Varför ger Sverige stöd till Angola?
Trots att den humanitära situationen i landet har stabiliserats lever många människor fortfarande under svåra förhållanden och i stor fattigdom, vilket i sig berättigar svenskt stöd.fnhar klassificerat Angola som det sämsta landet ett barn kan växa upp i, näst efter Sierra Leone. Ett skrämmande stort antal barn får ingen skolgång och många barn dör före fem års ålder.
Inbördeskriget har lämnat efter sig ett på alla sätt sargat land. Cirka60 procent av befolkningen beräknas leva i fattigdom och 25procent i extrem fattigdom.
Som en följd av inbördeskriget har många människor sökt sig till städerna. I de slumområden som vuxit fram, särskilt utanför huvudstaden Luanda, är det många som dör av de ohälso-samma förhållandena.
På landsbygden är fattigdomen ännu värre. Stora delar av befolkningen har tvingats bort från sina åkrar och förlorat, eller blivit bestulna, på boskap, verktyg och utsäde.
Demokratin i Angola är överlag svag. De mänskliga rättigheterna respekteras inte. Korruptionen inom statsapparaten är omfattande och kapaciteten inom den offentliga sektorn är genomgående låg. Problemen är således många och svåra. Till ljuspunkterna hör att ett svagt och splittrat civilt samhälle håller på att växa sig allt starkare när männi-skor tvingas ta egna initiativ för sin överlevnad och för att förbättra till-varon. Kapacitetsuppbyggnaden på gräsrotsnivå är något som Sverige uppmuntrar och stödjer.
Utbredningen av hiv/aids kommer enligt fnmed stor sannolikhet att öka under de närmaste åren. Angola har hittills drabbats lindrigare än kring-liggande länder, men om inte bety-dande och koordinerade insatser genomförs omedelbart talar mycket för att utbredningen snart kommer att befinna sig på samma nivå som i andra länder i regionen.
Den omflyttning av stora grupper människor som ägde rum inom landet under 2003⁄2004, liksom återvändande flyktingar från kringliggande länder med högre hivprevalens, medför också
sämre förutsättningar att bromsa spridningen av hiv.
Det svenska och internationella biståndet till Angola har under senare år framför allt avsett katastrofstöd. Nu finns förutsättningar för ett bredare samarbete. De omfattande naturrike-domarna, till exempel oljan som är den viktigaste faktorn i landets ekonomi, kan skapa utveckling och tillväxt. På sikt kommer också jordbruket att åter-igen bli av stor ekonomisk betydelse och leda till nya arbetstillfällen. Detta innebär att Angola efter hand får större möjligheter att finansiera sin egen utveckling och att det internationella biståndet därmed får mindre betydelse.
Hur länge har Sverige gett stöd till Angola?
Utvecklingssamarbetet med Angola inleddes vid självständigheten 1975. Sverige har finansierat utvecklings-projekt inom en rad områden, bland annat fiske, hälsa, telekommunikation och energi.
Vad gör Sida i Angola?
Minskad fattigdom, demokratisering och ökad respekt för mänskliga rättig-heter är prioriteringar för det svenska stödet, som även ska bidra till fred och försoning.
Sverige är ett av de givarländer som ger störst finansiellt stöd till Angola. Det humanitära biståndet dominerar. Där-utöver ger Sverige ett omfattande stöd till hälsosektorn, ett stöd som ska avvecklas, enligt landstrategin.
Angola
Trots att Angola nu har upplevt flera år utan krig är den humanitära situationen otillfredsställande. Nästan en och en halv miljon människor saknar tillräckligt med mat och fyra miljoner har återvänt hem för att försöka bygga upp tillvaron igen. Ytterligare 150 000 är på flykt utom-lands, varav majoriteten har sökt skydd i Zambia, Namibia, Kongo och Demokratiska republiken Kongo. Under de närmaste åren kommer många av dessa flyktingar att återvända till Angola.
Humanitärt stöd
Det humanitära stödet uppgick till lite drygt 12miljoner kronor 2006. Merparten av Sveriges stöd till kata-strofhjälp har kanaliserats via fn:s appeller. Under perioden 2005‒2008 kommer appellerna att ersättas med ett mer långsiktigt utvecklingsbistånd.
Inom ramen för appellerna har fn:s barnfond Unicef fått merparten av det svenska stödet. Unicef genomför flera omfattande program inom skilda områden som till exempel barnskydds-frågor, utbildning till barn, vatten och sanitet, malaria, hälsovård för mödrar och minkunskap. Insatserna når många hundratusentals personer.
Cirka 100 internationella,300lokala och tio fn-organ är involverade i det humanitära arbetet i Angola.
