Faktorer till varför patienter uteblir från
bokade besök inom radiologi
En litteraturöversikt
Pia Ahlsén Larsson
Ida Sjögren
Röntgensjuksköterska 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
1
Abstrakt
Bakgrund: Uteblivna patientbesök är ett problem som påverkar sjukhusen ekonomi men även patienternas hälsa. No shows är ett uttryck som används för de patienter som utan att meddela ej kommer till bokade besök och denna patientgrupp riskerar i högre grad att insjukna akut samt förvärra sitt sjukdomstillstånd genom att utebli. No shows ger även en stor ekonomisk belastning på sjukvården. Patienter som avbokar eller väljer att ej närvara vid besök, där bland screeningpatienter, löper en högre risk att insjukna akut än de som deltar vid
screening. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed samt Cinhal och resulterade i 15 artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Orsaker till uteblivna besök
sammanställdes i sex huvudgrenar; rädsla, praktiska faktorer, ålder, administration, familj och socioekonomisk status. Slutsats: Liknande resultat återfinns i studier vid andra avdelningar och resultatet kunde således generaliseras. Mer forskning behövs om varför dessa
huvudgrenar påverkar att patienterna ej kommer på sina besök. Det är av vikt för
röntgensjuksköterskan att veta om orsaker till uteblivna besök för att kunna jobba mot en förändring som kan förbättra både sjukhusens ekonomi men även patienthälsan.
Nyckelord: Radiologi, No shows, Uteblivna besök, Missade besök, Röntgensjuksköterska
2
Abstract
Background: Missed appointments is a problem that effects the hospital economics and the patients’ health, No- show patients is a term for patients thats without informing don't come to their booked appointment.This patient’s group has a higher risk of falling ill urgently or aggravate the already existing disease. A patient cost too the health care system is bigger when they miss booked appointments. Patient’s who decline or select not to participate in screening also increases their risk of falling ill. the Screening patients that’s participate decreases risk of sickness or finding it early. Purpose: The purpose of this study was to examine factors to no show patient’s in radiology. Method: A literature review was
conducted. Articles searches using databases PubMed and Cinhal resulted in 15 articles that’s matched the purpose of the study. Result: Six different factors/reasons was found, fear, practical factors, aged, administrations, family and social status. Conclusions: Similar results was found in study’s in other departments of the hospital and there for a generalization was possible. More research needs to be done in to how the seven main branches actually effects missed appointments and no show patient’s. It is of importance to the radiology nurse to know the reasons so they can work towards a positive change in both hospital economics and
patient’s health.
3
Innehållsförteckning
Syfte 6 Metod 6 Litteratursökning 6 Tabell 1-Litteratursökning 7 Kvalitetsgranskning 8Tabell 2-Artiklar till analys 8
Dataanalys 11
Etiska överväganden 11
Resultat 11
Tabell 3-Likheter och skillnader 12
Rädsla 12 Praktiska faktorer 13 Ålder 14 Administration 15 Familj 15 Socioekonomisk status 16 Diskussion 17 Resultatdiskussion 17 Metoddiskussion 20 Slutsats 21 Referenser 23 Bilaga 1 30
4 Patienter som uteblir från sina besök är något som förkommer inom vården, inte minst på röntgenavdelningen och kan leda till en del konsekvenser i form av progression av sjukdomsförloppet (Kaplan-Lewis, Percac-Lima, 2013) samt påfrestning av välfärden (Kheirkhah, Feng, Travis, Tavakoli-Tabasi & Sharafkhaneh, 2016). Uteblivna patientbesök innefattar både de patienter som utan att meddela ej kommer till sina bokade besök, så kallade no shows, men även de patienter som väljer att avboka besöket. Enligt en dansk studie
av Lykke Wolff (2019) resulterade 5% av alla bokade undersökningar i no shows, studien visade även att 35% av deltagarna missade minst ett besök under studiens gång. Under 2018 hade Region Stockholm 514 675 no shows (ej inräknat operationer) vilket står för 2.36% av det totala antalet besök (Carlberg, 2019).
Att utebli från inbokade besök kan leda till en progression av sjukdomen då det blir svårare att hålla sjukdomen eller diagnosen under kontroll om uppföljning inte sker, nytillkomna
komplikationer riskerar att inte upptäckas (Kaplan-Lewis et al., 2013). Att patienter som uteblir från bokade besök kan drabbas av komplikationer är något som även McQueenie, Ellis, McConnachie, Wilson & Williamson (2019) kommit fram till i sin studie där de undersöker relationen mellan uteblivna besök och dödlighet. Högst risk för dödsfall vid uteblivna besök löper patienter under psykiatrisk vård, men det finns även en generell ökad risk för detta vid missat patientbesök.
Konventionell röntgen var till en början det enda sättet att avbilda människokroppens inre, men med åren utvecklades tekniken och flera olika modaliteter så som magnetresonans-tomografi (MR), datormagnetresonans-tomografi (DT), ultraljud och positronemissionsmagnetresonans-tomografi (PET) utvecklades där inte enbart röntgenstrålning var bidragande till bilden (Berglund & Jönsson, 2007, s. 8). Då radiologins alla modaliteter spelar en stor roll för upptäckande samt
diagnostisering, ibland även behandling av olika sjukdomar (Aspelin & Pettersson, 2008, s. 11) är det en stor del av patienterna som en eller flera gånger behöver besöka
röntgenavdelningen på sjukhuset. Röntgensjuksköterskans arbete innebär att verka för en fungerade och säker vård, det innebär även att ha en hög kompetens gällande sin förmåga, vilja och färdighet att i praktiken kunna bemöta patienter ifrån alla delar av sjukhuset, samt polikliniska patienter. Röntgensjuksköterskan arbetar gemensamt med andra avdelningar för de patienter som remitteras till röntgenavdelningen. Undersökningar vid konventionell röntgen är oftast väldigt korta (Örnberg & Andersson, 2012). Undersökningar vid
5 minuter till 45 minuter och ibland längre (Davidsson, 2019). Ibland krävs det narkos vid exempelvis undersökning av barn vilket innebär att narkospersonal måste närvara och assistera under hela undersökningen (Tuominen, 2018). Vid uteblivit besök kan det då innebära att undersökningsrummet står tomt då möjligheten att boka in en patient med kort varsel inte är möjligt, detta är något som kan påverka vårdköer och väntetid till
röntgenavdelningen.
Konsekvenserna av no shows kan bli stora då det ger en ekonomisk påfrestning för
sjukvården samt välfärden. Kheirkhah et al. (2016) har i sin studie undersökt de ekonomiska konsekvenserna av no shows och kommit fram till att det i USA kostar i snitt 196 dollar per uteblivet besök. I Sverige ser sifforna liknande ut, Region Stockholm har visat på siffror där genomsnittliga kostnaden för ett vårdbesök uppskattas till ca 1000 kronor, där primärvårds-besök kostar ca 1409 kr och specialistvård ca 3168 kr. Under hela år 2018 kostade no shows Region Stockholm en halv miljard kronor (Carlberg, 2019).
