Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma : En kvantitativ litteraturöversikt

Sjuksköterskors

attityder till patienter

med fetma

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Michelle Antonsen, Leyla Hussein, Filip Björkman, HANDLEDARE:Janina Pärssinen

JÖNKÖPING 2020-05

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer inom vården i kontakt med patienter med fetma. Förutfattade meningar kring fetma skapar attityder. Sjuksköterskors attityder som framkommer i det vårdande mötet kan leda till att patienter med fetma upplever sig diskriminerade. Patienter med fetma undviker vården i högre grad jämfört med patienter med lägre BMI-värde. Attityder som förekommer i det vårdande mötet riskerar att påverka förhållandet mellan sjuksköterska och patient.

Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med fetma i det vårdande mötet.

Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på elva kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs trestegsmodell.

Resultat: Resultatet visar flera olika attityder som framkommer mot patienter med fetma. Fem olika teman skapades med attityderna som framkom: Vårdandet av patienter med fetma, beroende av patienters livsstil, patienters personliga egenskaper, patienters fysiska hälsa och patienters utseende.

Slutsats: Examensarbetet visar att det framkommer olika attityder till patienter med fetma bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor bör ha en kännedom om sina attityder för att värna om relationen till patienter med fetma.

Nurses attitudes towards obese patients

Abstract

Background: Nurses encounters obese patients when working. Perceptions form attitudes, and the attitudes that occurs during given care can lead to obese patients feeling discriminated against. Obese patients have a higher tendency of avoiding care, compared to patients with normal BMI. Attitudes that exist between nurse and patient can affect the nursing relationship. Risk of delayed or cancelled care is present when attitudes of nurses influence the care given to obese patients.

Aim: To investigate nurses' attitudes towards obese patients in care.

Method: A literature review with an inductive approach. Articles with quantitative design has been used. The results were based on eleven quantitative articles that were analyzed using the Friberg’s three step model.

Results: The result shows that different types of attitudes exist against obese patients. Five different themes were created with the attitudes that emerged: the care of obese patients, depending on patients’ lifestyle, patients' personal characteristics, physical health of patients and the appearance of patients.

Conclusion: This thesis shows that there are different attitudes towards obese patients among nurses. Nurses should be aware of their attitudes to safeguard the relationship with obese patients.

Key words: Attitudes, literature review, nurse, obesity

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Resultat ... 7

Diskussion ... 11

Referenser ... 16

Bilagor ...

1

Inledning

Övervikt och fetma bland vuxna i Sverige har mellan 2006–2018 ökat från 46% till 51% (Folkhälsomyndigheten, 2020). I jämförelse från 1980-talet har befolkningen i Sverige blivit allt tyngre och att det idag finns över 1 miljon människor i Sverige mellan åldern 16-84år som lever med fetma. Fetma kan medföra negativa konsekvenser för människan, konsekvenser som försämrad livskvalitet, kortare livslängd och sjukdomar (Folkhälsomyndigheten, 2020). Sjuksköterskor ska oavsett patient hantera hälsoproblem och ge en jämlik vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Patienter med fetma visar högre tendenser till att undvika vård jämfört med patienter med lägre BMI-värde (Amy, Aalborg, Lyon & Keranen, 2006). Upplevd diskriminering från vårdpersonal vid vårdande möten leder till känslor av skam och otillräcklighet hos patienten (Merrill & Grassley, 2008). För sjuksköterskor kan kunskap kring konsekvenser av viktrelaterad diskriminering leda till en förändring av bemötande av patienter med fetma (Puhl & Suh, 2015). Konsekvenser av viktrelaterad diskriminering är sämre livskvalitet hos människor med fetma samt kan påverka framtida försök att förbättra hälsa och motverka viktnedgång. Öppna diskussioner kring vikt och attityder kan göra att en förändring sker i vården för att säkerställa att patienter med fetma får en god vård (Puhl & Suh, 2015).

Bakgrund

Fetma

Övervikt är när fettansamlingen är över normalvärdet (World Health Organisation [WHO], 2020a). Body Mass Index (BMI) är ett mätinstrument med klassifikationer som tagits fram för att mäta och klassificera kroppsvikt. Ett BMI-värde räknas ut hos vuxna människor enligt beräkningen kroppsvikt i kilogram dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat. Följande klassifikationer är framtagna efter olika BMI-värden: undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. BMI-värde 18,5 kg/m2 _och

under klassas som undervikt. BMI-värde 18,5 kg/m2 _{- 24,9 kg/m}2 _{klassas som}

normalvikt. BMI-värde 25 kg/m2 _{- 29,9 kg/m}2 _{klassas som övervikt. BMI-värde 30}

kg/m2 _{och över klassas som fetma. Klassificeringarna är baserade på risken för}

sjukdom till följd av mängden fettansamling i kroppen (WHO, 2020a).

Antal människor som lever med fetma världen över uppskattas ha fördubblats de senaste 30 åren (World Health Organization [WHO], 2020b). I Sverige uppskattas över 1 miljon människor leva med fetma och antalet förväntas öka både i samhället och i vården (Folkhälsomyndigheten, 2020). Orsakerna till ökat antal människor med fetma är bland annat förändringar i samhället med mer energirik kost och minskad fysisk aktivitet i vardagen (WHO, 2020b).

Orsaker till fetma

Utvecklingen av fetma sker ofta under längre period genom obalans mellan energiintag och fysisk aktivitet (Heymsfield & Wadden, 2017). Utveckling av fetma påverkas av faktorer som miljö och genetik. Miljöfaktorer kan exempelvis vara större portionsstorlekar, minskad fysisk aktivitet i vardagen, bieffekter av medicinering, ökad

2

stress och mindre sömn (Heymsfield & Wadden, 2017). Förändringar i samhället som innebär mer energirik kost och minskad möjlighet till fysisk aktivitet anses vara en stor bidragande faktor till ökad vikt hos befolkningen (WHO, 2020b). Socioekonomiska förhållanden är en orsak till varför fetma är högre i vissa områden än andra, då bland annat tillgång till hälsosam mat och livsstil skiljer sig åt (Kim, Wang & Arcan, 2018). Biologiska faktorer såsom metabolism, hormoner och neurokemi kan bidra till fetma vilket gör viktminskning mera komplicerat (Heymsfield & Wadden, 2017). Genetik är en ledande faktor till fetma (Ackermann, Liss, Finch, Schmidt, Hays, Marrero & Saha, 2015). Ärftligheten för fetma är hög och ligger mellan 40 – 70% (Ackermann et al., 2015).

Attityder

Attityder kring personer med fetma är vanligt förekommande i samhället och majoriteten av människor med fetma (53%) har utifrån attityder upplevt olämpliga kommentarer kring sin vikt i vårdsammanhang (Puhl & Heuer, 2009). Begreppet attityd beskrivs som en uppfattning av en situation, person eller objekt (Decety, Cacioppo, Cunningham, Haas, & Jahn, 2011). Attityd kan vara en känsla eller åsikt om någonting och påverkar människors beteende (Cambridge Dictionary, u.å.). Attityder skapas när samlande på erfarenheter sker och kan ge en förförståelse inför nya situationer (Birkler & Björkander Mannheimer, 2007). Förförståelsen hjälper människan att förutse andra människors beteenden och att omsätta egna erfarenheter till att kunna utvärdera nya situationer (Birkler et al., 2007). Attityderna reflekterar tidigare upplevelser och har påverkan på hur människan förhåller sig till liknade situationer i framtiden (Decety et al., 2011). Vanliga attityder som förekommer kring personer med fetma är bland annat att de är ohälsosamma, lata och att fetman orsakas av deras livsstil (Ramos Salas, Forhan, Caulfield, Sharma & Raine, 2019). Majoriteten av personer med fetma (84%) anser att attityderna de får möta kring sin fetma inte stämmer (Puhl, Moss-Racusin, Schwartz & Brownell, 2008). Ca 66% av personer med fetma får utstå kommentarer kring sin vikt från familjemedlemmar, vänner, främlingar och vårdpersonal. De vanligaste attityderna personer med fetma fick möta var att de var lata, vilket 62,5% av deltagarna uppgav. På andra plats kom att personen äter för mycket, vilket 27% av deltagarna uppgav. Ca 18% uppgav att de upplevt depressiva symtom som följd (Puhl et al., 2008).

