cognitive load perspective Kedjesökning Antal träffar Vald källa
Digital writing tools from the student perspective Access, affordances, and agency.
4.6 Urval.
Artiklarna som innehöll sökorden granskandes, därför lästes inledning, abstract och slutsats. Först granskades rubrikerna, hade artiklarna en irrelevant titel valdes dessa omgående att exkluderas. De artiklar som inte hade en koppling mellan digitala skrivverktyg och skrivning samt analogt skrivande och skrivning exkluderades bort omgående för att minska allt material då de inte kunde svara på det som ska uppnås i studien. De artiklar som dessutom handlade om enbart motivation i koppling till digitalt- och analogt skrivande valdes även dessa bort. Under sökningens gång blev det en del material som endast berörde elever med olika
inlärningssvårigheter, dessa exkluderades i denna studie då de inte är relevanta utifrån syftet. I studien användes artiklar från 2010 och senare, för att digitala verktyg förändrats under det senaste årtiondet. Däremot finns två undantag, en artikel skriven 2009 och den andra 2004. Vetenskapliga artikeln från 2004 som används i studien hittades genom kedjesökning av en befintlig artikel. Först var tanken att inte använda artikeln då den var sex år ifrån 2010. Efter att ha läst artikelns titel ett par gånger lästes sammanfattningen. Artikeln stämde in på de kriterier vi valt och därför lästes hela texten igenom, utifrån det ansågs den relevant i vår studie. Vad gäller artikeln från 2009, söktes det i primo med orden Digital* och Spell* samt med begränsningen Peer-reviewed. Vid sökningen fick vi endast 39 träffar utan att begränsa årtal och valde då att granska samtliga träffar. Vid genomgången av alla träffar valdes det att ha med en som hittades och det var en från 2009 som bara skiljer ett år från 2010 och då beslutades att artikeln skulle inkluderas i studien. Avgränsningen peer-reviewed användes för att finna granskad litteratur, vetenskaplig artikel valdes om peer-reviewed inte fanns till förfogande. Till studien valdes artiklar som undersökte elever i grundskolans mellanår, det vill säga årskurs 4–6. Dock används även artiklar som berör årskurs 3 och upp till årkurs 8 då gränsen mellan årskurs 3 och fyra ansågs diffus i skillnaden på elevers skrivande. I årskurs 8 kan mycket av skrivandet kopplas till de yngre åldrarna, därför valdes även detta.
För att förtydliga hur urvalsprocessen gått till när sökningar gav ett stort antal träffar. Kan Primo tas som exempel där sökorden Handwriting*, Digital* och Writing* användes. För att kunna göra ett urval bland de 532 artiklarna som hittades, lästes alla titlar och de som
uppfattades relevanta till syftet valdes ut. Det valda materialets abstract lästes för att bedöma om de kriterier fanns som behövs för inklusion. Slutligen kunde en artikel väljas ut som ansågs vara relevant mot syfte och frågeställning.
4.5 Materialanalys
Här beskrivs jämförelse och analys av det material som är underlag för undersökning i
studien. De publikationstyper som används är åtta vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt och ett konferensbidrag. Efter att materialet valdes från sökningarna, behövdes dessa studeras med hjälp av ett kritiskt tänk utifrån studiens syften. Därför lästes dessa först igenom för att få en helhet av artiklarna och utifrån det välja teman som tar sin grund i våra frågeställningar. Detta för att dessutom underlätta att se skillnader och likheter mellan texterna som sedan presenteras i vårt resultat. Teman som valdes utifrån syftet och frågeställningar är:
korrigering, stavning, textmängd samt digitalt- och analogt skrivande utifrån ett lärar- och elevperspektiv, de fick olika färgkoder för att lättare kunna sorteras och på så sätt analysera
de olika texterna emot varandra i resultatet. Gul färg användes för att markera text som analyserade stavning. Grön färg användes för att markera textmängd. Text som överlag hade med elevers- och lärares åsikter vad gäller skrivandet att göra, oavsett analogt eller digitalt fick färgen lila och rosa färg användes för att markera text som handlade om korrigering. Samtidigt som detta gjordes skrevs även en tabell för att kartlägga och tydliggöra texternas syften, metoder och slutsatser (Nilholm, 2017, s. 47). Tabellen tydliggjorde vilket material som utgick från liknande frågeställningar och vilka som sa emot varandra på något sätt (se Bilaga A) samt från vilket land den har sitt ursprung. Nedan i tabell 3 beskrivs kort det material som studien utgår ifrån för att få en överblick över dessa.
Tabell 3. Material
Författare Titel Publikationstyp Årtal
Cekait, A. Collaborative corrections with spelling control: Digital resources and peer assistance
Vetenskaplig artikel
2009
Dahlström, H. Digital writing tools from the stundent perspective: Access, affordance and agency Vetenskaplig artikel 2018 Dahlström, H. & Boström, L
Pros and Cons: Handwriting Versus Digital Writing Vetenskaplig artikel 2017 Daniels, A Composition Instruction: Using Technology to Motivate Students to Write Vetenskaplig artikel 2004 Dunn, J. & Sweeney, T.