Hälsovård
Sverige har haft ett samarbete med Angola inom hälsosektorn sedan 1977. Det har bland annat rört sig om insat-ser för mödrahälsovård – mödradöd-ligheten i Angola hör till de högsta i världen – barnhälsovård, utbildning för barnmorskor, diagnostisering av hiv/aids, basläkemedel och vaccina-tioner.
Målsättningen har varit att nå ut med hälsovård till de fattigaste invå-narna i de stora och tättbefolkade kåkstäderna utanför Luanda, för att på så sätt minska mödra- och barna-dödligheten
Minröjning
Landminor bromsar fortfarande återuppbyggnadsarbetet i Angola. I många områden kan människor flytta tillbaka först när minorna avlägsnats. Sverige är därför en av de största finansiärerna av minröjning i Angola. Norska npahar byggt upp en välfun-gerande organisation för minröjning och deras arbete stöds av både Sverige och andra givare.
Fler svenska initiativ med stöd från Sida
Afrikagrupperna samarbetar med den angolanska organisationen adraför att förbättra levnadsvillkoren för befolkningen i provinsen Malanje. Det rör sig bland annat om bättre boende, hälsa, livsmedelsförsörjning och utbildning till barnen.
Den svenska organisationen Praktisk Solidaritet (ps) har samlat in kläder och annat material till Angola och erhållit fraktbidrag från Sida.
Läkare Utan Gränser har under de senaste tre åren fått stöd för hälso-projekt vid ett sjukhus i staden Luena och ett annat i staden Kuito.
Sida har även stött Internationella Röda Korskommitténs appeller för Angola under många år. I staden Huambo har till exempel överlevnads-paket delats ut till 140 000personer och över 300 000har fått livsmedels-bistånd och stöd som gör att de kan börja odla igen.
Framtiden
Behovet av katastrofstöd minskar. Till följd av freden kan Angola använda sina betydande resurser och kraftigt ökande inkomster inte minst från olje-sektorn till att finansiera sin egen utveckling.
Det långsiktiga svenska stödet ska upphöra. I stället kommer Sverige att arbeta för en bredare relation med Angola inom områden där svensk expertis kan vara särskilt intressant, till exempel inom energi och järnvägs-sektorn. Det är också möjligt att demokratistödet fortsätter.
STYRELSEN FOR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besök: Valhallavägen 199 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-20 88 64 www.sida.se, sida @sida.se
Att halvera fattigdomen i världen till år 2015 är vår tids största utmaning. Det kräver samarbete och uthållighet. Samarbetsländerna ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.
BASFAKTA
Yta, km2 1 246 700
Huvudstad Luanda
Befolkning 2004, miljoner 15,5
Förväntad befolkning 2015, miljoner 20,9
Befolkningstillväxt per år, (procent) 2,7
BNP/invånare (USD ppp* 2004 ) 2 180
BNP/invånare, årlig tillväxt 1990–2004 –1.2 Det sammanlagda biståndet från
alla länder i miljoner USD, 2004 1 144,1
Det sammanlagda biståndets
andel av BNP 2004 (procent) 5,9
Läskunnighet bland vuxna (procent) 67,4
Förväntad livslängd vid födseln (år) 41
Antal läkare per 100 000 invånare 8
Andel med tillgång till adekvat
sanitet (procent) 31
Andel med tillgång till rent vatten 53
Andel som lever med hiv/aids
i åldersgruppen 15–49 år 3,7
Rankning i Human Development
Report 2006 (av totalt 177 länder) 161
(Sverige 5:e plats)
* ppp= purchasing power parity
(dvs. köpkraften beräknad med hänsyn tagen till växelkursen – ett värde som används för jämföra levnadsstandarden i olika länder).
BNP/invånare i Sverige (USD ppp 2004)=29 541
SAMARBETET I SIFFROR Sidas utvecklingssamarbete med Angola 2006 Kostnader, SEK Hälsa 19 540 000 Utbildning 42 000 Forskning 0
Mänskliga rättigheter och
demokratisk samhällsstyrning 8 307 000 Konflikthantering, fred och säkerhet 8 025 000 Humanitärt bistånd 12 054 000 Infrastruktur 3 621 000 Handel, näringsliv
och finansiella system 375 000
Naturresurser och miljö 13 000
Budgetstöd för
fattigdomsbekämpning 0
Övrigt 1 092 000
Totalt 53 069 000
4 personer från Angola deltog i Sidas internationella kurser 2006.
Källor: Sidas årsredovisning 2006 Human Development Report 2006
07-04-11 SIDA799sv |Ateljé Idé
