Film- & Litteraturturism: Fakta och fiktion i en lättsam blandning

Film- & Litteraturturism

– Fakta och fiktion i en lättsam blandning

Av: Caroline Ahlm

2

Abstract

Title: Movie & Literary tourism – an easy going mix of facts and fiction

Movie and literary tourism is a genre that has been recognized around the world for a long time but that has only recently got a grip on Sweden. More and more famous books are being cinematized and because of the success of these movies we can now walk in the traces of Wallander as well as the Millenniummovies.

The focus of this study is mainly about the tourists’ motivation when it comes to this form of tourism and the purpose is to try understand what needs come in to play when a movie and literary tourism attraction is chosen. The study objects are two movie and literary walks which are based on books and movies with a fictitious storyline.

The performed research was based on a multiple strategy with the qualitative method - consisting of respondent and informant interviews - in focus and the quantitative investigation - in the form of an one-page questionnaire - more as a complement.

On the basis of the most fundamental theory of motivation in general (Maslow, 1970) and the tourism research’s more specific travel motivation theory (Pearce, 2005), the conditions for movie and literature as sorts of tourism have been made clear. Additionally, with the help of an additional motivation theory as well as several articles within the area of movie and literary tourism, this study has made an attempt to reach a more narrow theory for movie and literary tourism.

The results from the research show that movie and literary tourism is a highly qualified tourism genre where the visitors’ needs are highly set and the motivation is primarily focused on self-development and the experience of new things. Also the possibility to exchange reality for a fictional surrounding and getting the opportunity to fantasize are highly prioritized motivation aspects.

Movie and literary tourism is a big future area within the tourism industry, but before its potential can be fully understood and exploited, more research is needed.

Keywords: Literary tourism, movie tourism, Wallander tourism, Millennium tourism, motivation

3

Sammanfattning

Film- och litteraturturism är en genre som länge haft stort underlag i utlandet, men som först på senare år har fått fäste även i Sverige. Allt fler kända verk filmatiseras och blir till succéer och som en följd av detta kan vi idag vandra i så väl Wallanders som i Millenniumfilmernas spår.

I denna studie ligger koncentrationen främst på turisternas motivation när det kommer till denna form av turism och syftet är att försöka förstå vilka behovsaspekter som spelar in när attraktioner baserade på film- och litteratur väljs. Fokus ligger på två film- och

litteraturvandringar vilka bygger på böcker och filmer vars handlingar är rent fiktiva. Studien som utförts bygger på en flerfaldig strategi med den kvalitativa metoden – bestående av respondent och informantintervjuer - i fokus och den kvantitativa undersökningen – i form av en kortare enkät - mer som ett komplement.

Utifrån den mest grundläggande teorin för motivation i allmänhet (Maslow, 1970) och turismforskningens mer specifika resemotivationsteori (Pearce, 2005) så har förutsättningarna för film och litteratur som turismart klarlagts, och med hjälp av ytterligare en motivationsteori samt flera artiklar inom området film- och litteraturturism har denna studie gjort ett försök i att nå fram till en mer avsmalnad teori kring just film- och litteraturturism.

Resultatet av studien visar på att film- och litteraturturism är en högkvalificerad

turismgenre där besökarnas behov är högt ställda och motivationen i första hand ligger i att utveckla sig själv och uppleva nya saker. Även möjligheten att byta ut verkligheten mot en påhittad omgivning och att få tillfälle att fantisera sig bort är högprioriterade

motivationsaspekter.

Film- och litteraturturism är ett stort framtida område inom turismen, men innan dess potential kan förstås och utnyttjas till fullo krävs mer forskning.

4

Innehållsförteckning

3.1ATHEORY OF HUMAN MOTIVATION ... 12

3.2THE TRAVEL CAREER PATTERN APPROACH ... 13

3.3COUNTERSTRUCTURES ... 14

3.4TIDIGARE FORSKNING ... 15

4 RESULTAT ... 17

4.1INTERVJURESULTAT,WALLANDERVANDRING,YSTAD ... 17

4.2INTERVJURESULTAT,MILLENNIUMVANDRING,STOCKHOLM ... 20

4.3MOTIVATIONSENKÄT ... 23 5 ANALYS ... 26 6 SLUTSATS ... 31 7 AVSLUTANDE DISKUSSION ... 33 7.1 FORTSATT FORSKNING ... 33 REFERENSER ... 34 TRYCKTA KÄLLOR ... 34 MUNTLIGA KÄLLOR ... 35 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 35 BILAGOR ... 36

BILAGA 1–DE OLIKA TYPERNA AV WALLANDERTURISM ... 36

BILAGA 2–TEORIMODELLER ... 37

BILAGA 3–INTERVJUFRÅGOR... 39

BILAGA 4–MOTIVATIONSENKÄTENS UTFORMNING ... 41

5

Figurförteckning

Figur 1: Film- och litteraturturistens motivationskategorier………...…. 31

Figur 2: Film- och litteraturturistens motivationsprocess………...…….. 32

Figur 3: Theory of human motivation………...…. 37

Figur 4: Travel career pattern (TCP) concept………... 38

Tabell 1: Definitioner av begrepp berörda i Lengkeeks teori kring counterstructures …… 14

Tabell 2: Definition av motivationskategoriernas aspekter……… 31

Tabell 3: Motivationsenkätens mall……… 41

Tabell 4: Motivationsunderenkätens resultat, guider och ansvarigas synpunkter………….. 42

Tabell 5: Motivationsenkätens resultat, besökarnas synpunkter………... 44

Tabell 6: Motivationsenkätens resultat, Millenniumvandringens synpunkter……... 46

Tabell 7: Motivationsenkätens resultat, Wallandervandringens synpunkter……….. 48

6

1 Inledning

Detta kapitel introducerar ämnet som uppsatsen behandlar med dess bakgrund, syftet med uppsatsen samt den frågeställning som studien utgått ifrån. I slutet presenteras även de avgränsningar som gjorts, definitioner för använda begrepp samt uppsatsens disposition.

1.1 Bakgrund

Människan har sedan långt tillbaka i historien rest för att besöka platser som omnämnts i kända skrifter och bland de äldsta redogörelserna finner man olika typer av pilgrimsfärder. I den kristna världen förekom dessa resor redan under 300-talet e Kr och de sevärdheter som utforskades hade alla anknytning till Bibeln. På den tiden motiverades resenärerna av religion och historia, man ville uppleva sin tro på nära håll och besöka de platser där berättelserna i skrifterna utspelat sig (Blom, 2004).

Kända verk har genom tiderna fortsatt att skapa turistmål för litteraturälskare, men det var inte förrän på senare år som dessa kom att kallas för turister och inriktningen blev känd som litteraturturism. Denna turismgenre var dock inte för alla, utan begränsade sig till de som efter att ha slukat en serie böcker valde att på egen hand ge sig ut på jakt efter berättelsen och författarens rötter. Visst skapades det med all sannolikhet underlag för att ta hand om dessa turister redan då, men det var först när allt fler verk omvandlades till film som den stora mängden fick upp ögonen för dessa platser och ännu en genre uppstod - filmturismen.

Bland de filmatiseringar som internationellt väckt störst intresse att uppleva hos filmturisterna återfinns bland annat Alnwick Castle som i filmerna om Harry Potter är magiskolan Hogwarts, samt Rosslyn Chapel i Midlothian och Temple church i London som båda figurerar i inspelningen av Da Vinci-koden (Munkhammar, 2007). Även i Sverige har vi börjat fatta tycke för denna typ av turism och efter Vimmerby och Astrid Lindgrens filmer har vi nu även börjat ta oss till Ystad för att gå ”I Wallanders spår”, till Västergötland för att följa tempelriddaren Arn, samt till Stockholm för att uppleva Lisbeth Salander och Mikael

Blomkvists äventyr i Millenniumfilmerna.

Film- och litteraturturisterna lägger ner så väl pengar som tid av sin semester för att guidas runt på dessa inspelningsplatser och höra det berättas om de olika karaktärernas upptåg, detta trots att varken händelse eller karaktär någonsin existerat. Så varför fascineras då turister av dessa platsers fiktiva historia? Kan djupare insikt i denna motivationsprocess rent utav ge bättre förutsättningar för lyckade film- och litteraturturistmål i framtiden?