Writing and iPads in the early years: Perspective from within the classroom Vetenskaplig artikel 2018
Sofkova Hashemi, S. Wennås Brante, E. Cederlund, K. Godhe, A. Digitala textkompetenser och undervisning: en metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan Konferensbidrag 2020 Taube, K. & Fredriksson, U. & Olofsson, Å. Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever Kunskapsöversikt 2015 Van Weerdenburg, M &Tesselhof, M. & Van Der
Meijden, H.
Touch-typing for better spelling and narrative- writing skills on the computer Vetenskaplig artikel 2018 Wollscheid, S, Sjaastad, J, Tømte, C, Løver, N
The effect of pen and paper or tablet computer on early writing - A pilot study Vetenskaplig artikel 2016 Åkerfeldt, A Re-shaping of Writing in the Digital Age – Study of pupils’ Writing with different resources Vetenskaplig artikel 2014
5. Resultat
I följande avsnitt kommer litteraturstudiens resultat att redovisas. förklaras. Resultaten kommer att presenteras utefter de olika områdena inom formella textkvaliteter som valdes i frågeställningarna, stavning (5.1), textmängd (5.2) samt korrigering (5.3). Avslutningsvis tar vi upp resultat utifrån lärare och elevers åsikter om digitalt skrivverktyg (5.4).
5.1 Stavning
När elever skriver kan deras stavning påverkas av det skrivverktyg de använder. I en studie där eleverna fått använda sig av lärplatta, skriva för hand samt en lärplatta med
lyssnarfunktion, observerades 16 elever i årskurs 4 deras texter i svenskämnet. Studien visar att bägge elevgrupperna gör fler språkliga fel när de skriver för hand jämfört med lärplatta (Dahlström & Boström, 2017, s. 154). Dahlström (2018) utförde dessutom en studie själv där elever mellan 10–12 år fick svara på en enkät och 12 av dem blev även intervjuade.
Dahlström (2018, s. 12) lyfter fram att när elever skriver med penna och papper blir de inte varse om stavfel direkt, vilket gör att elever tycker bättre om att skriva på olika digitala skrivverktyg då program indikerar när de stavar fel. Cekaite (2009) gör en studie kring hur eleverna rättar sina stavfel med hjälp av datorns stavningshjälp när de arbetar i par genom att filma elever i årskurs 8 när de skrev tillsammans på datorn för att sen analysera kroppsspråk och interaktion mellan eleverna. Skrivverktyg fungerar många gånger så att elever trycker på mellanslag efter ett ord, kommer det då upp rödmarkering som indikerar om ordet är
felstavat. Ett elevexempel visar att eleverna enbart använder sig av den indikationen för att se om ett ord är felstavat och försöker då rätta till det. I exemplet fick eleverna en markering på ett felstavat ord när de skrev på datorn. Eleverna valde att ta bort den del de trodde var fel, i det här fallet, ändelsen. Eleverna i det specifika exemplet avgjorde då att stammen på ordet var rätt (Cekaite, 2009, s. 328). Därefter försökte de med hjälp av varandra komma fram till hur de stavade ordet rätt. Detta löste eleverna i exemplet på så sätt att de skrev en ny ändelse och tryckte på mellanslag tills de hittat det korrekta ordet som inte hade en undermarkering (Cekaite,2009, s. 329).
Enligt Dahlström (2018, s. 12) är en av anledningarna till bättre stavning på digitala skrivverktyg, att eleverna lättare kan skriva bokstäver då de ser bokstaven framför sig och inte behöva skriva dem för hand. Eleverna behöver endast trycka på bokstaven som ska skrivas, vilket gör att det psykiska hindret som eleverna själva skapar, tas bort (Dahlström, 2018, s. 16). Eleverna kände samma vad gäller ordval, de blev inte begränsade och kunde välja ord med hjälp av skrivverktygets ordförråd för att utveckla sina texter (Dahlström,
2018, s. 16). Weerdenburg, Tesselhof & Van Der Meijden (2018) förklarar att när eleverna gick en kurs i digitalt skrivande utvecklades deras stavning och de fick färre stavfel än den gruppen som inte gick kursen.
5.2 Textmängd
Weerdenburg et al, (2018, s. 150) utförde en studie där elever i årskurs 4–6 delas upp i två grupper, varav en grupp ges utbildning i digitalt skrivande och den andra gruppen ges inte en utbildning. Eleverna utförde efter en tid ett test oavsett vilken grupp de tillhörde. Resultatet visade att elever skrev längre texter på dator eller lärplatta. Samma slutsats dras av Dahlström och Boström (2017, s. 153) då skrivning på lärplatta med och utan talfunktionen gav
resultatet att majoriteten av texterna var längre än de som skrevs med penna och papper. I likhet med Dahlström och Boström (2017) kom även Åkerfeldt (2014, s. 33) fram till att elever skriver en större mängd text på ett digitalt skrivverktyg jämfört med penna och papper. Undersökningar genomfördes genom att samla in elevuppgifter i sin studie samt observera eleverna genom att filma in deras kroppsspråk och rörelser. Åkerfeldt (2014, s. 33) antyder att de framkomna skillnaderna kan bero på papprets utseende. Papper har mestadels ett begränsat utrymme, vilket eleverna oftast förhåller sig till. På dator får elever oftast ett blankt dokument som inte indikerar hur lång texten kan vara, vilket tar bort eventuella
begränsningar när det gäller textens längd.