En stor patientgrupp är de patienter som kommer på kontinuerliga besök på röntgen, till exempel mammografipatienter som är en stor screeninggrupp. Screening innebär att undersöka ett stort antal människor inom en viss grupp för att upptäcka en sjukdom de riskerar att få. Alla personer inom denna grupp får då en inbjudan eller bokad tid för att gå och undersöka sig (Erlingsson, 2019). Enligt Socialstyrelsen (2019) är det i Sverige
rekommenderat att erbjuda bland annat screening mot bröstcancer, bukaortaaneurysm, samt ändtarmscancer. Mammografi, ultraljud, MR och DT kan vara förekommande undersökningar i alla dessa screeningprogram (Erlingsson, 2019; Olsson, 2016; Tuominen, 2019). Många av de som får en inbjudan till screening väljer att avboka eller helt utebli från besöket utan notis, detta gäller i stor utsträckning personer inom högriskgrupper (Cancerfonden, 2018) och kan bli ett problem som i hög grad påverkar patientens hälsa. När patienter uteblir från sina besök löper de en högre risk att insjukna akut, detta bland annat på grund av missade screeningbesök (Hwang et al., 2015). Tidigare studier inom ämnet har funnit samband mellan missade besök och en högre risk för att bli inlagd på sjukhus (Nuti et al., 2012), vid HIV-diagnos kan det även leda till dödsfall (Martinez Colubi et al., 2015).
No shows påverkar röntgensjuksköterskans profession då arbetsflödet försämras när vårdköerna ökar vilket i sin tur leder till stress och högre arbetsbelastning. Uteblivna besök påverkar yrkesgruppen i den mån att patienter riskerar att bli sjukare då de inte närvarar vid
6 besöken vilket kan leda till att patienten behöver fler röntgenundersökningar på grund av sämre hälsa. Det är således av stor betydelse för röntgensjuksköterskan att förstå varför patienter uteblir från sina besök för att kunna jobba mot en förändring.
I denna studie undersöks faktorer till att patienter uteblir från sina besök, det inkluderar patienter som utan att meddela ej kommer på bokat besök samt patienter som avstår från undersökning genom att avboka. Uttrycket no shows innefattar endast de patienter som utan att meddela ej kommer till bokat besök.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen.
Metod
Denna studie är en allmän litteraturöversikt (Friberg, 2012, s. 133) där en kartläggning om uteblivna patientbesök inom röntgenavdelningens alla modaliteter utförs baserat på aktuell forskning inom området. Artikelsökningen gjordes för att finna artiklar som kunde ge svar till studiens syfte.
Litteratursökning
En pilotsökning utfördes i flera delar där först en bred sökning gjordes för att se efter vilken forskning som fanns inom området för att sedan söka mer målinriktat (Friberg, 2012, s. 137). Pilotsökningen gjordes via universitetsbiblioteket sökruta vid Luleå tekniska universitet samt databaserna, Cinahl samt Pubmed. Specialiserad sökning med ämnesord användes först men då detta inte gav ett tillfredställande resultat så använde författarna istället fritextsökning då detta gav artiklar som svarade bättre till syftet. Artikelsökningen skedde i
databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen avgränsades till fulltextformat, att artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt att de skulle vara publicerade inom 10 år för att endast få aktuell forskning till resultatet. Endast engelska artiklar valdes då författarna skulle kunna förstå och tolka artiklarna på ett korrekt sätt. Booeliska operatorerna OR samt AND användes i sökningen för att precisera och utöka resultatet. Resultat av sökningen kan ses i Tabell 1.
7 Då denna litteraturöversikt syftar till att undersöka faktorer till uteblivna besök vid röntgen generellt och inte vid en specifik modalitet användes ett brett urval av sökord. De sökord som användes var “No-show”, “non-attendance”, “missed appointment”, “radiology” och
“medical imaging”. Författarna läste samtliga rubriker i sökningarna och valde utifrån det de artiklar som svarade mot studiens syfte vilket var 25 artiklar. Sökningen i databasen
Cinahl gav färre träffar än sökningen i PubMed, endast en artikel valdes ut för att läsas från Cinahl då de resterande 10 var artiklar som även funnits i PubMed. Abstrakten av de 25 artiklarna lästes av båda författarna och av dessa svarade endast 17 artiklar mot studiens syfte. Dessa artiklar lästes upprepade gånger av båda författarna. I resultatet fick både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingå (Friberg, 2012, s.134) men då författarna inte fann några kvalitativa artiklar som kunde svara till syftet finns endast kvantitativa artiklar i resultatet.
Tabell 1 Litteratursökning
Syftet med sökning: Faktorer till att patienter uteblir från sina besök vid röntgenavdelningen.
__________________________________________________________________________________ PubMed 2019-09-20 __________________________________________________________________________________________ Söknr
Söktermer Antal träffar Antal valda
1 No-show OR non-attendance FT 801 2 “Missed appointment” FT 48 3 Radiology FT 485,355 4 Medical imaging FT 22,569 5 1 OR 2 827 6 3 OR 4 1,075,695 7 (1 OR 2) AND (3 OR 4) 54 17 (15) _________________________________________________________________________________ Cinahl 2019-09-22 8 No-show OR non-attendance FT 489 9 “Missed appointment” FT 26 10 Radiology FT 9,394 11 Medical imaging FT 11,291 12 8 OR 9 506 6 10 OR 11 19,797 7 9 OR 9 AND 10 OR 11 11 0 _________________________________________________________________________________
8 Kvalitetsgranskning
De 17 artiklar som svarade till syftet kvalitetsgranskades av båda författarna enligt ett protokoll som är anpassat efter kvantitativa studier, se Bilaga 1. Artiklarna fick betyg efter hög, medel samt låg kvalitet. Frågorna är utformade efter ett ja- eller nej-svar, för varje ja en artikel fick var det ett poäng, ett nej innebar att artikeln inte fick något poäng på den frågan. Poängen sammanställdes i en procentsats, ju högre procent desto högre kvalitet fick artikeln. Författarna kom fram till en procentsats där 100–84% var hög kvalitet, 83–70% var medel och under 70% var låg, då högst två nej kunde inkluderas i hög kvalitet. Dessa
procentbegränsningar bestämdes av författarna med inspiration av Mårtensson och Frilund (2017, s. 428). Då protokollet för kvalitetsgranskning (bilaga 1) bestod av tretton frågor ansåg författarna att hög kvalitet inte fick ha mer än två nej-svar. Om artikeln hade fyra eller fler nej (under 70%) var artikeln av låg kvalitet och valdes därav bort. Endast artiklar med hög eller medel kvalitet finns med i resultatet, artiklar med låg kvalitet sållades bort, totalt två stycken. Kvalitetsnivå av de 15 artiklarna som ingick i resultatet presenterades i tabellform, se Tabell 2.
Tabell 2 Översikt över artiklar som ingår i analysen
_________________________________________________________________________________________________________________________ Författare/År/
Land
Typ av studie
Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet
AlRowaili, Ahmed et al., 2016 Saudiarabien
Kvantitativ 121 Tvärsnittsstudie Kvinnor hade en högre benägenhet att inte dyka upp på bokade
MR-undersökningar, även patienter utan universitets eller
högskoleutbildning. De patienter som inte hade fått korrekt information om hur undersökningen skulle gå till hade högre risk att omboka. Transportproblem var även en riskfaktor. Hög Coyle, Klnnear et al., 2014 Irland Kvantitativ 8,571 Prospektiv kohortstudie
Resultatet visade att det var högre risk för uteblivet besök vid längre social status, avsaknad av bil, yngre, och bättre hälsa. Hög Daye, Carrodegua et al., 2018 USA
Kvantitativ 42,727 Retrospektiv Tiden mellan bokat besök och undersökningsdatum var relaterat till uteblivet besök. Ju längre tid det var mellan desto högre risk att utebli.
