Barriärer och strategier i kommunikation mellan sjuksköterska och patient : En litteraturöversikt

Barriärer och strategier

i kommunikation

mellan sjuksköterska

och patient

- En litteraturöversikt

Ilirida Sopaj

Oskar Källberg

HANDLEDARE:Anna Abelsson

Sammanfattning

Bakgrund: Kommunikation är en tvåvägsinteraktion där information överförs

mellan parterna. Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Informationen överförs via språk, ljud eller en kod där det sistnämnda innebär bland annat kroppsspråk. Dessa faktorer är grundläggande för kommunikationen men också för att sjuksköterskor skall kunna utföra en god och säker vård. Därav är det intressant att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen och synliggöra dessa för att trygga sjuksköterskors fortsatta arbete med evidensbaserad omvårdnad.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation

mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv.

Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats.

Resultat: Resultatet framkom från nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design.

Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudteman; språkförbistring,

tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen.

Slutsats: Språkförbistring är en faktor som påverkar kommunikationen. En strategi

är att använda tolk. Vid ickeverbal kommunikation används andra strategier, framförallt kroppsspråk men även hjälpmedel. Möjligheten till en bra kommunikation påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient.

Nyckelord: Kommunikation, ickeverbal kommunikation, sjuksköterska–

Barriers and strategies in communication between nurse and

patient – A literature review

Summary

Background: Communication is a two-way interaction where information is

transmitted between the parties. Communicating, verbally or non-verbally, involves communicating messages, sharing information and establishing, enhancing or influencing relationships. Information is transmitted via language, audio or code as body language. These factors are essential for communication, but also for nurses to be able to perform good and safe care. Hence, it is interesting to investigate factors that affect communication and make them visible to ensure the nurses' continued work with evidence-based nursing.

Purpose: The aim of the literature review was to describe factors that influence

communication between nurse and patient based on nurse perspective.

Method: A literature review with inductive approach.

Result: The result emerged from nine scientific articles of qualitative design. The

articles were summarized and presented in four main themes; language barriers,

interpretation at linguistic confusion, non-verbal communication and nurse-patient relation.

Conclusion: Language barriers is one factor that affects communication. A strategy

is to use an interpreter. When using nonverbal communication, other strategies are used, especially body language but also utility aids. The opportunity for a good communication is influenced by the relation between nurse and patient. When difficulties occur in the nurse-patient communication, time becomes a shortcoming.

Keywords: Communication, nonverbal communication, nurse-patient relation,

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Urval 1 ... 6 Urval 2 ... 7 Urval 3 ... 7 Dataanalys ... 7 Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Tolkning vid språkförbistring ... 9

Ickeverbal kommunikation ... 10

Sjuksköterske - patient relationen ... 10

Diskussion ... 11

Slutsatser ... 15

Referenser ... 16

Bilagor ... 1

Bilaga 1 ... 1 Bilaga 2 ... 5

1

Bakgrund

Kommunikation

I enlighet med Jirwe, Gerrish, & Emami (2010) förklaras kommunikationen som en komplex process, vilken omfattar mer än bara en språklig komponent. Det kräver tonfall i rösten, tolkning av tal, kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck samt antaganden som delas mellan de som kommunicerar i sammanhanget. I nationalencyklopedin definieras kommunikation som ”överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater” (Sigurd, Helander, Björn, Rosengren, & Ulfstrand, 2018). Kommunikationen kräver därav ett språk, ljud eller kod för att kunna genomföras mellan sändare och mottagare (Sigurd et al. 2018). Detta gör att kommunikationen är en tvåvägs interaktion där det krävs att båda parter adekvat medverkar och kan uppfatta den andra partens kommunikativa förmågor och uppfattning av information (Eckhardt, Mott, & Andrew, 2006). Kommunikation är en ömsesidig process i form av utbyte av budskap. Detta sker genom verbala och icke verbala kommunikationsfärdigheter (McCabe, 2004). Människor följer outtalade normer av kommunikation som uppkommit genom kulturella influenser, historia och individens personliga erfarenheter (Chan & Purcell, 2017).

Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Kommunikation ligger till grund för relationen mellan sjuksköterska och patient och är en viktig beståndsdel för tillit och välbefinnande (Dithole, Thupayagale-Tshweneagae, & Akpor, 2017). Kommunikationen kan delas in i olika beståndsdelar där den vanligaste inom sjukvården är den narrativa kommunikationen. Detta innebär att individer berättar och lyssnar till varandras erfarenheter, kunskaper och tar lärdom av varandras egenskaper. Detta innebär i sin tur att individerna gemensamt skapar en förståelse för varandra och lägger grunden till en relation. Utifrån relationen kan sjuksköterskan inleda diskussioner för att kunna planera och utföra omvårdnadsåtgärder av patienter. Detta är de grundläggande aspekterna för en personcentrerad kommunikation (Ekman et al. 2011).

Kommunikation är en grundläggande men också en signifikant faktor för kvaliteten av omvårdnaden. Det handlar bland annat om vårdsamtal, förmedla information och sociala interaktioner (Jirwe et al. 2010). De sociala interaktionerna är en process som involverar individerna och samtalsämnen vilka kan bli influerade av omgivningen. Social interaktion resulterar i vad som blir kommunikation. Hinder som uppstår i den sociala interaktionen kan leda till en ineffektiv kommunikation (Anoosheh, Zarkhah, Faghihzadeh, & Vaismoradi, 2009).

Ickeverbal kommunikation

Även ickeverbal kommunikation är en procedur där information utbyts via en tvåvägs interaktion. I nationalencyklopedin definieras ickeverbal kommunikation som “sådana kommunikativa signaler som till skillnad från de språkliga (verbala) inte förmedlas genom tal, skrift och andra sekundärt språkbärande artefakter”. När språket och möjligheten till ljud inte längre finns tillgängligt återstår endast kod som kommunikativt tillvägagångssätt (Sigurd et al. 2018). Redskap utvecklar den icke

2

verbala kommunikationen, och budskapet i form av information kan nå fram till mottagaren. Det kan finnas risker för missuppfattning, eller att interaktionen inte resulterar i att budskapet nås fram. Detta kan leda till att överföring av information uteblir. Denna risk ökar när fler kommunikativa moment exkluderas (Jirwe et al. 2010).

För att gynna den ickeverbala kommunikationen använder sig sändaren och mottagaren av ansiktsuttryck (Morse, Beres, Spiers, Mayan, & Olson, 2003). Ansiktsuttryck är något som förstärker individens känslor och är uppdelade i sex grundläggande uttryck i form av; lycka, överraskning, rädsla, ilska, avsky och sorg. De grundläggande ansiktsuttrycken kan enligt Morse et al. (2003) variera i intensitet och försvåras i kombination av olika känslor. Detta gör att det kan vara svårt att tyda vilket uttryck som talar för vilken känsla. Det gör i sin tur att ansiktsuttryck i kommunikationen inte är specifik, men uttrycker således känslor i rätt sammanhang.

Personcentrerad kommunikation

Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att patienten ska ses som person framför sin sjukdom. Därav bör uttrycket vårdsökande person användas istället för patient, där termen patient tenderar att minska personen till enbart en mottagare av medicinska tjänster. Att utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt härleder till att se individens behov av känslor och deras rättigheter (Ekman et al. 2011).