1.2 Problemformulering

Betydelsen av att bedriva resemotivationsstudier är omfattade och det finns en utbredd uppfattning i turismforskningskretsar om motivation som grundläggande för all

turismutveckling (Pearce, 2005). Film- och litteraturturism är en relativt ny typ av turism i Sverige och det finns mycket sparsamt med svenska studier inom området. Framförallt i USA har filmturismen existerat under en längre tid, men de studier som gjorts där behandlar endast förhållandet mellan film och ökad turism, och talar mer om siffror än besökens

bakomliggande faktorer. Precis som Pearce (2005) nämner ovan är turistmotivation ett mycket användbart hjälpmedel när det kommer till att förstå förutsättningarna för en destinations dragningskraft och därför har denna studie inriktats på att ta reda på vad det är

7

som gör att platser inom filmens och litteraturens värld blir till sevärdheter. Detta har gjorts genom att fokusera på de anledningar som så väl ansvariga, guider och besökare anser ligga till grund för intresset. Dessa resultat utvärderas med hjälp av olika motivationsteorier och tidigare forskning kring filmturism i hopp om att ge insikt i vad som lockar en film- och/eller litteraturintresserad turist till en sådan destination.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som motiverar film- och litteraturturister att besöka fiktiva platser som turistmål, detta för att ge en bättre förståelse för denna nya typ av turism samt även förbättra förutsättningarna för dess framtida utveckling.

Detta utmynnar i följande frågeställningar:

 Vilka typer av motivationsaspekter inverkar vid turistens val av ett fiktivt film- och

litteraturturistmål?

 Hur kan aktuella motivationsteorier och framtagen empiri inom området sammanföras

så att en mer avsmalnad teori kring just film- och litteraturturism framställs?

1.4 Avgränsningar

Studien som utförts fokuserar på två av de guidade turer med film- och litteraturinriktning som finns i Sverige – Wallandervandringen i Ystad och Millenniumvandringen i Stockholm. Båda dessa har funnits med ett par år och är på så vis både väletablerade och kända nog att hitta information kring. Ytterligare ett stort resmål för film- och litteraturturister, I Arns

fotspår, har valts bort då stora delar av filmen har historisk verklighetsanknytning och därför

kunde komma att leda till att turisterna istället skulle ange historiska motiv med besöket. De två vandringar som studien fokuserar på baseras således istället på böcker och filmer vars handling är rent fiktiv och där endast den berörda platsen finns på riktigt (något som också är en förutsättning för att film- och litteraturturism ska kunna uppstå (Thurfjell, 2009)).

Då vandringarna i Ystad ännu inte hade dragit igång för privatpersoner vid tiden för uppsatsens studie och det samtidigt uppfattades finnas generella svårigheter med att få till långvariga intervjuer med besökare på plats, så gavs studien istället ett bredare omfång av intervjuobjekt i form av så väl besökare som ansvariga och guider. Respondenter och

informanter har fördelats jämt från de två vandringarna och den insamlade informationen från de två grupperna har på så sätt kunnat sammanställas och analyseras så väl var för sig som tillsammans.

1.4 Begreppsdefinitioner

Film- och Litteraturturism

Typ av turism i vilken både film och litteratur ligger till grund för det som turisterna kan tänkas vilja se under ett besök. I de allra flesta fall läggs grunden till turismen av de platser som omnämns i det litterära verk som lästs och när denna sedan omvandlas till film

8

tillkommer även intresset för de inspelningsplatser som använts. De mest kända film- och litteraturmål som finns i Sverige är Astrid Lindgrens Vimmerby, Jan Guillios Västergötland, Henning Mankells Ystad och Stieg Larssons Stockholm.

Wallandervandring / I Wallanders spår

Stadsvandring i Ystad utefter Henning Mankells böcker och filmerna om

kriminalkommissarie Kurt Wallander. Vandringarna anordnas av företaget Guidepoolen och blandar även in Ystads historia i den 1½ timme långa vandringen.

Millenniumvandring / I Stieg Larssons spår

Stadsvandring i Stockholm utefter Stieg Larssons böcker och filmerna om mästerdetektiven Mikael Blomkvist och karaktären Lisbeth Salander. Vandringarna anordnas av Stockholms stadsmuseum och tar även in Stockholms historia i den 2 timmar långa vandringen på Södermalm.

1.5 Uppsatsdisposition

Kapitel 1: Detta kapitel introducerar ämnet som uppsatsen behandlar med dess bakgrund, problemdiskussion, syftet med uppsatsen samt den frågeställning som studien utgått ifrån. I slutet presenteras även de avgränsningar som gjorts, definitioner för använda begrepp samt uppsatsens disposition.

Kapitel 2: I detta kapitel presenteras den metod som använts i studien för att samla in relevant data inom området av intresse. Även utformningen av studien, urvalet av informanter, genomförandet av studien samt metodkritik tas upp.

Kapitel 3: I detta kapitel beskrivs de vetenskapliga teorier vilka legat till grund för den analys som gjorts och de slutsatser som dragits av studien. Det görs även en genomgång av den tidigare forskning som existerar inom det aktuella området.

Kapitel 4: Detta kapitel lägger fram studiens resultat i form av det som framkommit vid intervjuer, av motivationsenkäterna samt vid besöken på platserna. Bakgrunderna och motivationsdiskussionerna har samtlig information hämtad från intervjuerna medan upplevelsen är forskarens egen uppfattning vid besöket. Kortare anekdoter finns också i anslutning till texten.

Kapitel 5: I detta kapitel förenas studiens resultat med existerande teorier i ett försök att analysera fenomenet som studerats och bygga upp en grund att sedan kunna dra slutsatser ifrån.

Kapitel 6: Detta kapitel väger samman det som tagits upp i analysen och drar utifrån detta slutsatser för att besvara den inledande frågeställningen.

Kapitel 7: I det sista kapitlet behandlas fenomenet och dess framtid utifrån forskarens egna tankar och åsikter. Det öppnas även upp för fortsatt forskning inom ämnet.

Bilagor: I bilagorna presenteras de olika typer av Wallanderturism som finns i Ystad samt figurer över teorierna Theory of human motivation och Travel career pattern (TCP) concept. Utöver detta finns även mallen för motivationsenkäten samt resultaten från denna del av studien - grupperat efter guider / ansvariga, besökare, Millenniumvandringen,

9

2 Metod

I detta kapitel presenteras den metod som använts i studien för att samla in relevant data inom området av intresse. Även utformningen av studien, urvalet av informanter, genomförandet av studien samt metodkritik tas upp.

2.1 Metodval

Vid utförandet av studien användes en flerfaldig strategi där den kvalitativa metoden låg i fokus med syftet att få personlig information och mer djupgående insikt i film- och litteraturturisternas motivation, medan den kvantitativa metoden användes i mindre utsträckning för att komplettera den kvalitativt insamlade informationen.

Den kvalitativa ansatsen bestod av ett flertal intervjuer med ansvariga, guider och besökare på de två vandringar som behandlas i uppsatsen. Denna kombinerade form av informant- och

respondentintervju öppnar upp för en mer nyanserad insamling av information än vid en

direkt intervju och lämpar sig bra i ett kvalitativt urval (Holme & Solvang, 1997). Studiens kvantitativa del utgjordes av en kortare motivationsenkät och besvarades av samtliga

intervjuobjekt. Utöver detta utfördes även en mindre fältstudie där forskarens egen upplevelse av vandringarna och den miljö de äger rum i låg i fokus, detta för att delvis skapa sig en egen uppfattning av turismen men även för att förbereda sig för intervjuerna genom att ”underlätta tolkningen och förståelsen av det som personen ifråga berättar” (Bryman, 2002, s. 305).

Som en följd av den i huvudsak kvalitativa forskningsstrategi som valdes framstod även en

induktiv inriktning som den mest lämpade för denna studie. Detta innebar att forskningens roll

var att generera teori, inte att pröva den (Bryman, 2002). Trots att denna studies kvantitativa del byggde på, och i viss utsträckning även testade, redan beprövad teori, så var dess

huvudsakliga funktion att understöda studiens teorigenerering. Förhoppningen var att kombinationen av dessa skulle ge tillräcklig grund för att kunna skapa en teori kring turisternas motivation när det kommer till film- och litteraturturism.

Vad det gäller kunskapsteori så byggde denna studie på en interpretativ ståndpunkt, alltså ett mer tolkande synsätt där fokus låg på att förstå den sociala verkligheten utefter deltagarnas tolkning (Bryman, 2002). Detta kom som en naturlig följd då hela studien fokuserade på besökarnas motivation och informationen från dessa således blev de forskningsresultat som slutsatserna kom att grundas på. Vidare användes i arbetet även ontologins konstruktionistiska inriktning, ett synsätt som utifrån frågan om vad som finns besvarar denna med att sociala ting är konstruktioner skapade av så väl samhället som individerna (Bryman, 2002). Genom att intervjua och studera både de ansvariga för olika film- och litteraturturismvandringar och turisterna som besöker dessa, så blir denna samverkan tydlig och en förståelse för fenomenets skapelse uppkommer.