9 Fortsättning tabell 2 Översikt över artiklar som ingår i analysen
___________________________________________________________________________ Författare/År/
Land
Typ av studie
Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet
Harvey, Liu et al., 2017 USA
Kvantitativ 54,652 Retrospektiv 6,5% var uteblivna patienter. Högst prevalens fanns bland unga vuxna och övre medelåldern samt vid en längre tid mellan bokning och undersökning. På torsdagar fanns en högre risk för no-shows. Hög Lagerlund, Merlo et al., 2015 Sverige
Kvantitativ 29,901 Retrospektiv Området patienterna bodde i påverkade inte prevalensen av uteblivna besök. Hög Lagerlund, Sontrop et al., 2014 Sverige
Kvantitativ 11,409 Retrospektiv Kvinnor som lever ensamma eller som ensamstående mammor visade större risk för att utebli. Högre stressnivå samt lägre socialt engagemang visade även en högre risk för att inte dela.
Hög Lu, Lowery et al., 2017 USA Kvantitativ 795 Retrospektiv kohortstudie
Demografiska faktorer var indikatorer för uteblivna besök. Remitterade av annan läkare än kardiolog och en sämre försäkring var några av de största riskerna för uteblivna besök inom denna studie. Undersökningar inbokade mellan november och april hade en högre risk för uteblivna besök. Patientens ålder var en indikator. Hög Mander, Reynolds et al., 2018 Australien Kvantitativ 13,458 Retrospektiv kohortstudie
Patienternas ålder var bidragande risk för no-show även då de var remitterade från medicin eller kirurgavdelning. Hög Manjer, Emilsson et al., 2015 Sverige Kvantitativ 1,452 Prospektiv kohortstudie
Högre risk för no-show bland kvinnor som lever ensamma och ej har barn. Inga samband kunde dras mellan socialt engagemang och cancer i nära relation med uteblivna besök.
10 Fortsättning tabell 2 Översikt över artiklar som ingår i analysen
__________________________________________________________________________________ Författare/År Typ av
studie
Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet
Marmarà, Marmarà et al., 2019 Malta
Kvantitativ 100 Tvärsnittsstudie Anledningar till att patienter inte kom på ett andra besök var på grund av osäkerhet kring hur ofta
undersökningen behöver göras samt upplevelse att undersökning gjort ont.
Hög
Marmarà, Marmarà et al., 2017 Malta
Kvantitativ 404 Tvärsnittstudie Rädsla var den största anledningen för patienter att utebli från besök, bland annat rädsla för att det ska göra ont och rädsla för joniserande strålning. Det fanns även praktiska anledningar så som arbete, sjukdom samt transportproblem. Hög Mieloszyk, Rosenbaum et al., 2019 USA
Kvantitativ 575,206 Retrospektiv Både avbokningar och no-shows minskade med högre inkomst och ökade med längre avstånd till sjukhuset. Risken för no-shows ökar vid lägre temperaturer och snö. Medel Rosenbaum, Mieloszyk et al., 2018 USA
Kvantitativ 94,096 Retrospektiv Tiden mellan att besöket bokades och
undersökningsdagen var relaterat till uteblivna besök. Även ålder var en
bidragande riskfaktor. Tidiga mornar, tidiga eftermiddagar, måndagar och söndagar hade även en liten ökar risk för no-shows. Hög Senore, Correale et al., 2018 Italien
Kvantitativ 976 Tvärsnittsstudie Patienter som upplevde screeningen ineffektiv upplevde större rädsla. Vanligaste orsakerna att inte delta var arbete, sjukdom eller familjeangelägenheter. Näst vanligast var att de upplevde det som pinsam/obekväm.
11 Fortsättning tabell 2 Översikt över artiklar som ingår i analysen
__________________________________________________________________________________ Författare/År Typ av
studie
Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet
Zidar, Larm et al., 2015 Sverige
Kvantitativ 52,541 Retrospektiv Skillnader mellan ålder och kommun varierade i hur det såg ut med uteblivna patienter vid
mammografibesöken. kommun påverkade ålder 70–74 mest. kommun påverkade ålder 70–74 mest.
Hög
Dataanalys
Analys av artiklar skedde enligt Friberg (2012, s. 140–141). De utvalda artiklarna från sökningen lästes flera gånger av författarna där sedan huvudfynd från resultatet kunde
identifieras och plockas ut. Likheter samt skillnader i resultaten av artiklarna som svarade mot syftet identifierades och sammanställdes i olika rubriker, resultatet av sammanställningen presenteras i tabellform, se Tabell 3.
Etiska överväganden
Det är av stor vikt att ha deltagarnas integritet och säkerhet i åtanke vid utformningen av en studie. Informerat samtycke, ett rättvist deltagarval samt en genomtänkt riskanalys är några av byggstenarna för att skapa en etisk studie. Vid både kvalitativa samt kvantitativa studier kan etiska hinder uppstå, även vid litteraturöversikter som denna så det är viktigt att försöka förutse de problem som kan uppstå (Kjellström, 2017, s.57–77). I denna studie
har författarna arbetat för att tolka resultatet av artiklarna objektivt i största möjlig mån samt endast använt de resultat som kan svara till syftet.
Resultat
Syftet med denna studie var att undersöka faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen. Resultaten av artiklarna samanställdes i sex rubriker: rädsla, praktiska faktorer, ålder, administration, familj och socioekonomisk status. Dessa presenteras i Tabell 3 där likheter och skillnader i artiklarnas resultat sammanfattas.
12 Tabell 3 Likheter och skillnader
__________________________________________________________________________________ Artiklar R ädsl a Prakt iska f akt ore r Å lde r A dm in ist rat io n F am il j S oc ioe kon om isk st at u s
AlRowaili, Ahmed et al., 2016 X X X
Coyle, Klnnear 2014 X X X
Daye, Carrodegua et al., 2018 X
Harvey, Liu et al., 2017 X X X X
Lagerlund, Merlo et al., 2015 X
Lagerlund, Sontrop et al., 2014 X
Lu, Lowery et al., 2017 X X X
Mander, Reynolds et al., 2018 X X
Manjer, Emilsson et al., 2015 X X
Marmarà, Marmarà et al., 2017 X X Marmarà, Marmarà et al., 2019 X
Mieloszyk, Rosenbaum et al., 2019 X X
Rosenbaum, Mieloszyk et al., 2018 X X X
Senore, Correale et al., 2018 X X
Zidar, Larm at al., 2015 X X
Rädsla
Tre av artiklarna visade att rädsla var en bidragande faktor till att patienterna inte kom på bokad undersökning. Orsakerna till rädslan var att det skulle göra ont, risk för att sjukdom hittas eller rädsla för själva undersökningen (Senore et al., 2018; Marmarà, Marmarà & Hubbard, 2019; Marmarà, Marmarà & Hubbard, 2017).
Rädsla för risker med undersökningen nämndes av 4,4% av no-shows och 18,7% angav att de tyckte att undersökningen var genant enligt Senore et al. (2018). Marmarà et al. (2017) visar i sitt resultat att 40% av no-shows angav rädsla som anledning att inte delta, där 20,5% stod för rädsla för resultatet av undersökningen, 10,6% rädsla för smärta, 6,2% rädsla för hur
undersökningen går till, 8,1% rädsla för att det är genant samt 3,7% rädsla för strålning. Marmarà et al. (2019) undersöker anledningar till att patienter återvänder till screeningbesök och visar i sitt resultat att 11,5% av dem som uteblev tyckte att undersökningen gjorde ont, medan ingen av dem som kom på besöket ansåg att det gjorde ont.