Å andra sidan kom Wollscheid, Sjaastad, Tømte och Løver (2016) fram till att de elever som använde penna och papper inte skrev längre texter överlag än de elever som skrev på dator. Studien gick ut på att elever i årskurs 3 skulle skriva en text på olika sätt, dessutom med instruktioner på olika sätt. Däremot när elever fick instruktioner på dator, skrev eleverna längre på ett digitalt skrivverktyg än de som skrev med penna och papper.
Weerdenburg et al (2018, s. 150) kom även fram till att elevgruppen som skrev på ett digitalt skrivverktyg skrev berättande texter med högre kvalitet. Samma resultat lyftes i
kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever (Taube, Fredriksson &
Olofsson. 2015, s. 93–94), att elever skriver längre texter men även texter med bättre kvalitet än de som skriver med penna och papper. I studien som Taube et al., (2015, s. 93) tar upp har de analyserat 26 studier som gjordes under en 10 års period. Daniels (2004, s. 173) har funnit ett liknande resultat där elever i årskurs 5 som fick skriva på dator, skrev större textmängd än de elever som skrev för han. I studien observerades elever när de utförde skrivning i tre olika steg där en grupp elever skrev sista steget på dator.
5.3 Korrigering
Enligt Åkerfeldt (2014, s. 185–186) korrigerar elever sina texter i större utsträckning när ett digitalt skrivverktyg används, jämfört med när elever skriver med penna och papper. Elever som skriver digitalt fokuserar inte på grammatik eller stavning till en början, utan försöker få ner allt de kan först för att sedan gå tillbaka och korrigera fel. Eleverna som skrev med penna och papper strök över ord när de korrigerade sina svar eller skrev dit fler ord i slutet av ett svar (Åkerfeldt, 2014, s. 184). Taube et al., (2015, s. 94) skriver även att elevgruppen som använde ett digitalt verktyg vid sitt skrivande gick oftare tillbaka i sina texter och rättade dem innan de kände sig färdiga, i jämförelse med de elever som skrev med penna och papper. Dessutom jämförde Åkerfelt (2014, s. 184) en elev som skrev på papper och penna i 46 minuter med en annan elev som skrev med ett digitalt skrivverktyg i 35 minuter. Eleven som skrev på papper korrigerade sin text 8 gånger medan eleven som skrev på ett digitalt
skrivverktyg korrigerade 211 gånger. Elever som skriver på ett digitalt skrivverktyg skriver mer med flyt än de som skrev med penna och papper (Åkerfeldt, 2014 s. 188).
5.4 Lärare och elevers åsikter om digitalt skrivverktyg
I Dahlströms (2018, s. 13) studie lyfter elever fram att det är lättare att läsa klasskompisarnas texter när de skriver med digitala verktyg, det eftersom inga skrivproblem och motoriska svårigheter syns. Eleverna tyckte även att de behövde mindre hjälp när de skriver digitalt då de lättare löste sina problem själva eller med hjälp av en kompis. Detta gjorde att lärarens resurs inte användes lika frekvent av alla elever (Dahlström, 2018, s. 14). Eleverna förklarar dessutom att de skulle vilja lära sig mer om hur man använder digitala skrivverktyg för att lättare kunna skriva texter på dessa. Ytterligare en anledning till detta var att eleverna ville slippa få ont i händerna (Dahlström, 2018, s. 12). Utbildning i dataskrivande stöds även i studien av Van Weerdenburg, Tesselhof & Van Der Meijden (2018) där de jämfört elevers skrivande med eller utan utbildning i Nederländerna. Lärarna som intervjuades i Dunn & Sweeney (2018, s. 864) studie där de säger att de är positiva till lärplattan då det blir lättare att korrigera stavningen i texterna. De nämner även att det blir lättare att gå tillbaka i texterna och att de kan ändra stavfel. Samma resultat fick Dahlström (2018) där eleverna berättade att det blev lättare att ta bort och skriva på nytt när de använde sig av digitala skrivverktyg. Eleverna påpekade även att det var lättare att skriva om och bearbeta en text då de inte var rädda för att göra misstag medan de skrev (Dahlström, 2018, s. 13). Studien av Dunn & Sweeney (2018 s. 866; 867) förklarade dessutom att eleverna tyckte att lärplattan hjälpte dem med deras stavning, de upplevde då att stavningsförmågan blev bättre i längden. Lärarna som
svarade i studien berättade att de också tyckte att elevernas stavning blev bättre (Dunn & Sweeney, 2018, s. 864).