Omvårdnad, som är sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde, går att härleda till olika kompetensområden. Omvårdnaden sker utifrån ett synsätt där människan är unik och fri. Detta förhåller sig till det humanistiska perspektivet som tillämpas inom vården. Kommunikationen inom omvårdnad sker utifrån det personcentrerade förhållningssättet som syftar på att då individen är i fokus, vilket underlättar utvecklingen av ett positivt förhållande mellan patient och sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). För att utveckla en fungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten står relationen till grund, vilket innebär att kommunikation är mer än endast utbyte eller överlämning av information (McCabe, 2004). Med ett personcentrerat förhållningssätt kan de individuella särdragen framtas hos patienten och delge information om individens historia, miljö samt familj. Detta gäller även egenskaper såsom styrkor och svagheter (Ekman et al. 2011). Sjuksköterskan bör därav prioritera tid till att skapa en relation med patienten. Utifrån kännedomen om patienten kan sjuksköterskan identifiera deras behov samt delge nödvändig information (Jirwe et al. 2010). För att förbättra relationen mellan sjuksköterskan och patienten, behövs ömsesidig respekt och kunskap om varandras kompetens (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Den relation som skapas innebär ett utbyte av känslor samt att bekräfta dessa. Även att vara uppmärksam på- och känna igen känslorna är av stor vikt. Därav är kommunikation en grundläggande del i omvårdnaden (McCabe, 2004). När det brister i kommunikationen kan patienten bli missnöjd med vården, medan en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till en bättre omvårdnad (Jirwe et al. 2010).

I ESM (Enabling sense-making) framhöll Öhlén, Carlsson, Jepsen, Lindberg & Friberg (2015) vikten av att utveckla ett redskap för hantering av personcentrerad

3

kommunikation inom vården. Den personcentrerade kommunikationen utgår ifrån tre parter; patienter, deras närstående och omvårdnadspersonal vilka anses som de viktigaste aktörerna inom vården. Kommunikation som redskap är ett komplext instrument och problematik kan lätt uppstå (Öhlén et al. 2015).

Sjuksköterskan som förmedlare av kommunikation bör möjliggöra strukturerade konsultationer, för informationsöverföring, baserade på betydande kommunikativa områden. Att bistå omgivningen om hur kommunikation sker och hur patientens medverkan påverkas bidrar det till öppenhet för känslor samt logik och kognitiv. Detta förutsätter att sjuksköterskor agerar klokt och förnuftigt i kommunikativa situationer. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera patientens väg av resonemang för att förstå patientens logik och använda det som underlag för en god kommunikation. Kommunikationen är känslig och är betydande för interaktionen. Sjuksköterskan bör därav av fokusera på att driva en dialog utformade efter mål och inriktning (Öhlén et al. 2015).

Sjuksköterskans profession

Sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde är omvårdnad. Detta inkluderar det vetenskapliga området såväl som det personcentrerade humanistiska synsättet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Med omvårdnad som ansvarsområde är sjuksköterskan också ansvarig för att individen omhändertas på ett plan där individens hälsa främjas. Detta kan härledas till definitionen av hälsa som är “ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” (World Health Assemblies, 2014). Att uppnå syftet för vården och bistå individer med en förbättrad hälsa är en central utgångspunkt för sjuksköterskan då omvårdnad skall bedrivas. ”Omvårdnadens mål är att främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande och verka för ett fridfullt och värdigt avslut av livet för en person med sjukdom med beaktande av kulturell bakgrund, ålder, kön och sociala villkor” (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

I Svensk Sjuksköterskeförening finns de sex kärnkompetenser för sjuksköterskans självständiga ansvar för omvårdnad av patient. En av dessa kärnkompetenser är “samverkan i team”. Där beskrivs att sjuksköterskan ska kommunicera med patient, personal, anhöriga och andra i teamet på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). För att en verksamhet ska kunna fungera på ett så effektivt- och säkert sätt som möjligt, är det viktigt att den verbala och den icke-verbala kommunikationen är välfungerande. En av de allra viktigaste förutsättningarna för en god och säker vård är att kommunikation som sker mellan sjuksköterskan och patienten är funktionell. Det kan då leda till att brister i kommunikationen kan påverka patientens trygghet och säkerhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2013). En förutsättning för god omvårdnad är att skapa en förtroendefull relation till patienten och dess anhöriga. Helhetsperspektivet på en patients situation omfattas av sjuksköterskans kompetens, vilket även inkluderar sjuksköterskans förhållningssätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor representerar en av de fyra huvudområdena vikten i den kommunikativa förmågan hos en sjuksköterska. Sjuksköterskan skall behandla all information som delges varsamt och konfidentiellt, vilket kan relateras till att

4

sjuksköterskan bistår individen med förutsättningar för förståelse av den information som delges samt möjlighet till samtycke för vård och behandling (International Council of Nurses, 2012).

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt är en kritisk sammanfattning av empirisk forskning som utgår från en forskningsfråga. Innehållet har kritiskt granskats och sammanställts för att möjliggöra ett översiktligt resultat (Forsberg & Wengström, 2013). Litteraturöversikten är av induktiv design vilket hänvisar till att forskningen börjar i empirin och utgår ifrån att studera den specifika forskningsfrågan. Forskningen skall ske på ett i förväg helt förutsättningslöst förhållningssätt och helt utan att lägga personliga ställningstagande i det studerade området (Priebe & Landström, 2017). Vid en systematisk studie följs i enlighet med Polit & Beck (2017) ett flödesschema i nio steg:

1. Formulera frågor om ämnet

2. Välja ut databaser samt skapa strategi för sökning 3. Genomföra databassökning

4. Sortera artiklar efter relevans 5. Läsa funna artiklar

6. Sammanfatta och koda funnen information 7. Kritiskt granska artiklar

8. Analysera artiklarnas resultat

9. Sammanställning av data och resultat

Urval och datainsamling

I enlighet med Polit & Beck (2017) påbörjades litteratursökningen i steg 1 där formulerades syfte samt frågeställningar. Utifrån syftet, att beskriva vilka faktorer som

5

påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv kunde steg 2 utföras. I steg 2 valdes metod, databaser och sökord som svarade mot syftet. Sökorden som användes i databaserna för att finna litteratur till forskningen var; communication*, non-verbal*, body language*, barrier*, obstacle*,

difficult*, challeng*, issue*, problem*, skill*, strateg*, abilit*, capacit*, talent*, technique*, method*, nurs* perspective*/ experience*/ point of view*, “Nurse-Patient Relations”.

Sökningen utfördes i steg 3 och genomfördes via Jönköping University och i databaserna CINAHL och MEDLINE där den förstnämnda är en omvårdnads-databas och den sistnämnda även inkluderar medicin. Till en början utfördes sökningen med Headings i CINAHL och MeSH-termer (Medical Subject Heading) i MEDLINE vilket avgränsade sökningen och resulterade i att det inte gav tillräckligt antal artiklar. Därav gjordes sökningarna i kombination med fritextsökning vilket innebär att sökningen i databasen inkluderar allt i artikelposten; titel, ämnesord, tidskrift, författare och mer därtill. I sökningen bearbetades orden till en början var för sig men lades sedan ihop för att precisera träffarna till relevanta artiklar. Detta gjordes med tillägg av de booleska nomenklaturerna AND, OR och NOT samt trunkering och citering (Forsberg & Wengström, 2013).