Attityder som framkommer mot personer med fetma kan leda till diskriminering, vilket definieras som ojämlikt bemötande av en särskild grupp av människor (Carr & Friedman, 2005). Personer med fetma löper sex gånger så stor risk att uppleva viktrelaterad diskriminering jämfört med personer med normalvikt i samhället (Puhl, Andreyeva, & Brownell, 2008). Personer med fetma upplever olika former av diskriminering vilket kan påverka det psykiska välmående (Carr & Friedman, 2005). Upplevelsen av diskriminering kan leda till försämrad hälsa (Link & Hatzenbuehler, 2016) då det bland annat kan innebära en stressfaktor i personens liv (Udo, Purcell & Grilo, 2016). Ätstörningar, ångest, depressiva symtom och försämrat självförtroende är några konsekvenser som kan skapas vid upplevd viktdiskriminering (Wu & Berry, 2017). Förhöjda kortisolvärden visar på att stressen som upplevs vid diskriminering är verklig och kan leda till fysiska konsekvenser (Udo et al., 2016). Konstant exponering av sådan stress kan leda till att patienten får svårigheter att hantera stress i andra situationer i livet. En känslighet utvecklas som kan öka risken för att utveckla andra sjukdomar. Samband mellan upplevd diskriminering, lägre livskvalitet och högre dödlighet kan påvisas (Udo et al., 2016). Attityder som framkommer i det vårdande

3

mötet kan även ge konsekvenser såsom fördröjd eller utebliven vård till följd av att patienter med fetma känner obehag vid vårdsökande. (Amy et al., 2006).

Patienters upplevelse av bemötandet inom vården

Attityder finns kring patienter med fetma hos vårdpersonal (Ramos Salas et al, 2019). Över 70% av patienter med övervikt och fetma uppger att de upplevt respektlös behandling vid vårdande, fått bemöta attityder från vårdpersonal, känt sig generade eller fått oönskade råd kring sin vikt (Amy et al., 2006). Samband finns mellan högre BMI-värde och ökad frånvaro från hälsobesöken. Frånvaron ökade till ungefär 70% hos patienter med BMI-värde över 55 kg/m2_{. Ungefär 20% av patienter med BMI-värde}

mellan 25-35kg/m2 _{undvek att söka vård på grund utav sin vikt (Amy et al., 2006).}

Goda relationer till vårdpersonalen värdesätts av patienterna (Merrill & Grassley, 2008). Känslan av respekt och tillit upplevs högre när patienten känner vårdpersonalen väl. Rädsla kan infinna sig inför vård möten med ny vårdpersonal. Patienter upplever det påfrestande om frågor kring vikt och matvanor upprepas vid det vårdande mötet. Rädsla finns för att bli bemött med negativa attityder och att bli tillrättavisad för sin vikt. Patienter känner sig avvisade när vårdpersonalen misstror dem, vilket kan orsaka vårdlidande (Merrill & Grassley, 2008). Sjuksköterskor ska behandla alla patienter respektfullt samt ansvara för att patienten får den vård den har rätt till (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b). Attityder hos sjuksköterskor som framkommer vid det vårdande mötet kan resultera i att patienter med fetma inte får den vård de har rätt till (Puhl & Heuer, 2009).

Teoretisk utgångspunkt

Travelbees teori om mellanmänskliga relationer beskriver hur en god relation uppnås mellan sjuksköterska och patient (Travelbee, 1971). Teorin förespråkar maktutjämning, empati och ett personcentrerat synsätt där alla individer är unika. Parterna i relationen bör se varandra som medmänniskor snarare än sjuksköterska och patient. Begreppen sjukdom och hälsa beskrivs som en individuell upplevelse som skiljer sig mellan olika patienter. Avstånd tas från en generaliserande människosyn. Varje patient är unik och oersättlig, upplevelserna som patienten erfar är deras egna. Lidande är individuellt och utgår från vad patienten uppfattar som betydelsefullt. Sjuksköterskan bör nå patienten som medmänniska och inte endast som patient med en sjukdom. Det är först då sjuksköterskan kan lindra lidandet och stärka hoppet hos patienten. Ett välfungerande förhållande mellan sjuksköterska och patient krävs för att hälsa ska kunna uppnås. Kommunikationen är här avgörande och kan påverka vårdrelationen genom att antingen lindra eller förstärka lidandet. God kommunikation kan bidra till att inge patienten en känsla av hopp och mening. Faktorer som kan störa kommunikationen är ifall sjuksköterskan inte ser patienten som en unik individ, inte har hänsyn till patientens upplevelser och erfarenheter eller

skuldbelägger patienten för sitt sjukdomstillstånd. Kommunikationen

underminerar då förhållandet mellan sjuksköterska och patient, vilket kan påverka vården som ges samt patientens hälsa. För att uppnå en god relation mellan sjuksköterska och patient bör sjuksköterskan vara medveten om hur attityder kan påverka patienten och vårdandet utav denne (Travelbee, 1971).

Majoriteten av patienter med fetma (70%) uppgav att de vid vårdtillfällen fått bemöta attityder som fått dem att må dåligt (Amy et al., 2006). Rädsla förekom inför möten

4

med ny vårdpersonal eftersom risken ökar att patienter med fetma får utstå attityder och kommentarer kring sin vikt (Merrill & Grassley, 2008). En stor andel patienter med fetma (46%) hade upplevt sämre bemötande i vården från sjuksköterskor (Puhl & Heuer, 2009). Kommunikationen som sker mellan sjuksköterska och patient har påverkan på vårdrelationen och patientens hälsa (Travelbee, 1971). Attityder som förekommer i det vårdande mötet påverkar patientens upplevelse av vården (Puhl & Heuer, 2009). En god relation till vårdpersonalen kan vara avgörande för att patienten ska uppleva vården som givande (Merrill & Grassley, 2008).

Syfte

Syftet är att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med fetma i det vårdande mötet.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt med en kvantitativ design har utförts, där en kvantitativ ansats har använts för att bearbeta de utvalda artiklarna. Ett induktivt förhållningssätt användes vilket innebar att det valda ämnet observerades så förutsättningslöst som möjligt (Priebe & Landström, 2017). Litteraturöversikt användes för att objektivt sammanställa den tidigare forskning som finns kring det aktuella ämnet (Kristensson, 2014). Kvantitativ metod innebär att frågor besvaras genom strukturerade mätningar eller observationer och kan användas för att kartlägga eller beskriva något (Billhult, 2017). Fribergs trestegsanalys har använts under analysen (Friberg, 2017). Travelbees relationsteori har använts som teoretisk förankring.

Urval och datainsamling

Med utgångspunkt från syftet togs följande sökord fram; nurs*, attitude* perceptions,

opinions, thoughts, feelings, beliefs, overweight, obesity, obese, fat & high BMI.