Vidare i Dunn & Sweeney (2018, s. 863) studie, framhäver lärarna att elever har mer val när ett digitalt skrivverktyg används. Det för att eleverna kunde välja olika färger, bilder i sina texter, lärarna berättade att eleverna ändå inte spenderade all tid åt att välja. Även de motvilliga eleverna som annars inte skriver, skrev texter när ett digitalt skrivverktyg
användes. Dessutom skrev motvilliga elever längre texter då de oftast skrev fortare på digitalt skrivverktyg (s. 864). Lärare förklarade dessutom att eleverna som genomförde aktiviteter på digitalt skrivverktyg inte såg det som arbete utan mer som ett spel. Flertalet av lärarna
nämnde att det var roligt och njutningsfullt att använda digitala skrivverktyg i klassrummet (Dunn & Sweeney, 2018, s. 863).
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Till en början utfördes en informationssökning med hjälp av nyckelord baserat på syftet. Trots att sökningarna gav få resultat, hittades en del relevanta titlar som granskades. Efter granskningen uppmärksammades det att titlar och nyckelord inte alltid på ett tydligt sätt skildrar artiklarnas innehåll. Därefter exkluderades artiklar som inte var relevanta mot syftet, till exempel material vars koppling mellan digitalt och analogt skrivande inte behandlas samt där elever med inlärningssvårigheter var i fokus. Efter granskning av materialet upptäcktes det att syftet var för smalt inriktat mot elevers stavning på digitala skrivverktyg. Då togs beslutet att ändra syftet till att granska hur den formella textkvaliteten, det vill säga stavning,
korrigering och textmängd skiljer när elever skriver med penna och papper gentemot digitalt
skrivverktyg. Bytet av frågeställning gjorde att det åter behövde sökas artiklar med hjälp av kedjesökning genom artiklar som redan fanns i studien.
Studiens artiklar är både svenska och internationella vilket kan tillföra både svagheter och styrkor till studien. Styrkan är att det blir en bredare syn på hur elevtexter skiljer sig åt mellan de olika skrivsätten oavsett land. En svaghet kan vara att skolor internationellt inte ser ut som skolan i Sverige. Detta bedömdes inte påverka resultatet då studien fokuserar på stavning, korrigering samt textmängd som eventuellt skiljer sig mellan skrivsätten, oavsett vilket språk elever skriver och hur de skriver texter.
Under sökningen hittades ett konferensbidrag skriven av Sofkova Hashemi, Wennås Brante, Cederlund & Godhe (2020) genom söktjänsten SwePub. Under första läsningen ansågs källan relevant men senare när flera källor analyserats uppfattades texten som icke relevant. Textens fokus var på det multimodala i texten mer än det digitala skrivandet. Multimodala elevtexter är ett ämne studien inte tar upp då detta är en annan inriktning än den formella textkvaliteten av skriven text.
Inför skrivandet av studien hade vi en åsikt kring påverkan av elevers inlärning när de använder digitalt skrivverktyg i textskapande syfte. Det gjorde att vi genom hela arbetets gång behövde läsa artiklar samt skriva, med en objektiv syn. Detta ledde till att studien blev opartisk och med bättre kvalitet. Studien skapade även nya tankar om hur elevernas
lärförmåga påverkas när de skriver texter på digitalt skrivverktyg.
Genom hela skrivprocessen användes Word online, vilket resulterade i att båda kunde se texten i realtid för att kunna läsa och skriva samtidigt på olika håll. För att dessutom göra det
lättare för oss att se var den andre skrev användes olika färgkoder, vilket gjorde det smidigare att navigera i texten. Att vara två och skriva studien skapade en större förståelse för materialet då diskussioner kunde skapas, vilket underlättade arbetsgången.
Artiklarna som finns med i studien handlar alla om grundskolan. Det varierar dock i åldrar, någon artikel har med elever i årkurs 8 medan andra har elever i årkurs 3. Dessa artiklar valdes att användas då skrivförmågan är en process som inte enbart utvecklas i 4-6 utan hela grundskolan. Artiklar som berör elever under årskurs 3 valdes att inte användas. Detta på grund av att yngre elever inte skapar texter på samma sätt utan endast fokuserar på att lära sig att skriva överlag. Däremot finns ett undantag på en artikel i studien där de intervjuar lärare och elever om deras åsikter kring skillnaden mellan att skriva på digitalt skrivverktyg och papper och penna. Vi ansåg att den inte tar upp hur eleverna skriver och att elevernas ålder då inte påverkar resultatet.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att undersöka om det finns skillnader mellan elevers
skrivande och textkvalitet i det digitala skrivandet kontra det analoga. I materialet som valdes var majoriteten positiva till den digitala påverkan på textmängd, korrigering och stavning. Dessutom tyckte eleverna att texterna blev bättre och att det var lättare att skriva digitalt än när de skrev med penna och papper. Trots resultatet finns det brister i de studier vi tar upp. Studierna har en begränsad mängd av deltagare och deltagarna är oftast inte utspridda från olika skolor utan oftast centreras till ett skoldistrikt. Det gör att man inte får en större generell slutsats av studien och att det bör forskas i större bredd för att se helheten på skillnader hos eleverna när de skriver digitalt eller analogt.