I sökningen avgränsades artiklarna utifrån titel, abstrakt samt valda inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle svara mot litteraturöversiktens syfte; att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Artiklarna var etiskt prövade och godkända, skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade inom de senaste 10 åren samt att deltagande i studierna skulle vara över 18 år. Exklusionskriterierna var artiklar som saknade en sammanfattning, inkluderade studenter eller andra yrkesprofessioner eller riktade sig mot individer med kognitiva nedsättningar. Se resultat av databassökning i tabell 1 och tabell 2.

Tabell 1: Artikelsökning i CINAHL, 2018 02 21:

Söknr Alt Söktermer Antal

träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Peer reviewed, English language, Years

2008-2018, All adults. 1,671,808

S2 FT (communication* or non-verbal* or nonverbal* or body language*) AND (barrier* or obstacle* or difficult* or challeng* or issue* or problem* or skill* or strateg* or abilit* or capacit* or talent* or technique* method*)

26,455

S3 FT "nurs* perspective*" or "nurs*

6

S4 CH "Nurse-Patient Relations" 6,897

S5 FT (S1) AND S2 AND S3 AND S4 66 38 5 5

Tabell 2: Artikelsökning på MEDLINE, 2018 02 21:

Söknr Alt Söktermer Antal

träffar

Urval 1 Urval 2

Urval 3

S1 Peer reviewed, English language,

Years 2008-2018, All adults. 9,293,851

S2 FT (communication* or non-verbal* or nonverbal* or body language*) AND (barrier* or obstacle* or difficult* or challeng* or issue* or problem* or skill* or strateg* or abilit* or capacit* or talent* or technique* method*)

77,436

S3 FT "nurs* perspective*" or "nurs* experience*" or "nurs* point of view"

2,413

S4 MSH "Nurse-Patient Relations" 8,431

S5 FT (S1) AND S2 AND S3 AND S4 60 40 (18) 4 4

CH - CINAHL headings i databasen CINAHL, MSH – MeSH termer i databasen MEDLINE, FT- fritextsökning, *-Trunkering ”-Frassökning () - dubbletter

Urval 1

Enligt Polit & Beck (2017) sker steg 4 i urval 1 där resultatet av sökningen bearbetas utifrån att läsa titel och abstrakt. I första urvalet har artiklarna vars titel och abstrakt som inte svarade mot studiens syfte exkluderats. Sökningen resulterade i 126 artiklar därav 78 svarade mot studiens syfte. Av de 78 artiklar som svarade mot studiens syfte konstaterades det att 18 var dubbletter, vilket resulterade i att totalt 60 artiklar inkluderades efter urval I.

7

Urval 2

I det andra urvalet innefattas steg 5 och 6 vilket innebär att alla artiklar som valdes ut i urval I lästes i sin helhet. Artiklar vars innehåll som inte svarade mot studiens syfte exkluderades (Polit & Beck, 2017). Av de 60 inkluderade artiklarna från urval 1 återstod 9 artiklar efter urval 2. I enlighet med Polit & Beck (2017) utfördes därefter steg 6 där informationen sammanfattades och kodades för att ge en tydligare överblick.

Urval 3

Enligt Polit och Beck (2017) innefattas här steg 7 vilket involverar att kritiskt granska de återstående 9 artiklarna. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna utfördes med hjälp av ”Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” se bilaga 1. Protokollet är framtaget av avdelningen för Omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping. Enligt protokollet utfördes granskningen i flera steg för att säkerställa att artiklarna höll hög kvalitet. Efter kvalitetsgranskning kunde det konstateras att alla 9 artiklar höll tillräckligt hög kvalitet. De kvarvarande 9 artiklarna går således vidare till steg 8 och analyserades utifrån litteraturöversiktens induktiva design (Polit & Beck, 2017).

Dataanalys

Nästa steg efter kvalitetsgranskningen innebar att analysera resultatet i de kvarvarande 9 artiklarna. Analysen utfördes enligt Polit & Beck (2017) och genomfördes utifrån litteraturöversiktens induktiva design. Analysen av de 9 valda vetenskapliga artiklarna skedde i steg 8 och resulterade i att data i resultaten analyserades. För att undvika personifiering och feltolkning i analysen lästes artiklarna i utskrivna pappersexemplar ett flertal gånger av hela arbetsgruppen. Till hjälpmedel användes olikfärgade överstrykningspennor för att färglägga nyckelord och poängterande meningar. Lexikon och ordbok användes för att undvika felöversättning och feltolkning. Därmed separerades och sorterades data. I nästa fas diskuterades innehållet och data kategoriserades. I steg 9 sammanställdes framtaget data till ett resultat som presenteras i 4 rubriker (Polit & Beck, 2017).

Etiska överväganden

Artiklarna som bearbetades i litteraturstudiens har i enlighet med Polit och Beck (2017) hanterats utifrån ett opartiskt förhållningssätt där principiella etiska ställningstagande har bejakats. De etiska direktiv som tillhandahålls av Helsingforsdeklarationen har tillämpats utifrån de vägledande riktlinjer deklarationen anknyter till; att omsorgen om individen alltid måste gå före vetenskapens och samhällets intresse (The World Medical Association, 2013). Utifrån riktlinjerna tillhandahåller deklarationen grundläggande principer om autonomi, om att göra gott, om att inte skada och om rättvisa (The World Medical Association, 2013). Deklarationen hänvisar även till att huvudsyftet med forskning involverande människor är att förstå orsaken, utveckling och anledningen till sjukdomar och utifrån förståelse förbättra preventionen, omvårdnaden och diagnostiken (The World Medical

8

Association, 2013). För att följa huvudsyftet för forskningen måste därav all forskning kring människor utgå ifrån ett forskningsprotokoll där etiska ställningstagande har tagits upp gällande finansiering, sponsorer, institutionella anslutningar samt andra potentiella intressekonflikter (The World Medical Association, 2013).

För att tillämpa de grundläggande principerna har aktioner applicerats på ett sådant sätt att alla artiklar har angetts med referens så att upphovsmännen sammanförs med rätt studie. Artiklarna har översattas, tolkats och granskats enskilt för att minska risken för missvisande bedömning av text och kontenta. Alla artiklar har behandlats rättvist och redovisats på lika villkor utan egna värderingar och utifrån ett opartiskt förhållningssätt (The World Medical Association, 2013).

Resultat

Resultatet grundades på en sammanställning av nio vetenskapliga artiklar som beskriver faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Fyra huvudteman uppstod; språkförbistring,

tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen.

Språkförbistring

Det finns olika faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. En av dessa faktorer är språkförbistring, vilket innebär svårigheter i kommunikationen på grund av att språken som talas inte förstås (Coleman & Angosta, 2017; Jones, 2008; McCarthy, Cassidy, Graham & Tuohy, 2013). När sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk försämras möjligheterna till att kommunicera på ett adekvat sätt. Kommunikationen kan bli spänd och forcerad vid oförståelse, och kan då leda till att väsentlig information om patienten uteblir (McCarthy et al. 2013; Toronto & Weatherford, 2016). Denna språkförbistring kvarstår när lösningar inte finns tillgängliga och när behoven hos patienten inte kan tillfredsställas (Coleman & Angosta, 2017). Missförstånd kan bli en följd av svårigheter i kommunikationen som uppstår vid språkförbistring. Kommunikationen kan förenklas genom förtydligande av muntlig och skriftlig information (Coleman & Angosta, 2017; Rodriguez, Spring & Rowe, 2015).