2.2 Utformning

Intervjuerna utformades lite olika beroende på vilken målgrupp de vände sig till, men de var alla semi-strukturerade och innehöll 9 – 13 stycken frågor att diskutera kring. Till de

ansvariga och till guiderna (informanterna) kretsade majoriteten av frågorna kring

vandringarnas bakgrund och mer generella aspekter vilka i mindre utsträckning kunde tänkas påverka turisters motivation, medan de tre sista frågorna gick rakt på kärnan av uppsatsen.

10

Även besökarnas (respondenternas) intervjufrågor handlade en del om tänkbara

bakomliggande faktorer till motivationen, men gick också de in mer exakt på uppsatsens frågeställning.

Inspirationen till motivationsenkäten hämtades ifrån Pearce (2005) undersökningar kring turistmotivation och bestod av ett urval av nio kategorier med två aspekter vardera, totalt 18 olika motivationsaspekter, att ta ställning till. Kategorierna hämtades från Pearces studier och översattes till svenska varpå de tillhörande aspekterna anpassades till området film-/

litteraturturism. Kategorin ”Escape/Undanflykt” kom även att influeras av Lengkeeks (1995) teorier kring motstrukturer (counterstructures). Motivationsenkäten efterfrågade hur stor inverkan de angivna aspekterna haft vid turisternas val av vandringarna som turistattraktion och utformades till en tabell i vilken de olika aspekterna skulle rankas från ”ingen inverkan” till ”stor inverkan”. De som inte själva var besökare svarade på vad de trodde varit turisternas motivation. I undersökningen nämndes inte vilka aspekter som hörde till vilka kategorier utan dessa listades istället i bokstavsordning.

2.3 Urval

Då målet med intervjuerna var att göra en ingående analys snarare än att få god

representativitet (Bryman, 2002), så utfördes till en början ett tillgänglighetsurval där de som inledande kontaktades för information kring vandringarna också blev de första att intervjuas. Dessa personer var således de ansvariga för vandringarna och såg vidare till att jag även fick prata med en guide, vilket kan ses som en kortare form av kedjeurval (Bryman, 2002). Urvalet av besökare att intervjua vid Millenniumvandringen skedde även det efter tillgänglighet då de som var tidigt på platsen och hann intervjuas innan vandringen startade blev de som fick vara med i urvalet, medan besökarna från Wallandervandringen kontaktades i efterhand via guiden och på så vis också blev resultatet av ett kedjeurval. För motivationsenkäten gällde samma urval då denna besvarades av samtliga intervjuobjekt, alltså en ansvarig och en guide samt två besökare från varje vandring – sammanlagt 8 personer. Detta gav en jämn fördelning av svarande både mellan de två vandringarna och mellan respondenter och informanter.

2.4 Genomförande

De två undersökningarna skedde på plats i Henning Mankells Ystad i sydligaste Sverige samt i Stieg Larssons Stockholm i landets östligaste del. Besöken innefattade så väl fältstudier av själva vandringarna i form av forskarens eget deltagande under turen, samt intervjuer och motivationsundersökningar av ansvariga, guider och besökare. Innan besöken hade möten stämts av med en ansvarig och en guide från varje vandring och intervjufrågorna hade mailats ut i förväg med särskild fokus på frågorna som gällde motivation. I Stockholm var det

Stadsmuseets programproducent Phillipa Norman samt den auktoriserade Stockholmsguiden Kirstie Hirvonen som tog emot mig, medan det i Ystad var Guidepoolens auktoriserade skåneguider Britt Liljeqvist samt Vivianne Jeppson jag träffade. I Stockholm fick jag även tillfälle att intervjua några besökare, men i Ystad var detta tyvärr inte möjligt då det inte pågick några öppna vandringar vid tiden för besöket och jag därför inte hade chansen att prata med någon Wallanderturist på plats. Istället fick jag via guiden i Ystad kontakt med två besökare som gått vandringen tidigare och intervjuade dessa två i efterhand via mail.

Intervjuerna varierade i längd från endast några minuter med de mer kortfattade besökarna till upp emot en timme då de två kunniga och öppna Wallanderguiderna intervjuades

11

tillsammans. Tidpunkterna för samtalen anpassades efter intervjuobjekten och de allra flesta ägde rum i anslutning till vandringarna, besökarna innan och guiderna efteråt. I de övriga fallen valde de intervjuade själva tid och plats för samtalet.

Under intervjuerna fördes anteckningar för hand i anslutning till de frågor som ställdes och detta skrevs sedan i efterhand om till olika stycken utefter vad som behandlades – bakgrund kring vandringarna eller diskussion kring besökarnas motivation.

Den extra motivationsundersökningen av mer kvantitativt utförande skedde i samtliga fall i anslutning till intervjuerna och varje person i studien ombads besvara formuläret efter

avslutad intervju. Det rankningssystem som gått från ”ingen inverkan” till ”stor inverkan” omsattes därefter till en nio-gradig skala och varje aspekts värde fastställdes med hjälp av medeltalet av de svarandes graderingar. Då varje aspekt dessutom ingick i en kategori bestående av två aspekter så räknades det utefter aspekternas enskilda värde fram ett kombinerat värde för hela kategorin, vilket innebar att även dessa kunde sorteras efter inbördes ordning. Graderingen av aspekterna gjordes alltså efter så väl de individuella aspekterna som för hela kategorin och sammanställdes för grupperna ansvariga/guider, besökare, Wallandervandringen, Millenniumvandringen samt en för samtliga svarande.

I Ystad skedde fältstudien under ett förhandsbokat företagsevent och deltagarna blev därför upplysta om att även en utomstående skulle delta under vandringen, medan vandringen i Stockholm skedde tillsammans med en större grupp turister där endast de som intervjuades visste om forskarens närvaro. Under fältstudierna observerades vandringens upplägg och stadens miljö för att få en känsla för denna typ av turism.

2.5 Metodkritik

Trots att kombinationsstudier kan tänkas stärka respektive metods nackdelar så påstår flera författare att en integration av kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssätt varken är att föredra eller ens är genomförbart. Denna åsikt understöds oftast av argumenten att

forskningsmetoderna förespråkar olika kunskapsteoretiska teser och står för olika paradigm (Bryman, 2002). Även om Bryman (2002) trots detta påpekar att flerfaldiga

forskningsstrategier blivit allt vanligare, så bör man inse att flera strategier inte nödvändigtvis är bättre än en, utan att alla undersökningar måste lämpa sig efter frågeställningen, anpassas efter resurserna och genomföras utförligt av en kunnig och erfaren forskare. I just denna studie där den empiriska insamlingen varit av begränsad omfattning så kan man tänka sig att kombinationen av metoder gjort att resurser behövts fördelas mellan de två. Hade endast en av dessa metoder används kunde mer resurser lagts på att utveckla denna och på så vis gett studien ett mer fokuserat djup. Även argumentet att olika forskningsmetoder innefattar olika ställningstaganden uppenbarar sig som ett problem i studien då tolkningen av enkäter blir en knepighet för tolkningsepistemologen.

Då urvalet av intervjuobjekt tvingades utökas till att även innefatta informanter (de

ansvariga och guider som inte själva var film- och litteraturturister) så kom studiens inriktning mer till att röra den generella uppfattningen kring denna typ av turism inom den inblandade kretsen. Istället för att svara för sig själva som respondenter så fick de kunniga ge sin

uppfattning kring turisternas motivation. Invändningar kan även föras mot att det i studien av Millenniumvandringen endast är boende i Stockholmsområdet som intervjuats och att dessa därmed är att anse som besökare snarare än turister. Konsekvensen av detta kan bli att den känslomässiga närheten till, och även synen på, hemstadens turistattraktion blir en annan än den hos en turist. I och med detta kan även motivationen bakom besöket bli en annan och urvalet av intervjuobjekt på så vis påverka studien resultat.

12

3 Teoretisk referensram

I detta kapitel beskrivs de vetenskapliga teorier vilka legat till grund för den analys som gjorts och de slutsatser som dragits av studien. Det görs även en genomgång av den tidigare forskning som

existerar inom det aktuella området.