13
Sammanfattning
De artiklar som angivit rädsla som en anledning är alla studier om screening vid mammografi och kolografi. Rädsla för smärta, att det är genant samt risker med undersökningen var de faktorer som nämndes av flest artiklar.
Praktiska faktorer
Praktiska faktorer så som problem med transport, väder, arbete samt familjeangelägenheter angavs som anledningar till uteblivna besök i åtta av studierna (Marmarà et al., 2017; AlRowaili, Ahmed & Areabi, 2016; Senore et al., 2018; Mieloszyk et al., 2019; Lu et al., 2017; Rosenbaum et al., 2018; Harvey et al., 2017; Zidar, Larm, Tillgren och Akhavan, 2015). Senore et al. (2018) visar i sin studie att 27,5% av de uteblivna besöken till
kolografi vid DT angav praktiska anledningar till att inte delta, bland annat förkylning, arbete eller familjeangelägenheter. Praktiska anledningar var den största angivna orsaken enligt denna studie. Enligt Lu et al. (2017) var 21,9% av de uteblivna besöken på grund av praktiska anledningar, bland annat transportproblem, sjukdom, försäkringsproblem samt att de glömde bort besöket.
I studien av Marmarà et al. (2017) avgav 8,7% av de uteblivna patienterna att arbete,
transportsvårigheter samt sjukdom var anledningar att inte delta i mammografi. AlRowaili et al. (2016) visade att risken för no-shows var högre om patienten körde själv än om patienten blev skjutsad eller åkte taxi.
Enligt Mieloszyk et al. (2019) var vädret samt avstånd en bidragande faktor till att patienter uteblev. För varje inch (2,54 cm) snöfall och dag ökade risken för uteblivna besök med 4,5% och för varje 10° F (12,22ºC) ökning av temperaturen minskade risken med 2%. Veckodagar spelar även en roll för prevalensen av uteblivna besök. Harvey et al. (2017) såg en högre ökning på torsdagar men ej vid någon annan veckodag. Rosenbaum et al. (2018) menar att måndagar och söndagar hade en högre prevalens av uteblivna besök samt tidigt på morgonen och eftermiddagen.
Staden eller kommunen patienten bor i har även en inverkan på hur stor risk det är att
patienten kommer till sitt besök. AlRowaili et al. (2016) visar i sin studie att personer som bor i huvudstaden Riyadh har en högre risk att inte komma på besök än personer som bor utanför staden. Zidar et al. (2015) menar att boende i vissa kommuner har en högre risk för att utebli
14 från besök än boende från andra kommuner. I motsatts till dessa fynd menar Lagerlund et al. (2015) att området eller kommunen inte alls har en inverkan på om patienten kommer på besöket eller ej.
Enligt Mieloszyk et al. (2019) ökade risken för uteblivet besök med 1,4% för varje 1.6 mils (10 miles) avstånd patienten bodde från kliniken. Studien av Zidar et al. (2015) kommer fram till att prevalensen av uteblivna besök ökade ju längre bort patienten bodde.
Sammanfattning
Praktiska faktorer var en stor faktor till att patienter ej kom på sina besök.
Transportmöjligheter, var patienterna bodde och hur långt det var till kliniken nämndes av fem artiklar och visade att geografiska hinder ökade prevalensen av uteblivna besök.
Familjeangelägenheter, arbete, väder och tidpunkt nämndes i sex av artiklarna som anledning till att patienterna inte kom på besöken. Praktiska faktorer som ej går att förhindra nämndes i tre av artiklarna i form av att patienterna blev sjuka och därav ej kunde komma.
Ålder
Ålder visade sig vara en indikator för uteblivna besök i fem av artiklarna, men författarna var ej eniga om åldersspannet (Mander et al., 2018; Lu et al., 2017; Rosenbaum et al.,
2018; Zidar et al., 2015; Harvey et al., 2017).
Rosenbaum et al. (2018) menar i sin artikel att patienter under 40 år visar en hög risk för uteblivna patientbesök och att patienter över 60 år visar en lägre risk. Högst risk för att utebli från besök hade patienter mellan 40–59 år där 3,8% uteblev från besök. Unga vuxna i 20-års åldern visar en högre tendens att utebli från sina besök, även patienter i övre 40-års åldern enligt Harvey et al. (2017). Lu et al. (2017) ser en trend att de äldre patienterna i högre grad missar fler av sina besök, de undersökte patienter i åldrarna 13–27 år där medianåldern för flera missade besök var 23,4 år och den totala medianåldern för deltagarna var 18,2 år. Patienter i åldrarna 0–10, 10–17 och 45–54 år visade en högre risk för uteblivna besök än andra åldersgrupper, där högst risk var bland patienter i åldersgruppen 10–17 år med 8,5% jämfört med 7,9% 0–10 år och 7,8% 45–54 år enligt Mander et al. (2018). Patienterna i undersökningen är 40 till 70 och i undersökningen kommer de fram till att med ålder ökade benägenheten att gå på sina besök (Zidar et al., 2015).
15
Sammanfattning
Resultatet visade att vissa åldersgrupper hade högre prevalens av uteblivna besök. Patienter i åldern 45–55 samt patienter i tjugoårsåldern visar en högre benägenhet att utebli från sina besök i jämförelse med patienter över 60 år.
Administration
Administrativa orsaker till uteblivna besök sågs i fem av artiklarna och innefattade orsaker som fel vid bokning, remittent och tidsspann mellan bokning och besök (Daye et al. 2018; Rosenbaum et al., 2018; Lu et al., 2017; Mander et al., 2018; Harvey et al., 2017).
Enligt Lu et al. (2017) var 13% av de uteblivna besöken på grund av problem med bokningen, bland annat att det krockade med ett annat besök så att patienten ej kunde närvara och att det inte var inbokat att patienten skulle få anestesi.
Tidsspannet mellan bokning och besök visade sig ha en inverkan på uteblivna besök där ett längre tidsspann gav en högre risk för uteblivna patienter. Daye et al. (2018) ser en ökning där 0–7 dagar stod för 3,1%, 7–21 dagar för 4,6% och över 21 dagar för 6,2% av uteblivna
patienter. Rosenbaum et al. (2018) visar siffor där 1 veckas tidsspann ger en risk på 2,71%, upp till 30 dagar 5,26% och upp till 6 månader 9,46% risk för uteblivet besök. Harvey et al. (2017) såg även en ökning vid längre tid mellan bokning och undersökning.
Remitterande enhet har även en inverkan på prevalensen av uteblivna besök. Remiss från kirurgi eller medicinavdelning ger en högre risk för no-shows enligt Mander et al.
(2018). Lu et al. (2017) menar i sin artikel att remisser från andra enheter än kardiologen ger en högre prevalens av uteblivna besök vid hjärtundersökningar på MR.
Sammanfattning
Administrativa orsaker är en anledning till att patienter ej kommer på sina besök. Vid långt tidsspann mellan bokning och besök ökar risken för no shows. Det är ca 3% risk för uteblivna besök vid en veckas tid mellan bokning och besök, ju längre tidsspann desto högre risk. Remitterande enhet är även en faktor som kan påverka prevalensen av no shows.
Familj
Familjeförhållanden så som antal barn och civilstånd är i tre av studierna, gällande
16 Lagerlund, Sontrop & Zackrisson, 2014; Coyle et al., 2014). Gifta kvinnor och kvinnor med endast 2 barn är mer benägna att delta i screeningen än kvinnor med ett, tre eller fler barn. Coyle et al. (2014) menar att en högre procent av gifta kvinnor hittas bland deltagare än icke-deltagare (77% vs. 61%).Det fanns ett samband mellan lågt socialt deltagande och uteblivna besök enligt Lagerlund et al. (2014) men enligt Manjer et al. (2015) kunde de inte se detta samband i sin studie.