Sjuksköterskan kan med sin kunskap tillämpa olika strategier för att kommunicera med patienter vid språkförbistring (McCarthy et al. 2013). Genom att bryta ned information till kortare, enklare fraser främjas en bättre förståelse hos patienten. Kombineras dessa enkla fraser med ett tydligt kroppsspråk, förtydligas kommunikationen ytterligare (Martin, Connor-Fenelon & Lyons, 2012; Rodriguez et al. 2015). När en kort och koncis kommunikation begränsats ännu mer, används istället isolerade nyckelord som lämpligast beskriver vad som kommuniceras i en interaktion. Detta möjliggör en ytterligare förenkling av kommunikationen (McCarthy et al. 2013). En svårighet i kommunikationen kan vara sjuksköterskans vana att använda medicinska termer, vilket kan leda till att patienten inte förstår (Rodriguez et al. 2015). Då det visar sig att patienten inte förstår kan det vara nödvändigt att anpassa eller repetera informationen (Toronto & Weatherford, 2016). Att kommunicera på ett

9

språk som patienten förstår är viktigt. Det ger en mer effektiv kommunikation med ökad förståelse. Tillfredsställelse och lugn är effekter som kan ses hos patienten när förståelse uppnåtts (Ali & Johnson, 2017; Toronto & Weatherford, 2016).

I samband med språkliga barriärer kan det även förekomma kulturella barriärer. Sjuksköterskorna, i studien av Coleman & Angosta (2017), uttrycker vikten av att öka den kulturella kompetensen för att förbättra relationen och kommunikationen till patienten. I vissa kulturer är det, på grund av hög respekt, tabubelagt att ifrågasätta sjuksköterskan vilket ger försämrad kommunikation som leder till sämre förståelse. Andra skillnader som kan påverka den kommunikativa interaktionen kan vara skillnad i religiös tro, vissa åldersgrupper och psykologiskt mående (Jones, 2008).

Tolkning vid språkförbistring

En vanlig lösning vid språkförbistring är att använda tolk (McCarthy et al. 2013). Tillgång till tolk är av stor betydelse i kommunikation mellan sjuksköterska och patient, då information kan överföras verbalt (Coleman & Angosta, 2017; Rodriguez et al. 2015). Att inte veta vilket språk som ska översättas vid bokning av tolk kan vara problematiskt och komplikationer kan uppstå. Ett exempel på en komplikation till detta är att tolk för fel språk bokas. Ytterligare komplikationer som kan uppstå vid användning av tolk är att hen inte har kunskaper om att översätta det yrkesmässiga språket, inkluderande medicinska termer (McCarthy et al. 2013). En annan komplikation som kan uppstå vid behov av översättning är att tillgänglighet till en fysiskt närvarande tolk inte finns. I ett sådant fall finns oftast möjligheten att använda tolk på telefon. Dock kan det bli opersonligt för patienten att kommunikationen sker med en icke fysiskt närvarande och okänd person. Därav är vikten av att använda samma tolk relevant då kommunikationen styrks av en god relation mellan sjuksköterska och patient (Coleman & Angosta, 2017; Jones, 2008).

I vissa fall har sjuksköterskan den språkliga kompetensen att prata patientens språk vid en språkförbistring. Det påverkar möjligheten att överkomma språkbarriärer. (Ali & Johnson, 2017; Forsgren, Skott, Hartelius & Saldert, 2016; Jones, 2008). Genom att upprepade gånger använda en flerspråkig kollega för att tolka och kommunicera kan det leda till att sjuksköterskans arbetsbörda blir för stor. Sjuksköterskan får då förväntningar på sig som sträcker sig utanför kompetens- och ansvarsområdet. Detta gör att sjuksköterskan blir satt i en stressfylld position. Vad som ytterligare försvårar kommunikationen mellan den flerspråkiga sjuksköterskan och patienten är bland annat negativa attityder från kollegor och andra vårdsökande personer. Misstankar kan uppkomma om att det pratas bakom ryggen om kollegor eller patienter som för dem är ett främmande språk. Detta påverkar viljan för dessa sjuksköterskor att fortsätta använda sin flerspråkiga kompetens (Ali & Johnson, 2017).

Även anhöriga till patienter kan vara till hjälp för att förtydliga information och utveckla kommunikationen, eftersom de känner patienten sedan innan (Coleman & Angosta, 2017; Rodriguez et al. 2015). Nackdelen med att använda en familjemedlem som tolk är att helhetsbilden av patientens situation kan bli förvriden och information utebliven (Jones, 2008; McCarthy et al. 2013).

10

Ickeverbal kommunikation

Kommunikationen försvåras då patienten inte är kapabel att kommunicera verbalt. Patienten har då svårare att uttrycka sina behov. Detta skapar svårigheter för sjuksköterskan att förstå patienten. (Coleman & Angosta, 2017; Jones, 2008). Det kan bero på hörselnedsättning eller oförmåga att tala (Forsgren et al. 2016; Rodriguez et al. 2015). Vid ickeverbal kommunikation med patienten uppstår ofta egna typer av teckenspråk. Sjuksköterskan behöver då vara uppmärksam på patientens sätt att uttrycka sig för att kunna lista ut och försöka förstå vad som menas. Dessa uttryck är viktiga att föra vidare till nästa skift för att spara tid och underlätta kommunikationen för nästkommande kollegor. (Forsgren et al. 2016; Rodriguez et al. 2015). En strategi för att förenkla ickeverbal kommunikation kan vara att ta hjälp av kollegor för att få ett nytt perspektiv på vad som kommuniceras. (Forsgren et al. 2016). Om patienten har förmåga att uttrycka sig i skrift underlättar det den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Att kommunicera genom skrift är ett snabbt och effektivt sätt för kort och koncis kommunikation. Men samtidigt kan det vara tidskrävande och problematiskt om patienten behöver ventilera känslor och tankar eller annat som kräver en mer komplex förklaring. Enkla och snabba svar i skrift kan också leda till misstolkningar som kan försvåra kommunikationen (McCarthy et al. 2013; Rodriguez et al. 2015).

Flera strategier och resurser finns att tillgå för att underlätta den ickeverbala kommunikationen. Dessa kan bland annat vara användning av kommunikationstavlor, skriftlig kommunikation samt kroppsspråk såsom nickningar, handrörelser eller blinkningar. Att ställa frågor med ja- eller nej svar är en bra strategi då snabba svar behövs för specifika frågor. Exempelfrågor kan vara; “Är du hungrig?”, “Har du ont?”. Det går också att ta hjälp av andra som till exempel anhöriga eller kollegor, vilket också är en gynnsam strategi. Vid brist på kommunikativa resurser vid ickeverbal kommunikation samt brist på ett tydligt kroppsspråk försämras kommunikationen (Coleman & Angosta, 2017; Forsgren et al. 2016; Jones, 2008; Rodriguez et al. 2015).

Sjuksköterske - patient relationen

Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient påverkas beroende på deras relation. En utvecklad relation ger förutsättningar för bra kommunikativa möjligheter. Tvärtom är också en outvecklad relation en barriär för kommunikationen (Forsgren et al. 2016). När en sjuksköterska kan kommunicera på patientens språk förbättras kommunikationen och ger en mer omfattande relation (Davisson & Swanson, 2018; Jones, 2008).