Trunkering användes vid artikelsökningen. Trunkering innebär att sökorden kapades vid ordstammen för att möjliggöra sökningar på flera ändelser vid samma söktillfälle (Östlundh, 2017). Booleska termer and och or användes för att kombinera sökord och avgränsa sökningen (Östlundh, 2017). Begränsningar som användes i sökningarna var peer review, tidsbegränsning från år 2000, engelskt språk och deltagare över 18 år. Artiklar som hade blandade professioner och där data kunde urskiljas för sjuksköterskor inkluderades. Ingen geografisk begränsning gjordes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, Medline och Psycinfo (Östlundh, 2017). Sökning i CINAHL gav sammanlagt 972 artiklar, varav 37 abstrakt lästes. Tolv artiklar granskades och sex artiklar togs med till resultat. Sökning i Medline gav 127 artiklar, varav sju abstrakt lästes. En artikel granskades och gick vidare till resultat. Sökning i PsycInfo gav 299 träffar, varav nio abstrakt lästes. Tre artiklar granskades men inga artiklar gick till resultat. Manuella sökningar genomfördes genom att titta på relevanta artiklars referenslistor för att hitta nya artiklar (Östlundh, 2017). Genom manuella sökningar hittades 12 artiklar, varav åtta artiklar granskades. Tre artiklar och en doktorsavhandling gick vidare till resultat, se bilaga 1. Artiklarna kvalitetsgranskades

5

med Jönköping Universitys kvalitetsgranskningsprotokoll, se bilaga 2. Artiklar som gick vidare till resultat hade minst fyra poäng i del ett och sex poäng i del två vid kvalitetsgranskning. Artiklar med färre än sex poäng i del två exkluderades då kvalitetsnivån ansågs vara för låg. Fem av artiklarna till resultat har endast tio poäng. Tre av artiklarna diskuterar inte validitet och reliabilitet, och två av artiklarna hänvisar inte till nyare forskning. I slutändan återstod totalt elva artiklar till resultatet, se bilaga 3. Samtliga artiklar är kvantitativa tvärsnittsstudier, varav en artikel har kvalitativt inslag då den inkluderat en öppen fråga i slutet av enkätundersökningen.

En av artiklarna hade utfört enkätundersökning med mätinstrumentet Fat Phobia Scale och använt blandade professioner som deltagare i undersökningen. Resultatet som presenterades i artikeln visade det sammanslagna medelvärdet från samtliga professioner. Författaren till artikeln kontaktades via e-mail och tabell med resultat för endast sjuksköterskor erhölls, se bilaga 4.

Dataanalys

Efter att artiklarna genomgått en godkänd kvalitetsgranskning genomfördes analys utifrån Fribergs trestegsmodell (Friberg, 2017). I steg ett gjordes först en individuell läsning av artiklarna flertalet gånger för att få en djup och säker förståelse över innehållet i artiklarna. Fokus låg på studiernas resultat, som skulle svara mot litteraturöversiktens syfte. Sedan diskuterades artiklarna gemensamt i gruppen för att säkerhetsställa och validera att innehållet tagits fram och analyserats på samma sätt. I steg två identifierades nyckelfynd i varje artikels resultat. Nyckelfynden markerades med överstrykningspennor i olika färger för att ge en lättare överblick av artiklarna. Svart bläckpenna användes för att skriva kommentarer vid sidan av relevant text. Författarna sammanställde sedan nyckelfynden som hittats och de nedskrevs i ett separat dokument. Sammanställningen gav en tydligare och överskådlig blick över resultatet vilket underlättade när jämförelser och slutsatser skulle gjordes. I steg tre identifierades och jämfördes likheter och skillnader hos nyckelfynden. Totalt fem olika teman sammanställdes utifrån de attityder som framkom, se tabell 1. Likheter i nyckelfynden var exempelvis attityder kring patienters matintag och fysisk aktivitet som sammanställdes under temat beroende av patienters livsstil. En överblick skapades även över mätinstrumenten som artiklarna använt.

Följande mätinstrument har använts av artiklarna: ATOP (Attitudes Toward Obese Persons), ANTOAP (Attitudes of Nurses Toward Obese Adult Patients), ATOAP (Attitudes Toward Obese Adult Patients), BAOP (Beliefs About Obese Persons), eWLOC subscale (external Weight Locus of Control), FPS (Fat Phobia Scale), NATOAP (Nurses’ Attitudes Toward Obese Adult Patients), WCB subscale (Weight Control/Blame), samt tre artiklar som utvecklat egna enkätundersökningar, se bilaga 5a-5e.

Etiska överväganden

Utförandet av litteraturöversikten krävde inget etiskt godkännande, men ett etiskt ställningstagande har gjorts för att säkerställa att artiklarna som använts är av vetenskaplig kvalitet (Kjellström, 2017). Hänsyn har tagits till den tidigare forskning som används i litteraturöversikten (Vetenskapsrådet, 2017). Till litteraturöversikten har artiklarna som utvalts följt kraven som ställts att forskningen följt god sed, och har säkerställt att deltagarna fått sina rättigheter vid forskningen tillgodosedda

6

(Vetenskapsrådet, 2017). Risk för feltolkning har tagits i beaktande under utförandet av litteraturöversikten (Kjellström, 2017). Risk för oredlighet i forskning har tagits i beaktande för att inte det vetenskapliga arbetet ska förvrängas eller manipuleras. Förförståelsen har tagits i beaktande vid sökandet av artiklar, så att inte förförståelsen påverkat riktningen av resultatet (Kjellström, 2017). Förförståelsen kring sjuksköterskors attityder mot patienter med fetma diskuterades i början av sammanställningen av litteraturöversikten. Attityder som antogs förekomma var att fetman orsakas av patientens egna livsval. Förförståelsen bottnar främst i erfarenheter i vården där patienter med fetma utfrågats och skuldbelagts för sin fetma.

7

Resultat

Resultatet har sammanställts i tabell 1. Attityder som har identifierats är följande: Vårdandet av patienter med fetma, beroende av patienters livsstil, patienters personliga egenskaper, patienters fysiska hälsa och patienters utseende. Tabell 1. Resultats matris. Se bilaga 5a-e för mer detaljerade tabeller. Författare & Årtal Vårdandet av patienter m ed fetm a Beroende av patienters liv sstil Patienters personliga egenskaper Patienters fy siska h älsa Patienters u tseende Brown, I. et al. (2007) x x x Geckle, K. et al. (2001) x x Gujral, H. et al. (2011) x Jallinoja, P. et al. (2007) x x Poon, M. et al. (2009) x x x x x Sikorski, C. et al. (2013) x x x x Tanneberge r, A. et al. (2018) x x x Wang, Y. et al. (2016) x x Yilmaz, H. et a. (2019) x x x x Zhu, D. et al. (2013) x Zuzelo, P. et al. (2006) x x x

8

Vårdandet av patienter med fetma

Sjuksköterskorna hade neutrala och aningen positiva attityder till patienter med fetma i studierna av Wang, Ding, Song, Zhu, & Wang (2016) och Zhu, Norman & While (2013). Attityder bland majoriteten av sjuksköterskorna (77,5%) höll inte med påståendet att sjuksköterskor känner sig ”äcklade” vid vårdande av patienter med fetma (Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007). I studien kände majoriteten av sjuksköterskorna (53,8%) att de främst kände empati för patienter med fetma (Brown et al. 2007). I Brown et al. (2007) upplevde sjuksköterskor (46,8%) att vårdandet av patienter med fetma kändes extra belönande. I resultatet av Geckle & Anderson (2001) framkom en aningen positiv attityd kring vårdande av patienter med fetma Sjuksköterskor ansåg att patienter med fetma ska ha lika bra vård och samma rättigheter som patienter med normalvikt (Tanneberger & Ciupitu-Plath, 2018). Studien visade även att sjuksköterskor (22,9%) tyckte att patienter med fetma inte skulle diskrimineras (Tanneberger & Ciupitu-Plath, 2018), se bilaga 5a.

I en studie höll Sjuksköterskor inte med om att man ska använda skrämseltaktik för att patienter med fetma ska bli mer följsamma (Zuzelo & Seminara, 2006). Studien visade även att sjuksköterskor inte upplevde vårdandet av patienter med fetma motbjudande eller att de kände avsky vid vårdande av patienter med fetma (Zuzelo & Seminara, 2006), se bilaga 5a.