Resultatet pekar på flera fördelar med att arbeta med digitala skrivmedel för stavningens skull i texterna, bland annat för att datorn eller lärplatta indikerar felstavning (Cekaite, 2009; Dahlström & Boström, 2017; Dahlström, 2018; Weerdenburg et al, 2018). Oftast är det röd undermarkering som dominerade stavhjälpen i det digitala. Dock spretar studien när det gäller hur elever löser stavfel med stavhjälp och om de lär sig något när de använt
hjälpmedlet. Om eleverna själva försöker lösa hur stavningen ska gå till genom att försöka få bort indikatorn, skapades ett lärande (Cekaite, 2009). Det finns material i studien som håller med det som tas upp i bakgrunden, att elever inte lär sig stava utan endast korrigerar felet med hjälp av stavhjälpen på det digitala skrivprogrammet (Nordmark, 2018, s. 5). När vi varit ute i skolor och arbetat har vi märkt att elever tar hjälp av datorns eller lärplattans stavverktyg
eller dess ordlista för att ändra det felstavade ordet. Vår åsikt är att lärare bör ta bort stavhjälpen emellanåt om de inte redan gör det, för att eleverna på så sätt ska utmana sig själva. Lgr 11 (Skolverket, 2019) bör dessutom vara tydligare i sina texter om vad som gäller vid grundläggande regler för stavning när elever skriver digitalt. Ska man ta bort stavhjälpen när man som lärare bedömer elevers stavning på det digitala?
Resultatet visar även att elever gör fler stavfel när de skriver med penna och papper
(Dahlström & Boström, 2017; Dahlström, 2018; Weerdenburg et al, 2018). Vår tolkning av detta är att elever då inte kan behärska stavning på egen hand och att eleverna riskerar att inte uppnå kunskapskraven för E, eftersom de inte kan skriva en text med rätt stavning när de inte får hjälp av ett digitalt skrivverktyg (Skolverket, 2019). I kunskapskraven står det inget om hur eleverna ska skriva, under kraven för betyg E medan det står flera gånger i både syftet för svenskämnet och det centrala innehållet att elever ska skriva texter med penna och papper samt digitalt (Skolverket, 2019). Vår bedömning av detta blir att om elever ska få betyg E i svenskämnet så behöver de minska sina stavfel när de skriver på papper och penna så att det ligger på samma nivå som när de skriver digitalt.
Elever korrigerar sina texter mer om de skriver på ett digitalt skrivverktyg än när de skriver med papper och penna, de finner det alltså lättare att gå tillbaka i sina texter för att rätta fel, ändra meningar eller handling (Åkerfeldt 2014; Dunn & Sweeney, 2018). Våra erfarenheter överensstämmer med resultatet då vi märkte att elever inte orkar sudda ut och skriva om när de skriver med penna och papper utan de låter texten vara som de skrev till en början utan att korrigera. I det centrala innehållet för svenskämnet på Skolverket (2019) står det att elever ska kunna redigera texter för hand och på ett digitalt skrivverktyg. Detta innebär att elever måste korrigera sina texter även när de skriver med papper och penna. Då motivationen tryter för eleverna när de ska korrigera på papper och inte orkar sudda kan man som lärare använda metoden in- och ut-texter som beskrivs i bakgrunden (Rosén & Marx Åberg, 2019, s. 2). Istället för att gå tillbaka i sin text skriver eleverna om på ett nytt papper. Denna metod kunde då ge eleverna större motivation och förbättra deras skrivande, vilket vi finner
intresseväckande för vår framtida yrkesroll.
När elever skriver på digitala verktyg producerar de längre texter jämfört med när de skriver med papper och penna. De har ingen begränsning med rader och eleverna upplever det inte som lika ansträngande att skriva med hjälp av dator eller lärplatta (Dahlström & Boström, 2017; Åkerfeldt, 2014). Detta motsäger vår erfarenhet från vår verksamhetsförlagda
utbildning. Vi uppfattade att elever som skriver på en dator eller lärplatta inte alltid skriver längre än när de skriver med papper och penna. Elever som skrev korta texter med papper och penna skrev korta texter även med det digitala skrivverktyget och likaså med de som skrev längre texter med papper och penna, skrev lika långa texter med det digitala också. Detta tror vi kan grundas i elevers motivation till just skrivandet och att det inte alltid spelar någon roll hur de skriver deras texter. Vad vi som lärare kan tänkas arbeta vidare med är att få elever mer motiverade till skrivning. Skolverket (2019) skriver dessutom i det centrala innehållet att elever ska kunna skapa texter med eller utan digitala verktyg, vilket innebär att lärare inte bara ska använda ett av dessa skrivverktyg utan båda två. Valet av skrivverktyg måste dock utvärderas, när elever ska använda vilket och varför. Om elever bara kan skriva längre texter med det digitala är detta kanske inte den bästa motivering till valet utan andra aspekter måste vägas in.