Patientens hälsosituation, humör och tidigare erfarenheter påverkar sjuksköterskans kommunikativa möjligheter med patienten. Empati, vänlighet och tålamod är faktorer som gynnar en god kommunikation. Att skapa förtroende och ha god attityd i relationen påverkar också kommunikationen positivt (Forsgren et al. 2016; Toronto & Weatherford, 2016). En ogynnsam attityd och brist på kroppslig kontakt i interaktionen mellan sjuksköterska och patient påverkar kommunikationen negativt

11

(Coleman & Angosta, 2017; Davisson & Swanson, 2018). När sjuksköterskan inte förhåller sig till sina professionsspecifika kommunikativa kunskaper kan det leda till försämrad kommunikation (Jones, 2008; McCarthy et al. 2013). När patienten avstår från att kommunicera med sjuksköterskan påverkas möjligheten till en god relation. För att skapa en god relation krävs också tid för kommunikation. När patienten avstår från interaktion påverkas sjuksköterskans möjlighet till att kommunicera med patienten (Toronto & Weatherford, 2016).

Tiden är avgörande för kommunikationens beskaffenhet, vilket innebär att tidsbrist är en barriär i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Tvärtom gäller också att barriärer i kommunikationen är tidskrävande och kan leda till tidsbrist för sjuksköterskan (Coleman & Angosta, 2017; Davisson & Swanson, 2018; Forsgren et al. 2016; Jones, 2008; Martin et al. 2012; Rodriguez et al. 2015; Toronto & Weatherford, 2016).

Diskussion

Metoddiskussion

Studien grundar sig i empirin som utgår ifrån den valda forskningsfrågan; att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. I valet av att utgå ifrån empirin applicerades den induktiva designen (Forsberg & Wengström, 2013). Studien valdes att utföras som en litteraturöversikt vilket innebär att en begränsad del av ämnet kommunikation kommer att belysas. Studien kommer således inte bli lika utförlig som en systematisk litteraturstudie (Friberg, 2017). Då tidigare erfarenheter av att utföra en litteraturöversikt saknas och skribenterna klassificeras som noviser enligt Henricson (2017a) har ett systematiskt flödesschema tillämpats. Flödesschemat är utformat av Polit & Beck (2017) och har tillämpats för att på ett strukturerat sett utföra arbetsprocessen. Flödesschemats nio steg har noggrant följts vilket är presenterat i metod delen där även tabell 1 och 2 förtydligar databassökningsprocessen och dess resultat. I enlighet med Polit & Beck (2017) diskuteras litteraturstudiens kvalitet utifrån begreppen trovärdighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet.

Trovärdighet är ett övergripande begrepp som innebär att författarna bör sträva efter att resultat och kontext ska bli så sanningsenligt som möjligt. Detta uppnås genom att studien utförs på ett strukturerat och tydligt sätt, där läsaren ska kunna följa beslutsfattandeprocessen och därmed kunna upprepa studien, vilket ökar trovärdigheten (Polit & Beck, 2017). Begreppet innebär även giltighet vilket hänvisar till hur väl fenomenet har studerats samt om syftet har besvarats (Henricson M. , 2017b). Litteraturstudiens trovärdighet styrks av att metodvalet är relevant till syftet. Metodvalet har jämförts med andra studier av samma modell, såsom; ”Trust in nurse– patient relationships: A literature review” skriven av Dinç & Gastmans (2013) vilket styrker trovärdigheten i förhållande till syftet (Henricson M. , 2017b). Trovärdigheten styrks också av att den första sökningen är framarbetad utifrån relevanta sökord samt att sökningen är gjord i mer än en databas (Henricson M. , 2017b). Denna typen av sammanställning kan nyttjas då det litterära spektrumet breddas och kombinationen leder till en ökad kontinuitet i det bearbetade materialet. Dock kunde det konstaterats

12

i senare del i arbetet av litteraturstudien att sökningen inte var helt exemplarisk då mängden artiklar av kvalité var bristande. De analyserade artiklarna bestod av en kvalitativ design och hade utförts i form av intervjuer, detta ökar trovärdigheten då data är införskaffad från individer som praktiserar kommunikationen i sjuksköterskeyrket. Litteraturstudien har även granskats under ett flertal seminarier av medstudenter och handledare, alla i olika åldrar och kön, vilket styrker trovärdigheten ytterligare (Henricson M. , 2017b).

Med bekräftelsebarhet menar Polit & Beck (2017) att läsaren tydligt ska kunna följa analysprocessen för att kunna upprepa analysen samt spåra data tillbaka till originalkällan. I litteraturöversikten har analysprocessen utförts utifrån direktiv från Polit & Beck (2017) och tydliggjorts i metodavsnittet. Genomförandet av analysprocessen i steg 8 och 9 utfördes först individuellt och sedan tillsammans för att diskutera den analyserade data separerat ifrån artiklarna. Slutgiltig data kategoriserades in i grupper som slutligen skulle bli grunden till resultatets rubriker. Insamlad data jämfördes ett flertal gånger mot originalkällan för att säkerhetsställa betydelsen.

Överförbarheten innebär att resultatet av studien ska kunna överföras till ett annat sammanhang (Polit & Beck, 2017). Genom att säkerställa trovärdighet och bekräftelsebarhet görs det möjligt för läsaren att kunna bedöma överförbarheten (Henricson M. , 2017b). Det finns en ökad överförbarhet då litteraturöversikten består av artiklar från spridda delar av världen i jämförelse med studier enbart utförda i ett land. Sammanställda data är då inte koncentrerat ifrån ett land vilket styrker kompetensområdet. Studiens överförbarhet styrks ytterligare av att ett noggrant och systematiskt arbetsmönster har applicerats i framställandet av resultatet (Henricson M. , 2017b).

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Resultatet visade att språkförbistring, tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt relationen mellan sjuksköterska och patient var faktorer som påverkade kommunikationen. Förståelsen för patienten blev lidande och tiden blev en bristvara. I resultatet framkom även olika strategier som användes för att överkomma barriärer i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten.

Resultatet visar att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient begränsas vid språkförbistring och att sjuksköterskan därav upplever kommunikationen som svår och försämrad. Ali och Watson (2018) menar att i alla länder kan språkbarriärer påverka sjuksköterskors förmåga att kommunicera effektivt med sina patienter och Öhlén et al. (2015), menar att kommunikation är ett komplext redskap och att problematik därför lätt kan uppstå. De menar även att patienternas behov då blir svåra att tillgodose. Resultatet visade även att missförstånd kunde uppstå vid språkförbistring. Gerrish, Chau, Sobowale & Birks (2004) skriver att missförstånd kring patientens hälsoproblem har en negativ inverkan på patienten. Vården blir då inte som tänkt och det påverkar patientens hälsoresultat. Vidare framgick det i litteraturöversikten att diverse strategier används för att lösa språkförbistring. Dessa

13

var bland annat att kombinera tydligt kroppsspråk med förenklade fraser och nyckelord. Även Eckhardt et al. (2006) beskriver att kroppsspråk, ansiktsuttryck och att vara tydlig är viktig för kommunikationen. God kommunikation och god förmåga att tolka information anses minska risken för missförstånd och trygga en säker vård där informationen tydligt kan förstås. Förbättringar kan ske genom en mer gedigen utbildning för sjuksköterskor där kommunikativa färdigheter prioriteras.