Sjuksköterskor hade aningen positiva attityder kring patienter med fetma (Geckle och Anderson, 2001). I resultatet Geckle och Anderson, (2001) visade de sig att sjuksköterskor (45,5%) varken höll med eller tog avstånd, vid påståendet att vårdande av patienter med fetma känns extra belönande. Sjuksköterskor (44,6%) i en studie varken höll med eller tog avstånd vid påståendet att fetma har med patientens personlighet att göra (Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007). I en annan studie trodde majoriteten av sjuksköterskor (50,7%) att kollegor behandlade patienter med fetma annorlunda jämfört med normalviktiga patienter (Tanneberger & Ciupitu-Plath, 2018). Studien visade även att sjuksköterskor (28,2%) tror att möjligheten finns att sjuksköterskorna själva vårdat patienter med fetma annorlunda. Sjuksköterskorna (25%) trodde att anledningen till annorlunda vård till viss del kan bero på fördomar. Attityder som uppstod var att en del sjuksköterskor (25%) tyckte att patienter med fetma är äckliga och luktar illa (Tanneberger & Ciupitu-Plath, 2018). I en studie upplevde sjuksköterskor även att vårdandet av patienter med fetma kunde vara obekvämt och stressigt (Zuzelo & Seminara, 2006; Poon & Tarrant, 2009), se bilaga 5a.

I en studie upplevde majoriteten av sjuksköterskor (77%) att patientens ovilja att ändra på sin livsstil utgjorde ett hinder i vårdandet (Jallinoja et al., 2007). I Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, (2007) ansåg majoriteten av sjuksköterskor att problemen patienter med fetma hade berodde på deras fetma. I Gujral et al., (2011) framkom skillnad på medelvärdena kring sjuksköterskors attityder i två olika sjukhus. Bariatrisk känslighetsträning kan ha haft en påverkan på sjuksköterskornas attityder, då högre poäng visades bland sjuksköterskor i sjukhuset som erbjöd bariatrisk känslighetsträning (Gujral et al.,2011), se bilaga 5a

Beroende av patienters livsstil

Sjuksköterskor hade aningen positiva attityder mot patienter med fetma (Geckle & Anderson, 2001). I en studie upplevde majoriteten av sjuksköterskor (51,9%) att fetman beror på faktorer som patienten inte har någon kontroll över (Brown et al.,

9

2007). I Wang et al., (2016) ansåg sjuksköterskor att fetma ligger utanför patientens kontroll. I en studie ansåg sjuksköterskor att fetma vara orsakat av en blandning av olika faktorer som livsstil och genetik (Sikorski et al., 2013), se bilaga 5b.

I Tanneberger & Ciupitu-Plath, (2018) vad de en större del sjuksköterskor som upplevde att livsstil orsakat fetma. Majoriteten av sjuksköterskor (95%) ansåg att patienter måste ta eget ansvar över sina livsrelaterade beslut (Jallinoja et al., 2007). I en studie höll majoriteten av sjuksköterskor (97,8%) med påståendet att patienter med fetma har dåliga matvanor (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019). Majoriteten av sjuksköterskor (95,7%) höll även med om att patienter med fetma inte får tillräckligt med träning. Studien visade även att majoriteten av sjuksköterskor (95,2%) höll med om att patienter med fetma äter mer än normalviktiga patienter och majoriteten av sjuksköterskor (86,2%) höll med om att patienter med fetma äter för mycket (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019). I resultatet framkom även att majoriteten av sjuksköterskor (68,9%) ansåg att personliga val kring mat och fysisk aktivitet är orsaken till fetman hos många patienter (Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007). I en annan studie upplevde majoriteten av sjuksköterskor (52,4%) att fetman ansågs bero på tröstätande som kompensation till brist på kärlek eller uppmärksamhet (Yilmaz & Yabanci Ayhan, 2019), se bilaga 5b.

I resultatet framkom sjuksköterskors uppfattningar om att patienter med fetma gillar mat, äter för mycket och är inaktiva (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon & Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013). I en studie ansåg sjuksköterskor att patienter med fetma kan gå ner i vikt om de ändrar på sin livsstil och på sina matvanor (Zuzelo & Seminara, 2006). Studien visade även sjuksköterskors attityder om att patienter med fetma gör dåliga matval (Zuzelo & Seminara, 2006), se bilaga 5b.

Patienters personliga egenskaper

Sjuksköterskor uppfattade patienter med fetma som osäkra och att de har dåligt självförtroende (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon & Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013). I en studie uppstod attityden hos sjuksköterskor att patienter med fetma saknar självförtroende (Zuzelo & Seminara, 2006). I Yılmaz & Yabancı Ayhan, (2019) trodde inte majoriteten av sjuksköterskor (77,7%) att en avsaknad av självkontroll var orsaken till fetman. I en studie framkom även att sjuksköterskor (39,9%) varken höll med eller tog avstånd från påståendet att patienter med fetma har en avsaknad viljestyrka runt mat (Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007). I resultatet framkom attityden att sjuksköterskor ansåg att fetma kan förebyggas med självkontroll (Zuzelo & Seminara (2006). I tre studier ansåg sjuksköterskor att patienter med fetma har dålig självkontroll och saknar viljestyrka (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon & Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013). Studien visade även att sjuksköterskor upplevde att patienter med fetma som själviska. (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon & Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013), se bilaga 5c.

Patienters fysiska hälsa

I fyra studier framkom blandade attityder hos sjuksköterskor kring patienter med fetmas fysiska hälsa (Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007; Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon & Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013).

I Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, (2007) höll inte majoriteten av sjuksköterskor (60,8%) med om att patienter med fetma är latare än andra.

10

I tre andra studier ansåg sjuksköterskor att patienter med fetma vara lata (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon & Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013). Studien visade även att patienter med fetma ansågs av sjuksköterskor vara långsamma, sakna uthållighet och svaga (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon & Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013), se bilaga 5d.

Patienters utseende

I fyra studier framkom attityder kring patienters utseende bland sjuksköterskor (Tanneberger & Ciupitu-Plath, 2018; Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon och Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013). I Tanneberger & Ciupitu-Plath, (2018) ansåg Sjuksköterskor (25%) att patienter med fetma är oattraktiva. I tre av studierna ansåg sjuksköterskor att patienter med fetma var oattraktiva och formlösa (Yılmaz & Yabancı Ayhan, 2019; Poon och Tarrant, 2009; Sikorski et al., 2013), se bilaga 5e.

11

Diskussion

Metoddiskussion

Litteraturöversikten har sammanställts med en induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att det specifika fenomenet observeras och studeras så förutsättningslöst som möjligt (Priebe & Landström, 2017). Kvantitativ metod innebär att någon form av strukturerade mätningar eller observationer sker (Billhult, 2017). Artiklar med kvantitativ metod valdes så en sammanställning av de attityder sjuksköterskor har mot patienter med fetma kunde göras, samt för att få en inblick i hur vanliga attityderna som förekommer är.

Urvalet inkluderade sjuksköterskor i alla delar av vården vilket ökade sensitiviteten på sökningarna. Relevanta sökord togs fram utifrån syftet att undersöka sjuksköterskors

attityder till patienter med fetma i det vårdande mötet. Adekvata översättningar från

svenska till engelska för sökorden attityder och fetma finns. Sökordet overweight användes då avgränsning till patienter med fetma ej hade gjorts vid tiden för artikelsökningarna. Att översätta ordet sjuksköterska utgjorde en svårighet. I USA kan innebörden av ordet nurse vara både sjuksköterska och undersköterska, vilket gjorde att flertalet artiklar föll bort vid granskning. Eftersom det var svårt att urskilja vilka som var legitimerade sjuksköterskor utgick litteraturöversikten ifrån registrerade sjuksköterskor, vilket innebär att deltagarna i artiklarna hade en sjuksköterskelegitimation. I samråd med handledare så inkluderades både sjuksköterskor och sjuksköterskor med specialistutbildning i urvalet eftersom fyra av artiklarna inkluderat sjuksköterskor från avdelningar med specialistvård. Två av artiklarna använde sjuksköterskestudenter för att jämföra deras resultat med legitimerade sjuksköterskor och ytterligare tre artiklar hade blandat sjuksköterskor med annan vårdpersonal i sina studier. Möjlighet fanns att skilja på resultatet vilket gjorde att artiklarna inkluderades, men det sänker litteraturöversiktens validitet (Henricson, 2017). Pilotstudier har inte inkluderats eftersom evidensvärdet inte anses tillräckligt för att användas i ett examensarbete (Segesten, 2017). Ingen geografisk begränsning gjordes vilket medförde artiklar ifrån USA, Tyskland, Kina, Turkiet, England och Finland. Attityder hos sjuksköterskor framkommer från flertal olika länder och kulturer vilket kan påverka resultatet och minska generaliserbarheten (Henricson, 2017).