Sammanfattning
Kvinnor som lever ensamma, har ett, tre eller fler barn visade sig ha en högre benägenhet att ej komma på sina besök. Ett samband med lågt socialt deltagande kan ej fastställas då det skiljer sig i resultaten mellan artiklarna.
Socioekonomisk status
Socioekonomisk status innefattar inkomst, yrke och utbildning hos en individ, och detta visar sig ha ett samband med uteblivna patientbesök enligt sex av artiklarna (AlRowaili et al., 2016; Coyle et al., 2014; Harvey et al., 2017; Manjer et al., 2015; Mieloszyk et al., 2019; Zidan et al., 2015).
Patienter som uteblir från besök har i större grad en lägre utbildning än de patienter som närvarar vid sina besök (Manjer et al., 2015; AlRowaili et al., 2016; Zidar et al., 2015).
Enligt Manjer et al. (2015) har 22,2% av deltagare vid mammografi en universitetsutbildning i jämförelse med 15,3% av dem som uteblir. Av de patienter som uteblir saknar 60,6%
utbildning i jämförelse med deltagare där 50,8% saknar utbildning enligt Coyle et al. (2014).
En lägre inkomst ger en ökad risk för att patienter inte kommer på sina besök (Harvey et al., 2017). För varje 10,000 dollar ökad medianinkomst minskar risken för no-shows med 10,7% (Mieloszyk et al., 2019). Den kommun med lägst socioekonomiskt index och näst lägst anställningsgrad är även den som har lägst deltagande vid mammografi enligt Zidar et al. (2015). No shows är i lägre grad bostadsägare (66,8% vs 84,5%) och bilägare (Coyle et al., 2014), de är även i högre grad arbetare än tjänstemän (43,5% vs 35,5%) (Manjer et al., 2015).
17
Sammanfattning
Socioekonomisk status påverkar prevalensen av uteblivna besök. En lägre status i utbildning inkomst, bil och bostad visade på en negativ inverkar på uteblivna besök. Man kunde se i en studie att prevalensen till att ökad medverkade grad följde den socioekonomiska statusen.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen. Författarna kom i denna litteraturöversikt fram till att det finns sex stycken olika faktorer som påverkar att patienter inte komma på sitt besök: rädsla, praktiska faktorer, ålder, administration, familj och socioekonomisk status.
Resultatet visade att rädsla var en orsak till att utebli från besök. Det var rädsla för smärta, undersökningen i sig samt att det upplevdes generande. Detta sågs framför allt i samband med screeningundersökningar. Enligt författarna kan detta bero på att patienter vid screening är utåt sett friska vid undersökning och har inte själva sökt sig till sjukvården som vid andra röntgenundersökningar där patienten ofta själva söker hjälp för sina problem. Vid screening är det bland annat friska patienter som undersöks trots att symptom av sjukdom ej finns. Rädsla för upptäckandet av sjukdom är en bidragande faktor till att patienter inte kommer, den rädslan i sig har i tidigare studier visat sig ha en koppling till att patienter upplever en högre smärta vid undersökningen (Fernández-Feito et al., 2015). Davey (2007) menar även att om patienter förväntar sig att undersökningen ska göra ont så kommer de också i större grad uppleva det som smärtsamt. Genom att beskriva hur undersökningen ska gå till direkt vid undersökningstillfälle gör att patienten blir lugnare och det minskar risken för smärta, även genom att ge stöd till patienten under hela undersökningen ger samma effekt. Författarna anser att god information och en stöttande röntgensjuksköterska kan minska risken för rädsla inför undersökningen och därav ge en mindre risk för uteblivna patienter.
Praktiska faktorer, så som väder, avstånd, familjeangelägenheter och arbete var en stor anledning till att patienter inte kom på sina röntgenundersökningar då mer än hälften av artiklarna visade detta samband, dessa fynd återfinns i liknande studier (Ofei-Dodoo, Kellerman, Hartpence, Mills & Manlove, 2019). Detta kan enligt författarna bero på hur besvärad patienten är av sin sjukdom. Denna teori styrks med en studie av Samuels et al.
18 (2015) som menar att barn som upplevs som friska och vid god hälsa har en högre risk att inte komma till sitt bokade besök. En studie av Catz, Mcclure, Jones och Brantley (2019) visar resultat på att personer som har få symtom eller inga symptom alls har en högre risk för att utebli från besök. Författarna anser att en möjlig förklaring till detta kan vara att om patienten inte upplever avsevärda besvär eller symptom är det möjligt att hen istället prioriterar arbete eller familj högre än att närvara vid undersökningen. Är patienten dock mycket besvärad av sitt sjukdomstillstånd anser hen möjligtvis att besöket är viktigare än arbetet och hindras kanske inte heller av dåligt väder eller lång körsträcka. Detta problem skulle eventuellt kunna förbättras med en kommunikation mellan patient och remitterande läkare där de tillsammans kan avgöra om besöket är av betydelse för patienten alternativt att patienten får en större förståelse för varför det är av vikt att hen kommer på besöket.
Resultatet visade att ålder har en inverkan på om patienten kom till besöket. Patienter i 20-års åldern samt 45–55 år har en högre risk för no shows. Författarna anser att detta resultat kan bero på att personer i ålder 45–55 år har större arbetsbelastning och familjeansvar och väljer då att prioritera bort sitt besök inom sjukvården för att de inte anser sig har den tiden att avvara. Patienter över 60 år kan ha mer tid tillgänglig då barnen blivit vuxna och de inväntar eller redan har gått i pension. Detta kan ge den äldre patientgruppen mer tid att planera inför besöket och därför en mindre risk att utebli (Faiz och Kristoffersen, 2918). Att unga patienter visar en högre tendens att utebli styrks av Ellis, McQueenie, McConnachie, Wilson och Williamson (2017) som menar att patienter mellan 16–30 år visade en större benägenhet att inte komma på sina besök vid primärvården.
Administration var en av de bidragande faktorerna till att patienter uteblev från sina besök. Vid ett högre tidsspann mellan bokning av besök och undersökningsdagen ökade risken för no shows. Detta resultat styrks med en artikel av Norris et al. (2014) där författarna undersöker uteblivna besök i primärvården och menar att ett längre tidsspann mellan bokning och besök ger en ökning av no shows. Detta kan möjligtvis bero på att patienter glömmer bort sina bokade undersökningar om tidsspannet till besöket är långt. Författarna anser att detta problem möjligtvis går att lösa med hjälp av ett påminnelsesystem. Att påminna patienteter via telefon har Drabkin et al. (2019) undersökt i sin studie vid ett bröstcentrum, där no show prevalensen var relativt hög. Studien resulterade i en procentuell minskning av no shows vid både mammografiundersökningar men även vid biopsier, författarna till studien anser att resultatet var så bra att dem vill införa detta system även vid de andra
röntgen-19 modaliteterna. Childers, Laird, Newman och Keyashian (2016) utförde sin studie vid
endoskopin och undersökte om prevalensen av no shows minskade om sjuksköterskan ringde och påminde patienten innan undersökning. Studien resulterade i en generell minskning av no shows inom alla grupper. SMS-påminnelser har i Sverige blivit vanligare, i några av
landstingen går det att anmäla sig för att få påminnelse innan undersökning (Zinkell, 2018). Författarna anser dock att detta borde bli möjligt i alla landsting samt att alternativ till sms-påminnelse borde finnas, så som telefonsamtal då vi anser att det möjligtvis kan ha en större effekt om patienten får tala med sjukvårdspersonal än att endast få ett sms.