Det framgick i resultatet att kulturella skillnader mellan sjuksköterskan och patienten påverkade kommunikationen. I studien gjord av Eckhardt et al. (2006) uttrycker sjuksköterskorna kommunikativa svårigheter med patienter som inte förstår sjukhuskulturen. Det är viktigt att ha kulturell kompetens för god förståelse vid kulturella skillnader mellan sjuksköterska och patient. I enlighet med Crawford, Candlin & Roger (2017) beskrivs vikten av kulturell kompetens för att minska risken för kommunikativa hinder. Författarna anser att möjligheten som finns, att jobba på ”partnersjukhus” i andra delar av världen, kan bidra till en förbättrad kulturell kompetens inom yrkesrollen.

Litteraturstudien visade att vid språkförbistring användes professionell tolk. Tolken var tillgänglig både fysiskt och på telefon. Det framkom även komplikationer vid användning av tolk. I vissa fall var det svårt att hitta rätt tolk för det språk som patienten talade. Socialstyrelsen (2016) säger att bristen på kvalificerade tolkar för hälso- och sjukvården kan leda till allvarliga konsekvenser för bland annat patientens integritet och säkerhet. De menar även att denna brist kan leda till allvarliga konsekvenser för hälso- och sjukvårdsverksamheternas effektivitet och arbetsbelastning. En annan komplikation var att tolken ibland inte kunde vara fysiskt närvarande. Jucket & Unger (2014) beskriver då att en bra användning av en tolk är när tolken är fysiskt närvarande och sitter bredvid patienten. Författarna anser att en professionell och närvarande tolk bidrar till patientens möjlighet till interaktion. Interaktionen anses leda till en ökad samhörighet med hälso- och sjukvården. Författarna tycker det är viktigt att sjukvården har ett ekonomiskt förhållningssätt och att kostnaden ska jämföras gentemot nyttan. En kostnadseffektiv lösning hade då kunnat vara att en flerspråkig sjuksköterska utbildas till att tolka. Därav kan sjuksköterskan professionellt tolka och då ingå i hens arbetsuppgifter.

Resultatet visade att vid språkförbistring är det användbart att ha en flerspråkig sjuksköterska som kan prata patientens modersmål. Det skapar en bättre relation till patienten och underlättar den verbala kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Detta visas även i studien av Wyn Roberts (1994) som skriver att flerspråkiga kollegor förbättrar kommunikation och stärker sjuksköterske-patient relationen. I litteraturstudien framkom även strategier för när patienten talade ett annat språk som sjuksköterskan inte förstod. Dessa var bland annat att kalla på tolk, eller ta hjälp av en kollega som behärskade patientens språk. Juckett & Unger (2014) framhäver vikten av att utbilda tvåspråkig personal till hur de kan använda sig av olika tekniker och metoder för att tolka patientens språk. En nackdel med flerspråkiga sjuksköterskor som framkom i resultatet var att de hade ansvar över något som sträckte sig utanför deras ansvarsområden. Detta ledde till att tiden blev en bristvara, och sjuksköterskan upplevde press och stress. Elderkin-Thompson, Silver & Waitzkin (2001) skriver att sjuksköterskan har pressen på sig att snabbt kunna översätta språket samt att uppgiften sträcker sig över deras arbetsuppgifter och ansvarsområden utan kompensation. Förbättringar kan ske genom att verksamheten ökar tillgängligheten på

14

tolkar. Detta underlättar arbetsbelastningen som annars blir för stor för den flerspråkiga sjuksköterskan. Även socialstyrelsen menar att den information som ges från sjuksköterskan till patienten ska ges på ett hänsynsfullt sätt. Det finns även en skyldighet för hälso- och sjukvården att informationen som ges till patienten anpassas efter hens unika behov och förutsättningar. Användning av en professionell tolk kan ge mer säkerhet vid överlämning av information (Socialstyrelsen, 2016). För att undvika överbelastning av flerspråkiga sjuksköterskor, anser författarna att planering utifrån tolknings efterfrågan samt ekonomisk kompensation och kompensation i tid bör appliceras.

Litteraturstudien visade även att anhöriga till patienten kunde vara användbara när det fanns behov av tolkning. Detta ansågs vara till en fördel, vilket även uttrycks av Van Eechoud, Van Den Noortgate, Leman, Deveugele & Verhaeghe (2017) som beskriver att det var mer vanligt förekommande att använda anhöriga som tolk. I resultatet i litteraturstudien framgick dock även en nackdel med att ha anhörig som tolk. Detta för att anhörig kunde undanhålla viktig information på grund av rädsla för att berätta sanningen till patienten. Juckett & Unger (2014) menar att användandet av anhöriga som tolk kan öka risken för översättningsfel. Anhörig som tolk anses kunna användas vid mindre komplexa vårdsituationer då informationen som utbyts inte är till större vikt för patientens säkerhet och hälsa. Författarna anser att användning av anhörig som tolk kan vara tids- och kostnadseffektivt

I resultatet framkom olika strategier för de språkliga barriärer som uppkom i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, då patienten inte hade förmågan att uttrycka sig verbalt. Strategierna var bland annat användning av kommunikationstavlor, skriftlig kommunikation samt kroppsspråk. Detta stärks även i en studie gjord av Happ et al. (2011) som menar att problematik i kommunikationen underlättas genom användning av olika kommunikationshjälpmedel som bland annat alfabets- och bildbrädor och kroppsspråk. Skrift är ett användbart, ickeverbalt sätt att kommunicera. Det är dessutom ett mer tidseffektivt sätt att kommunicera, i jämförelse med andra ickeverbala alternativ. Även Purdy & Van Dyke (2011) menar att kommunicera genom skrift är mer tidseffektivt och ett komplement till annan ickeverbal kommunikation. Tiden är en bristvara vid olika kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterska och patient. Därför anser författarna att det är viktigt att olika kommunikativa verktyg finns lättillgängliga och nära till hands. Med ny teknik ses en möjlighet med en utvecklad ickeverbal kommunikation där tillämpning av utvecklad elektronik, såsom surfplattor, kan nyttjas.

Det framkom i litteraturstudien att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient påverkas av deras relation. Tiden var en påverkande faktor i skapande av relationen, men den påverkar även de kommunikativa möjligheterna vid språkförbistring och ickeverbal kommunikation. Det intygar också Lewis, Gaffney & Wilson (2017) som menar att tidsbristen är en barriär vid skapandet av en relation. Den begränsar även kommunikationen vid språkförbistring och ickeverbal kommunikation.

15

Slutsatser

Språkförbistring är en av många faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att kommunicera effektivt och skapa en relation med de patienter som pratar ett annat språk. Även om barriärer uppkommer vid språkförbistring finns det många användbara strategier att tillta. Den främsta strategin är att använda någon person som tolkar. Det kan vara en flerspråkig kollega, anhöriga som översätter, alternativt en professionell tolk. Ickeverbal kommunikation är vanligt förekommande i brist på verbal kommunikation. Strategier till dessa var olika, men mestadels används kroppsspråk och olika kommunikativa hjälpmedel. En god relation ökar möjligheten till en bra kommunikation medans en dålig relation försvårar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Samtidigt påverkar kommunikationen relationen

Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient påverkas beroende på deras relation samtidigt som relationen påverkas av kommunikationen. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient.