Övergripande sökningar gjordes i tidigt skede för att få en översikt av ämnet. Databaserna som använts vid artikelsökning är Cinahl, Medline och PsycInfo. Databaserna Cinahl och Medline användes då de främst fokuserar på omvårdnad (EBSCO Health, u.å.). Databasen PsycInfo har fokus på beteendevetenskap och psykologi, och användes för att bredda sökningen för att eventuellt få fram artiklar som belyser ämnet attityder (EBSCO Health, u.å.). Användning av flera databaser ökar förutsättningarna för att hitta relevanta artiklar samtidigt som litteraturöversiktens sensitivitet och validitet stärks (Henricson, 2017). Manuella sökningar, så kallade sekundärsökningar, har gjorts med utgångspunkt ifrån relevanta artiklars referenslistor. Sekundärsökningar är nödvändiga för att få fram ett bra slutresultat (Östlundh, 2017). Flertalet artikelssökningar gjordes för att få fram tillräckligt stort urval av artiklar. Då vetenskapligt material är en färskvara gjordes en årtalsbegränsning från år 2010 vid första sökningarna (Östlundh, 2017). Eftersom urvalet av artiklar inte var tillräckligt ändrades årtalsbegränsningen att gälla från år 2000. Detta resulterade i att fem av elva resultatartiklar är äldre än tio år, varav äldsta

12

artikeln är från år 2001. Att använda äldre artiklar sänker validiteten samt gör det svårare att generalisera resultatet.

Samtliga artiklar som inkluderats till resultatet är peer reviewed. Peer review stärker validiteten hos artiklarna då de är bedömda som vetenskapliga (Henricson, 2017). En doktorsavhandling inkluderades till resultatet. Utöver vetenskapliga artiklar räknas doktorsavhandlingar som viktiga kunskapskällor (Segesten, 2017). Artiklar med samma design har använts för att stärka litteraturöversiktens validitet (Henricson, 2017). Samtliga artiklar som valts ut till litteraturöversikten är tvärsnittsstudier med kvantitativ design. Olika mätinstrument har använts utav artiklarna vilket gör det mer problematiskt att dra slutsatser ifrån resultatet (Henricson, 2017). Två utav resultatartiklarna täckte endast ett tema. Artiklarna har inkluderats då de anses bidra till det resultat som framkommer. Artiklarna täcker kategorier som andra artiklar också stärker, vilket ökar validiteten. En av artiklarna använder sig av två olika mätinstrument, men endast det ena mätinstrumentet går att tyda. Då resultatet från ena mätinstrumentet inte gick att tyda exkluderades den delen vid sammanställningen av resultatet, vilket sänker reliabiliteten (Henricson, 2017).

En av artiklarna visade inte hela resultatet, så en av författarna till artikeln kontaktades via e-mail eftersom mejladressen fanns tillgänglig i anslutning till artikeln. En ny tabell erhölls (bilaga 4). Att erhålla resultat genom att mejla författare till artikeln ses som en svaghet då reliabiliteten sänks. Tabellen tillförde dock information till litteraturöversikten som stärker resultatet från de andra artiklarna som använt samma mätinstrument, vilket ökar validiteten.

Artiklarna som inkluderades till resultatet har granskats av samtliga författare till litteraturöversikten vilket stärker reliabiliteten (Henricson, 2017). Litteraturöversikten har genomgått granskning med hjälp av en handledare. Detta för att kontrollera att resultatet som framkommit är rimligt och svarar mot syftet, vilket styrker validiteten (Henricson, 2017). Uppsats som genomförs på grundläggande eller avancerad nivå behöver inte genomgå formell etisk prövning (Kristensson, 2014). Etiskt förhållningssätt har tagits i beaktande för att förutsäga risker samt att se till så inte oredlighet i forskning förekommer. Risker vid utförandet av litteraturöversikten har varit risk för feltolkning då artiklarna är engelskspråkiga samt begränsningar av metodologiska kunskaper (Kjellström, 2017). Oredlighet i forskning innebär att inte stjäla eller förvränga material, inte plagiera tidigare forskning, och att inte utelämna eller hitta på information (Vetenskapsrådet, 2017). Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes för att säkerställa kvaliteten av artiklarna och för att försäkra reliabiliteten av litteraturöversikten (Henricson, 2017). Förförståelsen har tagits i beaktande vid sammanställningen av litteraturöversikten (Priebe & Landström, 2017). Författarna har haft öppna reflektioner över förförståelsen för att begränsa subjektiv påverkan på resultatet, vilket har stärkt litteraturöversiktens objektivitet, reliabilitet och validitet (Priebe & Landström, 2017). Förförståelsen diskuterades och utifrån erfarenheter i vården antogs sjuksköterskor ha attityden att patienter med fetma själva orsakat sin fetma genom val av livsstil. Förförståelsen har till viss del stämt överens med resultatet.

13

Resultatdiskussion

I litteraturöversikten framkom flertalet attityder som sjuksköterskor har till patienter med fetma i det vårdande mötet varav fyra huvudfynd har valts ut för diskussion. Ifrån temat vårdandet av patienter med fetma har två huvudfynd valts ut: inte påfrestande att vårda patienter med fetma och påfrestande att vårda patienter med fetma. Ifrån temat beroende av patientens livsstil valdes huvudfyndet att sjuksköterskor anser att patienter med fetma har en sämre livsstil. Ifrån temat patienters fysiska hälsa valdes huvudfyndet att patienter med fetma anses vara lata.

I resultatet framkom det att sjuksköterskor inte tyckte att patienter med fetma var påfrestande att vårda. Resultatet visar att sjuksköterskor till större del var emot att ge patienter med fetma sämre vård. En anledning till detta kan vara ICN:s etiska kod för sjuksköterskor där man värnar om jämlik vård och att behandla alla patienter med respekt och integritet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Tidigare forskning visar att sjuksköterskor överlag visar neutrala attityder mot patienter med fetma och att sjuksköterskor värnar om relationen de har med sina patienter (Croghan et al., 2019). En osäkerhet fanns vid samtal om vikt med sina patienter då sjuksköterskor inte vill skapa dåliga vårdrelationer. Osäkerheten belyste även att utbildning i bemötande och vårdande av patienter med fetma önskades för att kunna ge dem en så bra vård som möjligt (Croghan et al., 2019). Enligt Travelbee (1971) är relationen mellan sjuksköterska och patient en viktig del av vårdandet. En sjuksköterskas främsta uppgift är att sträva mot hälsa och lindra lidande. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är avgörande. Att sjuksköterskor inte vill behandla någon patientgrupp annorlunda eller tillskriva patienten egenskaper i förhand visar på hur en god vårdrelation kan uppnås (Travelbee, 1971).

I resultatet framkom det att sjuksköterskor tyckte det var påfrestande att vårda patienter med fetma. Vårdandet av patienter med fetma kunde kännas obekvämt och stressigt. Orsakerna till attityder där patienter med fetma upplevs påfrestande att vårda kan bero på vilken avdelning sjuksköterskan arbetar på och hur arbetsbelastningen ser ut där. I tidigare studier kopplas attityden att patienter med fetma upplevs påfrestande att vårda till brist på rätt utrustning vid vårdandet eller rädsla för att skada sig själv (Robstad, Westergren, Siebler, Söderhamn, & Fegran, 2019). Brist på utrustning eller rädsla för skada medför att sjuksköterskor helst inte vill vårda patienter med fetma. Trots att redskap fanns tillgänglig för patienter med fetma så förekom risk för skador vilket sjuksköterskor vill undvika (Robstad et al., 2019). Tidigare studier visar även att sjukvårdspersonal kände frustration vid mötet med patienter med fetma (Kirk et al., 2014). Anledningen till att sjukvårdspersonal kände frustration var på grund utav avsaknad av rutiner och utbildning kring vårdande av patienter med fetma. Frustration uppstod även när patienterna inte kunde genomföra viktnedgång och att vårdpersonal då kände sig maktlös (Kirk et al., 2014). Dåliga arbetsförhållanden och för lite utbildning för sjuksköterskor riskerar att skada den vårdande relationen sjuksköterskan har med patienten. Attityder som tas med i vårdmötet kan försvåra för sjuksköterskan att se till patienten som en unik individ med unika behov (Travelbee, 1971). Patienten bör bemötas respektfullt och med en öppenhet och lyhördhet (Travelbee, 1971).