Familjekonstellationer där kvinnor lever ensamma, med ett, tre eller fler barn visade i
resultatet ha en högre risk för att utebli från besök än kvinnor som var gifta och/eller hade två barn. Enligt Statistiska centralbyrån (2019) lever samboende eller gifta kvinnor i snitt fyra år längre, en förklaring till detta är att ensamstående kvinnor väntar längre med att söka sig till sjukvården vid symptom eller misstanke om sjukdom. Detta kan bero på att man som
ensamstående ej får samma stöttning och avlastning med barnen och annat i livet som man får med en partner. Detta styrks av Reust, Thomlinson och Lattie (1999) som menar att de
patienter som kom till undersökningen ofta hade fått en uppmuntran av sin partner att söka hjälp för sitt problem. Författarna menar att social stöttning är av vikt för att patienterna ska ha en högre chans att närvara vid besök.
Resultatet visar även att en lägre utbildning samt en lägre inkomst ökar risken för uteblivna besök. Författarna menar här att även familjekonstellationer kan kopplas till socioekonomiska faktorer då ensamstående ofta har det lägre ställt ekonomiskt än de som lever ihop med en partner. Enligt en studie av Ellis et al. (2017) är socioekonomisk status en av de största faktorerna till uteblivna besök vid primärvården, vid en lägre socioekonomisk status är det större risk att patienterna missar flera av sina besök. Personer med lägre utbildning har statistiskt sett en kortare livslängd än personer med en högre utbildning (Statistiska centralbyrån, 2019) och risken att dö innan 65-års ålder är dubbelt så hög vid endast
grundskoleutbildning i jämförelse med eftergymnasial utbildning (Socialstyrelsen, 2011). Att överlevnaden är lägre kan bland annat bero på att kvinnor i de lägre socioekonomiska
grupperna uteblir från screeningbesök i högre grad, men Socialstyrelsen (2011) menar även att det skiljer sig i överlevnad mellan grupperna även om de är i samma stadie av sjukdomen. Socioekonomisk status är en signifikant faktor till no shows men mer forskning behövs på
20 varför en lägre socioekonomisk status påverkar både personers hälsa samt de faktum att de uteblir från besök.
Metoddiskussion
En allmän litteraturöversikt (Friberg, 2012, s. 133) valdes för att göra en kartläggning om det aktuella kunskapsläget om varför patienter uteblir från besök på röntgenavdelningen. Enligt Friberg (2012, s.134) får både kvantitativa samt kvalitativa artiklar ingå i resultatet men då författarna endast fann kvantitativa artiklar är resultatet endast baserat på detta. Författarna tror att detta fynd grundar sig i att valt ämne är mer anpassat efter att undersökas av en kvantitativ modell för att få fram ett övergripande resultat då många deltagare behövs för att se ett samband, därav anser vi att detta styrker litteraturöversiktens trovärdighet.
Författarna valde att göra sökningen med fritextsökning istället för specialiserad sökning med ämnestermer då detta gav ett mer tillfredställande resultat. Sökning med ämnesord resulterade i ett fåtal artiklar som svarade till syftet, men genom att använda ord från de relevanta
artiklarna och lägga till bindestreck mellan orden kunde fler artiklar som svarade till syftet hittas. Detta kan ses som en nackdel i litteraturöversikten då fritextsökning i regel ger många fler irrelevanta artiklar än sökning med ämnesord (Karlsson, 2017, s. 88–89). Artiklarna i resultatet representerade uteblivna besök vid olika modaliteter men en stor del av dem hade mammografi som enda utgångspunkt. Detta ses av författarna som en svaghet då mammografi blir överrepresenterat.
Både pilotsökning samt artikelsökning gjordes i flera olika databaser för att få en bred sökning och säkerställa att inga viktiga artiklar uteblev (Henricsson, 2017, s. 414), detta ser författarna som en styrka i litteraturöversikten. Sökningen avgränsades till att endast innehålla artiklar publicerade inom 10 år, detta för att författarna enbart ville ha aktuell forskning till analysen vilket styrker litteraturöversikten. Artiklar som ej var skriva på engelska
exkluderades från sökningen, detta för att författarna skulle kunna läsa och förstå hela artiklarna. Fördelen med att endast använda artiklar som var skriva på engelska var att andra språk som författarna ej förstår uteslöts från sökningen, men då författarna inte har engelska som modersmål finns en viss risk för misstolkning och detta kan ses som en nackdel
(Kjellström, 2017, s. 72–72). Litteraturöversikten har även granskats och ifrågasatts av
studiekamrater samt handledare under studiens gång för att kunna förbättras och öka i kvalitet (Henricsson, 2017, s. 415), detta ser författarna som en styrka i sitt arbete.
21
De etiska överväganden författarna har behövt ta ställning till är risk för missförstånd vid analys av artiklar samt hur resultatet av artikelsökningen presenteras (Kjellström, 2017, s. 72– 73). Då denna artikel syftar till att undersöka varför patienter inte kommer på sina besök har det vart mycket viktigt att presentera resultatet på ett sådant vis att vissa personer eller grupper ej blir kränkta eller förolämpade. Några artiklar som ingår i analysen har inte diskuterat etiska överväganden i sina diskussioner och detta har påverkat deras kvalitet. Då många studier endast samlar information som ej behöver en etikprövning kan detta vara en anledning till att etiska överväganden ej finns med, då inga specifika grupper eller individer ej kommer till skada. Författarna anser dock att detta kan vara en svaghet i litteraturöversikten.
De artiklar som utgör resultatet i denna litteraturöversikt är publicerade från länder inom fyra världsdelar, men många av artiklarna är gjorda i Sverige och USA. De länder som finns representerade är Sverige, USA, Malta, Italien, Irland, Saudiarabien samt Australien. Det som kan påverka resultatet i denna litteraturöversikt utifrån de länder som finns representerade är hur sjukvårdsystemet ser ut i respektive land (Henricsson, 2017, s. 415). I Sverige har vi ett välfärdssystem där alla har rätt till vård och kostnaden för detta betalas via skatt, men i andra länder kan det se annorlunda ut och individer kan behöva betala för egna
sjukvårds-försäkringar. Detta kan påverka resultatet av studien i den mån att ekonomiska förutsättningar kan i större grad påverka om patienten kommer på sina besök i vissa länder mer än andra.
Slutsats
Faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen undersöktes i denna studie och resulterade i sex grenar; rädsla, praktiska faktorer, ålder, administration, familj och socioekonomisk status. Resultatet av denna litteraturöversikt är behjälpligt för att kunna förbättra statistiken och motverka uteblivna besök, att veta orsakerna till problemet möjliggör för ett arbete mot en förändring. För att förbättra prevalensen av uteblivna besök kan stöttning och information till patienten vid undersökning minska risken för smärta och därav rädsla inför undersökningen. Att ringa eller skicka sms-påminnelse till patienten för att påminna om besöket ger även en lägre prevalens av uteblivna besök. Författarna anser att mer forskning behövs angående varför dessa faktorer påverkar om patienterna kommer på sina besök. Nästa steg i forskningen föreslås vara att ta reda på varför bland annat yngre personer, praktiska faktorer och socioekonomisk status har en inverkan på uteblivna patientbesök. Författarna tror
22 att dessa ämnen är svåra att forska på då det är svårt att mäta och många etiska överväganden behöver reflekteras över, vi anser att det möjligtvis är därför det finns så lite forskning om det.