Kliniska implikationer

Genom att förmedla vårt resultat inom sjuksköterskeprofessionen kan sjuksköterskan få större förståelse och kunskap för faktorer som påverkar kommunikationen. Utifrån den ökade förståelse och en bredare kunskap inom ämnet kommunikation kan sjuksköterskan överkomma språkbarriärer genom att applicera ny inlärd kunskap såsom användning av strategier. En möjlig förbättring inom sjukvården är att flerspråkig personal utbildas att tolka. Som arbetsgivare inom hälso- och sjukvården kan det redan vi rekrytering främjas med en flerspråkig kompetens främst inom dom största minoritetsspråken. På organisationsnivå utbilda vårdpersonal om vad kommunikation är och vad det innebär samt hantering av problematiken som kan uppstå. Detta för att kunna utveckla sjuksköterska och patient relationen och trygga en säker vård.

Förslag på ny forskning

Det är viktigt och relevant att utveckla språkligt och kulturellt anpassade redskap för att underlätta kommunikationen mellan sjuksköterska och patient vid språkförbistring. Det kan vara intressant att vidare undersöka på vilka sätt användning av tolk kan ske mer effektivt. Man kan även undersöka hur tidsbristen påverkar omvårdnaden kring patienter där språkförbistring förekommer.

16

Referenser

Ali, P. A., & Johnson, S. (2017). Speaking my patient's language: bilingual nurses' perspective about provision of language concordant care to patients with limited English proficiency. Journal Of Advanced Nursing, 73(2), 421-432. doi:10.1111/jan.13143

Ali, P. A., & Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses' perspectives. Journal Of

Clinical Nursing, 27(5/6). doi:152-e1160. doi:10.1111/jocn.14204

Anoosheh, M., Zarkhah, S., Faghihzadeh, S., & Vaismoradi, M. (2009). Nurse-patient communication barriers in Iranian nursing. International Nursing Review, 56, 243-249.

Chan, A., & Purcell, A. (2017). Greater than the sum of its parts: patient-clinician communication education. Medical Education, 51(3), 239-241.

Coleman, J., & Angosta, A. (2017). The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift. Journal Of Clinical Nursing, 26 (5-6), 678-689. doi:10.1111/jocn.13

Crawford , T., Candlin, S., & Roger, P. (2017). New perspectives on understanding cultural diversity in nurse–patient communication. Collegian, 24 (1), 63-69. doi:10.1016/j.colegn.2015.09.001

Davisson, E., & Swanson, E. (2018). Patient and Nurse Experiences in a Rural Chronic Disease Management Program: A Qualitative Evaluation. Professional Case

Management, 23 (1), 10-18. doi:10.1097/NCM.0000000000000244

Dinc¸, L., & Gastmans, C. (2013). Trust in nurse–patient relationships: A literature review. Nursing Ethics 20 (5), 501–516.

Dithole, K., Thupayagale-Tshweneagae, G., & Akpor, O. (2017). Communication skills intervention: promoting effective communication between nurses and mechanically ventilated patients. BMC Nursing, 16 (74), 1-6.

Eckhardt, R., Mott, S., & Andrew, S. (2006). Culture and communication: identifying and overcoming the barriers in caring for non-English-speaking German patients. Diversity in Health and Social Care, 3, 19-25.

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., . . . Stibrant-Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care — Ready for prime time.

European Journal of Cardiovascular Nursing, 10, 248-251.

Elderkin-Thompson, V., Silver, R. C., & Waitzkin, H. (2001). When nurses double as interpreters: a study of Spanish-speaking patients in a US primary care setting.

Social Science & Medicine, 52, (9), 1343-1358.

17

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm:

Natur & Kultur Akademisk.

Forsgren, E., Skott, C., Hartelius, L., & Saldert, C. (2016). Communicative barriers and resources in nursing homes from the enrolled nurses’ perspective: A qualitative interview study. International Journal Of Nursing Studies, 54, 112-121. doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.05.006

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. In F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.) (pp. 141-152).

Lund: Studentlitteratur AB.

Gerrish, K., Chau, R., Sobowale, A., & Birks, E. (2004). Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the

Community, 12 (5), 407-413. doi:10.1111/j.1365-2524

Happ, M., Garrett, K., Thomas, D., Tate, J., George, E., Houze, M., . . . Sereika, S. (2011). Nurse–patient communication interactions in the intensive care unit.

American Journal of Critical Care, 20, 28-40. doi:10.4037/ajcc201143

Henricson, M. (. (2017a). Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination

inom omvårdnad (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. (2017b). Diskussion. In M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.) (pp. 411-420).

Lund: Studentlitteratur AB.

International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneva, Switzerland: International Council of Nurses. Retrieved from http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of

communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of

Caring Sciences 24 (3), 436-444.

Jones, S. (2008). Emergency nurses' caring experiences with Mexican American patients. Journal Of Emergency Nursing, 34 (3), 199-204.

Juckett, G., & Unger, K. (2014). Appropriate use of medical interpreters. American

Family Physician, 90 (7), 476-480.

Lewis, P., Gaffney, R. J., & Wilson, N. J. (2017). A narrative review of acute care nurses' experiences nursing patients with intellectual disability: underprepared, communication barriers and ambiguity about the role of caregivers. Journal Of

Clinical Nursing, 26 (11/12), 1473-1484. doi:10.1111/jocn.13512

Martin, A., Connor-Fenelon, M., & Lyons, R. (2012). Non-verbal communication between Registered Nurses Intellectual Disability and people with an intellectual disability: an exploratory study of the nurse's experiences. Part 2.

18

Journal Of Intellectual Disabilitie, 16 (2), 97-108. doi:10.1177/1744629512442033

McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients' experiences. Journal of Clinical Nursing, 41-49.

McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M., & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal Of Nursing, 22(6), 335-339.

Morse, J. M., Beres, M. A., Spiers, J. A., Mayan, M., & Olson, K. (2003). Identifying Signals of Suffering by Linking Verbal and Facial Cues. Qualitative Health

Research, 13 (8), 1063-1077.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing

Evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing

Evidence for nursing practice (10. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. In M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.) (pp. 25-42). Lund: Studentlitteratur AB.

Purdy, M., & Van Dyke, J. A. (2011). Multimodal communication training in aphasia: a pilot study. Journal Of Medical Speech-Language Pathology, 19 (3), 45-53. Roberts, G. (1994). Nurse/patient communication within a bilingual health care

setting. British Journal Of Nursing, 3 (2), 60-67.

Rodriguez, C., Spring, H., & Rowe, M. (2015). Nurses' experiences of communicating with hospitalized, suddenly speechless patients. Qualitative Health Research,

25 (2), 168-178. doi:10.1177/1049732314550206

Sigurd, B., Helander, B., Björn, L. O., Rosengren, K. E., & Ulfstrand, S. (2018, Maj 4).

Kommunikation. Retrieved from Nationalencyklopedin:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation

Socialstyrelsen. (2016). Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården -

Kartläggning våren 2016. Socialstyrelsen. Retrieved from http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-7

Svensk sjuksköterskeförening. (2013). Kommunikation mellan vårdpersonal.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.kommunikation_webb.pdf.

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Retrieved from

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-19

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.kommunikation_webb.pdf.