I resultatet framkom attityder att patienter med fetma har en sämre livsstil. Sjuksköterskor anser att patienterna själva bär ansvar för sitt tillstånd och att det ligger problem i deras relation till mat och aktivitet. Anledning till detta kan vara att

14

sjuksköterskor inte tänker på att fetma är komplext och ofta orsakas av kombination mellan energiintag, inaktivitet, miljöfaktorer och genetik (Heymsfield & Wadden, 2017). Att endast se till energiintag och inaktivitet gör då att åtgärderna som sätts in mot fetman ofta inte räcker till för att genomföra viktnedgång (Heymsfield & Wadden, 2017). Tidigare forskning utförd av Garcia (2012) visar att sjuksköterskor med högre utbildning till större utsträckning anser att fetma är komplext med många bidragande faktorer, men att majoriteten ändå anser livsstilen vara största bidragande faktorn (Garcia, 2012). Tidigare forskning visar att matvanor (88%), fysisk aktivitet (87%),

träning (82%) och diet (68%) var de vanligaste förekommande ämnena sjuksköterskor

diskuterade med patienter med fetma. Ämnena som vanligtvis diskuteras visar att ansedda orsakerna till fetma mestadels tillskrivs livsstil (Petrin, Kahan,Turner, Gallagher & Dietz, 2017). Ansedda orsaken till fetman har visats påverka attityderna (Hansson & Rasmussen, 2014). Ifall orsaken till fetman anses bero på personen och dennes livsstil påvisas mer negativa attityder. Ifall orsaken till fetman anses bero på faktorer personen inte kan kontrollera påvisas mindre negativa attityder (Hansson & Rasmussen, 2014). Intervjuer som gjorts med personer med fetma (40%), visar att personer med fetma önskar att människor i allmänhet blir mer upplysta kring de olika komplexa orsakerna till fetma (Puhl et al., 2008). Enligt Travelbees teori (1971) behöver sjuksköterskan vara öppen i mötet med patienten, och se patienten som en unik individ med egna behov. Att generalisera patientgrupper motarbetar den öppna kommunikationen och kan försämra vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient (Travelbee, 1971).

I resultatet framkom attityder att patienter med fetma är lata. Attityden lathet kan både syfta på fysiska begränsningar och ansedd viljestyrka. Att lathet är en vanlig attityd som förekommer mot patienter med fetma kan bero på att sjuksköterskor anser att inaktivitet är en stor bidragande orsak till fetman (Petrin et al., 2017). Attityden lathet kan även syfta till att sjuksköterskor anser det obegripligt att patienten inte tar tag i sin vikt. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att patienter med fetma är lata, i motsats till ordet motiverade (Robstad et al., 2019). Intervjuer utfördes med personer med fetma, där 62,5% uppgav att den vanligaste attityden som framkom var att personer med fetma fick höra var att de var lata (Puhl et al., 2008). Personer i studien uttryckte även att de inte upplevde sig själva lata och ville bli behandlade med respekt och omtänksamhet (Puhl et al., 2008). Travelbees teori (1971) menar att relationen mellan sjuksköterska och patient kan skadas ifall sjuksköterskan tillskriver patienten negativa egenskaper eller skuldbelägger patienten för sjukdomstillståndet, vilket kan leda till vårdlidande för patienten (Travelbee, 1971).

15

Slutsatser

En ökning av patienter med fetma förväntas ske till följd av att andelen människor med fetma ökar i samhället. Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma har undersökts. I resultatet framkom flertalet attityder hos sjuksköterskor till patienter med fetma. De attityder som stack ut mer bland sjuksköterskor var attityder kring livsstil hos patienter med fetma. Sjuksköterskor tyckte att patienterna själva bär det största ansvaret för sin fetma genom matvanor och inaktivitet. En medvetenhet kan skapas över de attityder som framkommit och en diskussion kan föras kring riskerna med attityder som förekommer i det vårdande mötet. Resultatet kan inte avgöra om sjuksköterskor vårdar patienter med fetma sämre utifrån de attityder som framkommit. Generalisering av resultatet till svenska sjuksköterskor bör göras med försiktighet eftersom ingen av artiklarna är ifrån Sverige. Litteraturöversikten hoppas inspirera till vidare forskning inom området.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten kan användas av sjuksköterskor för att öka medvetenheten kring de attityder som förekommer mot patienter med fetma. Attityder som tas med i det vårdande mötet kan riskera att påverka relationen mellan sjuksköterska och patient. Resultatet kan bidra till att synliggöra attityder som sjuksköterskor har och leda till en dialog om attitydernas påverkan på vården av patienter med fetma. Författarna tror att ämnet kan upplevas svårt för sjuksköterskor att belysa på arbetsplatser. Genom att hålla öppna diskussioner bland sjuksköterskor kring attityder till patienter med fetma kan medvetenhet kring attityder skapas. En öppenhet bidrar till att skapa en tryggare miljö för diskussion och utveckling. Exempel kan vara temadagar på arbetsplatsen där ämnet diskuteras. En medvetenhet kring förekommande attityder kan leda till ett mer förebyggande förhållningssätt för att motverka att attityder framkommer i det vårdande mötet. En bättre förståelse för patienter med fetma kan skapas och på så sätt ge en bättre vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Resultatet kan även bidra med en förståelse till anhöriga och samhället om de attityder som förekommer mot patienter med fetma. Slutsatser kan inte dras till hur attityder påverkar patienter. Ytterligare forskning är av nytta för att ge ytterligare förståelse kring de attityder som förekommer samt hur attityder kan påverka patienten. Kvalitativa studier kan i framtiden göras för att ge en djupare förståelse kring attityder till patienter med fetma.

16

Referenser

*Artiklar som bearbetas i resultatet

Ackermann, R. T., Liss, D. T., Finch, E. A., Schmidt, K. K., Hays, L. M., Marrero, D. G., & Saha, C. (2015). A Randomized Comparative Effectiveness Trial for Preventing Type 2

Diabetes. American Journal of Public Health, 105(11), 2328–2334.

https://doi.org/10.2105/AJPH.2015.302641

Amy, N. K., Aalborg, A., Lyons, P., & Keranen, L. (2006). Barriers to routine gynecological cancer screening for White and African-American obese women. International journal

of obesity, 30(1), 147-155.

Billhult, A. (2017) Kvantitativ metod och stickprov. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori

och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s. 99 - 109) Lund:

Studentlitteratur

Birkler, J., & Björkander Mannheimer, E. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och

människosyn (1. uppl.). Stockholm: Liber.

*Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins, L. & Thompson, J. (2007), Management of obesity in primary care: nurses’ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing, 59: 329–341. https://doi.org/:10.1111/j.1365-2648.2007.04297.x

Cambridge Dictionary. (u.å.). Attitude. Hämtad 27 april 2020 från

https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/attitude

Carr, D. & Friedman, M.A. (2005) Is obesity stigmatizing? Body weight, perceived discrimination, and psychological well-being in the United States. Journal of Health

and Social Behaviour 46: 244–259

Croghan, I. T., Ebbert, J. O., Njeru, J. W., Rajjo, T. I., Lynch, B. A., DeJesus, R. S., … Tulledge-Scheitel, S. M. (2019). Identifying Opportunities for Advancing Weight Management in Primary Care. Journal of Primary Care & Community Health. https://doi.org/10.1177/2150132719870879

Decety, J., Cacioppo, J., Cunningham, W., Haas, I., & Jahn, A. (2011). Attitudes. In The Oxford Handbook of Social Neuroscience. : Oxford University Press. Hämtad 2 april 2020 från https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780195342161.013.0013

EBSCO Health. (u.å.). CINAHL databases. Hämtad 17 april 2020 från https://www.ebscohost.com/nursing/products/cinahl-databases

EBSCO Health. (u.å.). MEDLINE databases. Hämtad 17 april 2020 från https://www.ebscohost.com/nursing/products/medline-databases

EBSCO Health. (u.å.). PSYCINFO databases. Hämtad 17 april 2020 från https://www.ebscohost.com/nursing/products/psycinf0

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

17

Folkhälsomyndigheten. (2020) övervikt & fetma Hämtad 8 april 2020.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-ochmatvanor/overvikt-och-fetma/

Garcia, J, T. (2012). Assessing weight bias in nurses toward obese patients and its effect on

quality of care (Doktorsavhandling, University of

Florida, Gainesville, USA) Hämtad från https://ufdc.ufl.edu/UFE0044616/00001 *Geckle, K., & Anderson, J. (2001). Obese adult patients: Nurses’ attitudes

(Doktorsavhandling, University of Ohio). Hämtad från

http://search.proquest.com/docview/250211033/

*Gujral, H., Tea, C., & Sheridan, M. (2011). Evaluation of nurse´s attitudes toward adult patients of size. Surgery for Obesity and Related Diseases, 7(4), 536-540. https://doi.org/10.1016/j.soard.2011.03.008

Hansson, L., & Rasmussen, F. (2014). Attitudes towards obesity in the Swedish general population: The role of one’s own body size, weight satisfaction, and controllability

beliefs about obesity. Body Image, 11(1), 43–50.

https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2013.10.004

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från

idé till examination inom omvårdnad (s. 411-419). Lund: Studentlitteratur

Heymsfield, S. B., och Wadden, T. A. (2017). Mechanisms, pathophysiology, and

management of obesity. The New England Journal of Medicine, 376(3), 254–

266. https://doi.org/10.1056/NEJMra1514009

*Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4), 244– 249. https://doi.org/10.1080/02813430701691778

Kim, D., Wang, F., & Arcan, C. (2018). Geographic Association Between Income Inequality and Obesity Among Adults in New York State. Preventing Chronic Disease, 15. https://doi.org/10.5888/pcd15.180217

Kirk, S. F. L., Price, S. L., Penney, T. L., Rehman, L., Lyons, R. F., Piccinini-Vallis, H., … Aston, M. (2014). Blame, Shame, and Lack of Support: A Multilevel Study on Obesity

Management. Qualitative Health Research, 24(6), 790–800.

https://doi.org/10.1177/1049732314529667

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricsson, M (Red.) Vetenskaplig teori och metod

från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57–77) Lund: Studentlitteratur AB

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.

Link, B., & Hatzenbuehler, M. L. (2016). Stigma as an Unrecognized Determinant of Population Health: Research and Policy Implications. Journal of Health Politics,

Policy & Law, 41(4), 653–673. https://doi-org./10.1215/03616878-3620869

Merrill, E., & Grassley, J. (2008). Women’s stories of their experiences as overweight patients.

Journal of Advanced Nursing, 64(2), 139–146.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2008.04794.x

Petrin, C., Kahan, S., Turner, M., Gallagher, C., & Dietz, W. H. (2017). Current attitudes and practices of obesity counselling by health care providers. Obesity Research & Clinical

Practice, 11(3), 352–359. https://doi-org./10.1016/j.orcp.2016.08.005

*Poon, M., & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and

registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 18(16), 2355–

18

Priebe & Landström (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod -

från idé till examination inom omvårdnad (s. 25 – 40). Lund: Studentlitteratur AB

Puhl, R., & Suh, Y. (2015). Health Consequences of Weight Stigma: Implications for Obesity Prevention and Treatment. Current Obesity Reports, 4(2), 182–190. https://doi.org/10.1007/s13679-015-0153-z

Puhl, R.M., Andreyeva, T., & Brownell, K.D. (2008). Perceptions of weight discrimination: prevalence and comparison to race and gender discrimination in America.

International Journal of Obesity, 32(6), 992–1000.

https://doi.org/10.1038/ijo.2008.22

Puhl, R.M., & Heuer, C. (2009). The stigma of obesity: a review and update. Obesity (Silver

Spring, Md.), 17(5), 941-964. doi:10.1038/oby.2008.636

Puhl, R. M., Moss-Racusin, C., Schwartz, M. B., & Brownell, K. D. (2008). Weight stigmatization and bias reduction: Perspectives of overweight and obese adults. Health

Education Research, 23(2), 347–358. https://.doi.org/10.1093/her/cym052

Ramos Salas, X., Forhan, M., Caulfield, T., Sharma, A.M., & Raine, K.D. (2019) Addressing Internalized Weight Bias and Changing Damaged Social Identities for People Living

With Obesity. Frontiers in psychology, 10: 1409.

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.01409

Robstad, N., Westergren, T., Siebler, F., Söderhamn, U., & Fegran, L. (2019).

Intensive care nurses’ implicit and

explicit attitudes and their behavioural intentions towards obese intensive care patien

ts. Journal of Advanced Nursing, 75(12), 3631–

3642. https://doi.org/10.1111/jan.14205

Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (s.49–58). Lund: Studentlitteratur AB

* Sikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H., & Riedel-Heller, S. (2013). Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese Patients. Obesity

Facts, 6(6), 512–522. https://doi.org/10.1159/000356692

Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

[Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-

svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivninglegitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svensk Sjuksköterskeförening (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr].

Stockholm: Brommatryck & Brolins.

*Tanneberger, A., & Ciupitu-Plath, C. (2018). Nurses’ Weight Bias in Caring for Obese Patients: Do Weight Controllability Beliefs Influence the Provision of Care to Obese

Patients? Clinical Nursing Research, 27(4), 414–

432. https://doi.org/10.1177/1054773816687443

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Pennsylvanien, PA: F.A. Davies Udo, T., Purcell, K., & Grilo, C. M. (2016). Perceived weight discrimination and chronic

medical conditions in adults with overweight and obesity. International Journal of

Clinical Practice, 70(12), 1003–1011. https://doi.org/10.1111/ijcp.12902

Vetenskapsrådet. (2017) God forskningssed. Hämtad den

15 februari 2020 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

19

*Wang, Y., Ding, Y., Song, D., Zhu, D., & Wang, J. (2016). Attitudes Toward Obese Persons and Weight Locus of Control in Chinese Nurses: A Cross-sectional Survey. Nursing

Research, 65(2), 126–132. https://doi.org/10.1097/NNR.0000000000000145

World Health Organization. (2020a). Body mass index – BMI. Hämtad 7 januari 2020 från http://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi

World Health Organization. (2020b). Obesity and overweight. Hämtad 16 april 2020 från https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight Wu, Y., & Berry, D. C. (2017). Impact of weight stigma on physiological and psychological

health outcomes for overweight and obese adults: A systematic review. Journal of

Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 74(5), 1030–1042. https://doi.org/10.1111/jan.13511

*Yılmaz, H., & Yabancı Ayhan, N. (2019). Is there prejudice against obese persons among health professionals? A sample of student nurses and registered nurses. Perspectives

in Psychiatric Care, 55(2), 262–268. https://doi.org/10.1111/ppc.12359

*Zhu, D., Norman, I., & While, A. (2013). Nurses’ self-efficacy and practices relating to weight management of adult patients: a path analysis. International Journal of Behavioral

Nutrition and Physical Activity, 10(1), 131. https://doi.org/10.1186/1479-5868-10-131

* Zuzelo, P., & Seminara, P. (2006). Influence of registered nurses’ attitudes toward bariatric patients on educational programming effectiveness. The Journal of Continuing

Education in Nursing, 37(2), 65–73.

https://doi.org/10.3928/00220124-20060201-02

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.) Dags för uppsats: vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (s.57–79). Lund: Studentlitteratur