3.1 A Theory of Human Motivation

I sin bok "Motivation and personality" presenterar Abraham H. Maslow (1970) "A theory of human motivation", en teori som i svenska läroböcker gjort sig mer känd som modellen "Maslows behovspyramid". I Maslows bok finns dock ingen modell uppritad, utan istället beskrivs endast de fem olika sektionerna av behov ingående var för sig och som ett resultat av deras tendenser att avlösa varandra sägs dessa kunna organiseras i en hierarkisk pyramid. Maslow nämner även att var och en av dessa behov inte enskilt är avgörande faktorer för särskilda typer av beteende, utan att beteende istället är att anse som multimotiverat. Teorin beskrivs som holistisk-dynamisk och härrör från verk av stora män så som Freud, Jung och Adler. Mycket av den forskning som gjorts kring motivation sägs basera sig på tester med råttor och fokusen för just denna teori ligger på just vuxna människors behov. För mer ingående information om de olika behovstyperna samt en skiss över dess hierarkiska fördelning, se bilaga 2, figur 1. Enligt Maslow (1970) är de fem kategorierna av behov följande:

The Physiological needs / Fysiologiska behov (Basbehov)

Dessa fysiologiska behov är de mest grundläggande motivationsfaktorerna och återfinns på den lägsta nivån i den tänkta pyramiden. Behov så som hunger, törst, sömn och sexualdrift har allra störst inverkan på motivation och utan dessa tillfredställda kommer organismen

oförhindrat att sträva efter att uppfylla just dessa behov först. Alla andra behov upphör att existera eller hamnar i bakgrunden under tiden en person är besluten att tillfredställa

basbehoven och varje del av människan verkar som direkta verktyg i denna process. Så fort de fysiologiska behoven uppfyllts så uppstår genast nya och högre behov som tar över

organismen och så fortsätter motivationsprocessen uppåt vartefter tillfredsställelse ges. The safety needs / Trygghetsbehov

Enligt Maslow (1970) är behovet av trygghet det som uppstår efter att basbehoven blivit tillfredställda och hit räknas även behovet av saker så som skydd och stabilitet. Samma tillfredställningsprocess sker som för de fysiologiska behoven, men denna är av en lägre grad och alltså inte lika prioriterad. Denna typ av behov jämförs med trygghetsbehoven hos barn och spädbarn då dessa uppvisar sina behov på ett enklare och tydligare sätt, men

grundbehovet hos alla människor är att man föredrar en säker, välordnad, förutsägbar, rättvis och organiserad värld. Maslow (1970) poängterar även att områden så som vetenskap, filosofi och religion delvis är motiverade av människans behov av och sökande efter trygghet.

The belongingness and love needs / Samhörighets- och kärleksbehov

Med de fysiologiska- och trygghetsbaserade behoven uppfyllda kommer så samhörighets- och kärleksbehov istället att stå i centrum. Dessa behov innefattar vår hunger för tillgivna

relationer likt önskan om en plats i en grupp eller familj och tros komma från vår djuriska instinkt att flockas och tillhöra en grupp. Maslow (1970) nämner dock att det finns väldigt liten vetenskaplig grund bakom dessa påståenden, men att kärlek samtidigt är ett mycket

13

välbekant tema i alltifrån dikter till teaterpjäser och att vi alla känner till känslan som uppstår vid avsaknad av kärlek. Förhinder till att tillfredställa dessa behov sägs också ofta vara identifierat som kärnan bakom fall av missanpassning och allvarligare sjukdomar. The esteem needs / Högaktningsbehov

Om man fortsätter vidare uppför pyramiden av behov så når man på nästa steg de allra flesta människors behov av en ofta hög värdering av sig själva och även behovet av respekt från andra. Detta kan därför lämpligen indelas i två kategorier - inre styrka (prestation,

självständighet m.m.) och rykte och prestige (status, uppskattning m.m.). Tillfredställande av denna själv-högaktning leder till självförtroende och en känsla av att man behövs, medan ett förhindrande leder till en uppfattning av underlägsenhet och hjälplöshet. Det är viktigt att ens självföreställning baseras på ens egen verkliga kapacitet, kompetens och lämplighet för uppgiften och inte på andras åsikter - en sund självhögaktning baseras därför på förtjänad respekt.

The need for self-actualization / Behov av självförverkligande

Med alla behoven uppfyllda uppstår lätt ett nytt missnöje, rastlöshet och avsaknad om inte varje individ får syssla med det som han eller hon individuellt är anpassad för. Att vara trogen sin egen natur är att följa sin längtan och genom detta självförverkligande kommer individen tillfreds med sig själv. Som Maslow (1970) uttrycker det: "A musician must make music, an artist must paint, a poet must write...".

3.2 The Travel Career Pattern Approach

Pearce (2005) bygger med denna resemotivations teori vidare på sin tidigare Travel Career

Ladder (TCL) vilken till viss del utgick ifrån Maslows (1970) Theory of Human Motivation

och därav ansågs behöva en utökad komplexitet av motivationsaspekter inom turismen. Den nya teorin som utvecklas, The Travel Career Pattern Approach, lägger också den vikt vid termen ”resekarriär” men har omarbetats från den tidigare hierarkiska modellen till en modell som inte lägger lika stor kraft på stegen eller pyramidens steg-för-steg association. Pearce (2005) studie av resemotivation baserades på så väl utforskningsintervjuer som en stor enkätundersökning och hade som syfte att skapa en modell för resemotivation som var tvärkulturell.

Resultaten av hans studie som jämförde turister från västvärlden med de från Korea visade att de mest centrala motivationsaspekterna (nymodighet, undanflykt/avkoppling, relationer) liksom de minst viktiga (nostalgi, isolering, social status) är de samma för alla turister, oavsett kulturell bakgrund, ålder eller rese-erfarenhet. Resekarriär visar sig dock ha betydelse när det kommer till de övriga aspekterna och här skiljer sig de med mindre erfarenhet avsevärt från de med mer erfarenhet. De som rest mindre väljer att prioritera intern-orienterade aspekter så som självutveckling medan de som är mer beresta istället ser extern-orienterade aspekter likt naturupplevelser som de viktigaste.

Trots att turisters individuella motivationsfaktorer kan variera mellan olika kulturer så anser Pearce (2005) att den nya resemotivationsmodellens mönster av aspekter (se bilaga 2, figur 2) och dess anpassning utefter resekarriär generellt sett ger en god överrensstämmelse.

14

3.3 Counterstructures

Med sin teori kring ”counterstructures” bygger Lengkeek (1995) vidare på Turners koncept ”anti-structure” och presenterar hypotesen att den moderna tidens leverne, med allt vad det innebär, gör att vi vänder oss till mer reflexiva typer av aktiviteter när det kommer till vår fritid. Rekreation och turism är inte att se som endast ytlig underhållning, utan grundar sig i våra varierade försök att ge vår spända och komplexa verklighet ny mening genom att på ett reflexivt/projektivt sätt skapa en kontradels verklighet. Lengkeek (1995) anser att termen ”counterstructure” är en bättre anpassning än ”anti-structure” då denna andra verklighet inte nödvändigtvis behöver vara ”anti” personens vardagliga liv, utan snarare bör jämföras med två melodier som spelas samtidigt – kontrapunkt. Kontrastrukturer eller counterstructures blir på så vis en anpassad term som hänvisar till hur individer kan alternera olika perspektiv eller ”melodier” som sätter de i olika symboliska och strukturella kontexter. Denna andra värld kan variera från att vara radikalt annorlunda en persons normala verklighet till att endast återkasta vardagens vanor i en annorlunda miljö, och just denna ständigt varierande utformning gör det otillräckligt att studera och utvärdera kontrastrukturella upplevelser endast utifrån vardagliga termer.

Vidare talar Lengkeek (1995) även om hur denna kontrastrukturella värld är begränsad till individen och hur detta subjektiva fenomen endast förordar förändringar i varje individ. Han fortsätter även med den inverkan som konceptet ”doxa” – organiserandet av det absolut rätta – har på synen av normalt och onormalt och hur detta i sin tur påskyndar behovet av

kontrastrukturer. Ju mer organiserat vårt vardagliga liv är kring rationella principer desto mer utvidgar, svarar och förklarar kontrastrukturer det. Enligt Lengkeek (1995) är fritid inte så mycket ett svar på vardagen i form av arbete som det är ett svar på de rationella

restriktionerna i vardagen.

Begrepp Ungefärlig svensk översättning

Förklaring

Anti-structure Anti-struktur

Föregångaren Turners koncept vilket han använde för att avbilda denna ”andra värld” vilken han ansåg vi besöker genom så väl pilgrimsfärder som turism. Denna anti-struktur kretsar kring ett annat centrum än det vardagliga livet och gör det möjligt för individen att befinna sig i en annan kontext.

Counterpoint Kontrapunkt

Term vilken i musikalisk terminologi innefattar ljudet av två eller fler melodier som spelas samtidigt.

Counterstructure Kontrastruktur

Lengkeeks anpassade koncept vilket är en kombination av de två ovan nämnda begreppen. Han anser att denna ”andra värld” inte nödvändigtvis måste vara ”anti” individens vardagliga liv, utan liknas bättre till det parallella spelandet av varje individs egna anpassade ”melodi”.