I resultatet finner vi att studier påpekar bristen med utbildning kring hur man skriver på digitala skrivverktyg. Skolan ska enligt Skolverket (2019, s. 6) utveckla elevers förmåga och förutsättning att använda digitala hjälpmedel. Det som inte finns med enligt vår tolkning, är hur elever ska utbildas i själva skrivandet på ett digitalt verktyg. Ändå påpekar resultatet att de eleverna som fick en ordentlig kurs i hur man ska placera händerna när man trycker på tangenter, fick ett bättre resultat än de som inte genomgått en kurs (Weedenburg et al, 2018). Frågan för blivande lärare blir därav hur mycket man egentligen ska lägga ner i utbildningen i syfte att lära eleverna skriva på tangenter. Det är dessutom en fråga som Skolverket bör fundera kring när det kommer till skrivande på digitalt skrivverktyg. Vår erfarenhet efter arbetsförlagd utbildning samt när vi arbetat i skolan, är att elever i dag inte behöver utbildning då elever ofta har skrivit på digitala verktyg sedan innan de började på
grundskolan. Det som säger emot vår erfarenhet är att eleverna själva säger att de vill utbilda sig mer i skrivandet (Dahlström, 2018).
Som resultatet visar uttrycker elever att det är lättare att skriva på digitalt skrivverktyg och att de själva oftast föredrar att skriva på det sättet snarare än med papper och penna. Det är något som vi själva hört elever säga under vår tid i skolan. Elever blir lätt trötta i handen och får ont när de skriver (Dahlström, 2018), vilket resulterar i att de behöver ta pauser och sträcka på sina händer när de skriver med penna. Elever behöver arbeta med sin styrka i händerna för att klara av att skriva texter med penna och papper. Detta eftersom elever behöver kunna skriva för hand och inte kan hoppa över det om de ska nå betyget E (Skolverket, 2019). Elever säger
dessutom att de föredrar att arbeta med digitala skrivverktyg när de skriver texter då de inte kunnat se om någon hade skrivproblem eller motoriska fel (Dahlström, 2018). Detta är förvisso sant, men är det inte liknande problem vi lärare ska upptäcka för att kunna hjälpa elever om de har problem med skrivningen för att kunna utveckla dem och arbeta med deras färdigheter? Av detta att döma så är det en anledning till att lärare behöver frångå att skriva på det digitala skrivverktyget och arbeta mer med att elever ska skriva med penna och papper så att eleverna ska kunna arbeta med skrivproblem och deras motoriska färdigheter.
Vår generella slutsats är att lärare behöver tänka på hur eleverna ska skriva på det digitala skrivverktyget för att lära sig, men detta ska inte ta en större del i textskapande än skrivande med penna och papper. Vi har i studien sett att textmängden blir längre, stavningsfel blir färre, elever korrigerar mer och lättare, att elever föredrar att skriva på digitala skrivverktyg och att lärare tycker det är lättare när elever skriver digitalt. Trots detta ser vi färdigheter elever behöver arbeta med som endast går att göra om de skriver med penna och papper, som det motoriska, att komma på stavfel och arbeta med att planera sitt skrivande. För att lärare ska kunna utforma undervisningen behöver de få information om vilka färdigheter elever inte tränar när de skriver digitalt. Genom detta kan elever både skriva digitalt och arbetar med sina färdigheter när de väl skriver med penna och papper.
6.3 Vidare forskning
Med tanke på resultatet och den efterföljande diskussionen skulle vidare forskning behövas när det kommer till digitalt kontra analogt skrivande inom textskapande av elevtexter i grundskolans mellanår. Framförallt kan man utveckla studierna som finns med i vårt resultat. Då med större utbud vad gäller deltagare och elever från olika skoldistriktsområden. Detta för att kunna dra en större generalisering av slutsatsen. Materialet som var relevant utifrån vårt syfte kom mestadels från Europa med några undantag. Hälften av det material som finns med i studien kommer från Sverige. Därför behövs mer forskning vad gäller textkvalitetens påverkan av digitalt skrivande gentemot analogt skrivande hos elever i den svenska skolan. Vidare forskning behövs om hur stor betydelse olika skrivverktyg har på elevers textkvalitet. Hur lärare ställer sig till valet av skrivverktyg vid elevers skrivande? Hur ska elever korrigera sina texter om de skrivit med papper och penna, ska de fortsätta på papper eller gå över till digitalt i slutprocessen? Vilket skrivverktyg främjar elevers lärande mest när de skriver sina texter? Dessa frågeställningar känns relevanta att undersöka vidare då mycket litteratur har
När man ser digitalt skrivande och analogt skrivandet och dess påverkan på textkvaliteten från ett lärarperspektiv, anser vi att det behövs mer forskning inom området. Vidare forskning kring de kompetenser som försvinner såsom exempelvis motoriska färdigheter behövs. Lärare ska veta hur de ska arbeta för att inte förlora färdigheter som man inte kan arbeta med när elever skriver digitalt. Dessutom behövs forskning kring hur lärare ska tänka när de bedömer elevtexter som skrivits digitalt. Bland annat på fokus kring avsaknaden av finmotoriken och skrivproblem som inte syns när de skriver digitalt. Bedömning inom stavning när elever arbetar med digitala skrivverktyg med stavhjälp är något som forskningen behöver ta upp, lärare och lärarstudenter ska veta hur de ska bedöma elevtexter vad gäller stavningen.