23
Referenser
*Artiklar ingående I resultatet
*AlRowaili, M. O., Ahmed, A. E. & Areabi, H. A. (2016). Factors associated with No-Shows and rescheduling MRI appointments. BMC Health services research, 2016;
16:679. doi: 10.1186/s12913-016-1927-z
Aspelin, P., & Pettersson, H. (2008). Radiologi. I P. Aspelin & Pettersson (Red.), Förord (s. 11). Lund:Studentlitteratur.
Berglund, E., & Jönsson, B. J. (2007). Medisinsk fysik (s. 7–18). Lund:Studentlitteratur Cancerfonden. (2018). Analyser av deltagande i allmän screening för tarmcancer. Hämtad 25 september, 2019, från
Cancerfonden, https://www.cancerfonden.se/forskningsprojekt/5cc05c03d65a860004438f67
Carlberg, M. (2019). Svar på skrivelse från Helena Schoultz och Gabriel Kroon (båda SD) om
uteblivna vårdbesök i Region Stockholm. Hämtad 12 september, 2014, från Region
Stockholm, https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/halso-och- sjukvardsnamnden/2019/190827/18-svar-pa-skrivelse-sd-uteblivna-vardbesok.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=utebliven+bes%c3%b6 k&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a8824540f-e7eb-44a0-94f3-c48a0b63798c&_t_ip=90.224.122.185&_t_hit.id=PublicWebv2_Cms_EPiSrvr_EpiDependen cies_Document/64405&_t_hit.pos=2
Catz, S. L., Mcclure, J. B., Jones, G. N. & Brantley, P. J. (2010). Predictors of outpatient medical appointment attendance among persons with HIV. AIDS care, 11(3), 361-373. doi: 10.1080/09540129947983
Childers, R. E., Laird, A., Newman, L. & Keyashian, K. (2016). The role of a nurse telephone call to prevent no-shows in endoscopy. Elsevier, 84:6 1010-1017.
24 *Coyle, C. Kinnear, H. Rosato, M. Mairs, A. Hall, C & O´Reilly, D. Do women who
intermittently attend breast screeening differ from those who attend every intitation and those who never attend? (2014) doi: 10.1177/0969141314533677. Epub 2014 May 6.
*Daye, D., Carrodeguas, E., Glover, M., Guerrier, C. E., Harvey, H. B. & Flores, E. J. (2018). Impact of Delayed Time to Advanced Imaging on Missed Appointments Across Different Demographic and Socioeconomic Factors. Journal of the American College of
Radiology, 15(5):713-720. doi: 10.1016/j.jacr.2018.01.023
Davey, B. (2007). Pain during mammography: Possible risk factors and ways to alleviate pain. Elsevier. 13(3):229–234. doi: 10.1016/j.radi.2006.03.001
Davidsson, A. Magnetisk Resonanstomografi och Undersökningar. Hämtad 02 oktober, 2019, Från Akademiska sjukhuset:
https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/magnetisk-resonanstomografi-mr/
Drabkin, M. J., Lobel, S., Kanth, N., Martynov, A., Hunt III, H., W., Guerrero, D. … Lev, S. (2019). Telephone reminders reduce no-shows; A quality initiative at a breast imaging center. Elsevier, 54: 108-111. doi: 10.1016/j.clinimag.2018.12.007
Ellis, A. & Jenkins, R. (2012). Weekday affects attendance rate for medical appointments: Large-scale data analysis and implications. Public Library of Science, 7(12): 1-4. doi: 10.1371/journal.pone.0051365
Ellis, A., McQueenie, R., McConnachie, A., Wilson, P. & Williamson, A. (2017). Demographic and practice factors predicting repeated non-attendance in primary care: a nationel retrospective cohort analysis. Elsevier, 2(12); e551-e559. doi: 10.1016/S2468-2667(17)30217-7
Erlingsson, M. (2019). Screening av stora kroppspulsådern i buken. Hämtad 25 september, 2019, från Vårdguiden,
https://www.1177.se/Stockholm/behandling-- hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/bildundersokningar-och-rontgen/ultraljudsundersokning-av-kroppspulsadern/
25 Faiz, K. W. & Kristoffersen, E. S. (2018) Association between age and outpatient clinic arrival time: myth or reality? BMC Health Services Research (2018)
18:235 https://doi.org/10.1186/s12913-018-3057-2
Fernández-Feito, A., Lana, A., Cabello-Gutiérrez, L., Franco-Correia, S., Baldonedo-Cernuda, R. & Mosteiro-Diaz, P. (2015). Face-to-face information and emotional support from trained nurses reduce pain during screening mammography: Results from a randomized controlled trial. The American Cociety for Pain Managemant Nursing. 16(6),
862-870. http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.pmn.2015.07.008
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 133– 142). Lund: Studentlitteratur.
Guzek, M. L., Fadel, W. F., & Golomb, M. R. (2015). A Pilot Study of Reasons and Risk Factors for ‘‘No-Shows’’ in a Pediatric Neurology Clinic. Journal of Child Neurology 2015, Vol. 30(10) 1295-1299. doi: 10.1177/0883073814559098
*Harvey, H. B., Liu, C., Ai, J., Jaworsky, C., Guerrier, C. E., Flores, E. & Pianykh, O. (2017). Predicting No-Shows in Radiology Using Regression Modeling of Data Available in the Electronic Medical Record. Journal of the American College of Radiology, 14(10): 1303-1309. doi: 10.1016/j.jacr.2017.05.007
Henricsson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom
omvårdnad (s. 411–419). Lund: Studentlitteratur
Hwang, A. S., Atlas, S. J., Cronin, P., Ashburner, J. M., Shah, S. J., He, W., & Hong, C. S. (2015). Appointment “no-shows” are an independent predictor of subsequent quality of care and resource utilization outcomes. Journal of general internal medicine, 30(10): 1426-1433. doi:10.1007/s11606-015-3252-3
Kaplan-Lewis, E. & Percac-Lima, S. (2013). No-show to primary Care to appointments: why patients do not come. Journal of praimary care & community
26 Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I
M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination ino omvårdnad. (s. 81–97). Lund: Studentliteratur
Kheirkhah, P., Feng, Q., Travis, L. M., Tavakoli-Tabasi, S., & Sharafkhaneh, A.