Doxa Doxa

Doxa är den gemensamma uppfattningen om värde och validitet och på så sätt, enligt Lengkeek, organiserandet av det absolut rätta. Ju mer vårt vardagliga liv organiseras kring dessa rationella principer desto mer verkar olika kontrastrukturer som utvidgningar av detta.

Tabell 1: Definitioner av begrepp berörda i Lengkeeks teori kring counterstructures . Källa: Egen.

15

3.4 Tidigare forskning

3.4.1 Seeing is believing: the effect of film on visitor numbers to screened

locations

Tooke & Bakers (1996) artikel behandlar filmens effekt på antalet besökare till de

filmatiserade platserna, detta genom att utöka tidigare forskning - vilken främst rört sig kring biofilmer - med deras egen studie kring TV-serier. Utifrån föregående studier diskuteras medias inflytande över turismen och statistik för så väl kända filmer som TV-serier presenteras, man snuddar även lätt vid frågan vad det är med film som kan tänkas locka besökare. Artikeln visar på att så väl filmer som TV-serier föranleder en betydande ökning av antalet besökare till dess centrala platser, men samtidigt efterfrågar man fortsatta studier inom ämnet för att på sikt kunna förutspå utgången av att placera en film på en viss plats.

3.4.2 Movie induced tourism

Riley, Baker & Van Dorens (1998) artikel bygger vidare på tidigare studier inom området filmturism genom att undersöka ytterligare filminspelningsplatser som lockat turister och så väl mäta som förutspå turismutvecklingen. Förutom denna statistiska presentation för att visa på filmens styrka att förmå turister att besöka en plats, så föreslår man även olika anledningar bakom fascinationen till denna typ av beskådan, samt diskuterar turismens inverkan på en plats. Författarna påpekar att många filmbolag har en böjelse att belysa ”outforskade”

områden liksom udda grupper i sina filmer och att även många platser och dess population har potential att tjäna på sin unikhet, men att en sådan satsning måste vara korrekt planerad och inte låta den ekonomiska utvecklingen vila på filmens utkomst.

3.4.3 Millenniumrapporten - Ekonomiska effekter och exponeringsvärdet av

Stockholmsregionen i de svenska Millenniumfilmerna

Analysen som genomförts av Cloudberry Communications (2011) på uppdrag av olika film- och utvecklingsföretag i Stockholm-Mälardalen och Sörmland är en av fyra rapporter som belyser det ekonomiska värdet av filmproduktioner i området. Just denna rapport fokuserar på produktionen av de svenska millennium-filmerna och de lokala och regionalekonomiska effekter dessa haft. Ett avsnitt i rapporten behandlar även själva temat filmturism med så väl en kortare beskrivning av filmturisten som jämförelser med filmturism i andra länder. Rapportförfattarna framhäver att filmproduktion kan ge ett stort exponeringsvärde för en region och ge långsiktiga värden, men samtidigt avstår man från att rekommendera en filmproduktion som styrs efter att marknadsföra en plats.

3.4.4 Motion picture impacts on destination images

Artikeln av Hyounggon & Richardson (2003) behandlar filmens inverkan på föreställningen av platsen den skildrar och bygger på en experimentell studie av högskolestudenter. Syftet med studien var att se hur betraktandet av en populär film förändrade den kognitiva och känslomässiga uppfattningen av platsen samt förtrogenhet för och intresse av att besöka den. Experimentet gick ut på att låta två grupper av studenter se på två olika filmer - en som utspelar sig i Wien och på ett tilltalande sätt visar upp staden samt en som inte alls belyser

16

staden - och därefter svara på en enkät. Resultaten som framkom visade på en signifikant påverkan av platsens föreställande i avseende av vissa komponenter och även förhöjt intresse av att besöka Wien, men inget förknippande fanns mellan empati för filmens karaktärer och uppfattningen av platsen eller förtrogenheten för denna. Inte heller påvisades det att filmen ökade förtrogenheten för den skildrade destinationen.

3.4.5 Filmturism i fokus - kartläggning av filmers påverkan på destinationer och

dess betydelse för turismutveckling

Rapporten som bygger på en studie utförd av Turismens Utredningsinstitut (2006) på uppdrag av Västergötlands museum skedde som ett led i länets satsning på kulturturism och föregick filmatiseringen av Jan Guillous böcker om Arn. Syftet med studien var att utreda hur tidigare produktioner påverkat dess inspelningsplatser för att på bästa sätt förbereda Västergötland på de kommande filmturisterna. Rapporten framhäver att det krävs mer forskning inom området då filmturismen är svårstuderad på grund av de många olika inverkande faktorerna, men samtidigt konstaterar man att produktioner som baserats på litteratur visar större

attraktionskraft och en mer långvarig effekt på turismen. De ytterligare kriterier som påvisar en framgångsrik filmturism - en etablerad författare, en känd fiktiv huvudperson som

huvudkaraktär och en handling som utspelar sig i en känd miljö – återfinner man samtliga av i de planerade filmerna om Arn och man drar därför slutsatsen om en god förutsättning för den kommande turismen i området.

3.4.6 Filmturism - möten mellan kultur och näring i globaliseringens tid

Denna essä är del av en mindre samling texter som skrivits av tre olika författare för att belysa kulturens roll och betydelse i globaliseringsprocessen, en sammanställning som skett av Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) på uppdrag av Globaliseringsrådet. Dahlström (2008) som är docent i kulturgeografi diskuterar i sin text kring exemplet filmturism och utgår från såväl tidigare som pågående forskning i ämnet. Framställningen hämtar fakta från flera stora filmturismstudier men hänvisar också mer ingående till exemplet Skåne med bakgrund av författarens eget pågående forskningsprojekt. Den framgång för regionen som filmer så som Wallander bidragit till belyses av Dahlström, men man poängterar även de nackdelar som finns med turismen samt öppnar upp för frågeställningar om dess framtida utveckling.

17

4 Resultat

Detta kapitel lägger fram studiens resultat i form av det som framkommit vid intervjuer, av

motivationsenkäterna samt vid besöken på platserna. Bakgrunderna och motivationsdiskussionerna har samtlig information hämtad från intervjuerna medan upplevelsen är forskarens egen uppfattning vid besöket. Kortare anekdoter finns också i anslutning till texten.

4.1 Intervjuresultat, Wallandervandring, Ystad

Resultaten från intervjuerna i Ystad sammanfattas nedan under rubrikerna Bakgrund och

Motivationsdiskussion och baseras i egenskap av guider och ansvariga på utsagor av Vivianne

Jeppson (2011) och Britt Liljeqvist (2011) samt för besökarnas del av Emma Albinson (2011) och Elisabeth Schwind (2011). Under rubriken Upplevelse presenteras forskarens egen

upplevelse av vandringen. För intervjufrågor, se bilaga 3.

4.1.1 Bakgrund

År 2005 bildades den sammanslutning av guider som utgör företaget Guidepoolen och i samma veva inledde man ett antal olika stadsvandringar i Ystad. Dessa vandringar var öppna för allmänheten och hölls sommartid med historiska teman så som ”kända profiler i Ystad” och ”Ystads smugglar- och storhetstid”. Redan då fanns en Wallandervandring, men den var ingen guide särskilt intresserad av att hålla i då man aldrig trodde något sådant skulle slå igenom bland besökarna. Dock var inte turisterna av riktigt samma inställning utan

Wallandervandringen kom att dra avsevärt mer folk än de andra vandringarna. För guiderna var det bara att acceptera läget och börja läsa på inom ämnet, en process av efterforskningar som involverade så väl studier av böcker och filmer som att ta hjälp utav folk som varit involverade i filmerna. Ansträngningarna har dock gett utdelning i form av glada och nöjda turister, något som gjort det roligt för guiderna att hålla sig ajour och även genererat ett genuint intresse hos dem.

I dagsläget ges Wallandervandringarna på svenska, engelska och tyska, men utöver detta är ingen vandring den andra lik då varje omgång anpassas efter gruppen. Franska är ett språk som skulle kunna bli aktuellt i framtiden och man hoppas även på att Mankells sista

Wallanderbok kommer att filmatiseras och på så sätt ge fler scener från Ystad att hänvisa till under visningarna.

Företaget Guidepoolen har en egen hemsida där vandringen finns presenterad och man samarbetar även med turistbyrån för att få ut information via deras hemsida samt via lokaltidningen. Man gör även reklam direkt till olika bussbolag för att sälja in turen

”Wallander i landskapet” (en av de andra typer av Wallanderturism som erbjuds, se bilaga 1) samt till hotell för att dessa ska erbjuda sina konferensgäster Wallanderturer. Tyvärr finns inget samarbete med själva filmbolaget Yellowbird, men guiderna träffar till och från på och kan växla några ord med personer som har med filmerna att göra, så som t.ex. VD:n för Film i Skåne, Ralf Ivarsson, då de möts på olika konferenser om filmutveckling.