Vidare forskning kring hur lärare ska utbilda elever att skriva på digitala skrivverktyg behövs. Eftersom vi i resultatdiskussion kommit fram till att elever skrev bättre efter utbildning samt elever uttrycker att de vill utbilda sig i skrivandet på det digitala. Frågan kring utbildningen enligt oss är dessutom vilken av lärarna i skolan ska utbilda eleverna, hur ska elever lära sig skriva och i vilken årskurs ska eleverna utbildas i skrivande på digitala skrivverktyg.
Referenslista
Bengtsson, L., Kraft, S., Behrns, I. & Wengelin, Å. (2013). Stavningsförmågans betydelse för textkvalitet hos barn i årskurs fem. Logopednytt. (3), s. 26–30
Cekaite, A. (2009). Collaborative corrections with spelling control: Digital resources and peer assistance.Computer Supported Learning 4, 319–341
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s11412-009-9067-7
Dahlström, H. (2019). Digital writing tools from the student perspective: Access, affordances, and agency. Education and Information Technologies, 24(2), 1563–1581.
https://doi.org/10.1007/s10639-018-9844-x
Dahlström, H., & Boström, B. (2017). Pros and Cons: Handwriting Versus Digital Writing. Nordic Journal of Digital Literacy, 12(4), 143–161.
https://doi.org/10.18261/issn.1891-943x-2017-04-04
Daniels, A. (2004). Composition Instruction: Using Technology to Motivate Students to Write. Information Technology in Childhood Education Annual, 2004(1), 157–177.
Dunn, J., & Sweeney, T. (2018). Writing and iPads in the early years: Perspectives from within the classroom. British Journal of Educational Technology, 49(5), 859–869. https://doi.org/10.1111/bjet.12621
Frank, E. & Herrlin, k. (2018). Stavning – bokstavlig begrundan, Modul: Tidig
skrivundervisning. Skolverket: Linnéuniversitetet. Hämtad från:
M36_F-3_02A_1_Stavning_bokstavlig_begrundan_klar.docx (skolverket.se)
Hultman, T.G. & Westman, M. (1992). Gymnasistsvenska. ([Ny utg.]). [Stockholm]: [Institutionen för nordiska språk, Univ.]
Liberg, C., Geijerstam, Å.A. & Folkeryd, J.W. (2010). Utmana, utforska, utveckla!: om läs-
och skrivprocessen i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). SMART - ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur.
Nordmark, M. (2018). Att skriva med och utan digitala redskap, Modul: Tidig läs-och skrivundervisning. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/F%C3%B6rskoleklass/036_tidig- skrivundervisning/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M36_F-3_07A_Att_skriva_med_och_utan_klar.docx
Rosén, C & Marx Åberg, A (2019) Processkrivning, Modul: Skriftlig produktion och interaktion. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
MS2_GRGYVX_06A_01_processkrivning.docx (skolverket.se)
Skolverket (2019). Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
Sofkova Hashemi, S., Wennås Brante, E., Cederlund, K., Godhe, A-L., Magnusson, P., Stenliden, L., Svärdemo Åberg, E. & Åkerfeldt, A. (2018). Digitala textkompetenser och undervisning: En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan. Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. , s. 270-286
Taube, K., Fredriksson, U. & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och
skrivundervisning för yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Toro Martinez, R. (Red)., Nemeth, U. & Thydell, G. (2018). Läsa och skriva i digitala
miljöer, Modul: Text i en digital värld. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: M22_01a_läsa
och skriva_grund.docx (skolverket.se)
Weerdenburg, M., Tesselhof, M. & Meijden, H. (2019). Touch-typing for better spelling and narrative-writing skills on the computer. Journal of Computer Assisted Learning, 35(1), 143– 152. https://doi.org/10.1111/jcal.12323
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och
Wollscheid, S., Sjaastad, J., Tømte, C. & Løver, N. (2016). The effect of pen and paper or tablet computer on early writing – A pilot study. Computers and Education, 98, 70–80. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2016.03.008
Åkerfeldt, A. (2014). Re-shaping of Writing in the Digital Age - a Study of Pupils’ Writing with Different Resources. Nordic Journal of Digital Literacy, 9, 172–193
Bilaga A
Översikt över analyserad litteratur
Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land
Teoretisk Ram Resultat
Cekaite, A (2019)
Collaborative corrections with spell ing control:
Digital resources and peer assistanc e .
Tidning?
Syftet med denna studie är att se elevers samarbete att korrigera stavfel som markerats av stavningskontrollen på elevernas skärmar.
Elever i årskurs 8 undersöks genom analys av observation, hur de arbetar tillsammans på dator när de rättar felstavade ord
Sverige
Sociokulturellt perspektiv
Resultatet visar att elever använder stavhjälpen på olika sätt när eleverna samarbetar och att elever kan skapa lärande möjlighet med stavningskontrollen. Dahlstöm, H
(2018)
Digital writing tools from the student perspective Access, afforda nces, and agency.
Education and
information technologies
Syftet med studien är att förstå och diskutera relationen mellan studenternas digitala tillgång med studentmedverkan.
6 klasser där eleverna var mellan 10-12 år (110 elever) fick svara på en enkät varav 12 genomgick också intervju där alla elever svarade om tillgång kring digitala verktyg och
dess åsikter kring påverkan av skrivförmågor.