(2016). Prevalence, predictors and economic consequences of no-shows. BMC health services
research, (2016) 16:13. doi:10.1186/s12913-015-1243-z
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57-77). Lund: Studentlitteratur
*Lagerlund, M., Merlo, J., Vicente, P. R. & Zackrisson, S. (2015) Does the neighborhood area of residence influence non-attendance in an urban Mammography screening program? A multilevel study in a swedish City. Public library of Sience, 13;10(10):e0140244. doi: 10.1371/journal.pone.0140244
*Lagerlund, M., Sontrop, M. J., Zackrisson, S. (2014) Psychosocial factors and attendance at a population-based mammography screening program in a cohort of Swedish
women. BMC womens’s health 14. Article number:3 https://journals-sagepub-com.proxy.lib.ltu.se doi/pdf/10.1177/1359105315587138
*Lu, J. C., Lowery, R., YU, S., Ghadimi Mahani, M., Agarwal, P. P. & Dorfman. A. L. (2017). Predictors of missed appointments in patients referred for congenital
or pediatric cardiac magnetic resonance. Pedriatric radiology, 47(8):911-916. doi: 10.1007/s00247-017-3851-8
Lykke Wolff, D., Boch Waldorff, F., von Plessen, C., Backer Mogensen, C., Lund Sørensen, T., Houlind, K. C., ... Hass Rubin, K. (2019). Rate and predictors for non-attendance of patients undergoing hospital outpatient treatment for chronic diseases: a registerbased cohort study. BMC health services research, (2019) 19:386. doi:10.1186/s12913-019-4208-9
*Mander, G. T. W., Reynolds, L., Cook, A. & Kwan M. M. (2018). Factors associated with appointment non‐attendance at a medical imaging department in regional Australia: a
27 retrospective cohort analysis. Journal of medical radiation sciences. 65(3):
192-199. doi:10.1002/jmrs.284
*Manjer, Å. R., Emilsson, U. M. & Zackrisson S. (2015). Non-attendance in mammography screening and women’s social network: a cohort study on the influence of family
composition, social support, attitudes and cancer in close relations. World journal of surgical
oncology. 13:211. doi: 10.1186/s12957-015-0623-5
*Marmarà, D., Marmarà, V. & Hubbard, G. (2017). Health beliefs, illness perceptions and determinants of breast screening uptake in Malta: a cross-sectional survey. BMC Health
services research. 17: 416. doi:10.1186/s12889-017-4324-6
*Marmarà, D., Marmarà, V. & Hubbard, G. (2019). Predicting reattendance to the second round of the Maltese national breast screening programme: an analytical descriptive study. BMC Health services research. 19: 189. doi: 10.1186/s12889-019-6507-9
Martinez Colubi, M., Jesus Perez-Elias, M., Elias, L., Pumares, M., Muriel, A., Moreno Zamora, A., … Moreno, S. (2015). Missing Scheduled Visits in the Outpatient Clinic as a Marker of Short-Term Admissions and Death. HIV clinical trials, 13:5, 289-295. doi: 10.1310/hct1305-289
McQueenie, R., Ellis, D. A., McConnachie, A., Wilson, P., & Williamson, A. E. (2019). Morbidity, mortality and missed appointments in healthcare: a national retrospective data linkage study. BMC Health services research, 11;17(1):2. doi: 10.1186/s12916-018-1234-0
*Mieloszyk, R. J., Rosenbaum, J. I., Hall, C. S., Hippe, D. S., Gunn, M. L. & Bhargava, P. (2019). Environmental Factors Predictive of No-Show Visits in Radiology: Observations of Three Million Outpatient Imaging Visits Over 16 Years. Journal of the American College of
Radiology, (4 Pt B):554-559. doi: 10.1016/j.jacr.2018.12.046
Mårtensson, J. & Frilund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 421– 437). Lund: Studentlitteratur
28 Norris, J. B., Kumar, C., Chand, S., Moskowitz, H., Shade, S. A. & Willis, D. R. (2014). An empirical investigation into factors affecting patient cancellations and no-shows at outpatient clinics. Elsevier, 57:428-443. doi: 10.1016/j.dss.2012.10.048
Nuti, A. L., Lawley, M., Turkcan, A., Tian, Z., Zhang, L., Chang, K., Willis, R. D., & Sands, L. P. (2012). No-shows to primary care appointments: subsequent acute care utilization among diabetic patients. BMC Health services research, 12:304. doi:10.1186/1472-6963-12-304
Ofei-Dodoo, S., Kellerman, R., Hartpence, C., Mills, K. & Manlove, E. (2019). Why patients miss scheduled outpatient appointments at urban academic residency clinics:
a qualitative evaluation. Kansas Journal of Medicine, 12(3), 57–61. PMID: 31489100
Olsson, C. (2016). Mammografiscreening. Hämtad 25 september, 2019, från Vårdguiden, https://www.1177.se/Stockholm/behandling-- hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/bildundersokningar-och-rontgen/mammografiscreening-i-stockholms-lan/
Reust, C., Thomlinson, P. & Lattie, D. (1999). Keeping or missing the initial behavioral health appointment: a qualitative study of refferals in a primary care setting. Families,
Systems & Health, Inc, 17(4), 399-411. doi: 10.1037/h0089892
*Rosenbaum, J. I., Mieloszyk, R. J., Hall, C. S., Hippe, D. S., Gunn, M. L. & Bhargava, P. (2018). Understanding Why Patients No-Show: Observations of 2.9 Million Outpatient Imaging Visits Over 16 Years. Journal of the American College of Radiology, 15(7):944-950. doi: 10.1016/j.jacr.2018.03.053
Samuels, R., Ward, V., Melvin, P., Macht-Greenberg, M., Wenren, L., Yi, J., ... Cox, J. (2015). Missed appointments: Factors contributing to high no-show rates in an urban pediatrics primary care clinic. Sage journals, 54(10), 976–
982. doi: 10.1177/0009922815570613
*Senore, C., Correale, L., Regge, D., Hassan, C., Iussich, G., Silvani, M., … Segnan, N. (2018). Flexible Sigmoidoscopy and CT Colonography Screening: Patients' Experience with
29 and Factors for Undergoing Screening-Insight from the Proteus Colon
Trial. Radiology, 286(3):873–883. doi: 10.1148/radiol.2017170228
Socialstyrelsen. (2019). Nationella screeningprogram. Hämtad 25 september, 2019, från Socialstyrelsen
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-screeningprogram/
Socialstyrelsen. (2011). Ojämna villkor för hälsa och vård: Jämlikhetsperspektiv på hälso-
och sjukvården. Från: www.socialstyrelsen.se
Statistiska centralbyrån. (2019, oktober). Samboende lever längre. Hämtad 15 oktober, 2019, från Statistiska centralbyrån, https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/sammanboende-lever-langre/
Tuominen, P. (2019). Tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Hämtad 25 september, 2019, från
Vårdguiden,https://www.1177.se/Gotland/sjukdomar--besvar/cancer/cancerformer/tjocktarmscancer-och-andtarmscancer/
Tuominen, P. (2018). Undersökningar med magnetkamera. Hämtade 2 oktober, 2019. Från 1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Skane/behandling--hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/bildundersokningar-och-rontgen/magnetkameraundersokning/
*Zidar, M., Larm, P., Tillgren, P. & Akhavan S. (2015). Non- Attendance of mammographic screening the of age and municipatlity in a population-based Swedich sample International
Journal for equty in health, 14: 157. doi: 10.1186/s12939-015-0291-7
Zinkell, C. (2019). Sms-påminnelse inför ditt besök i vården. Hämtad 16 september, 2018, Från 1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Jonkopings-lan/om-1177-vardguiden/e-tjanster- pa-1177-vardguiden/det-har-kan-du-gora-nar-du-loggat-in/passar-inte-tiden-boka-omboka-eller-avboka/sms-paminnelse-infor-ditt-besok-i-varden/
Örnberg, G. & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
30
Bilaga 1
Granskningsmall för kvantitativa studier
Granskningsprotokoll Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) och Forsberg
och Wengström (2012) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod som modifierats av författarna till föreliggande studie.
Är frågeställningarna tydligt beskrivna? Ja Nej
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja Nej
Adekvat inkludering/exklusion? Ja Nej
Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej
Representativt urval? Ja Nej
Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej
Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej
Adekvat statistisk metod? Ja Nej
Etiskt resonemang? Ja Nej
Hur tillförlitligt är resultatet? Är instrumenten valida? Ja Nej
Är instrumenten reliabla? Ja Nej
Är resultatet generaliserbart? Ja Nej