Vintertid är det mest mindre sällskap som bokar vandringarna, t.ex. konferensgrupper eller andra grupper som vill boka ett event, medan det under somrarna är större sällskap turister från Sverige och hela världen som kommer på drop-in vandringarna. Guiderna påpekar dock att de tycker att den huvudsakliga säsongen tenderar till att bli längre.

18

En av guiderna berättar om en manlig bekant som är från Skåne men som bor utomlands med sin utländska fru. Han hade gett henne en Wallanderbok att läsa och efter att hon plöjt igenom ett antal olika Wallanderböcker så ber hon honom om att deras semester det året ska gå till att besöka detta vackra Ystad som hon läst om (Jeppson, 2011).

Det är inte mycket barn på vandringarna då dessa inte riktigt kan tillgodogöra sig nöjet i filmturismen på samma sätt, men däremot kommer ofta journalister från filmindustrin i olika länder för att göra dokumentärer om denna form av turism. De svenska turister som kommer är oftast på semester i Skåne och tar endast vandringarna som ett stopp på sin resa, medan vissa utländska besökare – främst holländare och tyskar – ibland har Wallanderturismen som sitt huvudmål. Hur pass beresta besökarna är varierar kraftigt, det finns ingen tydlig grupp som är mer eller mindre representerad.

Lokalborna är oftast de som är mest insatta i Wallander, men istället för att komma med invändningar så vill man dela med sig av sin kunskap.

En av guiderna drar sig till minnes en grupp av människor med speciella behov som åkte med på en ”Wallander i landskapet”-tur. Dessa besökare var experter på Wallander och förutom att de kunde filmerna utantill så ställde de även frågor som för guiden var totalt obesvarbara. Guiden kunde bara berömma dem för deras kunskaper och konstatera att det inte fanns så mycket hon kunde lära dem, men bara möjligheten att få åka runt på platser ur filmerna gjorde gruppens deltagare lyriska (Liljeqvist, 2011).

Många av de turister som är närboende har också haft del i filmerna på ett eller annat sätt och de berättar gärna om hur de känner folk som varit statister eller hur de själva lånat ut bilar eller andra saker som syns i filmerna. Besökarna har oftast inga synpunkter på vandringarna eller nämner att man saknar något, men det är flera som undrar över varför man inte får se Wallanders bostad på Mariagatan eller polisstationen under vandringen (anledningen till detta är att de båda ligger för långt bort för turen att hinna med, vill man se dessa så finns två andra typer av Wallanderturism som visar mer).

Mest vanligt anser guiderna det är att besökarna har sett filmerna och detta försöker man motverka lite genom de högläsningar ur Mankells böcker som sker under vandringarna, en gest som uppfattats ge ett ökat intresse för böckerna hos turisterna.

Besökarna själva säger sig ha en blandad förkunskap om Wallander, bestående av så väl böcker som filmer och deras intresse för vandringarna har väckts genom så väl annonsering som via vänner. Man uppskattar den bakgrundsinformationen kring Wallander som sker under vandringen (främst högläsningen ur böckerna), den fräschar upp minnet för de som glömt och gör att de som inte är insatta i Wallander ändå kan få ut mycket av turen. Intresse finns hos besökarna att även gå andra film-vandringar och man anser sig vara varken mer eller mindre beresta.

4.1.2 Upplevelse

Mitt besök i Ystad var en helhetsupplevelse vilken innefattade en för- och eftermiddag strosandes i staden, en guidad tur tillsammans med en konferensgrupp under den sena eftermiddagen och intervjuer med guiderna på kvällskvisten. Ystad är en liten, fin och lugn stad, långt ifrån intensiviteten i Wallanderfilmerna. Det händer inte så mycket i staden en vanlig dag, men jag får berättat för mig om den uppståndelse som dominerat staden under de perioder då två olika filmteam varit på plats för att spela in Wallanderfilmer.

Efter en dag på Ystads gator möter jag upp guiden Vivianne Jeppson på trappan utanför turistbyrån i den nedåtgående vårsolen. Efter några minuter anländer även ett glatt

19

till dagens Wallanderturism. Därpå beger vi oss ut på en och en halv timmes promenad i staden där Wallanderfakta kombineras med Ystads historia och kända profiler, en unikt ihopsatt vandring anpassad efter det uppfattade intresset hos gruppen.

Varje vandring som görs är unik så till vida att stoppen med anknytning till Wallander vägs av mot de som behandlar Ystads historia, detta för att passa varje grupps intresse och det gäller att guiderna är snabba med att anpassa turen. Ett exempel på ett sådant tillfälle var då ett bussbolag bokat Wallander-vandringen åt en utländsk grupp och en bit in i Wallander-vandringen är det en av turisterna som räcker upp handen och frågar: ”Who is this Wallander you´re talking about?”. Då gällde det att snabbt göra om upplägget. Hädan efter kollar guiderna dessutom alltid innan vandringen startar hur många som känner till böckerna och filmerna (Liljeqvist, 2011).

Gruppen säger inte så mycket, trots att alla säger sig ha sett eller läst åtminstone någon

Wallander, men när guiden tystnat och vi rör oss mot nästa mål hör jag hur svansen diskuterar vidare inbördes kring det som just sagts. Tillfälligheter gör att vi får se mer än planerat - en port öppnas och personen tillåter oss att smita in för att se innergården - och med guidens kunnighet och lokalkännedom finns inga gränser för vilka vändingar vandringen kan ta.

Tiden är lite knapp just denna dag då gruppen ska tillbaka till hotellet för middag, så vi hinner inte få höra någon av de annars så självklara högläsningarna ur Mankells böcker, men deltagarna tycks nöjda. Som mer Wallander intresserad och mindre fascinerad av historia så skulle jag gärna besökt fler platser från filmerna, men för en grupp som denna där alla inte är uttalade filmfantaster är ett mer blandat upplägg ett säkrare kort. När så konferensgruppen gett sig av efter avslutad tur så tar guiden Jeppson och jag oss till ett kvällsöppet café där vi möter upp Britt Liljeqvist, en annan Wallanderguide, och sätter oss ner för att diskutera vandringarna över en kopp kaffe.

4.1.3 Motivations diskussion

Jeppson (2011) väljer att beskriva filmturism som ”fakta och fiktion i en lättsam, informativ

blandning” – en bra förklaring som förtydligar den distinktion som finns från andra typer av

vandringar. Till skillnad från till exempel historiska vandringar som ofta är ”tunga” med mycket fakta och årtal, så erbjuder filmvandringar istället platser och berättelser som fler kan känna sig ha en nära relation till. Oavsett om man som Wallanderturist finner sitt intresse till filmerna i identifieringen med en viss karaktär eller om man har en personlig anknytning till en viss film på grund av dess särskilda beröringspunkter, så ger vandringarna besökaren chansen att komma närmare denna fiktiva verklighet och lära sig det man inte redan vet.

Liljeqvist (2011) berättar att en man under en av hennes vandringar tagit henne åt sidan och med allvarlig röst konstaterat att ”Stefan är en djupt olycklig människa”. Stefan är en av poliskaraktärerna i Wallander, spelad av Ola Rapace.

Även om de allra mest frälsta filmälskarna helst av allt själva vill vara huvudpersonen i filmen så ger denna typ av turism åtminstone dem chansen att komma närmare filmen och dessutom möjligheten att tala om för andra att de varit där. Guidernas erfarenhet är att besökarnas fantasi triggas av vandringarna, att de låter egna minnen blandas in i upplevelsen och att de gärna dröjer sig kvar efter avslutad tur för att ställa frågor. Dessa begeistrade deckar-älskare tycker heller inte att det är konstigt med flertalet mord på en och samma plats.

Att just Wallander lockar turister tror de båda guiderna beror mycket på Mankells skickliga val av suggestiva miljöer. Att Wallander utspelar sig i Ystad anses inte bara vara ett resultat av Mankells egna vistelser, utan även stadens vackra miljöer har bidragit med en stor del. Dessa miljöer beskrivs också på bästa sätt av författaren och lockar läsaren till ett besök.

20

Jeppson (2011) poängterar att Mankell medvetet inte följer verklighetens Ystad fullt ut i sina böcker utan att namn på gator ofta är påhittade liksom en del vägbeskrivningar. Båda guiderna säger sig under läsningen av böckerna suttit och hängt med i karaktärens vägval i texten ”…och därefter tar han vänster…” och hajat till – nämen det går ju inte att svänga vänster där!