Sverige
Ingen teoretisk ram Resultatet visar att elever har en positiv inställning mot digitala skrivverktyg.
Dahlström,H & Boström, L (2017)
Pros and cons: handwriting vers us digital writing
Nordic journal of digital literacy
Syftet med denna undersökning är att se om digitala resurser som medel för skrivning och om det har någon påverkan på skapande av berättande texter.
16 stycken elever i årkurs 4 genomgår en studie om hur skapande av berättande texter påverkas utefter hur de använder resurser för skrivandet. Varav 6 studenter har svenska som modersmål och 10 har svenska som andraspråk.
Sverige
Ingen teoretisk ram Resultatet visar att det skiljer sig på skapandet av berättande text beroende på vad eleverna använder speciellt om det är elever med svenska som första språk eller andraspråk.
Daniels, A (2004)
Composition instruction: Using Tec hnology to Motivate Students to Write
Information Technology in Childho od Education Annual
Syftet med denna studie är att undersöka effekten av elevernas motivation när de använder digitalt skrivande.
Elever I årskurs 5 fick genomföra en skrivning i tre olika tillfällen med olika aktiviteter varje gång. Där en grupp skrev slutfasen på datorn.
USA
Ingen teoretisk ram Resultatet visar att elever blev mer motiverade att skriva texter på ett digitalt skrivverktyg vilket gjorde så att texterna blev längre.
Dunn, J & Sweeney, T (2018)
Writing and ipads in
the early years:perspectives from w ithin the classroom.
British
journal of Educational Technology
Syftet med denna studie är att se vad lärare och elever tycker om att använda ipads i skrivlärandet och hur det skiljer sig från att skriva och lära sig skriva på papper.
6 klasser med elever i åldrarna 6-7 år och dess lärare undersöks efter vad de tyckte om användandet av Ipaden mot att skriva för hand.
England
Ingen teoretisk ram Lärare i denna studie är positiva till användandet av digitala verktyg när det ska skrivas i skolan.
Sofkova Hashemi, S. Wennås Brante, E. Cederlund, K. Godhe, A. (2020)
Digitala textkompetenser och undervisning: en metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
Syftet med studien är att synliggöra och problematisera möjligheter och utmaningar som den digitala tidsåldern ställer på lärare och elever när det kommer till att utveckla digitala kompetenser.
7 publicerade eller pågående studier av författarna själva, granskas utefter
metatolkning och reanalys för att synliggöra och problematisera utmaningar och
möjligheter för att utveckla digitala kompetens.
Sverige
Multimodalt perspektiv
Resultatet visar att lärare behöver redskap för att värdera multimodal textkompetens. Dessutom visar resultatet att elever behöver stöd för att kunna tolka och värdera information och designa texter multimodalt.
Taube, K. & Fredriksson, U. & Olofsson, Å.
Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever
En översikt med olika studier som behandlar läs- och skrivundervisning.
De har sammanställt och summerat ett flertal olika forskningsresultat med åldersgruppen 6-12 år inom ämnet läs- och
skrivundervisning. Sverige
Ingen teoretisk ram Kunskapsöversikten
sammanfattar olika resultat från flera studier.
Van Weerdenburg, M, Tesselhof M & van der Meijden, H
(2018)
Touch-typing for better spelling and narrative-writing skills on the computer.
Wiley
Journal of computer assisted learnin g
Att undersöka hur elever prestation av stavning, skrivande och berättande skrivning på dator ändras efter en “datorskrivningsutbildning”
207 elever mellan årskurs 4-6 ingick i en undersökning om det spelar någon roll för skrivandet ifall eleverna går en kurs i hur man ska skriva digitalt.
Nederländerna
Kognitivt perspektiv Resultatet visar att de elever som fick undervisning i hur man skriver på dator fick bättre texter än de övriga eleverna som ingick i studien.
Wollscheid, S, Sjaastad, J, Tømte, C & Løver, N
(2016)
The effect of pen and paper or tablet computer on early writing – A pilot study. Computers & ediúcation,
Syftet med denna studie är att se om elever skriver olika beroende på vad de skriver med och hur de
får uppgiften.
49 elever i årskurs 3 undersöks genom att samla in elevtexter. Eleverna delades upp i 3 olika grupper där de ska skriva med hjälp av papper och penna samt dator. De får även instruktionerna på antingen papper eller via datorn.
Norge
Ingen teoretisk ram Resultatet visar att elevernas texter skiljer sig om de får uppgiften på papper eller dator samt om de skriver texten på datorn eller med penna och papper.
Åkerfeldt, A (2014)
Re-shaping of Writing in the Digital Age -
a Study of Pupils’ Writing with Dif ferent Resources
Nordic journal of Digital Literacy
Syftet med denna studie är att utforska hur resurser påverkar skrivning.
3 grupper från 2 olika skolor får olika utgångspunkter vad gäller information av uppgift och hur de ska skriva uppgiften. Sverige
Multimodalt
perspektiv Resultatet visar att elever skriver längre och korrigerar sina texter mer när de skriver på ett digitalt skrivverktyg.