Bilagor

träffar Läst titel Läst abstrakt

Artiklar till kvalitetsgranskning Artiklar till resultat CIHNAL 10-03-2020 Begränsningar: Peer reviewed, English language, Age group: all adult Publication date: 2010–2020 Nurs* AND overweight or obesity or obese AND attitudes 125 125 11 7 4 CIHNAL 10-03-2020 Begränsningar: Peer reviewed, English language, Age group: All adult Publication date: 2010–2020 Nurs* AND overweight or obesity or obese or fat or high BMI AND attitudes or perceptions or opinions or thoughts or feelings or beliefs 189 189 6 1 0 CINAHL 24-03-2020 Begränsningar: Peer reviewed, english language, Age group: all adult, Publication

date: 2000–2020 Nurs* AND attitudes or perceptions or opinions or thoughts or feelings or beliefs AND overweight or obesity or obese 330 330 13 2 1 CINAHL 24-04-2020 Begränsningar: Peer reviewed, English language

Age group: all adult

Publication date: 2000-2020 Nurs* AND attitudes or perceptions or opinions or thoughts or feelings or beliefs AND overweight or obese or obesity 328 328 7 2 1 Medline 19-03-2020 Nurs* AND attitude AND overweight patients 127 127 7 1 1 PsycInfo 19-03-2020 Begränsningar: Peer reviewed, English language, Age group:

adulthood Publication date: 2010–2020 Nurs* AND attitude AND obese or obesity or overweight 299 299 9 3 0

Manuell sökning 19-03-2020 12 8 4 Totalt: 1398 1398 65 24 11

Bilaga 2. Protokoll för kvalitetsgranskning

Bilaga 3. Artikelmatris Författare/År

/Land

Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitets

gransknings-poäng Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins, L. & Thompson, J. 2007 Sheffield, England Management of obesity in primary care: nurses’ practices, beliefs and attitudes Undersöka sjuksköterskors förhållningssätt och attityder kring vårdande av patienter med fetma Tvärsnittsstudie Korrelations studie 565 sjuksköterskor Många sjuksköterskor känner sig osäkra kring bemötandet av patientgruppen Negativa stereotyper var få, men det förekom negativa attityder. Del 1: 4 poäng Del 2: 7 poäng 11/11 poäng Geckle, K., & Anderson, J. 2001 Ohio, USA Obese adult patients: Nurses' attitudes. Undersöka sjuksköterskors attityder kring vuxna patienter med fetma. Frågeställningar kring olika faktorer som tros påverka attityderna Tvärsnittsstudie Icke-experimentell deskriptiv design. Bekvämlighets-urval 134 deltagare, varav 111 sjuksköterskor Medelvärdet visar på mer positiva attityder. Sjuksköterskor som själva var överviktiga hade mer positiva attityder. Del 1: 4 poäng Del 2: 7 poäng 11/11 poäng Gujral, H., Tea, C., & Sheridan, M. Virginia, USA 2011 Evaluation of nurse's attitudes toward adult patients of size. Undersöka sjuksköterskors attityder och uppfattningar av patienter med fetma. Undersöka om bariatrisk känslig-hetsträning har påverkan på attityderna. Undersöka sjuksköterskors egna BMI jämfört med deras attityder. Tvärsnittsstudie Bekvämlighets-urval 266 Sjuksköterskor Attityderna till patienter med övervikt förbättrades aningen efter bariatrisk känslighets- träning. Del 1: 4 poäng Del 2: 6 poäng 10/11 poäng Saknar jämförelser mellan eget resultat och forskning Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A & Patja, K. 2009 Lahti, Finland The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses Undersöka sjuksköterskors och läkares uppfattningar och attityder kring bemötande och vårdande av olika patientgrupper: fetma hos vuxna, dyslipidemi, högt blodtryck, typ 2 diabetes och rökning. Tvärsnittsstudie 220 deltagare, varav 161 sjuksköterskor Majoriteten ansåg att patienterna själva hade ansvar för sin hälsa. Patienternas ovilja till förändring ansågs vara ett stort hinder för vårdplanering Del 1: 4 poäng Del 2: 6 poäng 10/11 poäng Diskuterar inte validitet och reliabilitet i diskussionen Poon, M., & Tarrant, M. 2009 Hong Kong, Kina Obesity: attitudes of undergraduat e student nurses and registered nurses. Undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestu denters attityder mot patienter med fetma och vårdandet av dessa Tvärsnittsstudie 199 sjuksköterskor 352 sjuksköterske-studenter. Både neutrala och negativa attityder framkom. Sjuksköterskor hade mer negativa attityder jämfört med studenter. Del 1: 4 poäng Del 2: 7 poäng 11/11 poäng

Sikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H.H., & Riedel-Heller, S. 2013 Hamburg, Tyskland Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese Patients Undersöka attityder hos vårdpersonal mot patienter med fetma Tvärsnittsstudie Använder vinjett 682 sjukvårds-personal. 321 sjuksköterskor, 183 läkare, 118 terapeuter och 23 annan. Negativa attityder mot patienter med fetma fanns. Sjuksköterskorn a påvisade mer positiva attityder jämfört med läkare och terapeuter. Del 1: 4 poäng Del 2: 6 poäng 10/11 poäng Diskuterar inte validitet och reliabilitet i diskussionen Tanneberger, Anne; Ciupitu-Plath, Cristina 2018, Berlin, Tyskland Nurses’ Weight Bias in Caring for Obese Patients: Do Weight Controlla-bility Beliefs Influence the Provision of Care to Obese Patients? Undersöka om sjuksköterskor har negativa attityder mot patienter med fetma. Undersöka om patienter med fetma behandlas annorlunda jämfört med patienter med normalvikt. Tvärsnittsstudie Explorativ Innehöll en öppen fråga på slutet av enkäten. 73 Sjuksköterskor Negativa attityder förekommer hos sjuksköterskor mot patienter med fetma. Patienter med fetma tros ibland behandlas annorlunda. Del 1: 4 poäng Del 2: 7 poäng 11/11 poäng Yan Wang, Ye Ding, Daoping Song, Daqiao Zhu, & Jianrong Wang. 2016 Shanghai, Kina Attitudes Toward Obese Persons and Weight Locus of Control in Chinese Nurses: A Cross-sectional Survey Undersöka sjuksköterskors attityder mot patienter med fetma. Jämföra attityderna med weight locus of control. Tvärsnittsstudie Bekvämlighets-urval 297 sjuksköterskor Majoriteten av sjuksköterskor hade neutrala attityder till överviktiga, och en del hade positiva attityder. Del 1: 4 poäng Del 2: 7 poäng 11/11 poäng Yılmaz, H. Ö., & Yabancı Ayhan, N. 2019, Ankara, Turkiet Is there prejudice against obese persons among health professionals? A sample of student nurses and registered nurses Undersöka ifall det finns fördomar mot överviktiga bland sjuksköterskestu denter och sjuksköterskor. Tvärsnittsstudie 379 sjuksköterskor och sjuksköterskestu denter, varav 189 är sjuksköterskor. Majoriteten hade negativa attityder till överviktiga. Sjuksköterskorn a hade mer negativa attityder jämfört med studenterna. Del 1: 4 poäng Del 2: 6 poäng 10/11 poäng Diskuterar inte validitet och reliabilitet i diskussionen Zuzelo, P. R. & Seminara, P. (2006). Philadelphia, USA Influence of Registered Nurses’ Attitudes Toward Bariatric Patients on Educational Programming Effective-ness Undersöka sjuksköterskors attityder mot patienter med fetma och hur det påverkar vården Tvärsnittsstudie Icke-experimentell. Kvalitativt inslag med en öppen fråga i slutet av enkäten. 119 Sjuksköterskor Sjuksköterskor kände oro över patient-säkerheten och ökad arbets-belastning. Mer neutrala attityder förekom. Del 1: 4 poäng Del 2: 6 poäng 10/11 poäng Saknar jämförelser mellan eget resultat och forskning