Just detta faktum att litteraturen skapar en inre bild hos läsaren antas vara en del i en

trestegs-process som leder till att en person går från läsare till filmturist. Denna trestegs-process tar sin början i

att en person fastnar för en serie böcker i vilka handlingen hela tiden utspelar sig kring en och samma plats och vartefter han eller hon läser mer så uppstår sakta en bild av miljön i vilken bokens karaktärer lever. När sedan böckerna blir till film, efter att allt fler människor fattat intresse för serien, så uppkommer intresset hos läsaren att se filmerna för att se om den bild man skapat sig stämmer överens med den som filmskaparen haft. Vare sig man är överens eller inte så blandas nu de två beskrivningarna med varandra – den skriftliga med den visuella – och en fylligare bild av miljön framstår. Med denna gedigna bakgrund om en plats växer nu ett intresse fram att få se den med egna ögon och att själv få uppleva känslan av att vara där, den tredje dimensionen. Väl på plats har så läsaren utvecklats till filmturist och helhetsbilden av så väl plats som handling är nu fulländad (Jeppson, 2011; Liljeqvist, 2011) .

En annan aspekt som enligt guiderna kan tänkas motivera besökarna är film och TV som samtalsämne i samhället. Bortsett från att offentliga figurer generellt är roliga att känna till och diskutera kring, så tror Jeppson (2011) även att det finns en såpopera-liknande teori gällande fascinationen kring film- och litteraturturism. Enligt henne levde man innan såpornas inträde ofta tillsammans med, eller åtminstone i närheten av, sina äldre släktingar och man hade ett socialt nätverk i form av familj och vänner. Nu på senare tid flyttar allt fler bort från sina rötter och hamnar på så sätt i en situation där man istället tenderar att lockas och

fascineras av att följa andras liv och förstå de kontaktnätverk som utspelar sig där. Just detta att man dras in i ett nytt liv där man själv vet mest och kan ha full koll på alla karaktärer blev tydligt i och med såpoperornas genomslag, men samma tendens finns även inom litteratur och film och kan ha en viktig del i förklaringen av den lavinartade ökningen av turismen inom detta område.

Besökarna själva nämner den stora svenska och internationella framgången för Wallander som en viktig lockelse och påpekar även att det finns intresse av att få veta mer om miljön (Ystad). Att böckerna och filmerna (och därmed även vandringen) bygger på fiktiva

berättelser ser man inte som någon nackdel utan snarare en del av attraktionen. Vandringen blir spännande och intressant i och med att man får se hur mycket som stämmer överens med verkligheten, men som en av besökarna nämner så kan man ju undra hur det kan hända så mycket hemskheter i en liten stad som Ystad… (Emma Albinson (2011); Elisabeth Schwind (2011)).

4.2 Intervjuresultat, Millenniumvandring, Stockholm

Resultaten från intervjuerna i Stockholm sammanfattas nedan under rubrikerna Bakgrund och

Motivationsdiskussion och baseras i egenskap av guider och ansvariga på utsagor av Philippa

Norman (2011) och Kirsti Hirvonen (2011) samt för besökarnas del av Marie Wiberg-Svensson (2011) och Inga-Maj Olsven (2011). Under rubriken Upplevelse presenteras forskarens egen upplevelse av vandringen. För intervjufrågor, se bilaga 3.

21

4.2.1 Bakgrund

År 2008 ville Stockholms Stadsmuseum satsa på att locka nya målgrupper till sina vandringar och programproducenten Philippa Norman fick då uppdraget att skapa vandringar som kunde tilltala unga och ovana museibesökare. Temat som hon skapade för sommaren 2008s

vandringar blev populärkultur och de turer som erbjöds inriktades på att vara så väl om som för Stockholmare. Norman (2011) valde att utgå direkt ifrån den aktuella topplistan och de böcker som lämpade sig blev på så sätt ”Millennium-serien”, ”Snabba cash” och ”Låt den rätte komma in”.

Det som börjar som tre millennium-vandringar under sommaren 2008 leder efter samtal från en kanadensisk journalist fram till fem extra vandringar under samma sommar och tre år senare, sommaren 2010, gör man 300 vandringar och har en beläggning på över 100%.

Genom samarbete med auktoriserade Stockholms guider har man gått från att sommaren 2009 endast göra vandringarna på svenska, engelska och franska till att nu sommaren 2011 kunna erbjuda ett 10-tal olika språk. Norman (2011) påpekar att mer än bara antalet språk utökats sen starten, vandringarna tar nu även upp filmrelaterade fakta till skillnad från den från början enbart litterära inriktningen. I dagsläget finns inga planer på utveckling av just millennium-vandringarna, delvis p.g.a. svårigheterna med upphovsrätten, men Norman (2011) anser även att utklädda skådespelare eller likande tillägg skulle få det hela att frångå den profil man som stadsmuseum vill ge. Dock kan intresse för filmerna från platser så som Ryssland och Asien komma att utöka språkalternativen.

Varje guide påverkas individuellt av kommentarer och åsikter under vandringarna och utvecklar på så sätt vandringarna efter turisternas behov, men en av de generella tendenser som man märkt av är att Lisbeth tenderar att mer och mer övergå till att vara hjältinnan i filmerna, snarare än mästerdetektiven Mikael Blomkvist. Enligt Hirvonen (2011) är de två karaktärerna mer jämlika i böckerna medan man i filmerna lagt mer uppmärksamhet på Lisbeth, ett drag som troligen har att göra med det givande i ett exponera en mer udda person.

Det finns inget direkt samarbete med filmskaparna, men man har haft lite kontakt med den location-ansvarige för filmerna för att lära sig mer om platserna. Som stadsmuseum har man mycket begränsade resurser till marknadsföring och som tur är har vandringarna väckt stort intresse utomlands och man har press och media från hela världen på plats varje vecka, något som gett en hel del gratis reklam. Förutom det så samarbetar man med Visit Sweden och Stockholms Visitors Board och man ser även till att synas på TUR-mässan samt i

turisttidningen ”Whats on?”.

Museet har inte själva gjort några undersökningar av besökarnas åsikter kring vandringarna då detta anses för kostsamt.

De turister som besöker vandringarna kommer ifrån hela världen men just på vintrarna ser man en markant minskning av antalet svenskar som går vandringarna medan det utländska turistantalet håller sig mer konstant. Enligt Norman (2011) utgår vi svenskar från oss själva när vi tror att sol och värme är det viktigaste på semestern, många utländska besökare som är vana med sol och värme tycker istället att snö är exotiskt och tvekar inte på att vandra i minusgrader.

Hirvonen (2011) minns särskilt två unga engelskor som kommit till vandringen i tunna tygskor mitt i vintern och tvingats avvika från vandringen redan vid Mellqvists kaffebar, mindre än halvvägs in i vandringen. Ett flertal andra tillfällen när vintern varit som kallast har hon även fått ta med turister in i Katarina Kyrka för att värma sig.

Turisterna kommer lika ofta i par som ensamma, men barn är högst ovanligt. Uppfattningen som Hirvonen (2011) har är att det vanligaste är att besökarna läst böckerna istället för att ha

22

sett filmerna när de kommer till vandringen, och inte sällan alla tre på raken utan att vilja sluta.

Även om millennium-vandringarna inte uppfattas vara turisternas huvudmål med resan till Stockholm, så tror så väl Norman (2011) som Hirvonen (2011) att många turister börjar tänka på staden genom att de ser filmerna och på så vis lockas till ett besök. När det kommer till inhemska turister är vandringarna oftast något man passar på att göra vid besöket i Stockholm och är inte heller där den högsta prioriteringen under resan. Det finns ingen direkt uppfattning om besökarnas tidigare resvana, men man tror att de utländska besökarna är en aning mer beresta då Sverige troligen inte är det första landet man reser till som turist.

Bland de besökare som intervjuades på Millenniumvandringen varierade förkunskaperna i form av lästa böcker och sedda filmer, men de hade alla tagit del av åtminstone några böcker och några filmer. Vandringen hade de hört om via från turistbyrån, vänner samt tidningar och det fanns ett svalt intresse för andra filmvandringar, det var inget de haft i åtanke. Samt liga besökare jag pratade med bodde i innerstan eller strax utanför och hade därav vandringen som huvudsyfte denna dag och de ansåg sig vara varken mer eller mindre beresta sen tidigare.