The World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical

principles for medical research involving human subjects. Retrieved from

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Toronto, C., & Weatherford, B. (2016). Registered Nurses' Experiences With Individuals With Low Health Literacy: A Qualitative Descriptive Study. Journal

For Nurses In Professional Development, 32 (1), 8-14. doi:10.1097/NND.0000000000000211

Van Eechoud, I., Van Den Noortgate, N., Leman, J., Deveugele, M., & Verhaeghe, S. (2017). Balancing truth-telling: relatives acting as translators for older adult cancer patients of Turkish or northwest African origin in Belgium. European

Journal of Cancer Care, 26, 1-12. doi:10.1111/ecc.12498

World Health Assemblies. (2014). Constitution of the World Health Organization. New York: World Health Organization. Retrieved from http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf?ua=1

Öhlén, J., Carlsson, G., Jepsen, A., Lindberg, I., & Friberg, F. (2015). Enabling sense-making for patients receiving outpatient palliative treatment: A participatory action research driven model for person-centered communication. Palliative

Bilagor

Bilaga 1

Omvårdnad Examensarbete, 15 hp

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?

Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja

Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?

Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)

………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign:……….

Bilaga 2

Artikelmatris

Författare/År/Land/

Tidskrift/Databas Titel Design Syfte/Urval Resultat Uppfyllda kvalitetskriterier

Ali, P. A. & Johnson, S. 2017 United Kingdoms Journal of Advanced Nursing CINAHL Speaking my patient's language: bilingual nurses' perspective about provision of language concordant care to patients with limited English proficiency Kvalitativ, tematisk analys av enskilda intervjuer och gruppdiskussioner

Att utforska tvåspråkiga

sjuksköterskor perspektiv om att tillhandahålla språkanpassad vård till patienter med begränsad engelska kunskaper samt dess inverkan på andra patienter och sjuksköterskor. Även faktorer som påverkade tillhandahållandet av språkanpassad vård till patienter med begränsad engelska kunskaper undersöktes.

N= 59 Män: 27 Kvinnor: 32 Ålder: 23–52

Fyra teman identifierades: ”när vi talar samma språk”; ”När jag talar min patients språk”; ”Det som underlättar tillhandahållandet av språkanpassad vård” och ”Vad som hindrar tillhandahållandet av språkanpassad vård” Faktorer som påverkar sjuksköterskornas

förmåga att tillhandahålla

språkanpassad vård inkluderade; självförtroende, års erfarenhet som sjuksköterska, års erfarenhet av arbetsmetoden, relationen med kollegorna, vårdchefer,

organisatorisk kultur och politik samt patienters attityd och förväntningar. 11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7 Coleman, J & Angosta, A.D 2017 United States of America Journal of Clinical Nursing MEDLINE The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for

patients and their families with limited English Kvalitativ, enskilda intervjuer, fenomenologi Undersöka sjuksköterskors

erfarenheter av att vårda patienter och anhöriga med begränsad engelska.

N= 40 Män: 1 Kvinnor: 39 Ålder: 25–62

Fyra teman framkom av data utifrån forskningen; önskan att kommunicera, önskan att anknyta, önskan att ge vård och önskan att ge kulturell respekt och förståelse.

11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7

proficiency: A silent shift Davisson, E. A. & Swanson, E. A. 2018 United States of America Professional Case Management CINAHL Patient and Nurse Experiences in a Rural Chronic Disease Management Program: A Qualitative Evaluation Kvalitativ, utvärderingsanalys av observationer och intervjuer

Att utvärdera sjuksköterskor medverkande i ”Living Well” kroniska sjukdomshanteringsprogram. N= 6 Män: 1 Kvinnor: 5 Ålder: 64–84

Teman som framkom; kamratstöd, övervinna barriärer,

vidhäftningsförbättring och

familjens/vännernas engagemang. Patienter rapporterade engagemang i självhanteringsaktiviteter

värdefulla i form av stödgrupper och produktiva sjuksköterska-patientinteraktioner. 11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7 Forsgren, E., Skott, C., Hartelius, L., & Saldert, C. 2016 Sweden International Journal of Nursing Studies CINAHL Communicative barriers and resources in nursing homes from the enrolled nurses’ perspective: A qualitative interview study Kvalitativ, utforskande intervjuer, innehållsanalys

Att utforska sjuksköterskor upplevelse av sina vardagliga interaktioner med boende i

vårdhem, särskilt med inriktning på interaktioner med boende med kommunikationshinder.

N= 8 Män: 0 Kvinnor: 8 Ålder: 29–64

Ett samspel mellan sjuksköterskor och patienters dagliga interaktioner och hantering av

kommunikationshinder avslöjades. Sjuksköterskorna underlättade sitt samspel med patienterna genom stödjande strategier och

medvetenhet om utveckling av relationer. Miljöfaktorer

presenterades dock som hinder för kommunikationen. 11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7 Jones, S. 2008 United States of America Journal of Emergency Nursing CINAHL Emergency nurses' caring experiences with Mexican American patients Kvalitativ, Enskilda intervjuer, fenomenologi Att förstå akutsjuksköterskors upplevelser vid omhändertagandet av mexikan-amerikanska patienter. N= 5

Män: - Kvinnor: - Ålder: 27–52

Teman som uppstod var

språkbarriärer, kontinuitet i vården och begränsad kulturell kunskap. Språkbarriären berörde alla

aspekter av vården. Deltagarna som talade spanska på en begränsad nivå var de enda som beskrev upprättandet av en sjuksköterska- patientrelation.

11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7

Martin, A., Connor-Fenelon, M. O., & Lyons, R. 2012 Irland Journal of Intellectual Disabilities MEDLINE Non-verbal communication between Registered Nurses Intellectual Disability and people with an intellectual disability: an exploratory study of the nurse's experiences. Part 2 Kvalitativ, Enskilda semi-strukturerade intervjuer, fenomenologi Utforska upplevelsen av

sjuksköterskor som arbetar med patienter med

funktionsnedsättning och hur de gör för att kommunicera med människor med en intellektuell funktionsnedsättning som kommunicerar icke-verbalt. N= 8 Män: - Kvinnor: - Ålder: -

Resultatet tyder på att

sjuksköterskor som arbetar med patienter med funktionsnedsättning är idealiska att genomföra

strategier inom ämnet. Orsaken är deras högt utvecklade och skickliga färdighetssätt samt erfarenhet av att kommunicera med personer med en intellektuell funktionsnedsättning som kommunicerar icke-verbalt. 11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7 McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. M., & Tuohy, D. 2013 Irland British Journal of Nursing CINAHL Conversations through barriers of language and interpretation. Kvalitativ, halvstrukturerade intervjuer, tematisk analys. Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med människor från olika kulturer med fokus på språkbarriärer och tolkning.

N= 7 Män: 2 Kvinnor: 5 Ålder: -

Att kommunicera med personer som inte delar samma modersmål är utmanande. Sjuksköterskor oroade sig över deras förmåga att göra en omfattande bedömning av kvalitetssäkrad vård. Tolkar kan underlätta i processen men det är en utmaning att få tillgång och utnyttja dessa tjänster.

11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7 Rodriguez, C. S., Spring, H. J., & Rowe, M. 2015 United States of America Qualitative Health Research Nurses' experiences of communicating with hospitalized, suddenly speechless patients Kvalitativ, intervjuer i form av fokusgrupper

Att undersöka upplevelser och utmaningar av sjuksköterskor som arbetar med hospitaliserade

patienter som plötsligt upplever oförmåga att verbalt framföra sina behov, även känd som plötslig mållöshet.

Sjuksköterskor identifierade fler vanligt förekommande

kommunikationsutmaningar. Sjuksköterskor beskrev bristen på tillförlitliga strategier för att underlätta kommunikationen kunde leda till negativa

patientresultat. Möjligheten till

11/11 Del I: 4/4 Del II: 7/7