4.2.2 Upplevelse

Samlingen till Millenniumvandringen i Stockholm sker på Bellmansgatan 1, vilken i böckerna är Mikael Blomkvists bostadsadress, och allt som allt blir vi cirka 15 stycken som samlas på de lutande kullerstensgatorna på Södermalm. Efter att ha hälsat på och presenterat mig för guiden som ska ha den svenska vandringen så hinner jag med att intervjua några av besökarna innan vandringen ska starta. Det är en småkylig lördagseftermiddag när guiden inleder

vandringen i utkanten av Södermalm och därefter i hastig takt tar oss runt stadsdelen – från Mellqvists kaffebar i väst till Lisbeth Salanders lyxlägenhet på Fiskargatan i öst – för att två timmar senare avrunda vid Stadsmuseet. Under turen varvas på ett mycket effektivt sätt Stockholms historia med Millenniums och även frågor om hus eller platser utanför vandringen tycks vara helt problemfritt för guiden att svara på. För Millenniums del

presenteras så väl litteraturaktuella platser som de som varit utrymme för filminspelning och guiden blandar in anekdoter både från böckerna och filmerna under turen.

4.2.3 Motivations diskussion

Enligt Norman (2011) är det fiktiva en bra ingång till ”det riktiga” och i och med vår höga konsumtion av populärkultur väcks ett intresse för Sverige och Stockholm tack vare staden och landets del i berättelsen. Efter att ha läst böckerna och sett filmerna undrar läsaren och tittaren lite vad som menas med allt och man vill uppleva det på riktigt, samtidigt som man får chansen att fördjupa sig i samhället. Ett redan väckt intresse ser ofta till att man hela tiden vill ta reda på mer och just denna förkunskap förenklar också så väl intaget av ytterligare fakta i sammanhanget som anknytande information, till exempel Stockholms historia.

Ytterligare en aspekt som Norman (2011) nämner är den utländska fascinationen för just Lisbeth Salander. Till skillnad från i Sverige anses hon nämligen vara den stora hjältinnan och Mikael Blomkvist får stå i skuggan av det hon gör. Trygghet är en annan viktig punkt som nämns, just att turisterna vet vad de får på en filmvandring. Vandringarna bjuder inte på några oönskade överraskningar utan har man läst böckerna och sett filmerna så vet man vad som komma skall. Slutligen nämner Norman (2011) även de så kallade ”spin-off”-effekter som ofta uppstår kring böcker, den massproduktion som görs när något visst tema visar sig kunna vara lönsamt. Efter boken kommer filmer, dataspel och andra kommersiella produkter, vilket ofta skapar en hets att man ska äga eller uppleva allt som finns inom ens nya intresse. Vuxna

23

lockas på samma sätt till vandringar och liknande former av filmturism likt barn lockas av leksaker och andra kommersialiserade produkter.

Norman (2011) tillägger även att det kan vara intressant att nämna att man får betala Royalty till Norstedts för vandringarna samt även för den karta som finns kopplad till vandringarna. Då författaren Stieg Larsson är avliden så uppstår det ofta svårigheter med hanteringen av produkten för andra intressenter, speciellt då hans arvtagande familj väljer att följa Larssons vilja med att förhindra kommersialiseringen av Millennium. Namn så som ”Lisbeth Salander” och ”Mikael Blomkvist” är upphovsrättskyddade och Stockholms stadsmuseum hade tur som fick ordna dessa vandringar, ett faktum som Norman (2011) tror beror mycket på att man som museum har hög trovärdighet. Norman berättar också att man hade planer på att sälja en låssastatuering i form av en drake (likt den Lisbeth Salander har på ryggen) men att denna idé fick avslag från Norstedts.

Hirvonen (2011) tror till stor del att denna typ av turism helt enkelt går ut på att film- och litteraturintresserade vill se de platser de läst om och sett på film på riktigt, och att detta blir möjligt trots att storyn kring dem är påhittad. Även många andra detaljer kring Stockholm finns att beskåda vid ett besök och gör det på så sätt lätt för turisten att blanda fiktion och verklighet.

Likt det som Norman (2011) uttryckte kring ”spin-off”-effekter så påpekar även Hirvonen (2011) att det länge funnits påhittiga och annorlunda film- och litteraturanknutna aktiviteter för barn, medan vuxna endast haft traditionella stadsmässiga- eller historiska vandringar att välja på. På senare tid har dock en annan framtoning efterfrågats och olika temavandringar har uppkommit så som film- och litteraturvandringar, men även spökvandringar och

vikingavandringar. Anledningen till att just Millennium attraherar människor tror Hirvonen (2011) beror på dess höga tempo, handlingen fokuseras inte mycket på omgivningarna utan istället får man se det nutida Stockholm med dess moderna människor, något som passar folk idag och ger dem något att känna igen sig i.

Hirvonen (2011) nämner även att moderna media förmodligen har haft en hand med i spelet att göra Millenniumvandringarna till det de är idag. Förutom flera TV-team och journalister från hela världen som med jämna mellanrum följer med på vandringarna så fick Stockholms stadsmuseum och Millenniumvandringen 2009 även pris för årets bästa

guideupplevelse.

Det som besökarna själva anser har lockat dem till Millenniumvandringen är genomgående just att ”se miljöerna från böckerna”, medan någon även nämner att det är givande att ha någon som berättar under tiden man ser miljöerna. Trots att båda besökarna bor i eller nära Stockholm så säger man sig också vilja få bättre kunskap om staden i och med vandringen, även om storyn kring Lisbeth och Mikael är påhittad så finns ju platserna och krogarna på riktigt och man kan ändå lära sig något. En besökare nämner specifikt att man vill ”hitta Lisbeths utsikt” och man nämner även spänning som en lockelse (Marie Wiberg-Svensson (2011); Inga-Maj Olsven (2011)).

4.3 Motivationsenkät

Motivationsundersökningens resultat baseras på samtliga intervjuobjekts svar på en kortare enkät. För bättre uppfattning av undersökningens utformning, mer ingående förståelse för kategoriernas innefattade aspekter samt övriga resultat av studien, se bilaga 4 och 5.

24

4.3.1 Ansvariga/guider

Hos de ansvariga och guiderna på vandringarna angavs ”Få tillfälle att fantisera sig bort” som den aspekt som skulle ligga besökarna varmast om hjärtat vid valet av filmvandringen, tätt följt av ”Besöka platser relaterade till mina personliga intressen” och ”Uppleva trendiga attraktioner”. I samma ordning följde även aspekternas respektive kategorier – ”Undanflykt”, ”Nymodighet” och ”Social status”.

Som minst viktig ansåg de aspekten ”Känna inre harmoni/frid” vara, tillsammans med ”Bli erkänd av andra människor” och ”Ge hjärnan lite vila”. Likaså här är det överensstämmande kategorier som är i fokus med ”Självförverkligande” som minst prioriterat, liksom

”Avkoppling” och ”Erkännande”.

4.3.2 Besökare

Från besökarnas sida är ”Lära sig nya saker” aspekten som lockar mest, tillsammans med ”Besöka platser relaterade till mina personliga intressen” och ”Använda sina kunskaper och talanger” / ”Uppleva något annorlunda” (delad plats). Detta ger i sin tur också höga resultat för kategorierna ”Självutveckling” och ”Nymodighet”, vilka sedan följs åt av ”Förhållanden”.

Minst populära är ”Skryta om upplevelsen för andra”, ”Ge hjärnan lite vila” samt ”Känna sig trygg och säker” / ”Vila och koppla av” (delad plats). Följaktligen blir de minst

motiverande kategorierna ”Avkoppling”, ”Social status” och ”Säkerhet”.

4.3.3 Millenniumvandringen

Om man sedan utgår från de ansvariga/guider och besökare som tillhörde

Millenniumvandringen så uppgav de ”Besöka platser relaterade till mina personliga intressen” som främsta aspekt, åtföljt av ”Lära sig nya saker” och ”Möjligheten att byta ut verkligheten mot en påhittad omgivning”. De kategorier som kom i första hand var ”Nymodighet”, ”Självutveckling” och ”Undanflykt”.

De aspekter som hade minst betydelse var ”Bli erkänd av andra människor”, ”Känna inre harmoni / frid” och ”Känna sig trygg och säker”, varpå även kategorierna

”Självförverkligande”, ”Erkännande” och ”Avkoppling” / ”Social status” (delad plats) kom att rankas lågt.

4.3.4 Wallandervandringen

De ansvariga/guider och besökare som istället gick Wallandervandringen svarade att den aspekt som påverkat valet av turistattraktion mest var ”Göra saker tillsammans med familj/vänner”, fortsatt av ”Dela kunskap med andra” och ”Lära sig nya saker” / ”Uppleva något annorlunda” / ”Vara med andra som har samma intresse” (delad plats). Följaktligen placerade sig även kategorierna ”Förhållanden”, ”Nymodighet” samt ”Självutveckling” högt.

De aspekter som placerade sig lägst var ”Ge hjärnan lite vila”, ”Känna inre harmoni / frid” och ”Vila och koppla av”. Vidare var de mindre viktiga kategorierna ”Avkoppling”,